En fjärilseffekt i näringslivet

Transkript

1 APRIL 2013 En fjärilseffekt i näringslivet En rapport om små val som kan få oförutsägbara konsekvenser på framtidens arbetsmarknad

2

3 Förord Det är i företagen jobben skapas och det är också där som grunden till vår välfärd byggs. Arbetsgivare vill vara med och arbeta för att sänka arbetslösheten och underlätta för ungdomar att få ett jobb. Men idag ser vi en stor arbetslöshet, framförallt bland ungdomar, samtidigt som många företag letar efter nya medarbetare. Matchningen på arbetsmarknaden fungerar inte. Politiska beslut har stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden. Men politikerna styr inte ensamma, marknadens påverkan är fundamental. Högre efterfrågan på varor och tjänster leder till högre order i företagen vilket i sin tur ökar företagens behov av arbetskraft och vice versa. För företagen och arbetsgivarna, de som faktiskt fixar sysselsättningen, är utgångspunkten en helt annan. För arbetsgivaren handlar det om att ha medarbetare med kunskaper, förmågor och erfarenheter som på bästa sätt motsvarar verksamhetens behov, allt för att kunna möta kundernas efterfrågan och därmed ge företaget en möjlighet att växa och utvecklas. När vi gav uppdraget till denna undersökning ville vi veta vad ungdomar, som står inför sitt gymnasieval, tänker kring sitt val och vad de tror om arbetsmarknaden. Samtidigt vill vi veta om ungdomarnas tankar överensstämmer med hur företagens behov ser ut. Och hittar inte företagen rätt kompetens kan de inte producera sina varor och tjänster och vi tappar i konkurrenskraft gentemot andra länder. Vi önskar att fler ungdomar ska göra medvetna val mot utbildningar som leder till jobb och på så sätt också till en ljusare framtid, inte bara för dem som individer, utan också för Sverige som helhet. Jönköping Anna Gillek Dahlström Biträdande regionchef Svenskt Näringsliv, område öst 1

4 Innehåll Rapporten är skriven av: Frida Welin, Camilla Hedlund och Sarah-Kim Nyman. Handledare: Anna Gillek Dahlström, biträdande regionchef område Öst. 1 Inledning Sammanfattning Metod och tillvägagångssätt Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metodval och tillvägagångssätt Framtidens arbetskraft Resultat Varför valde du? Svårt att få jobb? Samarbetsförmåga är viktigt för företag Utveckling är viktigast för elever Rekrytering Slutsatser och diskussion Slutsatser Diskussion

5 1 Inledning Sveriges ungdomsarbetslöshet fortsätter att öka. Att svenska företag samtidigt har svårt att hitta personer med relevant kompetens när de ska rekrytera gör att ekvationen är svår att få ihop. Dessa två problem skulle kunna lösas på samma sätt. Genom att utbilda unga människor till den kompetens som företagen efterfrågar har vi kommit en bra bit på vägen till att minska både ungdomsarbetslösheten och företagens rekryteringsproblem. Många av dagens unga vet inte vad som väntar dem efter gymnasiet, de vet inte vilka jobb de blir kvalificerade till eller vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden. När ungas uppfattning om arbetsmarknaden och företagens krav och behov inte stämmer överens med verkligheten leder det bara till ännu större problem. En stor del av lösningen är samverkan mellan skola och näringsliv. Ska vi säkerställa att framtidens medarbetare har rätt kunskaper för de platser som kommer behöva tillsättas måste vi börja i tid. Eleverna måste vara medvetna om arbetsmarknadens behov redan innan de gör sitt gymnasieval för att vara anställningsbara eller ha gjort ett målmedvetet val till vidare studier efter sina tre år på gymnasiet. Genom att vara väl förberedd för arbetsmarknaden när eleven lämnar gymnasiet är risken att hamna i arbetslöshet mindre. Företagen efterfrågar samarbetsvilliga och socialt fungerande medarbetare, vilket skolan måste göra sitt bästa för att förse dem med. 5

6 2 Sammanfattning I rapporten har 805 företag av varierande storlek och 379 elever i årskurs 9 i Kalmar, Kronoberg, Jönköping, Östergötland och Sörmlands län fått svara på enkäter i syfte att kartlägga deras tankar kring framtidens arbetsmarknad. Resultatet visar att företagare lägger stor vikt vid de personliga egenskaperna, så som samarbetsförmåga, när de ska rekrytera. Det här går emot bilden som de unga har, eftersom de tror att utbildningsnivån är det som väger tyngst vid en rekrytering. Det är viktigt att ungdomar blir medvetna om att utbildningsnivån inte är allt och inte heller någon garanti för att få jobb. Det är minst lika viktigt att träna sina sociala förmågor för att kunna få ett jobb. Vidare visar enkäterna att eleverna i mycket hög grad låter sina intressen styra gymnasievalet istället för möjligheten till jobb och vidareutbildning. Det här är inte optimalt, då många riskerar att utbilda sig rätt ut i arbetslöshet. Eleverna måste bli medvetna om hur konkurrensen på arbetsmarknaden ser ut efter den valda utbildningen. På frågan vad eleverna tycker är viktigt på deras kommande arbetsplats värdesätter de flesta utvecklingsmöjligheter och trygghet högre än hög ingångslön och löneförmåner. Detta skiljer sig något från företagarnas bild då de tror att en bra arbetsplats och arbetsmiljö är vad unga värdesätter. I diskussionen kring rapportresultaten konstateras att dagens skolelever kan vara lösningen till företagens rekryteringsproblem och därmed kan vi undvika att fler ungdomar hamnar i arbetslöshet. För att lyckas med detta presenteras tre punkter. För det första måste näringslivet samverka med skolan för att presentera en tydligare bild av vad för slags arbetskraft de kommer att efterfråga. För det andra måste eleverna få en mer korrekt bild av hur arbetsmarknaden ser ut och vart de olika gymnasieutbildningarna kan leda dem. För det tredje måste skolan samtidigt som de håller en hög nivå på de yrkesförberedande programmen, bli bättre på att träna de sociala förmågor som eleverna kan ha nytta av i sitt framtida arbetsliv. För det tredje är en hög ingångslön inte det viktigaste för ungdomar, genom att sänka ingångslönerna skulle ungdomarna bli mer eftertraktade på arbetsmarknaden. 6

7 3 Metod och tillvägagångssätt 3.1 Syfte och frågeställningar Syftet med rapporten är att upptäcka eventuella skillnader mellan elever i årskurs 9 och företagares förväntningar på framtidens arbetsmarknad. Frågeställningar Vad tror elever i årskurs 9 att det kommer ställas för krav på dem den dag det är dags för dem att söka sitt första jobb och vad tycker de är viktigt att en arbetsgivare kan erbjuda dem? Vilka egenskaper tycker företagare är viktiga när de ska rekrytera och vad tror de ungdomar tycker är viktigt när de ska söka jobb? 3.2 Avgränsningar I rapporten ingår endast svar från ungdomar och företag från Östergötland, Södermanland, Jönköping, Kalmar och Kronobergs län. 3.3 Metodval och tillvägagångssätt Rapportens resultat grundar sig i enkäter som har skickats ut till företagare och elever i årskurs 9 runt om i regionen. Vi valde att lämna enkäten till 379 elever i årskurs 9 då de nyligen har genomfört sitt gymnasieval och därmed kan uttrycka sina orsaker till och förhoppningar med valet av program. I och med gymnasievalet har de tagit ett första steg mot sin framtida arbetsmarknad och vi vill gärna veta hur de motiverar det steget. En enkät ger en bild som det går att generalisera ifrån. Enkäten är formulerad för att i största möjliga mån undvika misstolkningar av frågorna, vilket dock inte kan undvikas helt och hållet. 805 företag från olika branscher har svarat på en internetundersökning i Svenskt Näringslivs Företagarpanel med hjälp av Demoskop. Företagen är av varierande storlek och har allt ifrån en till över 200 anställda, detta för att få en så verklighetstrogen bild som möjligt. I enkäten har både företagare och elever på samma sätt fått ranka egenskaper och förhållanden som de tror kommer vara viktiga på framtidens arbetsmarknad. Detta för att lätt kunna jämföra och upptäcka skillnader mellan de olika gruppernas svar. Enkäten till eleverna har delats ut personligen i samband med lektioner. Vi valde att dela ut i alla län för att se om det finns några regionala skillnader mellan elevernas resonemang. För att underlätta jämförelserna är även företagarnas svar uppdelade efter län. 7

8 4 Framtidens arbetskraft Det behöver inte alltid vara utbildning eller yrkeserfarenhet som väger tyngst när ett företag ska rekrytera. I en undersökning om framtidens kompetensbehov som Kairos Future har gjort för Svenskt Näringsliv konstateras det att de egenskaper som är viktiga snarare är de personliga. Pålitlighet, social kompetens, samarbetsförmåga och nyfiken het är egenskaper som ständigt förs på tal. Här finns det definitivt en fråga att utreda närmare påpekar Kairos Future, vilka egenskaper värdesätter chefer och var finns de största missuppfattningarna? Enligt skollagen (2010:800) ska elever i alla skolformer, med undantag för förskolan och förskoleklass, ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför framtida utbildnings- och yrkesverksamhet ska tillgodoses. Detta betyder att alla skolelever idag har rätt att få den information som krävs för att göra ett medvetet val. Trots detta visar tidigare undersökningar från Svenskt Näringsliv att skolelever inte anser sig vara fullständigt medvetna om vad som väntar dem när de lämnar skolan och vad deras val kommer att leda till. Det här är något som leder till en missmatch på arbetsmarknaden. Trots att vi idag har en hög arbetslöshet och framförallt hög ungdomsarbetslöshet finns det bevisligen företag som vill nyanställa. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät för 2012 anger 50 procent av de tillfrågade företagen att de har försökt rekrytera under det senaste halvåret. Samtidigt anger 27 procent av företagen i Svenskt Näringslivs företagarpanel att rekryteringar har uteblivit under 2012 eftersom det har varit omöjligt att hitta personer med rätt kompetens. I Rekryteringsenkäten konstateras även att var femte rekryteringsförsök misslyckades under Läget var detsamma när enkäten genomfördes år 2010, inga förbättringar har skett sedan dess. Elever måste bli medvetna om hur arbetsmarknaden ser ut och de som kan berätta det för dem är de människor som själva befinner sig på arbetsmarknaden. I den här rapporten kommer vi att inte bara presentera bilden av vad ungdomar och företag tycker är viktigt på arbetsmarknaden, utan vi kommer även redogöra för vad de tror att den andra parten kommer att efterfråga. Det här har vi gjort för att kunna upptäcka eventuella skillnader och peka på missförstånd som måste redas ut. Ett första jobb innebär mycket mer än bara en lön. Ett första jobb innebär att en ung människa har tagit sig över en hög tröskel och eleverna uttrycker det klart och tydligt, utvecklingsmöjligheterna är viktigare än lön. En ingångslön är bara en ingång och därifrån ska det finnas möjligheter att utvecklas. 8

9 5 Resultat 5.1 Varför valde du? Vi frågade niondeklassarna vilken som var den största anledningen till att de vill gå just det gymnasieprogrammet de valt. De alternativ som fanns var; intresse, möjlighet till vidareutbildning, möjlighet till jobb, att kompisar valde samma program samt ett öppet alternativ. Utmärkande var att få väljer gymnasieprogram med möjligheten till jobb som främsta anledning. Istället är det intresset som styr i de flesta regioner. I Kronoberg angav 38 procent att möjligheten till jobb var den största anledningen till att de valde sitt gymnasieprogram vilket kan jämföras med Kalmar där endast 13 procent valde samma alternativ. Även i Östergötland var siffrorna utmärkande. Där valde en klar majoritet, 54 procent, gymnasieprogram utefter intresse. Endast 11 procent av de tillfrågade eleverna i samma län valde gymnasieprogram med förhoppningen om att få ett jobb efter studenten som främsta anledning. Figur 1. Vilken var den främsta anledningen till att du valde ditt program? 60% SAMTLIGA LÄN 50% 40% 30% 49% 20% 10% 27% 17% 0% Intresse Möjlighet till vidareutbildning Möjlighet till jobb 6% 1% Kompisar valde Annat samma 9

10 40% Figur 2. Vilken var den främsta anledningen till att du valde ditt program? KRONOBERG 35% 30% 25% 20% 15% 33% 38% 10% 20% 5% 9% 0% Intresse Möjlighet till vidareutbildning Möjlighet till jobb Kompisar valde samma Figur 3. Vilken var den främsta anledningen till att du valde ditt program? 60% ÖSTERGÖTLAND 50% 40% 30% 54% 20% 34% 10% 0% 11% 1% Intresse Möjlighet till vidareutbildning Möjlighet till jobb Kompisar valde samma 10

11 5.2 Svårt att få jobb? Det vanligaste svaret vi fick på frågan tror du att det kommer vara svårt att få ett jobb relaterat till din utbildning efter studenten är VET EJ. Nästan hälften av de tillfrågade skoleleverna vet faktiskt inte om de kommer kunna få ett jobb efter studenten. Det finns säkerligen flera olika förklaringar till detta men faktum kvarstår, 48 procent av eleverna vet inte vart deras valda utbildning kommer att leda dem. 60% Figur 4. Tror du det kommer vara svårt att få ett jobb efter studenten? SAMTLIGA LÄN 50% 40% 30% 20% 48% 10% 22% 30% 0% JA NEJ VET EJ Det finns vissa regionala skillnader, i Kronoberg svarar 41 procent av eleverna att de tror det kommer vara svårt att få jobb efter studenten. I Södermanland och Östergötland är det bara 12 respektive 13 procent som tror att de kommer ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. I övriga län är siffrorna mer samstämmiga med den totala fördelningen. Det går även att se vissa skillnader när man separerar de som sökt yrkesförberedande program från de som sökt studieförberedande. Bland de som sökt yrkesförberedande är det ytterst få som tror att de kommer att ha svårt att hitta jobb samtidigt som de som sökt sig till studieförberedande i större utsträckning inte vet hur det ser ut. Detta kan dock ha en naturlig förklaring i och med att de som planerat att studera skjuter upp sitt inträde på arbetsmarknaden ytterligare att antal år. 11

12 45% Figur 5. Tror du det kommer vara svårt att få ett jobb efter studenten? KRONOBERG 40% 35% 30% 25% 20% 41% 15% 10% 5% 32% 27% 0% JA NEJ VET EJ 70% Figur 6. Tror du det kommer vara svårt att få ett jobb efter studenten? SÖDERMANLAND 60% 50% 40% 30% 59% 20% 10% 0% 12% 29% JA NEJ VET EJ 5.3 Samarbetsförmåga är viktigt för företag På en femgradig skala fick eleverna gradera vilka egenskaper de tror företag tycker är viktiga när de söker efter ny medarbetare. Ett betyder att det inte alls är viktigt och fem betyder att det är mycket viktigt. I tabellen på sidan 13 visas medelvärden från samtliga svar. På samma sätt fick företagarna svara på vilka egenskaper de faktiskt tycker är viktiga. Den viktigaste egenskapen hos en anställd är samarbetsförmåga, tycker företagen. Detta är den största skillnaden mellan företagens och skolelevernas svar. Även om det inte är några större skillnader mellan elevernas svar är det utbildningsnivån som kommer på första plats med det högsta medelvärdet. På företagens lista över egenskaper som är viktiga vid rekrytering kommer utbildningsnivå på sista plats. 12

13 Företagen sätter större vikt vid de personliga egenskaperna än vad eleverna tror. Arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå har ett betydligt lägre medelvärde än övriga alternativ som fanns listade. Givetvis är samtliga egenskaper viktiga vid rekrytering, samtliga har ett medelvärde över tre, vilket betyder att alternativet är ganska viktigt. Att de sociala egenskaperna ligger högre upp på listan behöver inte betyda att de formella är mindre viktiga. Även om de sociala egenskaperna blir avgörande i valet av en ny medarbetare behöver inte det betyda att kravet på utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet försvinner. 5 Figur 7. Vilka egenskaper är viktiga? 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 4,68 4,54 4,47 3,61 3,6 3,7 3,61 3,63 3,75 3,54 Företag Skolelever 4,5 Figur 8. Hur viktigt tror du företag tycker följande egenskaper är när de letar ny personal? 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 3,75 3,7 3,63 3,61 3,6 Alla Kronoberg Kalmar Jönköping Östergötland Södermanland 13

14 5 Figur 9. Hur viktiga är följande egenskaper för er vid rekrytering? 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 4,68 4,54 4,47 3,61 3,54 Alla Södermanland Östergötland 1 Jönköping 0,5 Kronoberg 0 Kalmar 5.4 Utveckling är viktigast för elever Eleverna fick värdera nedanstående faktorer på en skala ett till fem. Ett betyder att påståendet inte alls är viktigt på deras kommande arbetsplats och fem betyder att det är mycket viktigt. I figuren nedan presenteras medelvärden av alla svar. Företagen har på samma sätt fått svara på hur viktiga de tror att faktorerna kommer vara för de unga när de letar efter arbetsgivare. När eleverna fick värdera vad de tycker är viktigt på deras framtida arbetsplatser visar det sammantagna medelvärdet att kompetensutvecklingsmöjligheter (att bli bättre på det du gör) och karriärmöjligheter är viktigast. Andra faktorer som unga värdesätter är att ha en trygg anställning och att de trivs på arbetsplatsen. Mindre viktigt för de unga är bra tjänstepension och flexibla arbetstider. 5 Figur 10. Hur viktigt är följande på din kommande arbetsplats? 4,5 4 3,5 3 2,5 Alla 2 1,5 3,96 3,91 3,9 3,84 3,74 3,74 3,62 3,33 3,15 2,88 2,86 Kronoberg Jönköping Södermanland 1 Kalmar 0,5 Östergötland 0 14

15 Önskemålen skiljer sig åt i de olika länen. I Östergötland och Sörmland sätter eleverna större värde på tryggheten, arbetskamraterna och den fysiska arbetsmiljön, frågor som inte alls står lika högt upp på listan i Jönköpings län. Generellt sett värderar Jönköpingseleverna de flesta punkterna lägre än övriga län, undantaget är karriärmöjligheter där Jönköping ligger högst av alla. Kronoberg är det län där eleverna värdesätter en hög ingångslön högre än i de andra länen. Elever från samtliga län tycker att det är mindre viktigt med en bra tjänstepension. 4,5 Figur 11. Hur viktigt tror du unga tycker följande är hos en arbetsgivare? 4 3,5 3 2,5 Alla 2 1,5 1 4,08 4,07 3,93 3,73 3,75 3,5 3,5 3,44 3,43 3,15 2,55 Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg 0,5 Kalmar 0 Ungdomarnas viktigaste punkter stämmer ganska väl överens med vad företagare tror att de ska svara. De är överens om att pension, ingångslön och löneförmåner ligger långt ner på listan. Företagare tror att det viktigaste för ungdomar är att det är en bra arbetsplats med intressanta arbetsuppgifter och arbetskamrater. Karriärmöjligheter återfinns i toppen på både ungdomarnas och företagarnas listor. 5.5 Rekrytering 73 procent av alla företag uppger att de i stor eller ganska stor utsträckning har haft svårt att hitta personal med relevant kompetens när de har försökt rekrytera. Dessa siffor stämmer bra överens med det som kommer fram i Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät, det vill säga att vart femte rekryteringsförsök misslyckas. I Östergötland är andelen företag som i stor utsträckning har haft svårt att rekrytera personal med relevant kompetens högst, hela 29 procent. I rekryteringsenkäten uppger 50 procent av företagen att de har försökt rekrytera det senaste halvåret. Detta innebär att ett stort antal jobb aldrig blir tillsatta, trots att det finns ett stort antal arbetslösa. På frågan om företagen skulle kunna tänka sig att anställa nyutexaminerade gymnasiestudenter utan erfarenhet svarar 77 procent att de i stor eller ganska stor utsträckning kan tänka sig att anställa nyutexaminerade studenter utan erfarenhet. I Jönköping och Kalmar svarar hela 32 procent att de absolut kan tänka sig att anställa unga, Östergötland och Södermanland har de lägsta siffrorna, där kan bara 21 procent tänka sig att göra samma sak. 15

16 Figur 12. I vilken utsträckning har ni haft svårt att hitta personer med relevant kompetens när ni har försökt rekrytera? 100% 90% 80% 70% 60% Vet ej Inte alls 50% 40% 30% I ganska liten utsträckning 20% 10% 0% I ganska stor utsträckning I stor utsträckning När man delar upp svaren utefter vilken bransch företagen befinner sig i ser man en viss skillnad. De flesta branscher kan tänka sig att anställa unga utan arbetslivserfarenhet, dock krävs en viss typ av utbildning inom vissa yrken. Därför är det viktigt att hålla en hög nivå på de yrkesförberedande programmen så att de unga faktiskt får en chans att få arbeta inom den bransch de är utbildade för, det finns bevisligen företag som kan tänka sig att anställa unga som inte nödvändigtvis har flera års erfarenhet. Figur 13. Skulle ni kunna tänka er att anställa nyutexaminerade gymnasiestudenter utan arbetslivserfarenhet? 100% % % Vet ej/ej svar 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nej Ja kanske Ja absolut 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Figur 14. Skulle ni kunna tänka er att anställa nyutexaminerade gymnasiestudenter utan arbetslivserfarenhet? Vet ej/ej svar Nej Ja kanske Ja absolut 0% 16

17 6 Slutsatser och diskussion 6.1 Slutsatser Företagen måste samverka med skolan för att ge eleverna en bättre bild av vilken slags kompetens som kommer att efterfrågas i framtiden. Eleverna måste få en mer konkret bild av hur arbetsmarknaden fungerar och vart deras valda gymnasieprogram kommer att leda dem. Dagens unga underskattar de sociala egenskapernas betydelse för att få en anställning. Majoriteten av företagen kan tänka sig att anställa nyutexaminerade gymnasiestudenter, för att detta ska bli verklighet krävs att eleverna har de kunskaper som krävs och tränas i de egenskaper som är viktiga för företagarna. Då hög ingångslön inte är viktigt för ungdomar och företagen har kunskap om det, skulle sänkta ingångslöner öppna fler dörrar och göra ungdomarna mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. 6.2 Diskussion Bättre kommunikation På frågan vilken som var den främsta anledningen till att eleven valde sitt gymnasieprogram angav en klar majoritet att de valde utefter intresse. Detta blir i längden problematiskt. Många ungdomar väljer gymnasieprogram utifrån sina intressen samtidigt som de anger att de inte vet om det kommer leda till ett jobb. En stor del av eleverna motiverar sitt gymnasieval med att det alltid kommer att finnas en efterfrågan på vissa yrken men frågan är om de verkligen är medvetna om hur efterfrågan ser ut nu eller när de är färdigutbildade. Över 70 procent av de tillfrågade företagen anger att de har haft mycket eller ganska svårt att hitta personer med relevant kompetens när de velat rekrytera. Att företag har svårt att rekrytera samtidigt som många unga inte vet vad deras utbildning kommer leda dem till, eller ens har sin framtida arbetsmarknad i åtanke när de väljer utbildning rimmar illa och blir ett stort problem. Mängder av unga människor går arbetslösa samtidigt som företagen uppger att de har svårt att anställa personer med rätt kompetens. De tillfrågade företagen uppger även att yrkeserfarenhet och utbildningsnivå inte är de viktigaste faktorerna när de vill anställa och att de mycket väl kan tänka sig att anställa unga utan erfarenhet. Detta stämmer bra med listan över viktiga egenskaper vid rekrytering där utbildningsnivån och arbetslivserfarenhet kommer på de sista platserna. Trots detta har vi en hög ungdomsarbetslöshet som inte ser ut att minska. De egenskaper som efterfrågas är istället samarbetsförmåga, social förmåga samt initiativförmåga, egenskaper som inte är utmärkande för en särskild ålderskategori. Hos vem finns då felet? Var och varför uppstår missmatchen? Den faktor som väger tyngst för unga när de gör sitt gymnasieval är deras intresse. Kombinerat med deras okunskap om arbetsmarknaden blir detta det största problemet som kommer fram i rapporten. Även framtidens arbetsmarknad kommer att karaktäriseras av missmatch om dagens unga inte får bättre kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut. 17

18 För att lösa problemet med missmatchen finns det ett uppenbart problem att ta tag i. Nämligen ungdomarnas vet ej. Det är ett allvarligt problem vare sig det beror på att de inte fått tillräcklig information om hur deras arbetsmarknad kommer att se ut eller om det beror på att de faktiskt inte vet vad de vill bli. Oförberedda elever ökar risken för att de utbildar sig rakt ut i arbetslöshet. Skoleleverna tror, tvärtemot vad företagen angett, att det viktigaste när företagen ska anställa är utbildningsnivå. Det skulle kunna vara en del av förklaringen till att allt färre väljer de yrkesförberedande programmen. Vad kan då företagen göra för att fånga upp dagens unga och se till att de blir anställningsbara i framtiden? De som väljer till gymnasiet idag vill ägna sig åt sina intressen. Genom bättre samverkan mellan skola och näringsliv får ungdomarna en tydligare bild av hur det faktiskt är att befinna sig på en arbetsplats. Det finns många fler fördelar att hämta med att låta företag vara en del av undervisningen. De kan på så sätt komma närmare elever och skolledning för att påverka utbildningarna så att rätt utbildad arbetskraft finns tillgänglig. Sänkta ingångslöner På sina framtida arbetsplatser är det viktigaste för de unga att det finns en utvecklingspotential, både professionell och personlig. Dagens unga vill ha intressanta arbetsuppgifter och känna sig trygga i sin anställning. Detta stämmer väl överens med företagarnas bild av vad unga vill ha. Problemet ligger således inte i att unga har orealistiska krav på sina kommande arbetsgivare. Faktorer som ingångslön, flexibla arbetstider och löneförmåner är mindre viktiga för de unga. När det kommer till ingångslönen är det inte särskilt viktigt för ungdomar att de får en hög ingångslön. Företagen har samma uppfattning som ungdomarna. När de samtidigt säger att de mer än gärna kan tänka sig att anställa unga utan erfarenhet borde sänkta ingångslöner kunna göra ungdomarna mer eftertraktade. Det kan vara både kostsamt och tidskrävande för företag att träna upp en nyanställd utan erfarenhet. En lägre ingångslön skulle då kunna öka benägenheten att anställa unga. Det råder tuff konkurrens på arbetsmarknaden för dagens unga. Genom sänkta ingångslöner stärks deras chanser att få ett första jobb och därifrån kunna utvecklas, istället för att stå vid sidan av och inte ha en möjlighet till någon utveckling över huvud taget. Framtidens arbetsmarknad Hur ser då förväntningarna på framtidens arbetsmarknad ut? Dagens skolelever har bilden av att utbildning är vägen till ett säkert jobb samtidigt som företagen gärna anställer personer med samarbetsförmåga och som fungerar väl på arbetsplatsen. Trots att företagen gång på gång påpekar att det inte är erfarenhet som väger tyngst och att de kan tänka sig att anställa unga är det troligt att en stor del av dagens niondeklassare kommer att få vänta länge innan de tar sitt första steg in på arbetsmarknaden. För företag är det de personliga egenskaperna som är viktigast vid rekrytering. Förutom kunskaper om arbetsmarknaden är detta något som är viktigt för eleverna att veta om. Entreprenöriella egenskaper så som kreativitet, envishet och framförhållning är något som går att träna upp och som skolorna borde lägga fokus på. Skolan har ett ansvar, att göra eleverna anställningsbara, inte bara kunskapsmässigt utan de 18

19 måste även fokusera på egenskaper som företag efterfrågar hos sina anställda. Lyckas skolan göra detta samtidigt som de håller en hög kvalitet på sina yrkesförberedande program har de kommit en lång väg i arbetet att göra eleverna anställningsbara. Vad kommer då att vara viktigt på framtidens arbetsmarknad? Och hur gör vi den så bra som möjligt? Oförberedda elever hämmar inte bara deras personliga utveckling utan även samhällets. Vad som är viktigt för eleverna är självklart subjektivt men det gemensamma svaret från ungdomarna är tydligt. De vill kunna utvecklas och för att kunna göra det måste de börja någonstans. Med en bra utbildning i ryggen och vässade sociala egenskaper blir elevernas tröskel in på arbetsmarknaden betydligt lägre. 19

20 Storgatan 19, Stockholm Telefon