MILJÖRAPPORT 2015 Kungsängsverket

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2015 Kungsängsverket

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL Verksamhetsår Verksamhetsutövare Verksamhet Koordinater... 3 TEXTDEL VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Ledningsnät och pumpstationer Avloppsreningsverkets lokalisering Avloppsvattenbehandling Slambehandling Driftövervakning Luktbegränsande åtgärder Hantering av kemiska produkter Farligt avfall Recipient Verksamhetens påverkan på miljön TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) KONTROLLRESULTAT Avloppsvattenmängder Halter och mängder i inkommande avloppsvatten Halter och mängder i behandlat avloppsvatten Reningseffekt Halter av näringsämnen, metaller och organiska ämnen i slam Recipientkontroll KONTROLL AV FLÖDEN OCH FÖRORENINGSHALTER DRIFTSTÖRNINGAR Driftstörningar Åtgärder under året Planerade åtgärder ENERGIPRODUKTION OCH ENERGIFÖRBRUKNING FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL Externt slam Avloppsslam, gallerrens och sand RISKER PERIODISK BESIKTNING UNDERSKRIFT BILAGOR EMISSIONSDEKLARATION - 2 -

3 GRUNDDEL 1. Verksamhetsår Verksamhetsår Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare Uppsala Vatten och Avfall AB Organisationsnummer Adress Uppsala Vatten och Avfall AB Box Uppsala E-post Kontaktperson Ernst-Olof Swedling, utredningsingenjör Tfn Verksamhet Anläggningsnamn Uppsala avloppsreningsverk (Kungsängsverket) Länsstyrelsens platsnummer Fastighetsbeteckningar Kungsängen 1:14, 37:4, 37:9, 37:8 Post- och besöksadress Stallängsgatan Uppsala Kommun och län Uppsala Kontaktpersoner Walter Johansson, sektionschef Tfn Miljörapporten godkänns av Tommy Högström, VD Tfn Kod enligt SFS 2013: Koordinater Anläggningens mittpunkt / (enligt SWEREF99 TM)) - 3 -

4 TEXTDEL 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och har en fastställd rutin, som beskriver organisation, ansvar och befogenheter för frågor enligt miljöbalken. 1.2 Ledningsnät och pumpstationer Avloppsledningsnätet i Uppsala, Lövstalöt, Jälla och Gunsta är uppbyggt enligt duplikatsystemet, d.v.s. spill- och dagvatten avleds i separata ledningar. I Bälinge finns ett vakuumsystem för avledning av avloppsvatten från toaletter (s.k. svartvatten) och ett konventionellt ledningsnät för bortledning av övrigt spillvatten (s.k. gråvatten). Spillvattennätet i Uppsala med kransorter omfattar 546 km inklusive vakuum- och servisledningar (den allmänna delen av servisledningen), anordningsledningar och överföringsledningar. Sammanlagt finns 61 pumpstationer, varav 46 stycken i Uppsala, 3 st. i Jälla/Lindbacken med överföringsledning, 4 st. i Gunsta med överföringsledning, 2 st. i Lövstalöt samt 4 st. i Bälinge. I Bälinge finns också 2 vakuumpumpstationer tillhörande spillvattennätet. Dagvattennätet i Uppsala med kransorter har en total längd av 508 km inklusive servisledningar. I Uppsala avbördas vatten till Fyrisån, Sävjaån och Hågaån. 1.3 Avloppsreningsverkets lokalisering Avloppsreningsverket är beläget nära Fyrisån i området Kungsängen sydost om Uppsala centrum. Vid etableringen av avloppsreningsverket i början av 1940-talet låg detta i utkanten av staden. Numera är anläggningen omgiven av verkstäder, förråd, butiker, kontor, restauranger, småbåtsvarv samt ett kyllagertorn och värmepumpar för utvinning av energi ur det renade avloppsvattnet. Reningsverkets område avgränsas mot söder av trafikleden Kungsängsleden. Omvandlingen av det f.d. industriområdet fortsätter och nordväst om reningsverket uppförs ett stort antal bostäder. Enligt Översiktsplan 2010 sträcker sig innerstaden fram till reningsverket. Planer finns på en successiv förnyelse av hela området. Kvarteret närmast reningsverket avses användas för kontor mm. Reningsverket ligger inom detaljplanelagt område. Detaljplanen reglerar markens användning, bebyggelse och andra anläggningar. Området söder om Kungsängsleden omfattas av skydd för landskapsbilden. Området utgör en del av Årike Fyris, som är ett viktigt rekreationsområde och naturobjekt med höga ornitologiska, botaniska och geologiska värden. Strax söder om f.d. slamtorkbäddarna finns Kungsängens naturreservat, som också är ett Natura 2000-område, med bestånd av landskapsblomman kungsängslilja. Reningsverksområdet är beläget inom yttre skyddszon för vattentäkt. Avståndet till närmaste bostadshus är ca 250 m. Avstånd till övrig samlad bostadsbebyggelse är ca 600 m. Reningsverket är strategiskt placerat i stadens lågpunkt, dit alla stadens spillvattenledningar leder. 1.4 Avloppsvattenbehandling Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Vid reningen avskiljs synliga föroreningar, syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve. Anläggningsdelarna för mekanisk och - 4 -

5 biologisk rening kallas för block A (byggdes på och 1950-talet), block B (byggdes på 1960-talet) och block C (byggdes på 1990-talet). Därutöver finns också bassängblock för kemisk rening av avloppsvattnet och anläggningar för slambehandling samt hantering och rening av biogas. Reningsverkets principiella uppbyggnad framgår av figur 1. Avloppsvattnet pumpas till reningsverket via sju huvudavloppspumpstationer och samlas till två delströmmar. Avloppsvattnet från de östra och sydöstra delarna av Uppsala leds alltid till block C. Övrigt avloppsvatten behandlas antingen i block A och B eller i block C genom överföring av avloppsvatten mellan bassängblocken. Den mekaniska behandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i silgaller, tyngre partiklar och sand i luftade sandfång och lättare partiklar i försedimenteringsbassänger. För att förbättra avskiljningen tillsätts järnklorid i början av reningsprocessen till block A och C. Traditionell biologisk rening sker med aktivt slam i luftnings- och sedimenteringsbassänger. Vattnet kommer in i luftningsbassängerna, där det blandas med aktivt slam (tillväxande mikroorganismer) och syresätts genom inblåsning av luft. Vid avskiljning av kväve sker reningen även i syrefattiga miljöer. Kvävet i avloppsvattnet föreligger i huvudsak som ammoniumkväve; resten är bundet till organiskt material. Ammoniumkvävet omvandlas först till nitratkväve och därefter till kvävgas, som avgår till luften. Reningsprocesserna kallas för nitrifikation resp. denitrifikation. Nitrifikationsbakterier, som kräver tillgång till syre, tillväxer långsamt, varför bassängerna måste vara större än normalt. Denitrifikationsbakterier trivs bäst vid syrefria förhållanden. God tillgång på organisk substans ökar denitrifikationsprocessens hastighet. Vid C-blocket finns flera denitrifikations- och nitrifikationszoner i varje linje. Avloppsvattnet tillsätts stegvis till denitrifikationszonerna för att vattnets organiska föroreningar ska utnyttjas så bra som möjligt, samtidigt som vattnet renas. Det behandlade vattnet förs till sedimenteringsbassänger, där slammet får sedimentera. Avsatt slam dras till slamfickor i bassängerna med hjälp av slamskrapor. Därifrån pumpas största delen av slammet tillbaka till den första denitrifikationszonen, för att sedan blandas med nytt avloppsvatten. En mindre mängd slam, överskottsslammet, tas ut ur processen. Figur 1. Principschema över avloppsvattenbehandling vid Kungsängsverket Avloppsvatten från Uppsala, Bälinge och Lövstalö Mekanisk/kemisk rening Biologisk rening/ Kemisk rening/polering kväveavskiljning Silgaller Försedimentering- Aktivt slambassänger Flockning Sandfång bassänger Sedimenteringsbassänger Lamellsed. bass Fällningsmedel A,B Fällningsmedel C A B C A B C Fällningsmedel Fyrisån Kväveavskiljningen i bassängblock A sker genom fördenitrifikation i linje 1 och 2. I linjerna 3-5 sker avskiljningen genom stegdenitrifikation på samma sätt som i C-blocket. Omrörare finns i anoxzonerna i linje 1-2 i block A. I linje 3-5 sker luftinblåsningen intermittent för att skapa en miljö med låga syrehalter. Luftningen av oxiska zoner i linje 1-2 sker också intermittent. I bioblock B sker kväveavskiljningen på samma sätt som i bioblock C, med skillnad att en del av returslammet först behandlas anaerobt innan det tillförs huvudflödet. På så vis erhålls även biologisk avskiljning av fosfor. Efter aktivt slambehandlingen leds vattnet till ett kemiskt behandlingssteg, där en liten mängd järnklorid doseras för att fälla ut återstående fosfor och restflockar från den biologiska reningen. Vattnet lyfts upp till bassängblocket med hjälp av skruvpumpar och leds sedan, via en inblandningskammare där fällningskemikalien tillsätts, vidare till flockningsbassängerna. Under långsam omrörning med grindomrörare eller propelleromrörare, utbildas flockar som sedan avskiljs i slutsedimenteringsbas

6 sängerna. Bassängerna är försedda med snedställda plastskivor, s.k. lameller, för att öka effektiviteten. Det renade vattnet leds via en mätränna för flödesmätning till en värmepumpanläggning och därefter via klorkontaktbassänger under mark till Fyrisån. Kungsängsverket är dimensionerat för att behandla m³/h. Den biologiska reningen vid block A och B är dimensionerad för att rena m³/h i vardera i blocket och block C är dimensionerat för m³/h. Avloppsvattenflödet genom galler och sandfång kan maximalt uppgå till m³/h, genom försedimenteringsbassänger m³/h och genom den biologiska reningen m³/h. Maximalt flöde genom kemsteget är m³/h. Det finns ett flertal bräddnings-, förbilednings- och omkopplingsmöjligheter inom och mellan bassängblocken, vilket ger god flexibilitet vid olika driftförhållanden. Ett flödesschema för behandling av avloppsvatten vid Kungsängsverket återfinns i bilaga 14a. 1.5 Slambehandling Kemslammet från slutsedimenteringsbassängerna pumpas huvudsakligen till försedimenteringsbassängerna i block B. Primär- och kemslam från försedimenteringsbassängerna i block B pumpas normalt till försedimenteringsbassäng A2 i block A. Slammet från försedimenteringsbassäng A2 har pumpats till slamförtjockarna vid rötkamrarna under större delen av året (se nedan). Överskottsslammet från den biologiska reningen kan hanteras på flera olika sätt. Det går att pumpa slammet från block A till både block B och C och från block B till block C. Vid behov kan det aktiva slammet i ett bassängblock ympas med nitrifikationsbakterier från ett annat block. Under året har överskottsslammet avletts via slamvattenpumpstationen vid Pump och tömning till f.d. försedimenteringsbassäng A1, som numera används som slamförtjockare. Fett och flytslam som avskiljs i försedimenteringsbassäng A2 leds till en slambrunn. Fettet avlägsnas med slamsugbil och avlämnas vid externslammottagningen vid block C. Flytslam från försedimenteringsbassängerna i block B pumpas till inlopp AB. Flytslam från block C leds till inloppet till bassängblocket. Hanteringen av slammet från slamförtjockarna, f.d. försedimenteringsbassäng A1 och försedimenteringsbassäng C beror på om rötkamrarna är i parallelldrift eller i seriedrift. Rötkamrarna har varit i seriedrift sedan september 2014, vilket innebär att allt primär- och kemslam har pumpats via slamförtjockarna till rötkammare 1 under större delen av året (se nedan). Överskottsslammet från f.d. försedimenteringsbassäng A1 pumpas via trumsilarna och förtjockarsilon till rötkammare 2, där det rötas tillsammans med delvis utrötat primärslam från rötkammare 1. Under hösten 2015 har slamförtjockarna vid rötkamrarna ställts av, tömts och rengjorts. Inpumpningen av primär- och kemslam sker nu direkt till våtslamsilon och därifrån till rötkamrarna. Slamvattnet från förtjockare och föravvattning har letts/leds till f.d. försedimenteringsbassäng A1. I rötkamrarna stabiliseras slammet och bildad biogas samlas upp i en gasklocka. Normalt används huvuddelen av biogasen som fordonsgas efter rening och komprimering. Genom förbränning av gasen i en gasmotor kan gasen även nyttjas för elproduktion och uppvärmning av rötkamrarna och reningsverksbyggnaderna. Gasen kan också användas för värmeproduktion i gaspannorna. Eventuell överskottsgas facklas av. Efter rötning leds slammet till en omrörd lagringstank och pumpas sedan vidare till den mekaniska avvattningen. En polyelektrolyt tillsätts och slammet avvattnas med centrifuger. Avvattnat slam mellanlagras i slamsilor, varifrån det transporteras till Hovgårdens avfallsanläggning, där det finns ett större lager för avloppsslam. Rejektvattnet från avvattningen har framför allt pumpats till block C och en mindre del till block B. Slam från slamavskiljare och slutna tankar töms tillsammans med fett från fettavskiljare mm vid mottagningsstationen för externt slam vid block C. Slam från mindre avloppsreningsverk töms normalt vid mottagningsstationen för slam vid block AB, varifrån slammet pumpas via slamförtjockarna eller förtjockarsilon till rötkamrarna. Under 2015 har slammet till största delen lämnats vid block C. Rens- och sandtvättar finns vid block AB och block C. Tvättat rens transporteras till Vattenfalls förbränningsanläggning för avfall i Uppsala. Tvättad sand har körts till Hovgården. Ett processchema över slambehandlingen vid Kungsängsverket finns bilaga 14b

7 1.6 Driftövervakning Reningsverket är bemannat under dagtid vardagar mellan kl och Under övrig tid finns personal i beredskap för att sköta driften av anläggningen. Maskin- och processutrustning vid reningsverk och avloppspumpstationer är kopplade till driftövervakningssystemet UniView, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kan kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhanteringen via SOS Alarm. Personal i beredskap har en bärbar terminal för kommunikation med anläggningarna. Vid reningsverket finns även en VA-verkstad, elverkstad och ett vattenlaboratorium. 1.7 Luktbegränsande åtgärder Ventilationsluften från grovreningsbyggnaderna och från mottagningsstationerna för externt slam behandlas i kompostfilter för att minska eventuella luktolägenheter. Luften från slamavvattningsbyggnaden behandlas i BBK-filter. Vid utlastning av slam forceras ventilationen och frånluften passerar ett stort antal UV-rör för luktreduktion. Därtill finns ett kompostfilter för luften från luftningskanalen vid slamlagren. Sammanlagt finns ett eller två biologiska filter på fem olika ställen. 1.8 Hantering av kemiska produkter Järnklorid i flytande form, PIX-111, används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden levereras i tankbilar 4 till 6 gånger per månad. Vid block AB lagras järnkloriden i tre tankar à 20 m³. Tankarna är isolerade och omges av en invallning, som rymmer 30 m³. Järnkloriden tillsätts efter sandfånget till vattnet till försedimenteringsbassängerna i block A (förfällning) och vid kemsteget (efterfällning). Vid block C finns lagringsmöjligheter för både järnsulfat och järnklorid. Järnsulfat kan lagras i en stor tank, som rymmer 130 m³. Två mindre tankar à 20 m³ används till järnklorid. Därutöver finns maskin-, styr- och reglerutrustning för upplösning och dosering av fällningsmedlet. Polyaluminiumklorid, PAX-215, används för att hålla skumning och slamegenskaper i biosteget vid block C under kontroll. Kväverening med hög slamålder gynnar förekomst av bakterier med långa filament, exempelvis Microthrix parvicella. Vid tillsats av PAX, som lagras i järnsulfattanken, försvinner skumningen inom en månad. Vid kväverening kan en kolkälla, exempelvis etanol eller metanol, behöva tillsättas för att effektivisera reningsprocessen. En tank med en volym av 25 m³ har uppförts och doseringsledningar till en av linjerna i block C har dragits för detta ändamål. Järnklorid och kalciumnitrat doseras till tryckledningen för överföring av avloppsvatten från Bälinge och Lövstalöt till Uppsala. Doseringen görs i avloppspumpstationen i Bälinge för att förhindra att svavelväte bildas i ledningen till följd av koncentrerat avloppsvatten och lång uppehållstid i ledningen. Lagring sker i två tankar à 12 m³ för kalciumnitrat resp. järnklorid. Vid spill eller olyckshändelse samlas vätskan upp i en bassäng. Kalciumnitrat har också doserats vid pumpstationerna Skarholmen, Lövängsvägen och Lövstalöt. Vid pumpstationen vid Klintvägen har järnsulfat tillsatts under sommaren för att binda sulfider i avloppsvattnet. 1.9 Farligt avfall Spillolja från oljebyten i gasmotor och växellådor samlas upp i en tank på 2 m³ Recipient Recipient för det renade avloppsvattnet är Fyrisån. Utsläppet sker nära avloppsreningsverket. Utloppet från klorkontaktbassängerna mynnar vid strandkanten på ca 0,5 m djup. Den naturliga medelvattenföringen i Fyrisån vid utsläppspunkten är 8,6 m³/s. Normal lågvattenföring är ca 1,3 m³/s. Någon kilometer nedströms utsläppspunkten rinner Sävjaån samman med Fyrisån. Fyrisån mynnar i Ekoln, som är en del av Mälaren

8 1.11 Verksamhetens påverkan på miljön Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av avloppsvatten och återvinning och produktion av energi, så påverkas den yttre miljön genom utsläpp av avloppsvatten, förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksamhet. Vid reningen av avloppsvattnet används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska produkter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbesök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät och reningsverk. Förbränning av biogas ger utsläpp till luft. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett sådant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras. 2. Tillståndsbeslut Koncessionsnämnden för miljöskydd lämnade kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse i Uppsala m.fl. orter efter behandling i Kungsängsverket samt att genomföra behövliga utbyggnader och andra förändringar av reningsanläggningen. Tillståndet gäller en ekvivalent folkmängd om högst personer (14 ton BOD 7 per dygn). 3. Anmälningspliktiga ändringar Information om verksamheten har lämnats vid regelbundna möten med Miljöförvaltningen under året. 4. Övriga beslut enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Uppsala län fastställde slutliga villkor för utsläpp av fosfor. Resthalten av fosfor får inte överstiga 0,25 mg/l, räknat som riktvärde per kvartal och gränsvärde per år. Mängden fosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten inklusive bräddning från reningsverk och ledningsnät får uppgå till högst 5 ton per år. 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun 6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning Tillståndsbeslutet medger kommunen tillstånd att släppa ut avloppsvatten från Uppsala m.fl. tätorter motsvarande en ekvivalent folkmängd av högst pe, varvid en personekvivalent räknas som 70 g BOD 7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara pe. Föroreningsbelastningen på reningsverket motsvarar pe vid en specifik BOD 7 -mängd av 70 g/pe.d. I Kungsängsverket behandlas avloppsvatten från Uppsala stad med förortsområden samt tätorterna Bälinge, Lövstalöt och Gunsta. Överföringsledningen för avloppsvatten från Gunsta togs i drift i augusti Avloppsvattnet från Jälla, Lindbacken, Vreta-Ytternäs, Uppsala-Näs/ Bodarna pumpas också till Uppsala. Antalet anslutna uppgick i slutet av 2015 till personer inklusive ej mantalsskrivna boende, som beräknas uppgå till ca personer. Anslutningen har ökat med personer under året. Kommunens största arbetsgivare är Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, båda med fler än anställda, varav de flesta i Uppsala, samt Uppsala Universitet och Sveriges lantbruksuniversi

9 tet, som tillsammans fler än anställda. Tillverkningsindustrin står för 6 % av sysselsättningen i kommunen. Stora industrier är läkemedelsföretagen GE Healthcare, Fresenius Kabi, Thermo-Fischer och Kemwell, som tillverkar produkter för framställning av läkemedel. GE Healthcare och Kemwell har ett gemensamt reningsverk för behandling av processpillvatten. GE Healthcare har avtal med Uppsala kommun som reglerar vad som får tillföras det kommunala spillvattennätet. Galderma, som tillverkar implantat, är ett annat företag i den medicinska sektorn. Spillvattenmängden från industri och handel utgjorde 8 % av debiterad spillvattenmängd eller 5 % av inkommande avloppsmängd till reningsverket under Industribelastningen beräknas motsvara ca pe vid 70 g BOD 7 /pe.d. 7. Villkor i tillståndsbeslutet Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan. 1. Den närmare utformningen av avloppsreningsverket skall avgöras av kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten. Detta gäller även ändringar eller ombyggnader som kan inverka på utsläppsmängder eller slam samt byte av tillsatskemikalier för vatten- och slambehandling. Tvistig fråga får hänskjutas till Koncessionsnämnden för avgörande. Kommentar: Utformningen av reningsverket har skett i samråd med tillsynsmyndigheten. 2. För utsläpp av kväveföroreningar med avloppsvattnet gäller vad som är stadgat i Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1994:7 MS:75) med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Kommentar: Koncessionsnämnden har vid tillståndsprövningen uttalat att kommunens åtaganden i fråga om kväverening, som innebär att en resthalt av totalkväve om högst 15 mg/l, räknat som riktvärde och årsmedelvärde, motsvarar kraven i EG-direktivet och Naturvårdsverkets kungörelse. EU-domstolen beslutade hösten 2009 att kväveretentionen i vattendragen nedströms utsläppspunkten får tillgodoräknas. För Kungsängsverket gäller således att avskiljningen av kväve i reningsverket och i recipienten fram till Östersjön tillsammans ska vara minst 70 % alternativt högst 10 mg/l som årsmedelvärde. Under 2015 var avskiljningen enbart i reningsverket 80 % och kvävehalten i det renade avloppsvattnet i medeltal 9,8 mg/l. 3 Resthalterna av BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet - inklusive bräddning från detta - får ej överstiga 10 mg/liter som riktvärde** och kvartalsmedelvärde. Kommentar: BOD 7 -halten i utgående avloppsvattnet har under 2015 varit mindre än riktvärdet under samtliga kvartal, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1: <4 mg/l Riktvärde 10 mg/l Kvartal 2: <3 mg/l Kvartal 3: <3 mg/l Kvartal 4: <3 mg/l Utsläppt mängd BOD 7 vid bräddning vid Kungsängsverket under kv. 4 uppskattas till ca 6 kg, vilket motsvarar 0,001 mg/l fördelat på avloppsmängden under kvartalet. 4 Industriellt avloppsvatten och liknande avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen, i avloppsslammet eller i recipienten. Kommentar: Under året har inte anläggningens funktion varit nedsatt till följd av utsläpp. 5 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av dag- och dräneringsvatten. Till ledning för detta arbete skall finnas en saneringsplan som skall hållas aktuell. Utförda och planerade saneringsåtgärder och åtgärdernas effekter avseende bräddning och inflöde av ovidkommande vatten skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Avloppsledningsnätet ses fortlöpande över och underhålls i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av dag och dräneringsvatten. Utförda och planerade saneringsåtgärder redovisas årligen i samband med miljörapporteringen

10 6 Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Driftstörningar (t.ex. på grund av underhåll eller reparation) som leder till ofullständig behandling eller till att utsläppsvillkoren överskrids eller kan komma att överskridas skall snarast anmälas till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas, t.ex. vid ombyggnads- och underhållsarbeten. Kommentar: Reningsverket har drivits så bra som möjligt med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. 7 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som tillsynsmyndigheten finner erforderlig. Kommentar: Reningsverket är förberett för desinfektion av utgående vatten. 8 Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Kommunen skall verka för att slammet i första hand används som jordförbättringsmedel. Slam för jordbruksändamål skall vara hygieniserat/stabiliserat. Slam som inte kan användas som jordförbättringsmedel samt grovrens, sand och flytslam skall lämnas till godkänd anläggning för slutligt omhändertagande. Kommentar: Avloppsslammet har under året transporterats till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning. I slamlagret lagras varje månads produktion av slam för sig. Avgränsningen mellan olika slampartier görs med halmbalar. Under juli-oktober 2015 användes ton slam inom jordbruket efter sex månaders lagring, vilket motsvarar drygt halva årsproduktionen av slam. Resterande mängd finns i lager eller har använts i samband med sluttäckning. Avloppsslammet användes inom jordbruket till och med 1999, varefter kopparhalten i slammet begränsade slammets användning. Nya vattenverk med mjukgöring av dricksvattnet, som togs i drift 2007, har minskat kopparhalten i slammet väsentligt. Avloppsslammet är certifierat enligt Revaq för användning inom jordbruket sedan januari Tvättat rens och tvättad sand har skickats till Vattenfalls avfallsförbränningsanläggning resp. Hovgårdens avfallsanläggning. Vid Hovgården har även rens, sand och sediment från tömning och rengöring av inloppsledningar och bassänger hanterats. 9 Bullerbidraget från den utbyggda anläggningen får inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder 50 db(a) dagtid (kl ) 45 db(a) kvällstid (kl ) 40 db(a) nattetid (kl ) Den momentana ljudnivån nattetid (kl ) får inte överstiga 55 db(a) vid bostäder. Kommentar: Bullerbidraget från reningsverket har inte kontrollerats. Ljud från blåsmaskiner, fläktar och rinnande vatten är de främsta bullerkällorna. Något klagomål på buller från reningsverket har veterligen inte framförts. 10 Om för omgivningen besvärande lukt uppkommer i reningsverket eller ledningsnätet, skall kommunen snarast vidta åtgärder för att begränsa störningarna. Kommentar: Under hösten har tretton klagomål på lukt har framförts från boende i Industristaden. Några personer har klagat vid flera tillfällen. Lukt har känts på kvällarna vid vädring. Några personer har känt lukt inomhus utan att fönster öppnats. De flesta klagomålen kommer från boende i närheten av Tullgarn avloppspumpstation. Kompostfiltret vid pumpstationen är i dåligt skick och ersätts av ett BBK-filter under våren Inkapslingen av snäckpumparna ska bytas ut och förses med frånluft. Ventilationsluften ska behandlas i luktfiltret, vilket inte sker idag. Vid Kungsängsverket upptäcktes stopp i ledningen för ventilationsluften från grovrening C till kompostfiltret i början av september. Felet åtgärdades. SLU spred biogödsel på ett stort område med vallodling längs Kungsängsleden i månadskiftet september/oktober. Biogödseln, som kom från biogasanläggningen i Lövsta, läggs ovanpå marken och myllas inte ned. Sannolikt bidrog detta till klagomålen på lukt under perioden. Lukt kan ibland kännas lokalt kring Svalltornet, som avluftar den ena spillvattenledningen mellan Tullgarn och Kungsängsverket samt vid Sågargatan avloppspumpstation

11 Varmt processpillvatten från GE Healthcare rinner i en ledning genom Industristaden. Det varma vattnet gör att den termiska drivkraften ökar vid avluftning av servisledningar och avloppsstammar i fastigheterna. Beroende på friskluftsintagens placering i förhållande till avluftningen kan lukt från avloppsledningar i huset och i marken komma in i lägenheterna. Flera möten har hållits med företaget, som har svårt att få ned temperaturen på kort sikt. Väderleksförhållandena i Uppsala under hösten har varit ogynnsamma ur luktsynpunkt. Luktutredningarna för Kungsängsverket och Biogasanläggningen har kompletterats med en gemensam spridningsberäkning, där båda anläggningarna finns med som luktkällor. 11 Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten i god tid innan det nya reningsverket tas i drift. Kommentar: Ett reviderat kontrollprogram finns för Kungsängsverket. 12 Ombyggnaden skall vara genomförd och samtliga i ärendet aktuella reningssteg skall vara i drift i enlighet med redovisad, i kommunens skriftliga bemötande reviderad, tidplan. Kommentar: Ombyggnaden har genomförts och samtliga reningssteg har varit i drift i enlighet med den reviderade tidplanen. 13. Resthalt av fosfor analyserat som totalhalt i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde** inte överstiga 0,25 mg/liter beräknat som kvartalsmedelvärde samt som gränsvärde* inte överstiga 0,25 mg/liter beräknat som årsmedelvärde. Fosfor, analyserat som totalhalt, i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket skall inräknas i ovannämnda rikt- och gränsvärden. Kommentar: Totalfosforhalten i utgående avloppsvattnet har under 2015 i medeltal varit 0,083 mg/l. Fosforhalten har under varje kvartal varit lägre än riktvärdet, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1: 0,085 mg/l Riktvärde 0,25 mg/l Kvartal 2: 0,075 mg/l Kvartal 3: 0,072 mg/l Kvartal 4: 0,10 mg/l Utsläppt mängd fosfor vid bräddning vid reningsverket under kv. 4 uppgick till 0,7 kg, vilket motsvarar 0,0002 mg/l fördelat på avloppsmängden under kvartalet. 14. Mängden totalfosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten, dvs. summan av renat vatten från reningsverket samt bräddvatten från verket och bräddvatten från ledningsnät för spillvatten, får som riktvärde** uppgå till högst 5 ton totalfosfor per år. Kommentar: Mängden totalfosfor i utsläppet från reningsverk och ledningsnät uppgick under 2015 till 1,5 ton, varav 1,5 ton i det renade avloppsvattnet och 0,003 ton i nödutsläppt och bräddat avloppsvatten från reningsverk och ledningsnät. Vid beräkningen av bräddat resp. nödutsläppt mängd fosfor från ledningsnätet har fosforhalten antagits vara 20 % av medelhalten resp. lika med medelhalten fosfor i inkommande vatten till Kungsängsverket under * Med gränsvärde avses ett värde som inte får överskridas. ** Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Utsläppskontroll sker enligt kontrollprogrammet , som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll. Följande parametrar omfattas av programmet: Avloppsvatten och slam Analyser avloppsvatten Behandlad vattenmängd, bräddad vattenmängd vid Danmark pumpstation resp. före kemsteget, producerad mängd slam. Biologisk syreförbrukning (BOD 7 ), totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (tot-p), totalkväve (tot-n), suspenderade ämnen (SS)

12 och ph i inkommande, utgående och bräddat avloppsvatten. Dessutom analyseras ammoniumkväve (NH 4 -N) och nitrit- och nitratkväve (NO 2 -NO 3 -N) på utgående avloppsvatten samt ammoniumkväve (NH 4 -N) på bräddat avloppsvatten. Under första halvåret analyserades även COD-Cr vid samtliga provpunkter. Metallerna bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni) och zink (Zn) i inkommande, utgående och bräddat avloppsvatten. Analyser avloppsslam Torrsubstanshalt (TS), glödgningsförlust, ph, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Metallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink och silver. De organiska föreningarna nonylfenol, polyklorerade bifenyler (PCB) och polyaromatiska kolväten (PAH). Länsstyrelsen i Uppsala län har beslutat om undantag från Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 vad gäller analys av COD-Cr. Vid COD-bestämningen används bl. a. kvicksilver och kaliumdikromat, som är båda olämpliga ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. COD-Cr har därefter slopats som kontrollparameter. COD-halten beräknas i stället utifrån förhållandet COD/TOC, som fastställts till 3,3 utifrån ett stort antal parallella analyser vid samtliga reningsverk september juni Analyserna görs på dygns-, vecko- och månadsblandprover på inkommande vatten till block AB, inkommande vatten till block C och på utgående vatten. TOC, tot-p och tot-n analyseras på veckoblandprov, som tas varje vecka. Metallhalterna undersöks i tolv månadsblandprov per år. Övriga parametrar analyseras i dygnsprov, som tas varje vecka på varierande veckodagar. Tidpunkten för provtagningarna framgår av ett årligt provtagningsschema som upprättas av Uppsala Vatten i förväg. Slamanalyserna görs på månadsblandprov för varje månad. Egenkontrollen omfattar utöver provtagningarna enligt kontrollprogrammet även andra parametrar i avloppsvatten och slam; bland annat slammets innehåll av järn och mangan. I utgående vatten mäts fosfatfosfor, järn, vattnets alkalinitet och konduktivitet varje vecka. Därtill analyseras halterna nitritkväve, klorid, fluorid och sulfat i utgående vatten varje månad. Halterna av perfluorerade ämnen i inkommande och utgående vatten samt i avloppsslammet mäts i månadsblandprov varje månad. I avloppsvattnet analyseras även halterna nonylfenol, oktylfenol, AOX och ftalater, bland andra DEHP, i ett dygnsprov på inkommande och utgående vatten per månad. Dygnsprov tas därtill varje vecka på försedimenterat och biologiskt renat avloppsvatten på sex provtagningspunkter. Periodisk besiktning av anläggningen ska enligt kontrollprogrammet göras vart tredje år. Den senaste besiktningen utfördes under Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Avloppsslammet från Kungsängsverket certifierades i januari 2013 som återvunnen växtnäring enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq. I september 2013 användes en liten mängd slam inom jordbruket för första gången sedan Under 2014 och 2015 har ton resp ton slam kommit till användning inom jordbruket. Den totala slamproduktionen var ton under året. Föreskrifterna i SNFS 1994:2 har följts. 9. Kontrollresultat 9.1 Avloppsvattenmängder Under året har knappt 17,9 miljoner m³ avloppsvatten behandlats vid Kungsängsverket, vilket är något mindre än normalt. I mängden ingår 0,03 miljoner m 3 vatten från uppgradering av biogas, som tillfördes kemsteget under början av året. Debiterad mängd spillvatten var 11,6 miljoner m³ inklusive vattnet till gasreningen. Under de senaste 30 åren har avloppsvattenmängden minskat med %, trots att

13 anslutningen till reningsverket har ökat väsentligt. Avloppsvattnet från Bälinge och Lövstalöt pumpas sedan början av 1990-talet till Kungsängsverket. Avloppsvatten från Jälla och Lindbacken tillkom under 2013 och från Gunsta under Minskad vattenförbrukning och underhåll av ledningsnätet är viktiga faktorer bakom förändringen av mängden avloppsvatten. Åtgärder för att minska utläckaget från vattenledningarna har troligen också minskat mängden tillskottsvatten till spillvattennätet. Klimatfaktorerna är också betydelsefulla för tillrinningen under det enskilda året. Regn, snösmältning och höga grundvattennivåer påverkar tillrinningen till reningsverket bland annat genom att dräneringsledningar vid hus, som är byggda före 1984, i allmänhet är anslutna till spillvattennätet. Den årliga avloppsmängden till reningsverket under åren framgår av figur 2. Figur 2. Inkommande avloppsvattenmängder Figur 3. Utgående avloppsvattenmängder 2015 Mm3/år m3/d jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Årsnederbörden i Uppsala under 2015 uppgick till 579 mm, vilket är 32 mm mer än normalt. Mesta nederbörden kom under sommarhalvåret; framför allt under maj och juli. Höstregn och snösmältning ger oftast en större mängd tillskottsvatten till reningsverket än nederbörden under sommaren, som fångas upp av växtlighet eller avgår genom avdunstning. Tillrinningen till reningsverket ökar kortvarigt vid regn med hög intensitet, men i övrigt påverkas avloppsflödet förhållandevis litet. Utgående flöde från reningsverket under året framgår av figur 3. Avloppsmängderna under framgår av nedanstående tabell. Månadsmängderna under 2015 framgår av bilaga 1. Avloppsvattenmängder Inkommande avloppsvatten (m³) Behandlat avloppsvatten (m³) Bräddning/ofullst behandl. vid reningsverket (m³) Bräddning/nödutsläpp från ledningsnätet (m³) Dricksvatten användes under 2013, 2014 och i början av 2015 för rening av biogas. Vattnet avleds till kemsteget, vilket påverkar flödet från reningsverket, men inte flödet till reningsverket. Utsläppt avloppsvattenmängd var i medeltal m³ per dygn. Årets största avloppsmängd, som uppgick till m³, uppmättes den 20 februari i samband med snösmältning. Årets minsta dygnsmängd, m³, kom på annandag jul 26 december. Bräddning av ofullständigt renat avloppsvatten förbi kemsteget vid Kungsängsverket förekom i samband med ett strömavbrott den 15 oktober, som varade under 55 minuter. Avbrottet orsakades av att en elkabel grävdes av vid den pågående byggnationen i Industristaden. Bräddad mängd var 290 m 3. Hög tillrinning i samband med snösmältning medförde bräddning vid pumpstationen Bärby hage den 19 februari. Bräddad mängd var 35 m 3. Ett nödutsläpp inträffade vid samma pumpstation den 16 april, då 70 m 3 bräddades. Avloppspumpen hade löst ut av oklar anledning. Kraftigt regn den 17 juli orsakade bräddning vid Bälinge pumpstation. Bräddad mängd var 5 m 3. Vid pumpstationen finns en bräddvattenbassäng, som rymmer 250 m 3. Bräddning sker först när bas

14 sängen är fylld. Även vid Sävja pumpstation medförde en kraftig regnskur den 30 juli att tillrinningen översteg pumparnas kapacitet. Bräddad mängd var 20 m 3. I Gunsta var det stopp i en avloppsledning den 7 augusti, vilket gjorde att avloppsvatten dämdes upp i ledningsnätet. När stoppet avhjälpts blev tillflödet till pumpstationen vid f.d. avloppsreningsverket så pass stort att 7 m 3 bräddades till Lillån. Vid Flogsta pumpstation orsakade fel på PLC:n den 9 oktober att pumpstyrningen inte fungerade. Utsläppt avloppsmängd till Hågaån var 360 m Halter och mängder i inkommande avloppsvatten Huvuddelen av avloppsmängden till reningsverket kommer till samlingsbrunnen vid block AB. Resterande del kommer till block C via Danmarks pumpstation och Strandbodgatans pumpstation. Avloppsvatten överförs från inlopp AB till inlopp C. Under året har 55 % av flödet behandlats vid block C. Föroreningshalterna i inkommande avloppsvatten är högre än tidigare, vilket är rimligt utifrån ökat antal anslutna personer och minskad tillrinning. Halten suspenderad substans har ökat betydligt mer. Halterna i inkommande vatten till block C har varit höga under året. Under hösten 2014 installerades en mammutpump i en stenficka i närheten av provpunkten, vilket kan ha påverkat provtagningen. Halterna i inkommande vatten till block AB och C inkl. rejektvatten framgår av nedanstående tabell: Inkommande vatten BOD 7 (mg/l) COD (mg/l) TOC (mg/l) Tot-P (mg/l) 5,4 5,8 6,1 Tot-N (mg/l) Susp. substans (mg/l) % av rejektvattnet till ink.c 2 83 % av rejektvattnet till ink.c 3 75 % av rejektvattnet till ink C 4 Beräknad halt utifrån förhållandet COD-Cr/TOC 3,3 Under senare år har nästan allt slam från de minsta reningsverken i kommunen avlämnats vid externslammottagningen vid block C och således tillförts inkommande avloppsvatten. Tidigare har slammet tillförts slambehandlingen och inte belastat inkommande vatten annat än som rejektvatten. Under året har 75 % av rejektvattnet från slamavvattningen pumpats till inkommande vatten till block C och 25 % till block B. Rejektvattnet påverkar i första hand kvävehalten i inkommande vatten. Totalkvävehalten under året var 790 mg/l, vilket är ungefär som tidigare. Det gäller även halterna av BOD 7, 120 mg/l, TOC, 180 mg/l, totalfosforhalten, 3,6 mg/l och suspenderad substans, 790 mg/l. Stickprov på rejektvattnet har tagits vid tolv tillfällen under Proven tas direkt vid centrifugerna. Föroreningsmängderna i inkommande vatten exklusive internbelastning i form av rejektvatten framgår av nedanstående tabell. 1 Beräknad mängd utifrån förhållandet COD-Cr/TOC 3,3 Inkommande vatten BOD 7 (ton/år) COD (ton/år) TOC (ton/år) Tot-P (ton/år) Tot-N (ton/år) Susp. substans (ton/år)

15 Tillförd mängd kväve med rejektvattnet motsvarar 12 % av inkommande mängd under Mängderna BOD 7 och kväve i inkommande vatten, som minskade vid nedläggningen av livsmedelsindustrierna i Uppsala, har ökat rejält under de senaste åren. Tillförsel av slam från mindre reningsverk och rejektvatten samt mottagning av dextrandrank med högt BOD 7 -innehåll har medfört att mängderna har ökat. Mängden suspenderad substans har ökat påtagligt vid inkommande vatten till block C under Provpunkten är troligen påverkad av sediment, som pumpas från en stenficka i närheten (se ovan). 9.3 Halter och mängder i behandlat avloppsvatten Reningsvillkoren uppfyllts med god marginal, vilket framgår av kommentarerna till villkoren i tillståndsbeslutet i avsnitt 7. BOD 7 -halten i utgående vatten, <3 mg/l, har varit låg och mycket stabil under året. Under året har 48 av 50 mätvärden varit mindre än 3 mg/l. Rapporteringsgränsen har använts vid medelvärdesberäkningen. Högsta BOD 7 -halten, 7 mg/l, uppmättes i februari i samband med snösmältning. TOC, som är ett mått på totalt organiskt kol i vattnet, har ersatt COD-Cr som kontrollparameter från och med juli TOC har analyserats på utgående vatten under många år och från och med september 2014 på samtliga dygnsprov vid Kungsängsverket och övriga reningsverk tillhörande Uppsala Vatten. TOC har analyserats även på veckoproven på inkommande och utgående vatten från och med juli TOC-halten var 8,9 mg/l i veckoproven på utgående vatten under andra halvåret. Det flödesvägda medelvärdet av TOC-halten i dygnsprov, som tagits varje vecka under året, var 9,1 mg/l. COD-halten i utgående vatten var <30 mg/l under första halvåret. COD-halten var mindre än 30 mg/l, som är analysens rapporteringsgräns, i 20 av 27 veckoprov. Högsta COD-halten var 30 mg/l. Beräknad COD-halt utifrån COD/TOC-faktor 3,3 och medelhalten TOC i dygnsproven under året är 30 mg/l. Totalfosforhalten i utgående vatten var i medeltal 0,083 mg/l, vilket är det lägsta årsmedelvärdet hittills. Fosfatfosforhalten har minskat till 0,053 mg/l. Fosforavskiljningen i biologiska reningen och i slutsteget har varit mycket stabil och långtgående under hela året. Högsta uppmätta totalfosforhalter i dygns- och veckoprov var 0,15 mg/l resp. 0,15 m/l. Resultatet av kontrollen av de viktigaste parametrarna i utgående vatten samt rikt- och gränsvärden i Naturvårdsverkets föreskrifter 1994:7 Kungörelse om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse redovisas i edanstående tabell. Utgående vatten Riktvärde/ Riktvärde/ Gränsvärde gränsvärde Tillståndsbeslut SNFS 1994:7 BOD 7 (mg/l) <4 <3 < COD (mg/l) <31 < TOC (mg/l) 9,3 9,2 9,1 Tot-P (mg/l) 0,13 0,085 0,083 0,25 1,3 Tot-N (mg/l) ,8 Se avsnitt mg/l alt. 70 % 4 NH 4 -N (mg/l) 1,6 1,3 0,61 Susp. substans (mg/l) 8,2 <5,4 <5,1 1 Riktvärde, kvartalsmedelvärde 2 Riktvärde, årsmedelvärde 3 Gränsvärde, årsmedelvärde 4 Riktvärde, årsmedelvärde. Värdet avser den sammanlagda avskiljningen av kväve i reningsverket och i recipienten fram till Östersjön 5 Beräknad COD-halt utifrån COD/TOC-faktor 3,3 Tot-P-halten efter bioblock B har i medeltal varit 0,36 mg/l. Bioblock B drivs i syfte att bryta ned organiskt material och åstadkomma biologisk avskiljning av kväve och fosfor. Nitrifikationen har oftast varit så gott som fullständig under året. Höga nitrathalter i returslammet har försämrat förutsättningarna för

16 den biologiska fosforavskiljningen. Förfällningen till block B är avställd; dock har kemslammet huvudsakligen pumpats till försedimenteringen i block B. Sannolikt har den långtgående fosforavskiljningen i bioblock B erhållits genom en kombination av bio-p och kemisk fällning. Fosforhalterna efter bioblock A och C var 0,41 resp. 0,34 mg/l. Fosfor avskiljs genom förfällning i både block A och C. Totalkvävehalten i det renade vattnet har minskat från 10,9 till 9,8 mg/l under året, trots att halterna i inkommande vatten är högre än tidigare. Detta beror främst på att ombyggnaden av bioblock A med bland annat intermittent luftning förbättrat kväveavskiljningen i bio A under hösten. Kvävereningen sker dels vid förbehandlingen (avskiljning av partikelbundna kväveföreningar), dels vid den biologiska reningen av avloppsvattnet (avskiljning av ammoniumkväve genom nitrifikation och denitrifikation samt bildning av överskottsslam). Kväveavskiljningen i bioblock A, B och C uppgick till 66 %, 77 % och 85 % i medeltal under året. Nitrifikationen har varit så gott som fullständig i bioblock B och C under en stor del av året. Stor andel rejektvatten gör att mängden kväve som tillförs och avskiljs i bio C är betydligt större än till övriga block. Denitrifikationen vid reningsverket sker utan tillsats av extern kolkälla. Ammoniumkvävehalten i det renade avloppsvattnet var 0,61 mg/l. Utsläppt mängd BOD 7, <56 ton, är tillsammans med utsläppt mängd under 2005 den lägsta någonsin. Utsläppt mängd totalfosfor, 1,5 ton, är den lägsta någonsin från reningsverket. Även utsläppt mängd totalkväve, avrundad mängd 180 ton, är lägre än någonsin tidigare. Ombyggnaden av bioblock A har förbättrat kväveavskiljningen. Utgående vatten BOD 7 (ton/år) <76 <61 <56 COD (ton/år) <600 < TOC (ton/år) Tot-P (ton/år) 2,5 1,6 1,5 Tot-N (ton/år) NH 4 -N (ton/år) Inklusive bräddning vid reningsverket 2 Beräknad COD-mängd utifrån COD/TOC-faktor 3,3 Utsläppta mängder av fosfor och kväve under perioden framgår av figur 4 och 5. Figur 4. Utsläppt mängd fosfor Figur 5. Utsläppt mängd kväve Tot-P ton/år Tot-N ton/år Kopparhalten i utgående vatten, som var 6,1 ug/l, är fortsatt låg i förhållande till tidigare värden. Kopparhalten har minskat med 90 % efter att de nya vattenverken med mjukgörning av dricksvattnet togs i drift under Halterna av perfluorerade ämnen analyseras i månadsblandprov på avloppsvattnet. Mätningarna under 2015 visar att medelhalten PFOS är dubbelt så hög i inkommande vatten till block AB som i vattnet till block C, 32 resp. 16 ng/l. Halten i utgående vatten var 25 ng/l. Avskiljningen i reningsverket är marginell. I övrigt finns PFHxS och PFBA i kvantifierbara halter. Reningsresultatet framgår av bilaga 6. Uppgifter om bräddningar på ledningsnätet finns i bilagorna 3 och 4. Utsläppta mängder av olika parametrar redovisas också i emissionsdeklarationen

17 9.4 Reningseffekt Reningseffekten har under året uppgått till BOD 7 99 % TOC 94 % Totalfosfor 99 % Totalkväve 80 % Reningseffekten är angiven för inkommande föroreningsmängder exklusive rejektvatten. Slamvattnet från avvattning av slam påverkar framför allt kvävehalten. 9.5 Halter av näringsämnen, metaller och organiska ämnen i slam Torrsubstanshalten i avloppsslammet var i medeltal 28,0 % under året. TS-halten är något lägre än tidigare, vilket kan bero på att polymerdoseringen har minskat något. Glödförlusten, som är ett mått på andelen organisk substans i slammet, var 64,4 %. Fosforhalten var 29 g/kgts i medeltal. Förbudet mot fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel har minskat tillförseln av fosfor till reningsverket och fosforhalten i avloppsslammet med 20 %. Totalkvävehalten i slammet var 48 g/kgts. Kvävehalten har ökat med 20 % under de senaste tio åren. Ammoniumkvävehalten var 10 g/kgts. Vid rötningen omvandlas organiskt kväve till lösligt ammoniumkväve, som till stor del avgår med rejektvattnet vid avvattningen av slammet. Metallhalterna i slammet har varit lägre än de gränsvärden för slamkvalitet som regeringen utfärdat, vilket framgår av figur 6. Gränsvärdena avser överlåtelse av avloppsslam för jordbruksändamål. Kopparhalten i slammet var i medeltal 361 mg/kgts under året, vilket är det lägsta någonsin. Kopparhalten var som högst i mitten av 1990-talet, mg/kgts, och avtog därefter sakta till ca mg/kgts. De höga halterna av koppar orsakades av korrosion i vattenledningar av koppar i fastigheterna. Nya vattenverk med mjukgörning av dricksvattnet togs i drift under 2007, varefter kopparhalten i avloppsslammet minskade, vilket framgår av figur 7. Sambandet mellan alkalinitet och ph i dricksvattnet och kopparhalten i slammet är mycket tydligt. Det är också en trolig orsak till att kopparhalten ökat något under fjärde kvartalet. Även halterna av bly, 11 mg/kgts, kadmium, 0,55 mg/kgts och kvicksilver, 0,52 mg/kgts är de lägsta sedan mätningarna började. Metallhalterna i slammet har kontrollerats sedan Figur 6. Metallhalter i avloppsslammet under 2015 Figur 7. Kopparhalt i avloppsslam Procent av gränsvärde 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% , , , Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn Kungsängsverket (mg/kgts) Gränsvärden (mg/kgts) mg/kgts Kadmium/fosfor-kvoten i avloppsslammet var i medeltal 19 mgcd/kgp. Utsläpp av volfram och kobolt till spillvattennätet har skett vid två tillfällen under året, vilket medfört att volframhalten i slammet har ökat från 4-5 mg/kgts till 20 mg/kgts. Utsläppen sker i upptagningsområdet till block C. Försök att spåra utsläppskällan kommer att göras med hjälp av s.k. passiva provtagare, som placeras i avloppspumpstationerna. Till att börja med görs provtagningarna i avloppsvattnet från Danmarks resp. Strandbodgatans pumpstationer

18 Halterna av organiska ämnen i slam under 2015 framgår nedan. I tabellen anges också de riktvärden som överenskommits mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund under Parameter Uppmätt halt Riktvärde Nonylfenol mg/kgts 8,5 50 Summa PAH (6 st) mg/kgts 0,51 3,0 Summa PCB (7 st) mg/kgts 0,035 0,4 Medelhalterna under året är ungefär desamma som under de senaste åren. En redovisning av analyserade parametrar i slam återfinns i bilaga Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Fyrisåns vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Flöde, temperatur, absorbans (filtrerat prov) Kemiska parametrar ph, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel Därutöver analyseras metallerna arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, nickel, vanadin och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Prover tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Närmaste provtagningspunkt i Fyrisån är Vindbron, belägen ca 600 m nedströms utsläppspunkten. En länk till resultatet av provtagningarna under 2015 finns på vattenförbundets hemsida, Kontroll av flöden och föroreningshalter Under 2015 har 51 dygns- resp. 53 veckoprov tagits på inkommande vatten till block AB och 50 dygns- resp. 53 veckoprov på inkommande vatten till block C. På utgående vatten har 51 dygnsprov och 53 veckoprov tagits. Vattenproverna har uttagits flödesproportionellt. Uppsamlat prov förvaras i kylskåp under den tid som provtagningen pågår. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten. Metallanalyser har gjorts på tolv månadsblandprover på inkommande vatten till block AB, inkommande vatten till block C samt på utgående vatten. Analyserna har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Slamkvaliteten har kontrollerats i tolv månadsblandprov. ph, TS, glödgningsförlust, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten. Övriga analyser av näringsämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Undersökningen av organiska ämnen har Eurofins, Lidköping, svarat för. Samtliga laboratorier är ackrediterade för miljöanalyser. Personal från reningsverket sköter provtagningsutrustningen och lämnar in proven till laboratoriet. Flödet har mätts kontinuerligt. Avloppsvattenflöden och föroreningsmängder är baserade på mätresultat från den ena av två, parallella flödesmätare för utgående vatten. Flödesmätningen bygger på olika mätprinciper. Flödesmätarna har vid funktionskontroll normalt uppvisat tillfredsställande resultat. Flödesmätare finns också för inkommande vatten och för olika delströmmar efter biologisk behandling. Uppgifter om mängden producerat slam har erhållits från invägningen av avloppsslammet vid Hovgårdens avfallsanläggning

19 11. Driftstörningar 11.1 Driftstörningar Bräddning av ofullständigt renat avloppsvatten förbi kemsteget i samband med strömavbrott har skett vid ett tillfälle under året, se avsnitt 9.1 Avloppsvattenmängder. Bräddad mängd uppgick till 290 m Åtgärder under året Kungsängsverkets kapacitet att möta dagens behov är god. Befolkningstillväxten i kommunen är stark. Planeringen för rening av avloppsvatten från Uppsala med kransorter under den kommande tjugoårsperioden fortsätter. Arbetet att ta fram en strategi för att hantera mycket höga flöden vid reningsverket pågår tillsammans med en utredning om förbättrad grovrening vid block AB. Vid åskregn kan stora mängder rens och sand, som sedimenterat i spillvattennätet, ge driftproblem vid rensgaller och kemsteg. Systemhandlingar till en ny försedimenteringsbassäng till block C har tagits fram. Detaljprojektering har startats. En cirkulär bassäng planeras i närheten av den befintliga bassängen. Båda bassängerna förses med överbyggnad och rening av ventilationsluften. En upprustning av el och ventilation vid Danmarks pumpstation vid Kungsängsverket kommer att göras. Pumpstationen ska förses med reservkraft. Arbetet med förfrågningsunderlaget pågår. I mitten av januari rengjordes slam/slamvärmeväxlaren med lut (rå- och rötslamledningar) och fosforsyra (råslamledningar) för att få bort kalkutfällningar och beläggningar, vilket märkbart förbättrade energiåtervinningen. I slutet av januari startade ett försök att öka gasproduktionen i rötkammare 2 genom att tillförsel av bakterier, IIOX BC från Real Biotech, och näringslösning i syfte att förbättra nedbrytningen av bioslammet. Mängden mikroorganismer och näringslösning som tillsattes varierades. Dosering gjordes på olika ställen. Försöket följdes upp med on-line-mätning av gasproduktionen och genom provtagningar på slammet före och efter rötning. Slutsatsen av försöket, som pågick till slutet av juni, var att det inte gick att koppla förändringar i utrötningsgrad eller gasproduktion till doseringen av mikroorganismer. I februari påbörjades upprustningen av bioblock A med byte av inloppspumparna till bassängblocket. Därefter byttes styrutrustning, mammutpumpar samt de flesta av slamskraporna i sedimenteringsbassängerna i bioblock A och försedimenteringsbassängerna i block B ut. Luftningen sker nu intermittent för att förbättra avskiljningen av kväve. Arbetet var klart under sommaren. I början av maj rengjordes inloppskanalen till block AB med en s.k. grävsug för att få bort sand och sediment framför silgallren. Samtidigt gjordes förberedelser för att förbättra sandborttagningen genom ombyggnad av befintliga luftare och mammutpumpar. Avloppsvattnet till Kungsängsverket behandlades i block C under tiden arbetet pågick; knappt en arbetsvecka. Under våren ersattes tryckluftsdrivna reglerventiler för blåsmaskinluften till luftade zoner i block C med eldrivna ventiler, vilket också ger lägre energiförbrukning. Under juni gjordes ett försök med att styra doseringen av järnklorid till kemsteget utifrån fosfatfosforhalten, som mäts kontinuerligt före och efter kemsteget. Styrningen fungerar. Järnkloriddoseringen ökade så mycket att försöket avbröts. Från mitten av juni till mitten av juli byttes ca gummimembran till luftarna i bioblock C. Arbetet gjordes successivt i en linje i taget. I september gjorde SP mätningar av metanläckage vid Kungsängsverket (se avsnitt 12). I september gjordes en ombyggnad av Nåntuna avloppspumpstation. Avloppspumparna, som var torrt uppställda, ersattes med dränkbara pumpar för ökad driftsäkerhet. Under hösten installerades nya HST blåsmaskiner vid bioblock C. Upphandlingen gjordes under året. De nya blåsmaskinerna har hittills gått bra, tyst och vibrationsfritt. Tidigare har stallningsproblemen varit återkommande genom årens lopp. I november togs spillvattenmagasinet vid Götgatan i drift. Arbetet var kraftigt försenat till följd av att byggentreprenörens konkurs och problem med spontningen som uppstod under stilleståndstiden

20 Magasinet, som rymmer m 3, syftar till att avlasta spillvattenledningen genom staden när bebyggelsen i de nordvästra delarna av Uppsala ökar. Slamförtjockarna vid rötkamrarna ställdes av i november. Inpumpningen av primärslam sker i stället direkt till våtslamsilon och vidare till rötkammare 1. Åtgärden är en fördel ur luktsynpunkt. Frysrisken vintertid var också ett bekymmer. Luktåtgärder vid Kungsängsverket har kommenterats i avsnitt 7.10 Villkor i tillståndsbeslutet. Vid Strandbodgatans pumpstation har luktreningsutrustning med UV-lampor och kolfilter installerats under hösten. Ett avfuktningsaggregat har också monterats för att förlänga drifttiden på kolfiltret. Vid några av avloppspumpstationerna i Skarholmen och Vårdsätra kan lukt förekomma ibland. Vid Skarholmen pumpstation tillsätts kalciumnitrat med två doseringspumpar. Doseringen styrs dels av pumparnas drifttider, dels av vattnets temperatur, dels av svavelvätehalten i luften över pumpsumpen. Kalciumnitrat tillsätts också vid pumpstationen vid Lövängsvägen, dit avloppsvattnet från Bodarna pumpas. Vid pumpstationen Klintvägen, varifrån avloppsvattnet pumpas vidare mot Skarholmen pumpstation, har järnsulfat doserats från slutet av sommaren och under hösten för att binda sulfiderna i avloppsvattnet. I Bälinge pumpstation används huvudsakligen järnklorid för att motverka att svavelväte bildas i tryckspilledningen till Uppsala. Doseringen styrs av flödet. Kalciumnitrat tillsätts vid tömningen av svartvattentankarna. I Lövstalöt pumpstation tillsätts också kalciumnitrat för att minska svavelvätebildningen i tryckledningen till Bälinge. En tank för kalciumnitrat har installerats. Pumpsumpen luftas. Avloppsslammet från Kungsängsverket är certifierat som återvunnen växtnäring enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq, vilket innebär att slammet uppfyller kvalitetskriterierna för användning inom jordbruket. Uppströmsarbetet är viktigt. Exempel på aktiviteter under 2015: - I projektet Säker spolning har prov på sediment i spillvattenledningarna tagits på nio ställen, som valts utifrån storlek och förekomst av industrier, tandvårdskliniker mm. Utifrån provresultaten kommer Säker spolning göras på minst två ledningssträckor, vilket innebär att sediment sugs upp och behandlas. Vattenfasen släpps tillbaka till ledningen igen och sedimentet hanteras som farligt avfall. - Spårning av källor till utsläpp av kadmium vid Uppsala Garnison - Spårning av källa till utsläpp av olja och lösningsmedel till spillvattenledningar vid Kumlagatan. Vid flera tillfällen har olja observeras vid pumpstationen vid Kumlagatan. Ledningen har TV-inspekterats. Passiva provtagare har använts. Samtliga fastighetsägare i området har kontaktats per post och besökts tillsammans med Miljöförvaltningen. - Riktlinjerna för periodiska utsläpp av flytande avfall till spillvattennätet har uppdaterades i december. - Riktlinjer för fordonstvätt har utarbetats under året och publicerats i februari Den årliga informationskampanjen Varje droppe räknas med inriktning på målartips, bättre biltvätt, lämna in läkemedel, fett och matrester, snällare städning och inget skräp i toan, har genomförts. Under de närmaste åren planeras 4-6 månaders slamproduktion avsättas till jordbruket. En kampanj för att förbättrad skötsel och tömning av fettavskiljare pågår. Under året har samtliga fettavskiljare tillhörande Uppsala kommun inventerats. Riktlinjerna för fettavskiljare har uppdaterats. Uppsala Vatten deltar i VA-kluster Mälardalen, som är ett samarbete mellan högskolor och VA-bolag kring Mälaren. Uppsala Vatten deltar också tillsammans med VA-bolagen i Stockholm, Göteborg och Malmö i en LCA-studie av olika slambehandlingsalternativ med återföring av fosfor, som startade i slutet av Projektet leds av Chalmers Tekniska Högskola och stöds av Svenskt Vatten Utveckling. Ett samarbete med SLU beträffande spårning av källor till utsläpp av perfluorerade ämnen till spillvattennätet och hur avskiljningen sker i reningsverket inleddes i slutet av året. Preliminära resultatet av ett pilotförsök med läkemedelsrening med ozon och aktiverat kol, som gjordes vid Kungsängsverket under sommaren 2014, presenterades under våren. Försöket utfördes i flera parallella linjer med olika doseringar och olika kolsorter. Försöket, som ingår i Mistra Pharma, leddes av KTH i samarbete med Uppsala Universitet och Stockholms Universitet. Avskiljningen av undersökta läkemedelsrester i Kungsängsverket var %. I utgående vatten från pilotanläggningen var halter