MILJÖRAPPORT 2013 Storvreta avloppsreningsverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖRAPPORT 2013 Storvreta avloppsreningsverk"

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2013 Storvreta avloppsreningsverk

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL VERKSAMHETSÅR VERKSAMHETSUTÖVARE VERKSAMHET KOORDINATER... 3 TEXTDEL VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Ledningsnät och pumpstationer Avloppsreningsverket Recipient Verksamhetens påverkan på miljön TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) KONTROLLRESULTAT Avloppsvattenmängder Föroreningshalter och föroreningsmängder Reningseffekt Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam Recipientkontroll KONTROLLFUNKTIONER DRIFTSTÖRNINGAR Driftstörningar Åtgärder under året Planerade åtgärder ENERGI OCH VATTEN KEMISKA PRODUKTER AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL RISKER PERIODISK BESIKTNING UNDERSKRIFT BILAGOR - 2 -

3 GRUNDDEL 1. Verksamhetsår Verksamhetsår Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare Organisationsnummer Adress E-post Kontaktperson 3. Verksamhet Anläggningsnamn Länsstyrelsens platsnummer Uppsala Vatten och Avfall AB Uppsala Vatten och Avfall AB Box Uppsala Ernst-Olof Swedling, utredningsingenjör Tfn Storvreta avloppsreningsverk Fastighetsbeteckning Storvreta 47:411 Post- och besöksadress Ärentunavägen Storvreta Kommun och län Kontaktperson Miljörapporten godkänns av Uppsala Kod enligt SFS 2013: Koordinater Walter Johansson, sektionschef Tfn Tommy Högström, VD Tfn Anläggningens mittpunkt / (enligt SWEREF99 TM) - 3 -

4 TEXTDEL 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och ansvarigt för frågor enligt miljöbalken. 1.2 Ledningsnät och pumpstationer Avloppsvattennätet i Storvreta består av 37 km spillvattenledningar och 34 km ledningar för dagvatten (inkl. den allmänna delen av servisledningarna). Hela avloppsnätet är duplikat, vilket innebär att spilloch dagvatten leds i separata ledningar. Till spillvattennätet hör fem avloppspumpstationer som är försedda med högnivålarm och nödutlopp samt är anslutna till driftövervakningssystemet. Mängden bräddat vatten beräknas utifrån aktuella flöden och bräddningens varaktighet. På ledningsnätet i övrigt finns inga bräddavlopp. 1.3 Avloppsreningsverket Avloppsreningsverket, som ligger nordväst om Storvreta samhälle, togs i drift Anläggningen är dimensionerad för 220 m 3 /h och en medeltillrinning av m 3 per dygn. Förbehandlingen är dimensionerad för 440 m 3 /h. Dimensioneringen innebär att dubbelt så stora flöden ska kunna behandlas i anläggningen. Avloppsvattenbehandling Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den mekaniska förbehandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i fingaller, tyngre partiklar och sand i luftat sandfång och lättare partiklar i försedimenteringsbassänger. Den biologiska reningen sker i en biobädd med fyllnadsmaterial av plast. Från en intern pumpstation pumpas vatten upp på bädden och fördelas över denna med en roterande spridare. Vattnet samlas upp i botten av bädden och leds via ett skibord vidare till det kemiska reningssteget. En av biobäddspumparna går kontinuerligt. När tillrinningen är lägre än recirkulationsflödet återförs vatten från biobädden till pumpstationen. I kemsteget används järnklorid som fällningskemikalie. Doseringen är flödesstyrd. Tillsatsen och inblandningen sker i slutet av rännan från biobädden. Här finns möjlighet att, vid behov, dosera natriumhypoklorit. Under långsam omrörning med paddelomrörare utbildas flockar, som tillsammans med slam från biobädden avskiljs i efterföljande slutsedimenteringsbassänger. Det renade vattnet leds till recipienten via ett skibord för flödesmätning. Slambehandling Gallerrens och sand tvättas i en renstvätt och i en sandtvätt. Tvättat rens förbränns vid Vattenfall i Uppsala. Tvättad sand läggs i slamlagret vid reningsverket. Flytslam från sedimenteringsbassängerna tas till en flytslambrunn. Slammet innehåller tops m.m. och fickan töms någon gång per år till inkommande vatten. Slam från försedimenterings- och slutsedimenteringsbassängerna samlas upp med slamskrapor och pumpas vidare till en förtjockare. Efter förtjockning pumpas slammet till en rötkammare. Dekanteringsvattnet från förtjockaren leds tillbaka till inkommande vatten. I rötkammaren stabiliseras slammet och bildad biogas samlas upp i en gasklocka. Huvuddelen av gasen används för uppvärmning av rötkammaren och reningsverksbyggnaden genom förbränning i en gaspanna. Överskottsgas facklas av. Rötat slam leds till ett våtslamlager, varefter slammet avvattnas i en skruvpress. Avvattnat slam lagras i anslutning till reningsverket. Vid tömning av lagret körs slammet till Hovgårdens avfallsanläggning

5 Ventilationsluften från rensrummet släpps ut via ett kompostfilter. Övrig ventilationsluft leds ut via biobädden. Ett flödesschema över Storvreta avloppsreningsverk finns i bilaga 6. Kemiska produkter och farligt avfall Järnklorid används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden har produktnamnet PIX-111 och tillverkas av Kemira. Innehållet av ovidkommande ämnen är förhållandevis lågt. Leveranserna av järnklorid sker med tankbil. På verket lagras järnkloriden i två tankar, 10 respektive 15 m 3 stora. Tankarna är invallade och försedda med givare med larm för hög och låg nivå. Doseringspumpar används för dosering av järnkloriden. Flockningskemikalier används vid avvattningen av slammet för att underlätta separationen mellan slam och vatten. Polyelektrolyten, Zetag 7530 från BASF, levereras som pulver i säckar om 25 kg. Säckarna förvaras torrt uppställda och töms med hjälp av en suganordning. Hanteringen gör att dammbildning inte är något problem vid verket. Upplösning av pulvret sker i en automatisk polymerberedare. Mindre mängder smörjoljor, smörjfett och rengöringsmedel används därutöver. Vid reningsverket kan små mängder av farligt avfall i form av lysrör, batterier och spillolja uppkomma. Avfallet lämnas till kommunens återvinningscentral, som ligger bredvid reningsverket. Driftövervakning Två drifttekniker är stationerade i området, som omfattar avloppsanläggningar i Storvreta, Vattholma och Skyttorp samhällen, under dagtid vardagar. Under övrig tid ingår driften av anläggningarna i ett beredskapsområde, som omfattar hela kommunen förutom Uppsala stad. Avloppsreningsverk och större avloppspumpstationer är anslutna till driftövervakningssystemet ÖKA, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhanteringen via SOS Alarm. Personal i beredskap har en bärbar terminal för kommunikation med anläggningarna. 1.4 Recipient Recipient för renat avloppsvatten från avloppsreningsverket är Fyrisån. Utsläpp till Fyrisån sker ungefär en kilometer från reningsverket i en punkt söder om Storvreta badplats, se karta, bilaga 5. Nödutsläpp av avloppsvatten från pumpstationen Skymningsvägen, som ligger nära badet i Storvreta, sker till Fyrisån via utloppsledningen från reningsverket. Nödutsläpp från pumpstationen Astrakanvägen sker via en dagvattenledning, som mynnar 100 m nordost om badplatsen. Nödutsläpp från Vretalund pumpstation leds till en dagvattendamm i närheten, varifrån det via en ledning och diken så småningom kan rinna till Samnan. Nödavlopp från pumpstationerna i Fullerö leds via diken till Fyrisån. Medelvattenföringen i Fyrisån vid Storvreta är 5,3 m 3 /s. Normal lågvattenföring är 0,7 m 3 /s. 1.5 Verksamhetens påverkan på miljön Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av avloppsvatten och produktion av energi, så berörs den yttre miljön genom utsläpp av avloppsvatten, förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksamhet. Vid reningen av avloppsvattnet och behandlingen av slam används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska produkter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbesök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät, reningsverk och restprodukter. Förbränning av biogas ger utsläpp till luft. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett sådant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras

6 2. Tillståndsbeslut Länsstyrelsen i Uppsala län lämnade kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av behandlat avloppsvatten från Storvreta reningsverk till Fyrisån. 3. Anmälningspliktiga ändringar - 4. Övriga beslut enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Uppsala län har i ett beslut ändrat villkor 8 i tillståndsbeslutet. Enligt den ursprungliga beslutet skulle slammet användas inom jordbruket eller deponeras på Hovgårdens avfallsanläggning. Förbudet mot deponering av organiskt avfall innebar att det inte fanns något alternativ till jordbruksanvändning. 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun 6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning Tillståndsgiven belastning på reningsverket är pe, varvid en personekvivalent räknas som 86 g BOD 7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara pe. Avloppsreningsverkets upptagningsområde omfattar Storvreta samhälle, se karta i bilaga 5. Antalet anslutna till reningsverket uppgick i slutet av 2013 till personer, vilket är en ökning med 60 personer under året. Vid reningsverket behandlas i huvudsak hushållsspillvatten. Bland övriga verksamheter i samhället, vars avloppsvatten avleds till kommunens ledningsnät, finns en bensinstation med biltvätt, taxicentral med biltvätt, ett lastbilsgarage med tvätthall, två bilverkstäder, bilplåtslageri med lackering, restauranger, tandvårdsklinik, vårdcentral, förskolor, grundskolor och servicehus. 7. Villkor i tillståndsbeslutet Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan. 1. Avloppsvattnet skall undergå behandling i en reningsanläggning med såväl mekanisk, biologisk som kemisk rening. Anläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som veckomedelvärde inte överstiga 15 g/m 3 BOD 7 (biokemisk syreförbrukning) och 0,5 g/m 3 P-tot (totalfosfor). Detta villkor kan under en femårsperiod efter reningsverkets drifttagande omprövas om olägenheter skulle uppstå i recipienten pga avloppsutsläppen. Kommentar: En reningsanläggning har uppförts med mekanisk, biologisk och kemisk rening. Uppsala Vattens målsättning är att driva anläggningen så bra som möjligt med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Resthalterna av BOD 7 och totalfosfor i utgående vatten var under 2013 följande: År BOD 7 Tot-P mg/l mg/l 2013 <4 0,082 Högsta halter av BOD 7 och totalfosfor i enskilda dygnsprov var 13 mg/l resp. 0,21 mg/l. 2. För att möjliggöra bedömningar om behovet att ytterligare skärpa utsläppskraven eller vidta andra skyddsåtgärder enligt villkor 1 åläggs sökanden att under däri angiven femårsperiod fortlöpande göra de undersökningar och ta de prover som finnes erforderliga. Denna utredning - 6 -

7 skall även innefatta provtagningar i Ekebydamm. Program härför skall upprättas i samråd med länsstyrelsen. Resultaten skall årligen redovisas till länsstyrelsen. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter. 3. Den nya avloppsreningsanläggningen skall tas i drift senast under augusti månad En plan för trädplantering vid verket skall redovisas till länsstyrelsen innan verket tas i drift. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter. 4. Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Reningsverket är försett med doseringspump, fasta doseringsledningar och förrådskärl. Utrustningen är avsedd för natriumhypoklorit. 5. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. Kommentar: Industriellt avloppsvatten tillförs inte anläggningen så att olägenheter uppstår. 6. Plan för sanering av avloppsnätet med tidsbundet åtgärdsprogram skall upprättas av kommunen och senast före utgången av 1983 inges till länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Utförda och planerade åtgärder på ledningsnätet redovisas i årliga skrivelser till miljökontoret. 7. Befintliga verkets funktion får inte störas under nya verkets utbyggnad. Det gamla verket ska drivas på optimalt sätt fram till dess att nya verket tas i drift. Utsläppen bör inte överstiga 1981 års nivå. Uppstår störningar i recipienten av någon anledning ska kommunen vidta åtgärder för att begränsa störningarna samt anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Detta gäller särskilt om syrgashalten i Ekebydammen skulle understiga 3 g syre/m 3. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter 8. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Kommunen skall verka för att slammet i första hand används som jordförbättringsmedel. Slam som används för jordbruksändamål skall vara hygieniserat/stabiliserat. Slam som inte kan användas för annat ändamål samt rens och sand skall bortskaffas vid för ändamålet godkänd anläggning. Kommentar: Stabiliserat och avvattnat avloppsslam mellanlagras i slamlagret vid reningsverket. Ytvatten från plattan leds tillbaka till reningsverket. Lagret tömdes i mitten av januari Föregående tömning gjordes i början av januari Slammet har transporterats till lagret på Hovgårdens avfallsanläggning. Kopparhalten i avloppsslammet överstiger gränsvärdet för koppar vid överlåtelse av slam för jordbruksändamål. Dricksvattnet är korrosivt för ledningar av koppar i fastigheterna. Projektering av ett nytt vattenverk i Storvreta med mjukgöring av dricksvattnet påbörjas under Tvättat rens förbränns vid Vattenfalls anläggning i Uppsala. Den tvättade sanden har lagts i slamlagret. 9. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och underställas länsstyrelsen för godkännande innan reningsverket tas i drift. Vad gäller recipientkontrollen får denna närmare utformas sedan erfarenheter vunnits av de undersökningar som görs enligt punkt 2. Kommentar: Kontrollprogrammet har upphävts och ersatts av ett nytt program. Fyrisåns vattenförbund svarar för recipientkontrollen i Fyrisåns vattensysten. 10. När belastningen på reningsanläggningen närmar sig den för vilken anläggningen är dimensionerad eller om det dessförinnan kan befaras att ovannämnda villkor rörande reningsgrad normalt inte kan uppfyllas skall kommunen ånyo pröva villkoren för utsläpp av avloppsvattnet

8 Kommentar: Antalet anslutna personer i Storvreta samhälle uppgår till p. Föroreningsbelastningen motsvarar p.e. vid 70 g BOD 7 /pe.d (räknat på medelvärdet av BOD 7 -mängden i inkommande vatten ), vilket gör att marginalen till den tillåtna och dimensionerande anslutningen pe är god. Den stora skillnaden mellan antalet anslutna personer och föroreningsbelastningen beror på att den verkliga föroreningsmängden är ca 50 gbod 7 per person och dag samt på arbetspendlingen. 11. Uppkommer mellan kommunen och länsstyrelsen meningsskiljaktighet vid tillämpningen av föreskrift som meddelats ovan under villkorspunkterna 1 och 6 skall frågan underställas koncessionsnämnden för särskild prövning. Kommentar: - 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Utsläppskontroll sker enligt ett kontrollprogram, som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll. Följande parametrar omfattas av programmet: Avloppsvatten och slam Avloppsvattenanalyser Slamanalyser Behandlad och bräddad vattenmängd, producerad mängd slam. Biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ), kemisk syreförbrukning (COD), totalfosfor (tot-p), totalkväve (tot-n), ammoniumkväve (NH 4 -N), suspenderade ämnen (SS) och ph på utgående, behandlat avloppsvatten. Samma parametrar analyseras i bräddat vatten från biobäddspumpstationen. Torrsubstanshalt (TS), glödförlust, ph, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), zink (Zn) och silver (Ag). Nonylfenol, PAH och PCB. Flödesproportionella dygns- och helgprov tas två gånger per månad på utgående vatten och en gång per kvartal på inkommande vatten. Samlingsprov på bräddat vatten vid reningsverket tas i samband med bräddning. Stickprov på slammet tas varje kvartal. Proven tas enligt ett årligt provtagningsschema, som i förväg upprättas av Uppsala Vatten. Proven, som förvaras i kylskåp under provtagningen, tas på alternerande veckodagar. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten (avloppsvatten, slam) och ALS Scandinavia, Luleå (slam). Eurofins, Lidköping svarar för analys av organiska ämnen i slam. Rapportering av mätvärden och analysresultat sker kvartalsvis till tillsynsmyndigheten. Resultaten av kontrollen redovisas i den årliga miljörapporten samt i en sammanställning, som omfattar samtliga reningsverk i kommunen. Egenkontrollen omfattar, förutom provtagningarna som ingår i utsläppskontrollen, även andra parametrar i avloppsvatten och slam. Halterna av fosfatfosfor, nitrat- och nitritkväve, järn, alkalinitet och konduktivitet har mätts i ett av dygnsproven på utgående vatten varje kvartal. I avloppsslammet kontrolleras också halterna av järn, mangan, aluminium och kobolt. Periodisk besiktning av anläggningen görs vart fjärde år. Den senaste besiktningen gjordes under En ny besiktning kommer att göras under Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Avloppsslam från Storvreta reningsverk har inte använts inom jordbruket sedan 1999 på grund av förhöjda kopparhalter i slammet

9 9. Kontrollresultat 9.1 Avloppsvattenmängder Under året har totalt m 3 avloppsvatten behandlats vid Storvreta avloppsreningsverk. Snösmältningarna i januari och april bidrog till att avloppsmängden var i stort sett normal, trots att årsnederbörden var betydligt mindre än vanligt. I Uppsala uppmättes sammanlagt 441 mm, Avloppsmängden var störst i samband med snösmältningarna i januari och april, vilket framgår av figur 1. Tillrinningen till reningsverket ökar vid regn och snösmältning, då dräneringsledningarna vid äldre hus är kopplade till spillvattennätet. Vanligen är avklingningsförloppet under sommaren är snabbare än vid snösmältning eller höstregn, som ger större tillskott till grundvattenbildningen. Normalt tas nederbörden under sommaren till stor del upp av växtlighet eller avdunstar, varför flödet till reningsverket påverkas förhållandevis litet. Figur 1. Avloppsvattenmängd vid Storvreta reningsverk under m3/d jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Medelflödet till reningsverket var m 3 /d under året. Avloppsmängden motsvarar 280 l/p.d. Årets högsta tillrinning, m 3 /d, uppmättes den 1 januari i samband med snösmältning. Mängden debiterat spillvatten uppgick till m 3, vilket motsvarar 140 l per person och dygn. Månadsmängderna renat avloppsvatten under 2013 och nederbörden, uppmätt i Uppsala, redovisas i bilaga 1. Ingen bräddning eller nödutsläpp av avloppsvatten har skett från reningsverket eller ledningsnätet under året. Mängder Behandlat avloppsvatten (m 3 ) Bräddat från reningsverket (m 3 ) Bräddat från ledningsnät (m 3 ) Försedimenterat avloppsvatten 9.2 Föroreningshalter och föroreningsmängder BOD 7 - och COD-halterna i avloppsvattnet är fortsatt låga. Medelhalterna var <3 resp. <32 mg/l under året. Merparten av BOD 7 - och COD-värdena var <3 mg/l resp. <30 mg/l. Rapporteringsgränserna har använts vid medelvärdesberäkningen. Fosforhalten i utgående vatten var 0,082 mg/l i medeltal, vilket är liten ökning sedan föregående år. Fosforavskiljningen har fungerat stabilt och resthalterna av fosfor har varit låga under året

10 Totalkvävehalten i utgående vatten var 24 mg/l. Ammoniumkvävehalten, 13 mg/l, har ökat och medfört att kvävehalten varit högre än under 2011 och Spontan nitrifikation, mer eller mindre långtgående, förekommer i biobädden under hela året. Under sommaren och hösten denitrifieras en stor del av nitrat- och nitritkvävet, varför avskiljningen av kväve inte är obetydlig. Vid rötningen omvandlas organiskt bundet kväve till ammoniumkväve, som till stor del avgår till vattenfasen vid slamavvattningen. Halten suspenderad substans i utgående vatten är mycket låg. I 19 av 24 prov har SS-halten varit <5,0 mg/l, vilket är analysens rapporteringsgräns. Rikt- och gränsvärden för BOD 7, COD och totalfosfor har uppfyllts med god marginal under året. Resultatet av kontrollen av de viktigaste parametrarna i utgående vatten, riktvärden i tillståndsbeslutet samt rikt- och gränsvärde i Naturvårdsverkets föreskrifter 1994:7 Kungörelse om föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse framgår av nedanstående tabell. Utgående vatten Riktvärde Gränsvärde/ Riktvärde Tillståndsbeslut SNFS 1994:7 BOD 7 (mg/l) <4 <3 < COD (mg/l) <31 <30 < Tot-P (mg/l) 0,081 0,073 0,082 0,5 - Tot-N (mg/l) NH 4-N (mg/l) 9,2 8, Susp. substans (mg/l) <5,3 <5,2 <5, Gränsvärde, årsmedelvärde 2 Riktvärde, årsmedelvärde Utsläppta mängder av BOD 7 och fosfor var 2,3 ton resp. 54 kg, vilket är på samma nivå som föregående år. Mängden kväve i utgående vatten ökade till 16 ton. Sammantaget visar anläggningen ett mycket gott reningsresultat under året. Utsläppta föroreningsmängder under framgår av tabellen nedan. En sammanställning av resultatet av utsläppskontrollen finns i bilaga 2. Utgående vatten BOD 7 (ton/år) 2,6 2,5 2,3 COD (ton/år) Tot-P (ton/år) 0,054 0,055 0,054 Tot-N (ton/år) NH 4-N (ton/år) 6,1 6,2 8,7 Susp. subst. (ton/år) 3,5 4,0 3,7 9.3 Reningseffekt Reningseffekten har under året uppgått till BOD 7 96 % COD 87 % Totalfosfor 98 % Totalkväve 49 %. Beräkningen av reningseffekten baseras på 11 dygnsblandprover tagna på inkommande vatten under och 24 dygnsblandprover tagna på utgående vatten under Provtagningarna på in

11 kommande vatten under 2013 finns sammanställda i bilaga 1. Slamvatten från förtjockning och avvattning av slam kan påverka provtagningen på inkommande vatten. 9.4 Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam Fosfor- och kvävehalterna i avvattnat avloppsslam har under året i medeltal utgjort 2,7 resp. 3,4 % av mängden torrsubstans. Fosforhalten har minskat med % under senare år efter förbudet mot användningen av fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel. Ammoniumkvävehalten var 7,9 mg/kgts. En hel del av ammoniumkvävet avgår till rejektvattnet vid avvattningen av slammet. Halterna av analyserade tungmetaller i avloppsslammet har, förutom koppar, varit lägre än de gränsvärden för slamkvalitet som gäller vid användning av slammet inom jordbruket, vilket framgår av nedanstående diagram. I diagrammet redovisas vägda medelvärden av metallhalterna i avvattnat och oavvattnat slam. Kopparhalten i slammet är förhöjd på grunda av korrosion i kopparledningar och andra detaljer av koppar i tappvattensystemen. Tillförsel av slam från reningsverken i Vattholma och Skyttorp, med betydligt lägre kopparhalt, bidrar till att halten i det gemensamma slammet minskar. Silverhalten, som var 1,1 mg/kgts i medeltal, är den lägsta som uppmätts vid reningsverket. Figur 2. Metallhalter i avloppsslam under 2013 samt gränsvärden vid jordbruksanvändning av slam 250% Procent av gränsvärden 200% 150% 100% 50% 0% , , ,36 8,8 Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn Storvreta (mg/kgts) Gränsvärden (mg/kgts) Halterna av organiska ämnen i slam är lägre än de riktvärden, som Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund kommit överens om 1995, vilket framgår av nedanstående tabell. Parameter Uppmätt halt Riktvärde Nonylfenol mg/kg TS 8,6 50 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 0,16 3,0 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 0,018 0,4 En utförligare redovisning av samtliga analyserade parametrar i avloppsslammet återfinns i bilaga Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Fyrisåns vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Kemiska parametrar Flöde, temperatur, absorbans (filtrerat prov) ph, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel Därutöver analyseras arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Prover tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet

12 Närmaste provtagningspunkt finns vid Klastorp i Fyrisån, ca 14 km nedströms utsläppspunkten. En länk till resultatet av provtagningarna under 2013 finns på vattenförbundets hemsida, 10. Kontrollfunktioner Kontroll av flöden och halter i inkommande och utgående vatten har skett enligt provtagningsprogrammet. Flödet har mätts kontinuerligt och flödesmätaren har vid funktionskontroll, som gjorts varje månad, uppvisat tillfredsställande resultat. Vattenprover har uttagits flödesproportionellt. Uppsamlat prov förvaras i kylskåp under den tid som provtagningen pågår. Prov på inkommande och utgående vatten har tagits i inloppsrännan efter gallret resp. i utloppsrännan före mätskibordet. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten, som är ackrediterat för miljöanalyser. På inkommande och utgående vatten har 4 resp. 24 st. dygnsblandprov tagits. Slamkvaliteten har kontrollerats i stickprov på avvattnat slam, som tagits varje kvartal. ph, glödförlust, TS, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten. Övriga analyser av näringsämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Analyserna av organiska ämnen har Eurofins, Lidköping, svarat för. Laboratorierna är ackrediterade för miljöanalyser. Personal som utfört provtagning har genomgått certifikatutbildning för utsläppskontroll. 11. Driftstörningar 11.1 Driftstörningar Hårddisken i driftdatorn i reningsverket kraschade fredagkvällen den 9 augusti, vilket medförde problem med kommunikationen med styrsystemen i reningsverk och pumpstationer. Kemikaliedosering och slampumpning påverkades inte. Halterna i utgående vatten av BOD 7, 13 mg/l, COD, 70 mg/l och suspenderad substans, 19 mg/l, var förhöjda augusti. Även halten ammoniumkväve, 44 mg/l, var högre än normalt. Guldfiskarna i slutsedimenteringsbassängen, som använts för att minska förekomst av mygg i bassänghallen, var döda på morgonen 12 augusti. Orsaken är oklar. Reningsverket har i övrigt fungerat bra under året Åtgärder under året En av blåsmaskinerna, som försörjer sandfånget och mammutpumparna med luft, byttes ut under året. Upprustning har skett av kemikaliedoseringen. Doseringspumparna och styrutrustningen har bytts ut. Järnkloridtankarna och invallningen har målats. Inkopplingen av styrutrustningen återstår. Kemikaliedoseringen har varit tidsstyrd under hösten. Skruven till renspressen har bytts ut. Under hösten fick några av takplåtarna ersättas på grund av snöskador. Samtidigt monterades ett snörasskydd över en av portarna och en gångbrygga på taknocken Planerade åtgärder Den andra sedimenteringsbassängen i kemsteget kommer att tappas ned för rengöring, inspektion och målning. Även rötkammaren planeras att ställas av för borttagning av sediment och trasor. En ombyggnad av sandupptagningen från sandfånget planeras. Gallerdurkarna över flockningsbassängerna kommer att ersättas av aluminiumplankor. Tidigare har gallerdurkarna varit täckta av gummimattor, men detta har inte gett ett fullgott skydd mot mygg. 12. Energi och vatten Producerad mängd biogas var m 3 under

13 Huvuddelen av gasen, ca m 3, har använts för uppvärmning av rötkammare och lokaler. Mängden gas som förbränts i gasfacklan uppgår till ca m 3. Mängden har beräknats utifrån tiden som gasen facklats. Gasproduktionen ökade kraftigt efter höjningen av temperaturen i rötkammaren från 34 C till 37 C, vilket gjordes sommaren Under 2013 har medeltemperaturen varit 37,8 C. Årets produktion av biogas är visserligen mindre än under 2012, men är den näst högsta som uppmätts vid reningsverket. Produktion/Förbrukning Producerad biogas (m 3 ) Biogas till gaspanna (m 3 ) Facklad biogas (m 3 ) Kallfacklad biogas (m 3 ) Elförbrukning (MWh) Värme från biogas (MWh) ca 170 ca 320 ca 250 Energiförbrukning (MWh) ca 520 ca 650 ca 620 Vattenförbrukning (m 3 ) ca Elförbrukningen var 367 MWh under 2013, vilket är mer än vanligt under senare år. Ökningen beror på att gaspannan inte fungerat optimalt under sommaren och under slutet av året. Biogas har använts för uppvärmning av rötkammare och lokaler motsvarande ca 250 MWh, vilket gör att den sammanlagda energiförbrukningen var ca 620 MWh. Vid beräkningen av mängden energi från biogas har metaninnehållet i gasen antagits vara 65 % och gaspannans verkningsgrad 90 %. Energiförbrukningen har ökat till följd av att rötningen sker vid högre temperatur än tidigare. Rötkammaren varit avställd några månader under 2011, vilket gjorde att både produktionen av biogas och förbrukningen av energi var lägre än normalt. Vattenförbrukningen, som var ca m 3 under året, är uppskattad utifrån förbrukningen under december mars. Vattenmätaren byttes ut i december 2013 på grund av felvisning. Renat avloppsvatten används till tvättning av rens och sand. 13. Kemiska produkter Under året har 162 ton järnklorid använts till fällning av fosfor. Doseringen av järnklorid, som är flödesstyrd, har i genomsnitt uppgått till 170 ml/m 3, har ökat under året. Kemisk produkt Järnklorid (ton) Polyelektrolyt (ton) 0,9 1,6 0,6 Polymerförbrukningen var under året varit 5 kg/tonts, vilket är betydligt mindre än tidigare. Minskningen av dosering beror på att koncentrationen i brukslösningen ändrats från 0,2 till 0,1 %. Förbrukningen av övriga kemikalier redovisas i bilaga 4. Högtryckstvätt med varmvatten används vid rengöring, vilket gjort att användningen av rengöringsmedel i stort sett har upphört. 14. Avloppsslam, restprodukter och avfall TS-halten i det avvattnade slammet har i medeltal varit 29 %. Skruvpressen har fungerat fortsatt bra under året. Slamlagret vid Storvreta reningsverk tömdes i början av januari 2013 och har också tömts i mitten av januari Slammet transporteras till mellanlagret för avloppsslam på Hovgårdens avfallsanläggning och används efter behandling som konstruktionsmaterial vid sluttäckning. Mängden avvattnat slam uppgick till 400 ton utifrån invägd mängd på Hovgården. TS-mängden var 120 ton

14 Avloppsslammet från reningsverken i Skyttorp och Vattholma har huvudsakligen körts till Storvreta reningsverk för behandling. Mängderna uppgår till 230 resp. 980 m 3. Resterande slam från Skyttorp och Vattholma reningsverk, 30 resp. 70 m 3, har körts till Kungsängsverket. Mängden tvättat rens var 4,0 ton under Volymvikten på tvättat rens är ca 0,5 ton/m 3. Det tvättade renset körs till Vattenfall i Uppsala för förbränning. Problemen med pumpningen av sand och vatten till sandtvätten kvarstår, trots förbättringsförsök. Mängden avskild sand under året uppskattas till 200 kg. Sanden har lagts i slamlagret och hanterats tillsammans med slammet. Mindre mängder förbrukade batterier och lysrör samt spillolja har inlämnats till återvinningscentralen i Storvreta (som ligger bredvid reningsverket). Avfallsslag Avvattnat slam (ton) Oavvattnat slam (m 3 ) Tvättat rens (ton) 4,3 3,7 4,0 Tvättad sand (m 3 ) 0,1 0,1 0,2 15. Risker Riskanalysen behandlar risker för miljön och människors hälsa vid driftstörningar och större haverier i avloppsreningsverket och pumpstationerna. Avsikten är att förbättra kunskapen om känsliga punkter i anläggningarna och vidta åtgärder för att minska risken för tillbud. Riskutredningen uppdaterades under Periodisk besiktning En periodisk besiktning av avloppsreningsverket utfördes den 29 juni Vid besiktningen konstaterades sammanfattningsvis att Utsläppsvärdena ligger klart under gällande utsläppskrav. Uppsala kommun/uppsala Vatten har under de senaste åren gjort många förbättringar för att erhålla en säker och bra drift av anläggningen. Anläggningen är välskött. En ny besiktning kommer att göras under UNDERSKRIFT Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2013 för Storvreta avloppsreningsverk, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, som även innehåller allmänna råd, samt Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. För sammanställning av rapporten står Ernst-Olof Swedling, Uppsala Vatten och Avfall AB. Uppsala Uppsala Vatten och Avfall AB... Tommy Högström VD

15 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Avloppsvattenmängder och nederbörd. Provtagningar på avloppsvatten. Provtagningar på avloppsslam. Kemiska produkter. Karta över Storvreta tätort. Flödesschema avloppsreningsverk

16 Inkommande avloppsvatten Storvreta avloppsreningsverk 2013 BILAGA 1 Månad Avloppsvatten- Nederbörd * mängd Totalt Maxdygn (m³) (mm/mån) (mm/d) Januari ,2 Februari ,6 Mars ,1 0,6 April ,7 Maj ,9 Juni ,9 Juli ,2 Augusti ,7 September ,9 Oktober ,7 November ,5 December ,5 * Nederbörden är SUMMA uppmätt vid Geocentrum i Uppsala. Analyser på inkommande vatten Analyserad Antal Inkommande halter Inkommande parameter prover (mg/l) mängder Provtyp Medelvärde Maxvärde (ton/år) BOD 7 4 dygnsprov COD 4 dygnsprov Tot-P 4 dygnsprov 6,4 11,0 4,2 Tot-N 4 dygnsprov SS 4 dygnsprov Kommentarer: Flödesvägda medelvärden

17 Utsläppskontroll behandlat vatten Storvreta avloppsreningsverk 2013 BILAGA 2 Parameter Antal prov Utgående halt Antal värden större Provtyp (mg/l) än villkorsgränsen Medelvärde Maxvärde Utgående mängd reningsverk (ton/år) Bräddad mängd reningsverk (ton/år) Bräddad mängd ledningsnät (ton/år) Utsläppt mängd totalt (ton/år) BOD 7 24 dygnsprov < st > 15 mg/l 2, ,3 COD 24 dygnsprov < Tot-P 24 dygnsprov 0,082 0,21 0 st > 0,5 mg/l 0, ,054 PO 4 -P 4 dygnsprov 0,053 0,10 0, ,035 Tot-N 24 dygnsprov NO 3 -N 4 dygnsprov , ,5 NH 4 -N 24 dygnsprov , ,7 SS 24 dygnsprov <5,7 19 3, ,7 HCO 3 4 dygnsprov Konduktivitet 4 dygnsprov ph 24 dygnsprov 6,8 7,1 Fe 4 dygnsprov 1,3 6,7 Flöde m³/d m³/d m³ 0 m³ 0 m³ m³ Kommentarer: Flödesvägda medelvärden. Under året har 15 st. BOD 7 -, 19 st. COD- och 19 st. SS-värden varit <3, <30 resp. <5,0 mg/l, vilka är analysernas kvantifieringsgränser. Vid medelvärdesberäkningen har kvantifieringsgränserna använts

18 Utsläppskontroll slam Storvreta avloppsreningsverk 2013 BILAGA 3 Analysparameter Enhet Avvattnat slam Oavvattnat Vägt medel- Antal värden större Mängd slam värde än gränsvärde Medelhalt Maxhalt Medelhalt [SFS 1998:944] (kg/år) Antal prov 4 0 ph 7,3 7,4 Torrsubstans % av vikt Glödgningsförlust g/kg TS Ammoniumkväve g/kg TS 7,9 9 7,9 900 Totalkväve g/kg TS Totalfosfor g/kg TS Kalium g/kg TS 0,8 1,0 0,8 100 Kalcium g/kg TS Magnesium g/kg TS 1,5 1,6 1,5 170 Bly mg/kg TS st > 100 mg/kg TS 1,4 Kadmium mg/kg TS 0,54 0,70 0,54 0 st > 2 mg/kg TS 0,063 Kobolt mg/kg TS 2,1 2,2 2,1 0,24 Koppar mg/kg TS st > 600 mg/kg TS 150 Krom mg/kg TS st > 100 mg/kg TS 1,9 Kvicksilver mg/kg TS 0,36 0,39 0,36 0 st > 2,5 mg/kg TS 0,041 Nickel mg/kg TS 8,8 9 8,8 0 st > 50 mg/kg TS 1, Zink mg/kg TS st > 800 mg/kg TS 48 Järn g/kg TS Mangan g/kg TS 0,12 0,13 0,12 14 Aluminium g/kg TS 6,3 6,7 6,3 700 Silver mg/kg TS 1,1 1,2 1,1 0,13 Nonylfenol mg/kg TS 8,6 11,0 8,6 0 st > 50 mg/kg TS 1 0,99 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 0,018 0,019 0,018 0 st > 0,4 mg/kg TS 1,2 0,0021 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 0,16 0,18 0,16 0 st > 3 mg/kg TS 1 0,019 Kommentarer: 1 Riktvärden enligt en överenskommelse mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas Riksförbund 2 Ett enstaka prov får innehålla högst 1,0 mg/kg TS av summa PCB

19 Användning av kemiska produkter Storvreta avloppsreningsverk 2013 BILAGA 4 Produkt Handelsnamn Leverantör Användningsområde Använd mängd Järnklorid PIX-111 Kemira Kemi Utfällning av fosfor 162 ton Polymer Zetag 7530 BASF Avvattning av slam 550 kg Smörjoljor Mobil SHC 629 Aerzen Blåsmaskin, kompressor 5 liter Rengöringsmedel Nitor special Uppsala Färg Kalkborttagning 1 liter Kombi Delta Oxidlösare Slangservice Rengöring aluminium 5 liter Insektsspray Radar Raid Kommunförrådet Myggbekämpning 5 liter PIX-111 Parameter Produktdatablad Enhet Tillförd mängd med Enhet fällningskemikalier Järn 138 g/kg 22 ton/år Bly <0,3 mg/kg <0,05 kg/år Kadmium <0,03 mg/kg <0,005 kg/år Kobolt 7 mg/kg 1 kg/år Koppar 1 mg/kg 0,2 kg/år Krom 6 mg/kg 1 kg/år Kvicksilver <0,005 mg/kg <0,0008 kg/år Nickel 9 mg/kg 1 kg/år Zink 7 mg/kg 1 kg/år Kommentarer: Innehåll enligt produktdatablad från Kemira Kemi används. Enligt produktbladet uppfylls kraven enligt europeisk standard för "Processkemikalier för beredning av dricksvatten" CEN-888 Typ

20 BILAGA 5 AVLOPPSRENINGSVERK OCH AVLOPPSPUMPSTATIONER I STORVRETA

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län)

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 1(14) KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4 FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt 1.0 Allmänt 2.0 Gällande krav för utsläpp till vatten 2.1 Tillstånd

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14) Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...5 1. Verksamhetsbeskrivning... 5 Glössbo reningsverk... 5 Övriga

Läs mer

årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk årsrapport 2013 Visingsö avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Kilafors reningsverk Sida 1 (11)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Kilafors reningsverk Sida 1 (11) Sida 1 (11) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd... 4 3. Anmälningsärenden

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vattenoch markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport 2012 Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Katterjåkk Reningsverk 2584-24 Rapporteringår

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk Årsrapport 2014 Knäred Dim 1500 pe m 3 /d 434 1688 1452 2,0 Ängstorps ARV Typ Mängd (ton) sker från ARV innan alt. efter mekanisk

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter November 2002 2 3 Förord Skriften du håller i din hand är en samlad presentation av riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare

Riktlinjer för oljeavskiljare Riktlinjer för oljeavskiljare i Skellefteå kommun Riktlinjerna är antagna i Skellefteå kommuns bygg- och miljönämnd 2012-02-06 Innehållsförteckning 1. VARFÖR RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE?... 2 2. FÖR

Läs mer

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Policy för fordonstvätt i Ängelholms kommun Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller en rad miljöfarliga ämnen, så som olja och tungmetaller. Dessa ämnen belastar

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

Ansökan har inkommit till miljöprövningsnämnden 24.02.2003 och har kompletterats 29.01.2004, 02.03.2004, 19.05.2004, 04.04.2006 och 28.12.2006.

Ansökan har inkommit till miljöprövningsnämnden 24.02.2003 och har kompletterats 29.01.2004, 02.03.2004, 19.05.2004, 04.04.2006 och 28.12.2006. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Norragatan 17 22 100 Mariehamn Tel. (018) 528600 Fax. (018) 528601 BESLUT Ärendenummer MPN-03-7 Beslutsdatum 26.09.2007 Postningsdag 01.10.2007 Sökanden Ärende Beslut Kökar Kommun

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Kumla kommun

Riktlinjer för fordonstvättar i Kumla kommun 1(6) Januari 2012 MBN 2011/1317 Miljö- och byggnadsnämnd Riktlinjer för fordonstvättar i Kumla kommun Antagna av miljö- och byggnadsnämnden 2012-03-14, 19 Definitioner Fordon Fordon som används i yrkesmässig

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning BESLUT 1 (21) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Charlotta Ryd Tel 026-171058 charlotta.ryd@lansstyrelsen.se Söderhamns Nära AB Box 94 826 22 Söderhamn Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län Riktlinjerna är en vägledning i tillsynsarbetet med syfte att nå ett gemensamt förhållningssätt i länet. Riktlinjerna är inte bindande. Omständigheterna

Läs mer

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen?

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen? Lagar och andra krav Vilka krav berör avloppsreningen? M I L J Ö B A L K E N O M F A T T A R A L L A T Y P E R A V S T Ö R A N D E V E R K S A M H E T Luft Ljus Skakningar Buller Avfall Vatten B A L K

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Denna policy gäller för samtliga fordonstvättar i Tranemo kommun. För fordonstvättar som tvättar mer än 1000 personbilstvättar eller mer än 200 lastbilar, bussar

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Värmlands län

Riktlinjer för fordonstvättar i Värmlands län Riktlinjer för fordonstvättar i Värmlands län Spillvatten från fordonstvättar innehåller olika sorters metaller, oljor och andra organiska och oorganiska ämnen. Spillvattnet behöver därför renas och behandlas

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun Beslutade av Miljönämnden 2011-03-16 Dnr: Mn 04/2011 1 (7) Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun Definitioner Fordon Fordon som används i yrkesmässig verksamhet: Lastbilar, taxibilar, tjänstebilar,

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk

Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-006 Sida 1/21 Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1. Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 1. Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning...

Läs mer

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n R I KT L I N J E R fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n ind u st r i e r o c h a n d ra ve r k s a m h e te r. N ove m b e r 2 01 0 1 Innehåll Förord 3 Inledning 4 Olika typer av avloppsvatten

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 1(9) Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslöv kommuns allmänna avloppsanläggningar Gäller från 2009-04-01 2(9) Krav

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter 1(7) 1(7) Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Finspångs Tekniska Verk AB 612 80 Finspång Besök: Norrköpingsvägen 32 Telefon 0122-851 80 Fax 0122-851 17 info@finspangstekniskaverk.se

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 KÄTTILSMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN

Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 KÄTTILSMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: 0455-30 50 47 ÅRSRAPPORT 2014 KÄTTILSMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN För Kättilsmåla avloppsreningsverk (1080-50-009) år: 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel

Läs mer

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Bakgrund Tekniker och exempel för slutning Riktvärden Kemikalier Egenkontroll Bakgrund Bakgrund Tungmetaller från biltvättar i Karlstad Tekniker Slutning av vattendelen

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 14-03-19 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Bergkvara avloppsreningsverk

Bergkvara avloppsreningsverk Bergkvara avloppsreningsverk Miljörapport 2013 Grunddel Bergkvara Avloppsreningsverk (0834-005) År: 2013 Version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Torsås kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Inga utsläpp. Riktlinjer för bilvårdsanläggningar och p-platser

Inga utsläpp. Riktlinjer för bilvårdsanläggningar och p-platser Inga utsläpp Riktlinjer för bilvårdsanläggningar och p-platser 1 Verksamheten vid bilvårdsanläggningar ger upphov till förorenat spillvatten. Vanliga föroreningar är olja och metaller från bilarna samt

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Antagen av: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2005-06-02, 91 1. Inledning 2 2. Oljeavskiljare 3 2.1. VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kävlinge kommuns allmänna avloppsanläggning enligt punkt 16 ABVA Gäller från och

Läs mer

Krav på avloppsvatten från företag och industrier

Krav på avloppsvatten från företag och industrier Krav på avloppsvatten från företag och industrier Tilläggsbestämmelser till ABVA Förord Kalmar Vatten AB är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna i Kalmar kommun. Denna broschyr är

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Miljörapport 2013 Alfta Reningsverk

Miljörapport 2013 Alfta Reningsverk Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-001 Sida 1/22 Bilageförteckning...2 1. Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 1. Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd...

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Textdel 2014 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt

Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt 1. Inledning Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare, fettavskiljare samt fordonstvätt i Katrineholms kommun. Riktlinjerna är framtagna i

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2011-11-16, SBN0220/11 1 Innehåll FÖRORD... 3 BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR...

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Torekovs avloppsreningsverk Båstad: Miljörapport 2014. Torekovs avloppsreningsverk Båstad

Torekovs avloppsreningsverk Båstad: Miljörapport 2014. Torekovs avloppsreningsverk Båstad Torekovs avloppsreningsverk Båstad Miljörapport 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 4 Verksamhetsområde... 4 Torekov avloppsreningsverk... 4 Ledningsnät...

Läs mer

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007 allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 MI 22 SM 1401 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 Kommunala reningsverk, massa- och pappersindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2012 Municipal wastewater

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri MI 22 SM 1201 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010 Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2010 Municipal wastewater treatment

Läs mer

Golvskurvatten från industrier och verkstäder. Undersökning av föroreningsinnehåll

Golvskurvatten från industrier och verkstäder. Undersökning av föroreningsinnehåll Golvskurvatten från industrier och verkstäder Undersökning av föroreningsinnehåll Ragnar Lagerkvist R nr 36-2004 FÖRORD Stockholm Vatten samverkar tillsammans med bl.a. LRF, Livsmedelindustrierna, Dagligvaruhandeln

Läs mer

Rapport 2010:09. Miljögifter i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk Manual, sammanställning och rekommendationer

Rapport 2010:09. Miljögifter i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk Manual, sammanställning och rekommendationer Rapport 2010:09 Miljögifter i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk Manual, sammanställning och rekommendationer Rapportnr: 2010:09 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig/text: Cecilia Niklasson Illustration:

Läs mer

Riktlinjer. för utsläpp. av avloppsvatten. från industrier. och andra. verksamheter. i Dalarna

Riktlinjer. för utsläpp. av avloppsvatten. från industrier. och andra. verksamheter. i Dalarna Riktlinjer 2 0 0 8 för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter i Dalarna Innehållsförteckning 1. Förord 5 2. Allmänt 5 3. Begreppsförklaringar 6 4. Avloppsreningsprocess 8 5. Lagar,

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 MILJÖRAPPORT 2011 Anläggningens namn: MILJÖRAPPORT Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 Besöksadress: Postadress Telefon: 0771-416417 Fax: 0653-12063 Miljöansvarig Kommun:

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Bilaga B. Riktlinjer för fettavskiljare

Bilaga B. Riktlinjer för fettavskiljare Bilaga B Riktlinjer för fettavskiljare Innehåll Därför kräver vi fettavskiljare...3 Var kräver vi fettavskiljare...3 Exempel på verksamheter där Lekebergs kommun kräver fettavskiljare:...3 Anmälan till

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK TILLSTÅNDSANSÖKAN ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK LJUSDALS KOMMUN Ljusdal Vatten AB 2015-05-10 Tillståndsansökan Projektnummer 15201 Sida 2 av 14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Administrativa

Läs mer

Miljökrav på fordonstvätt. Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09

Miljökrav på fordonstvätt. Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09 Miljökrav på fordonstvätt Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09 Dessa riktlinjer bygger till stora delar på den policy som Miljösamverkan Västra Götaland i oktober 2008 tog fram

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till utsläpp av renat hushållsspillvatten från Skaulo avloppsreningsverk, Gällivare kommun

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till utsläpp av renat hushållsspillvatten från Skaulo avloppsreningsverk, Gällivare kommun Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) 2013-02-22 Upprättad av: Annika Lindgren Granskad av: Lars Dyrlind och Gun-Marie Hannu Godkänd av: Michael Martinsson Underlag för samråd enligt

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

POLICY FÖR FORDONSTVÄTT

POLICY FÖR FORDONSTVÄTT POLICY FÖR FORDONSTVÄTT Antagen av direktionen för Söderåsens miljöförbund 2014-08-14 77 Ändrad av direktionen för Söderåsens miljöförbund 2014-09-30 88 2 Innehållsförteckning: INLEDNING... 4 FASTSTÄLLDA

Läs mer

Fordonstvättar. Anders Westerfors

Fordonstvättar. Anders Westerfors miljö RAPPORT 2002:2 MILJÖKONTORET Fordonstvättar Anders Westerfors Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 LULEÅ Besök oss: Stadshuset vån 4 Telefon: 0920-29 30 00 E-post: Miljokontoret@lulea.se

Läs mer