MILJÖRAPPORT 2013 Storvreta avloppsreningsverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖRAPPORT 2013 Storvreta avloppsreningsverk"

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2013 Storvreta avloppsreningsverk

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL VERKSAMHETSÅR VERKSAMHETSUTÖVARE VERKSAMHET KOORDINATER... 3 TEXTDEL VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Ledningsnät och pumpstationer Avloppsreningsverket Recipient Verksamhetens påverkan på miljön TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) KONTROLLRESULTAT Avloppsvattenmängder Föroreningshalter och föroreningsmängder Reningseffekt Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam Recipientkontroll KONTROLLFUNKTIONER DRIFTSTÖRNINGAR Driftstörningar Åtgärder under året Planerade åtgärder ENERGI OCH VATTEN KEMISKA PRODUKTER AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL RISKER PERIODISK BESIKTNING UNDERSKRIFT BILAGOR - 2 -

3 GRUNDDEL 1. Verksamhetsår Verksamhetsår Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare Organisationsnummer Adress E-post Kontaktperson 3. Verksamhet Anläggningsnamn Länsstyrelsens platsnummer Uppsala Vatten och Avfall AB Uppsala Vatten och Avfall AB Box Uppsala Ernst-Olof Swedling, utredningsingenjör Tfn Storvreta avloppsreningsverk Fastighetsbeteckning Storvreta 47:411 Post- och besöksadress Ärentunavägen Storvreta Kommun och län Kontaktperson Miljörapporten godkänns av Uppsala Kod enligt SFS 2013: Koordinater Walter Johansson, sektionschef Tfn Tommy Högström, VD Tfn Anläggningens mittpunkt / (enligt SWEREF99 TM) - 3 -

4 TEXTDEL 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och ansvarigt för frågor enligt miljöbalken. 1.2 Ledningsnät och pumpstationer Avloppsvattennätet i Storvreta består av 37 km spillvattenledningar och 34 km ledningar för dagvatten (inkl. den allmänna delen av servisledningarna). Hela avloppsnätet är duplikat, vilket innebär att spilloch dagvatten leds i separata ledningar. Till spillvattennätet hör fem avloppspumpstationer som är försedda med högnivålarm och nödutlopp samt är anslutna till driftövervakningssystemet. Mängden bräddat vatten beräknas utifrån aktuella flöden och bräddningens varaktighet. På ledningsnätet i övrigt finns inga bräddavlopp. 1.3 Avloppsreningsverket Avloppsreningsverket, som ligger nordväst om Storvreta samhälle, togs i drift Anläggningen är dimensionerad för 220 m 3 /h och en medeltillrinning av m 3 per dygn. Förbehandlingen är dimensionerad för 440 m 3 /h. Dimensioneringen innebär att dubbelt så stora flöden ska kunna behandlas i anläggningen. Avloppsvattenbehandling Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den mekaniska förbehandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i fingaller, tyngre partiklar och sand i luftat sandfång och lättare partiklar i försedimenteringsbassänger. Den biologiska reningen sker i en biobädd med fyllnadsmaterial av plast. Från en intern pumpstation pumpas vatten upp på bädden och fördelas över denna med en roterande spridare. Vattnet samlas upp i botten av bädden och leds via ett skibord vidare till det kemiska reningssteget. En av biobäddspumparna går kontinuerligt. När tillrinningen är lägre än recirkulationsflödet återförs vatten från biobädden till pumpstationen. I kemsteget används järnklorid som fällningskemikalie. Doseringen är flödesstyrd. Tillsatsen och inblandningen sker i slutet av rännan från biobädden. Här finns möjlighet att, vid behov, dosera natriumhypoklorit. Under långsam omrörning med paddelomrörare utbildas flockar, som tillsammans med slam från biobädden avskiljs i efterföljande slutsedimenteringsbassänger. Det renade vattnet leds till recipienten via ett skibord för flödesmätning. Slambehandling Gallerrens och sand tvättas i en renstvätt och i en sandtvätt. Tvättat rens förbränns vid Vattenfall i Uppsala. Tvättad sand läggs i slamlagret vid reningsverket. Flytslam från sedimenteringsbassängerna tas till en flytslambrunn. Slammet innehåller tops m.m. och fickan töms någon gång per år till inkommande vatten. Slam från försedimenterings- och slutsedimenteringsbassängerna samlas upp med slamskrapor och pumpas vidare till en förtjockare. Efter förtjockning pumpas slammet till en rötkammare. Dekanteringsvattnet från förtjockaren leds tillbaka till inkommande vatten. I rötkammaren stabiliseras slammet och bildad biogas samlas upp i en gasklocka. Huvuddelen av gasen används för uppvärmning av rötkammaren och reningsverksbyggnaden genom förbränning i en gaspanna. Överskottsgas facklas av. Rötat slam leds till ett våtslamlager, varefter slammet avvattnas i en skruvpress. Avvattnat slam lagras i anslutning till reningsverket. Vid tömning av lagret körs slammet till Hovgårdens avfallsanläggning

5 Ventilationsluften från rensrummet släpps ut via ett kompostfilter. Övrig ventilationsluft leds ut via biobädden. Ett flödesschema över Storvreta avloppsreningsverk finns i bilaga 6. Kemiska produkter och farligt avfall Järnklorid används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden har produktnamnet PIX-111 och tillverkas av Kemira. Innehållet av ovidkommande ämnen är förhållandevis lågt. Leveranserna av järnklorid sker med tankbil. På verket lagras järnkloriden i två tankar, 10 respektive 15 m 3 stora. Tankarna är invallade och försedda med givare med larm för hög och låg nivå. Doseringspumpar används för dosering av järnkloriden. Flockningskemikalier används vid avvattningen av slammet för att underlätta separationen mellan slam och vatten. Polyelektrolyten, Zetag 7530 från BASF, levereras som pulver i säckar om 25 kg. Säckarna förvaras torrt uppställda och töms med hjälp av en suganordning. Hanteringen gör att dammbildning inte är något problem vid verket. Upplösning av pulvret sker i en automatisk polymerberedare. Mindre mängder smörjoljor, smörjfett och rengöringsmedel används därutöver. Vid reningsverket kan små mängder av farligt avfall i form av lysrör, batterier och spillolja uppkomma. Avfallet lämnas till kommunens återvinningscentral, som ligger bredvid reningsverket. Driftövervakning Två drifttekniker är stationerade i området, som omfattar avloppsanläggningar i Storvreta, Vattholma och Skyttorp samhällen, under dagtid vardagar. Under övrig tid ingår driften av anläggningarna i ett beredskapsområde, som omfattar hela kommunen förutom Uppsala stad. Avloppsreningsverk och större avloppspumpstationer är anslutna till driftövervakningssystemet ÖKA, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhanteringen via SOS Alarm. Personal i beredskap har en bärbar terminal för kommunikation med anläggningarna. 1.4 Recipient Recipient för renat avloppsvatten från avloppsreningsverket är Fyrisån. Utsläpp till Fyrisån sker ungefär en kilometer från reningsverket i en punkt söder om Storvreta badplats, se karta, bilaga 5. Nödutsläpp av avloppsvatten från pumpstationen Skymningsvägen, som ligger nära badet i Storvreta, sker till Fyrisån via utloppsledningen från reningsverket. Nödutsläpp från pumpstationen Astrakanvägen sker via en dagvattenledning, som mynnar 100 m nordost om badplatsen. Nödutsläpp från Vretalund pumpstation leds till en dagvattendamm i närheten, varifrån det via en ledning och diken så småningom kan rinna till Samnan. Nödavlopp från pumpstationerna i Fullerö leds via diken till Fyrisån. Medelvattenföringen i Fyrisån vid Storvreta är 5,3 m 3 /s. Normal lågvattenföring är 0,7 m 3 /s. 1.5 Verksamhetens påverkan på miljön Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av avloppsvatten och produktion av energi, så berörs den yttre miljön genom utsläpp av avloppsvatten, förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksamhet. Vid reningen av avloppsvattnet och behandlingen av slam används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska produkter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbesök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät, reningsverk och restprodukter. Förbränning av biogas ger utsläpp till luft. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett sådant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras

6 2. Tillståndsbeslut Länsstyrelsen i Uppsala län lämnade kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av behandlat avloppsvatten från Storvreta reningsverk till Fyrisån. 3. Anmälningspliktiga ändringar - 4. Övriga beslut enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Uppsala län har i ett beslut ändrat villkor 8 i tillståndsbeslutet. Enligt den ursprungliga beslutet skulle slammet användas inom jordbruket eller deponeras på Hovgårdens avfallsanläggning. Förbudet mot deponering av organiskt avfall innebar att det inte fanns något alternativ till jordbruksanvändning. 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun 6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning Tillståndsgiven belastning på reningsverket är pe, varvid en personekvivalent räknas som 86 g BOD 7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara pe. Avloppsreningsverkets upptagningsområde omfattar Storvreta samhälle, se karta i bilaga 5. Antalet anslutna till reningsverket uppgick i slutet av 2013 till personer, vilket är en ökning med 60 personer under året. Vid reningsverket behandlas i huvudsak hushållsspillvatten. Bland övriga verksamheter i samhället, vars avloppsvatten avleds till kommunens ledningsnät, finns en bensinstation med biltvätt, taxicentral med biltvätt, ett lastbilsgarage med tvätthall, två bilverkstäder, bilplåtslageri med lackering, restauranger, tandvårdsklinik, vårdcentral, förskolor, grundskolor och servicehus. 7. Villkor i tillståndsbeslutet Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan. 1. Avloppsvattnet skall undergå behandling i en reningsanläggning med såväl mekanisk, biologisk som kemisk rening. Anläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som veckomedelvärde inte överstiga 15 g/m 3 BOD 7 (biokemisk syreförbrukning) och 0,5 g/m 3 P-tot (totalfosfor). Detta villkor kan under en femårsperiod efter reningsverkets drifttagande omprövas om olägenheter skulle uppstå i recipienten pga avloppsutsläppen. Kommentar: En reningsanläggning har uppförts med mekanisk, biologisk och kemisk rening. Uppsala Vattens målsättning är att driva anläggningen så bra som möjligt med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Resthalterna av BOD 7 och totalfosfor i utgående vatten var under 2013 följande: År BOD 7 Tot-P mg/l mg/l 2013 <4 0,082 Högsta halter av BOD 7 och totalfosfor i enskilda dygnsprov var 13 mg/l resp. 0,21 mg/l. 2. För att möjliggöra bedömningar om behovet att ytterligare skärpa utsläppskraven eller vidta andra skyddsåtgärder enligt villkor 1 åläggs sökanden att under däri angiven femårsperiod fortlöpande göra de undersökningar och ta de prover som finnes erforderliga. Denna utredning - 6 -

7 skall även innefatta provtagningar i Ekebydamm. Program härför skall upprättas i samråd med länsstyrelsen. Resultaten skall årligen redovisas till länsstyrelsen. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter. 3. Den nya avloppsreningsanläggningen skall tas i drift senast under augusti månad En plan för trädplantering vid verket skall redovisas till länsstyrelsen innan verket tas i drift. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter. 4. Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Reningsverket är försett med doseringspump, fasta doseringsledningar och förrådskärl. Utrustningen är avsedd för natriumhypoklorit. 5. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. Kommentar: Industriellt avloppsvatten tillförs inte anläggningen så att olägenheter uppstår. 6. Plan för sanering av avloppsnätet med tidsbundet åtgärdsprogram skall upprättas av kommunen och senast före utgången av 1983 inges till länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Utförda och planerade åtgärder på ledningsnätet redovisas i årliga skrivelser till miljökontoret. 7. Befintliga verkets funktion får inte störas under nya verkets utbyggnad. Det gamla verket ska drivas på optimalt sätt fram till dess att nya verket tas i drift. Utsläppen bör inte överstiga 1981 års nivå. Uppstår störningar i recipienten av någon anledning ska kommunen vidta åtgärder för att begränsa störningarna samt anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Detta gäller särskilt om syrgashalten i Ekebydammen skulle understiga 3 g syre/m 3. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter 8. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Kommunen skall verka för att slammet i första hand används som jordförbättringsmedel. Slam som används för jordbruksändamål skall vara hygieniserat/stabiliserat. Slam som inte kan användas för annat ändamål samt rens och sand skall bortskaffas vid för ändamålet godkänd anläggning. Kommentar: Stabiliserat och avvattnat avloppsslam mellanlagras i slamlagret vid reningsverket. Ytvatten från plattan leds tillbaka till reningsverket. Lagret tömdes i mitten av januari Föregående tömning gjordes i början av januari Slammet har transporterats till lagret på Hovgårdens avfallsanläggning. Kopparhalten i avloppsslammet överstiger gränsvärdet för koppar vid överlåtelse av slam för jordbruksändamål. Dricksvattnet är korrosivt för ledningar av koppar i fastigheterna. Projektering av ett nytt vattenverk i Storvreta med mjukgöring av dricksvattnet påbörjas under Tvättat rens förbränns vid Vattenfalls anläggning i Uppsala. Den tvättade sanden har lagts i slamlagret. 9. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och underställas länsstyrelsen för godkännande innan reningsverket tas i drift. Vad gäller recipientkontrollen får denna närmare utformas sedan erfarenheter vunnits av de undersökningar som görs enligt punkt 2. Kommentar: Kontrollprogrammet har upphävts och ersatts av ett nytt program. Fyrisåns vattenförbund svarar för recipientkontrollen i Fyrisåns vattensysten. 10. När belastningen på reningsanläggningen närmar sig den för vilken anläggningen är dimensionerad eller om det dessförinnan kan befaras att ovannämnda villkor rörande reningsgrad normalt inte kan uppfyllas skall kommunen ånyo pröva villkoren för utsläpp av avloppsvattnet

8 Kommentar: Antalet anslutna personer i Storvreta samhälle uppgår till p. Föroreningsbelastningen motsvarar p.e. vid 70 g BOD 7 /pe.d (räknat på medelvärdet av BOD 7 -mängden i inkommande vatten ), vilket gör att marginalen till den tillåtna och dimensionerande anslutningen pe är god. Den stora skillnaden mellan antalet anslutna personer och föroreningsbelastningen beror på att den verkliga föroreningsmängden är ca 50 gbod 7 per person och dag samt på arbetspendlingen. 11. Uppkommer mellan kommunen och länsstyrelsen meningsskiljaktighet vid tillämpningen av föreskrift som meddelats ovan under villkorspunkterna 1 och 6 skall frågan underställas koncessionsnämnden för särskild prövning. Kommentar: - 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Utsläppskontroll sker enligt ett kontrollprogram, som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll. Följande parametrar omfattas av programmet: Avloppsvatten och slam Avloppsvattenanalyser Slamanalyser Behandlad och bräddad vattenmängd, producerad mängd slam. Biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ), kemisk syreförbrukning (COD), totalfosfor (tot-p), totalkväve (tot-n), ammoniumkväve (NH 4 -N), suspenderade ämnen (SS) och ph på utgående, behandlat avloppsvatten. Samma parametrar analyseras i bräddat vatten från biobäddspumpstationen. Torrsubstanshalt (TS), glödförlust, ph, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), zink (Zn) och silver (Ag). Nonylfenol, PAH och PCB. Flödesproportionella dygns- och helgprov tas två gånger per månad på utgående vatten och en gång per kvartal på inkommande vatten. Samlingsprov på bräddat vatten vid reningsverket tas i samband med bräddning. Stickprov på slammet tas varje kvartal. Proven tas enligt ett årligt provtagningsschema, som i förväg upprättas av Uppsala Vatten. Proven, som förvaras i kylskåp under provtagningen, tas på alternerande veckodagar. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten (avloppsvatten, slam) och ALS Scandinavia, Luleå (slam). Eurofins, Lidköping svarar för analys av organiska ämnen i slam. Rapportering av mätvärden och analysresultat sker kvartalsvis till tillsynsmyndigheten. Resultaten av kontrollen redovisas i den årliga miljörapporten samt i en sammanställning, som omfattar samtliga reningsverk i kommunen. Egenkontrollen omfattar, förutom provtagningarna som ingår i utsläppskontrollen, även andra parametrar i avloppsvatten och slam. Halterna av fosfatfosfor, nitrat- och nitritkväve, järn, alkalinitet och konduktivitet har mätts i ett av dygnsproven på utgående vatten varje kvartal. I avloppsslammet kontrolleras också halterna av järn, mangan, aluminium och kobolt. Periodisk besiktning av anläggningen görs vart fjärde år. Den senaste besiktningen gjordes under En ny besiktning kommer att göras under Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Avloppsslam från Storvreta reningsverk har inte använts inom jordbruket sedan 1999 på grund av förhöjda kopparhalter i slammet

9 9. Kontrollresultat 9.1 Avloppsvattenmängder Under året har totalt m 3 avloppsvatten behandlats vid Storvreta avloppsreningsverk. Snösmältningarna i januari och april bidrog till att avloppsmängden var i stort sett normal, trots att årsnederbörden var betydligt mindre än vanligt. I Uppsala uppmättes sammanlagt 441 mm, Avloppsmängden var störst i samband med snösmältningarna i januari och april, vilket framgår av figur 1. Tillrinningen till reningsverket ökar vid regn och snösmältning, då dräneringsledningarna vid äldre hus är kopplade till spillvattennätet. Vanligen är avklingningsförloppet under sommaren är snabbare än vid snösmältning eller höstregn, som ger större tillskott till grundvattenbildningen. Normalt tas nederbörden under sommaren till stor del upp av växtlighet eller avdunstar, varför flödet till reningsverket påverkas förhållandevis litet. Figur 1. Avloppsvattenmängd vid Storvreta reningsverk under m3/d jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Medelflödet till reningsverket var m 3 /d under året. Avloppsmängden motsvarar 280 l/p.d. Årets högsta tillrinning, m 3 /d, uppmättes den 1 januari i samband med snösmältning. Mängden debiterat spillvatten uppgick till m 3, vilket motsvarar 140 l per person och dygn. Månadsmängderna renat avloppsvatten under 2013 och nederbörden, uppmätt i Uppsala, redovisas i bilaga 1. Ingen bräddning eller nödutsläpp av avloppsvatten har skett från reningsverket eller ledningsnätet under året. Mängder Behandlat avloppsvatten (m 3 ) Bräddat från reningsverket (m 3 ) Bräddat från ledningsnät (m 3 ) Försedimenterat avloppsvatten 9.2 Föroreningshalter och föroreningsmängder BOD 7 - och COD-halterna i avloppsvattnet är fortsatt låga. Medelhalterna var <3 resp. <32 mg/l under året. Merparten av BOD 7 - och COD-värdena var <3 mg/l resp. <30 mg/l. Rapporteringsgränserna har använts vid medelvärdesberäkningen. Fosforhalten i utgående vatten var 0,082 mg/l i medeltal, vilket är liten ökning sedan föregående år. Fosforavskiljningen har fungerat stabilt och resthalterna av fosfor har varit låga under året

10 Totalkvävehalten i utgående vatten var 24 mg/l. Ammoniumkvävehalten, 13 mg/l, har ökat och medfört att kvävehalten varit högre än under 2011 och Spontan nitrifikation, mer eller mindre långtgående, förekommer i biobädden under hela året. Under sommaren och hösten denitrifieras en stor del av nitrat- och nitritkvävet, varför avskiljningen av kväve inte är obetydlig. Vid rötningen omvandlas organiskt bundet kväve till ammoniumkväve, som till stor del avgår till vattenfasen vid slamavvattningen. Halten suspenderad substans i utgående vatten är mycket låg. I 19 av 24 prov har SS-halten varit <5,0 mg/l, vilket är analysens rapporteringsgräns. Rikt- och gränsvärden för BOD 7, COD och totalfosfor har uppfyllts med god marginal under året. Resultatet av kontrollen av de viktigaste parametrarna i utgående vatten, riktvärden i tillståndsbeslutet samt rikt- och gränsvärde i Naturvårdsverkets föreskrifter 1994:7 Kungörelse om föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse framgår av nedanstående tabell. Utgående vatten Riktvärde Gränsvärde/ Riktvärde Tillståndsbeslut SNFS 1994:7 BOD 7 (mg/l) <4 <3 < COD (mg/l) <31 <30 < Tot-P (mg/l) 0,081 0,073 0,082 0,5 - Tot-N (mg/l) NH 4-N (mg/l) 9,2 8, Susp. substans (mg/l) <5,3 <5,2 <5, Gränsvärde, årsmedelvärde 2 Riktvärde, årsmedelvärde Utsläppta mängder av BOD 7 och fosfor var 2,3 ton resp. 54 kg, vilket är på samma nivå som föregående år. Mängden kväve i utgående vatten ökade till 16 ton. Sammantaget visar anläggningen ett mycket gott reningsresultat under året. Utsläppta föroreningsmängder under framgår av tabellen nedan. En sammanställning av resultatet av utsläppskontrollen finns i bilaga 2. Utgående vatten BOD 7 (ton/år) 2,6 2,5 2,3 COD (ton/år) Tot-P (ton/år) 0,054 0,055 0,054 Tot-N (ton/år) NH 4-N (ton/år) 6,1 6,2 8,7 Susp. subst. (ton/år) 3,5 4,0 3,7 9.3 Reningseffekt Reningseffekten har under året uppgått till BOD 7 96 % COD 87 % Totalfosfor 98 % Totalkväve 49 %. Beräkningen av reningseffekten baseras på 11 dygnsblandprover tagna på inkommande vatten under och 24 dygnsblandprover tagna på utgående vatten under Provtagningarna på in

11 kommande vatten under 2013 finns sammanställda i bilaga 1. Slamvatten från förtjockning och avvattning av slam kan påverka provtagningen på inkommande vatten. 9.4 Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam Fosfor- och kvävehalterna i avvattnat avloppsslam har under året i medeltal utgjort 2,7 resp. 3,4 % av mängden torrsubstans. Fosforhalten har minskat med % under senare år efter förbudet mot användningen av fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel. Ammoniumkvävehalten var 7,9 mg/kgts. En hel del av ammoniumkvävet avgår till rejektvattnet vid avvattningen av slammet. Halterna av analyserade tungmetaller i avloppsslammet har, förutom koppar, varit lägre än de gränsvärden för slamkvalitet som gäller vid användning av slammet inom jordbruket, vilket framgår av nedanstående diagram. I diagrammet redovisas vägda medelvärden av metallhalterna i avvattnat och oavvattnat slam. Kopparhalten i slammet är förhöjd på grunda av korrosion i kopparledningar och andra detaljer av koppar i tappvattensystemen. Tillförsel av slam från reningsverken i Vattholma och Skyttorp, med betydligt lägre kopparhalt, bidrar till att halten i det gemensamma slammet minskar. Silverhalten, som var 1,1 mg/kgts i medeltal, är den lägsta som uppmätts vid reningsverket. Figur 2. Metallhalter i avloppsslam under 2013 samt gränsvärden vid jordbruksanvändning av slam 250% Procent av gränsvärden 200% 150% 100% 50% 0% , , ,36 8,8 Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn Storvreta (mg/kgts) Gränsvärden (mg/kgts) Halterna av organiska ämnen i slam är lägre än de riktvärden, som Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund kommit överens om 1995, vilket framgår av nedanstående tabell. Parameter Uppmätt halt Riktvärde Nonylfenol mg/kg TS 8,6 50 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 0,16 3,0 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 0,018 0,4 En utförligare redovisning av samtliga analyserade parametrar i avloppsslammet återfinns i bilaga Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Fyrisåns vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Kemiska parametrar Flöde, temperatur, absorbans (filtrerat prov) ph, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel Därutöver analyseras arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Prover tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet

12 Närmaste provtagningspunkt finns vid Klastorp i Fyrisån, ca 14 km nedströms utsläppspunkten. En länk till resultatet av provtagningarna under 2013 finns på vattenförbundets hemsida, 10. Kontrollfunktioner Kontroll av flöden och halter i inkommande och utgående vatten har skett enligt provtagningsprogrammet. Flödet har mätts kontinuerligt och flödesmätaren har vid funktionskontroll, som gjorts varje månad, uppvisat tillfredsställande resultat. Vattenprover har uttagits flödesproportionellt. Uppsamlat prov förvaras i kylskåp under den tid som provtagningen pågår. Prov på inkommande och utgående vatten har tagits i inloppsrännan efter gallret resp. i utloppsrännan före mätskibordet. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten, som är ackrediterat för miljöanalyser. På inkommande och utgående vatten har 4 resp. 24 st. dygnsblandprov tagits. Slamkvaliteten har kontrollerats i stickprov på avvattnat slam, som tagits varje kvartal. ph, glödförlust, TS, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten. Övriga analyser av näringsämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Analyserna av organiska ämnen har Eurofins, Lidköping, svarat för. Laboratorierna är ackrediterade för miljöanalyser. Personal som utfört provtagning har genomgått certifikatutbildning för utsläppskontroll. 11. Driftstörningar 11.1 Driftstörningar Hårddisken i driftdatorn i reningsverket kraschade fredagkvällen den 9 augusti, vilket medförde problem med kommunikationen med styrsystemen i reningsverk och pumpstationer. Kemikaliedosering och slampumpning påverkades inte. Halterna i utgående vatten av BOD 7, 13 mg/l, COD, 70 mg/l och suspenderad substans, 19 mg/l, var förhöjda augusti. Även halten ammoniumkväve, 44 mg/l, var högre än normalt. Guldfiskarna i slutsedimenteringsbassängen, som använts för att minska förekomst av mygg i bassänghallen, var döda på morgonen 12 augusti. Orsaken är oklar. Reningsverket har i övrigt fungerat bra under året Åtgärder under året En av blåsmaskinerna, som försörjer sandfånget och mammutpumparna med luft, byttes ut under året. Upprustning har skett av kemikaliedoseringen. Doseringspumparna och styrutrustningen har bytts ut. Järnkloridtankarna och invallningen har målats. Inkopplingen av styrutrustningen återstår. Kemikaliedoseringen har varit tidsstyrd under hösten. Skruven till renspressen har bytts ut. Under hösten fick några av takplåtarna ersättas på grund av snöskador. Samtidigt monterades ett snörasskydd över en av portarna och en gångbrygga på taknocken Planerade åtgärder Den andra sedimenteringsbassängen i kemsteget kommer att tappas ned för rengöring, inspektion och målning. Även rötkammaren planeras att ställas av för borttagning av sediment och trasor. En ombyggnad av sandupptagningen från sandfånget planeras. Gallerdurkarna över flockningsbassängerna kommer att ersättas av aluminiumplankor. Tidigare har gallerdurkarna varit täckta av gummimattor, men detta har inte gett ett fullgott skydd mot mygg. 12. Energi och vatten Producerad mängd biogas var m 3 under

13 Huvuddelen av gasen, ca m 3, har använts för uppvärmning av rötkammare och lokaler. Mängden gas som förbränts i gasfacklan uppgår till ca m 3. Mängden har beräknats utifrån tiden som gasen facklats. Gasproduktionen ökade kraftigt efter höjningen av temperaturen i rötkammaren från 34 C till 37 C, vilket gjordes sommaren Under 2013 har medeltemperaturen varit 37,8 C. Årets produktion av biogas är visserligen mindre än under 2012, men är den näst högsta som uppmätts vid reningsverket. Produktion/Förbrukning Producerad biogas (m 3 ) Biogas till gaspanna (m 3 ) Facklad biogas (m 3 ) Kallfacklad biogas (m 3 ) Elförbrukning (MWh) Värme från biogas (MWh) ca 170 ca 320 ca 250 Energiförbrukning (MWh) ca 520 ca 650 ca 620 Vattenförbrukning (m 3 ) ca Elförbrukningen var 367 MWh under 2013, vilket är mer än vanligt under senare år. Ökningen beror på att gaspannan inte fungerat optimalt under sommaren och under slutet av året. Biogas har använts för uppvärmning av rötkammare och lokaler motsvarande ca 250 MWh, vilket gör att den sammanlagda energiförbrukningen var ca 620 MWh. Vid beräkningen av mängden energi från biogas har metaninnehållet i gasen antagits vara 65 % och gaspannans verkningsgrad 90 %. Energiförbrukningen har ökat till följd av att rötningen sker vid högre temperatur än tidigare. Rötkammaren varit avställd några månader under 2011, vilket gjorde att både produktionen av biogas och förbrukningen av energi var lägre än normalt. Vattenförbrukningen, som var ca m 3 under året, är uppskattad utifrån förbrukningen under december mars. Vattenmätaren byttes ut i december 2013 på grund av felvisning. Renat avloppsvatten används till tvättning av rens och sand. 13. Kemiska produkter Under året har 162 ton järnklorid använts till fällning av fosfor. Doseringen av järnklorid, som är flödesstyrd, har i genomsnitt uppgått till 170 ml/m 3, har ökat under året. Kemisk produkt Järnklorid (ton) Polyelektrolyt (ton) 0,9 1,6 0,6 Polymerförbrukningen var under året varit 5 kg/tonts, vilket är betydligt mindre än tidigare. Minskningen av dosering beror på att koncentrationen i brukslösningen ändrats från 0,2 till 0,1 %. Förbrukningen av övriga kemikalier redovisas i bilaga 4. Högtryckstvätt med varmvatten används vid rengöring, vilket gjort att användningen av rengöringsmedel i stort sett har upphört. 14. Avloppsslam, restprodukter och avfall TS-halten i det avvattnade slammet har i medeltal varit 29 %. Skruvpressen har fungerat fortsatt bra under året. Slamlagret vid Storvreta reningsverk tömdes i början av januari 2013 och har också tömts i mitten av januari Slammet transporteras till mellanlagret för avloppsslam på Hovgårdens avfallsanläggning och används efter behandling som konstruktionsmaterial vid sluttäckning. Mängden avvattnat slam uppgick till 400 ton utifrån invägd mängd på Hovgården. TS-mängden var 120 ton

14 Avloppsslammet från reningsverken i Skyttorp och Vattholma har huvudsakligen körts till Storvreta reningsverk för behandling. Mängderna uppgår till 230 resp. 980 m 3. Resterande slam från Skyttorp och Vattholma reningsverk, 30 resp. 70 m 3, har körts till Kungsängsverket. Mängden tvättat rens var 4,0 ton under Volymvikten på tvättat rens är ca 0,5 ton/m 3. Det tvättade renset körs till Vattenfall i Uppsala för förbränning. Problemen med pumpningen av sand och vatten till sandtvätten kvarstår, trots förbättringsförsök. Mängden avskild sand under året uppskattas till 200 kg. Sanden har lagts i slamlagret och hanterats tillsammans med slammet. Mindre mängder förbrukade batterier och lysrör samt spillolja har inlämnats till återvinningscentralen i Storvreta (som ligger bredvid reningsverket). Avfallsslag Avvattnat slam (ton) Oavvattnat slam (m 3 ) Tvättat rens (ton) 4,3 3,7 4,0 Tvättad sand (m 3 ) 0,1 0,1 0,2 15. Risker Riskanalysen behandlar risker för miljön och människors hälsa vid driftstörningar och större haverier i avloppsreningsverket och pumpstationerna. Avsikten är att förbättra kunskapen om känsliga punkter i anläggningarna och vidta åtgärder för att minska risken för tillbud. Riskutredningen uppdaterades under Periodisk besiktning En periodisk besiktning av avloppsreningsverket utfördes den 29 juni Vid besiktningen konstaterades sammanfattningsvis att Utsläppsvärdena ligger klart under gällande utsläppskrav. Uppsala kommun/uppsala Vatten har under de senaste åren gjort många förbättringar för att erhålla en säker och bra drift av anläggningen. Anläggningen är välskött. En ny besiktning kommer att göras under UNDERSKRIFT Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2013 för Storvreta avloppsreningsverk, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, som även innehåller allmänna råd, samt Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. För sammanställning av rapporten står Ernst-Olof Swedling, Uppsala Vatten och Avfall AB. Uppsala Uppsala Vatten och Avfall AB... Tommy Högström VD

15 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Avloppsvattenmängder och nederbörd. Provtagningar på avloppsvatten. Provtagningar på avloppsslam. Kemiska produkter. Karta över Storvreta tätort. Flödesschema avloppsreningsverk

16 Inkommande avloppsvatten Storvreta avloppsreningsverk 2013 BILAGA 1 Månad Avloppsvatten- Nederbörd * mängd Totalt Maxdygn (m³) (mm/mån) (mm/d) Januari ,2 Februari ,6 Mars ,1 0,6 April ,7 Maj ,9 Juni ,9 Juli ,2 Augusti ,7 September ,9 Oktober ,7 November ,5 December ,5 * Nederbörden är SUMMA uppmätt vid Geocentrum i Uppsala. Analyser på inkommande vatten Analyserad Antal Inkommande halter Inkommande parameter prover (mg/l) mängder Provtyp Medelvärde Maxvärde (ton/år) BOD 7 4 dygnsprov COD 4 dygnsprov Tot-P 4 dygnsprov 6,4 11,0 4,2 Tot-N 4 dygnsprov SS 4 dygnsprov Kommentarer: Flödesvägda medelvärden

17 Utsläppskontroll behandlat vatten Storvreta avloppsreningsverk 2013 BILAGA 2 Parameter Antal prov Utgående halt Antal värden större Provtyp (mg/l) än villkorsgränsen Medelvärde Maxvärde Utgående mängd reningsverk (ton/år) Bräddad mängd reningsverk (ton/år) Bräddad mängd ledningsnät (ton/år) Utsläppt mängd totalt (ton/år) BOD 7 24 dygnsprov < st > 15 mg/l 2, ,3 COD 24 dygnsprov < Tot-P 24 dygnsprov 0,082 0,21 0 st > 0,5 mg/l 0, ,054 PO 4 -P 4 dygnsprov 0,053 0,10 0, ,035 Tot-N 24 dygnsprov NO 3 -N 4 dygnsprov , ,5 NH 4 -N 24 dygnsprov , ,7 SS 24 dygnsprov <5,7 19 3, ,7 HCO 3 4 dygnsprov Konduktivitet 4 dygnsprov ph 24 dygnsprov 6,8 7,1 Fe 4 dygnsprov 1,3 6,7 Flöde m³/d m³/d m³ 0 m³ 0 m³ m³ Kommentarer: Flödesvägda medelvärden. Under året har 15 st. BOD 7 -, 19 st. COD- och 19 st. SS-värden varit <3, <30 resp. <5,0 mg/l, vilka är analysernas kvantifieringsgränser. Vid medelvärdesberäkningen har kvantifieringsgränserna använts

18 Utsläppskontroll slam Storvreta avloppsreningsverk 2013 BILAGA 3 Analysparameter Enhet Avvattnat slam Oavvattnat Vägt medel- Antal värden större Mängd slam värde än gränsvärde Medelhalt Maxhalt Medelhalt [SFS 1998:944] (kg/år) Antal prov 4 0 ph 7,3 7,4 Torrsubstans % av vikt Glödgningsförlust g/kg TS Ammoniumkväve g/kg TS 7,9 9 7,9 900 Totalkväve g/kg TS Totalfosfor g/kg TS Kalium g/kg TS 0,8 1,0 0,8 100 Kalcium g/kg TS Magnesium g/kg TS 1,5 1,6 1,5 170 Bly mg/kg TS st > 100 mg/kg TS 1,4 Kadmium mg/kg TS 0,54 0,70 0,54 0 st > 2 mg/kg TS 0,063 Kobolt mg/kg TS 2,1 2,2 2,1 0,24 Koppar mg/kg TS st > 600 mg/kg TS 150 Krom mg/kg TS st > 100 mg/kg TS 1,9 Kvicksilver mg/kg TS 0,36 0,39 0,36 0 st > 2,5 mg/kg TS 0,041 Nickel mg/kg TS 8,8 9 8,8 0 st > 50 mg/kg TS 1, Zink mg/kg TS st > 800 mg/kg TS 48 Järn g/kg TS Mangan g/kg TS 0,12 0,13 0,12 14 Aluminium g/kg TS 6,3 6,7 6,3 700 Silver mg/kg TS 1,1 1,2 1,1 0,13 Nonylfenol mg/kg TS 8,6 11,0 8,6 0 st > 50 mg/kg TS 1 0,99 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 0,018 0,019 0,018 0 st > 0,4 mg/kg TS 1,2 0,0021 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 0,16 0,18 0,16 0 st > 3 mg/kg TS 1 0,019 Kommentarer: 1 Riktvärden enligt en överenskommelse mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas Riksförbund 2 Ett enstaka prov får innehålla högst 1,0 mg/kg TS av summa PCB

19 Användning av kemiska produkter Storvreta avloppsreningsverk 2013 BILAGA 4 Produkt Handelsnamn Leverantör Användningsområde Använd mängd Järnklorid PIX-111 Kemira Kemi Utfällning av fosfor 162 ton Polymer Zetag 7530 BASF Avvattning av slam 550 kg Smörjoljor Mobil SHC 629 Aerzen Blåsmaskin, kompressor 5 liter Rengöringsmedel Nitor special Uppsala Färg Kalkborttagning 1 liter Kombi Delta Oxidlösare Slangservice Rengöring aluminium 5 liter Insektsspray Radar Raid Kommunförrådet Myggbekämpning 5 liter PIX-111 Parameter Produktdatablad Enhet Tillförd mängd med Enhet fällningskemikalier Järn 138 g/kg 22 ton/år Bly <0,3 mg/kg <0,05 kg/år Kadmium <0,03 mg/kg <0,005 kg/år Kobolt 7 mg/kg 1 kg/år Koppar 1 mg/kg 0,2 kg/år Krom 6 mg/kg 1 kg/år Kvicksilver <0,005 mg/kg <0,0008 kg/år Nickel 9 mg/kg 1 kg/år Zink 7 mg/kg 1 kg/år Kommentarer: Innehåll enligt produktdatablad från Kemira Kemi används. Enligt produktbladet uppfylls kraven enligt europeisk standard för "Processkemikalier för beredning av dricksvatten" CEN-888 Typ

20 BILAGA 5 AVLOPPSRENINGSVERK OCH AVLOPPSPUMPSTATIONER I STORVRETA

MILJÖRAPPORT 2015 Storvreta avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT 2015 Storvreta avloppsreningsverk MILJÖRAPPORT 2015 Storvreta avloppsreningsverk INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. VERKSAMHETSÅR... 3 2. VERKSAMHETSUTÖVARE... 3 3. VERKSAMHET... 3 4. KOORDINATER... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING...

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2014 Storvreta avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT 2014 Storvreta avloppsreningsverk MILJÖRAPPORT 2014 Storvreta avloppsreningsverk INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. VERKSAMHETSÅR... 3 2. VERKSAMHETSUTÖVARE... 3 3. VERKSAMHET... 3 4. KOORDINATER... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING...

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2014 Björklinge avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT 2014 Björklinge avloppsreningsverk MILJÖRAPPORT 2014 Björklinge avloppsreningsverk INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. VERKSAMHETSÅR... 3 2. VERKSAMHETSUTÖVARE... 3 3. VERKSAMHET... 3 4. KOORDINATER... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING...

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2014 ÅRSRAPPORT 2014 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten Anslutning Medelbelastning

Läs mer

Arkiveras på : Memopärm 2012 Datum 2012-01-27 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 1/17

Arkiveras på : Memopärm 2012 Datum 2012-01-27 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 1/17 Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 1/17 Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning...

Läs mer

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET BESLUT 1 (6) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Uppsala kommun VA- och avfallsnämnden 753 75 UPPSALA Delgivningskvitto Ändring av villkor enligt 24 kap. 8 miljöbalken (MB) BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 Björklinge avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT 2013 Björklinge avloppsreningsverk MILJÖRAPPORT 2013 Björklinge avloppsreningsverk INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. VERKSAMHETSÅR... 3 2. VERKSAMHETSUTÖVARE... 3 3. VERKSAMHET... 3 4. KOORDINATER... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING...

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

Miljörapport för år: 2014 Textdel

Miljörapport för år: 2014 Textdel Miljörapport för år: 2014 Textdel Verksamhetsutövare Namn Skara Energi AB Anläggningens namn Skara avloppsreningsverk, Horshaga Org.nr 556429-4303 Länsstyrelsens anläggningsnr 1495-1153 Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse om ändring i kungörelsen (SNFS 1990:14) med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2014 Kungsängsverket

MILJÖRAPPORT 2014 Kungsängsverket MILJÖRAPPORT 2014 Kungsängsverket INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. Verksamhetsår... 3 2. Verksamhetsutövare... 3 3. Verksamhet... 3 4. Koordinater... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län)

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 1(14) KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4 FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt 1.0 Allmänt 2.0 Gällande krav för utsläpp till vatten 2.1 Tillstånd

Läs mer

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Kiruna KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Kiruna KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport 2012 Avloppsreningsverket Kiruna KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Kiruna Avloppsreningsverk 69077-8604

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2015 Björklinge avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT 2015 Björklinge avloppsreningsverk MILJÖRAPPORT 2015 Björklinge avloppsreningsverk INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. VERKSAMHETSÅR... 3 2. VERKSAMHETSUTÖVARE... 3 3. VERKSAMHET... 3 4. KOORDINATER... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING...

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2011 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

MILJÖRAPPORT 2011 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund MILJÖRAPPORT 211 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Sandviken 212-3-12 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Miljörapport 211 Kungsgårdens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport textdel

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40% FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 212 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 8 Finspång 122-851 8 www.finspangstekniskaverk.se Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och

Läs mer

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2014.

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2014. Miljörapport. Skultuna reningsverk 2014. Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 3 1.1 Organisation 3 1.2 Anslutning 3 1.3 Avloppsvattenrening 4 1.4 Slambehandling 4 1.5 Kemikalie- och avfallshantering 4 1.6

Läs mer

Arkiveras: Memopärm 2012 Datum 2012-01-27 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-010 Sida 1/15

Arkiveras: Memopärm 2012 Datum 2012-01-27 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-010 Sida 1/15 Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-010 Sida 1/15 Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 5 1. Verksamhetsbeskrivning...

Läs mer

2. TEKNISK BESKRIVNING

2. TEKNISK BESKRIVNING FILIPSTADS KOMMUN Filipstads arv, tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1335929000 TEKNISK BESKRIVNING TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR FILIPSTADS AVLOPPSRENINGSVERK SWECO KARLSTAD, VA-SYSTEM ALEXANDRA RIXEN Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vattenoch markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel 1 (9) Datum 2013-02-21 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Mariefreds reningsverk Anläggningsnummer 0486-050-005 Rapporteringsår 2012 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten

Läs mer

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Miljönämnden 2007 10 18 67 1 Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, Luleå kommun har till länsstyrelsen inkommit med en ansökan om nytt tillstånd på

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Mall miljörapport för avloppsreningsverk i Västra Götalands Län

Mall miljörapport för avloppsreningsverk i Västra Götalands Län Mall miljörapport för avloppsreningsverk i Västra Götalands Län Grunddel UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Anläggningens (plats-) nummer: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Kommun:

Läs mer

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2015 ÅRSRAPPORT 2015 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljönämnden Anslutning Medelbelastning Dim 2 850

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14) Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...5 1. Verksamhetsbeskrivning... 5 Glössbo reningsverk... 5 Övriga

Läs mer

1 Verksamhetsbeskrivning

1 Verksamhetsbeskrivning Innehållsförteckning textdel 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation... 2 1.2 Verksamhetsområde... 2 1.3 Avloppsvattenrening... 2 1.4 Dimensionering... 2 1.5 Slambehandling... 2 1.6 Kemikaliehantering...

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Gruppövningar 2016-08-29 Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Exempel på en genomgång av processfunktionen vid ett avloppsreningsverk på 5500 pe VA-Konsulten Magnus Aronsson

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Kilafors reningsverk Sida 1 (11)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Kilafors reningsverk Sida 1 (11) Sida 1 (11) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd... 4 3. Anmälningsärenden

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Panncentral Söder 1485-1146 Rapporteringsår 2010 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT

Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT Fordonstvättar En fordonstvätt är en anläggning där den huvudsakliga verksamheten är att tvätta fordon. Det omfattar såväl manuella GDS-hallar

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport 2012 Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Katterjåkk Reningsverk 2584-24 Rapporteringår

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Alfta reningsverk Sida 1 (14)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Alfta reningsverk Sida 1 (14) Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 1 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd... 4 3. Anmälningsärenden

Läs mer

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Maximal genomsnittlig veckobelastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet

Läs mer

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV KONTROLLPROGRAM FÖR AVLOPPSRENINGSVERK -KONTROLL AV INKOMMANDE OCH UTGÅENDE AVLOPPSVATTEN

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV KONTROLLPROGRAM FÖR AVLOPPSRENINGSVERK -KONTROLL AV INKOMMANDE OCH UTGÅENDE AVLOPPSVATTEN FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV KONTROLLPROGRAM FÖR AVLOPPSRENINGSVERK INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER B. VERKSAMHETSBESKRIVNING C. GÄLLANDE BESLUT ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNING D. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Läs mer

RAPPORT BILAGA 4. Årsrapport över vattenprovtagning 2014. Sweco Environment. MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning.

RAPPORT BILAGA 4. Årsrapport över vattenprovtagning 2014. Sweco Environment. MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning. repo001.docx 2012-03-2914 RAPPORT MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning BILAGA 4 Årsrapport över vattenprovtagning 2014 4 Holke damm 2015-03-25 Sweco Environment Göteborg - Miljöteknik MAJ-LIS STENBERG

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

Miljörapport. Hörnefors avloppsreningsverk. År 2012. Umeå 2013-03-28 Maria Nordlund

Miljörapport. Hörnefors avloppsreningsverk. År 2012. Umeå 2013-03-28 Maria Nordlund Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk År 2012 Umeå 2013-03-28 Maria Nordlund Miljörapport Hörnefors avloppsreningsverk 2012 1 (11) Innehållsförteckning Grunddel för år 2012... 2 1 Uppgifter om anläggningen...

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2014 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna producerar

Läs mer

Inledning. Anmälningsplikt. Bakgrund

Inledning. Anmälningsplikt. Bakgrund Sida: 1 (5) Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller olika metaller, oljor och andra organiska och oorganiska ämnen som är skadliga för växter och djur. Vattnet behöver därför renas innan det

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Miljörapport 2014. Granskär Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Granskär Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörapport 2014 Granskär Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörapport 2014 Granskär Avloppsreningsverk 2 (23) Innehållsförteckning Grunddel... 3 Textdel... 4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd...

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Miljörapport 2013. Avloppsreningsverket Kiruna EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2013. Avloppsreningsverket Kiruna EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport 2013 Avloppsreningsverket Kiruna KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Kiruna Avloppsreningsverk 69077-8604

Läs mer

Miljörapport 2014 AVLOPPSRENINGSVERKET KIRUNA

Miljörapport 2014 AVLOPPSRENINGSVERKET KIRUNA Miljörapport 2014 AVLOPPSRENINGSVERKET KIRUNA Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Kiruna Avloppsreningsverk 69077-8604 Rapporteringsår 2014 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL Miljörapport 2012 Norrköping 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö MYNDIGHETSBESLUT 22.01.2014 Dnr: 2012-1017-3 ÅMH-Mb 23/14 Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö Beslut Vid fortsatt drift av avloppsreningsverk för 250 pe, på fastighet Strömsby, Rnr 1:90,

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

KEMISK RENING EGENKONTROLL PROVTAGNINGSMETODIK

KEMISK RENING EGENKONTROLL PROVTAGNINGSMETODIK KEMISK RENING EGENKONTROLL PROVTAGNINGSMETODIK Förfällning Utfällt material avskiljs i försedimenteringen. Ger stora mängder organiskt material till rötning Kan ge näringsbrist i biosteget Simultanfällning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 3 2 TEXTDEL 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 3 2 TEXTDEL 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 GRUNDDEL 3 1.1 Administrativa uppgifter 3 2 TEXTDEL 4 2.1 Gällande föreskrifter 4 2.1.1 Tillståndsbeslut 4 2.1.2 Kommentarer 4 2.1.3 Övriga beslut 5 2.1.4 Kontrollprogram 5

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken

Läs mer

Årsrapport för fordonsbranschen 26 kap 9 miljöbalken och 27 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)

Årsrapport för fordonsbranschen 26 kap 9 miljöbalken och 27 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Årsrapport för fordonsbranschen 26 kap 9 miljöbalken och 27 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) 1(5) Företag i fordonsbranschen skall lämna årsrapport över sin verksamhet.

Läs mer

Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 STRÖMSBERG AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN

Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 STRÖMSBERG AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 STRÖMSBERG AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN För Strömsberg avloppsreningsverk (1080-50-017) år: 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel

Läs mer

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Verksamhetens namn:.. Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter om vattenverket och vattentäkten 2 Vattenprovtagning 2.1

Läs mer

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin C B A Tillrinningsområde till magasin D Tillrinningsområde till provtagningspunkt Takbrunn respektive Rännstensbrunn Provtagningspunkter: A Rännstensbrunn B Takvattenbrunn C Bräddvattenbrunn D Grundvattenrör

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk Årsrapport 2014 Knäred Dim 1500 pe m 3 /d 434 1688 1452 2,0 Ängstorps ARV Typ Mängd (ton) sker från ARV innan alt. efter mekanisk

Läs mer

Protokoll från tillsynsbesök vid Ängelholms avloppsreningsverk

Protokoll från tillsynsbesök vid Ängelholms avloppsreningsverk INSPEKTIONSRAPPORT 1(5) Kontaktperson Miljötillsynsenheten Camilla Persson 010-224 15 67 exp-miljo.skane@lansstyrelsen.se Ängelholms kommun e-post Protokoll från tillsynsbesök vid Ängelholms avloppsreningsverk

Läs mer

Produktion Producerad värme MWh Bortkyld värme MWh

Produktion Producerad värme MWh Bortkyld värme MWh FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2013 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna producerar

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

Bramstorp avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Bramstorp avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Bramstorp avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7 Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet, hälsoskydd och miljö i standard SS-EN12566-3:2005+A2:2013 och Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet,

Läs mer