MILJÖRAPPORT 2013 Kungsängsverket

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2013 Kungsängsverket

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL Verksamhetsår Verksamhetsutövare Verksamhet Koordinater... 3 TEXTDEL VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Ledningsnät och pumpstationer Avloppsreningsverkets lokalisering Avloppsvattenbehandling Slambehandling Driftövervakning Luktbegränsande åtgärder Hantering av kemiska produkter Farligt avfall Recipient Verksamhetens påverkan på miljön TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) KONTROLLRESULTAT Avloppsvattenmängder Halter och mängder i inkommande avloppsvatten Halter och mängder i behandlat avloppsvatten Reningseffekt Halter av näringsämnen, metaller och organiska ämnen i slam Recipientkontroll KONTROLL AV FLÖDEN OCH FÖRORENINGSHALTER DRIFTSTÖRNINGAR Driftstörningar Åtgärder under året Planerade åtgärder ENERGIPRODUKTION OCH ENERGIFÖRBRUKNING FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL Externt slam Avloppsslam, gallerrens och sand RISKER PERIODISK BESIKTNING UNDERSKRIFT BILAGOR EMISSIONSDEKLARATION - 2 -

3 GRUNDDEL 1. Verksamhetsår Verksamhetsår Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare Organisationsnummer Adress E-post Kontaktperson Uppsala Vatten och Avfall AB Uppsala Vatten och Avfall AB Box Uppsala Ernst-Olof Swedling, utredningsingenjör Tfn Verksamhet Anläggningsnamn Länsstyrelsens platsnummer Uppsala avloppsreningsverk (Kungsängsverket) Fastighetsbeteckningar Kungsängen 1:14, 37:4, 37:9, 37:8 Post- och besöksadress Stallängsgatan Uppsala Kommun och län Kontaktpersoner Miljörapporten godkänns av Uppsala Kod enligt SFS 2013: Walter Johansson, sektionschef Tfn Tommy Högström, VD Tfn Koordinater Anläggningens mittpunkt / (enligt SWEREF99 TM)) - 3 -

4 TEXTDEL 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och ansvarigt för frågor enligt miljöbalken. 1.2 Ledningsnät och pumpstationer Avloppsledningsnätet i Uppsala och Lövstalöt är uppbyggt enligt duplikatsystemet, d.v.s. spill- och dagvatten avleds i separata ledningar. I Bälinge finns ett vakuumsystem för avledning av avloppsvatten från toaletter (s.k. svartvatten) och ett konventionellt ledningsnät för bortledning av övrigt spillvatten (s.k. gråvatten). Spillvattennätet i Uppsala, Bälinge och Lövstalöt omfattar 515 km inklusive vakuum- och servisledningar (den allmänna delen av servisledningen). Sammanlagt finns 52 avloppspumpstationer, varav 43 stycken i Uppsala, samt 2 vakuumpumpstationer tillhörande spillvattennätet. Dagvattenledningsnätet i Uppsala, Bälinge och Lövstalöt har en total längd av 489 km inklusive servisledningar. I Uppsala avbördas vatten till Fyrisån, Sävjaån och Hågaån. 1.3 Avloppsreningsverkets lokalisering Avloppsreningsverket är beläget nära Fyrisån i området Kungsängen sydost om Uppsala centrum. Vid etableringen av avloppsreningsverket i början av 1940-talet låg detta i utkanten av staden. Numera är anläggningen omgiven av verkstäder, förråd, butiker, kontor, restauranger, småbåtsvarv samt en värmepump och ett kyllagertorn för utvinning av energi ur det renade avloppsvattnet. Reningsverkets område delas av trafikleden Kungsängsleden. Omvandlingen av det f.d. industriområdet fortsätter och nordväst om reningsverket uppförs ett stort antal bostäder. Enligt Översiktsplan 2010 sträcker sig innerstaden fram till reningsverket. Planer finns på en successiv förnyelse av hela området. Kvarteret närmast reningsverket avses användas för kontor mm. Reningsverket ligger inom detaljplanelagt område. Detaljplanen reglerar markens användning, bebyggelse och andra anläggningar. Området söder om Kungsängsleden omfattas av skydd för landskapsbilden. Området utgör en del av Årike Fyris, som är ett viktigt rekreationsområde och naturobjekt med höga ornitologiska, botaniska och geologiska värden. Strax söder om f.d. slamtorkbäddarna finns Kungsängens naturreservat, som också är ett Natura 2000-område, med bestånd av landskapsblomman kungsängslilja. Reningsverksområdet är beläget inom yttre skyddszon för vattentäkt. Avståndet till närmaste bostadshus är ca 250 m. Avstånd till övrig samlad bostadsbebyggelse är ca 600 m. 1.4 Avloppsvattenbehandling Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Vid reningen avskiljs synliga föroreningar, syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve. Anläggningsdelarna för mekanisk och biologisk rening kallas för block A (byggdes på och 1950-talet), block B (byggdes på - 4 -

5 1960-talet) och block C (byggdes på 1990-talet). Därutöver finns också bassängblock för kemisk rening av avloppsvattnet och anläggningar för slambehandling samt hantering och rening av biogas. Reningsverkets principiella uppbyggnad framgår av figur 1. Avloppsvattnet pumpas till reningsverket via sju huvudavloppspumpstationer och samlas till två delströmmar. Avloppsvattnet från de östra delarna av Uppsala leds alltid till block C. Övrigt avloppsvatten behandlas antingen i block A och B eller i block C genom överföring av avloppsvatten mellan bassängblocken. Den mekaniska behandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i silgaller, tyngre partiklar och sand i luftade sandfång och lättare partiklar i försedimenteringsbassänger. För att förbättra avskiljningen tillsätts järnklorid i början av reningsprocessen till block A och C. Traditionell biologisk rening sker med aktivt slam i luftnings- och sedimenteringsbassänger. Vattnet kommer in i luftningsbassängerna, där det blandas med aktivt slam (tillväxande mikroorganismer) och syresätts genom inblåsning av luft. Vid avskiljning av kväve sker reningen även i syrefattiga miljöer. Kvävet i avloppsvattnet föreligger i huvudsak som ammoniumkväve; resten är bundet till organiskt material. Ammoniumkvävet omvandlas först till nitratkväve och därefter till kvävgas, som avgår till luften. Reningsprocesserna kallas för nitrifikation resp. denitrifikation. Nitrifikationsbakterier, som kräver tillgång till syre, tillväxer långsamt, varför bassängerna måste vara större än normalt. Denitrifikationsbakterier trivs bäst vid syrefria förhållanden. God tillgång på organisk substans ökar denitrifikationsprocessens hastighet. Vid C-blocket finns flera denitrifikations- och nitrifikationszoner i varje linje. Avloppsvattnet tillsätts stegvis till denitrifikationszonerna för att vattnets organiska föroreningar ska utnyttjas så bra som möjligt, samtidigt som vattnet renas. Det behandlade vattnet förs till sedimenteringsbassänger, där slammet får sedimentera. Avsatt slam dras till slamfickor i bassängerna med hjälp av slamskrapor. Därifrån pumpas största delen av slammet tillbaka till den första denitrifikationszonen, för att sedan blandas med nytt avloppsvatten. En mindre mängd slam, överskottsslammet, tas ut ur processen. Figur 1. Principschema över avloppsvattenbehandling vid Kungsängsverket Avloppsvatten från Uppsala, Bälinge och Lövstalöt Mekanisk/kemisk rening Biologisk rening/ Kemisk rening/polering kväveavskiljning Silgaller Försedimentering- Aktivt slambassänger Flockning Sandfång bassänger Sedimenteringsbassänger Lamellsed. bass Fällningsmedel A,B Fällningsmedel C A B C A B C Fällningsmedel Fyrisån Kväveavskiljningen i bassängblock A sker genom fördenitrifikation i linje 1 och 2. I linjerna 3-5 sker avskiljningen genom stegdenitrifikation på samma sätt som i C-blocket. Omrörare finns i anoxzonerna i linje 1-2 i block A. I övriga zoner minskas luftinblåsningen för att skapa en miljö med låga syrehalter. I bioblock B sker kväveavskiljningen på samma sätt som i bioblock C, med skillnad att en del av returslammet först behandlas anaerobt innan det tillförs huvudflödet. På så vis erhålls även biologisk avskiljning av fosfor. Efter aktivt slambehandlingen leds vattnet till ett kemiskt behandlingssteg, där en liten mängd järnklorid doseras för att fälla ut återstående fosfor och restflockar från den biologiska reningen. Vattnet lyfts upp till bassängblocket med hjälp av skruvpumpar och leds sedan, via en inblandningskammare där fällningskemikalien tillsätts, vidare till flockningsbassängerna. Under långsam - 5 -

6 omrörning med grindomrörare eller propelleromrörare, utbildas flockar som sedan avskiljs i slutsedimenteringsbassängerna. Bassängerna är försedda med snedställda plastskivor, s.k. lameller, för att öka effektiviteten. Det renade vattnet leds via en mätränna för flödesmätning till en värmepumpanläggning och därefter via klorkontaktbassänger under mark till Fyrisån. Kungsängsverket är dimensionerat för att behandla m³/h. Den biologiska reningen vid block A och B är dimensionerad för att rena m³/h i vardera i blocket och block C är dimensionerat för m³/h. Avloppsvattenflödet genom galler och sandfång kan maximalt uppgå till m³/h, genom försedimenteringsbassänger m³/h och genom den biologiska reningen m³/h. Maximalt flöde genom kemsteget är m³/h. Det finns ett flertal bräddnings-, förbilednings- och omkopplingsmöjligheter inom och mellan bassängblocken, vilket ger god flexibilitet vid olika driftförhållanden. Ett flödesschema för behandling av avloppsvatten vid Kungsängsverket återfinns i bilaga 14a. 1.5 Slambehandling Primärslammet från försedimenteringsbassängerna i block A och B har pumpats till slamförtjockarna. Slammet från försed B pumpas slamförtjockarna; antigen direkt eller via försedimentering A2. Kemslammet från slutsedimenteringsbassängerna huvudsakligen pumpats till försedimenteringsbassängerna i block B. Således tas både primärslam och kemslam ut från dessa bassänger. Primärslammet från försedimenteringsbassängen i block C har pumpats till förtjockarsilon. Fett och flytslam som avskiljs i försedimenteringsbassäng A2 leds till en särskild slambrunn. Fettet avlägsnas med slamsugbil och avlämnas vid externslammottagningen vid block AB. Flytslam från försedimenteringsbassängerna i block B pumpas till inlopp AB. Flytslam från block C leds till inloppet till bassängblocket. Överskottsslammet från den biologiska reningen kan hanteras på flera olika sätt. Det går att pumpa överskottsslammet från block A till både block B och C och från block B till block C. Avsikten är att kunna ympa nitrifikationsbakterier från ett bassängblock till ett annat vid behov. Under året har överskottsslammet avletts via slamvattenpumpstationen vid Pump och tömning till f.d. försedimenteringsbassäng A1. Slammet från förtjockarna pumpas via trumsilar till förtjockarsilon och därifrån till rötkamrarna. Vid den mekaniska föravvattningen tillsätts en flockningskemikalie för att få slampartiklar och vatten att separera lättare. Slamvattnet från förtjockare och föravvattning har huvudsakligen gått till f.d. försedimenteringsbassäng A1. I rötkamrarna stabiliseras slammet och bildad biogas samlas upp i en gasklocka. Normalt används huvuddelen av biogasen som fordonsgas efter rening och komprimering. Genom förbränning av gasen i en gasmotor kan gasen även nyttjas för elproduktion och uppvärmning av rötkamrarna och reningsverksbyggnaderna. Gasen kan också användas för värmeproduktion i gaspannorna. Eventuell överskottsgas facklas av. Efter rötning leds slammet till en omrörd lagringstank och pumpas sedan vidare till den mekaniska avvattningen. En polyelektrolyt tillsätts och slammet avvattnas med centrifuger. Avvattnat slam mellanlagras i slamsilor, varifrån det transporteras till Hovgårdens avfallsanläggning, där det finns ett större lager för avloppsslam. Rejektvattnet från avvattningen har pumpats till block B och block C. Slamtorkbäddarna i närheten av reningsverket har till och med juli 2013 använts för avvattning och mellanlagring av sediment från rengöring av bassänger och rötkammare. Förorenat regn- och smältvatten från slamtorkbäddarna pumpas tillbaka till en av luftningsbassängerna i block B. Slam från slamavskiljare och slutna tankar töms tillsammans med fett från fettavskiljare vid mottagningsstationen för externt slam vid block C. Oavvattnat slam från mindre avloppsreningsverk samt övrigt slam töms vid mottagningsstationen för slam vid block AB. Därifrån pumpas slammet via förtjockarsilon till rötkamrarna. Under 2013 har slammet till största delen lämnats vid block C. Rens- och sandtvättar finns vid block AB och block C. Tvättat rens transporteras till Vattenfalls förbränningsanläggning för avfall i Uppsala. Tvättad sand har lagts på en av slamtorkbäddarna. Ett processchema över slambehandlingen vid Kungsängsverket finns bilaga 14b

7 1.6 Driftövervakning Reningsverket är bemannat under dagtid vardagar mellan kl och Under övrig tid finns personal i beredskap för att sköta driften av anläggningen. Maskin- och processutrustning vid reningsverk och avloppspumpstationer är kopplade till driftövervakningssystemet UniView, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kan kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhanteringen via SOS Alarm. Personal i beredskap har en bärbar terminal för kommunikation med anläggningarna. Vid reningsverket finns även en VA-verkstad, elverkstad och ett vattenlaboratorium. 1.7 Luktbegränsande åtgärder Ventilationsluften från grovreningsbyggnaderna och från mottagningsstationerna för externt slam behandlas i kompostfilter för att minska eventuella luktolägenheter. Luften från slamavvattningsbyggnaden behandlas i ett BBK-filter. Vid utlastning av slam forceras ventilationen och frånluften behandlas i ett ozonaggregat. Därtill finns ett kompostfilter för luften från luftningskanalen vid slamlagren. Sammanlagt finns fem biologiska filter. 1.8 Hantering av kemiska produkter Järnklorid i flytande form, PIX-111, används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden levereras i tankbilar 4 till 6 gånger per månad. Vid block AB lagras järnkloriden i tre tankar à 20 m³. Tankarna är isolerade och omges av en invallning, som rymmer 30 m³. Järnkloriden tillsätts efter sandfånget till vattnet till försedimenteringsbassängerna i block A (förfällning) och vid kemsteget (efterfällning). Vid block C finns lagringsmöjligheter för både järnsulfat och järnklorid. Järnsulfat kan lagras i en stor tank, som rymmer 130 m³. Två mindre tankar à 20 m³ används till järnklorid. Därutöver finns maskin-, styr- och reglerutrustning för upplösning och dosering av fällningsmedlet. Polyaluminiumklorid, PAX-215, används för att hålla skumning och slamegenskaper i biosteget vid block C under kontroll. Kväverening med hög slamålder gynnar förekomst av bakterier med långa filament, exempelvis Microthrix parvicella. Vid tillsats av PAX, som lagras i järnsulfattanken, försvinner skumningen inom en månad. Vid kväverening kan en kolkälla, exempelvis etanol eller metanol, behöva tillsättas för att effektivisera reningsprocessen. En tank med en volym av 25 m³ har uppförts och doseringsledningar till en av linjerna i block C har dragits för detta ändamål. Kalciumnitrat alternativt järnklorid doseras till tryckledningen för överföring av avloppsvatten från Bälinge och Lövstalöt till Uppsala. Doseringen görs i avloppspumpstationen i Bälinge för att förhindra svavelvätebildning, som annars uppkommer på grund av koncentrerat avloppsvatten och lång uppehållstid i ledningen. Lagring sker i två tankar à 12 m³ för kalciumnitrat resp. järnklorid. Vid spill eller olyckshändelse samlas vätskan upp i en bassäng. Kalciumnitrat har också doserats vid pumpstationerna Skarholmen och Lövängsvägen samt vid JM:s avloppspumpstation i Vreta 1.9 Farligt avfall Spillolja från oljebyten i gasmotor och växellådor samlas upp i en tank på 2 m³. Det finns även flera mindre behållare Recipient Recipient för det renade avloppsvattnet är Fyrisån. Utsläppet sker nära avloppsreningsverket. Utloppet från klorkontaktbassängerna mynnar vid strandkanten på ca 0,5 m djup. Den naturliga medelvattenföringen i Fyrisån vid utsläppspunkten är 8,6 m³/s. Normal lågvattenföring är ca 1,3 m³/s. Någon kilometer nedströms utsläppspunkten rinner Sävjaån samman med Fyrisån. Fyrisån mynnar i Ekoln, som är en del av Mälaren

8 1.11 Verksamhetens påverkan på miljön Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av avloppsvatten och återvinning och produktion av energi, så påverkas den yttre miljön genom utsläpp av avloppsvatten, förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksamhet. Vid reningen av avloppsvattnet används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska produkter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbesök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät och reningsverk. Förbränning av biogas ger utsläpp till luft. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett sådant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras. 2. Tillståndsbeslut Koncessionsnämnden för miljöskydd lämnade kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse i Uppsala m.fl. orter efter behandling i Kungsängsverket samt att genomföra behövliga utbyggnader och andra förändringar av reningsanläggningen. Tillståndet gäller en ekvivalent folkmängd om högst personer (14 ton BOD 7 per dygn). 3. Anmälningspliktiga ändringar Under året har anmälan om ändring av verksamheten lämnats till miljökontoret i nedanstående fall: : Rengöring av inloppsledning till block AB (avställning block AB) : Avställning rötkammare 1 för rengöring Punkterna redovisas i avsnittet 11.2 Åtgärder under året. 4. Övriga beslut enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Uppsala län fastställde slutliga villkor för utsläpp av fosfor. Resthalten av fosfor får inte överstiga 0,25 mg/l, räknat som riktvärde per kvartal och gränsvärde per år. Mängden fosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten inklusive bräddning från reningsverk och ledningsnät får uppgå till högst 5 ton per år. 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun 6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning Tillståndsbeslutet medger kommunen tillstånd att släppa ut avloppsvatten från Uppsala m.fl. tätorter motsvarande en ekvivalent folkmängd av högst pe, varvid en personekvivalent räknas som 70 g BOD 7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara pe. Föroreningsbelastningen på reningsverket motsvarar pe vid en specifik BOD 7 -mängd av 70 g/pe.d. I Kungsängsverket behandlas avloppsvatten från Uppsala stad med förortsområden samt tätorterna Bälinge och Lövstalöt. Avloppsvattnet från Jälla, Lindbacken, Vreta-Ytternäs, Uppsala-Näs/ - 8 -

9 Bodarna pumpas också till Uppsala för rening i Kungsängsverket. Antalet anslutna uppgick i slutet av 2013 till personer inklusive ej mantalsskrivna boende, som beräknas uppgå till ca personer. Anslutningen har ökat med personer under året. Kommunens största arbetsgivare är Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, båda med fler än anställda, varav de flesta i Uppsala, samt Uppsala Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, som tillsammans har anställda. Tillverkningsindustrin står för 6 % av sysselsättningen i kommunen. Stora industrier är läkemedelsföretagen GE Healthcare, Fresenius Kabi, Thermo-Fischer och Kemwell, som tillverkar produkter för framställning av läkemedel. GE Healthcare och Kemwell har ett gemensamt reningsverk för behandling av processpillvatten. GE Healthcare har avtal med Uppsala kommun som reglerar vad som får tillföras det kommunala spillvattennätet. Q-Med, som tillverkar implantat, är ett annat företag i den medicinska sektorn. Spillvattenmängden från industrier exklusive vatten från rening av biogas utgjorde 7 % av debiterad spillvattenmängd eller 5 % av inkommande avloppsmängd till reningsverket under Vatten till rening av biogas utgör 39 % av spillvattenmängden från industrier. Industribelastningen beräknas motsvara ca pe vid 70 g BOD 7 /pe.d. 7. Villkor i tillståndsbeslutet Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan. 1. Den närmare utformningen av avloppsreningsverket skall avgöras av kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten. Detta gäller även ändringar eller ombyggnader som kan inverka på utsläppsmängder eller slam samt byte av tillsatskemikalier för vatten- och slambehandling. Tvistig fråga får hänskjutas till Koncessionsnämnden för avgörande. Kommentar: Utformningen av reningsverket har skett i samråd med tillsynsmyndigheten. 2. För utsläpp av kväveföroreningar med avloppsvattnet gäller vad som är stadgat i Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1994:7 MS:75) med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Kommentar: Koncessionsnämnden har i tillståndsbeslutet uttalat att kommunens åtaganden i fråga om kväverening, som innebär att en resthalt av totalkväve om högst 15 mg/l, räknat som riktvärde och årsmedelvärde, motsvarar kraven i EG-direktivet och Naturvårdsverkets kungörelse. EU-domstolen beslutade hösten 2009 att kväveretentionen i vattendragen nedströms utsläppspunkten får tillgodoräknas. För Kungsängsverket gäller således att avskiljningen av kväve i reningsverket och i recipienten fram till Östersjön tillsammans ska vara minst 70 % alternativt högst 10 mg/l som årsmedelvärde. Under 2013 var avskiljningen enbart i reningsverket 76 % och kvävehalten i det renade avloppsvattnet i medeltal 10 mg/l. 3 Resthalterna av BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet - inklusive bräddning från detta - får ej överstiga 10 mg/liter som riktvärde** och kvartalsmedelvärde. Kommentar: BOD 7 -halten i utgående avloppsvattnet har under 2013 varit mindre än riktvärdet under samtliga kvartal, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1: <6 mg/l Riktvärde 10 mg/l Kvartal 2: <4 mg/l Kvartal 3: <3 mg/l Kvartal 4: <3 mg/l Utsläppt mängd BOD 7 vid bräddning vid Kungsängsverket under kv. 2 uppskattas till ca 20 kg, vilket motsvarar 0,004 mg/l fördelat på avloppsmängden under kvartalet. 4 Industriellt avloppsvatten och liknande avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen, i avloppsslammet eller i recipienten. Kommentar: Under året har inte anläggningens funktion varit nedsatt till följd av utsläpp. 5 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av dag- och dräneringsvatten. Till ledning för detta arbete skall finnas en saneringsplan som skall hållas aktuell. Utförda och planerade sane

10 ringsåtgärder och åtgärdernas effekter avseende bräddning och inflöde av ovidkommande vatten skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Avloppsledningsnätet ses fortlöpande över och underhålls i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av dag och dräneringsvatten. Utförda och planerade saneringsåtgärder redovisas årligen i samband med miljörapporteringen. 6 Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Driftstörningar (t.ex. på grund av underhåll eller reparation) som leder till ofullständig behandling eller till att utsläppsvillkoren överskrids eller kan komma att överskridas skall snarast anmälas till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas, t.ex. vid ombyggnads- och underhållsarbeten. Kommentar: Reningsverket har drivits så bra som möjligt med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. 7 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som tillsynsmyndigheten finner erforderlig. Kommentar: Reningsverket är förberett för desinfektion av utgående vatten. 8 Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Kommunen skall verka för att slammet i första hand används som jordförbättringsmedel. Slam för jordbruksändamål skall vara hygieniserat/stabiliserat. Slam som inte kan användas som jordförbättringsmedel samt grovrens, sand och flytslam skall lämnas till godkänd anläggning för slutligt omhändertagande. Kommentar: Avloppsslammet har under året transporterats från slamsilorna till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning, där slammet efter behandling huvudsakligen använts i samband med sluttäckning. I slamlagret lagras varje månads produktion av slam för sig. Avgränsningen mellan olika slampartier görs med halmbalar. Avloppsslammet certifierades för användning inom jordbruket i januari Under september användes 586 ton slam inom jordbruket efter sex månaders lagring. Avloppsslammet användes inom jordbruket till och med 1999, varefter kopparhalten i slammet begränsade slammets användning. Nya vattenverk med mjukgöring av dricksvattnet, som togs i drift 2007, har minskat kopparhalten i slammet väsentligt. Tvättat rens har skickats till Vattenfalls avfallsförbränningsanläggning. 9 Bullerbidraget från den utbyggda anläggningen får inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder 50 db(a) dagtid (kl ) 45 db(a) kvällstid (kl ) 40 db(a) nattetid (kl ) Den momentana ljudnivån nattetid (kl ) får inte överstiga 55 db(a) vid bostäder. Kommentar: Bullerbidraget från reningsverket har inte kontrollerats. Ljud från blåsmaskiner, fläktar och rinnande vatten är de främsta bullerkällorna. Något klagomål på buller från reningsverket har veterligen inte framförts. 10 Om för omgivningen besvärande lukt uppkommer i reningsverket eller ledningsnätet, skall kommunen snarast vidta åtgärder för att begränsa störningarna. Kommentar: Under året har en luktutredning gjorts vid Kungsängsverket. I mitten av juni togs luktprover i olika delar av reningsverket. Provresultaten har använts i en spridningsmodell baserad på klimatdata för Uppsala. Utredningen visar att lukt, som kan identifieras som lukt från reningsverket, kan kännas under upp till 87 timmar per år i området nordväst om Kungsängsesplanaden. I utredningen föreslås olika åtgärder för att minska luktemissionerna från reningsverket. Effekten av åtgärderna har modellberäknats. Utredningen kompletteras med nya luktmätningar under Uppsala Vatten har även deltagit i ett luktprojekt, som letts av ÅF, Göteborg. Provtagningar har gjorts vid ett stort antal anläggningar med olika teknik för luktreducering. Rapporten publicerades av Svenskt Vatten under hösten. ÅF-rapporten visar att den genomsnittliga luktre

11 duktionen vid undersökta anläggningar är 55 %, vilket betecknas som oacceptabelt lågt. Viktigaste orsakerna är dålig kunskap vid teknikval och brister i uppföljning och underhåll. Provtagningarna vid Kungsängsverket visade varierande mätresultat. Avsikten är att de båda utredningarna ska ligga till grund för ett åtgärdsprogram för att minska lukt från reningsverket. Kompostmaterialet i samtliga kompostfilter byttes ut under våren. Användningen av f.d. slamtorkbäddar för avvattning och mellanlagring av sediment från rengöring av bassänger och rötkammare upphörde i juli, då sand och sediment från rengöringen av inloppsledningarna till block AB kördes bort. Vid tömningen av rötkammare 1 under sommaren kördes sedimenten direkt till Hovgårdens avfallsanläggning. Under året har tre klagomål på lukt från reningsverket under slutet av sommaren och under hösten framförts av boende i Industristaden. 11 Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten i god tid innan det nya reningsverket tas i drift. Kommentar: Ett reviderat kontrollprogram finns för Kungsängsverket. 12 Ombyggnaden skall vara genomförd och samtliga i ärendet aktuella reningssteg skall vara i drift i enlighet med redovisad, i kommunens skriftliga bemötande reviderad, tidplan. Kommentar: Ombyggnaden har genomförts och samtliga reningssteg har varit i drift i enlighet med den reviderade tidplanen. 13. Resthalt av fosfor analyserat som totalhalt i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde** inte överstiga 0,25 mg/liter beräknat som kvartalsmedelvärde samt som gränsvärde* inte överstiga 0,25 mg/liter beräknat som årsmedelvärde. Fosfor, analyserat som totalhalt, i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket skall inräknas i ovannämnda rikt- och gränsvärden. Kommentar: Totalfosforhalten i utgående avloppsvattnet har under 2013 i medeltal varit 0,13 mg/l. Fosforhalten har under varje kvartal varit lägre än riktvärdet, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1: 0,14 mg/l Riktvärde 0,25 mg/l Kvartal 2: 0,18 mg/l Kvartal 3: 0,087 mg/l Kvartal 4: 0,092 mg/l Utsläppt mängd fosfor vid bräddning vid reningsverket under kv. 2 uppgick till 0,4 kg, vilket motsvarar 0,00006 mg/l fördelat på avloppsmängden under kvartalet. 14. Mängden totalfosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten, dvs. summan av renat vatten från reningsverket samt bräddvatten från verket och bräddvatten från ledningsnät för spillvatten, får som riktvärde** uppgå till högst 5 ton totalfosfor per år. Kommentar: Mängden totalfosfor i utsläppet från reningsverk och ledningsnät uppgick under 2013 till 2,5 ton, varav 2,5 ton i det renade avloppsvattnet och 0,005 ton i nödutsläppt och bräddat avloppsvatten från reningsverk och ledningsnät. Vid beräkningen av bräddad mängd från ledningsnätet har fosforhalten antagits vara 20 % av medelhalten i inkommande vatten till Kungsängsverket. * Med gränsvärde avses ett värde som inte får överskridas. ** Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas

12 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Utsläppskontroll sker enligt kontrollprogrammet , som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll. Följande parametrar omfattas av programmet: Avloppsvatten och slam Analyser avloppsvatten Analyser avloppsslam Behandlad vattenmängd, bräddad vattenmängd vid Danmark pumpstation resp. före kemsteget, producerad mängd slam. Biologisk syreförbrukning (BOD 7 ), kemisk syreförbrukning (COD), totalfosfor (tot-p), totalkväve (tot-n), suspenderade ämnen (SS) och ph i inkommande, utgående och bräddat avloppsvatten. Dessutom analyseras ammoniumkväve (NH 4 - N) och nitrit- och nitratkväve (NO 2 -NO 3 -N) på utgående avloppsvatten samt ammoniumkväve (NH 4 -N) på bräddat avloppsvatten. Metallerna bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni) och zink (Zn) i inkommande, utgående och bräddat avloppsvatten. Torrsubstanshalt (TS), glödgningsförlust, ph, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Metallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink och silver. De organiska föreningarna nonylfenol, polyklorerade bifenyler (PCB) och polyaromatiska kolväten (PAH). Analyserna görs på dygns-, vecko- och månadsblandprover på inkommande vatten till block AB, inkommande vatten till block C och på utgående vatten. COD, tot-p och tot-n analyseras på veckoblandprov som tas varje vecka. Metallhalterna undersöks i tolv månadsblandprov per år. Övriga parametrar analyseras i dygnsprov, som tas varje vecka på varierande veckodagar. Tidpunkten för provtagningarna framgår av ett årligt provtagningsschema som upprättas av Uppsala Vatten i förväg. Slamanalyserna görs på månadsblandprov för varje månad. Egenkontrollen omfattar utöver provtagningarna enligt kontrollprogrammet även andra parametrar i avloppsvatten och slam; bland annat slammets innehåll av järn och mangan. I utgående vatten mäts TOC, fosfatfosfor och järn samt vattnets alkalinitet och konduktivitet. Dygnsprov tas varje vecka på försedimenterat och biologiskt renat avloppsvatten på sex provtagningspunkter. Periodisk besiktning av anläggningen ska enligt kontrollprogrammet göras vart tredje år. Den senaste besiktningen utfördes under Ny periodisk besiktning kommer att göras under Kontrollprogrammet har omarbetats Några större förändringar vad gäller provfrekvens, parametrar etc har inte gjorts. 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Avloppsslammet från Kungsängsverket certifierades i januari som återvunnen växtnäring enligt Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ. Under september kunde avloppsslam som producerats under februari 2013 användas inom jordbruket efter sex månaders lagring. Det var första gången sedan 1999 som avloppsslam från kommunens reningsverk användes inom jordbruket. Föreskrifterna i SNFS 1994:2 har följts. Sammanlagt användes 586 ton avloppsslam inom jordbruket, vilket motsvarar 159 ton TS. Totalt producerades ton eller ton TS avloppsslam vid Kungsängsverket under

13 9. Kontrollresultat 9.1 Avloppsvattenmängder Under året har totalt 19,3 miljoner m³ avloppsvatten behandlats vid Kungsängsverket, vilket är en normal mängd under senare år. I mängden ingår drygt 0,5 miljoner m 3 vatten från uppgradering av biogas, som tillförs kemsteget, varför inkommande avloppsmängd var 18,7 miljoner m 3. Debiterad mängd spillvatten var 12,1 miljoner m³ inklusive vattnet till gasreningen. Under de senaste 30 åren har avloppsvattenmängden minskat med %, trots att anslutningen till reningsverket har ökat väsentligt. Avloppsvattnet från Bälinge och Lövstalöt pumpas sedan början av 1990-talet till Kungsängsverket. Minskad vattenförbrukning och åtgärder för att förbättra och underhålla ledningsnätet är viktiga faktorer bakom förändringen av mängden avloppsvatten. Den årliga avloppsmängden till reningsverket under åren framgår av figur 2. Klimatfaktorerna är också betydelsefulla för tillrinningen under det enskilda året. Regn, snösmältning och höga grundvattennivåer påverkar tillrinningen till reningsverket bland annat genom att dräneringsledningar vid hus, som är byggda före 1984, i allmänhet är anslutna till spillvattennätet. Figur 2. Inkommande avloppsvattenmängder Figur 3. Utgående avloppsvattenmängder 2013 Mm3/år m3/d jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Årsnederbörden i Uppsala under 2013 uppgick till 441 mm, vilket är drygt 100 mm mindre än normalt. Nederbörden per månad till och med september var betydligt mindre än vanligt. Att avloppsmängden under året ändå var av normal omfattning beror på att stora mängder vatten tillfördes vid snösmältningarna i början av januari och i mitten av april. Höstregn och snösmältning ger oftast en större mängd tillskottsvatten till reningsverket än nederbörden under sommaren, som fångas upp av växtlighet eller avgår genom avdunstning. Tillrinningen till reningsverket ökar kortvarigt vid regn med hög intensitet, men i övrigt påverkas avloppsflödet förhållandevis litet. Utgående flöde från reningsverket under året framgår av figur 3. Avloppsmängderna under framgår av nedanstående tabell. Månadsmängderna under 2013 framgår av bilaga 1. Avloppsvattenmängder Inkommande avloppsvatten (m³) Behandlat avloppsvatten (m³) Bräddning vid reningsverket (m³) Utsläpp från ledningsnätet (m³) Dricksvatten används för rening av biogas. Vattnet avleds till kemsteget, vilket påverkar flödet från reningsverket, men inte flödet till reningsverket. Utsläppt avloppsvattenmängd var i medeltal m³ per dygn. Årets största avloppsmängd, som uppgick till m³, uppmättes den 1 januari i samband med snösmältning. Årets minsta dygnsmängd, m³, förekom lördagen den 20 juli

14 Bräddning av ofullständigt renat avloppsvatten förbi kemsteget vid Kungsängverket har förekommit i samband med snösmältning den 18 april. Bräddad mängd var 110 m 3. Utsläppt mängd avloppsvatten från ledningsnätet uppgick till sammanlagt m 3, huvudsakligen på grund av hög tillrinning. Den 1 januari medförde höga flöden i samband med snösmältning att 120 m 3 bräddade vid avloppspumpstationen Bärby hage till Fyrisån. Bräddning förekom även vid bräddskibordet vid Holmvägen. Bräddad mängd var 50 m 3. Bräddvattnet rinner ut i Sunnerstaviken. Den 15 april strax efter midnatt havererade PLC:n i Lugnet pumpstation. En ny PLC monterades under eftermiddagen nästa dag. Avloppsvattnet pumpades bort manuellt. Stationen var i drift igen nästa dag. Utsläppt avloppsmängd till Fyrisån var 25 m 3. Snösmältningen i senare delen av april medförde höga flöden i åar och vattendrag. Fyrisån vallades in i de centrala delarna av Uppsala för att förhindra översvämning. I Almunge var väg 282 delvis avstängd på grund av högt vattenstånd i Östra Långsjön/Fladån. Flödet i spillvattennätet ökade. Vid bräddskibordet vid Holmvägen bräddade 90 m 3 till Sunnerstaviken den 18 april. Överföringsledningarna för vatten och avlopp mellan Jälla/Lindbacken och Uppsala togs i drift under januari. Avloppsvattnet pumpas från en ny avloppspumpstation vid f.d. reningsverket i Jälla till avloppspumpstationen Vaksala-Vallby och därifrån vidare mot Uppsala. Vaksala-Vallby pumpstation är dimensionerad för att pumpa avloppsvatten från Jälla, Lindbacken, Skölsta och Vaksala-Eke. Snösmältningen medförde att åkrar och diken kring avloppspumpstationen i Jälla stod under vatten. Stora mängder vatten rann in via bräddavloppet med början den 18 april och pumpades vidare mot Vaksala-Vallby. De höga flödena medförde källaröversvämningar i Årsta, varför pumpstationen i Jälla stängdes av under knappt 5 dygn. Flödet från Vaksala-Vallby pumpstation begränsades kraftigt till dess att tillrinningen avtagit. Pumpstationen bräddade under knappt 17 dygn. Bräddad mängd vid Jälla resp. Vaksala-Vallby pumpstation beräknas till m 3 resp m 3. Ett stickprov togs på bräddvattnet från Vaksala-Vallby pumpstation den 29 april. BOD 7 - och fosforhalterna var 15 resp. 0,57 mg/l. Kvävehalten var 7,0 mg/l. Föroreningshalten var fortfarande låg. 9.2 Halter och mängder i inkommande avloppsvatten Huvuddelen av avloppsmängden till reningsverket kommer till samlingsbrunnen vid block AB. Resterande del kommer till block C via Danmarks pumpstation och pumpstationen vid Strandbodgatan. Avloppsvatten överförs från inlopp AB till inlopp C, vilket gör att 53 % av flödet har behandlats vid block C under året. Föroreningshalterna av COD, fosfor och kväve i inkommande avloppsvatten är något högre än tidigare, vilket är rimligt utifrån föroreningsbelastning och minskad tillrinning. BOD 7 -halten är oförändrad och halten suspenderad substans har minskat; i båda fallen beroende på att halterna i inkommande vatten till block AB varit normala igen. Orsaken till att halterna var förhöjda under 2012 är oklar. Provtagningspunkten har kontrollerats utan något anmärkningsvärt kunde konstateras. Halterna i inkommande vatten till block AB och C finns i bilaga 2. Inkommande vatten BOD 7 (mg/l) COD (mg/l) Tot-P (mg/l) 5,2 4,7 5,4 Tot-N (mg/l) Susp. substans (mg/l) % av rejektvattnet till ink.c 2 55 % av rejektvattnet till ink.c 3 56 % av rejektvattnet till ink C Rejektvattnet från avvattningen av slam har under större delen av året fördelats lika mellan block B och inkommande vatten till block C. Under februari och under senhösten pumpades det mesta av rejektvattnet till block C. Slamvattnet från föravvattning och förtjockning har avletts till försedimente

15 ring A1 under året. Prov på rejektvattnet har tagits vid tolv tillfällen under BOD 7 - och CODhalterna, 150 resp. 570 mg/l, är ungefär som tidigare. Det gäller även kvävehalten, 740 mg/l, som är oförändrad. Tidigare provtagningar visar att totalkvävet nästan helt utgörs av ammoniumkväve. SS-halten var 170 mg/l. Avloppsslam från mindre reningsverk i kommunen avlämnas normalt vid mottagningsstationen vid block AB. Slammet pumpas vidare till rötning och avvattning och bidrar således till föroreningsinnehållet i rejektvattnet. Under året har nästan 80 % av slammet tömts vid externslammottagningen vid block C i stället och har således belastat inkommande vatten. Mängderna BOD 7 och kväve i inkommande vatten minskade vid nedläggningen av livsmedelsindustrierna för fem-sju år sedan och har därefter varit på ungefär samma nivå. Förbudet mot användning av fosfatfosfor i tvättmedel och maskindiskmedel minskade tillförseln av fosfor till reningsverket. Även mängden fosfor har därefter varit oförändrad. Föroreningsmängderna i inkommande vatten exklusive internbelastning i form av rejektvatten framgår av nedanstående tabell. Inkommande vatten BOD 7 (ton/år) COD (ton/år) Tot-P (ton/år) Tot-N (ton/år) Susp. substans (ton/år) Tillförd mängd kväve med rejektvattnet motsvarar 5 % av inkommande mängd under Föroreningsbelastningen på reningsverket, uttryckt i antalet personekvivalenter, uppgår till pe exklusive internbelastningen under året. En personekvivalent motsvarar 70 g BOD 7 per dygn. 9.3 Halter och mängder i behandlat avloppsvatten Reningsvillkoren uppfyllts med god marginal, vilket framgår av kommentarerna till villkoren i tillståndsbeslutet i avsnitt 7. BOD 7 -halten i utgående vatten, <4 mg/l, har varit låg och mycket stabil vid normala till medelhöga flöden. Under året har 47 av 52 mätvärden varit mindre eller lika med 3 mg/l, varav 34 st. varit <3 mg/l. Rapporteringsgränsen har använts vid medelvärdesberäkningen. Högsta BOD 7 -halten var 16 mg/l, vilket uppmättes den 1 januari vid snösmältning och årets högsta flöde. COD-halten, som är ett mått på syreförbrukningen vid fullständig oxidation av lätt- och svårnedbrytbar organisk substans, var <31 mg/l. COD-halten var 30 mg/l i 50 av 52 veckoprov på utgående vatten, varav 48 st var <30 mg/l, som är analysens rapporteringsgräns. Högsta COD-halten var 50 mg/l, vilket uppmättes vid höga flöden i samband med snösmältningen i april. Flödet genom kemsteget var mycket högt, då hög nivå i Fyrisån orsakade rundgång på vatten. TOC-halten, som är ett mått på totalt organiskt kol i vattnet, var 9,3 mg/l. Totalfosforhalten i utgående vatten var i medeltal 0,13 mg/l, vilket är samma halt som under föregående år. Under andra halvåret var fosforhalten låg och stabil. Högsta uppmätta totalfosforhalter i dygns- och veckoprov var 0,79 mg/l (vid årets högsta flöde m 3 vid snösmältningen i januari) resp. 0,56 mg/l (vid höga flöden i april på grund av snösmältning och rundgång över kemsteget). Den biologiska avskiljningen av fosfor i bioblock B har fungerat bra under större delen av året. Fosforhalten efter bio B var i medeltal 0,74 mg/l. Högre halter i samband med snösmältningen i april har påverkat medelvärdet. Förfällningen till block B är avställd; dock har kemslammet huvudsakligen pumpats till försed B. Fosfatfosforhalten har minskat till 0,068 mg/l

16 Totalkvävehalten i det renade vattnet har ökat från 8,5 till 10 mg/l under året. I samband med tömningen av rötkammare 1 under sommaren, minskades slamhalterna i den biologiska reningen, vilket försämrade kväveavskiljningen. Kväveavskiljningen i bio A har varit något sämre än tidigare. Nitrat- och ammoniumkvävehalterna har ökat till 8,3 mg/l resp. 1,6 mg/l. Nitrithalten, som ingår i bestämningen av nitrat, har kontrollerats separat vid elva tillfällen och i medeltal varit 0,045 mg/l. Resultatet av kontrollen av de viktigaste parametrarna i utgående vatten samt rikt- och gränsvärden i Naturvårdsverkets föreskrifter 1994:7 Kungörelse om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse redovisas i edanstående tabell. Utgående vatten Riktvärde/ Riktvärde/ gränsvärde gränsvärde Tillståndsbeslut SNFS 1994:7 BOD 7 (mg/l) <4 3 < COD (mg/l) <32 <30 < Tot-P (mg/l) 0,14 0,13 0,13 0,25 1,3 Tot-N (mg/l) 9,0 8,5 10 Se avsnitt mg/l alt. 70 % 4 NH 4-N (mg/l) 1,8 1,2 1,6 Susp. substans (mg/l) 7,4 8,2 8,2 1 Riktvärde, kvartalsmedelvärde 2 Riktvärde, årsmedelvärde 3 Gränsvärde, årsmedelvärde 4 Riktvärde, årsmedelvärde. Värdet avser den sammanlagda avskiljningen av kväve i reningsverket och i recipienten fram till Östersjön Utsläppt mängd organisk substans under året är så gott som oförändrad. Utsläppt mängd totalfosfor, 2,5 ton, har minskat något. Utsläppt mängd totalkväve har ökat till 200 ton under året. Föroreningsmängderna under 2011 och 2012 är de minsta mängderna hittills. Mängden ammoniumkväve är ungefär som tidigare. Utgående vatten BOD 7 (ton/år) <76 73 <76 COD (ton/år) <620 <630 <600 Tot-P (ton/år) 2,7 2,7 2,5 Tot-N (ton/år) NH 4-N (ton/år) Inklusive bräddning vid reningsverket Utsläppt mängd fosfor och kväve under perioden framgår av figur 4 och 5. Kopparhalten i utgående vatten, som var 8,2 ug/l, är det lägsta årsmedelvärdet som uppmätts vid reningsverket. Kopparhalten har minskat med nästan 90 % efter att de nya vattenverken med mjukgörning av dricksvattnet togs i drift under

17 Figur 4. Utsläppt mängd fosfor Figur 5. Utsläppt mängd kväve Tot-P ton/år Tot-N ton/år Reningsresultatet framgår av bilaga 6. Uppgifter om bräddningar på ledningsnätet finns i bilagorna 3 och 4. Utsläppta mängder av olika parametrar redovisas också i emissionsdeklarationen. 9.4 Reningseffekt Reningseffekten har under året uppgått till BOD 7 98 % COD 92 % Totalfosfor 98 % Totalkväve 76 % Reningseffekten är angiven för inkommande föroreningsmängder exklusive rejektvatten. Slamvattnet från avvattning av slam påverkar framför allt kvävehalten. 9.5 Halter av näringsämnen, metaller och organiska ämnen i slam TS-halten i avloppsslammet var i medeltal 26,3 % under året, vilket är något lägre än tidigare. Slammets glödförlust, som är ett mått på andelen organisk substans, var 65,3 %. Glödförlusten har varit hög under större delen av året och särskilt under vintern, då försöket att röta fettemulsionen från Fresenius pågick. Fosforhalten var 31 g/kgts i medeltal, vilket är något högre än under Förbudet mot fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel har annars medfört att tillförseln av fosfor till reningsverket och fosforhalten i avloppsslammet minskat med %. Totalkvävehalten, som var 50 g/kgts, är den högsta som uppmätts i slammet från Kungsängsverket. Kvävehalten har ökat med 25 % under de senaste tjugo åren. Ammoniumkvävehalten, 11 g/kgts, är i stort sett oförändrad. Andelen organiskt bundet kväve har således ökat, liksom glödförlusten, vilket kan indikera att rötningen inte fungerat lika effektivt som tidigare. Vid rötningen omvandlas organiskt kväve till lösligt ammoniumkväve, som till stor del avgår med rejektvattnet vid avvattningen av slammet. Metallhalterna i slammet har varit lägre än de gränsvärden för slamkvalitet som regeringen utfärdat, vilket framgår av figur 6. Gränsvärdena avser överlåtelse av avloppsslam för jordbruksändamål. Kopparhalten i slammet var 430 mg/kgts under året, vilket är något högre än under Kopparhalten var som högst i mitten av 1990-talet, mg/kgts, och avtog därefter sakta till mg/kgts. De höga halterna av koppar orsakades av korrosion i vattenledningar av koppar i fastigheterna. Nya vattenverk med mjukgörning av dricksvattnet togs successivt i drift under 2007, varefter kopparhalten i avloppsslammet minskade. Sambandet mellan alkalinitet och ph i dricksvattnet och kopparhalten i slammet är mycket tydligt. Det är också en trolig orsak till att kopparhalten ökat något under året. Samtliga parametrar inklusive koppar uppfyller kvalitetskraven för användning inom jordbruket. Halterna av bly, 13 mg/kgts, kadmium, 0,58 mg/kgts, kobolt, 2,9 mg/kgts, zink, 460 mg/kgts, och silver, 2,0 mg/kgts, är de lägsta sedan mätningarna började. Halterna av bly, kadmium, kobolt och zink har kontrollerats sedan

18 Figur 6. Metallhalter i avloppsslammet under 2013 Figur 7. Kopparhalt i avloppsslam Procent av gränsvärde 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% , ,58 0, Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn Kungsängsverket (mg/kgts) Gränsvärden (mg/kgts) mg/kgts Kadmium/fosfor-kvoten i avloppsslammet har minskat till 19 mgcd/kgp. Halterna av organiska ämnen i slam under 2013 framgår nedan. I tabellen anges också de riktvärden som överenskommits mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund under Parameter Uppmätt halt Riktvärde Nonylfenol mg/kgts 9,5 50 Summa PAH (6 st) mg/kgts 0,64 3,0 Summa PCB (7 st) mg/kgts 0,038 0,4 Halterna av organiska ämnen har ökat under året, särskilt PAH-halten. Samtliga enskilda PAHföreningar är högre än tidigare, men framför allt har fluoranten-halten ökat. Det kan inte uteslutas att detta beror på att analyserna utförs av ett annat laboratorium än under Skillnaden är påtaglig även för PCB-halten, som också ökat. En redovisning av samtliga analyserade parametrar i slam återfinns i bilaga Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Fyrisåns vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Kemiska parametrar Flöde, temperatur, absorbans (filtrerat prov) ph, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel Därutöver analyseras metallerna arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Prover tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Närmaste provtagningspunkt i Fyrisån är Vindbron, belägen ca 600 m nedströms utsläppspunkten. En länk till resultatet av provtagningarna under 2013 finns på vattenförbundets hemsida, Kontroll av flöden och föroreningshalter Under 2013 har 46 dygns- resp. 52 veckoprov tagits på inkommande vatten till block AB och 52 dygns- resp. 52 veckoprov på inkommande vatten till block C. På utgående vatten har 52 dygnsprov och 52 veckoprov tagits. Vattenproverna har uttagits flödesproportionellt. Uppsamlat prov förvaras i kylskåp under den tid som provtagningen pågår. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten förutom TOC-halten, som analyserats av Institutionen för vatten och miljö vid SLU

19 Metallanalyser har gjorts på tolv månadsblandprover på inkommande vatten till block AB, inkommande vatten till block C samt på utgående vatten. Analyserna har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Slamkvaliteten har kontrollerats i tolv månadsblandprov. ph, TS, glödgningsförlust, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten. Övriga analyser av näringsämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Undersökningen av organiska ämnen har Eurofins, Lidköping, svarat för. Samtliga laboratorier är ackrediterade för miljöanalyser. Personal från reningsverket sköter provtagningsutrustningen. Personal från Vattenlaboratoriet hämtar in proverna. Flödet har mätts kontinuerligt. Avloppsvattenflöden och föroreningsmängder är baserade på mätresultat från den ena av två, parallella flödesmätare för utgående vatten. Flödesmätningen bygger på olika mätprinciper. Flödesmätarna har vid funktionskontroll normalt uppvisat tillfredsställande resultat. Flödesmätare finns också för inkommande vatten och för olika delströmmar efter biologisk behandling. Uppgifter om mängden producerat slam har erhållits från invägningen av avloppsslammet vid Hovgårdens avfallsanläggning. 11. Driftstörningar 11.1 Driftstörningar Bräddning av ofullständigt renat avloppsvatten förbi kemsteget till följd av hög tillrinning har skett vid ett tillfälle under året, se avsnitt 9.1 Avloppsvattenmängder Åtgärder under året Kungsängsverkets kapacitet att möta dagens behov är god. Befolkningstillväxten i kommunen är stark. Planeringen för rening av avloppsvatten från Uppsala med kransorter under den kommande tjugoårsperioden har påbörjats. Arbetet att ta fram en strategi för att hantera mycket höga flöden vid reningsverket fortsätter. Under våren arrangerades ett seminarium om Ekoln, där vattenkvaliteten diskuterades från olika utgångspunkter. Ett försök att röta fettemulsion från Fresenius-Kabi pågick under sex månader till och med februari Försöket syftade till att undersöka hur gasproduktionen, slamkvaliteten och slammets hanterbarhet påverkades. Gasproduktionen vid reningsverket ökade påtagligt. Samtidigt uppstod problem med beläggningar i slamledningar och värmeväxlare. TS-halten i det avvattnade slammet minskade under försöksperioden. Ett projekt som syftar till att förbättra behandlingen av slam pågår vid reningsverket. Målsättningen är att öka TS-halten i slammet, förbättra produktionen av biogas och minska polymerförbrukningen. Avsikten är också att få ett stabilare och mindre sårbart system för hantering av slam. Under våren gjordes ett nytt försök med seriedrift, som innebär att primärslam från samtliga försedimenteringsbassänger behandlas i rötkammare 1. Det rötade slammet bräddas sedan till rötkammare 2, dit överskottsslammet pumpas via slamförtjockare och trumsilar. Detta bör ge en bättre utrötning av det energirika primärslammet. Skumningsrisken minskar genom att bioslammet tillförs till ett delvis utrötat slam i rötkammare 2. Skumdämpare har ibland doserats i rötkamrarna för att minska skumningen; framför allt under snösmältningsperioden. Skumning förekommer främst i rötkammare 1, som har kraftigare omrörning. Nya doseringspumpar för järnklorid installerades under våren. Ett PLC-haveri vid driftsättningen medförde att förfällningen vid block AB och efterfällningen var tidsstyrd under en period. I april gjorde Kemira fällningsförsök vid kemsteget i syfte att hitta optimal kemikaliedosering. Vid försöket testades olika doseringar av PIX-111 och PAX-XL36. Slam/slamvärmeväxlaren rengjordes i april

20 I samband med högt vattenstånd i Fyrisån i april och början av maj förekom rundgång av vatten vid kemsteget. Renat avloppsvatten rann in via otätheter vid bräddskibordet, som tätades. I juni rengjordes inloppsledningarna till block AB. Bassängblocket var avställt 7-14 juni och allt avloppsvatten till reningsverket behandlades i block C. Mängden sediment som fastläggs i ledningarna har ökat på grund av att flödeshastigheten minskade när block C togs i drift. Gasklockan stängdes av juni för inspektion och reparation till följd av ett mindre läckage från röret till säkerhetsventilen. Tömningen av gasklockan skedde via gasfacklan så långt som möjligt. Kvarvarande gas ventilerades bort. Det skadade röret byttes ut och en invändig besiktning gjordes av gasklockan. En mer omfattande reparation behöver göras framöver. Gasen från Kungsängsverket, som normalt går till gasklockan, kunde tack vare de förberedelser som gjorts, ledas direkt till gasmotor och gasfackla. Detta minimerade kallfacklingen, som sammanlagt uppgick till 850 m 3 inklusive fackling vid driftsättning och driftstörningar. Gasfläkten för den interna gasförbrukningen vid Kungsängsverket ska flyttas. Förberedelser har gjorts och en ny byggnad har uppförts. Arbetet samordnas med biogasanläggningen vid Kungsängens gård. Rötkammare 1 var avställd för rengöring från slutet av juni till slutet av juli. I mitten av augusti var rötkammaren i full drift igen. Sedimenten från rengöringen transporterades till Hovgårdens avfallsanläggning för behandling. I början av augusti inspekterades klorkontaktbassängerna med hjälp av dykare. Det var förvånansvärt lite sediment i bassängerna; mest vid utloppet till Fyrisån. I början av oktober gjordes en rengöring av externsslammottagningen vid C-blocket. Sedimenten transporterades till Hovgårdens avfallsanläggning för behandling. Under hösten startades ett försök med behandling av fruktos/glukos från GE Healthcare. Dranken, som har höga BOD 7 -halter, släpps till avloppsnätet under perioder när föroreningsbelastningen är lägre vid reningsverket. Försöket är ett led i en planerad produktionsökning vid GE. Under hösten och vintern i år har en ny centrifug installerats vid slamavvattningen. Prestandaprovningen har nyligen genomförts. Arbetet försenades till följd av att tilldelningsbeslutet överklagades. Luktåtgärder vid Kungsängverket har kommenterats i avsnitt 7.10 Villkor. Vid några av avloppspumpstationerna i Skarholmen och Vårdsätra har lukt förekommit ibland. Under året har doseringsutrustning och en tank för kalciumnitrat placerats vid Skarholmen pumpstation. Två doseringspumpar finns. Doseringen styrs dels av pumparnas drifttider, tryckspilledningens längd och vattnets temperatur, dels av svavelvätehalten i luften över pumpsumpen. Kalciumnitrat tillsätts också vid pumpstationen vid Lövängsvägen, dit avloppsvattnet från Bodarna pumas. Kalciumnitrat tillsätts även vid pumpstationen i Vreta. En oxidationstank kommer att placeras i slutet av tryckspilledningen från Vreta, vilket minskar nitratdoseringen. I pumpstationen i Bälinge har försöket att styra doseringen av kalciumnitrat fortsatt under året. Dosering styrs dels av flödet, dels av tömningen av tankarna för svartvatten. Svavelvätehalten mäts vid ventilstationen vid Seminariegatan. I december byggdes den ena tanken i Bälinge om för järnklorid, som därefter har använts med framgång. I januari 2013 certifierades avloppsslammet från Kungsängsverket som återvunnen växtnäring enligt Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ, vilket innebär att slammet uppfyller kvalitetskriterierna för användning inom jordbruket. Uppströmsarbetet är viktigt. Prioriterade parametrar har identifierats och arbetet för minskad tillförsel av ovidkommande ämnen till avloppsvattnet pågår. Kemikalieinventeringar vid större och medelstora företag och informationskampanjer riktade till allmänheten har genomförts. Handlingsplaner för utfasning av PRIO-ämnen tas fram i samarbete med verksamhetsutövarna. Stor vikt läggs vid samarbete med miljökontoret i deras tillsyn av olika verksamheter, exempelvis tandvårdsanläggningar. Riktlinjer ska tas fram för oljeavskiljare, vatten från bilvårdsanläggningar och hantering av förorenat skurvatten. Prov på avloppsvattnet har tagits i olika delar av spillvattennätet i Uppsala i syfte att spåra utsläpp av metaller. En undersökning har också gjorts av sammansättningen av externt slam, som lämnas vid Kungsängsverket för behandling. Under hösten 2013 användes 586 ton slam inom jordbruket. Under de närmaste åren planeras 4-6 månaders slamproduktion avsättas till jordbruket