MILJÖRAPPORT 2016 Kungsängsverket

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖRAPPORT 2016 Kungsängsverket"

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2016 Kungsängsverket

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL Verksamhetsår Verksamhetsutövare Verksamhet Koordinater... 3 TEXTDEL VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Ledningsnät och pumpstationer Avloppsreningsverkets lokalisering Avloppsvattenbehandling Slambehandling Driftövervakning Luktbegränsande åtgärder Hantering av kemiska produkter Farligt avfall Recipient Verksamhetens påverkan på miljön TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (NFS 2016:06) Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) KONTROLLRESULTAT Avloppsvattenmängder Halter och mängder i inkommande avloppsvatten Halter och mängder i behandlat avloppsvatten Reningseffekt Halter av näringsämnen, metaller och organiska ämnen i slam Recipientkontroll KONTROLL AV FLÖDEN OCH FÖRORENINGSHALTER DRIFTSTÖRNINGAR Driftstörningar Åtgärder under året Planerade åtgärder ENERGIPRODUKTION OCH ENERGIFÖRBRUKNING FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL Externt slam Avloppsslam, gallerrens och sand RISKER PERIODISK BESIKTNING UNDERSKRIFT BILAGOR EMISSIONSDEKLARATION - 2 -

4 GRUNDDEL 1. Verksamhetsår Verksamhetsår Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare Organisationsnummer Adress E-post Kontaktperson Uppsala Vatten och Avfall AB Uppsala Vatten och Avfall AB Box Uppsala Maria Khalili, Miljöcontroller Tfn Verksamhet Anläggningsnamn Länsstyrelsens platsnummer Uppsala avloppsreningsverk (Kungsängsverket) Fastighetsbeteckningar Kungsängen 1:14, 37:4, 37:9, 37:8 Post- och besöksadress Stallängsgatan Uppsala Kommun och län Kontaktpersoner Miljörapporten godkänns av Uppsala Kod enligt SFS 2013: Walter Johansson, sektionschef Tfn Sigrid de Geyter, VD Tfn Koordinater Utsläppspunkt / (enligt SWEREF99 TM)) - 3 -

5 TEXTDEL 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och har en fastställd rutin, som beskriver organisation, ansvar och befogenheter för frågor enligt miljöbalken. 1.2 Ledningsnät och pumpstationer Avloppsledningsnätet i Uppsala, Almunge, Länna, Gunsta, Jälla, Skölsta och Lövstalöt är uppbyggt enligt duplikatsystemet, d.v.s. spill- och dagvatten avleds i separata ledningar. I Bälinge finns ett vakuumsystem för avledning av avloppsvatten från toaletter (s.k. svartvatten) och ett konventionellt ledningsnät för bortledning av övrigt spillvatten (s.k. gråvatten). Spillvattennätet i Uppsala med kransorter omfattar 584 km inklusive vakuum- och servisledningar (den allmänna delen av servisledningen), anordningsledningar och överföringsledningar. Sammanlagt finns 68 pumpstationer, varav 47 stycken i Uppsala, 3 st i Jälla/Lindbacken med överföringsledning, 9 st i Gunsta och Länna med överföringsledning, 3 st i Lövstalöt samt 4 st i Bälinge. I Bälinge finns också 2 vakuumpumpstationer tillhörande spillvattennätet. Dagvattnet i Uppsala med kransorter har en total längd av 509 km inklusive servisledningar. I Uppsala avbördas vatten till Fyrisån, Sävjaån och Hågaån. 1.3 Avloppsreningsverkets lokalisering Avloppsreningsverket är beläget nära Fyrisån i området Kungsängen sydost om Uppsala centrum. Vid etableringen av avloppsreningsverket i början av 1940-talet låg detta i utkanten av staden. Numera är anläggningen omgiven av verkstäder, förråd, butiker, kontor, restauranger, småbåtsvarv samt ett kyllagertorn och värmepumpar för utvinning av energi ur det renade avloppsvattnet. Reningsverkets område avgränsas mot söder av trafikleden Kungsängsleden. Omvandlingen av det f.d. industriområdet fortsätter och nordväst om reningsverket uppförs ett stort antal bostäder. Enligt Översiktsplan 2016 sträcker sig innerstaden fram till reningsverket. Planer finns på en successiv förnyelse av hela området. Kvarteret närmast reningsverket avses användas för kontor mm. Reningsverket ligger inom detaljplanelagt område. Detaljplanen reglerar markens användning, bebyggelse och andra anläggningar. Området söder om Kungsängsleden omfattas av skydd för landskapsbilden. Området utgör en del av Årike Fyris, som är ett viktigt rekreationsområde och naturobjekt med höga ornitologiska, botaniska och geologiska värden. Strax söder om f.d. slamtorkbäddarna finns Kungsängens naturreservat, som också är ett Natura 2000-område, med bestånd av landskapsblomman kungsängslilja. Reningsverksområdet är beläget inom yttre skyddszon för vattentäkt. Avståndet till närmaste bostadshus är ca 250 m. Avstånd till övrig samlad bostadsbebyggelse är ca 400 m. Reningsverket är strategiskt placerat i stadens lågpunkt, dit alla stadens spillvattenledningar leder

6 1.4 Avloppsvattenbehandling Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Vid reningen avskiljs synliga föroreningar, syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve. Anläggningsdelarna för mekanisk och biologisk rening kallas för block A (byggdes på och 1950-talet), block B (byggdes på 1960-talet) och block C (byggdes på 1990-talet). Därutöver finns också bassängblock för kemisk rening av avloppsvattnet och anläggningar för slambehandling samt hantering och rening av biogas. Reningsverkets principiella uppbyggnad framgår av figur 1. Avloppsvattnet pumpas till reningsverket via sju huvudavloppspumpstationer och samlas till två delströmmar. Avloppsvattnet från de östra och sydöstra delarna av Uppsala leds alltid till block C. Övrigt avloppsvatten behandlas antingen i block A och B eller i block C genom överföring av avloppsvatten mellan bassängblocken. Den mekaniska behandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i silgaller, tyngre partiklar och sand i luftade sandfång och lättare partiklar i försedimenteringsbassänger. För att förbättra avskiljningen tillsätts järnklorid i början av reningsprocessen till block A och C. Traditionell biologisk rening sker med aktivt slam i luftnings- och sedimenteringsbassänger. Vattnet kommer in i luftningsbassängerna, där det blandas med aktivt slam (tillväxande mikroorganismer) och syresätts genom inblåsning av luft. Vid avskiljning av kväve sker reningen även i syrefattiga miljöer. Kvävet i avloppsvattnet föreligger i huvudsak som ammoniumkväve; resten är bundet till organiskt material. Ammoniumkvävet omvandlas först till nitratkväve och därefter till kvävgas, som avgår till luften. Reningsprocesserna kallas för nitrifikation resp. denitrifikation. Nitrifikationsbakterier, som kräver tillgång till syre, tillväxer långsamt, varför bassängerna måste vara större än normalt. Denitrifikationsbakterier trivs bäst vid syrefria förhållanden. God tillgång på organisk substans ökar denitrifikationsprocessens hastighet. Vid C-blocket finns flera denitrifikations- och nitrifikationszoner i varje linje. Avloppsvattnet tillsätts stegvis till denitrifikationszonerna för att vattnets organiska föroreningar ska utnyttjas så bra som möjligt, samtidigt som vattnet renas. Det behandlade vattnet förs till sedimenteringsbassänger, där slammet får sedimentera. Avsatt slam dras till slamfickor i bassängerna med hjälp av slamskrapor. Därifrån pumpas största delen av slammet tillbaka till den första denitrifikationszonen, för att sedan blandas med nytt avloppsvatten. En mindre mängd slam, överskottsslammet, tas ut ur processen. Figur 1. Principschema över avloppsvattenbehandling vid Kungsängsverket Avloppsvatten från Uppsala, Bälinge och Lövstalöt Mekanisk/kemisk rening Biologisk rening/ Kemisk rening/polering kväveavskiljning Silgaller Försedimentering- Aktivt slambassänger Flockning Sandfång bassänger Sedimenteringsbassänger Lamellsed. bass Fällningsmedel A,B Fällningsmedel C A B C A B C Fällningsmedel Fyrisån Kväveavskiljningen i bassängblock A sker genom stegdenitrifikation liknande avskiljningen i C-blocket. Omrörare finns i anoxzonerna i linje 1-2 i block A. I linje 3-5 sker luftinblåsningen intermittent för att skapa en miljö med låga syrehalter. Luftningen av oxiska zoner i linje 1-2 sker också intermittent. I bioblock B sker kväveavskiljningen numer på samma sätt som i bioblock C. Under andra halvan av 2016 avslutades ett försöksprojekt med biologisk fosforavskiljning i bioblock B som pågått sedan Den biologiska fosforavskiljningen togs bort i juli för att erhålla ett stabilare reningsresultat. Efter aktivt slambehandlingen leds vattnet till ett kemiskt behandlingssteg, där järnklorid doseras för att fälla ut återstående fosfor och restflockar från den biologiska reningen. Vattnet lyfts upp till bas

7 sängblocket med hjälp av skruvpumpar och leds sedan, via en inblandningskammare där fällningskemikalien tillsätts, vidare till flockningsbassängerna. Under långsam omrörning med propelleromrörare, utbildas flockar som sedan avskiljs i slutsedimenteringsbassängerna. Bassängerna är försedda med snedställda plastskivor, s.k. lameller, för att öka effektiviteten. Det renade vattnet leds via en mätränna för flödesmätning till en värmepumpanläggning och därefter via klorkontaktbassänger under mark till Fyrisån. Normalt doseras ingen klor, men möjlighet finns att göra det vid behov. Kungsängsverket är dimensionerat för att behandla m³/h. Den biologiska reningen vid block A och B är dimensionerad för att rena m³/h i vardera i blocket och block C är dimensionerat för m³/h. Avloppsvattenflödet genom galler och sandfång kan maximalt uppgå till m³/h, genom försedimenteringsbassänger m³/h och genom den biologiska reningen m³/h. Maximalt flöde genom kemsteget är m³/h. Det finns ett flertal bräddnings-, förbilednings- och omkopplingsmöjligheter inom och mellan bassängblocken, vilket ger god flexibilitet vid olika driftförhållanden. Ett flödesschema för behandling av avloppsvatten vid Kungsängsverket återfinns i bilaga 14a. 1.5 Slambehandling Kemslammet från slutsedimenteringsbassängerna pumpas huvudsakligen till försedimenteringsbassängerna i block B. Primär- och kemslam från försedimenteringsbassängerna i block B pumpas normalt till försedimenteringsbassäng A2 i block A. Slammet från försedimenteringsbassäng A2 pumpas sedan till en slamsilo under rötkamrarna. Överskottsslammet från den biologiska reningen kan hanteras på flera olika sätt. Det går att pumpa slammet från block A till både block B och C och från block B till block C. Vid behov kan det aktiva slammet i ett bassängblock ympas med nitrifikationsbakterier från ett annat block. Under året har överskottsslammet avletts via slamvattenpumpstationen vid byggnaden Pump och tömning till f.d. försedimenteringsbassäng A1, som numera används som bioslamförtjockare. Även slamvattnet från föravvattning leds till f.d. försedimenteringsbassäng A1. Fett och flytslam som avskiljs i försedimenteringsbassäng A2 leds till en slambrunn. Fettet avlägsnas med slamsugbil och avlämnas vid externslammottagningen vid block C. Flytslam från försedimenteringsbassängerna i block B pumpas till inlopp AB. Flytslam från block C leds till inloppet till bassängblocket. Hanteringen av slammet från slamförtjockarna, f.d. försedimenteringsbassäng A1 och försedimenteringsbassäng C beror på om rötkamrarna är i parallelldrift eller i seriedrift. Rötkamrarna har varit i seriedrift sedan september Under hösten 2015 ställdes slamförtjockarna vid rötkamrarna av och inpumpningen av primär- och kemslam under 2016 sker nu direkt till slamsilon och därifrån till rötkamrarna. Överskottsslammet från f.d. försedimenteringsbassäng A1 pumpas via trumsilarna och förtjockarsilon till rötkammare 2, där det rötas tillsammans med delvis utrötat primärslam från rötkammare 1. I rötkamrarna stabiliseras slammet och bildad biogas samlas upp i en gasklocka. Normalt används huvuddelen av biogasen som fordonsgas efter rening och komprimering. Genom förbränning av gasen i en gasmotor kan gasen även nyttjas för elproduktion och uppvärmning av rötkamrarna och reningsverksbyggnaderna. Gasen kan också användas för värmeproduktion i gaspannorna. Eventuell överskottsgas facklas av. Efter rötning leds slammet till en omrörd lagringstank och pumpas sedan vidare till den mekaniska avvattningen. En polyelektrolyt tillsätts och slammet avvattnas med centrifuger. Avvattnat slam mellanlagras i slamsilor, varifrån det transporteras till Hovgårdens avfallsanläggning, där det finns ett större lager för avloppsslam. Rejektvattnet från avvattningen har framför allt pumpats till block C och en mindre del till block B. Slam från slamavskiljare och slutna tankar töms tillsammans med fett från fettavskiljare mm vid mottagningsstationen för externt slam vid block C. Slam från mindre avloppsreningsverk töms normalt vid mottagningsstationen för slam vid block AB, varifrån slammet pumpas via slamförtjockarna eller förtjockarsilon till rötkamrarna. Under 2016 har slammet till största delen lämnats vid block C. Rens- och sandtvättar finns vid block AB och block C. Tvättat rens transporteras till Vattenfalls förbränningsanläggning för avfall i Uppsala. Tvättad sand har körts till Hovgården. Ett processchema över slambehandlingen vid Kungsängsverket finns bilaga 14b

8 1.6 Driftövervakning Reningsverket är bemannat under dagtid vardagar mellan kl och Under övrig tid finns personal i beredskap för att sköta driften av anläggningen. Maskin- och processutrustning vid reningsverk och avloppspumpstationer är kopplade till driftövervakningssystemet UniView, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kan kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhanteringen via SOS Alarm samt direkt via övervakningssystemet. Personal i beredskap har en bärbar terminal för kommunikation med anläggningarna. Vid reningsverket finns även en VA-verkstad, elverkstad och ett vattenlaboratorium. 1.7 Luktbegränsande åtgärder Ventilationsluften från grovreningsbyggnaderna och från mottagningsstationerna för externt slam behandlas i kompostfilter för att minska eventuella luktolägenheter. Luften från slamavvattningsbyggnaden behandlas i ett biologiskt filter bestående av kompostmaterial som ympats med mikroorganismer som kan bryta ner föreningar som ger upphov till lukt. Vid utlastning av slam forceras ventilationen och frånluften passerar ett UV-aggregat och kolfilter för luktreduktion. Därtill finns ett kompostfilter för luften från luftningskanalen vid slamlagren. Sammanlagt finns biologiska filter på fem olika ställen. 1.8 Hantering av kemiska produkter Järnklorid i flytande form, PIX-111, används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden levereras i tankbilar 4 till 6 gånger per månad. Vid block AB lagras järnkloriden i tre tankar à 20 m³. Tankarna är isolerade och omges av en invallning, som rymmer 30 m³. Järnkloriden tillsätts efter sandfånget till vattnet till försedimenteringsbassängerna i block A (förfällning) och vid kemsteget (efterfällning). Vid block C finns lagringsmöjligheter för både järnsulfat och järnklorid. Järnsulfat kan lagras i en stor tank, som rymmer 130 m³. Två mindre tankar à 20 m³ används till järnklorid. Därutöver finns maskin-, styr- och reglerutrustning för upplösning och dosering av fällningsmedlet. Polyaluminiumklorid, PAX-215, används för att hålla skumning och slamegenskaper i biosteget vid block C under kontroll. Kväverening med hög slamålder gynnar förekomst av bakterier med långa filament, exempelvis Microthrix parvicella. Vid tillsats av PAX, som lagras i järnsulfattanken, försvinner skumningen inom ett par veckor. Vid kväverening kan en kolkälla, exempelvis etanol eller metanol, behöva tillsättas för att effektivisera reningsprocessen. En tank med en volym av 25 m³ har uppförts och doseringsledningar till en av linjerna i block C har dragits för detta ändamål. Järnklorid och kalciumnitrat doseras till tryckledningen för överföring av avloppsvatten från Bälinge och Lövstalöt till Uppsala. Doseringen görs i avloppspumpstationen i Bälinge för att förhindra att svavelväte bildas i ledningen till följd av koncentrerat avloppsvatten och lång uppehållstid i ledningen. Lagring sker i två tankar à 12 m³ för kalciumnitrat resp. järnklorid. Vid spill eller olyckshändelse samlas vätskan upp i en bassäng. Kalciumnitrat har också doserats vid pumpstationerna Skarholmen, Lövängsvägen och Lövstalöt. Vid pumpstationen vid Klintvägen har järnsulfat tillsatts under sommaren för att binda sulfider i avloppsvattnet. Dosering av järnsulfat sker även vid Kolbo pumpstation för att minska problem med svavelväte på överföringsledningen mellan Länna och Gunsta. 1.9 Farligt avfall Spillolja från oljebyten i blåsmaskiner, kompressorer och omrörare mm samlas upp i en tank på 2 m³ Recipient Recipient för det renade avloppsvattnet är Fyrisån. Utsläppet sker nära avloppsreningsverket. Utloppet från klorkontaktbassängerna mynnar vid strandkanten på ca 0,5 m djup. Den naturliga medelvattenföringen i Fyrisån vid utsläppspunkten är 8,6 m³/s. Normal lågvattenföring är ca 1,3 m³/s. Någon - 7 -

9 kilometer nedströms utsläppspunkten rinner Sävjaån samman med Fyrisån. Fyrisån mynnar i Ekoln, som är en del av Mälaren Verksamhetens påverkan på miljön Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av avloppsvatten och återvinning och produktion av energi, så påverkas den yttre miljön genom utsläpp av avloppsvatten, utsläpp till luft (metan, lukt, luktgas), förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksamhet. Vid reningen av avloppsvattnet används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska produkter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbesök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät och reningsverk. Förbränning av biogas ger utsläpp till luft. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett sådant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras. 2. Tillståndsbeslut Koncessionsnämnden för miljöskydd lämnade kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse i Uppsala m.fl. orter efter behandling i Kungsängsverket samt att genomföra behövliga utbyggnader och andra förändringar av reningsanläggningen. Tillståndet gäller en ekvivalent folkmängd om högst personer (14 ton BOD 7 per dygn). 3. Anmälningspliktiga ändringar Information om verksamheten har lämnats vid regelbundna möten med Miljöförvaltningen under året. 4. Övriga beslut enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Uppsala län fastställde slutliga villkor för utsläpp av fosfor. Resthalten av fosfor får inte överstiga 0,25 mg/l, räknat som riktvärde per kvartal och gränsvärde per år. Mängden fosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten inklusive bräddning från reningsverk och ledningsnät får uppgå till högst 5 ton per år. 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun. 6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning Tillståndsbeslutet medger kommunen tillstånd att släppa ut avloppsvatten från Uppsala m.fl. tätorter motsvarande en ekvivalent folkmängd av högst pe, varvid en personekvivalent räknas som 70 g BOD 7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara pe. Föroreningsbelastningen på reningsverket motsvarar pe (inklusive industrier) vid en specifik BOD 7 -mängd av 70 g/pe.d. I Kungsängsverket behandlas avloppsvatten från Uppsala stad med förortsområden samt tätorterna Bälinge, Lövstalöt, Gunsta och från och med våren 2016 även avloppsvatten från Länna och Almunge. Avloppsvattnet från Jälla, Lindbacken, Vreta-Ytternäs, Uppsala-Näs/ Bodarna pumpas också till Uppsala

10 Antalet anslutna uppgick i slutet av 2016 till personer inklusive ej mantalsskrivna boende, som beräknas uppgå till ca personer. Anslutningen har ökat med personer under året. Kommunens största arbetsgivare är Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, varav de flesta i Uppsala, samt Uppsala Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Stora industrier är läkemedelsföretagen GE Healthcare, Fresenius Kabi, Thermo-Fischer och Kemwell, som tillverkar produkter för framställning av läkemedel. GE Healthcare och Kemwell har ett gemensamt reningsverk för behandling av processpillvatten. GE Healthcare har avtal med Uppsala kommun som reglerar vad som får tillföras det kommunala spillvattennätet. Spillvattenmängden från industri och handel utgjorde 17 % av debiterad spillvattenmängd eller 13 % av inkommande avloppsmängd till reningsverket under Industribelastningen beräknas motsvara ca pe vid 70 g BOD 7 /pe ochdygn. 7. Villkor i tillståndsbeslutet Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan. 1. Den närmare utformningen av avloppsreningsverket skall avgöras av kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten. Detta gäller även ändringar eller ombyggnader som kan inverka på utsläppsmängder eller slam samt byte av tillsatskemikalier för vatten- och slambehandling. Tvistig fråga får hänskjutas till Koncessionsnämnden för avgörande. Kommentar: Utformningen av reningsverket har skett i samråd med tillsynsmyndigheten. 2. För utsläpp av kväveföroreningar med avloppsvattnet gäller vad som är stadgat i Naturvårdsverkets kungörelse (NFS 2016:06) med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Kommentar: Koncessionsnämnden har vid tillståndsprövningen uttalat att kommunens åtaganden i fråga om kväverening, som innebär att en resthalt av totalkväve om högst 15 mg/l, räknat som riktvärde och årsmedelvärde, motsvarar kraven i EG-direktivet och Naturvårdsverkets kungörelse. EU-domstolen beslutade hösten 2009 att kväveretentionen i vattendragen nedströms utsläppspunkten får tillgodoräknas. För Kungsängsverket gäller således att avskiljningen av kväve i reningsverket och i recipienten fram till Östersjön tillsammans ska vara minst 70 % alternativt högst 10 mg/l som årsmedelvärde. Under 2016 var avskiljningen enbart i reningsverket 82 % och kvävehalten i det renade avloppsvattnet i medeltal 9,7 mg/l. 3 Resthalterna av BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet - inklusive bräddning från detta - får ej överstiga 10 mg/liter som riktvärde** och kvartalsmedelvärde. Kommentar: BOD 7 -halten i utgående avloppsvattnet har under 2016 varit mindre än riktvärdet under samtliga kvartal, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1: <3 mg/l Riktvärde 10 mg/l Kvartal 2: <3 mg/l Kvartal 3: <3 mg/l Kvartal 4: <3 mg/l 4 Industriellt avloppsvatten och liknande avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen, i avloppsslammet eller i recipienten. Olägenheter till följd av industriellt avloppsvatten har hanterats tillfredsställande inom processen, och har inte påverkat yttre miljön negativt, förutom vid specifika luktklagomål, se punkt 10. Kommentar: Under året har inte anläggningens funktion varit nedsatt till följd av utsläpp. 5 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av dag- och dräneringsvatten. Till ledning för detta arbete skall finnas en saneringsplan som skall hållas aktuell. Utförda och planerade saneringsåtgärder och åtgärdernas effekter avseende bräddning och inflöde av ovidkommande vatten skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Avloppsledningsnätet ses fortlöpande över och underhålls i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av dag och dräneringsvatten. Utförda och planerade saneringsåtgärder redovisas årligen i samband med miljörapporteringen

11 6 Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Driftstörningar (t.ex. på grund av underhåll eller reparation) som leder till ofullständig behandling eller till att utsläppsvillkoren överskrids eller kan komma att överskridas skall snarast anmälas till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas, t.ex. vid ombyggnads- och underhållsarbeten. Kommentar: Reningsverket har drivits så bra som möjligt med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. 7 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som tillsynsmyndigheten finner erforderlig. Kommentar: Reningsverket är förberett för desinfektion av utgående vatten. 8 Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Kommunen skall verka för att slammet i första hand används som jordförbättringsmedel. Slam för jordbruksändamål skall vara hygieniserat/stabiliserat. Slam som inte kan användas som jordförbättringsmedel samt grovrens, sand och flytslam skall lämnas till godkänd anläggning för slutligt omhändertagande. Kommentar: Avloppsslammet har under året transporterats till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning. I slamlagret lagras varje månads produktion av slam för sig. Avgränsningen mellan olika slampartier görs med halmbalar. Under juli-oktober 2016 användes ton slam inom jordbruket efter sex månaders lagring, vilket motsvarar halva årsproduktionen av slam. Resterande mängd finns i lager eller har använts i samband med sluttäckning. Avloppsslammet användes inom jordbruket till och med 1999, varefter kopparhalten i slammet begränsade slammets användning. Nya vattenverk med avhärdning av dricksvattnet, som togs i drift 2007, har minskat kopparhalten i slammet väsentligt. Avloppsslammet är certifierat enligt Revaq för användning inom jordbruket sedan januari Tvättat rens och tvättad sand har skickats till Vattenfalls avfallsförbränningsanläggning resp. Hovgårdens avfallsanläggning. Vid Hovgården har även rens, sand och sediment från tömning och rengöring av inloppsledningar och bassänger hanterats. 9 Bullerbidraget från den utbyggda anläggningen får inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder 50 db(a) dagtid (kl ) 45 db(a) kvällstid (kl ) 40 db(a) nattetid (kl ) Den momentana ljudnivån nattetid (kl ) får inte överstiga 55 db(a) vid bostäder. Kommentar: Bullerbidraget från reningsverket har inte kontrollerats. Ljud från blåsmaskiner, fläktar och rinnande vatten är de främsta bullerkällorna. Något klagomål på buller från reningsverket har veterligen inte framförts. 10 Om för omgivningen besvärande lukt uppkommer i reningsverket eller ledningsnätet, skall kommunen snarast vidta åtgärder för att begränsa störningarna. Kommentar: Under året har 15 klagomål på lukt framförts från boende eller besökare i Industristaden. Några personer har klagat vid flera tillfällen. En majoritet av de inkomna klagomålen (9 st) berör en avloppspumpstation belägen vid Sågargatan. Ett mindre antal klagomål handlar om lukt som känts på kvällarna vid vädring. Några personer har känt lukt inomhus utan att fönster öppnats. Varmt processpillvatten från GE Healthcare rinner i en ledning genom pumpstationen vid Sågargatan. Ett kolfilter installerades i pumpstationen i juni I dialog med GE genomfördes dessutom en förändring av karaktären på processvattnet i september Resultatet blev en förbättring av luktförhållandena vid stationen. En sänkning av vattentemperaturen är planerad till 2017 för att ytterligare minska risken för lukt från pumpstationen. Vid Tullgarns pumpstation installerades ett biologiskt filter i maj och under oktober byttes plåtarna som övertäcker skruvpumparna i pumpstationen. Åtgärdena genomfördes för att långsiktigt minska risken för att lukt ska uppstå från pumpstationen

12 Lukt kan ibland kännas lokalt kring Svalltornet, som avluftar den ena spillvattenledningen mellan Tullgarn och Kungsängsverket. En omdragning av ledningen förbi svalltornet planeras för att eliminera luktkällan. Vid Kungsängverket byttes samtliga kompostfilter ut under maj månad. 11 Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten i god tid innan det nya reningsverket tas i drift. Kommentar: Ett reviderat kontrollprogram finns för Kungsängsverket. 12 Ombyggnaden skall vara genomförd och samtliga i ärendet aktuella reningssteg skall vara i drift i enlighet med redovisad, i kommunens skriftliga bemötande reviderad, tidplan. Kommentar: Ombyggnaden har genomförts och samtliga reningssteg har varit i drift i enlighet med den reviderade tidplanen. 13. Resthalt av fosfor analyserat som totalhalt i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde** inte överstiga 0,25 mg/liter beräknat som kvartalsmedelvärde samt som gränsvärde* inte överstiga 0,25 mg/liter beräknat som årsmedelvärde. Fosfor, analyserat som totalhalt, i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket skall inräknas i ovannämnda rikt- och gränsvärden. Kommentar: Totalfosforhalten i utgående avloppsvattnet har under 2016 i medeltal varit 0,10 mg/l. Fosforhalten har under varje kvartal varit lägre än riktvärdet, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1: 0,11 mg/l Riktvärde 0,25 mg/l Kvartal 2: 0,12 mg/l Kvartal 3: 0,09 mg/l Kvartal 4: 0,10 mg/l 14. Mängden totalfosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten, dvs. summan av renat vatten från reningsverket samt bräddvatten från verket och bräddvatten från ledningsnät för spillvatten, får som riktvärde** uppgå till högst 5 ton totalfosfor per år. Kommentar: Mängden totalfosfor i utsläppet från reningsverk och ledningsnät uppgick under 2016 till 1,7 ton. * Med gränsvärde avses ett värde som inte får överskridas. ** Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (NFS 2016:06) Utsläppskontroll sker enligt kontrollprogrammet , som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll. Följande parametrar omfattas av programmet: Avloppsvatten och slam Analyser avloppsvatten Analyser avloppsslam Behandlad vattenmängd, bräddad vattenmängd vid Danmark pumpstation resp. före kemsteget, producerad mängd slam. Biologisk syreförbrukning (BOD 7 ), totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (tot-p), totalkväve (tot-n), suspenderade ämnen (SS) och ph i inkommande, utgående och bräddat avloppsvatten. Dessutom analyseras ammoniumkväve (NH 4 -N) och nitrit- och nitratkväve (NO 2 -NO 3 -N) på utgående avloppsvatten samt ammoniumkväve (NH 4 -N) på bräddat avloppsvatten. Metallerna bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni) och zink (Zn) i inkommande, utgående och bräddat avloppsvatten. Torrsubstanshalt (TS), glödgningsförlust, ph, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Me

13 tallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink och silver. De organiska föreningarna nonylfenol, polyklorerade bifenyler (PCB) och polyaromatiska kolväten (PAH). Länsstyrelsen i Uppsala län beslutade om undantag från Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 vad gäller analys av COD-Cr. Vid COD-bestämningen används bl. a. kvicksilver och kaliumdikromat, som är båda olämpliga ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. COD-Cr har därefter slopats som kontrollparameter. COD-halten beräknas i stället utifrån förhållandet COD/TOC, som fastställts till 3,3 utifrån ett stort antal parallella analyser vid samtliga reningsverk september juni Analyserna görs på dygns-, vecko- och månadsblandprover på inkommande vatten till block AB, inkommande vatten till block C och på utgående vatten. TOC, tot-p och tot-n analyseras på veckoblandprov, som tas varje vecka. Metallhalterna undersöks i tolv månadsblandprov per år. Övriga parametrar analyseras i dygnsprov, som tas varje vecka på varierande veckodagar. Tidpunkten för provtagningarna framgår av ett årligt provtagningsschema som upprättas av Uppsala Vatten i förväg. Slamanalyserna görs på månadsblandprov för varje månad. Egenkontrollen omfattar utöver provtagningarna enligt kontrollprogrammet även andra parametrar i avloppsvatten och slam; bland annat slammets innehåll av järn och mangan. I utgående vatten mäts fosfatfosfor, järn, vattnets alkalinitet och konduktivitet varje vecka. Därtill analyseras halterna nitritkväve, klorid, fluorid och sulfat i utgående vatten varje månad. Halterna av perfluorerade ämnen i inkommande och utgående vatten samt i avloppsslammet mäts i månadsblandprov varje månad. I avloppsvattnet analyseras även halterna nonylfenol, oktylfenol, AOX och ftalater, bland andra DEHP, i ett dygnsprov på inkommande och utgående vatten per månad. Dygnsprov tas därtill varje vecka på försedimenterat och biologiskt renat avloppsvatten på sex provtagningspunkter. Periodisk besiktning av anläggningen ska enligt kontrollprogrammet göras vart tredje år. Den senaste besiktningen utfördes under Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Avloppsslammet från Kungsängsverket certifierades i januari 2013 som återvunnen växtnäring enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq. I september 2013 användes en liten mängd slam inom jordbruket för första gången sedan Under 2016 har ton slam kommit till användning inom jordbruket. Den totala slamproduktionen var ton under året. Föreskrifterna i SNFS 1994:2 har följts. 9. Kontrollresultat 9.1 Avloppsvattenmängder Under året har drygt 16,7 miljoner m³ avloppsvatten behandlats vid Kungsängsverket, vilket är något mindre än normalt. Debiterad mängd spillvatten var 12,6 miljoner m³. Under de senaste 30 åren har avloppsvattenmängden minskat med %, trots att anslutningen till reningsverket har ökat väsentligt. Avloppsvattnet från Bälinge och Lövstalöt pumpas sedan början av 1990-talet till Kungsängsverket. Avloppsvatten från Jälla och Lindbacken tillkom under 2013, från Gunsta under 2014 och från Länna och Almunge under Minskad vattenförbrukning och underhåll av ledningsnätet är viktiga faktorer bakom förändringen av mängden avloppsvatten. Åtgärder för att minska utläckaget från vattenledningarna har troligen också minskat mängden tillskottsvatten till spillvattennätet. Klimatfaktorerna är också betydelsefulla för tillrinningen under det enskilda året. Regn, snösmältning och höga grundvattennivåer påverkar tillrinningen till reningsverket bland annat genom att dräneringsledningar vid hus, som är byggda före 1984, i allmänhet är anslutna till spillvattennätet

14 Den årliga avloppsmängden till reningsverket under åren framgår av figur 2. Figur 2. Inkommande avloppsvattenmängder Figur 3. Utgående avloppsvattenmängder Mm3/år m3/d januari februari mars april maj juni juli september oktober november december Årsnederbörden i Uppsala under 2016 uppgick till 467 mm, vilket är 80 mm mindre än normalt. Merparten av nederbörden kom under sommarhalvåret och i november. Höstregn och snösmältning ger oftast en större mängd tillskottsvatten till reningsverket än nederbörden under sommaren, som fångas upp av växtlighet eller avgår genom avdunstning. Tillrinningen till reningsverket ökar kortvarigt vid regn med hög intensitet, men i övrigt påverkas avloppsflödet förhållandevis litet. Utgående flöde från reningsverket under året framgår av figur 3. Avloppsmängderna under framgår av nedanstående tabell. Månadsmängderna under 2016 framgår av bilaga 1. Avloppsvattenmängder Inkommande avloppsvatten (m³) Behandlat avloppsvatten (m³) Bräddning/ofullst behandl. vid reningsverket (m³) Bräddning/nödutsläpp från ledningsnätet (m³) Dricksvatten användes under 2013, 2014 och i början av 2015 för rening av biogas. Vattnet avleds till kemsteget, vilket påverkar flödet från reningsverket, men inte flödet till reningsverket. Utsläppt avloppsvattenmängd var i medeltal m³ per dygn. Årets största avloppsmängd, som uppgick till m³, uppmättes den 10 februari i samband med snösmältning. Årets minsta dygnsmängd, m³, kom den 20 juli. Hög tillrinning i samband med ett skyfall den 30 juli medförde bräddning vid Kungsängsverket och den bräddade mängden uppgick till 730 m 3. I juni orsakade ett strömbortfall utsläpp av 35 m 3 orenat avloppsvatten från en pumpstation på överföringsledningen mellan Länna och Gunsta. Fel i övervakningssystemet innebar att pumpen inte återstartades direkt. I slutet av juni orsakade ett stopp i en pump utsläpp av 130 m 3 orenat avloppsvatten från pumpstationen på Gunsta villaväg. Felet upptäcktes först vid ett rutinbesök vid pumpstationen på grund av ett fel i övervakningssystemet. 9.2 Halter och mängder i inkommande avloppsvatten Huvuddelen av avloppsmängden till reningsverket kommer till samlingsbrunnen vid block AB. Resterande del kommer till block C via Danmarks pumpstation och Strandbodgatans pumpstation. Avloppsvatten överförs från inlopp AB till inlopp C. Under året har 52 % av flödet behandlats vid block C. Föroreningshalterna i inkommande avloppsvatten är högre än tidigare, vilket är rimligt utifrån ökat antal anslutna personer och minskad tillrinning

15 Halterna i inkommande vatten till block AB och C inkl. rejektvatten framgår av nedanstående tabell: Inkommande vatten BOD 7 (mg/l) COD (mg/l) TOC (mg/l) Tot-P (mg/l) 5,8 6,1 7,0 Tot-N (mg/l) Susp. substans (mg/l) % av rejektvattnet till ink.c 2 75 % av rejektvattnet till ink C 3 75 % av rejektvattnet till ink C 4 Beräknad halt utifrån förhållandet COD-Cr/TOC 3,3 Till inkommande vatten tillförs även externslam och slam från de mindre reningsverken i kommunens tätorter. Under året har 75 % av rejektvattnet från slamavvattningen pumpats till inkommande vatten till block C och 25 % till block B. Rejektvattnet påverkar i första hand kvävehalten i inkommande vatten. Totalkvävehalten under året var 750 mg/l, BOD 7 -halten var 94 mg/l, TOC-halten 160 mg/l. Totalfosforhalten var 5,2 mg/l och suspenderad substans i rejektvattnet var 170 mg/l. Stickprov på rejektvattnet har tagits vid elva tillfällen under Proven tas direkt vid centrifugerna. Föroreningsmängderna i inkommande vatten exklusive internbelastning i form av rejektvatten framgår av nedanstående tabell. Inkommande vatten BOD 7 (ton/år) COD (ton/år) TOC (ton/år) Tot-P (ton/år) Tot-N (ton/år) Susp. substans (ton/år) Beräknad mängd utifrån förhållandet COD-Cr/TOC 3,3 Tillförd mängd kväve med rejektvattnet motsvarar 10 % av inkommande mängd under Mängderna BOD 7 och kväve i inkommande vatten, som minskade vid nedläggningen av livsmedelsindustrierna i Uppsala, har ökat rejält under de senaste åren. Utredning, inklusive parallell provtagning, kommer att utföras under 2017 för att bedöma provpunkternas representativitet och fastställa orsakssamband. 9.3 Halter och mängder i behandlat avloppsvatten Reningsvillkoren uppfyllts med god marginal, vilket framgår av kommentarerna till villkoren i tillståndsbeslutet i avsnitt 7. BOD 7 -halten i utgående vatten, <3 mg/l, har varit låg och mycket stabil under året. Under året har 49 av 50 mätvärden varit mindre än 3 mg/l. Rapporteringsgränsen har använts vid medelvärdesberäkningen. Högsta BOD 7 -halten, 4 mg/l, uppmättes i januari. TOC, som är ett mått på totalt organiskt kol i vattnet, har ersatt COD-Cr som kontrollparameter från och med juli TOC har analyserats på utgående vatten under många år och från och med sep

16 tember 2014 på samtliga dygnsprov vid Kungsängsverket och övriga reningsverk tillhörande Uppsala Vatten. TOC har analyserats även på veckoproven på inkommande och utgående vatten från och med juli Det flödesvägda medelvärdet av TOC-halten i dygnsprov, som tagits varje vecka under året, var 9,4 mg/l.beräknad COD-halt utifrån COD/TOC-faktor 3,3 och medelhalten TOC i dygnsproven under året är 31 mg/l. Totalfosforhalten i utgående vatten var i medeltal 0,10 mg/l vilket är något högre än tidigare år. Den högre halten näringsämnen i inkommande vatten under året förklarar ökningen i medelhalt. Medelhalten på 0,10 mg/l ligger långt under rikt- och gränsvärdet. Fosfatfosforhalten var under året 0,063 mg/l. Högsta uppmätta totalfosforhalter i dygns- och veckoprov var 0,18 mg/l resp. 0,16 m/l. Resultatet av kontrollen av de viktigaste parametrarna i utgående vatten samt rikt- och gränsvärden i Naturvårdsverkets föreskrifter 2016:06 Rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse redovisas i nedanstående tabell. Utgående vatten Riktvärde/ Riktvärde/ Gränsvärde gränsvärde Tillståndsbeslut SNFS 1994:7 BOD 7 (mg/l) <3 <3 < COD (mg/l) < TOC (mg/l) 9,2 9,1 9,4 Tot-P (mg/l) 0,085 0,083 0,10 0,25 1,3 Tot-N (mg/l) 11 9,8 9,7 Se avsnitt mg/l alt. 70 % 4 NH 4-N (mg/l) 1,3 0,61 0,54 Susp. substans (mg/l) <5,4 <5,1 <5,3 1 Riktvärde, kvartalsmedelvärde 2 Riktvärde, årsmedelvärde 3 Gränsvärde, årsmedelvärde 4 Riktvärde, årsmedelvärde. Värdet avser den sammanlagda avskiljningen av kväve i reningsverket och i recipienten fram till Östersjön 5 Beräknad COD-halt utifrån COD/TOC-faktor 3,3 Tot-P-halten efter bioblock B har i medeltal varit 0,30 mg/l. Fosforhalterna efter bioblock A och C var 0,42 resp. 0,33 mg/l. Totalkvävehalten i det renade vattnet har under året varit 9,8 mg/l, trots att halterna i inkommande vatten är högre än tidigare. Kväveavskiljningen i bioblock A, B och C uppgick till 77 %, 80 % och 83 % i medeltal under året. Nitrifikationen har varit så gott som fullständig i bioblock B och C under en stor del av året. Ammoniumkvävehalten i det renade avloppsvattnet var 0,57 mg/l. Stor andel rejektvatten gör att mängden kväve som tillförs och avskiljs i bio C är betydligt större än till övriga block. Denitrifikationen vid reningsverket sker utan tillsats av extern kolkälla. Utsläppt mängd BOD 7, <50 ton, och totalfosfor, 1,7 ton är bland de lägsta utsläppta mängderna någonsin. Utsläppt mängd totalkväve, avrundad mängd 160 ton, är den lägsta någonsin från reningsverket. Ombyggnaden av bioblock A har förbättrat kväveavskiljningen

17 Utgående vatten BOD 7 (ton/år) <61 <56 <50 COD (ton/år) < TOC (ton/år) Tot-P (ton/år) 1,6 1,5 1,7 Tot-N (ton/år) NH 4-N (ton/år) Inklusive bräddning vid reningsverket 2 Beräknad COD-mängd utifrån COD/TOC-faktor 3,3 Utsläppta mängder av fosfor och kväve under perioden framgår av figur 4 och 5. Figur 4. Utsläppt mängd fosfor Figur 5. Utsläppt mängd kväve Tot-P ton/år Tot-N ton/år Kopparhalten i utgående vatten, som var 6,6 µg/l, är fortsatt låg i förhållande till tidigare värden. Kopparhalten har minskat med 90 % efter att de nya vattenverken med mjukgörning av dricksvattnet togs i drift under Halterna av perfluorerade ämnen analyseras i månadsblandprov på avloppsvattnet. Mätningarna under 2016 visar att medelhalten PFOS är avsevärt högre i inkommande vatten till block AB som i vattnet till block C, 43 resp. 8 ng/l. Halten i utgående vatten var 20 ng/l. Under sommarmånaderna var inkommande halter till block AB kraftigt förhöjda (>100 ng/l). Avskiljningen i reningsverket är marginell. I övrigt finns PFHxS, PFHxA, 6:2 FTSA och PFBA i kvantifierbara halter. Reningsresultatet framgår av bilaga 6. Uppgifter om bräddningar på ledningsnätet finns i bilagorna 3 och 4. Utsläppta mängder av olika parametrar redovisas också i emissionsdeklarationen. 9.4 Reningseffekt Reningseffekten har under året uppgått till BOD 7 99 % TOC 96 % Totalfosfor 99 % Totalkväve 82 % Reningseffekten är angiven för inkommande föroreningsmängder exklusive rejektvatten. Slamvattnet från avvattning av slam påverkar framför allt kvävehalten. 9.5 Halter av näringsämnen, metaller och organiska ämnen i slam Torrsubstanshalten i avloppsslammet var i medeltal 26,6 % under året. Glödförlusten, som är ett mått på andelen organisk substans i slammet, var 66,6 %

18 Fosforhalten var 33 g/kgts i medeltal. Totalkvävehalten i slammet var 52 g/kgts. Kvävehalten har ökat med 20 % under de senaste tio åren. Ammoniumkvävehalten var 10 g/kgts. Vid rötningen omvandlas organiskt kväve till lösligt ammoniumkväve, som till stor del avgår med rejektvattnet vid avvattningen av slammet. Metallhalterna i slammet har varit lägre än de gränsvärden för slamkvalitet som regeringen utfärdat, vilket framgår av figur 6. Gränsvärdena avser överlåtelse av avloppsslam för jordbruksändamål. Kopparhalten i slammet var i medeltal 377 mg/kgts under året. Kopparhalten var som högst i mitten av 1990-talet, mg/kgts, och avtog därefter sakta till ca mg/kgts. De höga halterna av koppar orsakades av korrosion i vattenledningar av koppar i fastigheterna. Nya vattenverk med mjukgörning av dricksvattnet togs i drift under 2007, varefter kopparhalten i avloppsslammet minskade, vilket framgår av figur 7. Även halterna av bly, 13 mg/kgts, kadmium, 0,53 mg/kgts och kvicksilver, 0,56 mg/kgts är de lägsta sedan mätningarna började. Metallhalterna i slammet har kontrollerats sedan Figur 6. Metallhalter i avloppsslammet under 2016 Figur 7. Kopparhalt i avloppsslam Procent av gränsvärde 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% , , , Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn mg/kgts Kungsängsverket (mg/kgts) Gränsvärden (mg/kgts). Kadmium/fosfor-kvoten i avloppsslammet var i medeltal 16 mgcd/kgp. De höga utsläppen av volfram och kobolt till spillvattennätet som förekom under 2015 har under 2016 minskat. Provtagning med passiva provtagare visar ändå att utsläppen av volfram och kobolt troligen kommer från ledningar som avleder vatten från Boländerna uppströms Strandbodgatans avloppspumpstation. Under 2016 har stora mängder PFOS uppmätts i slammet från och med juni och till och med september. Halterna under dessa månader varierade mellan 70 och 150 mg/kg TS. Utsläppen överskrider eller utgör det gränsvärde som föreslagits för spridning av slam till jordbruksmark, 70 mg/kg TS. De höga värdena härleds till utsläpp av brandskum från GE Healthcare i Boländerna som under våren och sommaren hade ett antal incidenter med utsläpp av brandskum till spill- och dagvattennätet. De höga värdena ledde till att fyra månadspartier slam användes som konstruktionsmaterial på Hovgården istället för att spridas på jordbruksmark. Figur 8. Mängd PFOS i avloppsslam mg PFOS/mån Medelhalterna av organiska ämnen i slam under 2016 framgår nedan. I tabellen anges också de riktvärden som överenskommits mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund under

19 Parameter Uppmätt halt Riktvärde Nonylfenol mg/kgts 8,9 50 Summa PAH (6 st) mg/kgts 0,50 3,0 Summa PCB (7 st) mg/kgts 0,035 0,4 Medelhalterna under året är ungefär desamma som under de senaste åren men under augusti var halterna av en PCB-förening kraftigt förhöjd av oklar anledning. En redovisning av analyserade parametrar i slam återfinns i bilaga Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Fyrisåns vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Flöde, temperatur, absorbans (filtrerat prov) Kemiska parametrar ph, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel Därutöver analyseras metallerna arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, nickel, vanadin och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Prover tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Närmaste provtagningspunkt i Fyrisån är Vindbron, belägen ca 600 m nedströms utsläppspunkten. En länk till resultatet av provtagningarna under 2016 finns på vattenförbundets hemsida, Kontroll av flöden och föroreningshalter Under 2016 har 51 dygns- resp. 52 veckoprov tagits på inkommande vatten till block AB och 50 dygns- resp. 52 veckoprov på inkommande vatten till block C. På utgående vatten har 50 dygnsprov och 52 veckoprov tagits. Vattenproverna har uttagits flödesproportionellt. Uppsamlat prov förvaras i kylskåp under den tid som provtagningen pågår. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten. Metallanalyser har gjorts på tolv månadsblandprover på inkommande vatten till block AB, inkommande vatten till block C samt på utgående vatten. Analyserna har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Slamkvaliteten har kontrollerats i tolv månadsblandprov. ph, TS, glödgningsförlust, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten. Övriga analyser av näringsämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Undersökningen av organiska ämnen har Eurofins, Lidköping, svarat för. Samtliga laboratorier är ackrediterade för miljöanalyser. Personal från reningsverket sköter provtagningsutrustningen och lämnar in proven till laboratoriet. Flödet har mätts kontinuerligt. Avloppsvattenflöden och föroreningsmängder är baserade på mätresultat från den ena av två, parallella flödesmätare för utgående vatten. Flödesmätningen bygger på olika mätprinciper. Flödesmätarna har vid funktionskontroll normalt uppvisat tillfredsställande resultat. Flödesmätare finns också för inkommande vatten och för olika delströmmar efter biologisk behandling. Uppgifter om mängden producerat slam har erhållits från invägningen av avloppsslammet vid Hovgårdens avfallsanläggning. 11. Driftstörningar 11.1 Driftstörningar Bräddning av ofullständigt renat avloppsvatten förbi kemsteget i samband med högt inkommande flöde har skett vid ett tillfälle under året, se avsnitt 9.1 Avloppsvattenmängder. Bräddad mängd uppgick till 730 m

20 Skumning orsakade övertryck i rötkammaren den 26 november. Detta innebar att gas släpptes ut under ca 10 timmar vilket uppskattas till ett utsläpp av ungefär Nm 3 gas. Under hösten 2016 har problem med skumning förekommit i både biosteg och rötkammare. För att dämpa skumningen har PAX tillsatts biostegen och Kemfoam x2500 har tillsatts rötkammaren Åtgärder under året Under våren rengjordes inloppskanalen till block AB från sand och rens. Allt avloppsvatten till Kungsängsverket behandlades i block C under den tid, som arbetet pågick. Upphandling av byggnation av en ny försedimenteringsbassäng till block C har genomförts under året. En cirkulär bassäng ska anläggas i närheten av den befintliga bassängen. I samband med arbetet ska båda bassängerna förses med överbyggnad och rening av ventilationsluften. Byggnationen påbörjas i januari En upprustning av el och ventilation vid Danmarks pumpstation vid Kungsängsverket påbörjades december. Pumpstationen ska förses med reservkraft. Arbetet beräknas vara slutfört under våren Försedimenteringsbassäng A2 tappades ned för reparation av slamskrapan i maj. Försedimenteringsbassäng A1 tappades ned i slutet av maj för byte av bottenventil. I maj genomfördes omkopplingen till överföringsledningen som innebär att avloppsvatten från Länna och Almunge numer pumpas till Kungsängsverket istället för att renas lokalt i det nedlagda reningsverket i Länna. Samtliga mellansedimenteringsbassänger i block C ställdes av under sommaren för rengöring och kontroll av slamskrapor. Arbetet utfördes på en linje i taget. Under sommaren byttes ca gummimembran till luftarna i bioblock B. Arbetet gjordes successivt i en linje i taget. I april byttes kompostfiltret vid Tullgarns avloppspumpstation ut mot ett BBK-filter. Under hösten byttes också plåtarna ut som övertäcker skruvpumparna vid pumpstationen. Luktåtgärder vid Kungsängsverket har kommenterats i avsnitt 7.10 Villkor i tillståndsbeslutet. Doseringen av kalciumnitrat vid några av avloppspumpstationerna i Skarholmen och Vårdsätra har fortsatt under Inga klagomål på lukt från pumpstationerna har inkommit. I Bälinge och Lövstalöt doseras järnklorid och kalciumnitrat för att motverka att svavelväte bildas i tryckspilledningarna. Doseringen styrs av flödet. Avloppsslammet från Kungsängsverket är certifierat som återvunnen växtnäring enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq, vilket innebär att slammet uppfyller kvalitetskriterierna för användning inom jordbruket. Fr.o.m är målsättningen att minst 80 % av slammet ska avsättas till jordbruk. Uppströmsarbetet är viktigt. Exempel på aktiviteter under 2016: - En informationskampanj om kadmium i konstnärsfärger har genomförts med informationsmöten och besök på bl.a. konstnärsskolor, konstnärsföreningar, återförsäljare av färg - Intensivt arbete med uppföljning av olägenheter på ledningsnätet pga utsläpp från industriella verksamheter - Spårning av källor till utsläpp av kadmium och PFAS vid Uppsala Garnison - Kartläggning med provtagningskampanjer av PFAS-utsläpp på spillvattennätet - Fortsatt spårning av källor till utsläpp av olja och lösningsmedel till spillvattenledningar vid Kumlagatan. Vid flera tillfällen har olja observeras vid pumpstationen vid Kumlagatan. Uppföljning av besök hos fastighetsägare tillsammans med Miljöförvaltningen. - Information har gått ut till samtliga fordonstvättar om att de årligen ska ta prover på utgående vatten och redovisa till Uppsala Vatten, enligt nya riktlinjer för bilvårdsanläggningar. - Den årliga informationskampanjen Varje droppe räknas med inriktning på målartips, bättre biltvätt, lämna in läkemedel, fett och matrester, snällare städning och inget skräp i toan, har genomförts. - I projektet Säker spolning har praktiska försök med säker spolning genomförts

21 Uppsala Vatten deltar i VA-kluster Mälardalen, som är ett samarbete mellan högskolor och VA-bolag kring Mälaren. Samarbetet inkluderar erfarenhetsutbyte mellan processingenjörer i Mälardalen och deltagande i olika projekt som resulterat i flertalet examensarbeten, SVU-rapporter och forskningsrapporter. Överföringsledningen för avloppsvatten från Länna/Almunge till Gunsta med tillhörande pumpstationer har tagits i drift under Överföringsledningarna för vatten och avlopp mellan Vaksala-Vallby och Skölsta färdigställdes under 2016 men har inte tagits i drift då ingen utbyggnad har skett i Skölsta. På ledningsnätet har om- och nyläggning av VA-ledningar i Uppsala skett ibland annat i Östra Salabacke, Västra Vårdsätra, Kungsängen och vid Edith Södergrans väg. Planerad TV-inspektion har gjorts av 26 km avloppsledningar i kommunen, varav huvuddelen var spillvattenledningar. Därutöver har ledningar filmats i samband med driftstörningar och kontroll av nyanlagda avloppsledningar. Planerad rot- och fettskärning har gjorts på 2,4 respektive 0,6 km spillvattenledningar. Akuta arbeten tillkommer. Åtgärderna på ledningsnätet framgår av bilaga 10 och finns också redovisade i en särskild skrivelse om saneringsplanearbete på VA-ledningsnäten under 2016 i Uppsala Kommun Planerade åtgärder Under våren 2017 kommer spillvattnet från Sågargatans pumpstation kopplas in på ordinarie ledning med dimension 1000 mm från Tullgarns pumpstation till Kungsängsverket. Omkopplingen innebär att vattnet får en kortare uppehållstid och minskat problem med svavelbildning i ledningen. Under våren kommer även inloppskanalen till block AB att rengöras från sand och rens. Allt avloppsvatten till Kungsängsverket kommer att behandlas i block C under de dagar som arbetet pågår. Försedimentering B kommer att tömmas ned under året för rengöring och kontroll av slamskrapor. Även kemsteget ska tappas ned, lamellerna rengöras och skraporna kontrolleras. Ingen av dessa åtgärder kommer att påverka driften nämnvärt. Under sommaren ska gummimembranen till luftarna i bioblock A att bytas ut. Arbetet genomförs successivt på en linje i taget. Under 2017 kommer även en ombyggnation av gassystemet att genomföras. Syftet med ombyggnationen är att minska tryckförluster i rören och att undvika höga tryck i rötkammarna. En konsekvens av nybyggnationen av försedimenteringsbassängen på block C är att tre linjer i biosteg C kommer att tappas ned under 3-4 veckor. Nedtappningen möjliggör ensänkning av grundvattennivån innanför tätskärmen under block C utan att bassängerna riskerar att sätta sig så att en ny ledning kan läggas genom tätskärmen. Arbetet medför begränsad kapacitet på biosteg C och förläggs därför till försommaren 2017 då flöde och belastning på verket är som lägst. I samband med bygget av nya försed C2 kommer även järnkloridrummet vid block C att rustas upp. Nya VA-ledningar planeras i nya delen av Skölsta och projektering fortsätter inom den befintliga bebyggelsen. Andra VA-projekt är utbygganden av Östra Salabacke, Kungsängen, Lindbacken liksom nya bostadsområden i Södra Gunsta, Bäcklösa och Rosendal. Utbyggnaden i Rosendal och kommande byggnation i Ulleråker innebär att en ny spillvattenledning kommer att läggas för avledning till Kungsängsverket. För avledningen anläggs en ny pumpstation väster om Fyrisån samt en mottagningsbrunn öster om ån som skapar möjlighet att fördela flödet in till Kungsängsverket. 12. Energiproduktion och energiförbrukning Under året producerades sammanlagt Nm³ biogas vid Kungsängsverket. Biogasen från Kungsängsverket har använts efter rening till fordonsdrift (64 %), till produktion av el och värme i en gasmotor (9 %) och till värmeproduktion i gaspannor (19 %). Andelen facklad gas var 8 % under Den 12 september ledde ett stopp i gassystem till genomträngning av omrörartätningens vattenlås med kallfackling som följd. Kallfacklingen varade i ca 100 min med vilket innebär att totalt ca 330 m 3 gas kallfacklades

22 Den 26 september uppstod problem med skumning i den ena rötkammaren vilket ledde till stopp i gasdomen och kallfackling under totalt ca 10 timmar. Totalt beräknas 3000 m 3 ha kallfacklats vid händelsen. En sammanställning av produktion och användning av biogas finns i nedanstående tabell: Biogas Producerad biogas vid Kungsängsverket (Nm 3 ) Fordonsgas (Nm 3 ) Gasmotor (Nm 3 ) Gaspannor (Nm 3 ) Kallfackling (Nm 3 ) Fackling (Nm 3 ) Omräkning har skett till Nm 3. Uppmätta gasvolymer under 2016 har bedömts motsvara Nm 3. Temperaturen i rötkamrarna har varit 37,5 C i genomsnitt. Slammets uppehållstid i rötkamrarna har i medeltal varit 25 dygn för primärslam och 10 dygn för bioslam. Biogasen består huvudsakligen av metan och koldioxid. Andelen metan i rågasen uppgår till 65 %. Metanläckaget vid rötkamrar och slambehandling undersöktes i slutet av september 2015 av SP. Metanförlusten utgjorde då 5,4 % av producerad mängd, varav den absoluta merparten frigjordes från rötslammet vid lagring och avvattning. Största källan var ventilationsluften från slamsilor och centrifuger. En uppföljningsmätning under hösten 2016 gav ett värde på metanförlust på 2,7 % av totalt producerad mängd. Under 2016 förbrukades 7,4 GWh el vid Kungsängsverket, vilket är något mer än under tidigare år. Orsaken till ökningen är oklar. Elförbrukningen har annars minskat under senare år. Minskad mängd avloppsvatten, byte av ett 40-tal motorer till flockningsomrörarna och installation av energisnål belysning vid kemsteget är bidragande faktorer. Andelen egenproducerad el har minskat under 2016 på grund av att gasen i större utsträckning än tidigare har behövts för uppgradering till fordonsgas. Dessutom har året inneburit ett antal problem med gasmotorns drift. Vid en energiinventering av Kungsängsverket för åtta år sedan svarade blåsmaskinerna för 40 % av den totala elförbrukningen. Blåsmaskinerna vid bioblock B har därefter ersatts av energisnålare maskiner, men alltjämt drar blåsmaskinerna vid den biologiska reningen mycket el. Skruvpumparna vid kemsteget och Danmarks pumpstation är andra stora energiförbrukare. Energiförbrukning Elenergi från gasmotor (GWh) 0,8 1,0 0,4 Inköpt elenergi (GWh) 6,4 6,3 7,0 Total elenergiförbrukning (GWh) 7,2 7,3 7,4 Värmeenergi från gaspannor (GWh) 1,1 1,4 1,2 Inköpt fjärrvärme (GWh) 2,6 1,9 1,5 Total värmeenergiförbrukning (GWh) 3,7 3,3 2,7 Total energiförbrukning (GWh) 10,9 10,6 10,4 Vattenförbrukning (Mm 3 ) - - 0,18 Under 2016 användes 52 GWh av värmeenergin i det behandlade avloppsvattnet för produktion av fjärrvärme vid Vattenfalls värmepumpsanläggning

23 13. Förbrukning av kemiska produkter Under året har sammanlagt ton järnklorid, PIX-111, använts till utfällning av fosfor och förbättrad partikelavskiljning. Tillsatt mängd järn har i medeltal varit 15 g Fe/m³. Doseringen, som till största delen varit flödesstyrd, har i genomsnitt varit 77 ml/m³ under året (räknat på hela avloppsmängden). Vid förfällningen vid block A och C har ml/m 3 doserats och ml/m 3 har doserats vid efterfällningen. Doseringen till block B har varit avställd under första halvåret 2016 för att prioritera biologisk fosforavskiljning i bioblock B. Återföringen av kemslam har fram till och med november skett till försedimentering B. Polyaluminiumklorid, PAX-215, används för att bekämpa skumbildande bakterier i biostegen. Sammanlagt har 144 ton PAX använts under året. Kemiska produkter Järnklorid PIX-111 reningsverk (ton) Polyaluminiumklorid PAX-215 (ton) Polyelektrolyt föravvattning (ton) 7,0 6,6 6,6 Polyelektrolyt slutavvattning (ton) Kalciumnitrat, Nutriox (ton) Järnklorid PIX-111 ledningsnät (ton) Flockningsmedel används dels vid föravvattningen, dels vid den slutliga avvattningen av slammet. Totalt förbrukades 32 ton polyelektrolyt, varav merparten vid den slutliga avvattningen av slammet. Problem med centrifugerna och svårigheter att hålla hög TS-halt i det avvattnade slammet har förekommit under året. Doseringen till centrifugerna var i medeltal 7,7 kg polyelektrolyt per ton TS. Doseringen vid föravvattningen beräknas uppgå till 2 kg/ton TS. Hög TS-halt i slammet eftersträvas vid både föravvattning och slutlig avvattning. Vid verket har dessutom 490 liter olja och 10 kg smörjfett använts. Kemikalieförbrukningen redovisas i bilaga 9. I Bälinge pumpstation används sedan 2014 i första hand järnklorid för att motverka uppkomst av svavelväte på tryckavloppsledningen till Uppsala. Kalciumnitrat, Nutriox, tillsätts vid tömningen av svartvattentankarna. Under 2016 användes 18 ton PIX-111 och 12 ton kalciumnitrat. Kalciumnitrat tillsätts också vid Lövstalöt pumpstation. Totalt förbrukades 400 kg under året. Kalciumnitrat tillsätts även vid pumpstationerna Skarholmen och Lövängsvägen. Förbrukningen uppgick till sammanlagt 24 ton under året. 14. Avloppsslam, restprodukter och avfall 14.1 Externt slam Vid Kungsängsverket behandlas slam från enskilda avloppsanläggningar, fett från fettavskiljare och slam från mindre reningsverk. Sammanlagt har respektive m³ slam från abonnemangstömningar av slamavskiljare respektive slutna tankar inom kommunen mottagits. Mängden fett från tömning av fettavskiljare, som uppgick till m³, har fortsatt att öka. Mängden övrigt slam, som utgörs av slam från tömning av toaletter, rensning av avloppsledningar m.m., uppgick till m³. Mängden oavvattnat slam från mindre reningsverk tillhörande Uppsala Vatten var m³. Därutöver behandlades även m 3 slam från andra reningsverk i kommunen samt 410 m 3 flytslam och slam/slamvatten från bassängtömningar mm vid Kungsängsverket

24 Under året har 75 % av slammet från de mindre reningsverken avlämnats vid mottagningsstationen vid block C tillsammans med övrigt slam och behandlats tillsammans med avloppsvattnet. Den totala mängden internt och externt slam uppgick till m Avloppsslam, gallerrens och sand Producerad mängd avloppsslam vid Kungsängsverket var under året ton, vilket är en normal mängd. Torrsubstanshalten var 26,6 % vilket innebär att mängden torrsubstans var ton. Avloppsslammet transporteras till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning, där det läggs upp månadsvis. Under juli-oktober avsattes ton Revaq-certifierat slam till jordbruket, vilket motsvarar halva årsproduktionen slam. Allt certifierat slam användes på jordbruksmark inom Uppsala kommun. Resterande mängd slam har efter behandling använts konstruktionsmaterial vid täckning av avslutade deponiområden eller finns kvar i lager. Under året har 135 ton tvättat rens transporterats till Vattenfalls avfallsförbränning. Mängderna är något högre än tidigare år. Mängden tvättad sand uppgick till 7 resp. 0 ton vid block AB resp. block C. Sanden har körts till Hovgårdens avfallsanläggning. Avfallsslag Avloppsslam (ton) Tvättat rens (ton) Tvättad sand (ton) Oljeavfall (ton) - 1,3-15. Risker Riskanalysen behandlar risker för miljön och människors hälsa vid driftstörningar och större haverier i avloppsreningsverk och pumpstationer. Avsikten är att förbättra kunskapen om känsliga punkter i anläggningarna och vidta åtgärder för att minska risken för tillbud. Riskutredningen uppdaterades under Periodisk besiktning En periodisk besiktning av Kungsängsverket gjordes den 7 oktober Enligt slutomdömet har Uppsala Vatten vid ombyggnationerna av anläggningen hela tiden sett till att skapa många olika driftmöjligheter. Anläggningen är därför mycket flexibel och även relativt komplex, vilket kräver att personalen har stor kunskap för att driva den på ett optimalt sätt. Anläggningen är välskött och Uppsala Vatten gör hela tiden insatser för att ytterligare optimera anläggningen. Besiktningsmannen noterade också en klar förbättring vad gäller klagomål på lukt jämfört med föregående besiktning. Nästa periodiska besiktning utförs under

25 UNDERSKRIFT Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2016 för Uppsala avloppsreningsverk, Kungsängsverket, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, som även innehåller allmänna råd, samt Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. Rapporten har sammanställts av Maria Khalili, Uppsala Vatten och Avfall AB. Uppsala Uppsala Vatten och Avfall AB Sigrid de Geyter VD

26 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 13a Bilaga 13b Bilaga 13c Bilaga 14 Bilaga 14a Bilaga 14b Anslutning och ledningsnätsuppgifter Inkommande avloppsvatten och externslam Kontrollmetoder för bräddning och bräddningsmängder Bräddningsuppgifter från ledningsnätet Bräddning vid avloppsreningsverket Utgående vatten Grovrens, sand, slamstabilisering och slammängder Slamanalyser Kemikalier, metalltillförsel med fällningsmedel, farligt avfall och övrigt avfall Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bränsleförbrukning Kontroll av utsläpp till luft Kartor över verksamhetsområdet Uppsala tätort Bälinge tätort Lövstalöt tätort Flödesschema Kungsängsverket Avloppsvattenbehandling Slambehandling Emissionsdeklaration

27 Avloppsanläggning/Kommun Kungsängsverket/ Uppsala Kommun ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER VATTENVERK, antal anslutna personer: AVLOPPSANL, antal anslutna personer: anslutna person.ekv.(pe)* anslutna pe från industrin m.a.p. BOD 7 ** * Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD 7 -belastning och 70 g BOD 7 /person. BOD 7 -belastningen är påverkad av interna slamströmmar ** Beräknat utifrån utsläpp vid större industrier och 70 g BOD 7 /person. Basbelastningen antas motsvara pe Månad Prod. mängd Mängd avlopps- Månadsdifferens Nederbörd Anmärkningar renvatten, m 3 vatten, m³ m³ Antal mm Maxdygn I II II-I mm/d Jan ,1 9,0 Febr ,4 10,6 Mars ,2 3,6 April ,3 9,3 Maj ,0 7,6 Juni ,4 13,6 Juli ,7 25,9 Aug ,7 24,4 Sept ,0 5,4 Okt ,7 3,9 Nov ,6 21,0 Dec ,0 7,1 Summa utgående vatten Summa inkommande vatten* inkommande avloppsvatten. UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER Debiterad mängd Kyl/spolvatten till Utläckage Ovidkommande mängd spillvatten, m³ dagvattennät, m³ renvattenmängd, m³ vatten, m³ UPPGIFTER OM LEDNINGSNÄTET Kombinerat system Antal Antal bräddavlopp Anm Antal % av ledningsnät pumpstationer Vid pumpstation Övriga* nederbördsmätare 0 Anmärkningar Nederbördsuppgifter från Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala (manuell mätning) Medelvärdet av årsnederbörden vid Uppsala är 547 mm Antalet pumpstationer inkluderar två vakuumpumpstationer i Bälinge. Stationerna saknar bräddavlopp. Förteckningen omfattar enbart avloppspumpstationer, som ingår i den allmänna avloppsanläggningen. Avloppspumpstationerna "Danmark" och "Pump och tömning" vid Kungsängsverket ingår inte i sammanställningen. * Bräddskibord vid Holmvägen, Sunnersta

28 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 2 Avloppsanläggning/Kommun Kungsängsverket/ Uppsala Kommun INKOMMANDE AVLOPPSVATTEN OCH EXTERNSLAM Ink. flöde: m 3 /d Laboratorium Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten och Avfall AB Avser följande analyser BOD7, COD, TOC, P-tot, N-tot, suspenderad substans Parameter Inkommande halter i mg/l Inkommande mängder i ton/år Ev. intern Total Antal prov Medel- Medel Provt.punkt Bräddning Externslam belastning 3 inkommande och provtyp värde värde prov-in vid verket efter prov-in före prov-in belastning 4 (totalt) 1 före prov-in 2 ton/år ton/år IN AB IN C IN AB IN C I II III IV I+II+III-IV BOD 7 51 DP 50 DP , COD-Cr 0 VP 0 VP , TOC 52 VP 52 VP , P-tot 52 VP 52 VP 7,4 6, ,0183 0,5 120 N-tot 52 VP 52 VP , Susp.substans 51 DP 50 DP Sammanlagd mängd till block AB och block C. Under året har 52 % av inkommande flöde behandlats i block C och 48 % i block AB. 2 Uppgift hämtas från bilaga 5 (sammanlagd mängd vid hydraulisk överbelastning och vid driftavbrott före prov-in) 3 75 % av rejektvattnet från slamavvattningen har under året pumpats till inkommande vatten till block C. Föroreningsmängden är baserad på provtagningarna på rejektvattnet under 2016 och mängden rejektvatten under Totalt har 11 stickprov tagits på rejektvattnet under året. 4 Total inkommande belastning avser inkommande mängder vid provtagningspunkten prov-in och bräddade mängder vid verket före prov-in Inkommande vattenmängd under året inklusive bräddad mängd vid verket, m³ EXTERNSLAM Slammängd Behandling i verket m³/år ton TS/år Slamavskiljare Uppsala k:n Till avloppsvattenbehandling Slutna tankar Uppsala k:n Till avloppsvattenbehandling Fettavskiljare Till avloppsvattenbehandling Avloppsreningsverk Till avloppsvattenbehandl m 3, till slambehandl m 3 Övrigt Till avloppsvattenbehandling Summa varav slamavskiljare och slutna tankar (ej abonnemangstömningar) 147 m 3, Baja-major, latrin mm 559 m 3, tankar och ledningar företag 763 m 3, rensning kommunens ledningsnät och ledningar i bostäder 431 m 3, övrigt slam 628 m 3 ) SPECIFIKATION ÖVER INTERNT OCH EXTERNT SLAM FRÅN AVLOPPSRENINGSVERK Anläggning Fällnings- Slammängd TS-halt kemikalie m³/år ton TS/år Kungsängsverket PIX TS-halt 0,5 % Björklinge PIX TS-halt 3 % Gåvsta PIX TS-halt 2,9 % Järlåsa PIX TS-halt 4,9 % Knutby PIX TS-halt 2,5 % Länna PIX TS-halt 1,7 % Ramstalund PIX TS-halt 3,2 % Skyttorp PIX TS-halt 4,1 % Storvreta PIX TS-halt 0,5 % Vattholma PIX TS-halt 3,9 % Vänge PIX TS-halt 2,4 % Övriga reningsverk TS-halt 2 % Övriga noteringar Internt slam från Kungsängsverket avser flytslam, slam/slamvatten från bassängrengöringar etc

29 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 3 Avloppsanläggning/Kommun Kungsängsverket/ Uppsala Kommun BRÄDDNING OCH BRÄDDNINGSMÄNGDER KONTROLLMETODER Kontrollmetoder för bräddning på ledningsnätet Beskriv kontrollmetod (mätutrustning/typ av datormodell, utförande m.m.) Avloppspumpstationer Uppsala Vid årsskiftet var 44 av 46 pumpstationer på spillvattennätet anslutna till driftövervakningssystemet för Kungsängsverket. De flesta stationerna är försedda med utrustning för kontroll av ev. bräddning. Bräddad avloppsvattenmängd vid pumpstationerna har beräknats utifrån aktuella in- och utflöden samt bräddningens varaktighet. Bälinge och Lövstalöt Avloppsvattnet från Lövstalöt pumpas till Bälinge, varifrån det pumpas/rinner med hävert till Uppsala. I Lövstalöt och Bälinge finns två resp. fyra avloppsspumpstationer. I Bälinge finns även två vakuumpumpstationer. Pumpstationerna ingår i det norra driftområdet och är anslutna till övervakningssystemet för VA-anläggningarna i kransorterna. Gunsta Avloppsvattnet från Gunsta pumpas till Uppsala sedan augusti Det finns två pumpstationer längs överföringsledningen. I Gunsta finns en pumpstation på ledningsnätet och en pumpstation vid f.d. reningsverket. Länna-Almunge Avloppsvattnet från Länna och Almunge pumpas till Uppsala sedan maj Det finns 3 pumpstationer längs ledningen. Jälla och Lindbacken Avloppsvattnet från Jälla och Lindbacken pumpas till Uppsala via tre avloppspumpstationer sedan januari Två av pumpstationerna är anslutna till övervakningssystemet för VA-anläggningarna i kransorterna. Avloppsledningar På spillvattennätet i Sunnersta finns en bräddavloppsledning till Fyrisån. Nödavloppet är försett med larm och registrering. Kommentar Uppgifterna avser avloppspumpstationer, som ingår i den allmänna VA-anläggningen. Det finns därutöver ett stort antal privatägda pumpstationer, som pumpar avloppsvatten till kommunens spillvattennät. Kontrollmetoder för bräddning vid avloppsreningsverket (X) Kontinuerlig mätning/registrering av volym samt tids-/flödesproportionell provtagning och analys enligt 5-19 SNFS 1990:14 ( ) Annan likvärdig metod: TOTAL BRÄDDNING I SYSTEMET Vid hydraulisk över- Vid driftavbrott Totalt Totalt i procent av belastning, m 3 m 3 m 3 utg. avloppsvatten, % Ledningsnät ,0010% Reningsverket ,0044% Summa ,0054% Anmärkning

30 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 4 Avloppsanläggning/Kommun Kungsängsverket/ Uppsala Kommun BRÄDDNINGSUPPGIFTER FRÅN LEDNINGSNÄTET Redovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). Om antalet utsläppsplatser är stort kan alternativt den totala bräddningsmängden till olika recipienter redovisas. Bräddning till känsliga recipienter bör dock redovisas separat för varje bräddpunkt. Plats för utsläpp Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod Bräddning vid hydraulisk överbelastning Utsläpp vid driftavbrott Recipient Benämning frekvens av larm för bräddat vatten Varaktig- Bräddad Anmärkning Varaktig- Utsläppt Anmärkning het mängd het mängd (t.ex. orsak) dygn m³/år dygn m³/år Myskdalen Varaktighet, bedömt flöde 0,03 35 Larmfel Byrsjön Gunsta villaväg Varaktighet, bedömt flöde 0, Stopp i pump, larmfel Sävjaån AP= avloppspumpstation Summa 0,21 170

31 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 5 Avloppsanläggning/Kommun Kungsängsverket/ Uppsala Kommun BRÄDDNING VID AVLOPPSRENINGSVERKET ANTAL BRÄDDNINGSDYGN OCH VATTENMÄNGDER Kvartal Bräddning före provtagn.punkt prov-in Bräddning efter provtagn.punkt prov-in** Total mängd Hydr. överbel.* Driftavbrott Hydr. överbel.* Driftavbrott bräddat Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd vatten dygn m³ dygn m³ dygn m³ dygn m³ m³ , Summa 0, Eventuell typ av behandling: FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER I BRÄDDAT VATTEN Parameter Föroreningshalter i mg/l, årsmedel Föroreningsmängder Före prov-in Efter prov-in Före Efter Totalt Enhet H.överbel.* D.avbrott H.överbel.* D.avbrott prov-in prov-in BOD ,043 0,043 ton/år TOC 54 0,04 0,04 ton/år P-tot 1,8 0,001 0,001 ton/år N-tot 25 0,018 0,018 ton/år NH 4 -N 12,0 0,009 0,009 ton/år Susp.substans ton/år Kvicksilver 0,03 0,0000 0,00002 kg/år Kadmium <0,05 0,0000 0,00004 kg/år Bly 2,5200 0,002 0,002 kg/år Koppar 38,100 0,03 0,028 kg/år Zink 83,200 0,1 0,1 kg/år Krom 1,6200 0,001 0,001 kg/år Nickel 7,9600 0,01 0,01 kg/år Anmärkningar såsom ev. tillämpning av schablonvärden och metod för beräkning av föroreningsmängder (utifrån årsmedelvärden eller summering av utsläppsmängden vid varje tillfälle): Provmängd ej tillräcklig för analys av fler parametrar *Hydraulisk överbelastning av ovidkommande vatten (nederbördspåverkan, läck- och dräneringsvatten)

32 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 6 Avloppsanläggning/Kommun Kungsängsverket/ Uppsala Kommun UTGÅENDE VATTEN Utg. flöde: m 3 /d Laboratorium Avser följande analyser Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten och Avfall AB BOD 7, COD, TOC, P-tot, PO 4 -P, N-tot, NH 4 -N, NO 3 -N, SS ALS Scandinavia, Luleå Metaller FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Utgående mängder Provtagningspunkt, prov-ut I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde prov-ut Bräddat vatten Totalt och provtyp vid verket Vattenmängd m 3 /år BOD 7 50 DP <3 4 <50 0,043 <50 ton/år COD-Cr ton/år TOC 50 DP 9, , ton/år P-tot 52 VP 0,100 0,16 1,7 0,001 1,7 ton/år PO 4 -P 49 DP 0,063 0,13 1,1 1,1 ton/år N-tot 52 VP 9, , ton/år NH 4 -N 50 DP 0,54 3,5 9 0,009 9 ton/år NO 3 -N, NO 2 -N 50 DP 8, ton/år Susp.substans 50 DP 5, ton/år Bly 12MP 0,0003 <0, ,002 4 kg/år Kadmium 12MP 0, , kg/år Koppar 12MP 0, , , kg/år Krom 12MP 0,0005 <0, ,001 8 kg/år Kvicksilver 12MP 0,00001 <0,02 0,2 0,0000 0,2 kg/år Nickel 12MP 0,0024 2, , kg/år Zink 12MP 0,016 23, , kg/år *Bör redovisas som flödesvägt medelvärde. Om så inte är fallet skall detta anges under anmärkningar. ( X ) Kontinuerlig mätning/registrering av flöde samt flödesproportionell provtagning och analys enligt 5-9 NFS 1990:14 Anmärkningar (ev. avledning inklusive analysresultat till damm före utsläpp till recipient etc.) Vid beräkning av medelvärdena för BOD 7, där 48 varit <3 mg/l, har kvantifieringsgränsen använts. Detta gäller även i de fall där halten suspenderad substans varit < 5,0 mg/l (36 gånger). Analyserna av COD-Cr i veckoblandprov ersattes av TOC från och med juli Beräknat COD-värde utifrån TOC-halten och faktorn 3,3 är 31 mg/l. Vid beräkning av medelhalten av metaller, har i de fall halten varit lägre än kvantifieringsgränsen, halva kvantifieringsgränsvärdet använts. Bly- och kromhalterna var <0,5 ug/l resp. <0,9 ug/l i samtliga månadsblandprov. Kadmium- och kvicksilverhalterna var <0,05 ug/l resp. <0,02 ug/l i 11 av 12 månadsblandprov. DP= dygnsprov VP= veckoprov MP=månadsprov

33 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 7 Avloppsanläggning/Kommun Kungsängsverket/ Uppsala Kommun GROVRENS, SAND, SLAMSTABILISERING OCH SLAMMÄNGDER GROVRENS OCH SAND: Block AB Block C Totalt Tvättat rens 62 ton 73 ton 135 ton Tvättad sand 7 ton 0 ton 7 ton STABILISERING Rötning Antal Uppehållstid Temperatur Slamluftning Uppehållstid kammare dygn C dygn ,5 Övriga noteringar Kalkstabilisering g CaO/ m 3 slam Övrigt SLAMMÄNGDER Slamproduktion Mängd TS-halt Anmärkning ton ton TS % Producerad mängd avloppsslam Till slamlager, Hovgårdens avfallsanläggning Till mellanlager, Kungsängsverket 0 MELLANLAGER VID KUNGSÄNGSVERKET Mängd slam i lager Kungsängsverket 0 Lagrets kap:...m 3 Övriga reningsverk 0 Lagrets yta: m 2 Biogödsel 0 Till mellanlager under året Kungsängsverket 0 Övriga reningsverk 0 Biogödsel 0 Från mellanlager Jordbruk 0 Anläggningsjord 0 Övriga reningsverk 0 Korrigering mgd i lager Mängd slam i lager Kungsängsverket 0 Övriga reningsverk 0 Biogödsel 0 Övriga noteringar (t.ex. uppgifter om mellanlager och dess kapacitet samt avsett slutligt omhändertagande) Producerad mängd slam vid Kungsängsverket baseras på invägd mängd slam vid Hovgårdens avfallsanläggning. Under juli-oktober användes ton slam inom jordbruket efter att ha lagrats under minst sex månader i slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning. Användningen av mellanlagret vid Kungsängsverket upphörde helt i augusti

34 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 8 Avloppsanläggning/Kommun Kungsängsverket/ Uppsala Kommun SLAMANALYSER Laboratorium Avser följande analyser Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten och Avfall AB ph, torrsubstans, glödgn förlust, N-tot, NH 4 -N ALS Scandinavia, Luleå Metaller och övriga parametrar Eurofins, Lidköping Organiska ämnen Parameter Enhet Medel- Max- Antal värden Antal prov Mängd värde värde större än gränsv. och provtyp kg/år SFS 1998:944 ph 7,6 7,8 12 MP Torrsubstans vikts-% 27,0 28,3 12 MP Glödgn.förlust g/kg TS MP N-tot g/kg TS MP NH 4 -N g/kg TS MP P-tot g/kg TS MP Kalkverkan(CaO) mg/kg TS Kalium g/kgts 1,3 1,4 12 MP Kalcium g/kgts MP Magnesium g/kgts 3,2 3,8 12 MP Järn g/kgts MP Mangan g/kgts 0,20 0,22 12 MP 650 Aluminium g/kgts 9, MP Bly mg/kgts > MP 43 Kadmium mg/kgts 0,53 0,61 0>2 12 MP 1,7 Kobolt mg/kgts 4, MP 14 Koppar mg/kgts > MP Krom mg/kgts > MP 60 Kvicksilver mg/kgts 0,56 0,89 0>2,5 11 MP 1,8 Nickel mg/kgts >50 12 MP 46 Zink mg/kgts > MP Silver mg/kgts 1,8 2,1 12 MP 6,0 Nonylfenol mg/kgts 8, MP 29 PCB (summa) mg/kgts 0,035 0, MP 0,11 PAH (summa) mg/kgts 0,50 1,60 12 MP 1,6-33 -

35 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 9 Avloppsanläggning/Kommun Kungsängsverket/ Uppsala Kommun KEMISKA PRODUKTER, METALLTILLFÖRSEL MED FÄLLNINGSMEDEL, FARLIGT AVFALL FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER Användning/ Produktnamn, leverantör Mängd Varuinfo. Anm. ändamål ton/år bifogas ja nej Fosforavskiljning PIX 111, Kemira Kemi, järnklorid x Filamentbekämpning PAX-215, Kemira Kemi, polyaluminiumklorid 144 x Slambehandling Zetag 7557, BASF, polyelektrolyt (föravvattning) 6,6 x - föravvattning - centrifuger Superfloc C-498, Kemira, polyelektrolyt (centrifuger) 25 x Rötkammaren KemFoamX 2500, Kemira Kemi, skumdämpare 740,00 x Ledningsnätet Nutriox, Yara, kalciumnitratlösning x PIX 111, Kemira Kemi, järnklorid x Järnsulfat Övrigt Smörjoljor, hydrauloljor 0,08 x m 3 Smörjfett 0,04 x x 1 Bälinge avloppspumpstation 12 ton, Lövstalöt avloppspumpstation 400 kg, avloppspumpstationerna Skarholmen och Lövängsvägen 24 ton, Klintvägen 16 2 Bälinge avloppspumpstation 18 ton, Kolbo pumpstation 39 ton TILLFÖRSEL AV TUNGMETALLER GENOM DOSERING AV FÄLLNINGSKEMIKALIER Fällningsmedel Värde (kg/år)* Bly Kadmium Koppar Krom Kobolt Kvicksilver Nickel Zink PIX 111 <0,6 <0, <0, Totalt <0,6 <0, <0, * Tillförd mängd metall är beräknad utifrån uppgifter i bolagets produktinformation daterad FARLIGT AVFALL Kod Typ av avfall samt ursprung Sammansättning Mängd Transportör Slutbehandling ÖVRIGT AVFALL Typ av avfall Mängd Brännbart industriavfall (till Vattenfall AB) 18,7 ton Osorterat bygg- och industriavfall (till Hovgårdens avfallsanläggning) 10,7 ton Metall (till Skrotcentralen) 6,6 ton Schaktmassor (till Hovgårdens avfallsanläggning) 10,8 ton Elektronikskrot 0,5 ton Spillolja 0,5 m 3 Anm. Uppgifterna inkluderar avfall från både avloppsreningsverket och VA-verkstaden

36 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 10 Avloppsanläggning/Kommun Kungsängsverket/ Uppsala Kommun UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄTET Sträcka/Pumpstation Åtgärd S* Längd D* Längd V* Längd Orsak** Anmärkning meter meter meter Bälinge Backväg Nyläggning 528,463 N Skölsta, ny väg Nyläggning 1517,19 308, ,18 N Fullerö, ny väg Nyläggning 1034, , ,45 N Kungsängen, Skytteln och ÅngkvaNyläggning 483, , ,819 N Lytta Nyläggning 256, ,195 N Näckvägen, Björklinge Nyläggning 270,19 N Västra Vårdsätra Nyläggning 1888,76 988, ,77 N Ö Salabacke Nyläggning 147, , ,937 N Bälinge Backväg Omläggning 640, ,04 692,44 ÅP DagH/Norbyv Omläggning 302,523 OG Edith Södergrans väg Omläggning 878, , ,241 OG Kungsängen, Skytteln och Ångkvarnen Omläggning 249,032 28, ,485 DP Kvarngärdet Omläggning 47,4597 DP Lytta Omläggning 146, ,622 ÅP Malörtsvägen, Storvreta Omläggning 167,19 159, ,837 ÅP delvis nyläggning D Näckvägen Björklinge Omläggning 355,962 DP Fullerö, ny väg Omläggning 151,529 DP Oml V under väg 255 vid Sävja GåOmläggning 32,1581 A S Långåsv Björklinge Omläggning 166,649 LB Strandbodgatan Omläggning 315,368 OG Hammarby-Vallby Omläggning 218,01 217,181 Ö Villavägen Omläggning 201,708 Ö Västra Vårdsätra oml D Omläggning 160,981 DP Yngligagatan Omläggning 461, , ,618 ÅP Östra Salabacke Omläggning 235, , ,186 DP Kommentarer Endast större åtgärdsarbeten redovisas. Noteringar (datum, område) över saneringsplan/åtgärdsplan *Koder S = Spillvattenledning **Orsak ÅP = Enl.Åtgärdsprogram D = Dagvattenledning A = Akutåtgärd V = Vattenledning LB = Ledningsbrott OG = Ombyggnad gata Ö = Övrigt DP = På grund av ändrad detaljplan

37 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 11 Avloppsanläggning/Kommun Kungsängsverket/ Uppsala Kommun BRÄNSLEFÖRBRUKNING (Förbränningsanläggningar med tillförd energi > 10 GWh/år) Panncentral Redovisningen gäller i första hand anläggningar med tillförd effekt >10 MW. Redovisning per panna Totalt Panna (nr) Typ av bränsle Bränsleförbrukning Tillförd (bränsle-)energi Svavelhalt i fossila bränslen (%) Övrig information (t.ex. elförbrukning) Total bränsleförbrukning fördelat på olika bränslen Vid oljeeldning anges typ av eldningsolja med siffran 1-5 Fasta bränslen anges i ton/år eller m³/år Olja Gas Annat Tillförd energi anges i sorten GWh/år eller MWh/år Med fossila bränslen avses olja, kol och torv Förbränningsanläggning för rötgas Redovisning per förbränningsanordning (panna, gasmotor e.dyl.) Totalt Gasproduktion (Nm³) Kungsängsverket Nyttiggjord mängd (Nm³) Fordonsgas Gasmotor Gaspannor Hantering av återstoden (Nm³)Fackling Värmeåtervinning Årsrapport över köldmedieanvändning har lämnats tidigare: ja ( ) nej ( ), om ja ange datum ( ) Övriga noteringar, såsom driftstörningar, förändringar i driften, energisparåtgärder (t.ex. varvtalsreglering av pumpar m.m. under året

38 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 12 Avloppsanläggning/Kommun Kungsängsverket/ Uppsala Kommun KONTROLL AV UTSLÄPP TILL LUFT Utsläpp av föroreningar Redovisningen gäller i första hand avloppsanläggningar med förbränningsanläggningar med tillförd effekt >10 MW Även uppgifter om utsläpp till luft från andra delar av verksamheten, t.ex. NO 2 -utsläpp från kvävereduktion, kan redovisas här Anläggning Kväveoxider* Svaveloxider** Stoft Ammo- Anm. g NO 2 /MJ kg NO 2 /år g S/MJ kg S/år g/mj kg/år niak*** årsmedelv. årsmedelv. årsmedelv. kg NH 3 /år Totalt * Kväveoxider (NO x ) = Summan kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ) ** Svaveloxider (SO x ) = Summan svaveldioxid (SO 2 ) och svaveltrioxid (SO 3 ) *** NH 3 -utsläpp ska anges vid ev. tillsats av NH 3 eller annan N-förening vid rökgasrening Funktionskontroll av stoftavskiljare (förbränningsanläggningar med tillförd effekt >10 MW) Avskiljare Drift-/Kontrollresultat Utsläpp av luktande ämnen: Kontroll av utsläpp via biofilter (kompostfilter), kolfilter eller liknande som används för luktreducering: Utsläppskälla Luktreducerings- Drift-/Kontrollresultat åtgärd/-metod (reduktionsgrad, funktionskontroll, utsläppskontroll etc.) Inloppspumpstationer, Kompostfilter Material i kompostfilter byts vartannat år. Byte gjordes grovreningsbyggnader Slamavvattning BBK-filter, UV-lampor Serviceavtal för genomgång av BBK-filter varje kvartal Utsläpp från värmepumpar > 10 MW tillförd effekt Anläggning CFC HCFC HFC Påfylld mängd Anmärkning kg/år kg/år kg/år % av total mängd i systemet Totalt

39 BILAGA 13 A KUNGSÄNGSVERKET OCH AVLOPPSPUMPSTATIONER I UPPSALA

40 BILAGA 13 B AVLOPPSPUMPSTATIONER I BÄLINGE

41 BILAGA 13 C AVLOPPSPUMPSTATIONER I LÖVSTALÖT

42 Bilaga 14a

43 Bilaga 14b