Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2015

Transkript

1 Bilaga Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2015 Effektiviseringar inom Landstingets ledningskontor För att möta de ekonomiska utmaningarna och samtidigt anpassa organisationen utifrån dagens och morgondagens förutsättningar, så genomförs en organisationsöversyn på Landstingets ledningskontor. Den kommer att ligga till grund för förändringar som syftar till att effektivisera verksamheten och samtidigt höja kvaliteten på utfört arbete. Översynen är i skrivande stund inte klar, ett första beslut förväntas tas i landstingsstyrelsen i december. Samtidigt som översynen genomförs så har förvaltningen en stramare och tydligare anställningsprövning, vilket har resulterat i att antalet årsarbetare minskat under året. Samtliga avdelningarna har i budgetarbetet inför 2016 fått i uppdrag att redogöra för konkreta åtgärder för hur förvaltningen kan bidra till att nå effektiviseringskravet. Process för ordnat införande av nya/dyra läkemedel En landstingsövergripande process kring ett strukturerat arbete med ordnat införande av nya läkemedel inom landstinget är förankrad inom koncernledning hälso- och sjukvård. En arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén samt i vilken hälso-och sjukvårdsförvaltningarna är representerade har inrättats. Arbetsgruppen bereder förslag till införande- och uppföljningsprotokoll/rekommendationer för läkemedel som är kandidater att införas inom landstinget. Arbetet bedrivs i samarbete med berörd klinik/verksamhet samt i linje med det nationella arbetet som pågår i frågan. Läkemedelskommittén fastställer eller avslår arbetsgruppens förslag. Beslut om införande enligt fastställda införandeprotokoll/rekommendationer tas av berörd verksamhet. För uppföljning av införandet ansvarar berörd verksamhet i samarbete med arbetsgruppen. Ett kondensat av arbetet lyfts in i de delar av landstingsbudgetprocessen som innefattar hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas läkemedelskostnader. Implementering av Nationella riktlinjer vid diabetes Projektet med samordnare, inom programråd diabetes, startade i februari Arbetet koordineras inom enheten för kunskapsstöd och fortskrider enligt plan. Programrådet diabetes fortsätter arbetet med att skapa medicinsk riktlinje för vuxna med diabetes. I denna beskrivs flöden mellan samtliga berörda förvaltningar samt länets kommuner. Den medicinska riktlinjen beräknas vara klar för publicering i början av Omfattande utbildningsinsatser kring de nya nationella riktlinjerna har genomförts för främst diabetesläkare och diabetessköterskor inom landstinget samt berörd personal inom kommunerna. Insatser pågår också för att öka registreringsgraden i det nationella diabetesregistret (NDR).

2 Bilaga Utveckling av värdebaserad vård Sedan några år tillbaka bedrivs utvecklingsarbete beträffande värdebaserad vård både på Akademiska sjukhuset och nationellt genom landstingets deltagande i det nationella samverkansprojektet SVEUS. SVEUS etablerades 2013 och är ett samarbete för vidareutveckling av hälso- och sjukvården. Syftet är att understödja värdebaserad vård genom att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att följa upp och analysera den vård som bedrivs. Unikt i detta projekt är den stora tillgången till forskningsdata. Data som täcker drygt 70 procent av landets befolkning. Unikt är också samarbetet med fler än 50 organisationer såsom specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, landsting/regioner, universitet, Försäkringskassan och Socialdepartementet. Akademiska sjukhusets framgångsrika utvecklingsprojekt för värdebaserad vård har haft svårt att nå sin fulla potential beroende på svårigheter att få fram nödvändiga patientdata. För att öka möjligheterna att nå full effekt av sjukhusets utvecklingsarbete har nu en process för att integrera de båda utvecklingsprojekten inletts. Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner För närvarande pågår framtagande av en landstingsövergripande strategi för patientsäkerhet, Strategin beskriver ett sammanhållet och systematiskt patientsäkerhetsarbete på landstings-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. I november fattar landstingsstyrelsen beslut om landstingets strategi för att minska vårdrelaterade infektioner. Strategin anger inriktningen för ett systematiskt arbete och innehåller vägledande områden som ska konkretiseras i en landstingsövergripande handlingsplan. Handlingsplanen beräknas vara klar före årsskiftet. Organisationsöversyn av Strama, Smittskydd och Vårdhygien är genomförd och rapporten innehåller en beskrivning av hur Stramas 10-punktsprogram ska införas i verksamheterna. Rapport från landstingets representanter i SKL:s nätverk Under hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket på SKL ligger det ett antal nätverk där landstingen samarbetar i viktiga frågor. Nedan följer en kort information från ett par av landstingets nätverksrepresentanter med exempel på arbete som har skett i nätverken under första halvåret Ett första konstituerande möte för Nätverk för hjälpmedelsfrågor hölls i mars och Landstinget i Uppsala län blev då representerat i en nationell arbetsgrupp kring samverkansfrågor. Områden som ska behandlas i nätverket är bland annat, informationsspridning i kommunikation med SKL och Socialstyrelsen, upphandling, avtalsskrivning, E-hälsa, välfärdsteknologi och samverkan mellan kommun och landsting på en generell nivå. Till Nätverket för att stärka barnets rättigheter kommer inbjudna berörda myndigheter och berättar om sina respektive verksamheter inom barnrättsområdet och deltagande landsting/regioner berättar kort om sina aktuella frågor. Utöver detta sker fördjupning och diskussion utifrån föreläsningar och aktuella frågor. Landstinget i Uppsala län är representerade i nätverkets arbetsgrupp. Frågor som har varit aktuella under året är bland annat rutiner för ökad benägenhet att anmäla oro om barn och att FN:s barnrättskommitté har i sina avslutande kommentarer till Sveriges femte periodiska rapport framfört kritik mot Sverige på flera punkter. I övrigt har nätverket antagit ett nytt strategidokument, för sitt eget arbete.

3 Bilaga Löneöversyn 2016 Avtalsrörelsen inför 2016 kommer att beröra större delen av arbetsmarknaden. För landstingets del ska nya avtal förhandlas för Kommunal och Lärarförbundet. Vårdförbundet och Fysioterapeuterna har möjlighet att säga upp sitt avtal senast vid årsskiftet och om så sker ska ett nytt avtal förhandlas fram. För övriga avtalsområden finns avtal utan angiven nivå för löneöversynen. I och med det osäkra avtalsläget, vad gäller nivåer i löneöversynen 2016, blir landstingets egen löneanalys än viktigare för fördelningen av det ekonomiska utrymmet. Medarbetarenkät 2015 Landstinget i Uppsala län genomför vartannat år en stor medarbetarundersökning, tillika vår psykosociala skyddsrond. Eftersom den enbart genomförs vartannat år bör resultaten följas upp med en kortare enkät med HME-frågor (Hållbart medarbetar engagemang) de åren då den stora medarbetarundersökningen inte genomförs. Detta ger landstinget, varje förvaltning och varje arbetsplats möjlighet att utvärdera de åtgärder som hitintills har genomförts samt planera nya åtgärder. Syfte Syftet med en medarbetarenkät är att få veta hur medarbetarna upplever sitt arbete och sin arbetsplats samt hur man uppfattar landstinget som arbetsgivare. Vi får ett resultat för att kunna se vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras på såväl arbetsplats- och landstingsnivå. Fördelen med en landstingsövergripande medarbetarundersökning är att ha ett gemensamt verktyg för att utvärdera och utveckla verksamheten och som kan mätas över tid. Syftet med HME frågorna som är framtagna av SKL och RKA är att kommuner och landsting ska kunna jämföra arbetsgivarpolitiska resultat med varandra, samt för att möjliggöra analyser av kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Dessa bägge delar möjliggörs genom att enkätsvaren läggs in i Kommun- och landstingsdatabasen Kolada som är en offentlig databas för nyckeltal i kommuner och landsting. Detta kommer vi inte kunna göra i år då inte alla landstingets förvaltningar kommer genomföra enkäten. Årets undersökning Årets medarbetarunderökning är den mindre enkäten som består av nio HME-frågor. HME står för Hållbart medarbetarengagemang och är exakt samma frågeställningar som tidigare kallades NMI (Nöjd medarbetarindex), så det går att jämföra i styrkorten. Frågeställningarna handlar om motivation, ledarskap och styrning vilket är viktiga förutsättningar för medarbetarengagemang, vilket i sin tur är en förutsättning för goda verksamhetsresultat. Utöver dessa nio frågor kan förvaltningen lägga till några förvaltningsspecifika frågor. Svarsperioden är 17-29/11 och resultatredovisningen kommer att starta i början på nästa år. Akademiska och Landstingets ledningskontor undantas från 2015 års Medarbetarundersökning Medarbetarundersökningen riktar sig till alla medarbetare som arbetat minst tre månade i alla förvaltningar förutom Akademiska sjukhuset. Anledningen till att det inte går att genomföra en medarbetarundersökning på Akademiska är att de under året gör en stor organisationsförändring och deras akronymdatabas blir inte klar förrän februari Akronymdatabasen är grunden för att rätt medarbetare ska hamna under rätt chef och

4 Bilaga rätt arbetsplats. Så det går inte att genomföra en korrekt medarbetarundersökning under dessa förhållanden. Även Landstingets ledningskontor undantas från medarbetarenkäten med anledning av pågående utredning och kommande förslag till ny tjänstemannaorganisation utifrån den nya politiska organisationen, som träder i kraft vid 1 januari Landstingets interna HR-utbildning HR 3.0 I oktober 2014 startade landstingets interna HR-utbildning, HR 3.0, för HRmedarbetare i samtliga förvaltningar. Syftet med utbildningen har varit att stärka och utveckla HR-rollen för att stå bättre rustade i landstingets förändringsarbete. HRmedarbetarna i landstinget ska vara uppdaterade för att kunna arbeta mer proaktivt för att stödja chefer och ledare. Utbildningen är unik i jämförelse med andra landsting och regioner. Utbildningens inriktning har tagit sin utgångspunkt i de utmaningar och förändringar som landstinget står inför både organisatoriskt och ekonomiskt. Utbildningen har tagit fram och letts av HR-avdelningen vid landstingets ledningskontor samt genomförts med interna resurser och externa konsulter/föreläsare samt forskare. Utbildningen har nu genomfört den sista modulen i vilken HR-medarbetarna mötte landstingets ekonomer/controllers för att träna på samspel, kommunikation och produktionskunskap. Områden som skett fördjupning i under utbildningen är; Att leda i förändring, Arbetsmiljö och arbetsrätt vid förändring, HR coachar i förändring och grupprocesser, Ekonomi och systemkunskap, Mötet mellan HR och Ekonom/Controllerfunktion samt Produktion och resursplanering samt Introduktion till landstingets projektmetodik. Utbildningen avslutades i oktober med en diplomering. Ansökan om statliga medel Landstinget i Uppsala län har till Arbetsmarknadsdepartementet skickat in en ansökan om kronor i främjandemedel för snabbspår för nyanländas etablering. Ansökan har gjorts för att finansiera att landstinget snabbare ska kunna genomföra det påbörjade arbetet med en landstingsövergripande modell och struktur för Provtjänstgöring för specialistläkare med examen från land utanför EU/EES. Översyn primärvårdens uppdrag och ersättningssystem Projektet pågår och möten med referensgrupperna har genomförts. Avstämning med hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott ägde rum den 5 oktober. Erfarenhetsutbyte med landsting/regioner i landet ägde rum vid SKL:s vårdsvalsnätverk möte 14 oktober, och fortsatt erfarenhetsutbyte sker inom SKL:s nätverk om nya patientlagen. Ett arbete med framtagande av delrapport är påbörjad. Förberedelser av anpassningar av datasystem påbörjade utifrån kommande förändringar i ersättningssystemet. Mobilt team startat för vård till asylsökande och nyanlända Cosmos asyl- och integrationshälsan ansvarar för hälsoundersökningar till asylsökande och nyanlända i Uppsala län. Förutom den ordinarie verksamheten i Uppsala har Hälsa och habilitering startat två mobila team. De åker ut direkt till asylboenden och genomför hälsoundersökningar och provtagningar. Genom satsningen skapas inte bara effekt på kort sikt utan även beredskap för framtiden - att Cosmos snabbt kan göra insatser när stort behov uppstår.

5 Bilaga Infoteket 10 år Infoteket om funktionshinder har firat 10-årsjubileum. Ett åttiotal gäster kom för att ta del av jubileumsprogrammet som inleddes av landstingsråd Malena Ranch. Den som vill lära sig mer om olika funktionsnedsättningar har genom infoteket nära till information och kunskap, oavsett var man bor i länet. På infoteket i Uppsala och vid åtta övriga informationsplatser (mini-infotek) ute i länet finns böcker, filmer, lästips och faktamaterial. Infotekets webbplats har besök årligen. Verksamheten drivs genom samverkan i landstingets Centrum för funktionshinder. Studiebesök kring FaR-arbete och friskvårdslotsning Under veckan besöktes Hälsa och habilitering av Dang Do Hai, läkarstudent från Hanoi University, ett besök inom ramen för ett utbytesprogram med Karolinska Institutet. I ett led att utveckla FaR och att utbyta erfarenheter och kunskap kring FaR-arbetet initierade Yrkesföreningen för Fysisk Aktivitet ett besök i Uppsala län. Här fick Dang Do Hai ta del av vårt arbete med FaR och friskvårdslotsning samt göra besök på bland annat Hälsoäventyret. Hälsoäventyrets aktiviteter för länets barn och unga Hälsoäventyret kommer i samarbete med Länsstyrelsen och Barnombudsmannen arrangera tävlingen HEJ DÅ TOBAK på vår skola. Syftet är att lyfta fram goda exempel på skolor i länet som aktivt arbetar för att göra skoltiden tobaksfri. I arbetet med att öka ungdomarnas delaktighet och inflytande inom Håbo kommun har Hälsoäventyret deltagit i kommunens demokratidagar för ungdomar. Hälsoäventyret i Håbo deltar även i arbetet med att HBTQ-certifiera Håbo kommun. Under september månad har Hälsoäventyret tillsammans med högstadieelever i Uppsala påbörjat inspelning av fyra kortfilmer om cannabis och nätdroger. Filmerna ska användas som undervisningsmaterial för skolpersonal i länet. Tillgänglighet primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården innebär att alla skall komma i kontakt med vårdgivare samma dag som vården kontaktas och erbjudas tid för ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården. Således redovisas primärvårdens tillgänglighet i form av telefontillgänglighet samma dag och tillgänglighet till läkarbesök bokad tid inom sju dagar. Nationellt genomförs mätningar två gånger om året, en i oktober och en i mars. Landstinget i Uppsala län rapporterar emellertid siffror varje månad för samtliga vårdcentraler som använder det gemensamma elektroniska patientjournal systemet i länet. I de nationella mätningarna som genomfördes i mars 2015 uppnådde Landstinget i Uppsala län 90 procent avseende telefontillgänglighet, vilket kan jämföras med rikssnittet som var 87 procent. Tillgängligheten till läkarbesök i Landstinget i uppslaal än uppgick till 90 procent vilket var lika med rikssnittet i 2015 års vårmätning. Höstens mätning sker i oktober och redovisas i november. I september fick 86 procent ( besök) ett besök hos läkare inom sju dagar av totalt bokande läkarbesök. Tillgänglighet specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att tid till ett nybesök ska ges inom 90 dagar efter remiss skickats och tid för operation/behandling ska ges inom 90 dagar efter beslut om behandling. Sommaren 2015 har inneburit längre

6 Bilaga väntetider och att färre patienter får besök inom 90 dagar. Sjukhusen inom Landstinget i Uppsala län når tillsammans 69 procent för nybesök och 71 procent för operation/behandling när siffror för detta redovisas månadsvis för augusti månad. När det gäller vårdgarantin för operation/behandling ligger Uppsala över rikssnittet för augusti. I augusti har fler fått sina återbesök inom utsatt måldatum både inom medicin (80 procent) och kirurgi (73 procent). Mediebilden av landstinget 1 30 september 2015 Större nyheter I början av månaden presenterades en granskning av projektet att uppföra en ny vårdbyggnad på Akademiska sjukhuset. Beslut togs om en tillfällig inbromsning av delar av projektet. Rapporteringen i media var omfattande och huvudsakligen negativ eller neutral. Underskottet i Akademiska sjukhusets ekonomi uppmärksammades vid flera tillfällen, liksom förslagen till åtgärder. Detta gav en negativ bild. Skandionkliniken har nu börjat ta emot patienter. Detta uppmärksammades på ett positivt sätt i flera medier. Mot bakgrund av det ökade antalet flyktingar ökades bemanningen vid Cosmos, med bland annat mobila team som ska åka ut till boenden i länet. Detta skildrades positivt. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Lättare att söka vård utan remisser Ovanliga sjukdomar på ett ställe Länge leve fluortanten! 98 procent av 3-6-åringarna i Uppsala län har inte karies Bilister får testa att busspendla gratis Unga diabetiker gör sjukhusbesök via nätet Patienter kallas via SMS Ackis får toppbetyg av läkarstudenter Infotek ska öka medvetenheten kring funktionshinder UL ska köra fossilfritt 2020 Städningen av Akademiska sjukhuset lyfte med utbildade lokalvårdare Skördefesten drog stora skaror Ljus i läkarbristmörkret Tandläkare ska prova röststyrd journalföring Patientkontakt ny funktion vid Akademiska Sjukhuset kommer till patienten om lasarettansluten hemsjukvård Fler ska gå på cellprovtagning Specialistläkare på väg tillbaka till Tierp

7 Bilaga Negativt: Få går på cellprovskontroller i Uppsala Svår vardag utan rehabilitering Förare laddade busskort utan att betala Läkarfacket kritiskt till ny slags schemaläggning på Akademiska Enköpings lasarett hamnar lågt på AT-rankning Efter sonens död på Akademiska: vill att någon ställs till svars Drabbad av sjukhussjuka Huden lossnade i armhålorna Sågar städningen på Akademiska Nytt centrum för ovanlig blodsjukdom Facebookbild på äggmacka röjde psykpatient Klämdes fast busschauffören fortsatte köra Strålande verksamhet är igång Giftigt ämne brunnar stängda Lång väntetid för dyslektiker Heby väntar på sin ungdomsmottagning Stängda vårdplatser på grund av personalbrist Landstinget går sämre än väntat Långvarig brist på läkare Maten på Akademiska ett problem för vården Försämrad vård för MS-sjuka i Uppsala Många som ska opereras får vänta Kvinna tittade i släktens journaler Neutralt: Dosläkemedel blev dyrare än väntat Lägst självmordstal i hela landet Helikopterplatta ska renoveras Landstinget ska sälja vård Hårdare tag väntar mot Akademiska sjukhusets ekonomi Landstingets högkvarter säljs Gratis p-piller för unga 2017 Nattmänniskor får oftare hål i tänderna Svårt få fram vaccin mot kikhosta Vänsterpartiet lämnar poster i landstingsstyrelsen Stor ökning av fästingsmitta Ja till närvårdsplatser i Tierp Platsbrist i svensk tvångsvård Knark smögs in på avdelning Tillnyktring på Akademiska Hjälpmedel för självanalys av blod nu gratis Satte in en spiral tvingades amputera händer och fötter Inga flyktingar ska avvisas från Upptåget SKL larmar: Samverkansmodellen holkas ur Mottagning för Hebys unga dröjer Kommuner ser över spårningen på nätet Frostskydd läckte till Uppsalas dricksvatten Stenhagen kan få vårdcentral Snart får nästan alla e-journal Får Hebybor den vård de har rätt till? Rösta på regionfullmäktige i stället för landsting

8 FÖRSLAG Bilaga KTN Trafikdirektör Johan Wadman E-post Landstingsdirektören Nödvändiga åtgärder för att förbättra det ekonomiska läget Vid rapporteringen i augusti lämnade kollektivtrafiknämnden en årsprognos på -21 MSEK. Den främsta orsaken till den negativa avvikelsen mot budget är att de prognostiserade intäkterna är lägre jämfört med de budgeterade. Det gäller dels biljettintäkterna och dels skolkortsintäkter. Till viss del har de lägre intäkterna kunnat kompenseras av lägre kostnader, men inte fullt ut. Att återställa ekonomin i balans på den korta tid som återstår bedöms som mycket svårt. När det gäller biljettintäkterna så är priserna fasta och vi kan inte förvänta oss en volymökning som på kort sikt skulle kunna kompensera underskottet. Eftersom hösten också hittills varit relativt mild finns det även risk för något lägre volymer. När det gäller trafikproduktionen är ledtiderna i avtalen så långa att det inte är möjligt att göra några besparingar som skulle få effekt under Vad gäller förvaltningskostnaderna är dock förvaltningen återhållsam med ej nödvändiga utgifter och avvaktar även med ersättningsrekryteringar. På längre sikt genomförs ett antal åtgärder som bör leda till högre intäkter. Det handlar exempelvis om testresenärsaktiviteter och aktiviteter för att främja företagsavtal. Vidare ska nya avtal upprättas med kommunerna rörande skolkortstrafiken som på ett mer korrekt sätt ska balansera de kostnader förvaltningen har för trafiken. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

9 Bilaga (2) Under 2016 planeras också för ett arbete med att ta fram en ny strategi för regionbusstrafiken och landsbygdstrafiken. Resultat från tidigare studier indikerar att det troligen finns potential för att effektivisera den här trafiken. Arbetet fortsätter också med att utveckla de digitala kanalerna för försäljning och information vilket kommer att skapa förutsättningar för effektiviseringar inom den delen av verksamheten som idag fortfarande hanteras mer manuellt. Johan Wadman Trafikdirektör

10 Bilaga 231 Landstingsdirektörens ekonomirapport September 2015

11 Ekonomi Sammanfattning Bilaga (10) Landstingets årsprognos är minus 59 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 7 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror främst på att Kollektivtrafiknämnden försämrar sin prognos med 5 miljoner kronor till följd av lägre biljettintäkter och skolkortsintäkter. Dessutom försämrar Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter sin prognos med 2 miljoner kronor. Detta beror på en försämrad skatteprognos på minus 8 miljoner kronor, samtidigt som personalkostnaderna för ST-läkare primärvård förväntas understiga budget samt att kostnaderna för smittskyddsläkemedel ligger på en lägre nivå sista månaderna jämfört med i våras. Det är oroväckande att så många verksamheter har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor 1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus 171 miljoner kronor. Förutom de effektiviseringskrav som finns framöver så behöver landstinget vidta strukturella åtgärder för att få en hållbar ekonomi över tid. Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,5 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Samtidigt ökar inte produktionen i motsvarande takt, vilket i längden inte är en hållbar utveckling. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 4 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är i nivå budget. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Återbetalning för AFA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner kronor.

12 Bilaga (10) Orsaker till avvikelse årsbudget-årsprognos Den negativa avvikelsen mot årsbudgeten förklaras nedan: Hälso- och sjukvårdsstyrelsens positiva prognos beror på minskade kostnader för köpt vård, minskade läkemedelskostnader och återbetalning av målrelaterad ersättning. Akademiska sjukhusets negativa prognos är främst en följd av lägre riks- och regionintäkter. En stor bidragande orsak är även en hög personalkostnadsutveckling mellan åren. Lasarettet i Enköping lämnar efter augusti en positiv årsprognos. En förutsättning för den positiva prognosen är att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbete med Akademiska sjukhuset Hälsa och habiliterings arbete med att minska ökningstakten för hjälpmedelskostnader har fått genomslag. Detta i kombination med svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrkesgrupper, och medföljande vakanser, utgör en stor del av orsaken till förvaltningens positiva årsprognos. Landstingsservice underskott beror på att förvaltningen inte ersätts för de vårdnära servicetjänster som man utför åt förvaltningarna. Landstingsservice hade i sin budget räknat med en intäkt för detta. Landstingets resurscentrums negativa prognos beror främst på underskott för sjukresor men även ökade kostnader för smittspårning och obduktioner samt vårdkostnader för tillståndslösa. De största orsakerna till Kollektivtrafikförvaltningens befarade underskott är lägre biljettintäkter och lägre intäkter för skolkort. För Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (inkl. finansverksamhet) finns både positiva och negativa avvikelser. Den främsta positiva avvikelsen beror på ökat läkemedelsstatsbidrag (+99 mnkr). Anledningen till detta är att regeringen och SKL nu har slutit ett avtal för 2015 för läkemedelsbidraget. Avtalet innebär högre intäkter för läkemedel inom förmånen men främst beror det på att landstingen får ersättning för Hepatit-C läkemedel både för 2014 och Andra positiva poster är återbetalning av AFA-pengar (+60 mnkr), kostnadsbidrag från SPV (+52 mnkr), lägre pensionskostnader (+10 mnkr) samt att kömiljarden erhålls (+35 mnkr). De största negativa posterna är lägre skatteintäkter (-60 mnkr), lägre ränteintäkter på placeringar (-33 mnkr) och ökade kostnader för Hepatit-C läkemedel (-41 mnkr). Total budgetavvikelse +56 mnkr -200 mnkr +7 mnkr +8 mnkr -19 mnkr -21 mnkr -26 mnkr +99 mnkr -96 mnkr Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari-september är +114 miljoner kronor 2, vilket ska jämföras med periodens budget på +179 miljoner kronor. Resultatet är alltså 65 miljoner kronor sämre än budgeten till och med september. Dessutom har Akademiska under september ändrat redovisningsprincipen för hantering av ALF-medel. Detta ger en för positiv bild av periodresultatet med 66 miljoner kronor. Landstingets periodiseringskurva innebär att resultatet de tre sista månaderna kommer vara negativt, vilket rimmar med det prognostiserade resultatet. Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst riks- och regionintäkter, skatter och trafikintäkter som avviker negativt mot budget. Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram (innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas) så visas tydligt att utfallet konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos. 2 I utfallet ingår engångsintäkter på 99 miljoner kronor (AFA, SPV).

13 Bilaga (10) Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter Nov 13 - okt 14 Dec 13 - nov 14 Helår 2014 Feb 14 - jan 15 RR-intäkter Mars 14 - feb 15 April 14 - mars 15 Maj 14 - april 15 Juni 14 - maj 15 Juli 14 - juni 15 Aug 14 - juli 15 Sep 14 - aug 15 Okt 14 - sep 15 Utfall RR Budget RR På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C läkemedel. På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen under perioden för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön. Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så framgår tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget. Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material. Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material Nov 13 - okt 14 Dec 13 - nov 14 Helår 2014 Medicinskt material Feb 14 - jan 15 Mars 14 - feb 15 April 14 - mars 15 Maj 14 - april 15 Juni 14 - maj 15 Juli 14 - juni 15 Aug 14 - juli 15 Sep 14 - aug 15 Okt 14 - sep 15 Utfall medicinskt material Budget medicinskt material Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och ökade kostnader för inköpta servicetjänster.

14 Nettokostnadsutveckling i landstinget Bilaga (10) Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2015 är 5,4 procent exklusive jämförelsestörande poster 3. Föregående prognos var nettokostnaden densamma. Anledningen till att nettokostnaden inte försämras trots att resultatet försämras beror på att poster som påverkar nettokostnaden är oförändrade jämfört med föregående månad. Däremot så har skatteintäkterna försämrats och dessa påverkar inte nettokostnaden men däremot resultatet. Största orsaken till den höga nettokostnadsutvecklingen är underskottet på Akademiska sjukhuset på 200 miljoner kronor. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen är 3,1 procent. Tabell 2: Nettokostnadsutveckling Procent Prognos 2015 Föreg. prognos Budget 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Nettokostnadsutveckling 5,4 5,4 3,1 5,5 5,6 3,2 *Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen baseras på budgeterad nettokostnad i LPB jämfört med nettokostnaden i bokslutet 2014 (justerat för jämförelsestörande poster). Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår vid månadsskiftet till miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor samt har avkastat i snitt -1,9 procent under månaden att jämföra med jämförelseindex på -2,0 procent. Hittills i år har pensionsplaceringarna avkastat i snitt 1,5 procent att jämföra med jämförelseindex på 1,8 procent. Investeringar Landstingets investeringsbud get 2015 är totalt miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar och 706 miljoner kronor är immateriella och materiella investeringar. Fastighetsinvesteringar Prognosen för fastighetsinvesteringarna är miljoner kronor. Avvikelsen på 166 miljoner kronor beror främst på förskjutningar i tid av projekt i genomförandefas, nybyggnation av J-huset/ingång 100 och Rudbeck 4. Ett antal pågående investeringar som är i genomförandefasen beräknas bli dyrare än budgeterat. A1:an beräknas kosta 24 miljoner kronor mer (dyrare och mer omfattande än budgeterat). Ett antal projekt beräknas bli dyrare jämfört med budget på grund av förskjutningar i tid exempelvis Rudbeck R3, 68 miljoner kronor, Akuten i Enköping, 8 miljoner kronor och övriga investeringar inom Framtidens Akademiska, 47 miljoner kronor. Stora avvikelser finns också för planerade investeringar exempelvis Stadsbussdepå 37 miljoner kronor under budget, nytt produktionskök 39 miljoner kronor under budget och där ett politiskt beslut angående produktionsmetod inväntas innan projektet kan fortsätta. Immateriella och materiella investeringar Prognosen för immateriella och materiella investeringar är 358 miljoner kronor, vilket alltså är 348 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på lägre investeringsprognoser från Akademiska sjukhuset (-226 miljoner kronor), Kollektivtrafikförvaltningen (-50 miljoner kronor) och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (-51 miljoner kronor). För sjukhuset beror den lägre nivån främst på att investeringar inte hinner genomföras i den takt som var tänkt. Kollektivtrafikförvaltningen prioriterar inte ett flertal investeringar under 2015, därav avvikelsen. I investeringsbudgeten för de landstingsövergripande verksamheterna fanns budget för ledningssystem med. Då inriktningen för ledningssystem har ändrats sedan budgeten togs så innebär det därför en avvikelse. 3 Återbetalning AFA 60 mnkr, kostnadsbidrag SPV 52 mnkr.

15 Bilaga (10) Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,7 procent jämfört med Det är en mindre ökning på 0,1 procentenhet jämfört med efter augusti. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 168 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med september i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med drygt 2 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor, ledning och specialistläkare. Sett till förvaltningarna har Akademiska sjukhuset ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 128 årsarbetare. Akademiska redovisar i sin månadsrapport att av dessa är 76 årsarbetare en effekt av beslutad verksamhetsutveckling under året. Ett flertal åtgärder inom ramen för kompetensförsörjning pågår inom Akademiska sjukhuset samt bland annat ett arbete att knyta ihop budgetarbetet och uppföljningssystem med produktionsplanering, bemanning och arbetstidsmodeller. Hälsa och Habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som förvaltningen öppnade i Uppsala i augusti Förvaltningens uppdrag att vara stöd till den samlade primärvården och uppbyggnad av centrumbildningar bidrar också till en ökning av antalet årsarbetare. Primärvården har ökat antalet årsarbetare, bland annat sjuksköterskor, sjukgymnaster och psykologer, för att bättre tillgodose krav på ökad tillgänglighet via telefon och mottagningsverksamhet. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av besvärligt rekryteringsläge. Diagram 3: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 62 miljoner kronor till och med september. Årsbudgeten är 32 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har fortsatt behov av inhyrd personal, främst sjuksköterskor men även läkare och medicinska sekreterare. Primärvården har brist på anställda distriktsläkare vilket har lett till ett fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Vid Lasarettet i Enköping är personalomsättningen fortsatt hög och tillsammans med ett besvärligt rekryteringsläge gällande specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor kvarstår behovet av inhyrd personal. En förskjutning har skett mot att lasarettet nu hyr in fler sjuksköterskor än läkare. Hälsa och habilitering har behov av inhyrd personal både gällande läkare och sjuksköterskor.

16 Bilaga (10) Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor Konto Ack utfall Ack utfall Årsbudget Bokslut sept 2015 sept Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Summa Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter september 5 procent. Sjukfrånvaron har ökat något efter augusti månad och är nu högre jämfört med helår 2014 då sjukfrånvaron var 4,9 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (- 29 år, år, 50 år -) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön har sjukfrånvaron ökat för kvinnor, medan den har minskat något för män. Akademiska sjukhuset har gjort en fördjupad analys av sjukfrånvaron vid sjukhuset och åtgärder är planerade. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 53 miljoner kronor efter september och det är sex miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på cirka 13 procent. Diagram 4: Total sjukfrånvaro i procent

17 Bilaga (10) Bilagor Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

18 Bilaga (10) Likviditet Pensionsplaceringar Anskaffningsvärde Marknadsvärde AVK sen mån (%) AVK hittills i år (%) Vikt % Svensk räntemarknad ,44 0,07 49 Svensk aktiemarknad ,32 3,12 11 Utländsk aktiemarknad ,32 0,86 20 Alternativa investeringar ,00-1,12 13 Kassa TOTALT: ,90 1, Likvida medel inklusive korta placeringar: Belopp Räntetilläggskonto Nordea Swedbank TOTALT:

19 Analys av utvalda intäkts- och kostnadsslag Bilaga (10) Diagrammen nedan har gjorts i rullande-12 månaders perioder. Detta innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas. Diagrammen visar utvecklingen i pengar, i faktiska priser för både utfall och budget och hur dessa förhåller sig till varandra. Diagram 5: Rullande 12 lönekostnader inkl. inhyrd personal Nov 13 -Dec 13 - okt 14 nov 14 Lönekostnader inkl inhyrd personal Helår 2014 Feb 14 - Mars 14 April 14 jan 15 - feb 15 - mars 15 Maj 14 -Juni 14 - Juli 14 - april 15 maj 15 juni 15 Aug 14 -Sep 14 - Okt 14 - juli 15 aug 15 sep 15 Utfall lönekostn inkl inhyrd personal Budget lönekostn inkl inhyrd personal Som visas i diagrammet ovan har det funnits en obalans mellan utfall och budget för lönekostnaderna. En trend är dock att obalansen minskar. En trolig orsak till att budget nu närmar sig utfallet är att budgetarbetet varit mer synkroniserat. Diagram 6: Rullande 12 läkemedelskostnader Nov 13 -Dec 13 - okt 14 nov 14 Helår 2014 Läkemedelskostnader Feb 14 - Mars 14 April 14 jan 15 - feb 15 - mars 15 Maj 14 -Juni 14 - Juli 14 - april 15 maj 15 juni 15 Aug 14 -Sep 14 - Okt 14 - juli 15 aug 15 sep 15 Utfall läkemedel Budget läkemedel Budget har huvudsakligen legat under utfallet. Akademiska sjukhuset är den förvaltning som har en negativ avvikelse mot budget. Anledningen till detta är att sjukhuset historiskt fått finansiering för uppräkning och demografi men detta räcker inte för att finansiera de ökade läkemedelskostnaderna. Detta är sannolikt kopplat till att universitetssjukhus är tidiga med att införa nya läkemedel som därmed kostar mer. Från 2015 har dock Akademiska fått en ökad kompensation för läkemedelskostnaderna.

20 Bilaga 232 a Landstingsplan och budget 2016 Landstingsplan och budget antogs av landstingsfullmäktige i november 2015.

21 Bilaga 232 a INNEHÅLL INLEDNING...3 POLITISK HUVUDINRIKTNING...4 PATIENTEN FRÄMST...4 GOD OCH ATTRAKTIV ARBETSGIVARE...4 ATTRAKTIVARE KOLLEKTIVTRAFIK...4 KULTUR...4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...5 HÄLSOUTVECKLING...5 BEFOLKNINGSUTVECKLING...5 DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...5 DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN...6 FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR...6 Finansieringsökning Effektiviseringskrav...7 Omfördelning av medel...7 Resultatmål...8 FoU-budget...8 Skatteintäkter...8 Statsbidrag...9 Riks- och regionvårdsintäkter Patientavgifter Personalkostnader Pensionskostnader Läkemedelskostnader Prisökningar Folktandvården Hyreskostnader Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken Nettokostnad och finansieringen Likviditet Investeringar LANDSTINGETS STYRNING, LEDNING OCH ORGANISATION POLITISK STYRNING STYRMODELL ANSVAR OCH BEFOGENHETER, EKONOMI LANDSTINGETS BALANSERADE STYRKORT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILLGÄNGLIGHET EFTER BEHOV Produktionsplanering Vård på rätt vårdnivå NÄRVÅRD Närvård äldre Närvård - Barn och unga Närvård - psykisk ohälsa KVALITET GENOM GOD VÅRD Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälsoinriktad hälso- och sjukvård UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING IT I MÄNNISKANS TJÄNST KOLLEKTIVTRAFIK (63)

22 Bilaga 232 a KULTUR OCH BILDNING ETT RIKARE KONSTLIV ÖKAD KULTURELL DELAKTIGHET EN ATTRAKTIVARE LIVSMILJÖ LIVSLÅNGT LÄRANDE UTVECKLING OCH SAMVERKAN FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING INOM VÅRDEN ÖVRIGA UTVECKLINGSOMRÅDEN Matproduktion Upphandling Processbaserat ledningssystem för kvalitet SAMVERKAN INOM SJUKVÅRDSOMRÅDET Samverkan inom folkhälsoområdet ÖVRIG SAMVERKAN Externa vårdgivare Landstinget en viktig regional samhällsaktör Infrastruktur EKONOMI EFFEKTIV EKONOMISTYRNING Beslutsstöd Fastighetsekonomi EFFEKTIVA VERKSAMHETER Ersättningssystem Kostnad per patient (KPP) LÅNGSIKTIG FINANSIERING Finansiella mål Långfristiga placeringar Lånefinansiering LANDSTINGET SOM ARBETSGIVARE RÄTT KOMPETENS Lönebildning ENGAGERADE MEDARBETARE Anställningsförhållanden Arbetsmiljö TYDLIGA OCH KOMMUNIKATIVA CHEFER MINSKAD MILJÖPÅVERKAN BESLUT BILAGOR BUDGET 2016 OCH PLAN INVESTERINGSPLANER Investeringsplan fastigheter Investeringsplan utrustning Investeringsplan konst INTERN KONTROLL PATIENTAVGIFTER (63)

23 Bilaga 232 a Inledning Landstingets verksamhetsidé Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstingsplan och budget är landstingets politiska styrdokument som talar om inriktningen för landstinget, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljan inom landstinget, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet samt våra lagar och förordningar. Det är landstingsfullmäktige som beslutar om innehållet i landstingsplan och budget. Det fungerar sedan som landstingets övergripande styrande dokument, som anger inriktningen för verksamheterna. Landstingsplanens primära målgrupper är dels landstingets politiker, dels förvaltningschefer och övriga chefer som ska genomföra de politiska besluten. I landstinget strävar vi efter att ständigt förbättra och förnya verksamheten utifrån medborgarnas behov. Landstingsplanen lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. 3 (63)

24 Bilaga 232 a Politisk huvudinriktning En ny inriktning har påbörjats med tydliga prioriteringar för att utveckla verksamheten under mandatperioden. Men också ett nytt sätt att styra och leda landstingets verksamheter. Landstinget ska ha höga ambitioner för sjukvård, kollektivtrafik, kultur och regional utveckling. Vi ska ta vår del av ansvaret för klimatomställningen och därmed för framtida generationer. Det ska vara ordning och reda i både ekonomi och verksamhet och balans mellan uppdrag och ekonomi. Landstinget måste ha kontroll över kostnadsutvecklingen och hela tiden ha en nära dialog och samverkan med både medarbetare och ledningen för verksamheterna. Det är nödvändigt att betona allvaret i det ekonomiska läget och den allvarliga situation som landstinget står inför. Akademiska sjukhusets underskott var 346 miljoner för Kostnaderna för sjukvården ökar nästan dubbelt så fort som intäkterna, vilket riskerar hela landstingets ekonomi både på kort och på lång sikt. Biljettintäkterna för UL var också betydligt lägre än budgeterat för Patienten främst Landstinget måste säkerställa sammanhängande vårdkedjor och att en helhetssyn ska genomsyra hur sjukvården organiseras. I detta är både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping viktiga och ska utvecklas i landstingets egen regi. Primärvårdens uppdrag behöver utvecklas med bredare uppdrag och ett ersättningssystem som är rättvist och som stimulerar till mer arbete med folkhälsa och förebyggande insatser. Landstingets rehabiliteringsverksamhet måste utvecklas och bli bättre. Det ska vara korta väntetider i vården och färre som väntar i vårdkön. Grundkravet är att landstinget klarar den lagstadgade vårdgarantin. I dag lever landstinget inte upp till dessa krav vilket kräver förbättringar på en lång rad områden. För att tillmötesgå patientens behov till fullo är målet en hälso- och sjukvård utan köer. Genom en utvecklad närvård i hela länet och i samarbete med kommunerna, ska patienter med stora vårdbehov erbjudas en större del av sitt vårdbehov i närmiljön. Målet är en sjukvård och omsorg där patienten inte ska påverkas av administrativa gränser mellan landstinget och kommunerna. Patienter och anhöriga, barn som vuxna, ska känna tillit och trygghet i vården. Vården ska ges med värdighet och respekt för människors lika och okränkbara värde samt kännetecknas av ett gott bemötande. Den vård som landstinget finansierar ska hålla högsta möjliga kvalitet med tydlig patientnytta. Därför är det viktigt att kvalitets- och uppföljningsarbetet fortsätter att utvecklas. Resultat av kvalitetsgranskning ska göras tillgänglig för allmänheten. Landstinget ska aktivt arbeta för att jämlikhet och barnperspektiv ska genomsyra landstingets verksamheter och för att landstinget ska bli bättre på bemötande av HBTQ-personer. God och attraktiv arbetsgivare Helt avgörande för möjligheterna att säkerställa en god kvalitet i landstingets verksamheter, är kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Ett strategiskt mål för landstinget är att vara en god och attraktiv arbetsgivare som erbjuder trygga och säkra anställningar med möjlighet till utveckling i sin yrkesroll. Attraktivare Kollektivtrafik Landstinget har ett stort ansvar för länets kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska bidra till utveckling i hela länet, minskad klimatpåverkan och förenklat resande över länsgränserna. Den ska också underlätta människors vardag. Kollektivtrafiken måste förbättras och ge bättre effekt för de pengar som satsas och öka antalet som väljer att resa kollektivt. Utgångspunkten ska vara att nå fördubblingsmålen. Det ska vara enkelt och prisvärt att resa och människor ska känna en trygghet i att kollektiva färdmedel går och kommer fram i tid. Kultur Kulturen är en viktig del av landstingets verksamhet och människors välmående och måste därför ges bra förutsättningar att utvecklas. Folkbildningen har blivit allt viktigare för att möta behoven bland de många nyanlända. Folkhögskolorna och studieförbunden är centrala resurser i detta arbete. 4 (63)

25 Bilaga 232 a Planeringsförutsättningar Hälsoutveckling Hälsoutvecklingen i länet är förhållandevis god. Befolkningsenkäterna ger en god anvisning om befolkningens hälsa. Variationen i upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i länet är däremot mycket stor i båda undersökningar. Vi ser att ohälsa i form av till exempel värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med lång utbildning. Generellt kan man säga att god hälsa samvarierar starkt med utbildningsnivåerna i kommunerna. Psykisk ohälsa betyder mer för upplevelsen av dåligt allmänt hälsotillstånd än fysiska problem. 20 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i länet har nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnornas psykiska välbefinnande har ökat sedan Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsborna läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa. 86 procent av sexåringarna har kariesfria mjölktänder och 34 procent av 19-åringarna har kariesfria tänder. Andelen dagligrökare har vare sig minskat eller ökat sedan Totalt är det elva procent av kvinnorna och tio procent av männen som röker dagligen. Bland gymnasieelever är det cirka 40 procent som aldrig rökt. En av tio har provat narkotika. Inga markanta könsskillnader förekommer. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen som angav att de druckit så mycket alkohol att de varit berusade uppgick 2012 till 27 procent bland männen och 13 procent bland kvinnorna i länet. Det är ungefär samma nivå sedan Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i länet kommer fortsatt att vara positiv. Ökningen bedöms uppgå till drygt en procent per år. År 2016 kommer länets befolkning att uppgå till cirka invånare. Prognoserna pekar på att antalet personer i ålder 0 34 år kommer att öka fram till år 2019 med drygt 4700 personer. Under samma period kommer antalet personer som är 65 år och äldre att öka med cirka Demografiska förutsättningar Åldersfördelningen i Uppsala län visar på en mindre andel personer 60 år och äldre jämfört med riket. I gengäld så är andelen personer i åldern år betydligt högre i länet jämfört med riket. Det finns också stora skillnader mellan länsdelarna. Befolkningen i länet kommer att öka med 3,5 procent fram till Den åldersgruppen som ökar mest är 65 till 80 åringar som ökar med 9 procent. Den gruppen konsumerar mest sjukhusvård av alla åldrar. I och med att flertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade och att 41,7 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader kommer från patienter över 65 år, får det till följd att sjukhuskostnader ökar. Detta innebär, för Uppsala län, att hälsooch sjukvården och samhället i övrigt kommer att ställas inför ett ökande sjukvårdsbehov. Tabell 1: Befolkningsprognos Ålder Diff år % år ,6 % år % år ,6 % Totalt ,5 % Dessbättre har Uppsala län bättre demografiska förutsättningar att klara framtidens behov i jämförelse med riket. En av de största utmaningar som det svenska samhället står inför, är att på ett bra sätt klara av välkomnandet av flyktingar som nu kommer till Sverige och skapa en bra väg in i samhället för dem. Även för landstingets verksamhet och organisation kommer detta att innebära att vi behöver ställa om till att klara av den nya verkligheten. Samtidigt måste vi utveckla metoder för att kunna dra nytta av den kompetens de besitter. 5 (63)

26 Bilaga 232 a Tabell 2: Årlig demografiuppräkning Procent Demografiökning 1,01 0,98 0,76 Den medicinska utvecklingen Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar behovet av hälso- och sjukvård. I begreppet innefattas många områden som förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder eller organisatoriska förändringar. Det ökande vårdbehovet som bland annat kommer av en växande andel äldre utgör en svårighet för hälso- och sjukvården. Den demografiska faktorn spelar en mindre roll för kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvård än vad tidigare beräkningar pekat på. De stora kostnaderna för vården kommer istället att genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. Den verkligt stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som bör värderas högre än de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempel på välfärdsvinster är fler levnadsår med god hälsa. Möjligheterna att utnyttja ny teknik för att övervaka och behandla patienter i öppenvård och i hemmet ökar. Den medicinska forskningen och den medicintekniska utvecklingen går hand i hand. Möjligheterna att förutsäga, diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd kommer sannolikt att öka dramatiskt. Genteknologin är ett exempel på ett kunskapsområde vars nya landvinningar i dag bara kan anas, men troligen kommer kunskaperna att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar. För att kunna kunskapsstyra vården behövs system för både värdering och rangordning av nya metoder, teknologier och läkemedel samt en struktur för införande och utvärdering. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Utvecklingen inom sjukvårdsteknologin ökar hälso- och sjukvårdskostnaderna mer än den demografiska utvecklingen. Den medicintekniska utvecklingen påverkar utbudet och därigenom behovet av hälsooch sjukvård. Det är omöjligt att förutsäga alla framsteg som den medicinska forskningen kommer att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården måste vara beredd på att flexibelt arbeta med införande av nya metoder, parallellt med att utmönstra metoder som visat sig vara ineffektiva/kostnadsdrivande utan nyttoeffekt. Den tekniska utvecklingen och ehälsoutvecklingen fortsätter med snabba steg där både öppenvård och inneliggande vård påverkas. Utvecklingen där utredningar och behandlingar överförs från sluten till öppen vård kommer att fortskrida. Därmed kan också balansen mellan behovet av öppen respektive slutenvård påverkas. Finansiella förutsättningar Finansieringsökning 2016 Uppräkning i landstinget Utgångspunkten för uppräkning av landstingets verksamheter är landstingsprisindex. I landstingsprisindex ger Sveriges kommuner och landsting (SKL) sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. LPIK exklusive läkemedel beräknas till 2,7 procent (augusti 2015) för Demografisk uppräkning Utifrån de demografiska förutsättningarna som beskrivs på föregående sida sker en demografisk uppräkning för 2016 med totalt 78 miljoner kronor. För verksamhetens läkemedelskostnader görs en separat bedömning angående hur utvecklingen av läkemedelskostnaden ser ut. Det är på Akademiska sjukhuset där läkemedelskostnaderna kommer ha en avvikande ökning jämfört med LPIK. En gemensam arbetsgrupp med deltagare från ledningskontoret och Akademiska sjukhuset har tagit fram ett underlag kring 2016 års kostnadsökningar. Med underlaget som bas 6 (63)

27 Bilaga 232 a ersätts sjukhuset med 16 miljoner kronor utöver LPIK. Denna ökning kommer att finansieras med demografimedel. Akademiska sjukhuset har även kostnadsökningar för medicinskt material och avskrivningar utöver LPIK. Även dessa kommer att finansieras med de demografiska medlen. Totalt är dessa kostnadsökningar 24 miljoner kronor. Hälsa och habiliterings kostnadsökningar, på totalt 1,5 miljoner kronor, för olika hjälpmedel finansieras med demografiska medel. Även satsning på kultur och hälsa, på 0,5 miljoner kronor ska finansieras med demografimedel. Återstående demografiska medel på cirka 36 miljoner kronor har fördelats till sjukhusstyrelsen respektive vårdstyrelsen. Resursförändringar 2016 Totalt görs resursförstärkningar med 298 miljoner kronor Jämfört med vårens landstingsplan och budget är det en ökning med 66 miljoner kronor. Ökningen består av en satsning på närvårdsplatser i Tierp, full drift för kliniskt utvecklingsår, ytterligare kostnadsökningar för sjukresor, ökade kostnader för beslutsstöd, vårdkostnad för tillståndslösa samt smittspårning. Dessutom har regeringen beslutat att höja särskild löneskatt för pensionärer, vilket innebär en kostnadsökning med 13 miljoner kronor Med anledning av att regeringen höjer arbetsgivaravgiften för unga så ersätts verksamheten för den ökade kostnaden med 43 miljoner kronor. Den lönesatsning som gjordes 2015 avsåg 9 månader. Verksamheten ersätts med 8 miljoner kronor för helårseffekten som uppstår Hälso- och sjukvårdsverksamheten får en ökad finansiering för inrättande av en tillnyktringsenhet, sprututbyte, utökning av ST-block inom specialistvården, Akademisk vårdcentral, familjecentraler, uppsökande tandvård, nationell cancersatsning, närvårdsteam neuropsykiatri, ökade kostnader för läkemedel för barn och unga, närvård i Tierp, ökade avskrivningskostnader, glasögon till barn och unga, fri mammografi och ökade hyreskostnader på grund av ny-/ombyggnationer. Totalt uppgår dessa satsningar till 99 miljoner kronor i budgeten. Kollektivtrafiknämnden får en ersättning för bland annat minskade biljettintäkter till följd av sänkning av biljettpriser, indexökningar för trafikkostnader utöver ordinarie uppräkning, förändrade avtalsförhållanden, trafikökningar och ökade sjukresekostnader på totalt 66 miljoner kronor. Fastighet-, teknik- och servicenämnden ersätts för, ökade journalsystemskostnader, ökade kostnader för tillståndslösa samt smittspårning. Totalt innebär detta en kostnadsökning med 8 miljoner kronor. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter ersätts för ökade kostnader för patientförsäkringen LÖF, ökade smittskyddskostnader, engångskostnader för avveckling av diariesystem, kliniskt utvecklingsår, ökade kostnader för beslutsstöd, nytt ledningskontor, AT/STutbildning inom primärvården, regionbildning och it-utveckling, Totalt innebär detta en kostnadsökning med 61 miljoner kronor. Effektiviseringskrav För att landstinget ska ha en hållbar ekonomi på längre sikt måste kostnadsökningarna i landstinget minska. Bara ökade driftskostnader, på grund av de fastighetsinvesteringar som genomförs, ihop med ökade pensionskostnader ger stora kostnadsökningar de kommande åren. På verksamhetsnivå har kostnadsökningarna varit stora de senaste åren. Dessa höga kostnadsökningar måste nu bromsas för att landstinget ska kunna ha en ekonomi i balans. Under planperioden kommer därför alla verksamheter ha årliga effektiviseringskrav. För 2016 är detta 0,75 procent. För 2017 respektive 2018 är effektiviseringskravet 1 procent årligen. Omfördelning av medel I varje landstingsplan och budget görs omfördelning av medel mellan verksamheterna. Anledningen till detta varierar. Det kan bero på organisationsförändringar eller att ansvaret för en viss hantering flyttas mellan olika verksamheter. Det kan även göras då ersättning tidigare har skett genom intern fakturering mellan verksamheter men att det istället görs en permanent förändring genom en överflyttning av anslagsmedel. Gemensamt för alla omfördelningar är att de alltid stäms av med mottagande respektive överlämnande verksamhet. 7 (63)

28 Bilaga 232 a De större organisationsförändringar som görs 2016 är att sjukreseverksamheten flyttas från Landstingets resurscentrum till Kollektivtrafikförvaltningen samt att centrum för verksamhetsförlagd utbildning flyttas från Landstingets ledningskontor till Akademiska sjukhuset. Resultatmål Folktandvården har ett resultatmål på 6 miljoner kronor för FoU-budget För att skapa ännu bättre vård för befolkningen krävs definierade resurser för forskning, utveckling och för införande av ny teknik och nya behandlingsmetoder. Det handlar dels om resurser för infrastruktur men även för tjänster och projekt. Genom att i enlighet med tidigare beslut i landstingsfullmäktige skapa en definierad FoU-budget inom varje förvaltning kommer en bättre tydlighet att skapas gällande vilka resurser som avsätts för dessa uppgifter på samma sätt som resurser avsatta till vård sedan länge har definierats. Inom landstingets största förvaltning, Akademiska sjukhuset, pågår ett arbete där avsikten är att inom vart och ett av verksamhetsområdena skapa en FoU-budget. Eftersom dessa medel tidigare inte definierats på ett tydligt sätt kräver denna omfördelning betydande arbete kombinerad med försiktighet så att inte vårduppdraget oavsiktligt drabbas av resursbrist. När resurser väl är tydliggjorda finns förutsättningar för produktionsplanering av forskning som säkerställer att medarbetare kommer att kunna avsätta tid för forskning och utveckling där denna tid finns budgeterad inom verksamhetens FoU-budget. Det ger också möjlighet till styrning av forskningens innehåll gentemot landstingets prioriterade områden. Tid för forskning för landstingets forskande medarbetare är den avgjort viktigaste faktor som behöver tillskapas för att uppnå flera av de mål som definierats i landstingets forskningsstrategi. Detta kan företrädesvis ske genom att inrätta tidsbegränsade tjänster där en viss andel är avsatt för forskning medan resterande del ägnas åt kliniskt arbete. Motsvarande tjänster på andra universitetssjukhus har blivit en betydelsefull framgångsfaktor inte bara för genomförande av god forskning utan även som ett kraftfullt instrument både för rekrytering och för att behålla duktiga medarbetare. Inom primärvård kommer Akademisk vårdcentral att startas. Start och drift av Akademisk vårdcentral kommer att kräva resurser som dels kan tillföras via omfördelning från andra befintliga verksamheter men dels även behöver tillföras via nytillskott av resurser för såväl utrustning, lokaler som för nya tjänster. Ett resurstillskott som kommer att delas mellan landstinget och Uppsala universitet. För medel till specifika projekt för forskning och utveckling finns inom landstinget riktade FoU-medel på 3,5 miljoner kronor. Dessutom avsätter landstinget årligen 6 miljoner kronor till Regionala forskningsrådet för att stödja projekt där medel fördelas i konkurrens till forskare inom Uppsala-Örebroregionen. För att utveckla områden av strategisk betydelse för landstinget kan det finnas goda skäl att avsätta ytterligare medel för specificerade projekt genom antingen omfördelning eller genom tillförande av nya medel. Skatteintäkter I landstingets budget används SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer för riket avseende skatteunderlaget för planperioden (oktober 2015). Skatteutvecklingen prognostiseras bli relativt hög under planperioden, framför allt för Detta beror på en ökning av arbetade timmar, stigande timlöner och tilltagande pensionsinkomster. Den genomsnittliga skatteutvecklingen prognostiseras under planperioden till 4,9 procent för landstinget. Den årliga utvecklingen beräknas till 5,6 procent 2016, 4,4 procent 2017 respektive 4,7 procent Trots de ökande skatteintäkterna behöver landstinget vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Landstinget står inför stora kostnadsökningar som främst beror på att det görs stora investeringar för ny-, om- och tillbyggnad av främst landstingets vård- och behandlingsbyggnader. Detta innebär att de årliga driftskostnaderna kommer att öka kraftigt under planperioden. En annan stor post är landstingets kostnader för pensioner som kommer öka markant. Verksamhetseffektiviseringar räcker inte för att täcka de kommande kostnadsökningarna. För att landstinget ska kunna ha en ekonomi i balans görs därför en skattehöjning 2016 med 55 öre. Skattehöjningen ger cirka 1,3 miljarder 8 (63)

29 Bilaga 232 a kronor i ökade intäkter under planperioden. Årligen innebär det ökningar med 415 miljoner kronor 2016, 434 miljoner kronor 2017 respektive 454 miljoner kronor Den genomsnittliga årliga skatteökningen under planperioden, inklusive skattehöjningen, prognostiseras till 6,6 procent. Diagram 1: Skatteutveckling PROCENT 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 7,5% Statsbidrag 10,8% 5,0% 3,2% 5,6% 4,7% 4,4% Skatteutveckling i % Skatteutveckling i % exkl skattehöjning 2016 Statens bidrag till landstinget består i huvudsak av kommunalekonomisk utjämning, generella statsbidrag och statsbidrag för speciella användningsområden. De generella statsbidragen är allmänna finansiella stöd medan specialdestinerade bidrag ofta är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. Nuvarande regering anser att det är rimligt att även fortsättningsvis ingå överenskommelser med Sveriges kommuner och landsting (SKL) inom hälso- och sjukvårdsområdet i de fall man finner behov av det. Regeringen kommer dock att se över det sammantagna antalet krav i överenskommelserna och vara mer restriktiva med att använda prestationsersättning jämfört med tidigare. På Finansförvaltningen budgeteras 176 miljoner kronor i intäkter från specialdestinerade statsbidrag för Utgångpunkten vid budgetering av intäkter för specialdestinerade statsbidrag har i regel beräknas med cirka 3,6 procent (vilket motsvarar landstingets andel av befolkningen) av landstingens totala möjliga andel av statsbidraget. Dock finns vissa undantag exempelvis på grund av försiktighetsprincip eller andra riktlinjer för ett specifikt bidrag. Från och med 2016 erhåller Landstingets ledningskontor en kostnadsram för de specialdestinerade statsbidragen. Utifrån respektive statsbidrags prestationskrav tar verksamheten fram en handlingsplan och en budget för detta. Om handlingsplan och budget godkänns av en styrgrupp på ledningskonterat så erhåller verksamheten hela eller en del av bidragen. Tabell 3: Specialdestinerade statsbidrag 2016 Mnkr Budget intäkt Budget kostnad Sjukskrivning Psykisk ohälsa Rehabilitering Professionssatsning Jämlik cancervård Förlossning Kvinnors hälsa i primärvården 5 5 Fria glasögon till barn och unga 4 4 Särskilt angelägna satsningar 36 0 Summa Utjämningssystemet Utvecklingen av utjämningsbidraget har de senaste åren varit negativ för landstinget. Under planperioden kommer dock bidraget att öka. Totalt kommer landstinget att erhålla miljoner kronor under planperioden i utjämningsbidrag. Det ger en genomsnittlig intäkt för landstinget på 580 miljoner kronor årligen. Läkemedelsförmånen Prognosen för läkemedelsförmånen 2015 är 741 miljoner kronor för landstinget. Det finns fortfarande inget avtal mellan staten och SKL. Förhandlingar påbörjas under hösten Det prognostiserade utfallet för 2015 beräknas bli högt, vilket borde leda till att statsbidragsnivån ökar Dessutom blir läkemedel för barn och unga under 18 år kostnadsfria från 1 januari 2016 och detta kompenseras i läkemedelsbidraget. Från 2017 blir preventivmedel kostnadsfria för personer under 21 år. Utifrån det prognostiserade utfallet 2015 budgeteras en ökning av läkemedel med 2,6 procent Åren väljer landstinget att i stort sett ligga på samma nivå som Skillnaden är kompensationen för preventivmedel. Sjukskrivningsmiljarden Syftet med miljardsatsningen har varit att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen slöts 2006 en överenskommelse mellan staten och SKL. Genom överenskommelsen infördes 9 (63)

30 Bilaga 232 a ekonomiska incitament till hälso- och sjukvården med den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Regeringen har i sitt förslag till budget avsatt 1 miljard kronor år Förhandlingar har redan påbörjats om en ny överenskommelse för 2016, som till en början kommer att vara ettårig eftersom regeringen gör en översyn av alla överenskommelser. Rehabiliteringsgarantin Syftet med överenskommelsen är att stödja personer med ångest, depression, stress eller en långvarig diffus smärta i axlar nacke och rygg att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning. Rehabiliteringsinsatserna syftar till att åstadkomma en ökad återgång i arbete eller att förebygga sjukskrivning bland män och kvinnor i arbetsför ålder. Statsbidraget har funnits sedan Intäkten för rehabiliteringsgarantin motsvaras av en motsvarande kostnad för ersättning till vårdgivare för genomförda behandlingar/insatser. Regeringen föreslår dock en minskning av bidraget, från 750 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Motiveringen är att effekterna endast i begränsad utsträckning har lett till återgång i arbete. Professionsmiljard Regeringen föreslår att en miljard kronor per år avsätts från och med 2016 till en så kallad professionsmiljard. Dock förväntas inte hela miljarden gå till landstingen, utan även till kommuner och andra organisationer. Satsningen syftar till att höja kvaliteten och effektiviteten i hälsooch sjukvården genom att förbättra förutsättningarna för rätt användning av professionernas kompetens och påverka landstingens kompetensförsörjning i positiv riktning. Professionsmiljarden ersätter den tidigare samordningsoch tillgänglighetsmiljarden. Jämlik cancervård För att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna har 500 miljoner kronor per år avsatts under perioden Satsningen ska korta väntetider inom cancervård samt bidra till snabb diagnos och förebyggande insatser. Pengarna ska användas till att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. De standardiserade vårdförloppen ska förkorta vårdförloppet mellan välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. Psykisk ohälsa Regeringen föreslår att 1 miljard kronor avsätt per år under perioden för psykisk ohälsa. Dock förväntas inte hela miljarden gå till landstingen, utan även till kommuner och andra organisationer. Staten och SKL har sedan 2012 genom årliga överenskommelser enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik (s.k. PRIOmedel). Jämfört med tidigare år innebär det en bidragsförstärkning med 280 miljoner kronor. Förstärkningen ska användas för att möta den ökande ohälsan bland barn och unga vuxna, dels genom att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete och dels för att stimulera nya initiativ. Vidare ser regeringen för närvarande över inriktningen på regeringens insatser inom området psykisk ohälsa. Särskilt angelägna insatser Med ett riktat bidrag förstärker regeringen engångsvis hälso- och sjukvården med 1 miljard 2016 för att möjliggöra särskilt angelägna insatser. Tillskottet avser att stärka landstingen långsiktigt inför utmaningar i form av demografi, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlen fördelas proportionellt till landstingen utifrån befolkning. Från 2017 övergår bidraget till ett generellt statsbidrag med 500 miljoner kronor per år. Förbättrad förlossningsvård Regeringen föreslår i sitt förslag till budget en fortsatt satsning på att förbättra förlossningsvården och stärka insatserna för kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Enligt regeringens förslag till budget ska 400 miljoner kronor att avsättas årligen mellan För 2015 har regeringen avsatt 200 miljoner kronor. Även dessa medel kommer kunna användas under Primärvårdssatsning Regeringen föreslår en förstärkning genom en riktad satsning för att utveckla primärvården med fokus på kvinnors hälsa. Satsningen uppgår till 130 miljoner kronor per år (63)

31 Bilaga 232 a Fria glasögon till barn och unga Regeringen föreslår att 120 miljoner kronor avsätts årligen för bidrag till bidrag för glasögon. Alla barn, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga, ska ges de bästa förutsättningarna att utveckla sin potential och kunna delta på lika villkor i såväl skola som på fritiden. Alla landsting ger idag bidrag till standardglasögon eller kontaktlinser efter recept av ögonläkare till barn i åldern 0-7 år. Satsningen innebär att även barn och unga i åldern 8-19 år ska få bidrag för glasögon. Alf-medel Statsbidraget för alf-medel (avtal om läkarutbildning och forskning) regleras i ett avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Ett nytt avtal trädde i kraft Det centrala avtalet kompletteras av regionala avtal, i vårt fall mellan landstinget och Uppsala universitet. Det nya centrala avtalet innebär en förändring i hur ersättningen för klinisk forskning fördelas. Successivt kommer en allt större andel av ersättningen fördelas utifrån en årlig bibliometrisk utvärdering. Landstinget uppskattar att alfintäkten kommer uppgå till cirka 270 miljoner kronor per år. Statsbidraget utbetalas till Uppsala universitet som i sin tur betalar ut bidraget till Akademiska sjukhuset. Av Alf-medel för forskning fördelas cirka 80 procent till 24 alf-grupper baserat på ett utnycklingssystem som tar hänsyn till både struktur och aktivitet. Primärvården/allmänmedicin utgör en sådan gruppering medan de övriga finns inom Akademiska sjukhuset. Resterande 20 procent fördelas till särskilda satsningar baserat på beslut i ALF nämnden. Övriga specialdestinerade statsbidrag Det finns även ett flertal mindre statsbidrag och som i de flesta fall går direkt ut i verksamheten. Exempel på sådana bidrag för mänskliga vävnader och celler, tolktjänst, kulturbidrag och asylbidrag. Riks- och regionvårdsintäkter Landstinget eftersträvar en förtroendefull samverkan mellan landstingen i sjukvårdsregionen. För att säkra framtidens högspecialiserade vård vid Akademiska sjukhuset krävs en långsiktighet och trygghet avseende planeringsförutsättningar och patientunderlag. Under 2015 kommer nya samverkansavtal träffas mellan landstingen i sjukvårdsregionen. Avtalen börjar gälla från och med I de nya avtalen kommer landstinget att förhandla om en ny pris- och ersättningsmodell. Det nya avtalet ska tecknas av landstinget och godkännas av landstingsstyrelsen. Efterfrågan från sjukhusets regionkunder bedöms vara fortsatt stark och växande under den kommande tre-årsperioden. Delvis beror detta på en bristande kapacitet inom flera av landstingen inom regionen. Totalt beräknas sjukhuset sälja vård för cirka två miljarder kronor. Patientavgifter I landstingsplan och budget beslutades att patientavgifter ska justeras vart fjärde år med landstingsprisindex för de fyra senaste åren. I linje med detta beslut har patientavgifterna höjts med cirka 11 procent vilket motsvarar landstingsprisindex åren Landstinget har även genomfört en översyn av sjukresereglementet vilket bland annat resulterat i att en höjning görs av egenavgiften från 100 kronor till 125 kronor. Det görs även en höjning av frikortsgränsen för sjukresor från kr till kr. Höjningen av frikortsgränsen ger också effekter på det samordnade högkostnadsskyddet som gäller öppenvård, sjukresor och hjälpmedel som är på kr. Det frikortet kan nu erhållas när man betalat avgifter på sammanlagt kr även om man inte har avgifter inom alla tre högkostnadsskydd vilket var ett krav tidigare. Personalkostnader Landstingets personalkostnader utgör 51 procent av verksamhetens kostnader, vilket motsvarar miljoner kronor Antalet anställda medarbetare är cirka och flertalet arbetar inom hälso- och sjukvård. Planperioden präglas av ekonomiska utmaningar i kombination med stora utmaningar gällande kompetensförsörjningen i form av ökad konkurrens om arbetskraft och stora pensionsavgångar som ett par av dessa. Det är därför viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet avseende kompetensför- 11 (63)

32 Bilaga 232 a sörjningen. Flera landstingsövergripande strategiska aktiviteter pågår för att nå målet att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Samsyn och samarbete inom landstinget och mellan förvaltningarna är viktiga framgångsfaktorer i detta arbete. För att uppnå målen med påbörjade landstingsövergripande aktiviteter behöver dessa fullföljas under planperioden. Det gäller arbetet med att skapa en struktur för en hållbar och långsiktig organisation för strategisk kompetensförsörjning avseende läkare samt åtgärder för att underlätta för personer med utländsk utbildning att arbeta i landstinget. Att fullfölja satsningen på studielön för vidareutbildning av grundutbildade sjuksköterskor inom de områden där bristsituationen är stor samt att säkerställa att kliniskt basår för nyutbildade sjuksköterskor kan genomföras under 2016 för att på sikt hanteras av respektive förvaltning. Inom ramen för medveten lönebildning behöver arbetet fullföljas i syfte att skapa en lönebild till stöd för en långsiktig hållbar lönebildning och kompetensförsörjning. Utrymmet är helårseffekten av 2015 års särskilt beslutade medel inför löneöversyn samt de eventuella strukturåtgärder som behöver vidtas utifrån löneanalys efter löneöversyn Pensionskostnader Jämfört med 2015 så minskar pensionskostnaden 2016 med 8 miljoner kronor, procentuellt innebär detta en minskning med 1 procent. Från 2017 ökar den med 162 miljoner kronor och 2018 är ökningen mellan åren 311 miljoner kronor. Kostnadsökningarna innebär en procentuell ökning på 17 för 2017 respektive 29 procent för Den huvudsakliga anledningen till den kraftiga ökningen av pensionskostnaden 2017 och 2018 beror på att KPA i sina beräkningar har räknat med stora prisbasbeloppsökningar dessa år till följd av antagandet att inflationen då ökar kraftigt. En annan anledning är att intjänade förmåner ökar. Den årliga genomsnittliga pensionskostnaden under planperioden är miljoner kronor. Diagram 2: Totala pensionskostnader MNKR Diagram 3: Procentuell utveckling pensionskostnader PROCENT 50% 30% 10% -10% -30% Läkemedelskostnader 830 För närvarande ser vi stora kostnadsökningar på grund av nya/dyra läkemedel. Det pågår ett intensivt och strukturerat nationellt arbete med frågan. Framförallt SKL och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bär ett stort ansvar för detta arbete. Landstinget arbetar med att utveckla systematiska metoder för att värdera nya läkemedel för att på ett ordnat sätt införa nya läkemedel. Ett viktigt delmål är att vårt lokala arbete med frågan ska gå i takt med det nationella arbetet. Under våren 2015 har även ett arbete påbörjats i landstinget som syftar till att på ett bättre sätt fånga in behovet av att använda nya och dyra läkemedel med målsättning att få in medicinskt motiverade kostnadsökningar i landstingets budgetprocess Ansvarsförbindelse 46% -1% -1% Pensionskostn BR 17% 29% -28% Prioriteringar måste dock göras på alla nivåer såsom enskilda kliniker, vårdcentraler och motsvarande. För att uppnå en kostnadseffektiv förskrivning bör läkemedel inte betraktas som en fri nyttighet och kostnadsansvaret för läkemedel bör så långt som möjligt decentraliseras. 12 (63)

33 Bilaga 232 a Förmånskostnad Landstingets kostnad för varor inom läkemedelsförmånen (läkemedel som förskrivs på recept) förskrivna till invånare inom Uppsala län 2014 var 706 miljoner kronor. Detta är en ökning med 16 miljoner (2,3 procent) jämfört med motsvarande siffra för år Denna ökning beror till största delen på ökad användning av så kallade TNF-alfa hämmare vid reumatisk sjukdom, läkemedel vid ADHD, onkologiska läkemedel, direktverkande orala antikoagulantia och vissa nyare diabetesläkemedel. Den procentuella förändringen för Akademiska sjukhuset var +7,1 procent, vårdcentralerna i länet -1,5 procent och Lasarettet i Enköping -4,7 procent. För år 2015 prognostiserar Socialstyrelsen att kostnaderna för läkemedelsförmånen minskar med cirka 1,75 procent och minskar för år med cirka 0,3 procent per år. Här bör dock betonas att Socialstyrelsens prognoser under de senaste 5 åren inte har slagit väl in på landstingsnivå. Rekvisitionskostnad Landstingets kostnad för läkemedel på rekvisition (läkemedel som ges på sjukhus eller mottagning) 2014 var 332 miljoner kronor. Detta är en ökning med 17 miljoner (5,4 procent) jämfört med motsvarande siffra för år Denna ökning beror till störst del på ökad användning av medel mot svampinfektioner, läkemedel vid transplantation och läkemedel vid immunbristsjukdomar. Nästan hela ökningen beror på kostnadsökningar vid Akademiska sjukhuset. För år 2015 prognostiserar Socialstyrelsen att kostnaderna för rekvisitionsläkemedel ökar med cirka 1 procent. Ingen prognos finns för åren 2016 och framåt. Inte heller här har Socialstyrelsens prognoser slagit väl in under de senaste 5 åren. Prognos Vi har för närvarande stora kostnadsökningar vad gäller nya, dyra läkemedel mot Hepatit C. För 2015 får vi extra statsbidrag för dessa läkemedel men det bidraget kommer inte täcka hela den kostnad vi har för dessa läkemedel. För åren 2016 och framåt är det fortfarande oklart huruvida vi får extra statsbidrag för dessa läkemedel. Utöver detta kommer att antal nya, dyra och högspecialiserade läkemedel lanseras och/eller att öka i användning de närmaste åren. Mot bakgrund av detta kommer kostnaderna för läkemedel på Akademiska sjukhuset att öka. För 2016 beräknar samverkansgruppen läkemedelsbudget som är en gemensam arbetsgrupp för Ledningskontoret och Akademiska sjukhuset att läkemedelskostnaderna på Akademiska sjukhuset kommer att öka med cirka 23 miljoner kronor utöver LPIK jämfört med Denna beräkning innehåller dock ett antal antaganden och uppskattningar och är relativt osäker. Det är första året ett prognosarbete av detta slag görs i landstinget och förhoppningen är att kunna göra allt säkrare prognoser med tiden. Prisökningar Folktandvården Folktandvårdens prislista för allmäntandvård följer Tandvårds- och Läkemedelsverkets (TLV) referensprislista som årligen justeras av TLV. Specialisttandvårdens priser beräknas utifrån TLV:s referensprislista för specialisttandvård med ett tillägg på 15 procent. Priser för Frisktandvård och egna åtgärder justeras från och med 2015 med samma procentsats som de 100 vanligaste åtgärderna i allmäntandvårdens referensprislista förändrats vid TLV:s årliga justering. Hyreskostnader Förvaltningarna kan inte finansiera de stora fastighetsinvesteringar som utförs, inom befintliga ersättningsnivåer. Under planperioden kommer därför ersättningen till förvaltningarna att utökas med anledning av detta. Under 2016 tillskjuts 8 miljoner kronor till verksamheten. Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken Den stora utmaningen de närmaste åren blir att nå målen för ökat resande i kombination med att generera biljettintäkter på den nivå som behövs för att skapa en ekonomi i balans. Tidigare sänkning av biljettpriser och utökade rabatter kan innebära att biljettintäkter inte ökar i samma takt som resandet samtidigt som resursförstärkningar blir nödvändiga. Dessutom har vi starkt kostnadsdrivande avtal med entreprenörer, vilket gör att det kostar mer ju fler som åker. 13 (63)

34 Bilaga 232 a Redan under 2015 innebär planerade prissänkningar att det blir svårt att nå budget för biljettintäkterna. Vidare förväntas ökade trafikkostnader i befintlig produktion med cirka 47 miljoner kronor. Till det ska läggas önskvärda trafikökningar på miljoner kronor, övriga tidigare beskrivna satsningar och kostnader samt ökade kostnader för avskrivningar. Flera aktiviteter genomförs under 2015 för att uppnå en effektivisering av kollektivtrafiken i länet. Den effektivitetsutredning som presenteras för kollektivtrafiknämnden våren 2015 kommer att ligga till grund för beslut om inriktning för kollektivtrafikens framtida planering. Diskussioner om vad som kan göras för en bättre trafik ska också föras med de trafikföretag som har uppdrag att utföra trafiken. Utöver det måste vi även genomföra marknadsföringsinsatser som lockar fler och nya grupper att välja kollektivtrafiken. Nettokostnad och finansieringen Det är viktigt att verksamhetens nettokostnader över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Ett generellt vedertaget mått bland landstingen är att nettokostnaderna maximalt ska utgöra 98 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Diagram 4: Utveckling av skatter och statsbidrag respektive nettokostnadsutveckling 10% PROCENT 8% 6% 4% 2% 0% 5,6% 5,4% 5,5% 4,8% 4,2% 2,4% 8,9% 5,2% 5,7% 4,2% 4,3% 3,9% Utveckling skatter och generella statsbidrag Utveckling nettokostnad Nettokostnadsutvecklingen 2014 var 5,5 procent 1. Skatte- och statsbidragsutvecklingen låg på 2,4 procent Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2015 är 5,4 procent och för skatte- och statsbidragsutvecklingen är den 4,8 procent. För 2016 är utvecklingen av skatter och statsbidrag 8,9 procent men då ingår skattehöjning med 55 öre. Om skattehöjningen exkluderas är skatte- och statsbidragsutvecklingen 4,4 procent. Det är avgörande för en långsiktig ekonomi i balans att verksamhetens nettokostnader över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Landstinget genomför och planerar att genomföra stora fastighetsinvesteringar. Samtidigt förespås konjunkturen vända uppåt de närmaste åren vilket innebär en ökad inflation. Detta leder i sin tur till att landstingets pensionsskuld ökar och därmed även de årliga pensionskostnaderna. Om bara ökade kostnader på grund av fastighetsinvesteringar och pensioner tas hänsyn till så kommer nettokostnadsutvecklingen att vara hög i landstinget de kommande åren. Dessutom finns det inom landstingets kärnverksamheter även stora behov för att möta länsinvånarnas behov. För att landstinget ska kunna ha en hållbar ekonomi i framtiden krävs prioriteringar och effektiviseringar. Likviditet De stora investeringar som landstinget planerar medför en påfrestning på de likvida medlen. Dock har landstingets likvida medel ökat avsevärt i och med den fastighetsförsäljning av Ulleråker som genomfördes under 2014 och detta gör att landstinget kan finansiera de ökade investeringarna under planperioden utan extern finansiering. Investeringar Landstingets investeringar uppgår totalt till miljoner kronor under planperioden, vilket ska jämföras med miljoner kronor i föregående landstingsplan. De stora investeringsnivåerna beror främst på investeringar kopplade till Framtidens Akademiska (FAS) men även på ny stadsbussdepå. Även investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är på en betydligt högre nivå jämfört med tidigare år. Detta beror på investeringar kopplade till FAS men även på ett eftersatt investeringsbehov på Akademiska sjukhuset. 1 Exklusive jämförelsestörande poster: reavinster mnkr, utrangering fastigheter 47 mnkr. 14 (63)

35 Bilaga 232 a Tabell 4: Investeringar under planperioden Budget Budget Plan Plan INVESTERINGAR (mnkr) Fastigheter Materiellt och immateriellt konst Summa investeringar Fastigheter Det finns ett stort investeringsbehov för ny-, om- och tillbyggnad av landstingets vård- och behandlingsbyggnader, främst på Akademiska sjukhusområdet. De totala fastighetsinvesteringarna uppgår för planperioden till miljoner kronor varav miljoner kronor enbart på Akademiska sjukhusområdet. Investeringarna under planperioden är historiskt sett höga, vilket visas i diagrammet nedan. Diagram 5: Fastighetsinvesteringar MNKR Fastighetsinvesteringar Fastighetsinvesteringar Utfall fastighetsinvesteringar Totalrenoveringen av 85-husets vårdbyggnad kommer att färdigställas 2016, som första stora etapp inom FAS. I 85-huset byggs den första vårdbyggnaden i landstinget som enbart har enpatientrum. Som andra byggnad i renoveringsbeslutet kommer vårdbyggnad 70 och kirurg- och behandlingsblocket, som också har sjukhusets huvudentré. Renoveringen kommer att pågå hela planperioden. Resultatet av vårdbyggnadens renovering kommer att ske efter samma principer som för 85-huset. År 2019 kommer en helt ny byggnad för vård och behandling att tas i bruk, med placering mot Dag Hammarskjölds väg. En byggnad på kvadratmeter som kommer att innehålla de nya strålningsbunkrarna för onkologibehandling och vårdavdelningarna för onkologipatienter. Byggnaden kommer även att innehålla elva operationssalar varav tre är så kallade hybridsalar, en kombination av operationssal och röntgensal, för att under pågående operation kunna få stöd av röntgeninformation. Rudbeckslaboratoriet byggs ut för universitetet i två etapper som båda kommer att färdigställas under perioden. Det är i den första delen av nya laboratorier som ökar kapaciteten och bland annat innebär en samlokalisering från andra delar inom sjukhusområdet. Den andra etappen ökar administrativa lokaler och stödfunktioner. En ny miljöstation blir färdigställd under planperioden och ger möjlighet att effektivt ta hand om förväntad ökad volym avfall i ett större antal fraktioner än i dag. I stationen kommer centralutrustningarna för sop- och tvättsug att installeras. Under planperioden kommer byggnation av en ny stadsbussdepå att påbörjas. Depån kommer att ligga i Fyrislund, granne med länstrafikdepån. Depån dimensioneras för 220 bussar. Materiella och immateriella investeringar De totala investeringarna i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgår för planperioden till miljoner kronor, varav miljoner kronor för Akademiska, 90 miljoner kronor för Kollektivtrafikförvaltningen och 501 miljoner kronor för Landstingsservice. Akademiska sjukhuset behöver göra stora utrustningsinvesteringar både i form av ersättningsinvesteringar och till följd av de nya fastigheter som byggs på sjukhusområdet. Kollektivtrafikförvaltningens höga investeringsnivå beror främst på nya kommunikationssystem och utveckling av biljettsystemet. Merparten av Landstingsservice investeringar är kopplade till Framtidens Akademiska. 15 (63)

36 Bilaga 232 a Landstingets styrning, ledning och organisation Landstinget är en politiskt styrd organisation och styrs ytterst av politiska beslut. Förutom den politiska styrningen regleras landstingets verksamhet av de lagar och förordningar som styr offentlig förvaltning i Sverige, främst: kommunallagen hälso- och sjukvårdslagen patientlagen lagen om kollektivtrafik Utöver lagar och förordningar finns till exempel Socialstyrelsens föreskrifter, interna policyer, program, planer, riktlinjer, ersättningsprinciper, regelverk och anvisningar som reglerar olika verksamheter. Staten har under senare år blivit en mer aktiv part i landstingens arbete genom bland annat utvecklad kunskapsstyrning och styrning med hjälp av ekonomiska incitament inom prioriterade områden. Landstinget deltar också aktivt i och påverkas därmed av det regionala utvecklingsarbetet inom ramen för regionförbundet, liksom med andra frågor som regionförbundet hanterar, till exempel FoU-stödsverksamhet, strategiska folkhälsofrågor och samordning inom vård- och omsorgsområdet. Landstinget är en aktiv part i andra regionala sammanhang, främst i Samverkansnämnden för Uppsala Örebro sjukvårdsregion men även i till exempel Mälardalsrådet. Politisk styrning Det politiska ledarskapet handlar om att styra och leda genom dialog och förankring för att skapa förståelse och legitimitet för politiska beslut och inriktningsdokument. Det är så man kan se resultat i form av följsamhet ute i verksamheterna, ett ökat engagemang och en större förändringsvilja hos personalen. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. Uppdraget regleras i kommunallagen. Landstingsfullmäktige beslutar i principiella ärenden och andra ärenden av större vikt för landstinget, exempelvis mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor och nämndernas organisation och verksamhetsformer. Landstingsstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. I princip alla ärenden till fullmäktige ska beredas av landstingsstyrelsen. Kollektivtrafiknämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikförvaltningen, UL, lyder under Kollektivtrafiknämnden. Kulturnämnden leder landstingets kulturverksamhet och ansvarar för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola. Kultur och bildning lyder under kulturnämnden. Patientnämnden är patientnämnd enligt lagen om patientnämndsverksamhet. Patientnämndens kansli är en egen förvaltning. För att möta dagens och morgondagens krav på styrning av hälso- och sjukvården inför landstinget en ny organisation från Beställaroch utförarmodellen tas bort. Istället ska sjukvården präglas av en uppdragsstyrning. I och med detta tas hälso- och sjukvårdsstyrelsen bort och ersätts av en sjukhusstyrelse och en vårdstyrelse. Styrningen av alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar kommer i och med den nya styrningen att bli mer homogen då samma styrelse har ansvar för både styrning och uppföljning. Då sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen tar över en del ansvarsområden som produktionsstyrelsen har haft så tas även denna bort. För att utöva styrning mot serviceförvaltningarna införs en fastighets-, teknik och servicenämnd. Styrmodell Inför arbetet med 2016 års planeringsprocess har landstingets uppdrags- och budgetprocess förändrats. Förändringen ska leda till tydligare dialoger med verksamheterna om behov och möjligheter och fastställande av uppdrag och ersättning. Styrmodellen utgår från kommunallagens krav om att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning. 16 (63)

37 Bilaga 232 a Landstingsplan och budget, som antas av landstingsfullmäktige i juni varje år, är det övergripande styrdokumentet som med ett treårsperspektiv anger inriktning och ekonomiska ramar för verksamheten. Mål och inriktning i Landstingsplan och budget ligger sedan till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare. Landstinget använder sedan 2012 balanserat styrkort med fem olika perspektiv och som ska fokusera på det som är strategiskt viktigt för verksamheten. Styrkortet består av strategiska mål, framgångsfaktorer och årliga mål. Landstingets balanserade styrkort ingår i Landstingsplan och budget och det är i styrkortet som landstingets viktigaste strategiska mål sammanfattas. Utifrån landstingsplanen, det landstingsövergripande balanserade styrkortet och styrdirektiv från styrelser och nämnder tas en verksamhetsoch budgetöverenskommelse tillsammans med ett balanserat styrkort fram för respektive förvaltning. Verksamhets- och budgetöverenskommelse och styrkortet ska beslutas av respektive styrelse eller nämnd. Landstingets styrning kräver att verksamheterna följer upp och utvärderar ekonomi och verksamhet, främst i delårsbokslut och i årsredovisning. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Månadsrapporter, delårsbokslut och årsredovisning ska bland annat innehålla en avstämning av god ekonomisk hushållning. Ekonomin sätter alltid en gräns för verksamhetens omfattning. Om en styrelse eller nämnd befarar att verksamheten inte ryms inom anvisad budget måste styrelsen eller nämnden vidta åtgärder omgående. Förvaltningschefen ansvarar för att ta fram förslag som ger nämnden möjlighet att nå anvisad budgetnivå. Om styrelsen eller nämnden anser att åtgärderna står i strid med landstingsfullmäktiges uppsatta mål för verksamheten, ska fullmäktige pröva åtgärderna. Anslagsram för landstingets övergripande verksamheter går till Landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen beslutar sedan om fördelningen av anslagsramar inom landstingets övergripande verksamheter. Anslagsram för hälso- och sjukvård går till sjukhusstyrelsen respektive vårdstyrelsen. Respektive styrelse beslutar sedan om fördelningen av medel inom sina respektive ansvarsområden. Anslagsram för kulturverksamhet går till kulturnämnden. Anslagsram för kollektivtrafik går till kollektivtrafiknämnden. Anslagsram för serviceförvaltningarna Landstingsservice och Landstingets resurscentrum och till fastighets-, teknik- och servicenämnden. Anslagsram för regional verksamhet går till Landstingsstyrelsen. Förutom medlemsavgiften till Regionförbundet innehåller anslagsramen bland annat även anslaget till Upplandsstiftelsen. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för Gamla Uppsala Buss AB. Styrelse och nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs med anvisade medel och att medlen disponeras så effektivt som möjligt i enlighet med landstingets balanserade styrkort. Investeringar i utrustning får göras om räntekostnad och avskrivningar ryms inom ekonomisk ram eller kan finansieras genom intäkter. Landstingsstyrelsen får i samband med årsredovisningen till följd av särskilda omständigheter besluta att inte balansera underskott eller överskott som uppkommit vid en förvaltning under året. Landstingsstyrelsen får enligt särskilt fullmäktigebeslut besluta om avskrivning av ackumulerade negativa resultat vid en förvaltning. Ansvar och befogenheter, ekonomi Landstingsfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per styrelse och nämnd. 17 (63)

38 Bilaga 232 a Landstingets balanserade styrkort 2016 Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål och Mått 2016 Medborgare och kund Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - Hälsoinriktat arbete Vårdgarantin ska uppnås. Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 % jämfört med Ekonomi Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Effektiv ekonomistyrning Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Budget ska hållas Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre. Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 % Produktion Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalitet Produktionsplanering Helhetssyn på flöden och samverkan Kvalitetsutvecklingsarbete Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. 75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Förnyelse Landstinget är innovativt och ligger steget före. Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Alla förvaltningar ska stärka sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden. Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Medarbetare Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 procent. 18 (58)

39 Bilaga 232 a Hälso- och sjukvård Tillgänglighet efter behov En grundläggande utgångspunkt för landstinget är att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf, att målet för hälso- och sjukvården ska vara en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. I landstinget ska vårduppdrag och ersättningssystem utformas på ett sätt som främjar målet med hälso- och sjukvården. En annan grund för arbetet i landstinget är en verksamhet där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet och korta väntetider. Telefon-, öppethållande- och mottagningstider ska anpassas efter befolkningens behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. Det är viktigt att landstinget utvecklar indikatorer för att uppmärksamma och mäta patientens hela tid i vårdkedjan. Vår målsättning är att Uppsala län ska ha Sveriges friskaste befolkning. Både den akuta som planerade vården ska utmärkas av vård på lika villkor, hög patientsäkerhet, god tillgänglighet och korta väntetider. Vården måste alltid organiseras utifrån individens behov och patienten ska få möjlighet till inflytande. Patientens ställning stärks av makten att välja, av kunskapen att göra välgrundade val, av möjligheten att vara delaktig, av ett bemötande som gör vården personlig och en organisation som ser patientens behov. Ett stort patientfokus är viktigt för alla patienter, men allra viktigast för de patienter som av olika skäl har svårt att tillvarata sina rättigheter i vården. Den 1 januari 2015 trädde den nya patientlagen i kraft. Målet med patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. En viktig nyhet i lagen är att patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Patienten ska sammanfattningsvis få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår också i ett annat landstings vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting. Landstinget ska arbeta för att utöka vården i länet så att människor kan få vård där de bor i så stor utsträckning som möjligt. Landstinget ska även arbeta med patientinflytande. Patientens delaktighet och inflytande är viktiga faktorer i en trygg och säker vård. När människor känner att de har makt att påverka sin egen situation så ökar också välbefinnandet. Hälso- och sjukvårdens kostnader ökar på grund av befolkningsutveckling och demografiska förändringar. Kostnaderna drivs även av forskningens och den medicintekniska vetenskapens nya metoder. Dessutom genereras kostnaderna för vården inom läkemedelsområdet. Den medicinska utvecklingen ökar vår förmåga att förbättra människors hälsa samtidigt som resurserna för att tillgodose behoven är begränsade. Ett sätt att möta detta är att inom hälso- och sjukvårdens område arbeta med prioriteringar samt att bevaka kostnadsutvecklingen. Beträffande arbetet med prioriteringar ska den etiska plattformens tre grundläggande principer vara styrande för detta arbete, nämligen människovärdet, behov och solidaritet och kostnadseffektivitet. Hälso- och sjukvården ska utveckla uppdrag och prioriteringar utifrån en behovsstyrd vård med utgångspunkt i befolkningens verkliga behov. För att kunna göra det måste hälsooch sjukvårdens uppdrag utformas utifrån gjorda behovs- och omvärldsanalyser och prioriteringar. Det finns idag kunskap kring vilka bestämningsfaktorer som är relaterade till ohälsa och dess omfattning i länet, exempelvis från befolkningsundersökningarna Liv och hälsa Ung samt Hälsa på lika villkor. Det finns även kunskap om vårt läns arbete med folksjukdomar genom exempelvis Öppna jämförelser, Nationella kvalitetsregister och Nationella patientenkäter. Utifrån kunskapen om utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer i länet och dess hälsoeffekter, går det att förutse att vissa folksjukdomar kommer att fortsätta att öka de närmaste åren och därmed ojämlikheten i hälsan. Även ojämlikheten i vården tilltar i meningen att vissa grupper söker och får sjukvård i mindre utsträckning än 19 (63)

40 Bilaga 232 a andra. Faktorer som hindrar patienterna att söka och få bästa möjliga sjukvård är exempelvis, dålig bemötande, genus och personliga förhållanden. Landstinget har redan i dag kommit långt i arbetet med att förbättra tillgängligheten via olika kanaler. För att underlätta för länets medborgare är det en fördel om den senaste informationstekniken, till exempel för bokning av besök, receptförnyelse och information om behandlingsresultat, finns tillgänglig för patienten. Mina vårdkontakter, där patienten via internet kan kommunicera med vården, är ett utmärkt verktyg som underlättar för den enskilde och samtidigt minskar behovet att via telefon kontakta vården för exempelvis tidsbokningar. Samtidigt är tillgänglighet i vården betydligt större än bara frågan om telefontider eller möjlighet att skicka e-post till vårdgivaren. Det handlar även om geografisk tillgänglighet, att vården ska finnas där människorna finns. Att ha ett socioekonomiskt perspektiv på tillgänglighet innebär att vården måste vara tillgänglig för alla oavsett utbildning, inkomst eller bakgrund. Det handlar även om kulturell tillgänglighet, att bemöta människor utifrån deras sociala och kulturella utgångspunkter och deras behov. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska agera så att de förknippas med värden som långsiktighet, kvalitet och tillgänglighet. När verksamheten överväger att göra förändringar inom sitt område som påverkar servicenivån på en ort ska en bedömning göras av effekterna för medborgare och patienter. Produktionsplanering Produktions- och kapacitetsplanering handlar om att göra interna processer effektiva och om att dimensionera resurser för att få effektiva flöden i verksamheten. Målet är att öka produktiviteten och skapa jämna flöden som är anpassade efter uppdraget. Viktigt är att systematiskt fånga behoven och planera resurserna utifrån behoven. Det finns en landstingsgemensam modell för produktionsplanering vilken samtliga förvaltningar ska tillämpa. Modellen består i korthet av fyra steg: 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplanera efter behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan Under planperioden ska både mottagningsoch opererande verksamheter fokusera på produktionsplaneringen. Målet är att det ska finnas produktionsplaner på alla nivåer i organisationen så att förväntad produktion går att utläsa per vecka, månad och år. Dessa produktionsplaner ska sedan löpande följas upp och ställas i relation till behovet och kösituationen för verksamheten. Produktionsmål för varje verksamhet blir därmed en framgångsfaktor liksom förväntad produktion per enskild medarbetare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna arbetar i dag i varierande omfattning med produktionsplanering. Det finns fortfarande en stor potential när det gäller att öka graden av produktionsplanering inom landstingets verksamheter. För bästa möjliga resursanvändning och effektivisering av verksamheten ska utvecklingen av produktions- och kapacitetsplanering intensifieras under planperioden. Produktionsplanering ska skapas utifrån såväl produktion som forskning och utbildning. Produktionsplaneringen ska ha som utgångspunkt att skapa god tillgänglighet och vård av god kvalitet. Med andra ord ska planeringen innehålla den produktion som krävs för att reducera befintlig kö till en optimal nivå. De närmsta åren pågår inom landstinget, stora och omfattande byggprojekt. Påbörjade eller planerade byggprojekt ska genomföras på sådant sätt att produktionen säkerställs och upprätthålls så att inte vårdköerna växer. Vård på rätt vårdnivå Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar och möjlighet ges för att sammanlänka vård i former och kedjor så vården hänger ihop och uppfattas som meningsfulla ur ett medborgar- och patientperspektiv. Vård ska ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON), både vad avser vårdenhet och kompetensnivå. För att kunna tillgodose de växande vårdbehoven ska den så kallade BEON-principen vara vägledande och tillämpas konsekvent. Det leder till en högre effektivitet i vårdsystemet och därmed 20 (63)

41 Bilaga 232 a kostnadsbesparingar och bättre kvalitet för patienten. Sjukhusvård Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping gagnar landstinget. En ökad produktion med därtill minskande köer gör Akademiska sjukhuset mer attraktivt. Ett förvaltningsövergripande samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har påbörjats. Samarbetet mellan sjukhusen ska utvecklas och stärkas, särskilt kring operationsverksamheten, i syfte att utnyttja resurser optimalt och därigenom bidra till att kösituationen förbättras. Akutsjukvården ska utvecklas och landstinget ska utreda förutsättningarna för ett sammanhållet akutcentrum på Akademiska sjukhuset, för att säkerställa optimal bemanning, triagering och organisation. Målet är att en akutmottagning med egna specialistläkare och en närliggande jourmottagning på primärvårdsnivå, ska bilda centret. För de patienter som söker sig till akutcentret ska behovet vara styrande för den vård som ges samt om vården ska ges på primärvårds- eller specialistvårdsnivå. Det är viktigt att de patienter som kommer till akutmottagningen snabbt får en bedömning och vid behov, en vårdplats. Sjukhuset behöver säkra att det finns tillräckligt med vårdplatser och en viktig del i det arbetet är att hela sjukhuset tar sitt ansvar för akutmottagningens patienter. Akutsjukvård är ett teamarbete mellan olika professioner och omfattar utredning av symptom, diagnostik samt behandling och uppföljning av akuta sjukdomstillstånd. För att stärka patientsäkerhetsarbetet, korta väntetiderna och förbättra flödena i vården har studier visat att olika triagemodeller har stor inverkan på patientsäkerhetskulturen och patientens väntan på akutmottagningen. Att främja den psykiska hälsan är en av sociala välfärdens största utmaningar. I syfte att åstadkomma förbättringar för personer med psykisk ohälsa har landsting och kommuner i Uppsala län gjort omfattande arbetsinsatser bland annat genom den nationella överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Arbetet har varit framgångsrikt men ytterligare utvecklingsarbete behöver göras inom ramen för landstingets egna verksamheter. Gränsdragningen mellan olika förvaltningar behöver tydliggöras och resursfördelning ses över. Förebyggande arbete och tidiga insatser är framgångsfaktorer. I detta arbete är en god kompetensförsörjning en grundförutsättning. Landstinget har beslutat att inför 2016 låta ta fram en övergripande viljeinriktning och handlingsplan mot psykisk ohälsa. Äldre patienter kan fara illa av att behöva vänta länge på akutmottagning. Det finns ett särskilt behov av att kunna möta den växande andelen multisjuka äldre med kroniska besvär. Genom att utveckla möjlighet till förstärkt geriatrisk kompetens och förutsättningar för direktinläggning kan långa väntetider för patienten på akuten undvikas. En annan möjlig väg är att öka antalet hembesök. Landstinget behöver också stärka samarbetet med kommunerna för att nå hållbara och långsiktiga lösningar. Patientens perspektiv och behov ska alltid vara styrande i samarbetet mellan kommun och landsting. Läkare från andra specialiteter än allmänläkarens ska kunna arbeta konsultativt mot primärvården samt exempelvis kommunernas äldreomsorg och elevhälsa En viktig specialitet i detta arbete är psykiatri. Landstinget i Uppsala län ska upprätta former för telemedicin för att underlätta det konsultativa arbetet. Ett ökat inslag av specialistvård i öppenvården och mobila verksamheter ökar möjligheten för att patienter ska kunna få vård i den egna länsdelen. Exempelvis ska det erbjudas ögonmottagning och öronmottagning i Tierp. Regelbunden rådgivande specialistverksamhet kan även ge kompetensutveckling och utgöra ett kollegialt stöd som lockar fler medarbetare att arbeta på vårdcentraler med långa avstånd till länets större orter och sjukhus. Mottagandet och omhändertagandet av svårt sjuka barn ska ske på ett sådant sätt att barnperspektivet genomsyrar hela vårdkedjan. 21 (63)

42 Bilaga 232 a Primärvård Samsjuklighet mellan psykisk ohälsa och smärtproblematik är vanligt och sjukdomarna utgör 2/3 av alla sjukskrivningar. För att patienten ska erhålla en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess behöver varje vårdcentral en funktion för koordinering av detta arbete. Utvalda vårdcentraler behöver kunna utföra teamutredningar och utbudet av multimodal smärtrehabilitering behöver säkras. En översyn av primärvårdens uppdrag och finansiering pågår och resultaten från översynen kan medföra förändringar under planperioden. Resurserna ska tydligare kopplas till behov och ohälsa, nya etableringar ska vara behovsstyrda och det totala ansvaret för befolkningens behov av vård beaktas. Vårdcentralsuppdraget ska utvecklas i syfte att öka det förebyggande arbetet och för att stärka tidiga och nära insatser och därigenom minska behovet av sjukhusens specialistvård. Möjligheten till samordning och samlokalisering mellan vårdcentraler och barnmorskemottagningar respektive barnavårdscentraler ska också utredas. Syftet är att kunna erbjuda en mer komplett första linjens vård samtidigt som det finns samordningsvinster för såväl patienter som verksamheter. Primärvården behöver få resurser för att bättre kunna möta den ökande psykiska ohälsan. Vårdcentralernas insatser och aktiviteter ska under planperioden ha ett ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård. Vårdcentralerna ska uppnå en högre kompetens kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård. Primärvårdens ansvar för vården av äldre ska utvecklas och kompetensen kring äldre ska stärkas under planperioden. Ett samarbete är påbörjat mellan landstinget och Uppsala universitet i syfte att gemensamt arbeta med forskning, utbildning, utveckling och fortbildning inom ramen för en Akademisk vårdcentral (AVC). Landstinget kommer under planperioden fatta beslut om en Akademisk vårdcentral. Vårdcentralen ska bli ett stöd för den samlade primärvården och drivas i linje med sitt uppdrag men även i enlighet med Forskningsstrategi för landstinget I syfte att säkerställa att primärvården finns där behoven är som störst ska en ny vårdcentral öppnas i Stenhagen under planperioden. Möjligheten att öppna en landstingsdriven vårdcentral i Bålsta ska utredas under året. Patienternas möjlighet att välja läkare och vårdinrättning inom primärvårdens område kommer även framöver att vara en av grunderna för patienternas delaktighet och inflytande, vilket regleras i särskild lagstiftning. Närvård Närvård är ett samarbetskoncept som syftar till att mer av vården ska kunna utföras nära patienten, helst i det egna boendet. Ett annat syfte är att minimera patientströmmarna till sjukhusen och då framför allt till akutmottagningarna. För att få ett välfungerande närvårdsarbete måste området ses som en landstingsövergripande fråga och inte en fråga för enskilda förvaltningar. Konceptet bygger på tre delar. Det handlar dels om att landsting och kommuner var för sig fullföljer sin uppgift på bästa möjliga sätt, dels att landsting och kommuner hjälper och stärker varandra för att öka förmågan. Dessutom handlar det om att vid behov organisera sig tillsammans för att lösa gemensamma problem. Metoden för samverkan inom närvård är att arbeta processinriktat, skapa rutiner för samverkan och implementera dessa. Landstinget ska driva närvårdsfrågor utifrån en helhetsbild med strävan att uppnå en jämlik vård och en vård på rätt nivå. Detta kräver en samsyn och god samverkan mellan landstinget och länets kommuner. Landstinget måste ha ett likartat förhållningssätt till alla kommuner men den lokala lösningen kan komma att se olika ut. I första hand ska landstinget och kommunerna ha en god kommunikation och kunskap om varandras uppdrag och verksamhet. Det ska finnas etablerade kontaktytor med möjlighet att snabbt nå rätt nivå inom respektive organisation. I andra hand gäller det att hitta arbetssätt och strategier där landstingets och kommunernas verksamheter kan hjälpa och stärka varandra. Det kan för landstingets del innebära en förbättrad tillgänglighet till läkarkontakt eller mobila team som kan stödja kommunernas arbete. Det kan handla om att bilda gemensamma nätverk för att öka kunskap och kon- 22 (63)

43 Bilaga 232 a takt. Det tredje steget kan vara att samorganisera sig så att landstinget och kommunerna gemensamt kan klara mer av vårdbehoven lokalt. Det kan till exempel handla om gemensamma närvårdsavdelningar eller att resurser och verksamheter slås samman. Den närvårdsstrategi som togs fram under 2015 lägger grunden för det fortsatta arbetet under mandatperioden. Där pekas tre prioriterade områden ut; äldre, barn och unga samt personer med psykisk ohälsa. Närvårdskonceptet är tillämpligt för samtliga områden men varje område bör hanteras var för sig. Det finns redan idag ett flertal styr-, arbetsoch projektgrupper liksom etablerade verksamheter inom ramen för närvårdskonceptet. Det pågår samtidigt samarbete inom en rad andra viktiga områden förutom de som finns inom närvårdsstrategin och dessa kan komma att påverkas av den prioritering som nu görs av närvårdsarbetet. Närvårdsutvecklingen samordnas genom särskilt utsedda politiker och genom de närvårdskoordinatorer som finns i länet. Koordinatorerna är samfinansierade mellan landstinget och respektive kommun och deras uppdrag är att stödja, stimulera och vara drivande i det lokala samarbetet. Koordinatorerna är en framgångsfaktor och bör därför finnas i samtliga kommuner i länet. Landstinget ser gärna att närvårdssamarbetet och närvårdsverksamheterna regleras i regionala och lokala avtal. Närvård äldre Antalet och andelen äldre i befolkningen ökar. Under planperioden kommer antalet personer över 65 år att öka med nästan 9 procent. Idag kommer 41,7 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader från patienter över 65 år. Det finns därför all anledning att aktivt arbeta för förbättrade vårdkedjor och vårdmetoder för att förhindra akutbesök och sjukhusinläggningar och istället förlägga vården nära patienterna och med tidigare insatser. Kommunerna har ett stort ansvar genom sin hemsjukvård men behöver stöd och hjälp när de egna resurserna inte räcker till. Landstinget finns redan idag ända in i det egna boendet med mobila team, palliativa team eller genom annan sjukhusanknuten hemsjukvård. Det finns en utveckling mot att mer av sjukhusvården kommer att bedrivas i hemmet. Det finns fördelar för både patienter och vårdgivare med en sådan utveckling men det passar inte för alla patienter eller alla slags sjukdomstillstånd. Landstinget behöver utreda på vilket sätt och vilka kompetenser som behövs för att förstärka den nära vården och i vilken del av organisationen. I Östhammar, Enköping och Uppsala finns idag närvårdsenheter. Liknande verksamhet ska startas Tierp och samtliga ska förstärkas och utgöra grunden i länets närvårdsarbete. En del av arbetet med en utveckling av närvården för äldre har påbörjats genom hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslutade strategi för närvårdsarbete med bland annat fördjupad behovsanalys av närvårdsplatser i Tierp, utvärdering av närvårdsplatser i Uppsala och att utreda ökade mobila insatser/ökad hemsjukvård. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har även beslutat att föreslå landstingsstyrelsen att avsätta 12 miljoner kronor till etablering och drift av närvårdsplatser i Tierp samt mobil verksamhet i norra länsdelen, för år Uppbyggnad av närvårdsplatser förutsätter att Tierp och Älvkarleby bidrar ekonomiskt till närvårdsplatserna. Ytterligare delar behöver analyseras och utvecklas i en dialog med länets kommuner. Vi har en åldrande befolkning som är i ökat behov av vård delar av livet. Det innebär även nya utmaningar kring andra behandlingsmetoder som dagvård, vård i hemmet och vård på distans. En viktig uppgift för sjukvården är att säkerställa att äldre och kroniskt sjuka får god tillgång till vård och behandling. Samtidigt underlättar den medicinska utvecklingen att delar av den specialiserade sjukvården flyttas närmare länets patienter. Såväl förundersökningar som eftervård och rehabilitering kan idag utföras som öppenvård vid vårdcentraler och i hemsjukvård. Varje sjukhusinläggning som skulle ha kunnat undvikas innebär en påfrestning för patienten och en kostnad som kunnat användas på annat sätt. En ändamålsenlig och säker läkemedelsanvändning för äldre är ett fortsatt angeläget område. Så kallad polyfarmaci (många olika mediciner samtidigt på daglig basis) innebär 23 (63)

44 Bilaga 232 a en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. I öppna jämförelser uppmärksammas att landstinget har högst andel äldre med 10 eller fler läkemedel. För att säkerställa en användning som främjar hälsa behöver många äldre personer återkommande genomgångar av sina läkemedel exempelvis vid inskrivning på exempelvis vårdavdelning, och vid läkarbesök i öppenvård, Ett viktigt fokusområde är adekvat användning av läkemedel mot psykos i särskilda boenden. Folktandvården kommer från och med 2016 att hantera all uppsökande verksamhet för munhälsobedömningar. Folktandvårdens Kompetenscentrum för äldretandvård, KÄT, samlar, sprider och skapar kunskap om äldres munhälsa. KÄT drivs i projektform och ska utvärderas i slutet av Beslut om framtiden tas senast hösten Närvård - Barn och unga Samverkan inom närvården gällande barn och unga omfattar förebyggande arbete, tidiga insatser men även barn och unga som är i behov av mer omfattande insatser, exempelvis specialistnivå inom habiliteringen. Den nationella psykiatrisatsningen, PRIO, ligger som grund för en del av arbetet i hela länet. De områden som prioriteras är första linjen för barn och unga med en psykisk ohälsa, skola och psykisk ohälsa, tidiga insatser/sociala investeringar, barn i behov av sammansatt stöd, webbaserad information till barn och unga och samordnad individuell plan, SIP. Andra länsgemensamma satsningar görs inom området att upptäcka och ge tidiga insatser till barn som har eller riskerar ohälsa. En satsning är att erbjuda hälsoundersökningar av barn och ungdomar som utreds för samhällsvård. Ett annat är gemensamma insatser för barn och unga med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer, (projekten Katamaran och if@m). Förutom de länsgemensamma prioriteringarna sker ett arbete lokalt i varje kommun med de problemområden som identifierats. Det kan till exempel gälla, barn med neuropsykiatrisk problematik, ogiltig frånvaro i skolan, barn och unga som riskerar att fara illa, ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Här samverkar förskola, skola och elevhälsa, socialtjänst, primärvård, barnspecialistmottagningen, barn- och ungdomspsykiatri och habiliteringen. Närvård - psykisk ohälsa Den nationella överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa ska förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg. En satsning inom området psykisk ohälsa finns även 2016 men det är i dagsläget osäkert hur den är utformad. Regeringen har idag två prioriterade målgrupper: Barn och unga Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa. För att kunna ta del av eventuella stimulansmedel krävs en aktiv samverkan med länets kommuner. År 2016 kommer landstinget och kommunerna i länet erbjuda webbaserad information via 1177.se där det beskrivs vart man kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp vid problem med den psykiska hälsan. Psykisk ohälsa är numera den främsta orsaken till sjukskrivning och människor med psykisk sjukdom är bland de mest sårbara inom sjukvården. Tidiga åtgärder är av avgörande betydelse. Det måste bli enklare för patienter att få tidig tillgång till vård och det ska finnas medicinsk och psykologisk kompetens i primärvården. I syfte att uppfylla detta arbetar landstinget med en handlingsplan mot psykisk ohälsa. Öppen-och slutenvården ska hållas ihop för att skapa en bättre vård. För patienten måste de vara två delar av en sammanhållen kedja där kunskapen om patienten följer med oavsett vårdform. Vård för psykiska besvär ska vara lika lättillgänglig som annan vård. En del av den psykiska ohälsan beror på missbruk i olika former. Utvecklingen av landstingets missbruks- och beroendevård 24 (63)

45 Bilaga 232 a ska ske i samarbete med länets kommuner, polisen, Regionförbundet och Länsstyrelsen. Exempel på möjliga samarbetsområden är en ny tillnyktringsenhet som kan komma att etableras under När det gäller missbruk är det viktigt att arbeta förebyggande, men också att snabbt sätta in insatser när problem uppstår. Därför behöver landstinget bli bättre på att ta hand om barn och ungdomar med missbruksproblem. Detta är ett arbete som effektivast görs genom ett gott samarbete med socialtjänst och familjer. Idag finns det ingen möjlighet för barn och unga med missbruksproblematik att få hjälp i landstinget då det stödet bara riktar sig till vuxna. Oavsett fysisk eller psykisk ohälsa har individen en lagstadgad rätt att vid behov av insatser från både kommun och landsting bli erbjuden samordnad individuell planering (SIP). SIP är ett arbetsverktyg som tydliggör ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting. Planeringen utgår från patientens behov och är ett viktig redskap för att närvårdsarbetet ska få genomslag i praktiken. Erfarenheter från en utvärdering 2015 ska användas för att vidta åtgärder 2016 kring hur landstinget ska öka användningen av SIP som arbetsverktyg. Kvalitet genom god vård Landstingets samtliga verksamheter ska bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9). Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård För att få en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård är det av vikt att strategiska landstingsövergripande frågor hålls samman, dels på en övergripande politisk nivå och dels på en övergripande tjänstemannanivå. Exempel på sådana strategiska områden är arbetet med patientsäkerhet, arbetet med vårdprogram för Nationella riktlinjer, arbetet med vårdkedjor och arbetet med läkemedelsfrågor och smittskyddsfrågor. Tjänstemannaansvaret för dessa frågor samordnas av landstingets ledningskontor. Det pågår en utveckling i hela landet i riktning mot en mer kunskapsstyrd vård. En definition av kunskapsstyrning är att utifrån befintlig evidensbaserad kunskap uppnå tilllämpning inom landstingets verksamheter. Med andra ord ska kunskapsstyrning vara ett förbättringsstöd för verksamheterna. Regeringen och SKL har enats om insatser som syftar till att hälso- och sjukvården ska bli mer kunskapsbaserad och att resultaten ska bli mer transparenta och jämförbara. Överenskommelsen innefattar bland annat ett fortsatt arbete med stödstrukturer för landstingens utveckling av kunskapsstyrning och insatser för genomförande och utveckling av öppna jämförelser. Arbetet med att införa ett evidensbaserat kunskapsmaterial i landstingets verksamheter utvecklas under 2016 och fokus ligger på, Socialstyrelsens nationella riktlinjer, Läkemedelskommitténs rekommendationer, försäkringsmedicin och Öppna jämförelser. Inför implementering av aktuella nationella riktlinjer fortsätter arbetet med att skapa lokala programråd för respektive sjukdomsområde. De lokala programråden kommer att mer direkt ha ett ansvar för implementering bland annat genom utarbetande av vårdprogram utifrån de Nationella riktlinjerna. Öppna jämförelser, som tas fram i samarbete mellan SKL och Socialstyrelsen, ska användas som ett strategiskt verktyg vid kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvården. Tillsammans med nationella riktlinjer, kunskapscentra och andra satsningar utgör de öppna jämförelserna en viktig delmängd i landstingets fokusering på förbättringsarbete. Ett utvecklat landstingsinternt samarbete säkerställs kontinuerligt. Samverkan med övriga landsting inom Uppsala Örebroregionen beträffande analys och val av indikatorområden kommer också att ge förbättrad effektivitet och synergier i processen för kunskapsstyrning. Under 2016 fortsätter utvecklingsarbetet inom kunskapsstyrning med att ta fram bra uppföljningsunderlag som i sin tur kan ge en helhetsbild av till exempel en sjukdomsgrupp. Då kunskapsstyrning är ett angeläget område för utveckling av hälso- och sjukvården har regionens samverkansnämnd skapat en rad 25 (63)

46 Bilaga 232 a fora för att samordna och stödja landstingens arbeten inom området. Utöver detta har läkemedelskommittéerna inom Uppsala Örebroregionen, på samverkansnämndens uppdrag, bildat ett regionalt läkemedelsråd. Regionala läkemedelsrådets uppdrag är bland annat att verka för kostnadseffektivitet och patientsäkerhet. Under de kommande åren kommer ett ökat arbete att läggas på att skapa gemensamma fortbildningsmöjligheter för läkare inom regionen. Regeringen ställer genom sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin krav på handlingsplaner för patienter i arbetsför ålder vad gäller jämställd sjukskrivning, försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, tidig samverkan, plan mot psykisk ohälsa, införande av intygstjänst samt att erbjuda evidensbaserad rehabilitering till sjukdomsgrupperna långvarig smärta och psykisk ohälsa. För att landstinget även framöver ska klara regeringens krav och patienterna ska kunna erhålla en kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess behöver arbetet inom området fortgå. Kompetensutveckling och stöd inom medicinsk arbetslivsinriktad rehabilitering och försäkringsmedicin behöver ges kontinuerligt till alla berörda professioner inom sjukskrivningsintensiva verksamheter. Det är viktigt att samarbetet mellan landsting och kommun ökar när det gäller rehabiliteringen så att ansvarsfördelningen blir tydlig. Målet är en välfungerande vårdkedja, med rätt insats i rätt tid. För att vårdkedjan ska fungera behöver också övergången för patienten mellan olika vårdgivare vara smidig, oavsett om det gäller slutenvård, öppenvård eller primärvård. Patienterna ska ha rätt till en plan som visar hur och när rehabiliteringen ska genomföras. Landstinget ska under planperioden arbeta med olika åtgärder utifrån tre genomförda utredningar, inom området rehabilitering. Syftet är att optimera rehabiliteringsprocessen och åstadkomma en samordnad, teambaserad och resursstark rehabilitering präglad av samverkan och där ansvarsförhållanden är tydliga och efterlevs. Behovet av ett rehabiliteringscentrum utreds och resultatet av utredningen kan medföra förändringar under Säker hälso- och sjukvård Landstinget i Uppsala län ska ligga bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Målet är att antalet vårdskador ska minimeras i samtliga vårdprocesser inom ramen för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Etablerande av fungerande och säkra vårdkedjor kräver standardiserade vårdprocesser och sker bäst i processer drivna av för patienten värdebaserad vård. För att säkerställa tryggheten och säkerheten för patienten måste en utveckling av processer ske och ansvaret hos olika vårdgivare och verksamheter klargöras. Detta arbete är särskilt viktigt då flera vårdgivare är involverade. I beskrivningen av vårdprocessen ska utöver de medicinska insatserna ledtider och kvalitetsmått vara en naturlig del i begreppet värdebaserad vård. Patientsäkerhetslagen innehåller en skrivning om att vårdgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, samt krav på att vårdgivaren årligen ska sammanställa en patientsäkerhetsberättelse. I berättelsen ska det löpande patientsäkerhetsarbetet beskrivas. Patientsäkerhetsberättelsen ska även innehålla analys av resultaten av det genomförda arbetet. Patientsäkerhetslagen förtydligar och förstärker vårdgivarens ansvar att utreda negativa händelser och bedriva systematiskt förebyggande arbete för att minska vårdskador. En av grundtankarna i samarbetet mellan Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) angående patientsäkerhetsöverenskommelsen är att stödja landstingens patientsäkerhetsarbete utifrån mätbara mål i ett systematiskt förbättringsarbete. Det övergripande målet med överenskommelsen är att reducera antalet vårdskador som förorsakar både lidande för patient och närstående samt stora kostnader för landstinget. Viktiga delar i arbetet med infektionsbekämpning är Stramas arbete och organisation, Infektionsverktyget och ett effektivt vårdhygienarbete. Infektionsverktyget kommer på sikt att bidra till rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, vilket är en central del av patientsä- 26 (63)

47 Bilaga 232 a kerhetsarbetet. Nästa steg är också att verktyget införs i primärvården vilket formuleras i en landstingsövergripande handlingsplan för eliminering/minskning av vårdrelaterade infektioner (VRI) tidsatt över perioden Inom ramen för Nationell samverkan för kunskapsstyrning (NSK) kommer ett programråd Strama att bildas där Uppsala län aktivt kommer att delta. Patientsäkerhetskulturen i en organisation har visat sig vara en avgörande framgångsfaktor i arbetet att förebygga vårdskador. Resultatet från de patientsäkerhetskulturmätningar som tidigare genomförts kommer att utgöra basen för den strategi som ska utformas för att långsiktigt stärka patientsäkerhetskulturen inom landstinget. Målen formuleras inom de enskilda förvaltningarna ned till verksamhetsnivå. Vikten av att målen stöds och följs upp av landstingens högsta ledning kan inte nog understrykas. Som ett led i detta inrättades 2015 ett patientsäkerhetsteam på Landstingets ledningskontor för övergripande samordning och redovisning av patientsäkerhetsarbetet. Handlingsplaner för patientsäkerhet och förstärkning av uppnådda resultat kommer att vara i fokus under planperioden. Chefsläkarna kommer att driva patientsäkerhetsfrågorna. Hos förvaltningarna ligger ansvaret för att patientsäkerhetsarbetet drivs i en riktning där resultaten av patientsäkerhetsberättelserna kopplas till handlingsplaner och uppföljning av resultat. En stor andel av vårdrelaterade skador orsakas av läkemedelsrelaterade problem. Socialstyrelsen kräver därför i författningen SOSFS 2012:9 skärpta krav på läkemedelsgenomgångar för alla patienter som är 75 år och äldre och har fem eller fler läkemedel. Syftet är att säkerställa en ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv läkemedelsterapi. Under planperioden ska det säkerställas att nödvändiga läkemedelsgenomgångar genomförs. I linje med den Nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar bildar landstingen i Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Värmland och Dalarna tillsammans det regionala samverkansnätverket Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Syftet med Kunskapsnätverket är att skapa samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, hitta gemensamma utvecklings- och forskningsområden och ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan de deltagande länen. Målsättningen är att minska antalet hiv/stifall, främja psykisk och sexuell hälsa samt minska antalet oönskade graviditeter. Det är viktigt att förebygga infektioner genom kunskapsspridning, testning och rådgivning samt genom att stödja beteendeförändringar när det behövs. Det är viktigt att det inte finns några hinder för provtagning, varken för den enskilde vid misstanke om allmänfarlig sjukdom såsom hiv/sti, eller då vården ska utföra smittspårning. Smittsamma sjukdomar är den vanligaste orsaken till att barn inte kan vara i förskolan. För att öka kunskapen till personal inom barnomsorgen samt ge råd till föräldrar hur smitta kan begränsas och förebyggas i förskolan samt för att minska antibiotikaförskrivning till barn kommer Strama, Smittskyddsenheten och barnhälsovården att behöva intensifiera arbetet med att utbilda personal och föräldrar i länets förskolor. Vaccinationer är betydelsefulla för att förebygga sjukdomar. När det gäller influensavaccinering ska insatserna framförallt riktas till äldre över 65 år och till de patienter som har riskfaktorer. Ett speciellt problem är svårigheter att få information om andelen vaccinerade i de olika riskgrupperna. En målsättning är att under planperioden införa en elektronisk vaccinationsjournal. Vård ska ges med omsorg och det behövs rätt personer på rätt plats för att det ska ske. Omsorgen om den enskilda patienten är viktig och därför ska landstinget skapa förutsättningar för mindre andel administrativt arbete så att tiden räcker till för att se varje patient. Patientsäkerheten är högt prioriterad och bör därför genomsyra hela verksamheten. Kedjan ska fungera så att patientsäkerheten finns med från politiska beslut till att de som möter patienterna i det dagliga arbetet har rätt resurser och förutsättningar för att ge vård av bästa kvalitet. Strävan mot optimal patientsäkerhet, inte minst arbetet med vårdrelaterade infektioner, är en grundläggande del av landstingets arbete. 27 (63)

48 Bilaga 232 a Under planperioden ska möjligheten att stärka arbetet som sker på sektionen för vårdhygien vid Akademiska sjukhuset, ses över. Patientfokuserad hälso- och sjukvård En jämlik och evidensbaserad vård är sjukvårdens högsta prioritet. Med patienter som är mer pålästa än någonsin ökar de kommunikativa utmaningarna. För att patienterna ska känna sig trygga med den vård landstinget erbjuder och för att skapa bra förutsättningar för ett gott tillfrisknande är det viktigt med ett gott bemötande. En del av bemötandet är den information som patienterna får vid och inför en vårdkontakt. Den information som ges vid utskrivning ska under planperioden tydliggöras, likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar infördes en ny bestämmelse i hälsooch sjukvårdslagen. Enligt den nya bestämmelsen ska verksamhetschefen se till att vården tillgodoser patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Verksamhetschefen ska utse en fast vårdkontakt för patienten om det är nödvändigt, eller om en patient själv begär det. Vid sjukdom kan det vara svårt att hitta rätt i sjukvården och att få hjälp i rätt tid. Landstinget ska därför fortsätta arbetet med att utveckla funktionen fast vårdkontakt. En Fast vårdkontakt är en funktion som hjälper till att samordna vården för patienter med stora och komplexa vårdbehov. Det är viktigt att patienterna upplevaer att de får stöd, avlastning och bättre kontinuitet. Staten och SKL har träffat en överenskommelse, Kortare väntetider i Cancervården. Överenskommelsen som startade 2015 är en fyraårig satsning för att arbeta bort omotiverade väntetider, minska regionala skillnader och skapa en mer jämlik cancervård. Arbetet med att förbättra tillgängligheten inom cancervården kommer att utgå från ett gemensamt nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp. Standardiserade vårdförlopp beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom respektive cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för de olika åtgärderna. Det standardiserade vårdförloppet startar med beslut om remiss och följs sedan av utredning och behandling. Utifrån det standardiserade vårdförloppet ska en individuell vårdplan planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Ett standardiserat vårdförlopp involverar både primärvården och den specialiserade vården. För att kunna ta del av stimulansmedlen för 2015 har landstinget tillsammans med Regionalt Cancer Centrum (RCC) tagit fram en handlingsplan kring införandet av ett system med standardiserade vårdförlopp. Landstinget ska införa de fem första standardiserade vårdförloppen och inrätta reserverade tider för patienter som fått remiss till eller beslut om standardiserat vårdförlopp Som en del i arbetet med att skapa en trygg och säker cancervård i landstinget ska nödvändiga delar av bröstcancerkedjan samordnas. Det är viktigt att landstingets olika verksamheter har metoder för att systematiskt och regelbundet ta del av patienters och närståendes behov och förväntningar på vården. Från 2015 består Nationell patientenkät av två delar, där den ena utgörs av nationellt gemensamma mätningar som syftar till nationell jämförelse och lärande. Den andra delen ska öppna för behovs- och målgruppsanpassade mätningar som grund för verksamhetsutveckling. Med denna utveckling ska Nationell patientenkät, på både lednings- och verksamhetsnivå, kunna fungera som ett instrument för att belysa och följa upp utvecklingsarbete som syftar till att patienter ska uppleva ett gott bemötande, anpassad kommunikation och en hög grad av delaktighet i sin vård och behandling. För att öka tryggheten och säkerheten kring patienten bör anhörigas kunskap om patienten efterfrågas samt anhörigas delaktighet eftersträvas. För att förebygga ohälsa hos anhöriga bör anhörigas eget behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Erfarenheter av arbetet med anhöriggrupper inom psykiatrin på Akademiska sjukhuset och andra landsting tas tillvara för vidare införande under planperioden. 28 (63)

49 Bilaga 232 a Barn till patienter med svåra sjukdomar, inklusive psykiatriska diagnoser, är en särskilt utsatt grupp. Under planperioden ska även information och bemötande vad gäller anhöriga barn och vuxna förbättras. Aktiviteter enligt handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras för att anhöriga ska känna sig trygga och välinformerade och uppleva ett bra bemötande och stöd inom vården. Till gruppen anhöriga räknas även barn då ett syskon är patient. Barnen ska erbjudas stödsamtal och få den hjälp de behöver. Under planperioden ska det initieras en utredning kring vård i livets slutskede. Utredningen ska bland annat undersöka förutsättningarna för att i dagens lokaler inom Palliativt centrum skapa bättre möjligheter till utevistelse och mat anpassad efter patienternas önskemål. En öppen mottagning som bygger på den existerande husläkarmottagningen för hemlösa planeras att etableras Verksamheten ska vara lättillgänglig och förtroendeskapande och erbjuda målgruppsanpassade hälsooch smittskyddsinsatser till människor som, på grund av misstro mot samhället och utanförskap, idag inte söker vård trots förmodat stort behov. Sprututbytesverksamhet föreslås som en av insatserna inom ramen för denna mottagning. Effektiv hälso- och sjukvård För att förbättra effektiviteten inom hälsooch sjukvården krävs en förflyttning mot en vård organiserad utifrån patientgrupper med snarlika behov och en vård fokuserad på hälsoutfall och effektivitet. Landstinget försöker få denna förflyttning till stånd genom det pågående arbete med utveckling av värdebaserad vård. Arbete bedrivs dels lokalt av Akademiska sjukhuset och dels nationellt genom deltagande i samverkansprojektet SVEUS. Förstärkt utskrivning syftar till att skapa en kvalitetssäkrad utskrivningsprocess och en mer sammanhållen vård för de patienter som riskerar att återinläggas inom 30 dagar efter utskrivning från slutenvården. Analyser visar att de flesta återinläggningarna rör äldre patienter och då företrädesvis patienter över 80 år. Arbetet har prövats i olika former vid Lasarettet i Enköping med stundtals mycket goda resultat. Lasarettet i Enköping arbetar vidare med att förfina rutinerna för utskrivningsprocessen ytterligare. Akademiska sjukhusets ska efter utvärdering av pilotverksamheter arbeta vidare med införandet av förstärkta utskrivningsprocesser. Mobil sjukvård ska utvecklas, såväl på primärvårdsnivå, som mobila akutteam och inom specialiserad hemsjukvård. Detta för att kunna erbjuda vård nära invånarna i hela länet. Landstinget har idag mobila vårdenheter med uppdrag att utföra hembesök hos framförallt patienter som är 65 år och äldre, samt barn och barnfamiljer. Under planperioden ska möjligheten att utöka verksamheten med mobila vårdteam över hela länet, med fokus på att öka andelen hembesök för äldre och multisjuka, ses över. Även möjligheten att skapa team på specialistvårdsnivå ska undersökas under planperioden. Folktandvården utökar successivt den mobila tandvården genom att under 2015 och 2016 skapa fler mobila team. Detta behövs för att kunna möta det ökade vårdbehovet inom äldretandvården. De mobila utrustningarna nyttjas även vid asylboende för att enkelt kunna undersöka och ge vård till asylsökande barn. En ökning av asylsökande förväntas och då är det angeläget att hitta effektiva sätt för att kunna behandla de ofta mycket stora vårdbehov som barnen har. E-hälsa innefattar verksamhetsutveckling av vård, hälsa och omsorg för en ökad effektivitet, nytta och kvalitet för invånare, patienter, brukare och vård- och omsorgspersonal En del av e-hälsa är telemedicin som bland annat ger möjlighet till vård på distans. Telemedicin kan underlätta både för patienter som har långt till vården och för professionen att på ett enklare sätt få tillgång till erfarenhetsutbyte. Konsultation är något som många idag likställer med telemedicin men andra möjliga områden är distanshandledning, tillgång till expertteam som stöder behandlingar som utförs lokalt, operationsförberedelser där patienten får information och instruktioner före ingreppet, utskrivning/överlämnande av patient och återbesök. 29 (63)

50 Bilaga 232 a Tack vare nya tekniska möjligheter går det idag att lagra och granska exempelvis vävnadsprover och röntgenbilder digitalt. Detta möjliggör för läkare att granska bilder oavsett var i Sverige de befinner sig. För professionen kan telemedicin även användas för utbildning, informationsutbyte och för diskussioner kring behandlingsstrategi. Samtliga berörda förvaltningar samt privata aktörer ska arbeta med att vidareutveckla en kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning. Läkemedelskommittén och Enheten för kunskapsstöd vid Landstingets ledningskontor utgör ett stöd i detta arbete. Läkemedelskommittén har identifierat ett antal områden där en mer kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning kan frigöra resurser utan att den medicinska kvaliteten försämras. Sverige har en lagstiftning som reglerar kvalitets- och säkerhetsnormer vid hanteringen av vävnader och celler som ska användas för transplantation, assisterad befruktning och tillverkning av läkemedel. För implementering av lagstiftningen finns det under ett särskilt bidrag till landstingen från regeringen. Landstinget har erhållit cirka 7 miljoner per år enligt olika fördelningsprinciper. Under kommer förändringarna innebära fortsatt komplettering av berörda verksamheters ledningssystem för kvalitet, förbättrad utrustning, anpassning av lokaler samt att se över och komplettera ITstöden med bättre funktioner för spårbarhet. Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler för transplantation utgör en allt viktigare del av högspecialiserad vård, men tillgången begränsar möjligheterna att erbjuda landstingets och regionens patienter sådan vård. Donationsfrekvensen från avlidna vid Akademiska sjukhuset är en av de högsta i landet men är i internationella jämförelser låg. Landstinget arbetar donationsfrämjande i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Arbetet utgår från en handlingsplan som under 2015 identifierade förbättringsområden för Jämlik hälso- och sjukvård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Sjukvården ska präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av socioekonomiska eller andra faktorer. En grundläggande del i sjukvårdens styrning är att säkerställa att resurser riktas till patienter med störst behov. En pågående översyn av uppdrag- och ersättningsmodeller i primärvården arbetar med att ta fram ett förslag som bättre stödjer målen om en mer komplett första linjens vård. Ersättningsmodeller för telemedicin och annan distans- och digital vård bör även utvecklas och hänsyn till behovet av vård på mindre orter bör beaktas. För att nå målet om en jämlik och likvärdig hälso- och sjukvård behöver därför vården utveckla information, arbetssätt och patientmöten som är hälsoinriktade och personcentrerade, där till exempel bemötande och kommunikation är anpassade efter patientens personliga förutsättningar och behov. Studier visar emellertid att ojämlikhet i hälsa mellan olika sociala grupper är ett växande problem och att hälso- och sjukvården inte når alla medborgare på ett likvärdigt sätt. Exempelvis avstår socialt utsatta grupper i större utsträckning än andra från att söka vård, trots att behov finns, och det finns tydliga skillnader i upplevelser av vården. Alla ska ges vård på lika villkor. Landstinget har tagit fram en likabehandlingsplan och policy men mer behöver göras för att förebygga och minska ojämlikhet i vården. Landstinget i Uppsala län ska fortsätta arbetet med att utveckla ersättningssystemen och systematiska kvalitetsuppföljningar samt säkerställa att patientnämndens erfarenheter tillvaratas för att öka jämlikheten i vården. Habiliteringens specialiserade husläkarmottagning bör utvecklas för att möjliggöra fler besök. Genom landstingets likabehandlingsarbete ska lika rättigheter och möjligheter främjas, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Likabehandlingsplanen innehåller mål som verksamheterna ska arbeta med att förverkliga under planperioden. Återrapportering sker i respektive förvaltnings delårsrapport och årsredovisning. 30 (63)

51 Bilaga 232 a Bemötande och värdegrundsfrågor ska omfatta en ökad jämställdhet, kulturell och religiös inkludering samt funktionsnedsattas förutsättningar och perspektiv i vården. Likabehandlingsplanerna är ett viktigt redskap för verksamheterna i arbetet med att nå ökad generell kunskap om bemötande samt i arbetet för att motverka diskriminering. Landstinget ska arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett led i att nå detta mål är god kunskap om både kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller olika sjukdomar. Män och kvinnor kan ha samma sjukdom men med olika symptom. Skillnaderna kan exempelvis gälla orsaker, symptom och prognos. Dessa skillnader måste beaktas vid medicinska bedömningar, läkemedelsförskrivningar och forskning. Könsuppdelad statistik är ett viktigt verktyg. För att kunna följa upp att landstinget bedriver en jämställd vård ska därför, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. För att säkerställa ett jämställt bemötande ska vårdgivare bland annat använda arbetsverktyget genushanden samt följa landstingets riktlinjer för sjukskrivningsarbetet. I april 2013 antog landstingsfullmäktige en ny policy och en handlingsplan baserad på regeringens strategi för genomförandet av barnets rättigheter. Planen gäller för perioden och innehåller nio målområden med en rad aktiviteter för varje år. Till stöd för genomförandet har landstinget tecknat avtal med en länsbarnombudsman. Ett av målen i handlingsplanen är att kunskapen om barns hälsa och levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar. Liksom för den vuxna befolkningen finns skillnader mellan barn från olika sociala grupper och olika delar av länet. Landstinget behöver fördjupa samarbetet med kommunernas elevhälsovård, samt genom strukturerade arbetssätt utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Barns hälsa påverkas redan i fosterstadiet och föräldrarnas hälsotillstånd och levnadsvanor har stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Tandvården har en underutnyttjad roll i arbetet mot våld i nära relation och mot barn. Eftersom tandvården har ansvar för att barn får regelbunden och fullständig tandvård ända upp i vuxen ålder har de en unik möjlighet att komma i nära kontakt med alla barn, vare sig de går i förskola eller inte. Tandvården kan därmed spela en viktig roll i att förebygga och uppmärksamma omsorgsbrist, våld och övergrepp mot barn. Under 2016 kommer en utbildningssatsning att genomföras för att öka kunskapen och medvetenheten hos tandvårdens medarbetare. Riktlinjer och rutiner kommer att utvecklas vid Folktandvården för tidig upptäckt och bemötande vid våld i familjen eller nära relation, och en struktur tas fram för samverkan mellan tandvården, landstingets barnhälsovård och kommunernas socialtjänst. Med den internationella oron följer ökande flyktingströmmar till Sverige. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården som ska erbjuda hälsoundersökningar/-samtal till asylsökanden och verksamheten behöver anpassas till behoven. Det innebär även krav på ökad kunskap om flyktingars särskilda risker för ohälsa, nu och senare i livet. Hälsoundersökningar av nyanlända migranter är en viktig åtgärd för att upptäcka sjuklighet inom denna grupp. Framförallt när det gäller smittsamma sjukdomar, psykisk ohälsa samt för att se över barnens vaccinationsskydd. För att förbättra tillgängligheten till hälsoundersökningar kommer Migrationshälsan Cosmos under planperioden att kompletteras med ett mobilt team. Hälsan har en stor betydelse för integrationen och landstinget behöver samarbeta mer med Arbetsförmedlingen, kommunerna och med frivilligorganisationerna för att tidigt få in hälsoperspektivet i mottagandet. Det gäller även för anhöriginvandring, kommunplaceringar och ensamkommande barn. För framtiden finns också ett behov av att vidga detta uppdrag till att också omfatta andra grupper av migranter. Bildandet av ett Centrum för hälsa och integration är viktigt för att samla och utveckla kompetens inom migrationshälsa men också viktigt för att samla resurserna för insatser mot ohälsa. Projektet Ordnat införande i samverkan är en del i den nationella läkemedelsstrategin som SKL ansvarar för. Syftet är att ta fram förslag 31 (63)

52 Bilaga 232 a på och bygga en struktur för landstingen och övriga aktörer angående en gemensam införandeprocess för ett ordnat införande av vissa läkemedel. Målsättningen är att läkemedelsanvändningen ska bli mer geografiskt jämlik och kostnadseffektiv. De läkemedel som är aktuella för ett ordnat införande under är ännu inte definierade, men det finns skäl att anta att kostnaden för vissa läkemedel kommer att vara betydande. Hälso- och sjukvård i rimlig tid För att landstinget ska leva upp till vårdgarantins krav behövs ett fortsatt arbete med att korta väntetiderna. Landstinget i Uppsala län ska ha en verksamhet där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet och korta väntetider. Telefon-, öppethållande- och mottagningstider ska anpassas efter människors behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. För att underlätta för länets medborgare ska också den senaste informationstekniken, till exempel för bokning av besök, receptförnyelse och information om behandlingsresultat, finnas tillgänglig för patienten. Under planperioden ska Landstinget i Uppsala Län nå målsättningen om en sjukvård där patientens behov av vård tillgodoses inom ramen för vårdgarantin. För att lyckas krävs långsiktiga och stabila förutsättningar som fokuserar på att öka vårdproduktionen samtidigt som patientsäkerhet och patientnytta säkerställs. Vårdgarantin är en del av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och innebär att patienten ska få vård inom en viss tid. Landstingets mål är att klara vårdgarantin som brukar uttryckas med siffrorna , vilka anger gällande tidsgränser i antal dagar för olika steg i vårdkedjan. Kontakt via besök eller telefon med primärvården ska ske samma dag som patienten söker hjälp, exempelvis hos vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Bedömer primärvården att patienten behöver besöka en läkare ska detta ske inom högst sju dagar. Inom den specialiserade vården ska ingen behöva vänta mer än 90 dagar på besök eller behandling/operation. Landstinget ska se till att patienten kan få vård hos annan vårdgivare, utan extra kostnad, om landstinget inte klarar att uppfylla tidsgränserna för vårdgarantin. Landstingen och de enskilda yrkesutövarna åläggs att ge patienten individuellt anpassad information om vårdgarantin. Det finns risk för att kroniskt sjuka patienter marginaliseras till förmån för första besök. Landstinget ska därför med början 2016 följa upp patienters väntan på återbesök och behandling. För barn och ungdomar med psykisk ohälsa finns en förstärkt vårdgaranti. Vårdgarantin innebär att alla barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter ska kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. Ett sätt att öka tillgängligheten är att arbeta med e-tjänster för stöd och behandling. Under år 2015 kommer en nationell behandlingsplattform för stöd och behandling via internet att stå färdig för användning. Behandlingsplattformen har tagits fram i ett landstingsgemensamt projekt och ska på sikt kunna användas flexibelt av såväl landsting som kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Syftet är att ge invånare och profession tillgång till säkra e-tjänster med inloggning via Mina vårdkontakter. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Målet med en hälsoinriktad hälso- och sjukvård är att optimera vårdens insatser för att stärka patientens hälsa. Ett bra bemötande med ett hälsofrämjande förhållningssätt är avgörande för patientens välmående. Landstinget är från och med 2015 medlem i WHO-nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård som helt landsting. Det innebär en möjlighet till ökad delaktighet i det hälsoinriktade arbetet av samtliga hälso- och sjukvårdsaktörer, både i egen och privat regi. Inom landstinget ska Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ligga till grund för det hälsoinriktade arbetet. Riktlinjerna lyfter fram evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården för att stödja förändring av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Hälso- och sjukvården ska fråga om levnadsvanor, erbjuda åtgärder och följa 32 (63)

53 Bilaga 232 a upp effekten av insatt åtgärd. Arbetet med levnadsvanor är långsiktigt och blir effektivt om utvecklingen av arbetet integreras med ordinarie verksamhet, det vill säga med insatser och behandlingar. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i samtal om levnadsvanor är framför allt att ge patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Arbetssättet innebär att hälso- och sjukvården i större utsträckning än i dag ska erbjuda individuellt anpassad hjälp till beteendeförändring. Merparten av åtgärderna i riktlinjerna bygger på tre nivåer av samtal; enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal som syftar till att stödja en förändring av levnadsvanor. Införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder innebär en stor satsning på ett strukturerat och enhetligt arbetssätt inom landstinget. Fokus i riktlinjerna ligger till stor del på effekt av insatt åtgärd vilket ställer extra krav på dokumentation och möjlighet till utdata. Den kvalitet landstinget eftersträvar i arbetet med levnadsvanor är att nå prioriterade patientgrupper med rätt åtgärder. Socialstyrelsen kommer kontinuerligt att följa resultaten av arbetet med riktlinjen för sjukdomsförebyggande metoder och hur det kommer patienterna till nytta. Det är därför väsentligt att utdata kan levereras enligt önskemål från Socialstyrelsen. Uppföljning och utvärdering I och med en rad förändringar i kommunallagen kommer kravet på landstingens uppföljning och kontroll av privata vårdgivare att skärpas samt kravet på medborgarnas insyn i privat bedriven och offentligt finansierad verksamhet att öka. Som en följd av lagändringen kommer landstinget att utveckla ett system för en mer aktiv uppföljning och kontroll av verksamheterna. Landstingsfullmäktige kommer därför under mandatperioden att anta ett program för uppföljning av privata utförare. Programmet innebär att uppföljningen av privata utförare lyfts till en politisk strategisk nivå där grundkrav och omfattning på uppföljningen fastslås. Landstinget har påbörjat ett utvecklingsarbete kring uppföljning och utvärdering och som ett led i detta arbete tagit fram en strategi för uppföljning. Denna strategi kommer att från och med 2016 beslutas på politisk nivå. När det gäller den löpande avtalsuppföljningen kommer även den att utvecklas och förbättras under planperioden, bland annat inom ramen för det nya beslutsstödet, som landstinget inför under Samtidigt som landstingets kontrollverksamhet ska förstärkas är det viktigt att använda resultaten av uppföljningarna i olika sammanhang. Det handlar dels om att resultaten ska användas i ett kontinuerligt kvalitetsutvecklingsarbete hos de enskilda vårdgivarna som granskas, dels att förbättra landstingets styrning och stöd till vårdgivarna. För att kunna öka medborgarnas insyn i vårdens verksamheter, oavsett om de drivs i offentlig eller privat regi, kommer informationen till patienter och medborgare om resultaten från uppföljningar och utvärderingar att samlas på landstingets webbplats. Samma information till vårdgivare finns redan idag på landstingets webbplats. Exempel på fördjupade uppföljningar som kommer att genomföras under planperioden är fortsatt granskning av privata och offentliga vårdcentraler enligt lagen om valfrihetssystem, granskning av specialistläkare enligt lagen om läkarvårdsersättning och granskning av fysioterapeuter enligt lagen om ersättning för fysioterapi. Oanmälda besök kan komma att genomföras, såväl inom egenregiverksamhet som hos privata vårdgivare. It i människans tjänst Landstinget i Uppsala län var först i Sverige med att göra det möjligt för patienter att ta del av sina journaler via nätet. Sedan starten för två år sedan har över personer använt möjligheten att logga in. Landstinget har också infört en rad andra självservicetjänster via nätet. Bland annat kan patienter skicka och ta emot meddelanden från vården, boka tider, lista sig, följa remisser, avge hälsodeklaration, uppdatera kontaktuppgifter och ta del av journalloggar. Landstinget i Uppsala län ska fortsätta att utveckla smarta och lättanvända e-tjänster som underlättar patienters vardag. 33 (63)

54 Bilaga 232 a E-hälsa handlar om hur framtidens vård och omsorg ska förbättras med hjälp av e-tjänster och kommunikation. Landstinget arbetar intensivt med att ta fram flera tjänster för medborgarna och med att, inom detta område, utöka samarbetet med andra landsting, kommun, privata vårdgivare och andra myndigheter. Med en utveckling av e-hälsa hoppas landstinget bland annat på att få ett bättre stöd för hälso- och sjukvårdens processer, högre patientsäkerhet och möjlighet till mer delaktighet för patienterna. Mina vårdkontakter är en e-tjänst som är tillgänglig inom landstingen. Genom tjänsten ges patienten ökad möjlighet att exempelvis boka besökstider, få sms-påminnelser, följa aktuella kötider, eller framföra önskemål om receptförnyelser via webben. Boende i Uppsala län kan dessutom ta del av egen journalinformation, provsvar och andra personliga vårdfakta. Landstinget fortsätter arbetet med att införa Mina vårdkontakter och webbtidböcker. Att patienterna via en e-tjänst själva kan lägga in information (allt från skattningsskalor till blodtryck och blodsocker) direkt in i vårt journalsystem, är en stor effektivitetsvinst. Det ger möjlighet till uppföljning av behandling, snabbare och mer lättillgänglig kommunikation med patienten och förberedande information inför planerade besök. Patienterna kan styra över vårdens tillgång till sin journalinformation via spärrtjänster. Spärrtjänst för journalsystemet är införd, nu pågår arbetet med att införa spärrtjänster på fler IT-stöd. Antalet utdrag ur journaler, logglistor och önskemål om spärr ökar. Det beror sannolikt på förbättrad information om patienternas rättigheter. För landstinget är det ett ständigt pågående arbete att säkerställa patientintegriteten. En annan e-tjänst som är på gång är tillgängliggörandet av intyg från vården. Införandet av intygstjänster är ett krav inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Utfärdandet av intyg från vården ska effektiviseras och finnas tillgängliga för patienten. Integrerad vård och omsorg är också en tydlig trend. Det kan handla om att erbjuda kroniskt sjuka med livsstilsrelaterade diagnoser kontakt och stöd med vård och omsorgen på nya sätt. Arbetet ska delvis bygga på redan befintliga nationella IT-lösningar. Syftet är att vård och omsorgsverksamheter ska få bättre beslutsunderlag och att patientens inflytande över sin egen hälsa ska öka. Informationsteknik- och kommunikationslösningar skapar stora möjligheter att effektivisera och förnya hälso- och sjukvården. Informationen i IT-systemen utgör viktiga underlag för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Det är en förutsättning för en säker, effektiv och modern hälso- och sjukvård att personal och verksamhetsföreträdare har tillgång till användarvänliga IT-system som följer utvecklingen på området. Landstinget behöver göra mer satsningar på användarvänlighet och på att förbättra kvalitén på både in- och utdata. Målet är att rätt information ska finnas tillgänglig vid rätt tillfälle. Landstingets nya beslutsstödslösning med nytt datalager samt nytt rapport- och analysverktyg ska ge förbättrade förutsättningar att på sikt uppnå effektivare styrning i verksamheten. Många patienter besöker fler än en vårdgivare och journalinformation behöver finnas tillgänglig för att få en helhetsbild. En lösning som möjliggör detta är exempelvis den nationella tjänsten Nationell patientöversikt (NPÖ). Tjänsten möjliggör för behörig vårdoch omsorgspersonal att med patienternas samtycke ta del av vårdinformation hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. 34 (63)

55 Bilaga 232 a Kollektivtrafik Under 2014 genomfördes en förändring av pris- och biljettstrukturen för kollektivtrafiken. Det var en av de större biljettstrukturförändringarna i länet i UL:s historia. För att genomföra en kvalitetssäkrad utvärdering av förändringens effekter görs en djupgående datainsamling. Under senare delen av våren 2015 presenteras en analys och förslag om eventuella förändringar inför budgetarbetet för Från april 2015 införs en utvidgad pensionärsrabatt som omfattar de som fyllt 65 år och de som har intyg från Försäkringskassan Intyg för förmånstagare och Pensionsmyndighetens Pensionärsintyg. Under våren 2015 färdigställs förslag om eventuella ytterligare målgruppsanpassade rabatter. Den effektivitetsutredning som presenterats för kollektivtrafiknämnden pekar på åtgärder för att öka regionbusstrafikens effektivitet. Utredningen förslår också områden som behöver analyseras ytterligare för att få ett tillräckligt bra underlag för beslut om effektiviseringsåtgärder. Nuvarande stadsbussdepå är belägen vid Kungsgatan i centrala Uppsala. Under perioden kommer en ny depå med placering bredvid den befintliga regionbussdepån i Fyrislund att projekteras och byggas. Den nya stadsbussdepån beräknas vara klar att tas i bruk sent 2017 eller i början av Inom ramen för det arbete som pågår i samverkan med Uppsala kommun är framkomligheten för både stads- och regionbussar en viktig utredningsdel. För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv är restiden en viktig komponent. För regionbussar är delen inom Uppsala stad en betydande del av restiden. Stadsbusstrafiken är också beroende av god framkomlighet för att vara ett alternativ till bilen. För båda trafikslagen är framkomligheten i staden viktig för att hålla utlovade restider i tidtabellerna. Stadsbusstrafiken måste utvecklas i takt med att Uppsala kommun växer. Ett nytt linjenät planeras till 2017 tillsammans med Uppsala kommun. Kapaciteten måste ökas, vilket kan ske med så kallade superbusslinjer och/eller spårvagn. En tydlig strategi ska arbetas fram för hur fossilfrihet uppnås år 2020 där biogas, biodiesel och el bör vara utgångspunkten. Denna strategi ska vara möjlig att omsättas i praktiskt genomförande under perioden på delar av trafiken. Tillgänglighetsfrågorna är ett viktigt och angeläget utvecklingsområde för kollektivtrafiken, för att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning. En tillgänglighetshandbok och handlingsplan för tillgänglighetsfrågorna ska tas fram. I detta arbete är trafikinformation en viktig del. Under projekteringsarbetet kommer olika kostnadsalternativ att analyseras för att stadsbussdepåns funktion och kostnad optimeras. Uppsala kommun önskar att reglerplatsen för bussar som idag finns intill Lindvalls kafferosteri i centrala Uppsala flyttas senast till En dialog med Uppsala kommun måste ske för att minimera ökningen av tomkörningar med högre kostnader och miljöbelastning som följd. 35 (63)

56 Bilaga 232 a Kultur och bildning Konst och kultur är viktiga komponenter för att skapa attraktiva livsmiljöer och få en positiv samhällsutveckling i länet. Landstingets vision är att Uppsala ska vara en stark kulturregion med internationell lyskraft där konstoch kulturlivet präglas av mod, bildning och nytänkande. I den regionala kulturplanen formuleras en rad satsningar inom olika utvecklingsområden som ska bidra till att visionen nås. Satsningarna är såväl pågående som helt nya, där omfattning på och möjlighet till genomförande påverkas av de förutsättningar som ges. Kulturnämnden är den nämnd inom landstinget som ansvarar för att samordna och följa upp arbetet med att förverkliga den regionala kulturplan vilken är fastställd av landstingsfullmäktige. Ett rikare konstliv För att skapa ett rikare konstliv är det väsentligt att scenkonsten ges möjlighet till livskraft och förnyelse av konstarten. Begreppet scenkonst rymmer främst musik, teater och dans, men även gränsöverskridande konst som performance av olika slag och nycirkus. Sedan ett drygt år tillbaka pågår ett försök med en länsomfattande scenkonstkarusell. Syftet är att komplettera det utbud som redan finns, med högkvalitativ teater och framför allt dans som publiken utanför centrala Uppsala annars sällan får ta del av. Målet är att scenkonstkarusellen ska vara fullt utbyggd år 2017 och att samtliga kommuner i länet då deltar. För den professionella dansen i Uppsala län finns utmaningar men också stora utvecklingsmöjligheter. Dansen har genom sitt oberoende gentemot det talade språket möjligheter att arbeta över gränser och nå många målgrupper i samhället. Scenkonstkarusellen stärker dansens position i länet, och är ett första steg i ett långsiktigt arbete med att utveckla infrastrukturen för dans. Under 2016 ska en handlingsplan för ökad tillgång till dans i länet utarbetas i samverkan med länets kommuner och dansaktörer. Uppsala län är ett läsande och skrivande län med ett rikt litterärt arv. Under perioden kommer landstinget, tillsammans med olika aktörer i länet, att arbeta med flera litteratursatsningar i syfte att skapa mötesplatser och lyfta litteraturen som konstform. Litteraturkarusellen är ytterligare en pågående försöksverksamhet, där författare besöker länets kommuner med föreläsningar och workshops. Litteraturkarusellen drivs under försöksperioden med stöd från Kulturrådet. Förhoppningen är att båda karusellerna efter försöksperioden kan bli en permanenta verksamheter i länet. Kulturens påverkan på hälsan är ett växande forskningsområde och ett av utvecklingsområdena i den regionala kulturplanen. Här är ett första mål under perioden att få möjlighet att kartlägga kunskapsläget på området för att därefter också bidra till teoribildningen genom att initiera, samordna och stödja minst ett forskningsprojekt. Ökad kulturell delaktighet Ett kulturliv tillgängligt för alla medborgare i länet, är ett mål som landstinget och de offentliga kulturaktörerna arbetar för att förverkliga. Under perioden planeras insatser för att stärka länets förmåga att hantera och ta tillvara möjligheterna vad gäller mångspråkighet, mångkultur och nationella minoriteter. Landstinget ser behov av att utveckla det strategiska arbetet på dessa områden för att kunna ge ett tydligare och bättre regionalt stöd. Landstinget, som sedan 2013 har ett utökat regionalt samordningsansvar genom kultursamverkansmodellen, kommer under perioden att stödja och följa upp arbetet med tillgänglighetsanpassning hos de regionala kulturaktörerna. Samtliga kulturinstitutioner i länet som erhåller statsbidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen ska senast under 2016 ha åtgärdat så kallat enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet. Även webbplatser och e-tjänster ska vara tillgänglighetsanpassade senast år En attraktivare livsmiljö Landstinget har under ett antal år spridit kunskap om Cultural Planning. Metoden innebär att kulturella resurser, traditioner och identiteter som präglar en plats utgör grunden för landsbygds- och stadsplanering. Den har ett tydligt medborgarperspektiv och kan vara ett 36 (63)

57 Bilaga 232 a komplement till traditionell samhällsplanering. Landstinget kommer i enlighet med den regionala kulturplanen att fortsätta arbeta för att konst och kultur ska vara en integrerad del av samhället där de professionella kulturskaparna ses som en tillväxtfaktor. Därigenom kan en attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Förutsättningarna för länets kulturella och kreativa näringar (KKN) behöver fortsatt förbättras. Trots de insatser som gjorts är stödstrukturen för dessa näringar svag. Arbetet med att utveckla och stödja de kulturella och kreativa näringarna fortsätter utifrån den handlingsplan landstinget tillsammans med Regionförbundet, Uppsala Universitet genom UU Innovation Center och Uppsala kommun tog fram under I den lyfts tre utvecklingsspår: lokaler för kreativitet, modeller för affärsutveckling och kunskapsutbyten med andra branscher. Utöver detta kommer landstinget att erbjuda kompetensutveckling för kulturskapare i syfte att öka möjligheterna för dessa att leva på sin konst I Gamla Uppsala finns betydelsefulla spår av en förhistorisk bosättning och kultplats med ett museum i nära anslutning. Under 2014 genomfördes på uppdrag av Kulturnämnden en utredning om Gamla Uppsala museum där bland annat förutsättningar för utveckling av området och ägarskapsfrågan belystes. Enligt den externa utredarens rapport finns förutsättningar för Upplandsmuseet att driva Gamla Uppsala museum i egen regi och med avsevärt högre ambitioner än dagens drift. Detta kräver dock en långsiktig lösning av ökade driftkostnader. Livslångt lärande Folkbildningens aktörer; folkhögskolor, biblioteksväsendet och studieförbunden, bildar tillsammans en plattform för det demokratiska samtalet och det livslånga lärandet. Studiecirklar och folkhögskolekurser utgör viktiga platser där människor med olika förutsättningar och bakgrunder får möjlighet att mötas. Unga arbetslösa och nyanlända är några av de målgrupper som fått ökat fokus under senare år vilket inneburit och fortsatt innebär nya uppdrag för folkbildningen. Landstinget kommer den kommande perioden på olika sätt stödja folkbildningen i länet i deras arbete med att möta de behov som finns. Att skapa en stabil infrastruktur och nå nya grupper i samhället ställer krav på såväl ökad samverkan som nytänkande, särskilt då de ekonomiska resurserna de senaste åren inte ökat i takt med de allmänna kostnadsökningarna och förnyade uppdrag. Länsbibliotekets roll att stödja folkbiblioteken är fortsatt viktig. Biblioteksrummets roll som mötesplats i samhället behöver lyftas och vidareutvecklas. Den digitala delaktigheten kräver samverkan och samordning mellan bibliotek och folkbildning. Detta gäller även arbete med att öka läsförmågan hos framför allt barn och unga. Här är också idrotts- och ungdomsorganisationer viktiga samarbetsparter. 37 (63)

58 Bilaga 232 a Utveckling och samverkan Forskning, utveckling och utbildning inom vården Patientnära forskning och utveckling där resultat kan översättas till nya eller förbättrade behandlingsmetoder är av central betydelse för att kunna erbjuda allt bättre hälso- och sjukvård till befolkningen. Genom ett flertal åtgärder kommer landstinget under de kommande åren att intensifiera engagemanget inom forskning och utveckling såväl lokalt, regionalt som nationellt. I det nyligen bildade FoUU-utskottet är den övergripande uppgiften att samordna och stärka landstingets insatser inom forskning, utveckling och utbildning. Genom att inrätta detta utskott sätts ytterligare fokus på betydelsen av att landstinget prioriterar dessa viktiga frågor. På lokal nivå kommer det långvariga samarbete som finns med Uppsala universitet att ytterligare förstärkas. Detta kommer bland annat att ske genom utökat samarbete med inte enbart vetenskapsområdet för medicin och farmaci utan även med vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Detta eftersom forskning och utveckling av den högspecialiserade vård som bedrivs inom Akademiska sjukhuset till stora delar bygger på kompetens som inte finns inom traditionellt medicinska områden utan istället kompetens som återfinns inom andra delar av universitetet. Forskning som bygger på samarbete mellan olika ämnesområden samt professioner utgör dessutom en betydande möjlighet till ökad kreativitet och nyskapande. En utveckling som landstinget gärna stödjer. Regionalt kommer landstinget att intensifiera arbetet med att på olika sätt bidra till en sammanhållande infrastruktur där samtliga delar av sjukvårdsregionen kan känna delaktighet. Via Regionala forskningsrådet kanaliseras redan nu betydande belopp avsedda till patientnära forskning inom regionen. För att skapa incitament som stödjer forskningssamverkan mellan olika delar av regionen är regelverket för dessa regionala medel utformade så att projekt som bygger på samverkan mellan olika delar av regionen prioriteras. Biobankverksamhet där framförallt blodprover från patienter men även vävnader samlas in på ett systematiskt sätt utgör tillsammans med tillhörande patientdata en allt viktigare del av den moderna infrastruktur som behövs för kvalificerad forskning. Inom regionen kommer arbetet att intensifieras för att fortsätta bygga en infrastruktur där insamling av prover liksom logistik, förvaring och regelverk för uttag av prover för forskningsändamål harmoniseras. I detta arbete är det regionala forskningsrådet tillsammans med Uppsala biobank betydelsefulla aktörer. Under 2014 fattade regeringen beslut om inrättande av ett nationellt center för samordning av kliniska prövningar. Enligt samma förslag, som syftar till att öka antalet kliniska prövningar i landet och därmed bryta den nedåtgående trend som förelegat under flera år, ska det även skapas en regional nod i varje sjukvårdsregion med uppgift att samordna kliniska prövningar samt tillhandahålla ett antal basfunktioner av betydelse för att kunna genomföra kliniska prövningar. Inom Uppsala-Örebroregionen har beslut tagits i samverkansnämnden om att under 2015 inrätta en regional nod som knyts till Uppsala Clinical Research Center (UCR), men i form av en självständig ekonomisk enhet. Nationellt kommer landstingets engagemang inom den nystartade fonden för klinisk behandlingsforskning att fortgå. Genom denna fond, som finansieras via lika delar från staten och landets landsting och regioner, är avsikten att specifikt stödja patientnära klinisk forskning där tidsspannet till förväntad patientnytta bedöms ligga inom en femårsperiod. Landstinget är en viktig aktör för regionens life science industri. När det gäller företag i behov av expertråd för utveckling av produkter avsedda för hälso- och sjukvård liksom för kliniska utvärderingar av produkter och olika tekniska lösningar för att förbättra vården har framförallt Akademiska sjukhuset och dess medarbetare en betydelsefull roll eftersom tillgång till sjukvårdens infrastruktur, inklusive patienter, utgör en nödvändighet för denna typ av forskning och utveckling. För att ytterligare stärka möjligheterna att fullgöra detta åtagande gentemot life science industrin kommer Innovation Akademiska att 38 (63)

59 Bilaga 232 a stödjas i enlighet med landstingets forsknings- och innovationsstrategi genom att förutsättningar för en stabil finansiering skapas. Ordnat införande av nya metoder liksom utsortering av gamla metoder är av central betydelse för att säkerställa en fortsatt positiv utveckling av hälso- och sjukvård. Samtidigt är det ett välkänt faktum att detta utgör en betydande utmaning inom den kunskapsintensiva och snabbt föränderliga verksamhet som hälso- och sjukvård utgör. För att skapa bättre förutsättningar för ordnat införande har det efter förebild från Storbritannien skapats några så kallade HTA-enheter (Health Technology Assessment) inom landet. I Uppsala- Örebroregionen finns sedan några år en enhet i Örebro, Camtö, som har denna uppgift. Ett mer organiserat samarbete kommer att bygggas upp med denna enhet i enlighet med tidigare beslut i landstingsfullmäktige där det anges att landstinget inte ska bygga upp en egen HTA-verksamhet utan istället skapa väl fungerande samarbetsformer med Camtö. I den landstingsövergripande forskningsstrategi som antogs 2014 finns tydliga mål för landstingets forskning under de närmaste åren samt hur denna ska finansieras och följas upp. Arbetet med att översätta denna strategi till en konkret handlingsplan kommer att igångsättas inom ramen för FoUU-utskottets uppdrag. Ett av delmålen i forskningsstrategin är att under 2016, tillsammans med Uppsala universitet, starta en så kallad Akademisk vårdcentral. Genom bildandet av en Akademisk vårdcentral är avsikten att skapa en akademisk hemvist för den primärvårdsinriktade forskningen, utvecklingen och utbildningen vilket förväntas bli till gagn även för den övriga primärvården. Utbildning utgör en central del av landstingets uppgifter. Ett prioriterat område kommer att vara tillhandahållande av platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för studenter inom olika vårdprogram. Dessa platser måste hålla en hög kvalitet som ligger minst i nivå med det avtalsreglerade åtagande som finns gentemot Uppsala universitet. En väl genomtänkt och genomförd VFU som för studenten inte enbart innebär god praktisk utbildning utan som även efterlämnar en positiv erfarenhet utgör sannolikt dessutom en god grund för framtida rekrytering av medarbetare. För att säkra framtida kompetensförsörjning av läkare är det synnerligen betydelsefullt med tillräckligt antal platser för ATtjänstgöring samt därefter ST-tjänstgöring för att motsvara förväntat behov inom varje specialitet. Erfarenheter från olika universitetssjukhus i landet som försökt upprätthålla läkarkompetens enbart via rekrytering av färdiga specialister har blivit dyrköpta erfarenheter eftersom det visat sig svårt att upprätthålla adekvat kompetens utan att bedriva egen ST-utbildning. Det är därför av stor betydelse för den framtida försörjningen av läkare inom primärvård, att dimensionera antalet AT- och ST-platser inom landstinget så det motsvarar känt behov under avsevärd tid framåt eftersom tiden från anställning av ATläkare fram till dess att vederbörande blir färdig specialist rör sig om minst 7-8 år. För att kunna utöka antalet ST-platser inom primärvård ska nuvarande modell för finansiering av ST-platser ses över. Övriga utvecklingsområden Matproduktion En fördjupad studie om produktion och tilllagningsmetoder av patientmat vid Akademiska sjukhuset genomförs för att få bra beslutsunderlag inför kommande investeringar för ett nytt produktionskök vid sjukhuset. Upphandling Upphandlingar spänner ofta över många områden och processer där landstinget har beslutat om olika policyer eller riktlinjer. Vid genomförande av en upphandling ska därför inte bara landstingets upphandlingspolicy och upphandlingsriktlinjer beaktas. Även övriga policydokument, som landstingets miljöpolicy, andra riktlinjer, handlingsplaner och enskilda beslut ska beaktas. Vid upphandlingar ska etiska och sociala krav ställas på leverantörerna. Vidare ska regler motsvarande den grundlagsenliga meddelarfriheten i den offentliga verksamheten gälla för landstingets avtalsparter. 39 (63)

60 Bilaga 232 a Processbaserat ledningssystem för kvalitet Arbetet ska bedrivas enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem om kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Beslut om arbetets inriktning tas av landstingsstyrelsen i juni Samverkan inom sjukvårdsområdet För att landstinget ska vara ett ledande inom olika områden krävs en utvecklad samverkan på både internationell, nationell och regional nivå. Om Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett av de dominerande universitetssjukhusen i landet är det viktigt att det vid sjukhuset bedrivs en bred verksamhet inom alla specialiteter i nära samarbete med Uppsala universitet. För att klara detta behöver samarbetet med sjukhus inom sjukvårdsregionen liksom med andra universitetssjukhus, främst Karolinska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro, utvecklas. Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset hjälper patienter från hela världen att få tillgång till specialistvård. Akademiska är en stor exportör av högspecialiserad sjukvård inom offentlig sektor och verksamheten ska fortsätta att utvecklas under planperioden. På nationell nivå arbetar rikssjukvårdsnämnden med att definiera vilka områden som ska betraktas som rikssjukvård, samt besluta vilka enheter inom hälso- och sjukvården som ska få tillstånd att bedriva vården. Landstinget deltar aktivt i nämndens arbete, med ansökningar inom lämpliga områden. Landstinget har som ägare av ett universitetssjukhus ett ansvar för att stärka den högspecialiserade vården samt undervisningens och forskningens ställning vid Akademiska sjukhuset. Landstinget ska därför eftersträva en fördjupad och förtroendefull samverkan mellan landstingen i Uppsala-Örebroregionen för att säkra framtidens högspecialiserade vård och skapa långsiktighet och trygghet avseende planeringsförutsättningar och patientunderlag för sjukhuset. Under 2010 tecknades femåriga samverkansavtal med alla landsting i regionen, vilket innebär att landstingen tar ett gemensamt ansvar för den högspecialiserade vården. De långsiktiga avtalen skapar kontinuitet som underlättar vårdplanering, kvalitetsarbete och tryggar kompetensförsörjningen. Från 2016 ska nya avtal tecknas. I detta arbete ingår att utveckla en fördjupad och transparent prislista utifrån en självkostnadsprincip. Avtalen har stor betydelse för landstinget och ska tecknas på politisk nivå. Det ska också finnas en öppenhet för att diskutera nivåstruktureringar och att viss vård kan komma att utföras av andra landsting. Förutom landstingen i regionen har landstinget andra viktiga kunder, som Norrlandstingens regionförbund, Stockholms läns landsting och det finländska landskapet Åland. Tillsammans med landstingen i Dalarna, Sörmland, Västmanland och Örebro ingår landstinget i en gemensam varuförsörjningsnämnd, som ansvarar för upphandling av förbrukningsmaterial till hälso- och sjukvård samt tandvård i de berörda landstingen. Även fortsättningsvis ska landstinget verka för att utöka arbetet med gemensamma upphandlingar i sjukvårdsregionen, bland annat genom den regionala upphandlingsgruppen. Akademiska sjukhuset ska även utveckla samverkan med andra parter. Ett samarbete pågår med Karolinska universitetssjukhuset inom vissa specialiteter, och detta samarbete bör både breddas och fördjupas. Inom området molekylär biovetenskap och medicin finns i dag det nationella forskningscentrumet Science for Life Laboratory. Verksamheten är organiserad i två delar, där den ena har sitt säte i Stockholm och den andra i Uppsala. Under mandatperioden ska verksamheten fortsätta att utvecklas och samverkan mellan de bägge organisationerna öka. Målet är att bygga upp ett forskningscentrum av världsklass inom området. Landstinget har tillsammans med Dalarna och Gävleborg ett samverkansavtal inom området arbets- och miljömedicin. Syftet är att samverkan ska bidra till en god arbets- och miljörelaterad hälsa. 40 (63)

61 Bilaga 232 a Skandionkliniken är Nordens första kliniska anläggning för protonterapi. Det är också första gången som Sveriges sju landsting med universitetssjukhus har gjort en gemensam investering i ett nationellt centrum för behandling av cancer. Landstinget är ledande i landet inom luftburen intensivvård. Landstinget deltar i ett nationellt projekt där syftet är att öka samarbetet nationellt inom området samt att vidareutveckla den luftburna intensivvården exempelvis genom gemensamma upphandlingar. Under planperioden ska arbetet med att utöka samverkan inom sjukvårdsregionen vad avser helikopterverksamheten intensifieras. EU:s patientrörlighetsdirektiv ska underlätta för patienten att få tillgång till säker och högkvalitativ gränsöverskridande hälso- och sjukvård inom EU:s medlemsländer. En förutsättning för att en svensk patient ska kunna få tillgång till hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat är att den aktuella behandlingen ingår i de förmåner Sverige erbjuder sina medborgare. I arbetet med att förbättra strukturen för kunskapsstyrning inom landstinget, är det viktigt att den regionala samverkan inom kunskapsstyrningen stärks, bland annat genom utökat uppdrag för specialitetsråden inom Uppsala Örebroregionen och att varje landsting utarbetar egna utvecklingsplaner för kunskapsstyrning. Inom regionen finns två nationella registercentrum, Uppsala Clinical Research center (UCR) och ett centrum inom Regionalt Cancercentrum (RCC). Med en nära samverkan med dessa registercentrum finns möjligheter att stödja utveckling av kunskapsstyrningen inom regionen och landstinget. Genom etableringen av RCC med kansli på Akademiska sjukhuset, har skapats förutsättningar för en ökad samverkan både regionalt och nationellt inom cancersjukvården. Det är viktigt att Akademiska sjukhuset tar aktiv del av arbetet inom RCC, för att stärka sin ställning inom cancersjukvården. Landstinget deltar i en förstudie om utanförskap på grund av bristande arbetsförmåga och sjukskrivning. Denna ska utgöra underlag inför landstingets eventuella medverkan i en EU-satsning inom området fram till Arbetet med att effektivisera landstingets deltagande i Samordningsförbundet Uppsala län fortgår. Målet är att gagna samverkan mellan fyra berörda aktörer till gagn för arbetsför befolkning som står långt ifrån arbetsmarknaden. Samverkan inom folkhälsoområdet Många av de bestämningsfaktorer som påverkar hälsan är kommunernas ansvar medan landstinget har ett ansvar att visa på vilka faktorer som påverkar hälsan i länet. För att tydliggöra ansvaret är det viktigt att hålla isär hälsoinriktad hälso- och sjukvård (hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande metoder) som sker i ett patientmöte och det befolkningsinriktade preventiva arbetet som sker i samverkan med andra aktörer. I patientmötet arbetar landstinget med hälsoinriktad hälsooch sjukvård och i samverkan är landstinget expert på hälsan och fördelningen av hälsa i länets befolkning. Den satsning på social hållbarhet som nu växer fram i länet innebär en ny grund för samverkan och den regionala utvecklingsstrategin, där en god hälsa på lika villkor är en förutsättning. Den regionala arbetsgruppen för strategiska folkhälsofrågor (Raff) arbetar aktivt för att den reviderade regionala utvecklingsstrategin också är en strategi för folkhälsoarbetet i länet. Utifrån en regional strategi kan alla aktörer sedan formulera sina ansvarsområden och handlingsplaner för en god hälsa i befolkningen. För landstingets del innebär det att under 2016 ska en handlingsplan tas fram för hur hälsan i länets befolkning ska förbättras. Landstinget är aktiv samarbetspart i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, bland annat genom närvårdsarbetet, regional arbetsgrupp för strategiska folkhälsofrågor och länets ANDT-arbete (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Mycket av det förebyggande arbetet bygger också på resultat från de befolkningsundersökningar som landstinget ansvarar för. Planering finns för en fortsättning på 2014 års seminarieserie som bygger på de fem rekommendationerna i SKL:s satsning Samling för social hållbarhet minska skillnader i 41 (63)

62 Bilaga 232 a hälsa. Syftet med seminarieserien är att lyfta och synliggöra aktuell kunskap om arbetssätt och metoder för att minska skillnader i hälsa. Seminarieserien genomförs av regionförbundet i samarbete med regional arbetsgrupp för folkhälsofrågor. Regionförbundet planerar att starta en lokal samling för social hållbarhet för att öka samverkan mellan länets aktörer för en god hälsa på lika villkor. Samverkan med flera av landstingets partnerskap, bland annat Upplands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna samt Upplandsstiftelsen kommer då att förstärkas. Landstinget deltar också i ett arbete om öppna jämförelser folkhälsa, som samordnas av regionförbundet, för att komma fram till utvecklingsområden och prioriteringar för länets folkhälsoarbete. Tanken är även att landstinget tillsammans med regionförbundet, länets kommuner och länsstyrelsen ska ta fram en modell för ett länsgemensamt uppföljningssystem för hälsans utveckling och fördelning. Inom den regionala styrstrukturen för det strategiska folkhälsoarbetet ska landstinget aktivt arbeta med en ny regional handlingsplan för strategiskt folkhälsoarbete. En viktig del i det hälsofrämjande arbetet är idrott och annan fysisk aktivitet. För att underlätta för alla barn och ungdomar att pröva på olika idrotts- och friluftsaktiviteter oavsett ekonomiska förutsättningar ska landstinget initiera en utredning under 2016 om förutsättningarna för att inrätta ett idrottsbibliotek, i samverkan med länets kommuner, Upplands idrottsförbund och andra frivilligorganisationer. Ett viktigt samverkansområde mellan landstinget och kommunerna är barns hälsa. I arbetet med förbättra barns både fysiska och psykiska hälsa spelar elevhälsovården, där landstinget i vissa fall svarar för läkarinsatser, en stor roll. Då verksamhetens omfattning och kvalitet varierar mellan länets kommuner och skolor ska landstinget verka för att ett pilotarbete för en bättre och jämlikare elevhälsovård i länet inleds under Övrig samverkan Externa vårdgivare En relativt stor del av den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården bedrivs av externa utförare. Det är därför viktigt att det finns ett forum där landstinget och utförarna gemensamt kan diskutera aktuella frågor och framtida utmaningar. Ett branschråd ska därför inrättas under 2016 med företrädare för alla externa vårdgivare och ansvariga från landstinget. Här bör beaktas uppdraget för ledningskontorets branschråd för primärvård och för det primärvårdsråd som inrättats av Hälsa och habilitering utifrån rollen som samordnare av primärvård. Landstinget en viktig regional samhällsaktör Landstinget är en viktig aktör i det regionala utvecklingsarbetet och ska aktivt medverka i processen med att bilda regionkommun i Uppsala län Landstingets långsiktiga politiska ambitioner påverkar inriktning och insatser inom kärnverksamheterna hälso- och sjukvård, forskning, kollektivtrafik och kultur, med bäring bland annat mot regional utveckling. Fram till år 2030 ska Uppsala län utvecklas till Europas mest attraktiva kunskapsregion. Det är visionen i den regionala utvecklingsstrategin (Rus, benämnd Uppländsk Drivkraft 3.0) som gäller för länet. Strategin utgår från hur regionens aktörer ska kunna möta viktiga samhällsutmaningar och sikta mot gemensamma mål. I detta arbete är Akademiska sjukhuset en mycket viktig aktör och samarbetet mellan landstinget och Uppsala universitet en betydelsefull faktor. Det är avgörande för Kunskapsregionen Uppsalas utveckling att Akademiska sjukhuset får förutsättningar att utvecklas som ett ledande universitetssjukhus. Kollektivtrafiken är viktig för att arbetsmarknadsregionen ska kunna bli större. Störst befolkningstillväxt förväntas i de stora kommunikationsstråken. Samspelet mellan kollektivtrafiken och kommunernas fysiska planering ska utvecklas. Akademiska sjukhuset, med dess forskningsoch innovationsverksamhet, är också bety- 42 (63)

63 Bilaga 232 a delsefullt för att utveckla den innovativa regionen som Rusen beskriver. En strategi som anges i Rusen är att Utveckla Akademiska sjukhuset som motor för regional utveckling och kvalificerad sjukvård. Tillsammans med universiteten och näringslivet fungerar Akademiska som en stark motor för regionens life science-kluster. Innovation Akademiska anges som ett bra exempel på hur regionen kan ta till vara innovationskraften i en stor organisation. Vid Regionförbundet finns en gemensam FoU-stödverksamhet för länets kommuner och landstinget. För att möta nya utmaningar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklas samverkan mellan Regionförbundets FoU-stödverksamhet, landstingets egna FoU-enheter samt Uppsala universitet. Regionförbundets FoU-stöd har även i uppdrag att stödja samarbetet mellan huvudmännen inom vård- och omsorgsområdet. Landstinget är en av initiativtagarna till ett internationellt hälsomöte, Uppsala Health Summit. Mötet lyfter Uppsalas styrkeområden inom vetenskap, vård, samhälle och näringsliv och ska bidra till förstärkning av Uppsalas redan i dag starka profil inom life science och hälsa. Mötet utgår från de tre perspektiven medicin, etik och ekonomi med målet att föra en initierad dialog kring hur medicinsk forskning kan omsättas till faktisk patientnytta. Landstinget är representerat i styrelsen i Stuns (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle). Syftet med Stuns är att stärka regionens ekonomiska tillväxt och hållbara utveckling. Landstinget är även medlem i Mälardalsrådet som syftar till att främja utvecklingen i Stockholm-Mälarregionen. Mälardalsrådet har ett viktigt ansvar för samverkan inom föreningens geografiska område. Det är angeläget att detta samarbete stärks och utvecklas i hela det geografiska området. Utifrån den regionala utvecklingsstrategin ska landstingets arbete med regional utveckling stärkas och tydliggöras. Landstinget ska som regional samhällsaktör i sina beslut medverka till utvecklingen av länets landsbygd och mindre och medelstora orter. Landstinget ska öka innovationssamarbetet med andra landsting och regioner, stat och näringsliv för att stärka tillväxten i länet. Infrastruktur Landstinget strävar efter att utveckla infrastrukturen i länet och deltar i arbetet med att utveckla infrastrukturen i länet och hela Mälardalen, i samarbete med många andra aktörer. Landstinget vill skapa ett storregionalt stomlinjenät för tågtrafik med uppgift att fungera som bastrafik för arbets- och vardagsresande mellan större orter inom och mellan länen i Stockholm-Mälarregionen samt vid behov till orter i angränsande län. Samarbetet inom ABC-stråket har återupptagits. Huvudinriktningen för arbetet är att på sikt få två ytterligare spår på Ostkustbanan, hela sträckan Stockholm Uppsala. Dessutom ska landstinget prioritera arbetet med järnväg sträckan Uppsala Enköping. Generellt när det gäller infrastrukturinvesteringar så deltar landstinget genom UL aktivt i regionförbundets planering av investeringar i väg- och järnvägsbyggen inom ramen för länstransportplanen. Under 2017 kommer två stora kapacitetshöjande järnvägsbyggen att vara klara. Det är Citybanan i Stockholm och dubbelspåret i Gamla Uppsala som båda kommer att påverka trafikkapaciteten för tågtrafiken söder och norr om Uppsala. Nästa steg bör vara att bygga ut spårkapaciteten på sträckan Uppsala Arlanda och därmed möjliggöra byggandet av stationer i Bergsbrunna och Alsike. UL ska därför bevaka och på alla sätt påverka att ekonomiska medel avsätts för denna viktiga tågsträcka. Upptågstrafiken på sträckan Uppsala Sala har utvecklats mycket positivt och en dialog förs med Trafikverket om att snarast få ett tåguppehåll i Vänge. Dialog förs också med Uppsala kommun om de byggnationer som krävs att kommunen genomför i anslutning till en stationsanläggning i Vänge. Väg 288 är en viktig vägsträcka för kollektivtrafiken dels för de långa resorna på hela sträckan Östhammar Uppsala, dels för de boende utmed vägsträckan. Landstinget förskottsfinansierar därför delar av denna vägsträcka. För resenärer som reser en längre 43 (63)

64 Bilaga 232 a sträcka är restiden i många fall avgörande för hur man väljer att resa. UL arbetar med en strategi för att kollektivtrafiken i länet ska bli fossilfri år 2020, vilken kommer att vara central för landstingets medverkan i regionförbundets revidering av länstransportplanen. Under 2016 ska en förstudie genomföras av järnväg mellan Enköping och Uppsala. 44 (63)

65 Bilaga 232 a Ekonomi Landstingets strategiska mål inom ekonomiperspektivet är att: En god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling För att nå detta krävs en effektiv ekonomistyrning och verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar. Styrningsprocessen måste hela tiden utvecklas och anpassas efter förändringar i verksamhet och omvärld. Under planperioden ska därför en fortsatt utveckling göras av landstingets övergripande ekonomistyrning. För att förbättra ekonomistyrningen i landstinget under planperioden ska arbete bland annat ske för att: fortsatt öka kvaliteten i redovisning, budget och uppföljning utveckla ersättningssystem främst inom primärvården men även inom specialistvården utveckling av fastighetsekonomin utveckla arbetet med KPP. Effektiv ekonomistyrning Landstinget har under senare år bedrivit ett systematiskt förbättringsarbete både i budgetprocessen och i uppföljningsprocessen. Arbetet som har påbörjats för att skapa bättre förutsättningar för god budget- och prognossäkerhet ska fortsätta under planperioden. Arbetet är långsiktigt och det krävs ihärdighet tillsammans med utbildning av verksamhetschefer för att exempelvis förbättra periodiseringar i redovisningen. När en tillfredsställande kvalitet på månadsboksluten kan uppnås skapar det bättre förutsättningar för bättre precision i periodiseringskurvorna. Sedermera kommer detta att ge förutsättningar för ökad budget- och prognossäkerhet. Beslutsstöd Fortsatt utveckling av beslutsstödet är viktigt under planperioden. Beslutsstödslösningen ska ge förutsättningar för att uppnå: Bättre beslutsunderlag som ger effektivare styrning i verksamheten. Minskad tid för sökande av information. Enklare framtagning av utdata. Kortare ledtid för slutanvändare att få fram relevant verksamhetsuppföljning. Ökad kvalitet på utdata. När införandeprojektet är klart återstår dock mycket information som ska kompletteras i beslutsstödet. Under 2015 kommer ett arbete med att vidareutveckla rapporter och nyckeltal att pågå inom och mellan områdena ekonomi, produktion och medarbetare. Fastighetsekonomi Landstinget är sedan ett par år inne i ett omfattande investeringsprogram. Investeringsvolymerna drivs av myndighetskrav, miljökrav, tillgänglighets krav, teknisk och medicinsk utveckling, patientsäkerhet och politiska mål. En ny investeringsprocess för fastighetsinvesteringar beslutades av fullmäktige under Processen är bättre integrerad med landstingets planerings- och budgetprocess. Tillsammans framtagna fastighetsutvecklingsplaner för landstingets fastighetsbestånd har processen lett till att landstinget har en bättre överblick över investeringsbehovet i fastigheter på medellång sikt, år. Förändringarna som har gjorts leder även till att förmågan att kunna prognostisera ekonomiska konsekvenser av pågående och planerade investeringar, både vad avser kapitalkostnader som driftskostnader för verksamheten, har förbättrats. För att skapa tydlighet kring finansiering i varje investeringsbeslut ställs det från 2015 krav på att varje beslut ska innehålla information kring hur verksamheten avser att finansiera driften för respektive investering. Stora delar av förnyelsen av Akademiska sjukhuset drivs av myndighetskrav och ökad patientsäkerhet. Investeringarna inom kollektivtrafiken drivs till stor del av landstingets beslutade och tidsatta mål avseende fördubbling av resandet med kollektivtrafik samt tidpunkt när kollektivtrafiken ska vara fossilbränslefri. 45 (63)

66 Bilaga 232 a Om totala investeringsvolymen under planperioden inte är förenlig med krav på långsiktigt ansvarstagande för god ekonomisk hushållning är det nödvändigt att överväga och ompröva de investeringar och satsningar som inte är tvingande av myndighetsskäl. Vid prioriteringssituationer mellan olika investeringsobjekt när tvingande myndighetsskäl inte föreligger, ska kostnaden för respektive investering ställas i relation nyttan och värdet med investeringen. Under planperioden ska en modell för prioritering och bedömning mellan olika investeringsobjekt tas fram som beslutsstöd så att nytta och värde kan bedömas i relation med investeringsutgiften om prioritering mellan olika investeringsobjekt visar sig vara nödvändig. Effektiva verksamheter Landstingets verksamhet finansieras främst av skattebetalarna i Uppsala län. Det är viktigt att landstinget hushållar med skattemedlen och ständigt arbetar med att effektivisera verksamheten. Under ett verksamhetsår ska landstingets verksamheter vara återhållsamma med nya kostnader som inte genererar intäkter i lika eller större omfattning. Som en del i att kunna mäta hur effektiva landstingets verksamheter är så är det viktigt att respektive förvaltning har nyckeltal för att kunna mäta effektiviteten. För att uppmuntra detta ställs idag krav på förvaltningarna att ha ett mål för kostnad i förhållande till produktion. Landstinget har dock inte adekvata metoder idag för att kunna mäta kostnadseffektiviteten på ett bra sätt. För att kunna göra detta krävs att tillgänglighet, kvalitet, patienterfarenheter och kostnader värderas i ett sammanhang. Det är därför viktigt att utveckla metoder för en ekonomi som medger kostnadsjämförelser och som stödjer processorienterad verksamhetsutveckling. Ersättningssystem Landstingets ersättningssystem ska stödja hälso- och sjukvårdens övergripande syfte att ge medborgarna en effektiv och jämlik hälsooch sjukvård på rätt vårdnivå. Under senare tid har fokus legat på att finna former för att ersättningssystemen i större utsträckning ska inriktas mot incitament som stödjer helhetslösningar för hela vårdkedjan och mindre mot enskilda vårdinsatser. Ersättningssystemen ska även skapa incitament till vård med kort vårdtid, ökad poliklinisering och en ökad öppen verksamhet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att under 2015 göra en översyn av primärvårdens ersättningssystem och finansiering. Syfte är att ersättningsmodellen ska utvecklas i förhållande till det nya primärvårdsuppdraget och att ersättningsmodellen ska vara rättvis och stimulera till mer arbete med folkhälsa och förebyggande insatser. Resurserna ska tydligare kopplas till behov och ohälsa samt att det totala ansvaret för befolkningen ska beaktas. Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping har sedan januari 2015 ett nytt ersättningssystem som innebär att den största delen av sjukhusens verksamhet finansieras med en fast ersättning. Utöver den fasta ersättningen tillkommer medel för särskilda satsningar och målrelaterad ersättning. Under planperioden kommer en vidareutveckling av modellen att ske. Främst är det överföring av verksamhet mellan förvaltningarna som på ett enkelt sätt behöver kunna regleras ekonomiskt. Inom landstinget pågår ett arbete med värdebaserad vård och värdebaserade ersättningsformer. För vårdens utförare innebär det att utifrån tillgängliga resurser skapa så mycket hälsa som möjligt. Att ställa hälsoutfallet i förhållande till nyttjade resurser speglar värdet av vården en värdebaserad vård. Ersättningen ska premiera värde och stimulera innovation och utveckling av effektivitet. Ett arbete för att utveckla sådana ersättningsformer har startats upp inom landstinget dels genom Akademiska sjukhusets arbete inom projektet värdebaserad vård dels genom landstingets deltagande i det nationella samverkansprojektet SVEUS. Under planperioden kommer arbete med att implementera värdebaserad vård att intensifieras genom införande av vårdepisodersättning och andra värdebaserade ersättningsformer inom bland annat cancer- och diabetesvård. 46 (63)

67 Bilaga 232 a Kostnad per patient (KPP) Kostnad per patient (KPP) är en efterkalkyl som innebär att vårdkostnader och produktion hänförs till vårdkontakterna (patienterna) som konsumerat vården. Flertalet landsting skickar årligen in KPP-data till SKL vilket är beräknat enligt SKL:s anvisningar. SKL ansvarar för förvaltning av den nationella databasen samt sammanställer KPPinformationen för nationella jämförelser mellan landsting och sjukhus. Landstinget beräknar KPP enligt en aktivitetsbaserad metod vilket innebär att KPPmodellen kan bidra i arbetet med att analysera verksamheter, processer och resursplanering, både ur operativt och strategiskt perspektiv. Under 2016 fortsätter arbetet med att vidareutveckla KPP-modellen och förbättra kvaliteten i beräkningarna ytterligare och att förankra användandet i organisationen. Nationellt har KPP-principerna utvecklats och principerna har utökats till att omfatta andra vårdformer än sjukhusvården och psykiatrin. Under planperioden ska ett eventuellt införande av KPP inom primärvården utredas. Ytterligare utvecklingsområden som kan utredas under planperioden är beräkning av kostnad per brukare vilken är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och handikappomsorg. Långsiktig finansiering Finansiella mål Utgångspunkten för landstingets styrning är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv som ur ett finansiellt perspektiv. Landstinget måste utnyttja tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innebär att verksamheten måste bedrivas på rätt sätt, med rätt insatta resurser och vid rätt tidpunkt. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i landstingets regi eller av privata entreprenörer. Produktionsplanering är en framgångsfaktor för att nå kostnadseffektivitet. För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv har landstinget följande finansiella mål: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. För att beakta effekterna av konjunkturvariationer bör uppföljning av om de finansiella målen nåtts ses över flera år. De stora investeringar som landstinget gör i fastigheter tillsammans med ökade pensionskostnader och den ökade efterfrågan som finns inom hälso- och sjukvård innebär att landstinget kommer ha en stor utmaning att nå de finansiella målen under planperioden. Långfristiga placeringar De långfristiga placeringarna görs bland annat för att möta den ökade pensionsskuld som landstinget har. Placeringarnas bokförda värde i bokslutet 2014 uppgick till miljoner kronor. Marknadsvärdet var miljoner kronor. Under 2014 har landstinget avsatt ytterligare 100 miljoner kronor till pensionsportföljen. Placeringarna vid bokslutet består till 34 procent av räntefonder, 48 procent av aktiefonder, 15 procent av hedgefonder och 3 procent av likvida medel. Placeringarna utgår från landstingets placeringspolicy. Historiskt sett har placeringar med längre placeringstid, i första hand aktier/aktierelaterade instrument, gett högre avkastning. Det bör dock betonas att landstinget haft som primärt syfte att inte äventyra pensionskapitalet och i relation till ett normallandsting har landstinget placerat en mindre andel aktier/aktierelaterade instrument. Nya finans- och placeringspolicyer är beslutade om på landstingsfullmäktige i februari 2014 och i och med dessa policyer infördes normalportfölj samt strategisk allokering och uppföljning av placeringarna mot index. 47 (63)

68 Bilaga 232 a För att kunna finansiera framtida pensionsutbetalningar och investeringar har landstinget som mål att öka pensionsportföljen genom att avsätta minst 250 miljoner kronor årligen under planperioden. Lånefinansiering Under planperioden är bedömningen att ingen nyupplåning blir aktuell då försäljningen av ulleråkersområdet gav landstinget intäkter som planeras att användas till investeringar. 48 (63)

69 Bilaga 232 a Landstinget som arbetsgivare Rätt kompetens Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för landstingets verksamheter och förmågan att erbjuda en vård av god kvalitet. Den politiska ledningen har det yttersta ansvaret för en aktiv och ändamålsenlig arbetsgivarepolitik. Under planperioden inleds ett generationsskifte när cirka 800 av landstingets medarbetare går i pension. Efterföljande planperiod från 2018 ökar pensioneringstakten ytterligare till mer än 300 medarbetare per år. Det är nödvändigt för landstinget att ha en strategi för kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Landstinget ska vara en god och attraktiv arbetsgivare för både chefer och medarbetare och ha en väl genomtänkt successionsplanering. Det redan etablerade samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor behöver fördjupas och intensifieras för att även fortsättningsvis utgöra en god rekryteringsbas för landstinget. Landstinget ska medverka till att kapaciteten för utbildning av vårdpersonal ökar där det är möjligt. Landstinget måste också aktivt och tillsammans med utbildningsanordnare arbeta för förbättrade utbildningar för undersköterskor och skötare, samt marknadsföra dessa grupper. Det regionala samarbetet i kompetensförsörjningsfrågor säkerställs genom landstingets representation i Regionala utbildnings- och kompetensrådet (RUR). Mot bakgrund av den allt mer hårdnande konkurrensen om arbetskraften krävs ett nytänkande vad gäller olika kompetensförsörjningsinsatser, förstärkt analysarbete och konkreta handlingsplaner för att landstinget ska kunna säkra den strategiska kompetensförsörjningen av nyckel/bristkompetenser. En säkrad långsiktig kompetensförsörjning är även ett led i att minska behovet och kostnaderna för inhyrd personal. Rekrytering ska utgå från en kompetensbaserad rekryteringsprocess. För att säkra framtida kompetensförsörjning av läkare genomförs ett särskilt landstingsövergripande utvecklingsarbete. En annan viktig fråga blir att fullfölja landstingets utvecklingsplan för att höja den akademiska nivån hos handledare och huvudhandledare för sjuksköterskor, liksom att underlätta medarbetares möjligheter till vidareutbildning och kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen ska systematiseras och omfatta alla medarbetare. Möjligheter till finansieringen av utvecklingsinsatser behöver systematiseras på en mer övergripande nivå. Det är angeläget att ta god hand om studenter och nyutexaminerade medarbetare. Arbetet med studenter är också en viktig faktor för landstingets framtida kompetensförsörjning. Landstinget ska erbjuda högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska utvecklas, liksom formerna för introduktion av nyutexaminerade. Medarbetares kompetens ska tas till vara för att uppnå verksamhetens mål. Inom ramen för arbetet med kompetensförsörjning behöver teamarbete mellan olika yrkeskompetenser utvecklas samt utvecklingsmöjligheter och karriärvägar för olika yrkesgrupper. Lönebildning Landstinget arbetar med lönebildningsfrågorna på ett strukturerat sätt där lönebildningen ses som en del av kompetensförsörjningen i landstinget. Målsättningen är att landstinget ska ha en stabil och medveten lönebildning där långsiktighet står i fokus. Landstinget tillämpar individuell och differentierad lönesättning och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Landstinget ska ha jämställda och rättvisa löner utifrån prestation samt säkerställa förutsättningar för löneutveckling för alla. Lönekartläggningar och arbetsvärderingar ska regelbundet genomföras och osakliga löneskillnader ska rättas till. Nya kunskaper som medför nya arbetsuppgifter ska beaktas i kommande löneöversyn. Utgångspunkter i landstingets lönebildning är landstingets lönepolicy, budgetramen, löneavtal och marknadskrafternas påverkan. Inför den årliga löneöversynen ska behovet 49 (63)

70 Bilaga 232 a av strukturella lönebildningsåtgärder analyseras. Den årliga löneöversynen ska bidra till att eventuella skillnader mellan nuvarande lönebild och önskad lönebild minskas. Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Genom individuella styrkort och verksamhetsanpassade lönekriterier blir bedömningsgrunderna transparenta. Engagerade medarbetare Anställningsförhållanden Landstinget ska vara en av länets mest attraktiva arbetsgivare. Landstinget är en arbetsgivare och ska uppträda som sådan. Landstinget ska kännetecknas av trygga och säkra anställningsförhållanden. Landstinget är en stor arbetsgivare och det är viktigt att det finns möjligheter och en positiv inställning till intern rörlighet i syfte att utveckla medarbetarna och verksamheterna. Landstinget ska ha ändamålsenliga, konkreta och systematiska aktiviteter för att säkerställa att lagar, föreskrifter och kollektivavtal inte bara följs i formell mening, utan också på ett aktivt sätt bidrar till utvecklingen av verksamheterna. För att landstinget ska nå goda resultat är det av stor betydelse att våra medarbetare trivs, är engagerade och ansvarstagande samt har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Det är också ett av landstingets strategiska mål. För att skapa förutsättningar för trivsel, engagemang och ett hållbart arbetsliv är det viktigt att landstinget värnar om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Heltid ska vara en rättighet för den medarbetare i landstinget som önskar denna omfattning på sin anställning. Det ska vara möjligt att orka arbeta heltid och ha tillräcklig återhämtning mellan arbetstillfällena. Arbetstiderna ska vara utifrån verksamheternas behov med hänsyn tagen till medarbetarnas önskemål om förläggning. Huvudinriktningen vid anställning ska vara tillsvidareanställning och anställningsformen allmän visstidsanställning ska endast användas i undantagsfall. Landstinget ser vikten av att arbeta för en arbetsmarknad som omfattar alla. Det är viktigt för såväl samhället i stort som för landstinget i egenskap av attraktiv arbetsgivare. Anställningsmöjligheterna för personer med nedsatt arbetsförmåga, funktionsnedsättning samt personer med utländsk utbildning ska förbättras i linje med att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för alla. Vid nyanställningar och planering av nya tjänster ska detta särskilt beaktas. För att minska risken att diskriminera och öka möjligheten att hitta nya medarbetare, ska landstinget alltid genomföra kompetensbaserade rekryteringsprocesser. Det är också angeläget att landstinget arbetar aktivt med att rekrytera personer med utländsk medicinsk utbildning, kompetens och erfarenhet. Vid upphandlingar ska det ställas krav på verksamhetsövergång för medarbetare, rimliga villkor enligt svensk arbetsmarknad, meddelarfrihet och praktik samt utbildningsplatser. Vårdpersonalens administrativa arbetsuppgifter behöver effektiviseras och den vårdnära servicen utvecklas för att frigöra tid för patienterna. Ett gott administrativt stöd är en förutsättning för välfungerande styrning, ledning och arbetsmiljö. Arbetsmiljö Arbetsgivaren har ansvaret för att arbetet bedrivs i en god och säker miljö. Alla medarbetare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och vid genomförandet av de åtgärder som är nödvändiga för att åstadkomma en god och säker arbetsmiljö. Det är en strategiskt viktig fråga att behålla och rekrytera personal på en marknad med allt större konkurrens om arbetskraften. Det är därför viktigt att landstingets arbetsplatser kännetecknas av en god arbetsmiljö. Delaktighet och reell möjlighet till inflytande i det egna arbetet är av avgörande betydelse. Landstingets verksamheter karaktäriseras av höga krav på kompetens. Fort- och vidareutbildning måste ses som en naturlig och självklar del i yrkesmässig och personlig utveckling. Landstinget ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och utveckla de förut- 50 (63)

71 Bilaga 232 a sättningar som krävs för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering d v s en hälsofrämjande arbetsplats. Det ska under året utredas hur landstinget som arbetsgivare kan bidra för att skapa mer hälsofrämjande arbetsplatser. Chefsansvaret klargörs i chefspolicyn. En öppen dialog och kommunikation är grunden för att medarbetarna ska känna delaktighet, ta ansvar för verksamhetens utveckling och delta i arbetet för att göra landstinget till det bästa valet för medarbetare. Chefer ska därför i större utsträckning delegera ansvar och befogenheter för att ge ökad delaktighet. Förutom det dagliga mötet är medarbetarsamtalet, arbetsplatsträffar och samverkansmöten forum för delaktighetsfrågorna. En väl fungerande samverkan och dialog med de fackliga organisationerna är viktig för verksamhetens utveckling. Tydliga och kommunikativa chefer Landstinget ska ha tydliga och kommunikativa chefer med en välfungerande ledningsorganisation, där chefer som genom dialog och förankring skapar förståelse och legitimitet för politiska beslut. Att vara chef i en politiskt styrd organisation ställer särskilda krav. Chefer i landstinget ska därför rekryteras utifrån de ledaregenskaper som tydliggörs i landstingets chefspolicy. Inom ramen för den långsiktiga chefsförsörjningen ska landstinget tidigt identifiera medarbetare som är intresserade av framtida chefsuppdrag och har de personliga egenskaper som krävs för att kunna utöva ett tydligt och kommunikativt ledarskap. Landstingsgemensamma utbildningsinsatser ska erbjudas för såväl chefs- som ledarrollen med en tydlig fokusering på första linjens chefer samt med ett strategiskt chefsprogram för de mest erfarna ledarna. För att tydliggöra landstingets strategiska inriktning på chefsfrågorna är en process-orienterad ledningsplattform en förutsättning. Genom detta tas ett samlat grepp över chefernas förutsättningar för ledning och styrning av landstingets olika verksamheter. Kravställan Stödinsatser Uppföljning Åtgärder Chefer ska ha tydliga chefsuppdrag med tydliga mandat, uttalade befogenheter och goda organisatoriska förutsättningar. Detta är ett krav för att chefer och ledare ska kunna utveckla verksamheten mot uppställda mål, skapa en kostnadseffektiv verksamhet med hög tillgänglighet och god kvalitet. Varje chef ska tillsammans med sina medarbetare ta fram styrkort för sin verksamhet utifrån landstingets och förvaltningens prioriterade mål. Ledarskapet på alla nivåer ska genomsyras av jämställdhet och mångfald. Vid tillsättning av chefer på alla nivåer ska jämställdhet och mångfald särskilt beaktas. 51 (63)

72 Bilaga 232 a Minskad miljöpåverkan Under planperioden fortsätter arbetet med att uppfylla landstingets miljöprogram De tre övergripande miljömålen för landstinget är en minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Landstingets största klimatpåverkan kommer från kollektivtrafikens bussar. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. Arbetet med att införa busstrafik som inte drivs med fossila bränslen och öka andelen kollektivtrafikresenärer fortsätter och beskrivs närmare i kollektivtrafikavsnittet. En utredning av investeringar i förnybar energi kommer också att genomföras. En effektiv läkemedels- och kemikalieanvändning bidrar till stora samhällsekonomiska vinster utöver en minskad miljöpåverkan. Under planperioden prövas möjligheten att rena avloppsvattnet vid Akademiska sjukhuset från antibiotikarester och resistenta mikroorganismer. Landstinget är en stor aktör med potential att påverka. I samband med upphandlingarna ställs krav på beskaffenheten hos produkter och emballage för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Upplandsstiftelsens arbete för att bidra till en god folkhälsa, bland annat genom att främja möjligheterna till friluftsliv i länet, stärks under planperioden. 52 (63)

73 Bilaga 232 a Beslut Landstingsfullmäktige föreslås besluta att Fastställa landstingets balanserade styrkort fastställa inriktning inom hälso- och sjukvård fastställa inriktning inom kollektivtrafik fastställa inriktning inom kultur och bildning fastställa inriktning inom utveckling och samverkan fastställa inriktning inom ekonomi fastställa inriktning inom landstinget som arbetsgivare fastställa inriktning inom minskad miljöpåverkan fastställa budget 2016 och plan anslå tusen kronor till sjukhusstyrelsen anslå tusen kronor till vårdstyrelsen anslå tusen kronor till kollektivtrafiknämnden anslå tusen kronor till kulturnämnden anslå tusen kronor till fastighets-, teknik- och servicenämnden anslå tusen kronor till patientnämnden anslå tusen kronor för landstingsövergripande verksamhet, regional verksamhet och finansverksamhet till landstingsstyrelsen fastställa föreslagen plan för investeringar i byggnader och mark planperioden fastställa föreslagen plan för investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar planperioden fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret 2016 fastställa patientavgifter i enlighet med avsnittet om patientavgifter på sidan 11. fastställa internräntan till 2,4 procent fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 4,67 procent för 2016 fastställa att uppräkning för hyra och service sker med 2,02 procent 2016 fastställa landstingsskatten för 2016 till 11,71 kronor per skattekrona fastställa ett resultatmål på 6 miljoner kronor 2016 för Folktandvården. fastställa att styrelser och nämnder utifrån sina ansvarsområden ska besluta om styrkort för respektive förvaltning fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter fastställa riktlinjer för taxor i kollektivtrafiken i enlighet med vad som anges i stycket Biljettpriser i kollektivtrafiken (sidorna 13-14) 53 (63)

74 Bilaga 232 a Bilagor Budget 2016 och plan RESULTATBUDGET Budget Budget Plan Plan Verksamhetens anslagssramar Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto Finansiell kostnad pensioner Resultat före extraordinära poster ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Återställning negativa resultat 2014 och Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT efter intäkter av engångs karaktär och avsättning till eget kapital LANDSTINGSSTYRELSENS FINANSIELLA Budget Budget Plan Plan Plan VERKSAMHET Pensionskostnader, skuldförändring Avsättning individ pensionsparande Pensionsutbetalningar, ansvarsförbindelse Summa pensioner enl KPA Garantipension, utbetalning Till förv schablondeb pensioner Pensioner universitet Summa pensioner Internränta Justering för avskrivningar Moms Folktandvården Moms läkemedelsförmån Ökade framtida hyreskostnader* The Swedberglaboratoriet Upplösning Citybanan Indexuppräkning Citybanan Resultatmål Folktandvården Omställningsfond Specialdestinerade statsbidrag Utrangeringar fastigheter Oförutsett Summa landstingsstyrelsens finansiella verksamhet * Ökade hyreskostnader på 8 mnkr för ökade hyreskostn tom 2015 ligger i hälso- och sjukvårdsramen. 54 (63)

75 Bilaga 232 a STYRELSERS OCH NÄMNDERS ANSLAGSRAMAR Budget Budget Plan Plan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Landstingsstyrelsen inklusive regional verksamhet Verksamhetens anslagsramar ) Landstingsstyrelsens ram består av Landstingets ledningskontor, centrala avgifter, regional verksamhet, landstingsstyrelsens finansiella verksamhet och förtroendemannaorganisationen. GENERELLA STATSBIDRAG OCH Budget Budget Plan Plan KOMMUNAL UTJÄMNING Inomkommunal utjämning - Utjämningsbidrag Kostnadsutjämning Generella statsbidrag - Regleringsavgift (justerad kostnadsutjämning) Strukturbidrag Läkemedel Summa utjämning och statsbidrag KASSAFLÖDESBUDGET Budget Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av - och nedskrivningar Justering för avsättningar Kassaflöde från löpande verksam Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringar Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar och skulder Nyupptagna lån Amorteringar av lån Kassaflöde från finansieringsverks Periodens kassaflöde LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT* * I budgeten 2016 är utgångspunkten årsprognosen för likviditeten , på mnkr. 55 (63)

76 Bilaga 232 a FINANSIELLA NYCKELTAL Budget Budget Plan Plan Nettokostnadsandel av skattenetto/statsbidrag* 98,0% 96,9% 96,6% 97,9% Nettokostnadsutveckling jämfört med budget föregående år 3,8% 6,2% 3,9% 5,7% Egenfinansiering av fastighetsinvesteringar 78% 100% 100% 100% *) Generellt mål för landstingen är att nettokostnaden av finansieringen via skatter och statsbidrag ska vara högst 98 procent. 56 (63)

77 Bilaga 232 a Investeringsplaner Investeringsplan fastigheter Fastighetsinvesteringsplanen avser planperioden En investering genomgår olika faser. Dessa faser är behov, behovsanalys, förstudie, program respektive genomförande. Nedan beskrivs vad varje fas innebär. Behov uppstår till exempel vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde. Behov kan initieras av hyresgästen, förvaltningsorganisationen eller av ägaren. I behovsanalysen beskrivs orsakerna till behovet. I behovsanalysen identifieras och specificeras behov och problem. I förstudien presenteras olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen. Från denna fas börjar mer betydande kostnader bindas i ett fastighetsprojekt. I programfasen tas mål och kravställningar för projekt fram. Ekonomisk ram och förutsättningar för projektets genomförande tas också fram i denna fas. I genomförandefasen sker själva byggandet. Investeringsfas Upparbet tom 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Summa Investeringar Budget 2019 Budget 2020 Total projektplan tom 2020 Total upparbet. inkl plan Summa behov/behovsanalys HI Summa förstudie HI Summa program HI Summa genomförande HI Total summa HI Summa Övrigt FI Summa Energispar FI Total summa FI Total summa HI/FI (63)

78 Bilaga 232 a Projektnamn Akademiska sjukhuset Projekt beskrivning Upparbet tom 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Summa investeringar Budget 2019 Budget 2020 Total projektplan tom 2020 Total upparbet. inkl plan Vårdavdelning 50E omb lungmedicin som flyttar till J, till vad? Pga FAS omb för transplantationsavd fr B11 till 50 huset, pga FAS. Måste vara klart Vårdavdelning 50C dec Vårdavdelning 30B omb för geriatrik i B11 till 30 huset, pga FAS Dialysavdelning Flytt av Dialys fr 70 huset till B17, 30 huset pga FAS Op sal förlossning F-blocket Biobank, UCR, Mikrobiologen inhyrnings kostnad Ej specficerade ombyggnationer AS Ambulansstation Tierp nybyggnation ambulansstation Ny cyklotronhall B16 inkl hotlab Kvinna & Barn Neonatal och omb gyn op till barn op F-blocket Kvinna & Barn utredning Utredning för ombyggnation av F- blocket FAS II Ny huvudentré AS Program B9, B12, J-huset Fördjupat programarbete och projekteirng B9/B Behandlingsbyggnad B Behandlingsbyggnad B Produktionskök Akademiska Medicinskt bibliotek, markkostnader, konferens Vårdbyggnad B Vårdbyggnad B Teknikhus B Nybyggnation J huset inkl kulvert Syrgasstation F17, Lustgasstation F Summa Akademiska sjukhuset (63)

79 Bilaga 232 a Upparbet tom 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Summa investeringar Budget 2019 Budget 2020 Total projektplan tom 2020 Total upparbet. inkl plan Projektnamn Projekt beskrivning Lasarettet i Enköping Ej specificerade inv lasarettet i Enköping Summa Lasarettet i Enköping Kollektivtrafik Stadsbussdepå Fyrislund Ny stadsbussdepå Summa Kollektivtrafik Övrigt Ersättningslokaler för Ulleråker Primärvården Gottsunda omb inhyrning Primärvården Eriksberg omb bostadsrätt Primärvården Stenhagen omb inhyrning Primärvården Knivsta omb inhyrning Primärvården Gränby omb inhyrning omb flytt av spec tandläkare fr Folktandvården Vretgränd Vretgränd Folktandvården Östervåla Kungsgärdet, Hälsa och Habilitering ospecat entreér 2015, nytt hus 2019, utveckling, flytta närvård fr Kronparken, rehab, mellanvård psykiatri, bassäng ombygg plan 5, fr barnspec till verksamhet i CD hus Samariterhemmet som LUL lämnar Datahall Ev inhyrning, placering LLK kontor inhyrning Rudbeck R4 Uppsala universitet Summa övrigt FI investeringar FI åtgärder FI åtgärder (från PU till FI komponent) Energi nya pengar Redundans Syrgas Placering syrgastank AS rörpost/smågods transportör sop och tvättsug Kulvert J-hus till C Kulvert C5 till C Summa FI investeringar Summa Investeringar (63)

80 Bilaga 232 a Investeringsplan utrustning Investeringsram per förvaltning Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Totalt för planperioden Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården Landstingsservice Landstingets resurscentrum Kollektivtrafikförvaltningen Kultur i länet Landstingets övergripande verksamhet Summa totala investeringar Investeringsplan konst När Kultur och bildning tar fram en konstinvesteringsplan är utgångspunkten den totala investeringsplanen för fastigheter. Sedan räknas investeringar bort som inte rör rena lokalförändringar. Konstinvesteringsplanen beräknas på landstingsfullmäktiges 1-procentsregel och baseras på av Landstingsservice angiven nybyggnadskostnad kronor per kvadratmeter. Kultur och bildning framtagna konstinvesteringsbudget för 2016 är 12,4 miljoner kronor. Konstinvesteringsplan Budget 2016 Plan 2017 Plan 2017 Plan 2019 Akademiska sjukhuset J-hus - ny behandlings- och vårdbyggnad B14 Vårdavdelningar - renovering av mottagningar och vårdavdelningar. 496 B11 Vårdavdelningar - renovering av mottagningar och vårdavdelningar Ingång 70 - ny entré ingång B9 - renovering av mottagningar, operation, röntgen mm B12 - renovering av mottagningar, operation, röntgen, steril mm Akademiska sjukhuset övrigt Mikrobiologi, KTC - ersätter hus D1/Mikrobiologen B17 Dialysmottagning - flyttar från B11 till B Parkeringshus - parkering för personal och besökare. 139 Primärvården Almunge VC - nybyggnad, förhyrning. 110 Planerade ombyggnationer och nybyggnationer. Bl.a. Gottsunda och Knivsta Kollektivtrafikförvaltningen Bussdepå Uppsala Stadsbussar nybyggnad. 530 Övrigt Kvarteret Eldaren. Landstingets ledningskontor, Kultur och bildning m.fl Folktandvården - planerade ombyggnationer och nybyggnationer Mindre, ännu ej beslutade projekt inom AS Mindre, ännu ej beslutade projekt i länet Kompletteringar i samband med mindre renoveringar Summa konstinvesteringar (63)

81 Bilaga 232 a Intern kontroll En viktig del i säkerställandet av styrningen i landstinget är den interna kontrollen. Regelverket för den interna kontrollen beslutas av landstingsfullmäktige. Styrelse alternativt nämnd ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska varje år anta en särskild plan för den interna kontrollen. Den interna kontrollen ska innehålla: en väsentlighets- och riskbedömning rutiner, kontrollmål och kontrollmoment omfattningen av den interna kontrollen vem som ansvarar för att utföra den interna kontrollen när, hur och till vem rapportering ska ske. Den interna kontrollen omfattar hela organisationen och dess verksamheter. För varje enhets rutiner och processer genomförs en riskanalys där dessa väsentlighetsbedöms. Utifrån identifierade risker i analysen arbetas en internkontrollplan fram. 61 (63)

82 Bilaga 232 a Patientavgifter Avgifter Läkarbesök Husläkare Övr. specialister Akutmottagning Akademiska sjukhuset/enköping Tierp/Östhammar Uppsala Närakut Läkarbesök Sjuksköterskebesök (sjukvårdande behandling) Besök efter remiss till specialistläkare Remiss (1:a besök): Labundersökning efter remiss Vid eller inför ett läkarbesök 0 0 Vid annan tidpunkt Sjukvårdande behandling (exkl. psykoterapi, naprapati och kiropraktik) Psykolog, psykoterapi, kiropraktik och naprapati, Röntgenundersökning efter remiss Vid akutbesök på akutmottagning 0 0 Vid annan tidpunkt Förlängning av telefonrecept 0 0 Sjukintyg per telefon Receptförskrivning, distriktssköterska 0 0 Mammografi (avgiftsfritt från 1 juli) Riktad gynekologisk hälsokontroll Ultraljudsscreening vid graviditet (vid mödrahälsovården) 0 0 Förebyggande vård till exempel i rökavvänjning, viktminskning och diabetes - skolor 80 x antal träffar 90 x antal träffar Dagsjukvård Besöksavgift (ej läkarb) Graviditetstester Faktureringsavgift Hembesökstillägg/reseersättning (63)

83 Bilaga 232 a Högkostnadsskydd Högkostnadsskydd för sjukvård Högkostnadsskydd för sjukresor Högkostnadsskydd för hjälpmedel Samordnat högkostnadsskydd Timtaxa vid hälsokontroller och intygsskrivning Återbetalning av avgift vid lång väntan 15 min 15 min Avgift i sluten vård 100 kr/dygn 100 kr/dygn Steriliseringar Förskrivning av Hjälpmedel 1 hjälpmedel hjälpmedel hjälpmedel Egenavgift sjukresor För fullständig information om patientavgifter se 63 (63)

84 Bilaga 232 b Landstingsstyrelsen RESERVATION Ärende 232 Landstingsplan och budget Länets befolkning fortsätter att öka liksom andel äldre i befolkningen. Till det kommer nu en stor skara flyktingar vilket gör att antalet länsinnevånare ökar långt mer än tidigare. Genom att inte räkna upp anslagen och lägga ut demografipengarna drabbas verksamheterna av dubbel bestraffning. Ökade vårdbehov ska mötas med mindre pengar. En ekvation som inte går ihop och förvärras ytterligare av lägre anslag genom effektiviseringskrav. Det är svårt att begripa varför egenavgifterna och högkostnadsskyddet för sjukresor ska höjas med 50 procent medan andra patientavgifter höjs med 11 procent. Höjningen drabbar de som har störst behov och ofta svårast att kunna använda kollektivtrafik. Vänsterpartiet motsatte sig den höjning på 60 procent som gjordes förra gången och undrar varför just de med behov av sjukresa ska beskattas hårdast. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för våra yrkanden; - att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna får full uppräkning för den demografiska utvecklingen, 1,01 procent - att landstinget inte höjer egenavgiften och högkostnadsskyddet för sjukresor Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för eget budgetförslag. Sören Bergqvist (V)

85 Bilaga 232 b Landstingsstyrelsen Vänsterpartiets förslag till landstingsplan och budget för VÄLFÄRDEN MÅSTE FÅ KOSTA! Vänsterpartiet gick till val på att stoppa de stora besparingarna på Akademiska sjukhuset, att tillföra mer pengar till vården för att korta vårdköerna och för att återinföra ett stadskort i Uppsala. Vi fick ett ökat stöd för vår politik och ökade från fyra till sex mandat i landstingsfullmäktige. Vi lägger en budget som bygger på den politik vi gick till val på; en politik för mer vård, kortare vårdköer, balans mellan uppdrag och ekonomi och för en fortsatt satsning på kollektivtrafiken. Vi gör också det som vi alltid gjort, vi finansierar vår politik långsiktigt. Ekonomisk utmaning kräver politiskt mod Landstingen har generellt problem med finansiering av sina verksamheter, särskilt hälso- och sjukvården som går med underskott i de flesta landsting. Vården står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning, snabb medicinsk utveckling, vårdbyggnader som behöver förnyas och brist på personal. Det är orimligt att landstingen själva ska klara att upprätthålla, och förbättra, en god vård på lika villkor utan ökat stöd från staten. Flera riktade och goda satsningar görs i regeringens budgetförslag varav många tillkommit genom Vänsterpartiets agerande. Det generella stödet i budgeten är dock endast en miljard, vilket för vårt landsting innebär ca 36 mkr, och det räcker inte på långa vägar. Bidraget halveras dessutom 2017 och Enligt Vänsterpartiet måste vården ha en fortsatt rimlig finansiering. Neddragning av vården eller dess innehåll eller ytterligare besparingar är inte rimliga vägar att gå. Vården är viktig för länsinnevånarna och om staten inte tar ett större ansvar återstår endast skattehöjningar. Här liksom i övriga landsting behövs en kraftig upprustning och förnyelse av sjukhus och andra vårdbyggnader, som ofta är planerade i slutet av 60-talet eller 70-talet. Ibland är lokalerna dåligt underhållna genom åren men främst är de inte byggda för dagens, och ännu

86 Bilaga 232 b mindre för morgondagens, hälso- och sjukvård. De planerade om- och nybyggnationerna på Akademiska sjukhuset, men även på lasarettet i Enköping, är nödvändiga för att kunna bedriva en modern och ändamålsenlig vård och samtidigt säkerställa en god arbetsmiljö. Investeringskostnaderna för Framtidens Akademiska sjukhus beräknas till 5,2 miljarder och sedan finns byggprojekt som ligger utanför det stora projektet. De ökade driftskostnaderna har tidigt beräknats till ca 500 mkr per år till år Tillsammans med ökade pensionskostnader innebär det en kraftig kostnadsökning från och med 2018 och framåt. Det verkar dock bli en försening av byggandet av nya sjukvårdsbyggnaden på Akademiska och därmed blir kanske hyreshöjningen för sjukhuset mindre för 2018 än beräknat. Det är rimligt att nya och bättre lokaler ska bekostas av tillkommande medel och inte täckas av stora besparingar. Helst bör det ske genom höjda statliga bidrag men i brist på sådana återstår bara kraftigt höjda avgifter för patienter och resenärer eller en höjd landstingsskatt. För Vänsterpartiet är det självklart att vi solidariskt genom landstingsskatten betalar för nödvändiga upprustningar och dessutom säkerställer att vi kan bedriva tillräckligt med hälsooch sjukvård. Det är ett stort åtagande som kräver politiskt mod. Utan skattehöjning 2016 kommer landstinget inte att klara ett överskott vare sig 2016 eller Den föreslagna skattehöjningen på 55 öre räcker för 2016 och 2017 och kan även inrymma en del av de nödvändiga satsningarna som måste till. Med Vänsterpartiets nödvändiga satsning på vården räcker den inte till för Vänsterpartiet bedömer, och lägger in i plan, en skattehöjning även 2018 på 20 öre. Det är tveksamt om 20 öre räcker och behovet kan visa sig större om inte statsbidragen ökar, skatteintäkterna blir bättre än prognos eller att pensionskostnaderna inte ökar så mycket som beräknats. Uppräkning i landstinget ska täcka normala kostnadsökningar De demografiska förutsättningarna för planperioden är en befolkningsökning på ca 3,5 procent fram till år 2019 och att andelen äldre ökar starkt. I åldern år med 9 procent och i åldern år med 7,6 procent. Detta innebär att hälso- och sjukvården kommer att ställas inför ett fortsatt ökande vårdbehov. Den årliga demografiuppräkningen är ett sätt att kompensera för den demografiska förändringen. Den föreslagna hanteringen av demografipengarna är inte godtagbar. Vänsterpartiet förslår att den demografiska uppräkningen på 1,01 procent (78 mkr) läggs ut på alla vårdförvaltningar och de särskilda satsningarna på 42 mkr som används av demografipengarna finansieras på annat sätt. I övrigt ska uppräkning ske enligt SKLs beräknade LPIK för hela planperioden. Effektiviseringar för att använda pengarna rätt Landstingets verksamheter ska ständigt arbeta med förnyelse och eftersträva hög effektivitet. Det handlar om att göra rätt saker i rätt tid på rätt nivå och med rätt kompetens. Under förutsättning att uppdraget och den ekonomiska ersättningen för uppdraget balanserar kan det vara bra att tydliggöra ett realistiskt effektiviseringskrav. För hälso- och sjukvården ska effektiviseringar bidra till en ökad vårdproduktion för att öka tillgängligheten och minska väntetiderna, inte att i första hand bidra till att klara landstingets totala ekonomi. Därför anser Vänsterpartiet att de föreslagna effektiviseringsmålen under planperioden inom hälso- och

87 Bilaga 232 b sjukvården ska hanteras av ansvarig styrelse så att frigjorda resurser används till ökad vårdproduktion på rätt vårdnivå och för att klara kompetensförsörjningen. Det innebär en nivåhöjning av hälso- och sjukvårdens anslag med 61 mkr 2016, 84 mkr 2017 och 86 mkr Hälso- och sjukvården mer vård och på rätt nivå Akademiska sjukhuset gick förra året med 346 mkr i underskott men fick 248 mkr i ökat anslag utöver uppräkning för Akademiska sjukhuset är underfinansierat och kommer att vara det under planperioden om inte mer pengar tillförs. Befolkningen ökar, andelen äldreäldre ökar, den medicinska utvecklingen går starkt framåt och redan idag är vårdköerna långa och remissinflödet stort. Mer fokus måste läggas på hur vårdköerna kan kortas och att förbättra personalens arbetsmiljö som en del i en hållbar kompetensförsörjning. Vänsterpartiets bedömning är att Akademiska sjukhuset sparplan på 478 mkr inte kommer att hålla och ge fullt resultat under Många av åtgärderna är rimliga, långsiktiga och strukturella men erfarenheten visar att det är lätt att överskatta insatser till både tid och effekt. Åtgärderna får samtidigt inte minska eller omöjliggöra en ökning av besök och behandling. Dessutom kommer kostnadsutvecklingen även framöver att ligga över LPIK (landstingsprisindex), dvs den uppräkning på 2,7 procent som föreslås. 300 mkr är en mer realistisk bedömning av åtgärdsprogrammet och då krävs både riktade och generella resursförstärkningar för att klara att upprätthålla och helst öka vården. Vänsterpartiet förstärker Akademiska sjukhusets budget med ytterligare 100 mkr. Sammantaget med demografiuppräkningen och förstärkning av effektiviseringspengarna blir det en förstärkning för Akademiska sjukhuset i storleksordningen 170 mkr under Lasarettet i Enköping har möjlighet att öka antalet planerade operationer och därmed möjliggöra för Akademiska sjukhuset att ta in fler riks- och regionpatienter. Sjukhusstyrelsen ska ersätta lasarettet för en ökad operationsverksamhet med effektiviseringspengar. Vänsterpartiet instämmer i stort i de inriktningar för hälso- och sjukvården som finns i föreslagen plan och budget. Det har startats flera större utredningar som syftar till strukturella förändringar för bättre vård på rätt nivå. Närvårdskonceptet bör genom samarbete med länets kommuner, innebära att mer görs nära patienterna och att patientströmmen in till specialistvården kan begränsas. Det innebär i sin tur att andra patienter får ökad tillgång till specialistvården och köerna kan kortas, det vill säga att för samma pengar kan ett större vårdbehov tillgodoses. Satsningarna behöver göras nu. Det handlar förutom närvård också om rehabiliteringen i länet, handlingsplan mot psykisk ohälsa och förändrat uppdrag och ersättningssystem för primärvården. I direktiven för utredningen av den psykiska ohälsan framgår det att föreslagna åtgärder ska hålla sig inom befintliga ekonomiska ramar. Vänsterpartiet vill förstärka primärvårdens möjlighet att hantera psykisk ohälsa och detta kan inte enbart hanteras genom omdisponeringar av befintliga resurser. Vad detta och andra satsningar kommer att kosta är i dagsläget svårt att bedöma men med Vänsterpartiets budgetförslag kan de finansieras av effektiviseringspengar.

88 Bilaga 232 b Taxor och egenavgifter solidarisk finansiering bättre Patientavgifterna föreslås höjas med 11 procent vilket motsvarar landstingsprisindex under de fyra föregående åren. Vänsterpartiets generella inställning är att vi kollektivt ska finansiera vår välfärd genom skatter och inte genom att belasta den som är i behov av t ex vård. I rådande ekonomiskt svåra situation accepterar Vänsterpartiet en höjning av patientavgifterna med några undantag och förstärker möjligheten att uppnå det samordnade högkostnadsskyddet. Vänsterpartiet hade hellre sett en översyn av strukturen av patientavgifterna. En sådan översyn bör göras under planperioden. Vänsterpartiet motsätter sig en höjning av egenavgiften för sjukresor från 100 till 150 kr och även höjningen av taket med 600 kr för högkostnadsskyddet för sjukresor. Ett besök hos en specialistläkare kommer med förslaget att innebära en total kostnad på 630 kr om sjukresa med taxi eller bil bedöms behövas. Förslaget ger endast 4 mkr i ökad intäkt. Vänsterpartiet motsätter sig även en höjning av egenavgiften för mammografi. Regeringen avsätter i sin budget medel för avgiftsfri mammografi för alla fr o m 1 juli 2016 och därför är en höjning för första halvåret ett dålig förslag. Vänsterpartiet föreslår också en sänkning av taket för det samordnade högkostnadsskyddet med 400 kr till 2200 kr. Det gör det möjligt för fler att faktiskt uppnå taket och därmed minska kostnaderna för de med störst vårdbehov. Personalen något att satsa på Personal- och kompetensförsörjningen kommer att vara en nyckelfråga de kommande åren. Arbetsmiljö och arbetstider behöver ses över, inte minst för att leva till den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö och det kan komma att behövas tillskott för att skapa rimliga förhållanden. Den löneöversyn som nyligen genomförts behöver analyseras och lönebilden granskas. Även här kan det behövas tillskott för att justera lönebilden till ett önskat läge, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Anställningar behöver göras tryggare, otrygga visstidsanställningar ska helst inte finnas och de många som idag går på timmar ska erbjudas fastare anställningar. För att minska antalet osäkra visstadsvikariat eller timanställningar, samt för förbättra sommarsituationen, behöver troligen grundbemanningen öka. Vänsterpartiet kommer att bevaka och också föreslå att nödvändiga personalsatsningar görs. Regeringen satsar 1 miljard på en s k professionsmiljard för rätt användning av professionernas kompetens. Landstinget beräknas få 27 mkr av dessa men beräknar samtidigt att endast 10 av dessa kommer att förbrukas. Vänsterpartiet föreslår att landstinget aktivt arbetar för att hitta sådana insatser och att vårdnära service ska vara ett sådant. Beräknad kostnad för Akademiska sjukhusets införande av vårdnära service beräknas till 12 mkr 2016, 18 mkr 2017 och 24 mkr Kollektivtrafiken enkelt och billigt Vänsterpartiet ser inget av de nödvändiga och stora satsningar som måste göras inom kollektivtrafiken. Den reform med ett enhetligt länskort som genomfördes 1 april 2014 innebar en kraftig sänkning av priset för de dyraste periodkorten, från 1580 resp 1260 kr till 790 kr, en sänkning som helt bekostades av en höjning för de som tidigare använt stadskortet, från 525 kr till 790. Vänsterpartiet motsatte sig att resande i Uppsala skulle få finansiera

89 Bilaga 232 b sänkningen i övriga länet och ansåg att det istället skulle tillföras motsvarande medel till kollektivtrafikförvaltningen så att stadskortet skulle kunna behållas. Vi kan nu konstatera att effekten av den kraftiga sänkningen för de med högsta kostnaderna inte inneburit ett ökat resande eller ökat köp av periodkort. Med detta i åtanke återkommer Vänsterpartiet med det ursprungliga förslaget att återinföra ett stadskort eller snarare ett periodkort för en utökad zon 1 som omfattar kransorterna runt Uppsala. Skälen för förslaget är i huvudsak två; sociala och miljömässiga. En stad i Uppsalas storlek har ett inre liv och utbyte av aktiviteter som många har svårt att delta i eftersom det ändå kräver flera resor med kollektivtrafiken. Skola, arbete, vänner, fritidsaktiviteter, med mera, finns inte bara i närområdet. Avstånden i Uppsala är trots allt betydande och det är viktigt att alla känner att de har tillgång till hela staden på rimliga villkor. Staden växer och många söker boende i stadens närhet, i kringliggande orter, på grund av bostadsbrist. Dessa orter har idag två zoners taxa för enkelresor vilket gör att många tycker det är mer prisvärt att ta bilen in till centrum både för dagliga resor men också för handel och nöjen. Vänsterpartiet anser att det är i en utökad zon 1 med närliggande tätorter som de största miljövinsterna finns att hämta genom att fler övergår till kollektivresande istället för bil. Dels halveras priset för enkelresor men dels genom att införa ett periodkort för zon 1 för 500 kr kommer fler att kunna ha det kollektiva resande som förstahands alternativ. Vänsterpartiets förslag på ett periodkort för zon 1 för 500 kr innebär mkr i intäktsbortfall. Vänsterpartiets budgetförslag i sammanfattning: Mer resurser till vården för att klara vårdbehoven, korta vårdköerna och förbättra personalsituationen (+203 mkr) Full uppräkning i vården för demografiska förändringar, dvs befolkningsökning och åldersförändringar (78 mkr för 2016) Effektiviseringsvinster (61 mkr för 2016) ska användas för mer vård och tryggad kompetensförsörjning Akademiska sjukhuset får 100 mkr i tillskott; tillsammans med demografi och effektiviseringspengar en förstärkning på ca 170 mkr Nej till höjning av egenavgiften och taket i högkostnadsskyddet för sjukresor Vårdnära service ska bekostas av regeringens professionsmiljard Införande av ett periodkort för zon 1 för 500 kr (stadskort) Vid behov en ytterligare skattehöjning på minst 20 öre inför Sjukhusstyrelse Resultat S och MP-budget Vårdstyrelse Koll.trnämnd Demografiuppräkning till vård Effektiviseringspengar Tillskott Akademiska sjukhuset Ingen höjning av avgift/tak sjukresor Zon 1-kort 500 kr Skattehöjning 20 öre Resultat V-budget Justering budget styrelser

90 Bilaga 232 b Vänsterpartiets budget 2016 och plan RESULTATBUDGET Budget Budget Plan Plan Verksamhetens anslagssramar Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto Finansiell kostnad pensioner Resultat före extraordinära poster ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Återställning negativa resultat 2014 och Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT efter intäkter av engångs karaktär och avsättning till eget kapital STYRELSERS OCH NÄMNDERS ANSLAGSRAMAR Budget Budget Plan Plan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Landstingsstyrelsen inklusive regional verksamhet Verksamhetens anslagsramar ) Landstingsstyrelsens ram består av Landstingets ledningskontor, centrala avgifter, regional verksamhet, landstingsstyrelsens finansiella verksamhet och förtroendemannaorganisationen.

91 Bilaga 232 b Beslut Landstingsfullmäktige föreslås besluta att Fastställa landstingets balanserade styrkort fastställa inriktningen inom hälso- och sjukvård ändrat i enlighet med Vänsterpartiets skrivningar om hälso- och sjukvård fastställa inriktning inom kollektivtrafik ändrat i enlighet med Vänsterpartiets skrivningar om kollektivtrafik fastställa inriktning inom kultur och bildning fastställa inriktning inom utveckling och samverkan fastställa inriktning inom ekonomi ändrat i enlighet med Vänsterpartiets skrivningar om ekonomi fastställa inriktning inom landstinget som arbetsgivare ändrat i enlighet med Vänsterpartiet skrivningar om personal fastställa inriktning inom minskad miljöpåverkan fastställa budget 2016 och plan enligt Vänsterpartiets förslag anslå tusen kronor till sjukhusstyrelsen anslå kronor till vårdstyrelsen anslå tusen kronor till kollektivtrafiknämnden anslå tusen kronor till kulturnämnden anslå tusen kronor till fastighets- och servicenämnden anslå tusen kronor till patientnämnden anslå tusen kronor för landstingsövergripande verksamhet, regional verksamhet och finansverksamhet till landstingsstyrelsen fastställa föreslagen plan för investeringar i byggnader och mark planperioden fastställa föreslagen plan för investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar planperioden fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret 2016 fastställa patientavgifter i enlighet med Vänsterpartiets förslag fastställa internräntan till 2,4 procent fastställa avkastningskrav på fastighetsvärdet 4,67 procent för 2016 fastställa att uppräkningen för hyra och service sker med 2,02 procent 2016 fastställa landstingsskatten för 2016 till 11,71 kronor per skattekrona fastställa ett resultatmål på 6 miljoner kronor för Folktandvården fastställa att styrelser och nämnder utifrån sina ansvarsområden ska besluta om styrkort för respektive förvaltning fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter fastställa bas priset för 30-dagars periodkort för zon 1 till 500 kr

92 Bilaga 232 c Reservation Ärende 232, Landstingsplan och budget Vården i fokus Sverigedemokraternas förslag till landstingsplan och budget (LPB) för Landstinget i Uppsala län

93 Bilaga 232 c Innehåll 1. Hälso- och sjukvård s. 4 Ansvarsfull hantering En akutvård utan köer Utveckla ambulansverksamheten Hembesök Friskvårdsavtal Missbrukspolitik Likabehandling en självklarhet Hyrläkare En svensk sjukvård utan könsstympningar Förebyggande behandling av prostatacancer Värna rätten till liv Säkerställ tryggheten på landsbygden Förbättra säkerheten på sjukhusen Översyn av fastighetsbeståndet Kvinno- och mansfrid Utöka antalet vårdplatser Bristen på barnmorskor Tillgängliga vårdcentraler 2. En återupprättad psykiatrivård s. 9 Läget är akut Nollvision för självmord Förebyggande arbete Fler vårdplatser 3. Kulturpolitik s. 11 Satsa på kulturarvet Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Studieförbundens roll Konst och arkitektur 4. Kollektivtrafik, miljö och mat s. 13 Klimatneutral verksamhet Hela länet ska leva Öka kollektivtrafikens attraktivitet En realistisk kollektivtrafik Höga krav på maten Energieffektivisering 5. Regional utveckling s. 15 Samverkan för turism Levandegör kulturarvet Nej till storregion 2

94 Bilaga 232 c Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet 6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården s. 17 Fokus på kärnverksamheten Inga gräddfiler för tillståndslösa utlänningar Riv upp asylöverenskommelsen Upprätta ett mångkulturellt bokslut Motverka nya sjukdomar Hälsokontroller för asylsökande Kostnader för tolkverksamhet Beräkning av intäktsförlust för nyinvandring med asylskäl Beräkning av kostnadsökning för nyinvandring med asylskäl 7. Ett öppet, demokratiskt och tillgängligt landsting s. 22 Flytta makten närmare folket Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Avsluta utskottsverksamheten Utveckla e-förvaltningen 8. Personal s. 23 God personalpolitik Höga språkkrav en nödvändighet Personalens säkerhet i främsta rummet Kompetens framför kvotering Förbud mot heltäckande slöja Bättre arbetsvillkor Centrala förtroendemannakostnader 9. Bilagor s. 25 Resultatbudget Verksamhetens anslagsramar Kalkylunderlag Redogörelse för ekonomiska skillnader mot majoriteten 3

95 Bilaga 232 c 1. Hälso- och sjukvård Ansvarsfull hantering Sverigedemokraterna känner ett stort ansvar för att vården ska förbättras och att skattepengarna används på ett sätt som medborgarna finner rimligt. Partiets grundsyn är att hälso- och sjukvården ska vara solidariskt finansierad och ges efter behov. De brister i framför allt likvärdighet och tillgänglighet som finns idag måste rättas till för att få en sjukvård av bästa kvalitet. Uppföljningen och kontrollen av landetingets ekonomi måste förbättras. I landstingets ekonomiska rapporter är idag utgifter och intäkter redovisade i så pass stora konton att det är omöjligt att läsa sig till en djupare förståelse. Detta är något som måste ses över. Sverigedemokraterna föreslår att landstingsskatten för 2016 lämnas oförändrad och således fastställes till 11,16 kronor per skattekrona att landstingsstyrelsen uppdras att utarbeta ett tydligare system för uppföljning av ekonomin En akutvård utan köer Långa väntetider medför onödigt lidande och innebär kostnader för både vårdtagare och vårdgivare. När man drabbas av sjukdom och snabbt behöver komma i kontakt med vården är det orimligt att man ska behöva sitta i ovisshet i många timmar på en akutmottagning. Akutavdelningarnas platser får inte minskas. Att korta kötiderna måste istället ha hög prioritet. God tillgänglighet innebär närhet till vård i både tid och rum. Akutvården lider av platsbrist, vilket leder till längre vårdtider, högre dödlighet och att förtroendet för vården försämras. Som en följd av detta äventyras patienternas vård och hälsa. Det är också ur ekonomisk synvinkel viktigt att vårdgarantin upprätthålls för att erhålla större resurser från regeringens kömiljard. Sverigedemokraterna föreslår att en strategi för att korta köerna inom akutvården utarbetas och implementeras att arbetet för att uppfylla vårdgarantin kraftigt intensifieras Utveckla ambulansverksamheten Med väl utrustade ambulanser som innehåller den senaste högteknologin och specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som får använda sin kunskap fullt ut blir ambulansen den första viktiga länken i vårdkedjan. Behandling påbörjas redan i ambulansen, och patienten kan tas direkt till rätt avdelning utan att behöva passera akuten. Detta innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan. Landstinget bör utreda möjligheterna för detta. Idag utgår ambulanser från ett fåtal orter i länet. Det leder till att skillnaden i väntetid på ambulans är stor. Medianinsatstiden är 8,25 minuter i Uppsala samt mellan 25 och 30 minuter på flera orter i länet. Medianinsatstiden i hela länet är 12,06 minuter. Ambulanser måste stationeras på fler orter i länet för att skapa jämlikare tillgång till vård. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheterna till att utveckla ambulansverksamhetens teknologi och bemanning utreds att utöka antalet utgångsorter för ambulans för att minska skillnaderna i insatstid 4

96 Bilaga 232 c Hembesök Akutbils- och hembesöksverksamheten bör vara det naturliga komplementet till primärvården då vårdcentralerna håller stängt. Dessa verksamheter tillgodoser behovet av läkarbesök i hemmet och riktar sig i första hand till äldre och barnfamiljer som har svårt att ta sig till närakuterna. Därmed kan akuten avlastas ytterligare. Sverigedemokraterna föreslår att akutbils- och hembesöksverksamheten utvidgas Friskvårdsavtal Möjligheterna bör utredas till att erbjuda friskvårdsavtal även inom sjukvården i likhet med det avtal som finns inom tandvården. Målet är att stimulera användningen av större hälsoundersökningar genom att patienter abonnerar på dessa och därigenom delar upp betalningen eftersom de inte omfattas av högkostnadsskyddet, då de inte är kopplade till ett direkt vårdbehov. Detta kan vara ett bra medel i det förebyggande arbetet inom vården. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheterna till att erbjuda friskvårdsavtal inom sjukvården utreds Missbrukspolitik Att det förebyggande arbetet mot narkotika, tobak och alkohol prioriteras är av yttersta vikt. Landstinget ska ha en absolut nolltolerans mot narkotika. Därför ska inte ett sprututbytesprogram införas i landstingets regi framöver. Ett sådant program skulle innebära en acceptans av missbruket och sända ut fel signaler från samhällets sida. Sverigedemokraterna föreslår att det förebyggande arbetet mot missbruk intensifieras att beslutet om ett så kallat sprututbytesprogram inom landstinget upphävs Likabehandling en självklarhet Arbetet med korrekt mottagande och värdig behandling av patienter är en viktig del i en välfungerande vård. Att alla patienter ska behandlas lika är en självklarhet, men landstinget bör inte heller särbehandla vissa minoritetsgrupper. Därför ska den så kallade hbt-certifiering som finns i landstingets verksamheter idag avskaffas till förmån för allmänt och fördjupat arbete med lika, rättvist och värdigt bemötande. Istället för att peka ut enskilda grupper som i särskilt utsatta, utan att påvisa att ett behov föreligger, bör landstinget arbeta med bemötandefrågor på generell nivå. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med allmän likabehandling fördjupas att avbryta all hbt-certifiering av landstingets verksamheter Hyrläkare Det fria och egna vårdvalet ska bejakas, det vill säga att vårdtagaren ska ha möjlighet att välja vårdgivare. Inhyrda så kallade stafettläkare är mycket dyra och måste på sikt fasas ut genom att universitetens läkarutbildningar får fler platser och därmed kan utexaminera fler läkare. Landstinget bör prioritera anställning av fler både AT- och ST-läkare. 5

97 Bilaga 232 c Sverigedemokraterna föreslår att frågan hur behovet av och kostnaderna för hyrläkare kan minskas utreds En svensk sjukvård utan könsstympningar Hälso- och sjukvården i landstinget ska genomsyras av demokratiska och svenska värderingar. Den som ställer religiösa, kulturella eller etniska särkrav får vända sig till annan vårdgivare på egen bekostnad. Landstinget kan aldrig acceptera könsstympning av vare sig flickor eller pojkar. Varje människa äger rätten till sin egen kropp, vilket innebär att alla former av dylika övergrepp måste motverkas. Sverigedemokraterna föreslår att religiösa, kulturella eller etniska särkrav inom vården, såsom könsstympning, inte accepteras Förebyggande behandling av prostatacancer Landstingets arbete beträffande upptäckt och behandling av bröstcancer är positivt, men ett liknande arbete behövs för prostatacancer hos män. Varje år får cirka män i Sverige beskedet att de har prostatacancer. Det betyder att det är den vanligaste cancerformen hos män. Därför är det viktigt inte minst för den enskilde drabbade, men även ur folkhälsosynpunkt, att tidigt upptäcka sjukdomen och därefter kunna sätta in behandling. Landstinget ska undersöka möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna undersökningar med screening och prostatacancerprov (PSA) till alla män som uppnått medicinskt betingad ålder. Fler informationskampanjer för detta ändamål och förebyggande insatser även mot testikelcancer behövs. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna prostatacancerundersökningar utreds Värna rätten till liv Kampen mot det stora antalet oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar måste prioriteras. Landstinget bör inta en mer offensiv roll i det arbetet. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är med information och kunskapsförmedling. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med att sprida information kring oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar intensifieras Säkerställ tryggheten på landsbygden De förändrade kriterierna för så kallade IVPA-larm (i väntan på ambulans) i samband med ambulansdirigering har lett till negativa konsekvenser. Det är viktigt att alla länsmedborgare, även de som bor på landsbygd, har en grundläggande trygghet. Därför bör landstinget återgå till de kriterier för IVPAlarm som gällde före Det var ett misstag från första början att förändra kritierna. Förändringarna har riskerat många människors liv. Sverigedemokraterna föreslår att landstinget återgår till de kriterier för IVPA-larm i samband med ambulansdirigering som gällde före

98 Bilaga 232 c Förbättra säkerheten på sjukhusen De problem som uppmärksammats på Akademiska sjukhuset kring sabotage mot steriliserade verktyg kan förebyggas genom att tillgång till dessa lokaler endast ges genom tjänstekort och att inloggningarna registreras. Samtidigt bör landstinget undersöka möjligheterna till ytterligare kameraövervakning med inspelning. Sverigedemokraterna föreslår att säkerheten kring sjukvårdsutrustning skärps att möjligheterna till utökad kameraövervakning utreds Översyn av fastighetsbeståndet För att förhindra att obehöriga ockuperar övergivna landstingslokaler bör landstinget utarbeta en plan och initiera ett tätare samarbete med Polismyndigheten i Uppsala län kring dessa frågor. En komplett översyn och förteckning över de fastigheter som landstinget äger och förvaltar måste också ske och ständigt uppdateras och övervakas. Övergivna och mögelskadade hus ska antingen renoveras grundligt eller rivas omgående. Sverigedemokraterna föreslår att ett samarbete med Polisen för att förbättra säkerheten inleds att utveckla översynen av landstingets fastighetsbestånd Kvinno- och mansfrid Landstingets arbete med kvinnofrid är lovvärt, men det behövs även ett utökat ekonomiskt stöd till mansmottagningar för att garantera mansfriden och förebygga uppslitande vårdnadstvister och påfrestningar på barn och ungdomar, vilket senare kan ge en belastning för hälso- och sjukvården. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med mansfrid utökas och förbättras Utöka antalet vårdplatser Akademiska sjukhuset har idag brist på vårdplatser. Det leder till att patienter upplever att de blir hemskickade för tidigt, och i vissa fall försämras vården när tillsyn skulle behövas. Detta medför också att många patienter tvingas söka sig till andra landsting. Att tvinga människor i behov av vård till miljöer långt hemifrån är ett onödigt mänskligt lidande. Antalet vårdplatser måste bli fler. Sverigedemokraterna föreslår att utreda hur fler vårdplatser inom specialistvården kan skapas Bristen på barnmorskor Ett återkommande problem sommartid är bristen på barnmorskor. Det leder till att kvinnor tvingas söka sig till andra landsting för att förlösa. Att föda barn är ett stort steg och innebär påfrestningar därefter. Dessa kvinnor behöver inte utsättas för ytterligare stress och orosmoment, som fallet blir när de tvingas leva i ovisshet kring kapaciteten hos Akademiska sjukhuset sommartid. Sverigedemokraterna föreslår att utreda hur bristen på barnmorskor under vissa tider på året kan förebyggas 7

99 Bilaga 232 c Tillgängliga vårdcentraler Vårdcentraler saknas idag på många orter i länet. Tillgängligheten till vården är därmed sämre på flera orter jämfört med andra. En svårtillgänglig vård leder till att viljan att uppsöka vård i god tid minskar. Fler avvaktar längre innan de söker vård. Sjukdomstillståndet riskerar därför att vara mer kritiskt för de människor som väntar längre med att uppsöka vård. Detta skapar onödigt lidande samt merkostnader. En jämlik tillgång till vårdcentraler leder till minskade vårdkostnader. Sverigedemokraterna föreslår att vårdcentraler ska finnas på fler orter i länet 8

100 Bilaga 232 c 2. En återupprättad psykiatrivård Läget är akut Psykisk ohälsa har blivit ett akut folkhälsoproblem. Depressioner har blivit allt vanligare, och särskilt oroande är den utbredda ohälsan hos ungdomar. Barn- och ungdomspsykiatrin är kraftigt eftersatt och måste rustas upp. På vissa håll i landet kan till och med brottsdömda ha fler vårdplatser än unga. Detta leder bland annat till att barn får vårdas tillsammans med vuxna, trots att det är förbjudet enligt lag, eller att man erbjuds vård i andra landsting. Nollvision för självmord Den psykiska ohälsan hos ungdomar leder också till självmordsförsök och självmord, vilket idag är den vanligaste dödsorsaken bland unga. För de som ligger i riskzonen att drabbas krävs det tidiga terapeutiska insatser och en samverkan mellan kommuner och landsting. Genom samverkan med socialtjänst och skola samt genom en effektivisering och ökad flexibilitet kan psykiatrin dels agera förebyggande, dels ge rätt vård i rätt tid. Landstinget måste inneha en nollvision vad gäller självmordsförsök, i synnerhet bland unga. Sverigedemokraterna föreslår att landstinget inför en nollvision vad gäller självmordsförsök att samverkan med kommuner, socialtjänst och skola intensifiera det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa Förebyggande arbete Primärvården behöver bli bättre på att hjälpa människor med begynnande psykiska besvär. Ett tätt samarbete mellan psykiatrin och primärvården behövs för att tillgodose vårdtagarnas behov. Både de med lindrig psykisk ohälsa och de med allvarligare psykiska sjukdomar ska bli hjälpta på adekvat sätt. I dagsläget förekommer det att många som har behov av terapi enbart ges medicinsk behandling. Om en sådan person får samtalsterapi kan denne bli hjälpt för många år framöver medan medicinsk behandling i många fall inte löser problem långsiktigt utan ger en tillfällig lindring under den tid medicineringen pågår. Sverigedemokraterna föreslår att samtalsterapi erbjuds i ökad omfattning Fler vårdplatser Tidigare psykiatrireformer har misslyckats, och nedmonteringen av institutionsvården har fått negativa konsekvenser för vårdtagare och samhället som följd. Därför behöver nya inrättningar skapas så att de som behöver hjälp verkligen får det och att samhället skonas från farliga personer som idag begår allvarliga brott. Många psykiskt funktionshindrade är i stort behov av struktur i sin vardag och skulle med fördel kunna bo på mer avskilda inrättningar i en harmonisk miljö istället för dagens pendling mellan sjukhus, öppet boende och statliga institutioner. Samarbetet med både öppen och sluten vård måste förbättras. Det är inom psykiatrin som behovet av kontinuitet och samarbete mellan olika vårdgivare är som störst. Samtidigt måste inflytandet för anhöriga och vårdtagare öka vad gäller behandlingsmetod och vårdgivare. 9

101 Bilaga 232 c Ett annat område inom psykiatrivården som är kraftigt ersatt är barn- och ungdomspsykiatrin. Många barn och ungdomar far idag psykiskt illa, och det måste även tillskapas fler BUP-platser så att man kan hjälpa barn och ungdomar i god tid. Sverigedemokraterna föreslår att antalet platser inom den slutna psykiatriska vården utökas att antaler platser inom barn- och ungdomspsykiatrin utökas 10

102 Bilaga 232 c 3. Kulturpolitik Satsa på kulturarvet Kulturella satsningar är viktiga såväl regionalt som lokalt och nationellt. Det svenska kulturarvet bör, med anledning av dess utsatthet i dagens Sverige, prioriteras och stärkas. Vad vår kultur behöver är en långsiktig, medveten och kontinuerlig upprustning. Den historiska kulturen i Uppsala län är eftersatt, och därför måste fler kultursatsningar inom landstinget syfta till att utveckla och bevara det lokala, regionala och nationella kulturarvet. Sverigedemokraterna föreslår att satsningar på att lyfta fram och stärka det svenska och uppländska kulturarvet inleds Gamla Uppsala Museum Som ett led i en satsning på uppländsk kultur krävs en större upprustning av Gamla Uppsala Museum. Sedan museets invigning 2000 har besökarantalet sjunkit och intresset svalnat, vilket är beklagligt. Idag står Riksantikvarieämbetet för driften av museet, men i takt med regionaliseringen av kulturområdet bör det finnas utrymme för att verksamheten sköts lokalt. Landstinget bör därför undersöka möjligheterna att ta över driften av Gamla Uppsala Museum och ta kontakt med Riksantikvarieämbetet och Kulturdepartementet i frågan. Nödvändiga kunskaper i landstinget bör finnas för att kunna sköta driften av museet. Samtidigt behövs en kraftig satsning både på att renovera och marknadsföra museet samt göra det mer attraktivt för besökare och turister. Sverigedemokraterna föreslår att landstinget undersöker möjligheten för att överta driften av Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Landstinget ska inte syssla med folkhögskoleverksamhet eller annan utbildningsverksamhet med undantag för sådan utbildning som gynnar kärnverksamheten. Inte heller stöd till sådan verksamhet ska förekomma om inte landstingets egen verksamhet direkt gynnas av sådant stöd. Därför ska det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in. Sverigedemokraterna föreslår att det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in Studieförbundens roll I vårt landsting går kulturbidrag till studieförbund. Den verksamhet som studieförbunden bedriver ligger inte inom landstingets vare sig ansvars- eller intresseområde. Därför bör sådana bidrag omedelbart upphöra. Sverigedemokraterna föreslår att bidragen till studieförbunden dras in Konst och arkitektur Klassisk arkitektur, klassisk konst och tilltalande estetik bör genomsyra landstingets nybyggnation och inredning i landstingslokaler. Konst vars enda syfte är politiskt eller provokativt bör inte finansieras med skattemedel. Länets medborgare, som betalar för och ska njuta av dess utsmyckning, bör ges möjlighet att 11

103 Bilaga 232 c uttrycka sig vid val av landstingsbyggnaders fysiska utformning. Landstinget bör hitta lämpliga fora för detta. Vid byggnation ska en halv procent av investeringen användas till konstutsmyckning för att bidra till en trevlig och inbjudande miljö. Sverigedemokraterna föreslår att klassisk konst och arkitektur ska genomsyra landstingets verksamhet att utreda möjligheterna för medborgardialog vid utsmyckning av landstingets lokaler att enprocentsregeln ersätts med en halvprocentsregel 12

104 Bilaga 232 c 4. Kollektivtrafik, miljö och mat Klimatneutral verksamhet Landstinget spelar en viktig roll i miljöarbetet. En välplanerad kollektivtrafik, hushållning med resurser och val av miljövänliga alternativ är områden där landstinget kan bidra till ett miljövänligt samhälle. Landstingets arbete och verksamhet ska inte påverka miljön eller klimatet på ett negativt sätt. Ett steg i detta är att ställa krav på läkemedelsindustrin att erbjuda läkemedel som inte är skadliga för miljön. Landstinget bör införa en nollvision avseende läkemedelsrester i mark, vatten och luft. Sverigedemokraterna föreslår att landstinget inför en nollvision avseende läkemedelsrester i naturen att en handlingsplan för nollvisionen framarbetas Hela länet ska leva Landstinget bör ha som vision att hela Uppsala län ska leva och att landstinget ska bedriva en aktiv och inkluderande landsbygdspolitik. För att nå det målet är det viktigt att ha en välfungerande kollektivtrafik. I samband med att landstinget tagit över ansvaret för kollektivtrafiken i länet finns goda förutsättningar för detta, inte minst vad gäller tillgängligheten till kollektivtrafiken. Det är viktigt att mindre orter inte missgynnas. En förstudie bör genomföras för att undersöka möjligheterna för ett antal tågförbindelser. Städerna Uppsala och Enköping har vuxit under flera decennier och förväntas fortsätta växa. Mellan dessa två orter är det naturligt att skapa en tågförbindelse. Mellan Örbyhus och Östhammar finns spår redan mellan Örbyhus och Gimo. Förutsättningarna för att förlänga tågförbindelsen fram till Östhammar bör utredas. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Enköping utreds att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Östhammar utreds att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Örbyhus och Östhammar utreds att skapa förutsättningar för Upptåget att börja stanna för på- och avstigning i Vänge, Järlåsa och Vittinge Öka kollektivtrafikens attraktivitet Resor med kollektivtrafik ska vara bekväma, prisvärda och tillgängliga för alla länets medborgare för att vara ett attraktivt alternativ till bilåkande. Därför behövs en satsning på ökad turtäthet och en upprustning av bussarna med bättre luftkonditionering och komfort, vilket är särskilt viktigt under sommarmånaderna. För att göra kollektivtrafiken ännu mer attraktiv för passagerarna bör möjligheten utredas till att införa kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget. Landstinget bör även verka för att återföra stadstrafiken till området kring Akademiska sjukhuset, då dagens situation med borttagna busslinjer komplicerar och gör att exempelvis äldre får väldigt svårt att ta sig till sjukhusområdet om man saknar tillgång till biltransport. Enstaka avgångar med nuvarande så kallade mjuka linjer är inte på långa vägar tillräckligt för tillgängligheten. Sverigedemokraterna föreslår att turtätheten inom busstrafiken förbättras att möjligheterna till kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget utreds att tillgängligheten till Akademiska sjukhuset via buss utökas 13

105 Bilaga 232 c En realistisk kollektivtrafik Kollektivtrafiken bidrar till ett klimatsmart resande. Tåg och buss utgör stommen i kollektivtrafiken i Uppsala län och ska utvecklas. Det finns alternativ till dessa som tunnelbana och spårvagn. Att bygga för tunnelbana är varken klimatsmart eller ekonomiskt för en stad med cirka 150 tusen invånare. Spårvagnstrafik har Uppsala haft tidigare under 1900-talet. Denna kollektivtrafikform byggdes bort för att bana väg för annan infrastruktur. Utvecklingen som följt därefter har medfört ytterligare komplikationer för att finna fysisk plats, varför Landstinget i Uppsala län inte ska investera i infrastruktur för spårvagnstrafik. Sverigedemokraterna föreslår att Landstinget i Uppsala län verkar för att projektering av spårvagnstrafik i Uppsala stad inte genomförs Höga krav på maten Landstinget ska garantera en god, näringsriktig, närproducerad, lokalt tillagad och hälsosam kost. Varken gmo-livsmedel eller kött som genomgått religiös slakt, eller på annat sätt inte uppfyller de svenska djurskyddskraven, ska upphandlas eller tillåtas serveras. Sverigedemokraterna föreslår att en kostpolicy utarbetas där livsmedel som är genmodifierad, har genomgått religiös slakt, eller framställts på annat oetiskt vis inte används i landstingets verksamhet att patientmaten är varm, aptitlig, näringsriktig, närproducerad och ekologisk Energieffektivisering Landstinget bör eftersträva energieffektivisering och arbeta för att förebygga onödiga förluster av energi, i synnerhet vid nybyggnation. Vidare är det högst osäkert och direkt miljöskadligt av landstinget att investera i vindkraft som energikälla. Vindkraften är en problematisk energikälla, och landstingets resurser inte ska gå till sådana investeringar. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med energieffektivisering utökas att landstinget inte bidrar till utbyggnad av vindkraft 14

106 Bilaga 232 c 5. Regional utveckling Samverkan för turism Landstinget bör samarbeta med andra aktörer, exempelvis länets kommuner, och även utveckla sin egen verksamhet för att förbättra, stärka och medvetandegöra varumärkena Uppsala län och Uppland. En klar prioritering bör vara att attrahera fler turister till länet genom effektiv marknadsföring och ett gott omhändertagande av besökarna med tydlig information om historia och kulturarv ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Sverigedemokraterna föreslår att samarbetet med andra aktörer för att stärka turismen förbättras Levandegör kulturarvet Turistnäringen till länet och dess orter behöver öka, i synnerhet i semestertider och under turistsäsongerna. Inte minst kulturarvet i Uppsala, som tidigare utgjort huvudstad i Sverige och som har en rik kulturell historia, måste levandegöras mer. En särskild satsning på Gamla Uppsala och andra fornminnen i Uppsala län samt på det uppländska landskapet och dess unika historia krävs. I detta arbete har landstinget en viktig roll att spela. Sverigedemokraterna föreslår att svenskt och uppländskt kultuarv lyfts fram i en särskilt turismsatsning Nej till storregion Alla förslag på att slå samman vårt landsting med andra landsting eller regioner till en storregion måste avvisas. Som fristående landsting kan vi utvecklas i nära samarbete med varandra. Ansvarskommitténs förslag har redan avvisats, och det florerar i dagsläget ett större antal olika förslag på regionbildningar samtidigt som regeringen avvisat vårt landstings ansökan i frågan. En större region innebär att avståndet mellan beslutsfattare och medborgare växer och att Uppsala läns och upplänningarnas intressen inte tillvaratas i lika hög utsträckning och dess regionala, kulturella och historiska identitet urvattnas. Beslutet är inte förankrat ens hos samtliga politiska partier i landstingsfullmäktige och än mindre någon större del av länsmedborgarna, varför det saknar demokratisk legitimitet. Bland de partier som stöder förslaget i landstinget hörs protester från kommunal och nationell nivå. Länets medborgare, de som direkt berörs av ett sådant beslut, har inte fått tillräckligt med information om bland annat vilka stora konsekvenser en sådan omorganisation skulle innebära. Opinionsmätningar i andra delar av landet har visat att invånarna i andra län och landsting är mycket skeptiska till storregioner. Att flytta makt allt längre bort från medborgarna tycks vara ett signum för såväl EU som politiker som tappat kontakt med de medborgare som de säger sig företräda. Om det ska till en större regionbildning ska den föregås av en folkomröstning som kan få medborgarna delaktiga och att det på så vis skapas förståelse och insikt i regionfrågan. Som det är nu agerar politikerna på en arena medan medborgarna är varken delaktiga eller införstådda i projektet. Sverigedemokraterna föreslår 15

107 Bilaga 232 c att landstinget framgent avvisar förslag på att bilda en storregion med något annat landsting att länets medborgare tillfrågas i storregionfrågan genom en folkomröstning ifall det blir aktuellt Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet Landstingets medlemskap i Mälardalsrådet ska avslutas. Detta organ fyller ingen större funktion idag utan är en ytterligare byråkratisk koloss utan demokratisk insyn och ett sätt att anpassa verksamheten efter en storregion i framtiden. De skattemedel som medlemskapen innebär lämpar sig bättre på annat håll i landstingets verksamhet. På samma sätt bör verksamheten i Regionförbundet Uppsala län effektiviseras. Samordning med andra aktörer är ett viktigt arbete för att minska risken att människor hamnar mellan stolarna. Anslagen för Samordningsförbundet har historiskt varit större än vad förbundet haft behov av. Konsekvensen har blivit att förbundet finansierat verksamheter som inte varit tilltänkta eller prioriterade. Sverigedemokraterna föreslår att landstinget ansöker om utträde ur Mälardalsrådet att landstinget verkar för att Regionförbundet Uppsala län effektiviseras att Samordningsförbundet rationaliserar sin verksamhet 16

108 Bilaga 232 c 6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården Fokus på kärnverksamheten Landstingets huvudsakliga fokus ska ligga på att garantera en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Övriga verksamheter bör prioriteras efter detta. Idag finns en rad verksamheter i landstingets regi som måste ses över för att garantera mer budgetmedel till välfärdens kärna. I enlighet med fokus på kärnverksamheten bör Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggas ned. Sverigedemokraterna föreslår att Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggs ned Inga gräddfiler för tillståndslösa utlänningar Det är djupt orättvist mot laglydiga svenska skattebetalare att utlänningar som vistas tillståndslöst i landet har rätt till fri tand- och sjukvård. Det är även orättvist att behandla utlänningar olika. De utlänningar som vistas i länet som turister erbjuds inte samma förmånliga villkor som de utlänningar som är här illegalt. Det är dock principiellt viktigt att de folkbokförda invånarna i länet erbjuds bäst villkor i sitt eget trygghetssystem och inte tvärtom. Sverigedemokraterna föreslår att landstingsstyrelsen tillskriver regeringen om att ta bort gräddfiler för tillståndslösa utlänningar inom vården att landstinget söker tätare samverkan med Polisen för att verka för att färre tillståndslösa utlänningar ska vistas i länet att personal och chefer ges stöd i utarbetandet av rutiner för akutvård, fakturering och övrig hantering av tillståndslösa utlänningar Riv upp asylöverenskommelsen Den överenskommelse som landstingsstyrelsen tecknat med Länsstyrelsen i Uppsala län om att delta i samarbetet kring kommunernas asylmottagande ska rivas upp. Till dess att en ansvarsfull och reglerad invandringspolitik implementeras på nationell nivå ska landstinget säga upp överenskommelsen med länsstyrelsen för att sända en signal till politiker i regering och riksdag om att en kursändring av den nuvarande invandrings- och integrationspolitiken måste komma till stånd. Sverigedemokraterna föreslår att landstingets överenskommelse med Länsstyrelsen i Uppsala län om asylmottagande rivs upp att landstinget verkar för att länets kommuner river upp överenskommelser med Länsstyrelsen i Uppsala län om asylmottagande Upprätta ett mångkulturellt bokslut Landstingsstyrelsen ska årligen upprätta ett så kallat mångkulturellt bokslut, där asylmottagandets såväl ekonomiska som sociala och andra konsekvenser för landstingets verksamhet redovisas. Ett sådant bokslut ger adekvata fakta och nödvändig information till både politiker, tjänstemän och allmänhet i bedömningen av effekterna av det mångkulturella samhället. Sverigedemokraterna föreslår att ett mångkulturellt bokslut upprättas 17

109 Bilaga 232 c Motverka nya sjukdomar Genom nya resvanor och stor invandring har nya sjukdomar hittat sin väg till Sverige, inklusive sjukdomar som tidigare varit utrotade i vårt land och vårt landsting, exempelvis tuberkulos (tbc). Även hiv/aids har ökat i Sverige de senaste decennierna. Gränsskyddet vad avser kontrollen av smittsamma sjukdomar måste därför stärkas. Detta är dock ett i huvudsak statligt ansvar. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med att bevaka spridningen av nya sjukdomar intensifieras Hälsokontroller för asylsökande Landstinget bör inleda ett tätare samarbete med Migrationsverket för att garantera att utökade hälsokontroller för asylsökande sker för att säkerställa att smittsamma sjukdomar upptäcks tidigt, minska smittspridningen och behandla dessa patienter på ett tidigt stadium för att därigenom på längre sikt frigöra vårdplatser. Sverigedemokraterna föreslår att ett samarbete med Migrationsverket inleds för att utföra hälsokontroller på asylsökande Kostnader för tolkverksamhet Vårdtagare som så önskar har rätt att ha med sig tolk. Denna ska dock inte finansieras av landstinget om inte särskilda skäl föreligger. Om tolk behövs under en asylsökandes vistelse i Sverige ska Migrationsverket finansiera detta. Sverigedemokraterna föreslår att landstinget inte erbjuder tolkverksamhet annat än när särskilda skäl föreligger Asylsamordnare En asylsamordnare är inte ett ansvar för landstinget. Asylsamordnaren ska därför avvecklas då landstinget dessutom är i ett ekonomiskt läge där resurserna behöver koncentreras till de verksamheter som ligger inom landstingets uppdrag att utföra. Sverigedemokraterna föreslår att asylsamordnaren avvecklas Beräkning av intäktsförlust för nyinvandring med asylskäl Av Statistiska centralbyråns rapport Integration utrikes födda på arbetsmarknaden från 2009 framgår att nyanlända med asylskäl efter ett år i landet har introduktionsersättning eller försörjningsstöd som sin huvudsakliga inkomstkälla. Introduktionsersättning betalas av staten via kommunen och försörjningsstöd betalas direkt från kommunen. 18

110 Bilaga 232 c Varken introduktionsersättning eller försörjningsstöd leder till inbetalningar av inkomstskatt till landstinget. Det leder till att den skattebetalande andelen av denna invandringskategori är 10 procent efter ett år, 15 procent efter två år och 25 procent efter tre år. I beräkningen antas alla med ett arbete, a-kassa eller förtidspension betala lika mycket skatt, oavsett vistelsetid i landet eller andra faktorer. Skatteintäkten per invånare år 2015 beräknas bli kr. Antalet invånare i beräkningen är det antal SCB redovisade för , d.v.s st. Med uppräkning för de nästkommande åren blir beräkningen per invånare för kr, för kr och för kr. Uppräkningen baseras på SKL:s Planeringsförutsättningar för åren från april

111 Bilaga 232 c Länstalet för nyinvandring med asylskäl är st år Antalet kan komma att revideras under budgetperioden för de enskilda åren, men i beräkningen förväntas länstalet vara konstant. Beräkningen utförs därmed enligt följande: andel nyanlända med asylskäl med socialbidrag genomsnittlig skatteintäkt per invånare länstal = skatteintäktsbortfall intäktsbortfall år 2016: 0, kr = kr intäktsbortfall år 2017: 0, kr , kr = kr intäktsbortfall år 2018: 0, kr , kr , kr = kr Beräkning av kostnadsökning för nyinvandring med asylskäl Beräkningar som gjorts av riksdagens utredningstjänst, RUT, visar att det finns ett större behov av vård bland nyanlända än bland befolkningen i övrigt. I rapporten förekommer ett flertal variationer av överrepresentation. I denna beräkning sätts överrepresentationen av vård till 1,5, det vill släga ett 50 procent högre vårdbehov. Länstalet för nyinvandring med asylskäl är st år Siffran kan komma att revideras under budgetperioden för de enskilda åren, men i beräkningen förväntas länstalet vara konstant. Kostnaden för hälso- och sjukvård per invånare beräknas genom att summera anslaget till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med resultaten för densamma, Akademiska sjukhuset, Primärvården och Lasarettet i Enköping. Summan divideras med SCB:s beräkning av antal invånare i Uppsala län per , det vill säga st. vårdkostnad per invånare år 2014: ( ) / = kr Kostnadsutvecklingen inom vården är år ,4 procent, år ,7 procent, år ,8 procent och ,3 procent. Det innebär att vårdkostnaden per invånare år 2016 är kr, år 2017 är kr och år 2018 är kr. Uppräkningen baseras på SKL:s Planeringsförutsättningar för åren från april

112 Bilaga 232 c Beräkningen utförs enligt följande: genomsnittskostnad per invånare överrepresentation länstal = överrepresentativ kostnad för nyanlända med asylskäl överrepresentativ kostnad år 2016: kr 0, = kr överrepresentativ kostnad år 2017: kr 0, = kr överrepresentativ kostnad år 2018: kr x 0, = kr Sverigedemokraterna föreslår att landstinget verkar för att en invandringspaus införs i länet och att ingen invandring sker av kategorin nyanlända med asylskäl under budgetperioden 21

113 Bilaga 232 c 7. Ett öppet, demokratiskt och tillgängligt landsting Flytta makten närmare folket Landstinget bör verka i en direkt- och närdemokratisk riktning där största möjliga hänsyn tas till medborgarnas och folkets vilja, i synnerhet som landstingsfullmäktige endast har 71 ledamöter och sammanträder så sällan. Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Liksom två tredjedelar av Sveriges primär- och sekundärkommuner bör även vårt landsting införa möjligheten till medborgarförslag. Landstingsstyrelsen bör också utreda möjligheten till att införa någon form av allmänhetens frågestund i landstingsfullmäktige. I synnerhet som landstingsfullmäktige sammanträder så sällan bör utrymme för detta finnas. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheten att lämna medborgarförslag införs att landstingsfullmäktige inför allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Samtliga sammanträden med styrelser, nämnder och utskott bör vara öppna för allmänheten i de fall lagen så tillåter. Det är viktigt att länets medborgare ges möjlighet till insyn i den politiska verksamheten och de beslut som berör dem direkt i deras vardag. En sådan åtgärd kan också syfta till att väcka intresset för landstingspolitiken, ett intresse som idag är tämligen lågt bland stora grupper av medborgare i vårt län. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheten till öppna styrelse-, nämnd- och utskottssammanträden införs där lagen så tillåter Avsluta utskottsverksamheten Verksamheten för Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration bör läggas ned då utskottets arbete inte säkerställer kvalitet eller ger en nyttoeffekt för landstingets verksamhet. De relevanta frågor utskottet arbetat med kan med fördel behandlas av andra organ. Sverigedemokraterna föreslår att Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration läggs ned Utveckla e-förvaltningen Landstinget måste bli ledande på e-förvaltning. Redan idag görs stora insatser på detta område, bland annat genom förlängning av recept och tidsbokning men även när det gäller e-journaler. För landstingets förtroendevalda måste möjligheten att få samtliga handlingar i elektroniskt format istället för per post finnas, inte minst av miljöskäl och ekonomiska skäl då pappersförbrukningen i och med detta skulle minska. Samtidigt som landstingets e-tjänster ökar måste även dess telefontillgänglighet förbättras eftersom vissa inte har tillgång till dator och Internet eller inte har kunskaper om hur man använder tjänsterna. Sverigedemokraterna föreslår att landstingets e-förvaltning utvecklas 22

114 Bilaga 232 c 8. Personal God personalpolitik Personalen är vårdens viktigaste resurs. Därför måste löner och arbetsvillkor vara attraktiva och arbetsmiljön god, trivsam och hälsosam. All personal ska uppträda professionellt i sin yrkesroll och agera på föredömligt sätt. Goda karriärsvägar ska finnas inom landstinget. Höga språkkrav en nödvändighet Den medicinska säkerheten kräver att alla vårdtagare har rätt till vård utförd av personal som förstår och talar god svenska. Goda kunskaper i det svenska språket i både tal och skrift är ett absolut måste för alla som arbetar inom landstingets verksamhet. Erfarenheter från andra landsting i landet där patienter fått felaktig medicin eller behandling och till och med avlidit på grund av språkförbistringar i vården är avskräckande exempel. Patientsäkerheten måste alltid komma främst. Sverigedemokraterna föreslår att all personals kunskaper i svenska säkerställs och verifieras Personalens säkerhet i främsta rummet Alla landstingsanställdas skydd i tjänsten måste säkerställas. Att ambulanspersonal och busschaufförer utsätts för stenkastning är helt oacceptabelt. Landstinget bör kontakta andra landsting i landet som har erfarenhet på området, exempelvis Region Skåne och Stockholms läns landsting, och inhämta kunskap om hur detta kan förebyggas och stävjas. Möjligheten till övervakning kring ambulansbilar bör utredas. Sverigedemokraterna föreslår att åtgärder för att öka fordonspersonalens säkerhet utreds Kompetens framför kvotering Det är en persons yrkeskompetens, erfarenheter och andra kvaliteter som bör bedömas vid rekrytering och anställning. Landstinget ska starkt ta avstånd från form av kvotering, oavsett om det rör sig om kön, etnicitet, ålder eller någon annan grund för kvoteringen. Kvotering är i detta sammanhang att betrakta som en annan form av diskriminering. Kompetensen ska alltid komma i första hand. Sverigedemokraterna föreslår att kompetens alltid sätts främst vid nyanställningar Förbud mot heltäckande slöja Ett förbud av bärande av heltäckande slöjor för personal i hälso- och sjukvården ska införas. Det är viktigt för kommunikationen och tryggheten att patienten kan identifiera personalen. Sverigedemokraterna föreslår att heltäckande klädsel förbjuds inom landstingets verksamhet om den inte är medicinskt betingad Bättre arbetsvillkor Landstinget i Uppsala län har under ett antal år haft svårt att rekrytera personal. Många medarbetare 23

115 Bilaga 232 c arbetar hårt och har även en god utbildning. Trots arbetsbördan och utbildningsgraden hos många medarbetare är lönerna orimligt låga. För att behålla personal och underlätta för nyrekrytering bör lönerna höjas. Dessutom måste rätt till heltid och möjlighet till deltid införas på bred front i landstinget. Delade turer som inte är önskvärda ska upphöra. Sverigedemokraterna föreslår att löner för sjuksköterskor ska höjas att lägstalönerna inom Akademiska sjukhuset ska höjas att rätten till heltid och möjlighet till deltid införs i hela landstinget att ofrivilliga delade turer upphör Centrala förtroendemannakostnader De politiska momenten inom landstinget ska vara kostnadseffektiva. Många medborgares förtroende för politikerna är idag lågt. Det finns en bild av att politiker inte tar ansvar men gärna bra betalt för sina insatser. För att öka legitimiteten och förtroendet bör de ekonomiska förutsättningarna mellan förtroendevalda och anställda i verksamheterna minska. Den politiska organisationen inom landstinget har inte något effektiviseringskrav på sig likt andra verksamheter. Detta möjliggör goda rationaliseringsmöjligheter. Det är rimligt att politiker ställer krav på effektiviseringar på hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik först när besparingarna även omfattar politiken. Sverigedemokraterna föreslår att justera det belopp i landstingets arvodesreglemente som utgår från riksdagsmannaarvodet till att utgå från prisbasbeloppet istället att resurstilldelningen per mandat för anställningar halveras 24

116 25 Bilaga 232 c

117 26 Bilaga 232 c

118 Bilaga 232 c Redogörelse för ekonomiska skillnader mot majoriteten 2016 (tkr) Kostnader Akademiska sjukhuset Avveckling av Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) Minskade tolkkostnader Summa Primärvården Avveckling av Cosmos Minskade tolkkostnader 30 Summa Habilitering och hjälpmedel Forskning och utveckling Minskade tolkkostnader Centrum för hälsa och integration Summa Folktandvården Forskning och utveckling HBT-certifiering 25 Vård till tillståndslösa utlänningar 80 Summa Kultur- och utbildningsnämnden Minskat ekonomiskt stöd till studieförbunden Minskat ekonomiskt stöd till Upplandsmuseet Minskat ekonomiskt stöd till Wiks folkhögskola Minskat ekonomiskt stöd till Nordens folkhögskola Biskops-Arnö Halvering av enprocentsregeln Summa Regional verksamhet Utträde ur Mälardalsrådet 550 Regionförbundet, effektivisering Summa Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Avveckling av asylsamordnare 350 Inget sprututbytesprogram Summa Centrala förtroendemannakostnader Sänkta arvoden i landstingsfullmäktige inklusive presidiet Sänkta arvoden i landstingsstyrelsen 850 Sänkta arvoden inom landstingsrådsorganisationen

119 Bilaga 232 c Sänkta bidrag till partigrupperna inklusive utbildningsstöd 700 Minskat ekonomiskt stöd till partipolitiska ungdomsförbund 200 Avveckling av utskottet för demokrati, jämställdhet och integration 450 Sänkta övriga förtroendemannakostnader under landstingsstyrelsen 200 Summa Landstingets resurscentrum Vård till tillståndslösa utlänningar Summa Landstingets ledningskontor Minskade tolkkostnader Summa Landstingsstyrelsen Minskade anslag till Samordningsförbundet Summa Totalt

120 Bilaga 232 c Sverigedemokraterna i landstinget Uppsala län Box Uppsala uppland@sd.se 29