På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen tisdagen den 17 november 2015

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ledamöter och ersättare KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen tisdagen den 17 november 2015 Plats: Landstingets konferenscentrum Slottsgränd 1 Uppsala Gruppmöten Information Fortsatt sammanträde Välkomna! Cecilia Lidén sekreterare Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: , mail: cecilia.liden@lul.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde Den 17 november 2015 klockan konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala Information klockan Dnr Programråd astma/kol, Christer Jansson, Akademiska sjukhuset Göran Günter, vårdrelaterade infektioner nr 177 Ärenden Val av justerare. I tur: Emilie Eriksson (M) Tid för justering: 178 Fastställande av föredragningslistan Landstingsdirektörens/hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport HSS Information Information om uppföljning av köer (enbart skriftlig rapport) Bilaga) HSS Programråd astma/kol, Christer Jansson, Akademiska sjukhuset 1 Göran Günter, vårdrelaterade infektioner 2 SVEUS-värdebaserad vård, Sven-Arne Åsman och Morten Kildal 3 Läkemedel, Thomas Lindqvist, Jonatan Dahlkvist, Agneta Eklund

3 183 Yttrande över motion om diagnostiskt centrum CK HSS Finansiering av deltagande i SVEUS 2016 HSS Kostnadsfria preventivmedel för unga HSS Specialiserad rehabilitering Akademiska sjukhuset HSS Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok vårdval höftoch knäprotesoperationer 188 Överenskommelser med för specialistansluten hemsjukvård (SAH) i Älvkarleby, Tierp och Östhammar 189 Behandling av trauma från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr HSS HSS HSS Anmälan av delegationsbeslut HSS Skrivelser för kännedom

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Emelie Eriksson (M) att jämte ordföranden Vivianne Macdisi (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: 178 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr HSS Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

6 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2015 Effektiviseringar inom Landstingets ledningskontor För att möta de ekonomiska utmaningarna och samtidigt anpassa organisationen utifrån dagens och morgondagens förutsättningar, så genomförs en organisationsöversyn på Landstingets ledningskontor. Den kommer att ligga till grund för förändringar som syftar till att effektivisera verksamheten och samtidigt höja kvaliteten på utfört arbete. Översynen är i skrivande stund inte klar, ett första beslut förväntas tas i landstingsstyrelsen i december. Samtidigt som översynen genomförs så har förvaltningen en stramare och tydligare anställningsprövning, vilket har resulterat i att antalet årsarbetare minskat under året. Samtliga avdelningarna har i budgetarbetet inför 2016 fått i uppdrag att redogöra för konkreta åtgärder för hur förvaltningen kan bidra till att nå effektiviseringskravet. Process för ordnat införande av nya/dyra läkemedel En landstingsövergripande process kring ett strukturerat arbete med ordnat införande av nya läkemedel inom landstinget är förankrad inom koncernledning hälso- och sjukvård. En arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén samt i vilken hälso-och sjukvårdsförvaltningarna är representerade har inrättats. Arbetsgruppen bereder förslag till införande- och uppföljningsprotokoll/rekommendationer för läkemedel som är kandidater att införas inom landstinget. Arbetet bedrivs i samarbete med berörd klinik/verksamhet samt i linje med det nationella arbetet som pågår i frågan. Läkemedelskommittén fastställer eller avslår arbetsgruppens förslag. Beslut om införande enligt fastställda införandeprotokoll/rekommendationer tas av berörd verksamhet. För uppföljning av införandet ansvarar berörd verksamhet i samarbete med arbetsgruppen. Ett kondensat av arbetet lyfts in i de delar av landstingsbudgetprocessen som innefattar hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas läkemedelskostnader. Implementering av Nationella riktlinjer vid diabetes Projektet med samordnare, inom programråd diabetes, startade i februari Arbetet koordineras inom enheten för kunskapsstöd och fortskrider enligt plan. Programrådet diabetes fortsätter arbetet med att skapa medicinsk riktlinje för vuxna med diabetes. I denna beskrivs flöden mellan samtliga berörda förvaltningar samt länets kommuner. Den medicinska riktlinjen beräknas vara klar för publicering i början av Omfattande utbildningsinsatser kring de nya nationella riktlinjerna har genomförts för främst diabetesläkare och diabetessköterskor inom landstinget samt berörd personal inom kommunerna. Insatser pågår också för att öka registreringsgraden i det nationella diabetesregistret (NDR).

7 2 Utveckling av värdebaserad vård Sedan några år tillbaka bedrivs utvecklingsarbete beträffande värdebaserad vård både på Akademiska sjukhuset och nationellt genom landstingets deltagande i det nationella samverkansprojektet SVEUS. SVEUS etablerades 2013 och är ett samarbete för vidareutveckling av hälso- och sjukvården. Syftet är att understödja värdebaserad vård genom att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att följa upp och analysera den vård som bedrivs. Unikt i detta projekt är den stora tillgången till forskningsdata. Data som täcker drygt 70 procent av landets befolkning. Unikt är också samarbetet med fler än 50 organisationer såsom specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, landsting/regioner, universitet, Försäkringskassan och Socialdepartementet. Akademiska sjukhusets framgångsrika utvecklingsprojekt för värdebaserad vård har haft svårt att nå sin fulla potential beroende på svårigheter att få fram nödvändiga patientdata. För att öka möjligheterna att nå full effekt av sjukhusets utvecklingsarbete har nu en process för att integrera de båda utvecklingsprojekten inletts. Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner För närvarande pågår framtagande av en landstingsövergripande strategi för patientsäkerhet, Strategin beskriver ett sammanhållet och systematiskt patientsäkerhetsarbete på landstings-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. I november fattar landstingsstyrelsen beslut om landstingets strategi för att minska vårdrelaterade infektioner. Strategin anger inriktningen för ett systematiskt arbete och innehåller vägledande områden som ska konkretiseras i en landstingsövergripande handlingsplan. Handlingsplanen beräknas vara klar före årsskiftet. Organisationsöversyn av Strama, Smittskydd och Vårdhygien är genomförd och rapporten innehåller en beskrivning av hur Stramas 10-punktsprogram ska införas i verksamheterna. Rapport från landstingets representanter i SKL:s nätverk Under hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket på SKL ligger det ett antal nätverk där landstingen samarbetar i viktiga frågor. Nedan följer en kort information från ett par av landstingets nätverksrepresentanter med exempel på arbete som har skett i nätverken under första halvåret Ett första konstituerande möte för Nätverk för hjälpmedelsfrågor hölls i mars och Landstinget i Uppsala län blev då representerat i en nationell arbetsgrupp kring samverkansfrågor. Områden som ska behandlas i nätverket är bland annat, informationsspridning i kommunikation med SKL och Socialstyrelsen, upphandling, avtalsskrivning, E-hälsa, välfärdsteknologi och samverkan mellan kommun och landsting på en generell nivå. Till Nätverket för att stärka barnets rättigheter kommer inbjudna berörda myndigheter och berättar om sina respektive verksamheter inom barnrättsområdet och deltagande landsting/regioner berättar kort om sina aktuella frågor. Utöver detta sker fördjupning och diskussion utifrån föreläsningar och aktuella frågor. Landstinget i Uppsala län är representerade i nätverkets arbetsgrupp. Frågor som har varit aktuella under året är bland annat rutiner för ökad benägenhet att anmäla oro om barn och att FN:s barnrättskommitté har i sina avslutande kommentarer till Sveriges femte periodiska rapport framfört kritik mot Sverige på flera punkter. I övrigt har nätverket antagit ett nytt strategidokument, för sitt eget arbete.

8 3 Löneöversyn 2016 Avtalsrörelsen inför 2016 kommer att beröra större delen av arbetsmarknaden. För landstingets del ska nya avtal förhandlas för Kommunal och Lärarförbundet. Vårdförbundet och Fysioterapeuterna har möjlighet att säga upp sitt avtal senast vid årsskiftet och om så sker ska ett nytt avtal förhandlas fram. För övriga avtalsområden finns avtal utan angiven nivå för löneöversynen. I och med det osäkra avtalsläget, vad gäller nivåer i löneöversynen 2016, blir landstingets egen löneanalys än viktigare för fördelningen av det ekonomiska utrymmet. Medarbetarenkät 2015 Landstinget i Uppsala län genomför vartannat år en stor medarbetarundersökning, tillika vår psykosociala skyddsrond. Eftersom den enbart genomförs vartannat år bör resultaten följas upp med en kortare enkät med HME-frågor (Hållbart medarbetar engagemang) de åren då den stora medarbetarundersökningen inte genomförs. Detta ger landstinget, varje förvaltning och varje arbetsplats möjlighet att utvärdera de åtgärder som hitintills har genomförts samt planera nya åtgärder. Syfte Syftet med en medarbetarenkät är att få veta hur medarbetarna upplever sitt arbete och sin arbetsplats samt hur man uppfattar landstinget som arbetsgivare. Vi får ett resultat för att kunna se vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras på såväl arbetsplats- och landstingsnivå. Fördelen med en landstingsövergripande medarbetarundersökning är att ha ett gemensamt verktyg för att utvärdera och utveckla verksamheten och som kan mätas över tid. Syftet med HME frågorna som är framtagna av SKL och RKA är att kommuner och landsting ska kunna jämföra arbetsgivarpolitiska resultat med varandra, samt för att möjliggöra analyser av kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Dessa bägge delar möjliggörs genom att enkätsvaren läggs in i Kommun- och landstingsdatabasen Kolada som är en offentlig databas för nyckeltal i kommuner och landsting. Detta kommer vi inte kunna göra i år då inte alla landstingets förvaltningar kommer genomföra enkäten. Årets undersökning Årets medarbetarunderökning är den mindre enkäten som består av nio HME-frågor. HME står för Hållbart medarbetarengagemang och är exakt samma frågeställningar som tidigare kallades NMI (Nöjd medarbetarindex), så det går att jämföra i styrkorten. Frågeställningarna handlar om motivation, ledarskap och styrning vilket är viktiga förutsättningar för medarbetarengagemang, vilket i sin tur är en förutsättning för goda verksamhetsresultat. Utöver dessa nio frågor kan förvaltningen lägga till några förvaltningsspecifika frågor. Svarsperioden är 17-29/11 och resultatredovisningen kommer att starta i början på nästa år. Akademiska och Landstingets ledningskontor undantas från 2015 års Medarbetarundersökning Medarbetarundersökningen riktar sig till alla medarbetare som arbetat minst tre månade i alla förvaltningar förutom Akademiska sjukhuset. Anledningen till att det inte går att genomföra en medarbetarundersökning på Akademiska är att de under året gör en stor organisationsförändring och deras akronymdatabas blir inte klar förrän februari Akronymdatabasen är grunden för att rätt medarbetare ska hamna under rätt chef och

9 4 rätt arbetsplats. Så det går inte att genomföra en korrekt medarbetarundersökning under dessa förhållanden. Även Landstingets ledningskontor undantas från medarbetarenkäten med anledning av pågående utredning och kommande förslag till ny tjänstemannaorganisation utifrån den nya politiska organisationen, som träder i kraft vid 1 januari Landstingets interna HR-utbildning HR 3.0 I oktober 2014 startade landstingets interna HR-utbildning, HR 3.0, för HRmedarbetare i samtliga förvaltningar. Syftet med utbildningen har varit att stärka och utveckla HR-rollen för att stå bättre rustade i landstingets förändringsarbete. HRmedarbetarna i landstinget ska vara uppdaterade för att kunna arbeta mer proaktivt för att stödja chefer och ledare. Utbildningen är unik i jämförelse med andra landsting och regioner. Utbildningens inriktning har tagit sin utgångspunkt i de utmaningar och förändringar som landstinget står inför både organisatoriskt och ekonomiskt. Utbildningen har tagit fram och letts av HR-avdelningen vid landstingets ledningskontor samt genomförts med interna resurser och externa konsulter/föreläsare samt forskare. Utbildningen har nu genomfört den sista modulen i vilken HR-medarbetarna mötte landstingets ekonomer/controllers för att träna på samspel, kommunikation och produktionskunskap. Områden som skett fördjupning i under utbildningen är; Att leda i förändring, Arbetsmiljö och arbetsrätt vid förändring, HR coachar i förändring och grupprocesser, Ekonomi och systemkunskap, Mötet mellan HR och Ekonom/Controllerfunktion samt Produktion och resursplanering samt Introduktion till landstingets projektmetodik. Utbildningen avslutades i oktober med en diplomering. Ansökan om statliga medel Landstinget i Uppsala län har till Arbetsmarknadsdepartementet skickat in en ansökan om kronor i främjandemedel för snabbspår för nyanländas etablering. Ansökan har gjorts för att finansiera att landstinget snabbare ska kunna genomföra det påbörjade arbetet med en landstingsövergripande modell och struktur för Provtjänstgöring för specialistläkare med examen från land utanför EU/EES. Översyn primärvårdens uppdrag och ersättningssystem Projektet pågår och möten med referensgrupperna har genomförts. Avstämning med hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott ägde rum den 5 oktober. Erfarenhetsutbyte med landsting/regioner i landet ägde rum vid SKL:s vårdsvalsnätverk möte 14 oktober, och fortsatt erfarenhetsutbyte sker inom SKL:s nätverk om nya patientlagen. Ett arbete med framtagande av delrapport är påbörjad. Förberedelser av anpassningar av datasystem påbörjade utifrån kommande förändringar i ersättningssystemet. Mobilt team startat för vård till asylsökande och nyanlända Cosmos asyl- och integrationshälsan ansvarar för hälsoundersökningar till asylsökande och nyanlända i Uppsala län. Förutom den ordinarie verksamheten i Uppsala har Hälsa och habilitering startat två mobila team. De åker ut direkt till asylboenden och genomför hälsoundersökningar och provtagningar. Genom satsningen skapas inte bara effekt på kort sikt utan även beredskap för framtiden - att Cosmos snabbt kan göra insatser när stort behov uppstår.

10 5 Infoteket 10 år Infoteket om funktionshinder har firat 10-årsjubileum. Ett åttiotal gäster kom för att ta del av jubileumsprogrammet som inleddes av landstingsråd Malena Ranch. Den som vill lära sig mer om olika funktionsnedsättningar har genom infoteket nära till information och kunskap, oavsett var man bor i länet. På infoteket i Uppsala och vid åtta övriga informationsplatser (mini-infotek) ute i länet finns böcker, filmer, lästips och faktamaterial. Infotekets webbplats har besök årligen. Verksamheten drivs genom samverkan i landstingets Centrum för funktionshinder. Studiebesök kring FaR-arbete och friskvårdslotsning Under veckan besöktes Hälsa och habilitering av Dang Do Hai, läkarstudent från Hanoi University, ett besök inom ramen för ett utbytesprogram med Karolinska Institutet. I ett led att utveckla FaR och att utbyta erfarenheter och kunskap kring FaR-arbetet initierade Yrkesföreningen för Fysisk Aktivitet ett besök i Uppsala län. Här fick Dang Do Hai ta del av vårt arbete med FaR och friskvårdslotsning samt göra besök på bland annat Hälsoäventyret. Hälsoäventyrets aktiviteter för länets barn och unga Hälsoäventyret kommer i samarbete med Länsstyrelsen och Barnombudsmannen arrangera tävlingen HEJ DÅ TOBAK på vår skola. Syftet är att lyfta fram goda exempel på skolor i länet som aktivt arbetar för att göra skoltiden tobaksfri. I arbetet med att öka ungdomarnas delaktighet och inflytande inom Håbo kommun har Hälsoäventyret deltagit i kommunens demokratidagar för ungdomar. Hälsoäventyret i Håbo deltar även i arbetet med att HBTQ-certifiera Håbo kommun. Under september månad har Hälsoäventyret tillsammans med högstadieelever i Uppsala påbörjat inspelning av fyra kortfilmer om cannabis och nätdroger. Filmerna ska användas som undervisningsmaterial för skolpersonal i länet. Tillgänglighet primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården innebär att alla skall komma i kontakt med vårdgivare samma dag som vården kontaktas och erbjudas tid för ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården. Således redovisas primärvårdens tillgänglighet i form av telefontillgänglighet samma dag och tillgänglighet till läkarbesök bokad tid inom sju dagar. Nationellt genomförs mätningar två gånger om året, en i oktober och en i mars. Landstinget i Uppsala län rapporterar emellertid siffror varje månad för samtliga vårdcentraler som använder det gemensamma elektroniska patientjournal systemet i länet. I de nationella mätningarna som genomfördes i mars 2015 uppnådde Landstinget i Uppsala län 90 procent avseende telefontillgänglighet, vilket kan jämföras med rikssnittet som var 87 procent. Tillgängligheten till läkarbesök i Landstinget i uppslaal än uppgick till 90 procent vilket var lika med rikssnittet i 2015 års vårmätning. Höstens mätning sker i oktober och redovisas i november. I september fick 86 procent ( besök) ett besök hos läkare inom sju dagar av totalt bokande läkarbesök. Tillgänglighet specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att tid till ett nybesök ska ges inom 90 dagar efter remiss skickats och tid för operation/behandling ska ges inom 90 dagar efter beslut om behandling. Sommaren 2015 har inneburit längre

11 6 väntetider och att färre patienter får besök inom 90 dagar. Sjukhusen inom Landstinget i Uppsala län når tillsammans 69 procent för nybesök och 71 procent för operation/behandling när siffror för detta redovisas månadsvis för augusti månad. När det gäller vårdgarantin för operation/behandling ligger Uppsala över rikssnittet för augusti. I augusti har fler fått sina återbesök inom utsatt måldatum både inom medicin (80 procent) och kirurgi (73 procent). Mediebilden av landstinget 1 30 september 2015 Större nyheter I början av månaden presenterades en granskning av projektet att uppföra en ny vårdbyggnad på Akademiska sjukhuset. Beslut togs om en tillfällig inbromsning av delar av projektet. Rapporteringen i media var omfattande och huvudsakligen negativ eller neutral. Underskottet i Akademiska sjukhusets ekonomi uppmärksammades vid flera tillfällen, liksom förslagen till åtgärder. Detta gav en negativ bild. Skandionkliniken har nu börjat ta emot patienter. Detta uppmärksammades på ett positivt sätt i flera medier. Mot bakgrund av det ökade antalet flyktingar ökades bemanningen vid Cosmos, med bland annat mobila team som ska åka ut till boenden i länet. Detta skildrades positivt. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Lättare att söka vård utan remisser Ovanliga sjukdomar på ett ställe Länge leve fluortanten! 98 procent av 3-6-åringarna i Uppsala län har inte karies Bilister får testa att busspendla gratis Unga diabetiker gör sjukhusbesök via nätet Patienter kallas via SMS Ackis får toppbetyg av läkarstudenter Infotek ska öka medvetenheten kring funktionshinder UL ska köra fossilfritt 2020 Städningen av Akademiska sjukhuset lyfte med utbildade lokalvårdare Skördefesten drog stora skaror Ljus i läkarbristmörkret Tandläkare ska prova röststyrd journalföring Patientkontakt ny funktion vid Akademiska Sjukhuset kommer till patienten om lasarettansluten hemsjukvård Fler ska gå på cellprovtagning Specialistläkare på väg tillbaka till Tierp

12 Negativt: Få går på cellprovskontroller i Uppsala Svår vardag utan rehabilitering Förare laddade busskort utan att betala Läkarfacket kritiskt till ny slags schemaläggning på Akademiska Enköpings lasarett hamnar lågt på AT-rankning Efter sonens död på Akademiska: vill att någon ställs till svars Drabbad av sjukhussjuka Huden lossnade i armhålorna Sågar städningen på Akademiska Nytt centrum för ovanlig blodsjukdom Facebookbild på äggmacka röjde psykpatient Klämdes fast busschauffören fortsatte köra Strålande verksamhet är igång Giftigt ämne brunnar stängda Lång väntetid för dyslektiker Heby väntar på sin ungdomsmottagning Stängda vårdplatser på grund av personalbrist Landstinget går sämre än väntat Långvarig brist på läkare Maten på Akademiska ett problem för vården Försämrad vård för MS-sjuka i Uppsala Många som ska opereras får vänta Kvinna tittade i släktens journaler Neutralt: Dosläkemedel blev dyrare än väntat Lägst självmordstal i hela landet Helikopterplatta ska renoveras Landstinget ska sälja vård Hårdare tag väntar mot Akademiska sjukhusets ekonomi Landstingets högkvarter säljs Gratis p-piller för unga 2017 Nattmänniskor får oftare hål i tänderna Svårt få fram vaccin mot kikhosta Vänsterpartiet lämnar poster i landstingsstyrelsen Stor ökning av fästingsmitta Ja till närvårdsplatser i Tierp Platsbrist i svensk tvångsvård Knark smögs in på avdelning Tillnyktring på Akademiska Hjälpmedel för självanalys av blod nu gratis Satte in en spiral tvingades amputera händer och fötter Inga flyktingar ska avvisas från Upptåget SKL larmar: Samverkansmodellen holkas ur Mottagning för Hebys unga dröjer Kommuner ser över spårningen på nätet Frostskydd läckte till Uppsalas dricksvatten Stenhagen kan få vårdcentral Snart får nästan alla e-journal Får Hebybor den vård de har rätt till? Rösta på regionfullmäktige i stället för landsting 7

13 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger den muntliga rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

14 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport november 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner ekonomirapporten. Ärendet Perioden avser januari till och med oktober månad. Det sammanlagda resultatet för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna inklusive hälsooch sjukvårdsstyrelsen uppgår för perioden januari till oktober till +19 mkr. Akademiska sjukhuset har efter 10 månader ett negativt resultat. Övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar inklusive hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisar positiva resultat. Resultatet för hälso- och sjukvårdsstyrelsen är efter 10 månader +91 mkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens överskott beror främst på minskade kostnader för köpt vård och att läkemedelskostnaderna minskar jämfört med budget Årsprognosen för 2015 är totalt för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna inklusive hälsooch sjukvårdsstyrelsen -177 mkr vilket ska jämföras med en budget på +11 mkr. Det är Akademiska sjukhuset som lämnar en negativ prognos. Övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar lämnar positiva prognoser. Efter att ha tagit hänsyn till det ekonomiska utfallet hittills i år är prognosen för hälsooch sjukvårdsstyrelsen för år mkr vilket ska jämföras med en budget på 0. Specialistvård upphandlade avtal Kostnaden för specialistläkare på den nationella taxan är något lägre än föregående år och prognosen över årets kostnader minskar därför med 14 mkr jämfört med budget. Anledningen till att kostnaderna minskar är att produktionen istället utförs inom vårdvalen för specialistvård. Läkemedelskostnader för specialistläkare har hittills i år varit i nivå med föregående år. Detta medför att de prognostiserade kostnaderna för läkemedel inom detta område minskar med 4,5 mkr jämfört med budget. Elisabethsjukhuset produktion och kostnaderna för detta ligger i nivå med budget. Primärvård upphandlade avtal Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

15 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kostnaderna inom primärvård LOU beräknas att understiga budget med 2 mkr då kostnaderna för Närakuten i år är lägre än vad som budgeterats. Specialistvård vårdval Prognosen för kostnader inom vårdvalet för Primärhörselrehabilitering är minskade kostnader med 4 mkr jämfört med budget. Det är inte produktionen som minskar utan det är kostnaderna för hörapparater som fortsätter att sjunka efter en ny upphandling. Vårdvalet för Öron, näsa och hals är från 1 april 2014 igång för privata utförare. Produktionen och kostnader för ersättning för produktionen är svåra att prognostisera och hittills i år har det varit låga kostnader. Prognosen för 2015 är därför minskade kostnader med 4 mkr. Vårdvalet för Gynekologi har haft höga kostnader under året. Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset producerar sin del av vården enligt budget. Det är de privata utförarna som ökat och gör att prognosen över årets kostnader ökar med 12,5 mkr jämfört med budget. Vårdvalet för ögon har också haft höga kostnader senaste månaden och prognosen är att kostnaderna överstiger budget med 2 mkr. Inom vårdvalet för Höfter och knän är Lasarettet i Enköping den största producenten. Deras produktion följer budget men de privata utförarna har producerat mindre än vad som budgeterats vilket medför att prognosen för 2015 är minskade kostnader med 3,3 mkr jämfört med budget. Primärvård vårdval Kostnaderna hittills i år ligger något under budget och besöken har ökat med 2,9 % jämfört med föregående år vilket är en betydligt lägre besöksökning än vad som varit tidigare år. Detta medför att prognosen för året är minskade kostnader med 17 mkr jämfört med budget. Antal besök per månad Antal Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

16 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Övrig Primärvård Kostnaderna för läkemedelsförskrivning utanför C-län minskar jämfört med budget och är i nivå med utfall föregående år. I prognosen justeras därför kostnaderna ned med 5 mkr. Kostnaderna för primärvård utanför C-län och öppen specialistvård utanför C-län ökar med 14 mkr vilket är en ökning med 36 % jämfört med föregående år. Samtidigt ökar intäkterna för primärvård till personer folkbokförda utanför C-län. Detta är en konsekvens av den nya patientlagen och den ökade rörligheten av patienter mellan landstingen. Vårdöverenskommelser egna verksamheter Samtliga vårdöverenskommelser har från och med 2015 en fast ersättning som betalas ut i tolftedelar. Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Hälsa och habilitering har en del av ersättningen som är målrelaterad och om inte målen uppnås ska ersättning återbetalas. Lasarettet i Enköpings prognos är att de inte når upp till samtliga mål i vårdöverenskommelsen och att de kommer få återbetala tkr för ej uppnådda tillgänglighetsmål. Akademiska sjukhuset prognos är att de inte når upp till samtliga mål i vårdöverenskommelsen och att de kommer få återbetala 9,7 mkr för ej uppnådda tillgänglighetsmål under Efter en slutlig avstämning av 2014 års mål framgår att Akademiska sjukhuset betalt tillbaka för mycket målrelaterad ersättning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen återbetalar därför 1,4 mkr. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

17 Bilaga 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN (4) Tkr Intäkter anslag Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Summa intäkter anslag Kostnader hälso- och sjukvårds- Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse styrelsens övriga verksamheter Specialistvård - upphandlade avtal LOU Primärvård - upphandlade avtal LOU Specialistvård - vårdval LOV Primärvård - vårdval LOV Övrigt primärvård Tandvård Närvård Bidrag Beredningar Övrig verksamhet Summa Tkr Vårdöverenskommelse egna verksamheter Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Fast ersättning Rörlig ersättning Summa Totalt resultat Marie Johansson

18 Bilaga 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN (4) Tkr Specialistvård - upphandlade avtal LOU och Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse den nationella taxan Specialistläkare Läkemedel specialistläkare Naprapater Kiropraktorer Privata sjukgymnaster Mammografi Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Rehab Vidarkliniken Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Primärvård - upphandlade avtal LOU Hembesöksverksamhet Uppsala Närakut och Ortopediakut Sjukvårdsrådgivningen Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Specialistvård - vårdval LOV LOV Psykoterapeuter LOV Fotterapeuter LOV Primär hörselrehab LOV Ögonbottenfotografering LOV Ljusbehandling LOV Katarakter LOV Ögon LOV ÖNH LOV Gynekologi LOV Höfter och knän Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Primärvård - vårdval LOV Kapitering och besök vårdcentral Barnmorskemottagning Barnhälsovård Kapitering läkemedel primärvård IT-kostnader VC-uppdrag Sjukgymnastik Läkarinsatser i särskilt boende Tolkkostnader Summa Marie Johansson

19 Bilaga 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN (4) Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Övrigt primärvård Läkemedelsförskrivning utanför C-län Influensavaccinationer säsongsinfluensa Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Tandvård Tandvårdsadministration Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn & ungdom Tolkkostnader Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Närvård Folkhälsoprojekt Folkhälsomedel Närvårdsutveckling Samhällsmedicinsk verksamhet Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Bidrag Bidrag till patientföreningar, förbund m fl Summa Marie Johansson

20 Bilaga 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN (4) Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Beredningar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handikapprådet Pensionärsrådet Länsdelsberedning Norra Länsdelsberedning Mellersta Länsdelsberedning Södra Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Övrig verksamhet Biobanken Tobiasregistret Utvecklingsprojekt Vårdgaranti/kösatsning Rehabiliteringsgarantin Reserverade verksamhetsmedel Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Vårdöverenskommelse egna verksamheter Ersättning Primärvården Fast ersättning Akademiska sjukhuset Rörlig ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping Rörlig ersättning Lasarettet Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Marie Johansson

21 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Information Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: Information om uppföljning av köer (enbart skriftlig rapport) Bilaga) Programråd astma/kol, Christer Jansson, Akademiska sjukhuset 1 Göran Günter, vårdrelaterade infektioner 2 SVEUS-värdebaserad vård, Sven-Arne Åsman och Morten Kildal 3 Läkemedel, Thomas Lindqvist, Jonatan Dahlkvist, Agneta Eklund Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

22 Väntetider i vården HSS november 2015 Primärvård, specialiserad vård Vård inom 60 dagar Vårdgaranti Landstingets ledningskontor

23 Primärvård juli - september 2015 Landstingets ledningskontor

24 Telefontillgänglighet Offentlig Telefontillgänglighet:91% Vårdcentraler (VC) < 90% Sammariterhemmets VC Eriksbergs VC Flogsta VC Skutskärs VC Årsta VC Svartbäckens VC Extern (Privat) Telefontillgänglighet:92% Vårdcentraler under 90% Nyby VC Husläkargruppen Vårdcentralen Centrum Landstingets ledningskontor

25 Läkarbesök inom 7 dagar Offentlig Läkare inom 7 dagar:86% Vårdcentraler (VC) < 90% Sammariterhemmets VC Årsta VC Knutby VC Fålhagens VC Örsundsbro VC Östervåla VC Storvreta VC Svartbäckens VC Flogsta VC Gottsunda VC Extern (Privat) Läkare inom 7 dagar:87% Vårdcentraler (VC) < 90% Liljeforstorg VC Ekeby Hälsocenter Aros läkarmottagning Uppsala barncentrum Hälsohuset i Enköping Enköping VC Kåbohälsan Vårdcentralen centrum Landstingets ledningskontor

26 Analys primärvård Variationer mellan olika vårdcentralers tillgänglighet är stor, oavsett regi. Den offentliga förvaltningen har förbättrat sin tillgänglighet under 2015, men det är fortfarande samma vårdcentraler som har det lägsta resultaten jämfört med Vårdcentralens placering eller storlek tycks inte vara avgörande faktorer för hur tillgänglig den är enligt nationella måttet Vårdgaranti i primärvård. Landstingets ledningskontor

27 Vårdgaranti och Vård inom 60 dagar LUL VIV diagnoser besök exl MOV Lul staplar för vårdgaranti Utveckling september Måluppfyllelsen av vårdgarantin för besök är i september 69% Faktiskt genomförd vård inom 60 dagar är 55% i augusti Landstingets ledningskontor

28 Vårdgaranti och Vård inom 60 dagar LUL VIV diagnoser operationer exl MOV Utveckling september Måluppfyllelsen av vårdgarantin för operationer är 72% i september Faktiskt genomförd vård inom 60 dagar är 59% i september Landstingets ledningskontor

29 Sjukhusens respektive tillgänglighet Akademiska sjukhuset 57% nybesök inom 60 dagar 53% operation inom 60 dagar % nybesök inom 90 dagar 65% operation inom 90 dagar Lasarettet i Enköping 50% nybesök inom 60 dagar 69% operation inom 60 dagar % nybesök inom 90 dagar 96% operation inom 90 dagar Landstingets ledningskontor

30 Akademiska Sjukhuset Besök Antalet väntande på besök: Akademiska, 9864 personer (exkl MOV) Antal väntande i mer än 90 dagar, 3545 (exkl Pvv och MOV) Jämfört september 2014 då väntade totalt sett färre på besök (7525) och av dem hade 1617 väntat i mer än 90 dagar Landstingets ledningskontor

31 Akademiska Operation Antalet väntande på operation: 3461 personer (exkl MOV) Antal väntande i mer än 90 dagar: 1111 personer (exkl PVV och MOV) En liten minskning av antal personer som väntar på operation (3563 augusti 2015) och minskar även antal väntande efter 90 dagar (1163 augusti 2015) Landstingets ledningskontor

32 Analys Vårdgarantiläget för väntande till besök i LUL har försämrats generellt jämfört med Organisatoriska förändringar har påbörjats under 2015 vid Akademiska sjukhuset Enköping höll stängt på sin operationsavdelning pga ombyggnation sommaren 2015 Båda förvaltningar har signalerat resursbrister på viss läkarkompetens och sjuksköterskor Landstingets ledningskontor

33 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Sune Larsson Dnr CK Dnr HSS Yttrande över motion om Inrättande av diagnostiskt centrum Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att avlämna yttrande till landstingsstyrelsen enligt bilaga. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finner att förslaget är intressant och rekommenderar landstingsstyrelsen att följa utvärderingen av nuvarande två centrum för att därefter ta ställning till om ett sådant centrum ska bildas inom landstinget. Ärendet Nina Lagh (M) och Robin Kronvall (M) föreslår i en motion att landstingsfullmäktige ska ge landstingsstyrelsen i uppdrag att inrätta ett diagnostiskt centrum för tidig upptäckt av cancer i enlighet med motionens intentioner. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger yttrande över motionen som i sin helhet redovisas i bilaga till ärendet. När patienter söker primärvård, eller annan vårdform, till följd av tecken på allvarlig sjukdom finns ofta lokala symtom eller onormala laboratorieprover som ger vägledning till vilken specialistklinik patienten ska remitteras för fortsatt diagnostik och behandling. Hos en del patienter med allmänna tecken på allvarlig sjukdom saknas emellertid symtom eller tydliga kliniska organspecifika fynd för att möjliggöra en optimalt riktad remittering till nästa vårdnivå. Dessa patienter lider ofta av nytillkommen uttalad oförklarlig trötthet, ofrivillig kraftig viktnedgång, oförklarliga smärtor, oklar långdragen feber och/eller onormala blodprover utan förklaring. Avsaknaden av organspecifika symtom innebär att dessa patienter ofta utreds vidare inom den primära vårdnivån eftersom naturlig remissinstans saknas. Även om utredningen kan skötas på ett utmärkt sätt via primärvården finns risk för att utredningsförloppet kan bli långdraget vilket av många skäl är olyckligt. Lång tid från symtom till diagnos och insättande av behandling innebär utdragen oro och lidande för den drabbade och dessutom ökad risk för att sjukdomen progredierar under väntetiden med minskad möjlighet till kurativ behandling som följd. Med målsättningen att reducera tiden från symtom till diagnos och behandling för patienter över 18 år med tecken på allvarlig sjukdom utan organspecifika symtom har det därför under senare år öppnats ett par så kallade diagnostiska centrum i landet. Hösten 2012 öppnade ett centrum på länssjukhuset i Kristianstad medan ett liknande centrum, båda drivna som projekt, startade på Södertälje sjukhus hösten De båda centra arbetar på ungefär samma sätt men beroende på att det ena varit igång betydligt längre tid finns helt naturligt mer erfarenhet i Kristianstad jämfört med i Södertälje Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

34 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Idén med denna typ av diagnostiska centra kommer från Silkeborg, Danmark, där ett liknande center startade De båda centra i Sverige har bildats med respektive RCC (Regionalt cancercentrum) samt landsting/region som initiativtagare. Noterbart är att de båda centra som hittills bildats inom landet, på samma sätt som centrat i Danmark, inte förlagts till universitetssjukhus. Istället har valet avsiktligt fallit på mindre och medelstora sjukhus utifrån tanken att en mindre grad av subspecialisering ska underlätta denna typ av verksamhet. Diagnostiskt centrum enligt denna modell anses ligga mycket väl i linje med den nationella cancerstrategin och arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Kopia till: Landstingsstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

35 Landstingets ledningskontor Sune Larsson Tfn E-post Dnr CK Dnr HSS Yttrande över motion om Inrättande av diagnostiskt centrum Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finner att förslaget är intressant och rekommenderar landstingsstyrelsen att följa utvärderingen av nuvarande två centrum för att därefter ta ställning till om ett sådant centrum ska bildas inom landstinget. Bakgrund När patienter söker primärvård, eller annan vårdform, till följd av tecken på allvarlig sjukdom finns ofta lokala symtom eller onormala laboratorieprover som ger vägledning till vilken specialistklinik patienten ska remitteras för fortsatt diagnostik och behandling. Hos en del patienter med allmänna tecken på allvarlig sjukdom saknas emellertid symtom eller tydliga kliniska organspecifika fynd för att möjliggöra en optimalt riktad remittering till nästa vårdnivå. Dessa patienter lider ofta av nytillkommen uttalad oförklarlig trötthet, ofrivillig kraftig viktnedgång, oförklarliga smärtor, oklar långdragen feber och/eller onormala blodprover utan förklaring. Avsaknaden av organspecifika symtom innebär att dessa patienter ofta utreds vidare inom den primära vårdnivån eftersom naturlig remissinstans saknas. Även om utredningen kan skötas på ett utmärkt sätt via primärvården finns risk för att utredningsförloppet kan bli långdraget vilket av många skäl är olyckligt. Lång tid från symtom till diagnos och insättande av behandling innebär utdragen oro och lidande för den drabbade och dessutom ökad risk för att sjukdomen progredierar under väntetiden med minskad möjlighet till kurativ behandling som följd. Med målsättningen att reducera tiden från symtom till diagnos och behandling för patienter över 18 år med tecken på allvarlig sjukdom utan organspecifika symtom har det därför under senare år öppnats ett par så kallade diagnostiska centrum i landet. Hösten 2012 öppnade ett centrum på länssjukhuset i Kristianstad medan ett liknande centrum, båda drivna som projekt, startade på Södertälje sjukhus hösten De båda centra arbetar på ungefär samma sätt men beroende på att det ena varit igång betydligt längre tid finns helt naturligt mer erfarenhet i Kristianstad jämfört med i Södertälje Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

36 2 (3) Idén med denna typ av diagnostiska centra kommer från Silkeborg, Danmark, där ett liknande center startade De båda centra i Sverige har bildats med respektive RCC (Regionalt cancercentrum) samt landsting/region som initiativtagare. Noterbart är att de båda centra som hittills bildats inom landet, på samma sätt som centrat i Danmark, inte förlagts till universitetssjukhus. Istället har valet avsiktligt fallit på mindre och medelstora sjukhus utifrån tanken att en mindre grad av subspecialisering ska underlätta denna typ av verksamhet. Diagnostiskt centrum av denna typ anses ligga mycket väl i linje med den nationella cancerstrategin och arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Projektansvarig i Kristianstad anger att erfarenheterna, under de knappa 3 år som verksamheten varit igång, varit mycket positiva. För patienter har det med ganska stor sannolikhet medfört kortare ledtider från symtomdebut till behandling medan sättet att arbeta inneburit att diagnostiskt centrum bidragit till bättre samverkan mellan primärvård och specialistvård. För att undersöka effekterna mer noggrant drivs ett forskningsprojekt från centrum för primärvårdsforskning vid Lunds universitet där man på ett systematiskt sätt studerar om och i så fall på vilket sätt centrat skapat skillnad för de patienter som fått en cancerdiagnos. Denna vetenskapliga utvärdering förväntas bli klar tidigast I vilken grad centret haft betydelse för de patienter som diagnosticerats med annan allvarlig åkomma är för närvarande inte inkluderat i någon studie. Kristianstads lasarett har ett upptagningsområde på cirka invånare vilket resulterat i cirka remitterade patienter per månad från de totalt cirka 25 vårdcentralerna i området. Av de som remitterats har drygt 20% fått cancer diagnos medan drygt 60% fått andra diagnoser ofta relaterat till mag-tarm kanalen eller inflammatoriska ledsjukdomar medan övriga befunnits friska. Centrat utgör en enhet inom medicinkliniken och bemannas av erfaren specialistläkare inom internmedicin på deltid samt sekreterare och sjuksköterska. Inom region Skåne har beslut tagits om att låta diagnostiskt centrum i Kristianstad övergå till att bli en del av regionens ordinarie sjukvårdsutbud från och med hösten. Detta grundat på de positiva erfarenheter som byggts upp under projekttiden. Förutom att permanenta detta center kommer under hösten ytterligare två centra att öppnas inom region Skåne där det enda förläggs till Helsingborgs lasarett medan det andra öppnas inom Skånes universitetssjukhus. En av erfarenheterna från pilotprojektet i Kristianstad är att patientunderlaget sannolikt bör vara eller mer vilket är skälet till valet av i tre centra för de 1.2 miljoner invånare som ingår i upptagningsområdet. Inom pilotprojektet har all verksamhet skett polikliniskt. Detta har i allt väsentligt fungerat bra men eftersom det i vissa situationer kan finnas behov av observation av patienter efter mer omfattande undersökningar ska de kommande centra sannolikt få tillgång till vårdplatser för enstaka övernattningar. Det diagnostiska centrat på Södertälje sjukhus har i stort sett samma uppbyggnad samt uppdrag och arbetssätt som motsvarigheten i Kristianstad. Den samlade erfarenheten är

37 naturligtvis mer begränsad eftersom det startade för mindre än ett år sedan, men hittills ändå väl överensstämmande med erfarenheterna från Skåne. Enligt projektansvarig i Södertälje har några faktorer identifierats vilka sannolikt måste uppfyllas för att nå framgång. Dit hör tydliga kriterier för remisser från primärvård till centrat, standardiserade arbetssätt som tas fram tillsammans med i första hand primärvård samt överenskommelser med BFC som ger möjlighet till begärda undersökningar med inga eller endast mycket korta väntetider. 3 (3)

38 Dnr CK Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn E-post Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Produktionsstyrelsen Begäran om yttrande över motion om inrättande av diagnostiskt centrum Landstingsstyrelsen begär härmed om ett yttrande över motion om underlättande av kliniska prövningar. Svaret ska vara inlämnat senast den 23 november Med vänlig hälsning Jessica Bräck Sekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

39

40 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Sven-Arne Åsman 184 Dnr HSS Finansiering av fortsatt deltagande i det nationella samverkansprojektet - SVEUS Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att anslå kronor för landstingets fortsatta deltagande i det nationella samverkansprojektet SVEUS. Medlen anvisas 2015 från ansvar 24999, Reserverade verksamhetsmedel. Ärendet Beskrivning av projekteket SVEUS etablerades 2013 och är ett unikt samarbete för vidareutveckling av hälso- och sjukvården. Syftet är att understödja värdebaserad vård genom att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att följa upp och analysera den vård som bedrivs. Genom detta arbete bidrar SVEUS till en patientcentrerad och jämlik vård som utifrån tillgängliga resurser ger så god hälsa som möjligt för befolkningen Inom SVEUS-projektet samarbetar fler än 50 organisationer inklusive berörda specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, landsting/regioner, universitet, Försäkringskassan och Socialdepartementet. Utvecklingsarbetet bedrivs i forskningsprojekt, uppdelade efter patientgrupper med likartade behov och i arbetet deltar forskare från flera universitet inom relevanta discipliner såsom medicin och hälsoekonomi. Arbetet inom SVEUS fokuserar för närvarande på åtta patientgrupper och ska för dessa resultera i: 1) Jämförelser mellan landsting/vårdgivare För varje patientgrupp definieras vilka uppföljningsmått som är relevanta samt hur dessa kan mätas och följas upp. Utifrån detta genomförs omfattande analyser av skillnader i metoder, hälsoutfall och kostnader mellan landsting och mellan vårdgivare. Målsättningen är att skapa ny kunskap om hur vården kan förbättras. 2) Värdebaserade uppföljningssystem Utifrån de analyser som genomförs utvecklas nya metoder för kontinuerlig uppföljning av hälso- och sjukvården. De nya uppföljningssystemen ska skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att kontinuerligt följa upp och analysera den vård som bedrivs. Målsättningen är att underlätta såväl vårdgivarnas arbete med verksamhetsutveckling som landstingens arbete med planering och uppföljning. Vad har gjorts hittills? Analyser har utförts på historiska data för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning samt för att utveckla algoritmer för de framtida systemen. Dessa Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

41 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen analyser har resulterat i uppföljningsrapporter för, hittills, fem olika diagnosområden/patientgrupper. Diagnosområdena/patientgrupperna är: Strokevård Förlossningsvård Diabetesvård Ryggkirurgi Obesitaskirurgi Verksamheternas reaktion på rapporterna har varit mycket positivt. Detta beroende på mängden data, de relevanta hälsoutfallen och de casemix-justerade resultaten. De jämförelser som görs i rapporterna ger möjligheter till att identifiera best-practice och stimulerar till utveckling av vården. Utvecklingsarbete, grundat på jämförelser i rapporterna, har startats upp i vårt landsting inom diagnosområdena diabetes och förlossningsvård. Vad återstår att göra Under 2016 planeras att uppföljningsrapporter för bröstcancervård och osteoporos ska färdigställas. För utvecklingsgruppen bröstcancervård delar vårt landsting (representant från Akademiska sjukhuset) tillsammans med Stockholms läns landsting på det kliniska projektledarskapet. Planerat är också att driftsätta IT-plattformen för löpande uppföljning/benchmarking. Akademiska sjukhusets behov av patientdata och SVEUS Akademiska sjukhusets framgångsrika utvecklingsprojekt för värdebaserad vård har haft svårt att nå sin fulla potential beroende på svårigheter att få fram nödvändiga patientdata. Man ser nu goda möjligheter att kunna tillgodose detta behov genom det arbete som görs inom SVEUS avseende datafångst samt databearbetning och de båda utvecklingsprojekten samverkar nu för att finna en lösning. Styrgruppens övervägande Inom landstinget i Uppsala län finns en lokal styrgrupp för utveckling av värdebaserad vård SVEUS, bestående av representanter för Akademiska sjukhuset, lasarettet I Enköping, Primärvården och landstingets ledningskontor. Det är styrgruppens uppfattning att det finns en stor potential i det utvecklingsarbete som bedrivs dels på sjukhusen dels inom SVEUS för att få en mer värdebaserad vård. Styrgruppen menar därför att landstinget ska fortsätta sitt deltagande i SVEUS-projektet även under år Landstinget i Uppsala län har deltagit i SVEUS-projektet sedan starten 2013 och deltagandet har finansierats med statsbidrag från Socialdepartementet. Denna finansiering upphör vid utgången av år Socialdepartementet avser finnas med som delfinansiär även under men för dessa år krävs också delfinansiering från de deltagande landstingen. Uppsala läns landstings andel (baserad på befolkningsmängd) i finansieringen uppgår till kronor. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

42 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Bilaga: SVEUS Nationell samverkan för värdebaserad uppföljning i hälso- och sjukvården Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

43 Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sven-Arne Åsman Tfn E-post Hälso- och sjukvårdsstyrelsen SVEUS Nationell samverkan för värdebaserad uppföljning i hälso- och sjukvården Vad är SVEUS? SVEUS etablerades 2013 och är ett unikt samarbete för vidareutveckling av hälso- och sjukvården. Syftet är att understödja värdebaserad vård genom att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att följa upp och analysera den vård som bedrivs. Genom detta arbete bidrar SVEUS till: En patientcentrerad och jämlik vård som utifrån tillgängliga resurser ger så god hälsa som möjligt för befolkningen En stimulerande arbetsmiljö för de som arbetar i vården Inom SVEUS-projektet samarbetar fler än 50 organisationer inklusive berörda specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, landsting/regioner, universitet, Försäkringskassan och Socialdepartementet. Utvecklingsarbetet bedrivs i forskningsprojekt, uppdelade efter patientgrupper med likartade behov och i arbetet deltar forskare från flera universitet inom relevanta discipliner såsom medicin och hälsoekonomi. Arbetet inom SVEUS fokuserar för närvarande på åtta patientgrupper och ska för dessa resultera i: 1) Jämförelser mellan landsting/vårdgivare För varje patientgrupp definieras vilka uppföljningsmått som är relevanta samt hur dessa kan mätas och följas upp. Utifrån detta genomförs omfattande analyser av skillnader i metoder, hälsoutfall och kostnader mellan landsting och mellan vårdgivare. Målsättningen är att skapa ny kunskap om hur vården kan förbättras. 2) Värdebaserade uppföljningssystem Utifrån de analyser som genomförs utvecklas nya metoder för kontinuerlig uppföljning av hälso- och sjukvården. De nya uppföljningssystemen ska skapa bättre möjligheter för Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

44 2 (5) vårdgivare och landsting/regioner att kontinuerligt följa upp och analysera den vård som bedrivs. Målsättningen är att underlätta såväl vårdgivarnas arbete med verksamhetsutveckling som landstingens arbete med planering och uppföljning. De nya uppföljningssystemens unika egenskaper beskrivs nedan. Utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer Fler än 50 organisationer är involverade i arbetet, inklusive berörda specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, landsting/regioner, universitet och Försäkringskassan. Presenterar en gemensam bild av hälsoutfall och resursåtgång (vårdens effektivitet) Fokuserar på de hälsoutfall som är mest relevanta för patienten. Beaktar så stor del av vårdprocessen som möjligt med data från många olika källor. Presenterar uppföljning av olika patientgruppsområden i ett gemensamt format. Är utformade för att möjliggöra rättvisande jämförelser Resultat justeras utifrån behandlade patienters förutsättningar (s.k. casemixjustering). Information struktureras i enlighet med Nationell informationsstruktur (Socialstyrelsen). Ska kontinuerligt inhämta data och återkoppla Ger kontinuerlig och lättillgänglig återkoppling för att understödja fortlöpande förbättringsarbete och identifiering av avvikelser. Vad har gjorts hittills? Analyser har utförts på historiska data för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning samt för att utveckla algoritmer för de framtida systemen. Dessa analyser har resulterat i uppföljningsrapporter för, hittills, fem olika diagnosområden/patientgrupper. Diagnosområdena/patientgrupperna är: Strokevård Förlossningsvård Diabetesvård Ryggkirurgi Obesitaskirurgi Verksamheternas reaktion på rapporterna har varit mycket positivt. Detta beroende på mängden data, de relevanta hälsoutfallen och de casemix-justerade resultaten. De

45 3 (5) jämförelser som görs i rapporterna ger möjligheter till att identifiera best-practice och stimulerar till utveckling av vården. Utvecklingsarbete, grundat på jämförelser i rapporterna, har startats upp i vårt landsting inom diagnosområdena diabetes och förlossningsvård. Nedan återges några grafer som både illustrerar jämförelserna i rapporterna men även är exempel på jämförelser som inspirerat till utvecklingsarbete inom vårt landsting: Fig. 1. HbA1c vid episodens start, nydiagnostiserad typ 2-diabetes II HbA1c vid episodens start, nydiagnostiserad typ 2-diabetes 65 Medel HbA1c mmol/mol 55,4 55,6 59,8 56,6 56,2 56,9 56,7 56,9 56,5 55,5 56,3 56,4 55,3 55, Avvikelse från genomsnittet, mmol/mol Observerat Predicerat 95 % K.I. n RJH RÖ LTD LUL RS SLL VGR -4 Högre HbA1c vid diagnos i Uppsala kan indikera senare diagnos. Lägre HbA1c vid diagnos i Västra Götaland kan vara ett tecken på mer aktiv screening/diagnostisering. Not: Justerat för kön, ålder (kategorier), utbildningsnivå Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR Landstingets ledningskontor Grafen visar på att typ-2 diabetes diagnostiseras senare inom vårt landsting, vilket innebär att sjukdomsförloppet hunnit längre innan patienterna kommer under behandling. Sen diagnostisering innebär också senare insättning av läkemedel, metmorfin, vilket framgår av nästa graf. Fig. 2 Metforminanvändning, nydiagnostiserad typ 2-diabetes, II Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienter Metforminanvändning, nydiagnostiserad typ 2-diabetes, RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR Uttag av metformin, typ 2-diabetes, ojusterat Andel i procent som hämtat ut metformin under vårdepisoden, nydiagnosticerade 2009, Variation i hur stor andel av nydiagnostiserade patienter som behandlas med metformin. Olika strategier verkar tillämpas över tid, med ökande förskrivning i Östergötland (RÖ) och Västra Götaland (VGR) och minskande i Uppsala (LUL) och Dalarna (LtD). Källa: Landstingets Patientadministrativa ledningskontor system, LMR

46 4 (5) FIG 3 Induktion iii Induktion Andel, Procent 21,7 22,2 16,5 18,1 16,7 15,4 14,4 16,1 15,9 14,9 16,5 15,6 16,0 16,3 17,2 15,3 15,8 14,4 15,3 14,7 14,4 15,4 14,5 14,1 14,7 15,1 14,9 13,9 14,5 15,0 14,7 12,4 13,0 12,4 12,2 12,5 12,7 13,2 12,7 8,6 8,1 8, Avvikelse från övriga vårdgivare, Log-oddskvot 0-1 RJH ÖSD RÖ US RÖ ViN LTD FL LUL AS RS HBG RS CSK RS SUSL RS SUSM RS YST SLL BBSth SLL DS SLL K Hudd SLL K Solna SLL STS SLL SÖS VGR SÄS VGR NU VGR SkaS VGR SU/M VGR SU/Ö Observerat Predicerat 95 % K.I. Stor variation mellan vårdgivare i andelen igångsatta förlossningar. Induktion av förlossning är associerat med högre risk för komplicerat förlossningsförlopp. Framtida djupare analys kring anledningen till skillnaden i andelen inducerade förlossningar skulle kunna ge insikter kring möjligheterna att minska andelen induktioner. Not: 2011 och Justerat för ålder, BMI, född utanför EU, prematuritet, flerbörd, fosterläge, tidigare kejsarsnitt, förstföderska, komplikationer Landstingets under graviditeten ledningskontor och samsjuklighet Källa: Patientadministrativa system, SCB och MFR Figuren ovan visar att andelen induktioner vid AS är markant högre än det utifrån sjukhusets cacemix predicerade värdet. Som exempel på en graf som illustrerar värdeekvationen hälsoutfall i förhållande till kostnader visas spindeldiagrammet nedan. I den övre halvan redovisas indikatorer på hälsoutfall och i den undre halvan återspeglas resursförbrukningen. Fig.4 Hälsoutfall och resursåtgång Landstinget i Uppsala län (k)/(b) Observerat genomsnitt Sveus övriga landsting Typ av utfallsvariabel kontinuerlig eller binär * Statistiskt signifikant casemix-justerad avvikelse från genomsnittet hos övriga landsting (p < 0,05) Avvikelse för landstinget i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) Avvikelsen överstiger diagrammets skala Hälsoutfall Procentuell viktförändring 2 år (k) Förändring av fysisk funktion 2 år (k) Andel med avslutad läkemedelsbehandling typ 2- diabetes 2 år (b) Andel fri från svår komplikation inom 30 dagar (b) Förändring av mental hälsa 2 år (k) Andel utan slutenvårds- PUOH dag 31 till 2 år (b) Resursåtgång Antal vårdkontakter i vårdkedjan (k) Antal nettosjukdagar år 1 (k) Operationstid (minuter) (k) * * PUOH-relaterade slutenvårdsdygn dag 31 till 2 år (k) PUOH-relaterade slutenvårdsdygn inom 30 dagar (k) Slutenvårdsdygn i samband med op. (k) Grön linje avser genomsnittet för övriga landsting Landstingets De grå ringarna ledningskontor avser landstingets avvikelse från detta genomsnitt om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 0,5 (inre ringen) eller 1,5 (yttre ringen) för binära variabler Vad återstår att göra Under 2016 planeras att uppföljningsrapporter för bröstcancervård och osteoporos ska färdigställas. För utvecklingsgruppen bröstcancervård delar vårt landsting (representant

47 5 (5) från Akademiska sjukhuset) tillsammans med Stockholms läns landsting på det kliniska projektledarskapet. Planerat är också att driftsätta IT-plattformen för löpande uppföljning/benchmarking. Akademiska sjukhusets behov av patientdata och SVEUS Akademiska sjukhusets framgångsrika utvecklingsprojekt för värdebaserad vård har haft svårt att nå sin fulla potential beroende på svårigheter att få fram nödvändiga patientdata. Man ser nu goda möjligheter att kunna tillgodose detta behov genom det arbete som görs inom SVEUS avseende datafångst samt databearbetning och de båda utvecklingsprojekten samverkar nu för att finna en lösning. Finansiering Landstinget i Uppsala län har deltagit i SVEUS-projektet sedan starten 2013 och deltagandet har finansierats med statsbidrag från Socialdepartementet. Denna finansiering upphör vid utgången av år Socialdepartementet avser finnas med som delfinansiär även under men för dessa år krävs också delfinansiering från de deltagande landstingen. SVEUS-projektets totala kostnader och finansiering framgår av nedanstående tabell: Tabell 1 Finansiering av SVEUS-projektet Sveus finansiering sammanställning Budget 2015/ Färdigställande: 5 mkr - Drift 2016: 15 mkr 20 mkr Vidareutveckling 9 mkr 9 mkr Totalt 29 mkr 29 mkr Finansiering SLL/VGR/RS 7,5 mkr 7,5 mkr Övriga landsting 1,5-2,5 mkr 1,5-2,5 kr Totalt 9-10 mkr 9-10 mkr Behov av statligt stöd (eller annan extern finansiering tex FK) För drift och färdigställande ~10 mkr ~10 mkr För vidareutveckling ~10 mkr ~10 mkr Landstingets ledningskontor Fig. 2 Fördelning av kostnader per deltagande landsting Förslag 2 kostnadsfördelning mellan landsting: fördelning utifrån befolkning Befolkning "Överenskommen" finansiering Föreslagen finansiering Totalt föreslagen landstingsfinansiering per år Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Totalt SLL, VGR, RS Östergötlands län Uppsala län Dalarnas län Jämtlands län ( ) SEK 4 SEK SEK Kostnad per invånare och år SEK 1,45 1,45 Alla kostnader fördelade proportionerligt mot befolkning SLL, VGR och RS ses som ett Landstingets ledningskontor Av tabellen ovan framgår att Uppsala läns landstings andel (baserad på befolkningsmängd) i finansieringen uppgår till 511tkr.

48 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Anna-Karin Lidehäll 185 Dnr HSS Kostnadsfria preventivmedel inom läkemedelsförmånen för unga Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att ta bort egenavgiften på preventivmedel för unga till och med 25 år. Det innebär att alla preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen samt pessar blir kostnadsfria för patienten. Beräknad kostnad på kr, per helår, tas från läkemedelsbudget, ansvar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige, att under förutsättning av att egenavgifterna tas bort, uppdra till landstingsdirektören att följa upp effekterna senast november För att säkerställa evidensbaserad förskrivning av god kvalitet och undvika att fria preventivmedel leder till ökade kostnader, genomförs under 2016 en utbildningssatsning riktad till barnmorskor. Ärendet Tidigare fanns stora regionala skillnader mellan preventivmedelssubventioner för unga. Då dessa upplevdes som orättvisa och otillfredsställande, utfärdades 2013 rekommendationer av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Dessa innebär i korthet att - alla kvinnor till och med 25 år omfattas - kvinnan betalar högst 100 kr per år i egenavgift - alla preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen omfattas. I början av 2014 antogs riktlinjerna av Uppsala län, med undantaget att hormonspiralerna (som används i tre respektive fem år) har en egenavgift om 350 kr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att ta bort egenavgiften på preventivmedel för unga till och med 25 år. Eftersom riksdagen beslutat att alla läkemedel är kostnadsfria för barn efter 1 januari 2016, gäller förändringen i praktiken kvinnor år. Förutom alla preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen ska även pessar ingå, och liksom tidigare kopparspiral. Så kallade dagen-efter-piller ska vara fortsatt kostnadsfria vid besök på ungdomsmottagning eller mödrahälsovårdscentral. Konsekvenser av kostnadsfria preventivmedel Fördelar Unga kvinnor befinner sig i sin kanske mest fertila period av livet. De är också ofta kostnadskänsliga. Den mest uppenbara fördelen med kostnadsfria preventivmedel är att Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

49 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ingen kvinna kommer vara tvungen att vara utan preventivmedel av kostnadsskäl. Den andra stora vinsten är att man kommer att kunna byta preventivmedel om man får biverkningar eller av andra skäl inte trivs med en metod. Detta bör minska risken att det blir ett glapp där kvinnan saknar preventivmedel och en oönskad graviditet riskerar att inträffa. Många oönskade graviditeter resulterar i en abort. Förutom kvinnans risk för kroppsligt och känslomässigt lidande och frånvaro från arbete/studier innebär varje abort en kostnad för landstinget på kr. Om kostnadsfria preventivmedel exempelvis skulle minska antalet aborter med 20 per år, innebär detta en besparing för landstinget på upp till kr. Kostnader Under 2015 beräknas preventivmedelssubventionen i vårt län uppgå till totalt 3,4 miljoner kr, varav patienternas egenavgifter utgör omkring 1 miljon. Men eftersom alla läkemedel inom läkemedelsförmånen kommer vara kostnadsfria för barn upp till 18 år efter årsskiftet, förväntas landstingets merkostnad bli något lägre; omkring kr per helår. Denna kostnad ryms inom läkemedelsbudgeten för 2016, ansvar Kostnadskalkylen är baserad på att förskrivningen ser ut ungefär som idag. Andra möjliga konsekvenser Det är tänkbart att vissa kvinnor kommer byta preventivmedel många gånger och kanske då hämta ut onödigt stora förpackningar som sedan inte används. Bedömningen är att detta delvis kan undvikas genom att förskrivarna är väl uppdaterade om kunskapsläget när det gäller effekt och biverkningar hos olika preventivmedel. Förskrivarna bör också vara konsekventa med att skriva ut mindre förpackningar av exempelvis p-piller som kvinnan inte haft förut. Kostnadsfria läkemedel kan innebära en nackdel för omkringliggande landsting, då kvinnor kan välja att besöka vårdgivare i Uppsala län för att få kostnadsfria preventivmedel. Utbildning av förskrivare Utbildningsinsatsen om preventivmedel anordnas av mödrahälsovårdsöverläkaren i samarbete med enheten för kunskapsstöd. Utbildningen ska ge uppdaterade kunskaper om de senaste behandlingsrekommendationerna, evidensläget för biverkningar, kostnader för olika metoder samt miljöaspekter. Ett viktigt mål är att alla barnmorskor ska ha så detaljerade kunskaper om biverkningsskillnader hos olika metoder, att man på ett metodiskt och evidensbaserat sätt kan hjälpa de kvinnor som inte nöjda med sin nuvarande metod. Beredning/samråd/remittering Förslaget har förankrats hos mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorska samt Enheten för kunskapsstöd. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

50 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kommunikationsplan Externt kommuniceras beslutet i samråd med kommunikationsavdelningen. Enheten för kunskapsstöd uppdaterar landstingsintern information samt information riktad till apoteken. Kopia till: Registrator Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvårdsförvaltningen Hälsa och habilitering Ordförande i läkemedelskommittén Mödrahälsovårdsöverläkare Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

51 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Agneta Eklund Dnr HSS Specialiserad rehabilitering inom Akademiska sjukhusets ram Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektör att i samverkan med sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset säkerställa en genomförandeplan avseende specialiserad rehabilitering inom samtliga delar av vuxenvården. Planen ska återrapporteras senast i februari Ärendet Produktionsstyrelsen gav i april 2014 Akademiska sjukhuset i uppdrag att utreda förutsättningarna för en samlad rehabiliteringsverksamhet och värdera vilka verksamheter som skulle inkluderas. Utredningen genomfördes av Birgitta Wallgren på Akademiska sjukhuset och redovisades för produktionsstyrelsen den 28 april Produktionsstyrelsen beslutade därefter: - att stödja inriktningen mot en sammanhållen och väl fungerande vårdkedja för rehabilitering utan att ta ställning till lokaliseringen av verksamheten - att överlämna utredningen till hälso- och sjukvårdsstyrelsen som en del i planeringen för rehabiliteringsverksamheten inom länet För det fortsatta arbetet med att skapa ett samlad specialiserad rehabilitering i form av ett rehabiliteringscentrum som kan vara såväl virtuellt som organisatoriskt samlat behöver en projektplan sammanställas av Akademiska sjukhuset. I projektet ska beskrivas hur de specialiserade rehabiliteringsinsatserna ska samlas så att patienten kan säkerställas en fullgod rehabilitering. En kostnadskalkyl behöver också presenteras. Arbetet med den samlade specialistrehabiliteringen ska under 2016 koordineras med projektet Åtgärder för att optimera rehabiliteringsprocessen. Bilagor Protokoll PS Utredningen Samlad rehabilitering Projektuppdrag Åtgärder för att optimera rehabiliteringsprocessen. Kopia till: Produktionsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektör Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

52

53

54 SAMLAD REHABILITERING Akademiska sjukhusets svar på utredningsuppdraget Samlad rehabilitering och utlandsrehabilitering (Rev. Dnr PS )

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66 Historik Nuvarande organisation för rehabiliteringen

67

68 Organisationen av de dominerande paramedicinska yrkesgrupperna

69 De dominerande verksamheterna Sverige

70 Internationella perspektiv.

71

72 Rehabiliteringsmedicinska patienter

73 Patienter med multitrauma

74 Begreppet samlad rehabilitering En samlad rehabilitering med sluten vård

75 En samlad rehabilitering med dag- och öppenvård En samlad rehabilitering med hemrehabilitering En samlad och intakt vårdkedja

76

77

78

79

80

81 Avgränsning mot H & H

82

83 Avgränsning mot primärvården Avgränsning mot kommunerna

84 16

85

86

87

88

89 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare. Staffan Thore Dnr HSS Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok gällande vårdval i Uppsala län för höft- och knäprotesoperationer Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att fastställa revideringar i förfrågningsunderlag/regelbok gällande vårdval i Uppsala län för höft- och knäprotesoperationer enligt nedanstående förslag. Revideringarna i förfrågningsunderlag/regelbok gäller från och med Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa förfrågningsunderlag/regelbok för höft- och knäprotesoperationer den 29 april Syftet med de nu föreslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera krav och uppdrag som gäller för att bedriva verksamhet inom vårdvalet. Det är även att säkerställa att förutsättningar och krav, där så är möjligt, harmoniserar mellan vårdval inom specialistvård. De mer omfattande revideringarna i förfrågningsunderlagets/regelbokens allmänna villkor återfinns i avsnitten om kvalitet och patientsäkerhet, hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande, medicinsk service, lokaler och utrustning samt katastrofsituationer. Större förändringar i förfrågningsunderlaget/regelboken finns även i avsnittet uppföljning. I ansökan om godkännande inom vårdval Uppsala län har det tillkommit en sanningsförsäkran. De föreslagna revideringarna framgår av bifogade bilagor. Förutom ovan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Revideringarna gäller från och med och tills vidare. Bilagor: Förfrågningsunderlag/regelbok med spåra ändringar Förfrågningsunderlag/regelbok utan spåra ändringar Kopia till: Vårdgivare Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum, ekonomi@support.lul.se Landstingets ledningskontor, IT-avdelningen, Charlotta Gullbrandsson Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

90 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstingets ledningskontor, assistentteamet HSA assistent.hsa@lul.se epj@support.lul.se cosmic.cas@cas.lul.se Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

91 sida 1 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: VÅRDVAL UPPSALA LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK FÖR HÖFT- OCH KNÄPROTESOPERATIONER Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 20 oktober Gällande från den 1 januari

92 sida 2 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Innehållsförteckning 1. INBJUDAN BAKGRUND FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK VÅRDVAL UPPHANDLINGSFORM VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE FILIAL EKONOMISK STABILITET UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE AVTAL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE AVTAL AVTALSPARTER AVTALETS OMFATTNING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK AVTALSPERIOD KONTAKTPERSONER ÄNDRADE ÄGARFÖRHÅLLANDEN ÄNDRADE LOKALER VÅRDGIVARENS ANSVAR Ansvar för krav av tredje man Ansvar gentemot landstinget FÖRTIDA UPPHÖRANDE ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN FORCE MAJEURE ÖVERLÅTELSE TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET BESTÄMMELSES OGILTIGHET AVSTÅENDE FULLGÖRANDE EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE UNDERSKRIFTER ALLMÄNNA VILLKOR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT LANDSTINGETS RIKTLINJER OCH POLICYS VÅRDINFORMATIONSSYSTEM OCH PATIENTJOURNALER MEDDELARFRIHET SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT UPPFÖRANDEKOD PATIENTENS STÄLLNING PATIENTNÄMNDEN TOLK REMISSHANTERING PATIENTENKÄTER UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND LIKABEHANDLINGSSPOLICY... 19

93 sida 3 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: TILLGÄNGLIGHET VÅRDGARANTI PERSONAL FORSKNING OCH UTVECKLING UTBILDNINGSPLATSER AT UTBILDNING ST UTBILDNING ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET MEDICINSK SERVICE - LABORATORIEMEDICINSKA, KLINISK FYSIOLOGISKA OCH RÖNTGENDIAGNOSTISKA UNDERSÖKNINGAR LÄKEMEDEL HJÄLPMEDEL FÖRSÄKRINGAR MILJÖKRAV SÄKERHETSKRAV INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING LOKALER OCH UTRUSTNING KATASTROFSITUATIONER VÅRDUPPDRAG HÖFT- OCH KNÄPROTESOPERATIONER UPPDRAGET UNDANTAG REMISS OCH REMITTENT VÅRDTJÄNST INDIKATIONER TILLGÄNGLIGHET KRAV PÅ KOMPETENS KRAV PÅ UTRUSTNING OCH LOKAL RAPPORTERING TILL KVALITETSREGISTER KRAV PÅ SAMVERKAN UPPFÖLJNING ÖVERGRIPANDE PRINCIPER ÅRLIG RAPPORTERING Verksamhetsberättelse Allmänt Kvalitet och patientsäkerhet Tillgänglighet Personal och kompetens Samverkan Likabehandlingspolicy ERSÄTTNING REOPERATIONER SJUKRESOR LOKALER LÄKEMEDEL MEDICINSK SERVICE TOLK HJÄLPMEDEL MÅLRELATERAD ERSÄTTNING UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER PATIENTAVGIFTER UTBILDNINGSPLATSER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN... 37

94 sida 4 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN LOKALISERING ÖPPETTIDER KRAV FÖR GODKÄNNANDE Ekonomisk stabilitet Intyg från myndigheter: FINANSIELL OCH EKONOMISK STÄLLNING: Bedömning av kreditvärdighet BEDÖMNING AV TEKNISK FÖRMÅGA OCH KAPACITET SANNINGSFÖRSÄKRAN... 40

95 sida 5 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: INBJUDAN Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag/regelbok för höftoch knäprotesoperationer. 2. BAKGRUND Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade december 2011 att genomföra en upphandling av höft- och knäoperationer enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram Förfrågningsunderlag/Regelbok för verksamheten för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 3. FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOK VÅRDVAL Förfrågningsunderlag/Regelbok innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Förfrågningsunderlag/Regelbok för höft- och knäprotesoperationer gäller från och med den 1 juli 2013 samt gjorda revideringar. Kapitel 11 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf fil) men måste sedan ska skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till landstingets Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med LOV höft- och knäprotesoperationer. 4. UPPHANDLINGSFORM Lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet: Landstinget i Uppsala län Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box 602 Fax: UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

96 sida 6 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om vårdgivaren samt vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan vårdgivaren och landstinget. Om en vårdgivare bedriver höft- och knäprotesoperationer vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. För att en vårdgivare ska få bedriva höft- och knäprotesoperationer inom ramen för vårdval i Landstinget i Uppsala län (landstinget), krävs att vårdgivaren godkänns av landstinget. 5.1 Filial Om vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av Landstinget. Verksamheten kan även bedrivas vid en filial knuten till en godkänd mottagning. En filial ska alltid vara knuten till huvudmottagningen. En filial ska drivas av samma företag som driver huvudmottagningen. Vårdgivaren kan inte låta en underentreprenör driva en filial. Samtliga krav och villkor i Förfrågningsunderlag/Regelbok för höft- och knäprotesoperationer gäller även filialer. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska patienter med behov av vård som saknas på filialen erbjudas vård på huvudmottagningen. Vårdgivaren ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är kopplad till huvudmottagningen. Vård som utförs vid en filial ska rapporteras på samma sätt som huvudmottagningen. Om vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning, ska det anges i ansökan. Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning och eventuella filialer planeras vara lokaliserade. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning och filial. Om vårdgivaren vid senare tillfälle vill upprätta filial ska ny ansökan göras avseende filialen. 5.2 Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Landstinget. Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Landstinget ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Landstinget: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket).

97 sida 7 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget eller motsvarande ska inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t.ex. företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare ska anges. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla kraven i förfrågningsunderlag/regelbok. Landstingets bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. 5.3 Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare skall ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 1 uppfylls. Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 2 uppfylls.

98 sida 8 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 5.4 Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 6 i Förfrågningsunderlag/Regelbok för varje mottagning och filial som ska godkännas av landstinget. 5.5 Förfrågningsunderlag/Regelbok Vårdgivaren ska åta sig att följa den vid varje tid gällande förfrågningsunderlag/regelbok för den eller de verksamheter som ska bedrivas. 5.6 Tidpunkt för driftstart Vårdgivare ska i sin ansökan ange önskemål om tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast tre månader och senaste sex månader efter erhållet godkännande från landstinget (fyra månader respektive nio månader under sommarperioden). 5.7 Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra landstinget att vårdgivaren är medveten om att landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Landstinget har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning eller filial om avtalet avseende den aktuella mottagningen eller filialen har sagts upp enligt punkt 6.10 i avtalet.

99 sida 9 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: AVTAL Mellan Landstinget i Uppsala län och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. 6.1 Avtalsparter Beställare Landstinget i Uppsala län Box UPPSALA Org nr: Kontaktpersoner: Staffan Thore , staffan.thore@lul.se Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Telefax: Telefax: 6.2 Avtalets omfattning I detta avtal regleras vårdgivarens bedrivande av höft- och knäprotesoperationer ( Verksamheten ) vid följande mottagning/filial: [ange namn och adress för mottagningen/filial samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlag/regelbok enligt punkt 6.3 nedan. 6.3 Förfrågningsunderlag/Regelbok Förfrågningsunderlaget/Regelboken innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva höft- och knäprotesoperationer. Förfrågningsunderlag/Regelbok för höft- och knäprotesoperationer gäller från och med den 1 november 2013 samt gjorda revideringar. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i Förfrågningsunderlag/Regelbok. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och Förfrågningsunderlag/Regelboks olika delar, ska de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Vårduppdrag 6. Kapitel om Uppföljning

100 sida 10 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Ändringar i Förfrågningsunderlag/Regelbok Landstinget har rätt att, genom politiskt beslut av Landstinget i Uppsala län, ändra villkoren i Förfrågningsunderlag/Regelbok. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år. Så snart landstinget har fattat beslut om ändring av villkoren i Förfrågningsunderlag/Regelbok ska landstinget skriftligen informera vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela landstinget att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av landstinget inom den angivna tidsfristen blir vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag landstinget angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om vårdgivaren meddelar landstinget att vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller Förfrågningsunderlag/Regelbok i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Landstinget förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 6.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkänd inom vårdvalet. Det åligger vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 6.6 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e-post. 6.7 Ändrade ägarförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till landstinget. På begäran av landstinget ska vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla avtalet. Landstinget ska därefter pröva om avtalet ska fortsätta att gälla eller om avtalet ska sägas upp jämlikt punkt 6.10(f) nedan. Landstinget ska skriftligen meddela vårdgivaren om sitt beslut avseende avtalets fortsatta giltighet. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande.

101 sida 11 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagning och/eller filial så ansvara vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt. Anmälan ska göras i god tid (minst 3 månader) innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Landstinget. 6.9 Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla landstinget skadeslös om krav väcks mot landstinget som en följd av vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. Landstinget ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och landstinget ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka entreprenörens ersättningsskyldighet. Landstinget är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot landstinget framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet Ansvar gentemot landstinget Vårdgivaren svarar gentemot landstinget enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar landstinget genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till SEK. Se även 7.27 Försäkringar Förtida upphörande Parterna kan gemensamt besluta om förtida upphörande till tidpunkt som överenskommes. Härutöver har endera parten rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Landstinget rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Landstinget; eller (f) Ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Landstinget enligt punkt 6.7 ovan.

102 sida 12 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Om avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om vårdgivaren förlorar sitt godkännande för mottagningen enligt beslut av landstinget upphör avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Landstinget framställt begäran härom till Vårdgivaren lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen från Vårdgivaren ska lämnas i skriftlig form. Det åligger Landstinget att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos vårdgivaren. Information som lämnats till Landstinget enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av avtalet ska avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans.

103 sida 13 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i Förfrågningsunderlag/Regelbok gäller dock vad som har stadgats i punkt Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har landstinget rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Landstinget härför samt vidare till Landstinget utge ersättning för de merkostnader Landstinget fått vidkännas Efter avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om ett eventuellt övertagande av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt avtalet gäller avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Landstinget i Uppsala län Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn (firmatecknare) Befattning i företaget

104 sida 14 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: ALLMÄNNA VILLKOR 7.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom landstinget i Uppsala län. Överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas. Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 7.2 Lagar och förordningar samt landstingets riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att följa gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och landstingets egna riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag. Vårdgivaren ska vid behov aktivt medverka i det regionala arbetet för att utveckla samarbetet inom specialistområdet utifrån det uppdrag som finns från Samverkansnämnden (politiskt samverkansorgan inom Uppsala-Örebroregionen). Det är också viktigt att vårdgivaren beaktar och följer rekommendationer och beslut från Samverkansnämnden och dess olika grupper för att underlätta det regionala samarbetet. 7.3 Kvalitet och patientsäkerhet Landstinget ansvarar för att på landstingets hemsida tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera landstingets riktlinjer och policys som hänvisas till i avtalet. Vårdgivaren ska ha en modell/system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Vårdgivaren ska iaktta och följa gällande patientsäkerhetslag (SOSFS 2010:659). Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren skall i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta nedanstående områden. Vårdgivaren ska även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård och följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.. Innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Säker vård.. Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Till vårdskador räknas bland annat vårdrelaterade infektioner. Patientfokuserad vård. Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar.

105 sida 15 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Effektiv vård. Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård. Innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid. Innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Kunskapsunderlag för landstingsgemensam rutin och dokumentation av levnadsvanor är grund för arbetet (se Extranätet/Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer och tillämpningar). Kunskapsunderlaget ska användas tillsammans med de i landstinget i Uppsala läns godkända journalmallar för levnadsvanor eller vårdgivarens motsvarande egna journalmallar. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande kunskapsunderlag samt landstingsgemensamma vårdprogram, direktiv och riktlinjer. Vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland annat Basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOFS 2007:19) och Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna SOSFS 2007:19 om basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2014:11) samt samverkan vid in- och utskrivningar av patienter i slutenvård (SOSFS 2005_27) m.m. Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Interna och externa avvikelse ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet Medcontrol. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Vårdgivaren ska rapportera utförda lex Maria-anmälningar till landstingets ledningskontor genom att bifoga en kopia av anmälan som gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vårdgivaren skall, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars. Mallar finns att tillgå på Sveriges kommuner och landstings hemsida. Landstinget kan komma att kräva in patientsäkerhetsberättelsen. Vårdgivaren ska i den mån det krävs rapportera till Patientregistret enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:26. Vårdgivaren ska medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. För detta uppdrag avses för närvarande Nationella höftprotesregistret och Nationella knäprotesregistret. I uppdraget ingår att Landstinget äger rätt att inhämta resultat direkt från registren. Vårdgivaren ska hålla sig uppdaterad och följa smittskyddsenhetens smittskydds- och hygienriktlinjer inklusive hygienregler på operationsavdelningar samt åtgärdsprogrammet mot MRSA.

106 sida 16 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Vårdgivaren ska medverka i arbetet med Öppna jämförelser i svensk hälso- och sjukvård, som bedrivs av SKL och Socialstyrelsen. Vårdgivaren ska kontinuerligt uppdatera sina uppgifter om sin verksamhet i den nationella HSA-katalogen, Vårdinformationssystem och patientjournaler Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler dokumentera sin verksamhet på sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska använda ett elektroniskt journalsystem för såväl vårddokumentation, läkemedelsordinationer, receptförskrivning som patientadministration. Det elektroniska journalsystemet ska kunna hantera följande: Den elektroniska dokumentationen inklusive vårdkontakter, diagnoser. lab och röntgensvar ska publiceras till Nationell patientöversikt, NPÖ Vårdgivaren ska även tillse att behörig personal har åtkomst till information i NPÖ. Vårdgivaren ska därmed tillse att personalen har tillgång till SITHS-kort samt vara ansluten till HSA-katalogen. Samtliga uppgifter i journalsystemet ska kunna spärras på begäran från patienten. För läkemedelshanteringen ska SIL-databasen användas. Recept ska kunna skickas elektroniskt. Vårdgivaren ska kommunicera elektroniskt med försäkringskassan. Vårdgivaren ska kommunicera konsultationsremisser och svar elektroniskt via den nationella tjänsteplattformen Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa Personuppgiftslagen (PUL), Patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Vårdgivare måste informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Vårdgivaren ska i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Vårdgivare ska registrera vårdkontakterna så att DRG-gruppering är möjlig. 7.5 Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården.

107 sida 17 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 7.7 Uppförandekod Landstinget i Uppsala län har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom landstinget. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se Underskriften ger Landstinget rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs. 7.8 Patientens ställning Vårdval för höft- och knäprotesoperationer i Landstinget Uppsala län innebär att patienten själv har rätt att välja vårdgivare av höft- och knäprotesoperationer. Vårdgivaren ska tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, möjlighet att välja behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska informera om rätt till fast läkarkontakt inom det egna landstinget eller i annat landsting samt möjlighet att få en ny medicinsk bedömning (3kap 1-7 Patientlagen). Vårdgivaren ska vidare informera om landstingets regler om valfrihet. informera om landstingets vårdgarantiregler. informera om patientens möjlighet att vända sig till patientnämnden och dess kansli. Informera om patientens rätt att välja och byta vårdgivare minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar t.ex. genom information och telefonservice på annat språk. fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. Vårdgivaren ska ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienternas och närståendes behov och förväntningar på vården. Där ska också ingå att ta reda på hur patienten värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. Vårdgivaren ska ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörig- och handikapporganisationerna samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete ska aktivt tas tillvara.

108 sida 18 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs Tolk Vårdgivare ska tillhandhålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket, åt döva, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska i först hand anlita auktoriserad tolk, företrädelsevis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken landstinget vid var tid har avtal med, se Remisshantering Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar ska finnas hos vårdgivaren Patientenkäter Landstinget äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som landstinget bestämmer. När landstinget ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från landstinget. Landstinget äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren äger rätt att ta emot utomlänspatienter inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård och mellanlänsavtal. Vårdgivaren äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt Försäkringskassans reglemente Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag 2013:407 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande som kommer till Sverige får ett LMA-kort. Det är ett plastkort utfärdat av Migrationsverket, som tjänar som bevis på att man har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård m.m. som asylsökande, så länge det är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som är 18 år eller äldre, har rätt till vård (hälso- och sjukvård, tandvård) som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning.

109 sida 19 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som inte har fyllt 18 år, ska erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. För läkarbesök hos primärvård respektive läkarbesök hos specialistvård efter remiss från primärvård (ej mödravård) betalar den asylsökande patientavgift om 50 kronor. Samma avgift gäller för receptförskrivna läkemedel. I övriga fall betalar asylsökande samma patientavgifter som alla folkbokförda. Asylsökande kan dock ej erhålla landstingets frikort, staten som huvudman för asylsökande har istället via Migrationsverket ett eget högkostnadsskydd. Asylsökande barn följer samma patientavgiftsregler som folkbokförda barn, det vill säga betalar ej någon patientavgift. Ovanstående rörande patientavgifter gäller även för vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande och ersätts för detta av Migrationsverket, genom en schablonersättning. Denna ersättning utgår för alla asylsökande som vid viss tidpunkt är registrerade hos Migrationsverket som boendes i Uppsala län. Landstinget ersätts också för utförda hälsoundersökningar, samt för fall där enskild individ har mycket stora vårdkrav, så kallade ärenden rörande kostnadskrävande vård. Dessa bägge senare ersättningar erhålls genom ett återsökningsförfarande, emedan schablonersättningen utbetalas per automatik. Såväl schablonersättningen som de eftersökningsbara ersättningarna administreras av landstingets asylsamordning Likabehandlingsspolicy Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslag 2008:567 och ska vara vägledande för vårdgivarens arbete med mångfaldsfrågor Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvararen ska bli uppringd så snart som möjligt. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar och uppfylla krav i gällande lagstiftning Vårdgaranti Vårdgivaren skall tillämpa Landstinget vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier, delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Landstingets anvisningar. Vårdgivaren skall ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier och lämna skriftlig information till de patienter som kan komma att omfattas av vårdgarantin. Vårdgivaren skall, vid behov, bistå denna att kontakta Vårdgarantienheten.

110 sida 20 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Patientinformation angående den nationella vårdgarantin Hur länge ska jag vänta finns för utskrift på lul.se under vårdgarantienheten Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med avtalet. Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-30 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla landstinget informerad om vem som är verksamhetschef. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag Forskning och utveckling Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regelverk och rutiner för klinisk forskning inkluderande insamling av material till Uppsala biobank samt gällande regelverk för kliniska läkemedelsprövningar. Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivare ska medverka i klinisk forskning, kliniska studier och kliniska prövningar av läkemedel samt medicintekniska produkter. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen/studien/prövningen Utbildningsplatser Vårdgivaren ska tillhandahålla platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för vårdoch medicinstuderande samt till de professioner som tjänstgör hos vårdgivaren. Vårdgivaren ska i första hand ta emot studenter/elever från gymnasie-, universitets- och högskoleutbildningar inom Uppsala Län. Vårdgivaren ansvarar för att utbildningsplatserna håller den kvalitet och den inriktning som följer examenskraven för respektive utbildning. Vårdgivaren ska ansvara för att det finns utbildade handledare inom verksamheten och att handledarkompetensen finns enligt gällande kvalitetskriterier för respektive program. Den som handleder studenter/motsvarande ska ha handledarkompetens eller annan likvärdig pedagogisk utbildning enligt gällande kvalitetskriterier och avtal mellan respektive lärosäte och Landstinget i Uppsala Län.

111 sida 21 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: I utbildningsuppdraget ingår att delta i de regelbundna handledarmöten som arrangeras av lärosätet. Vårdgivaren skall medverka i lärosätenas utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av verksamhetsförlagd utbildning. Platser för VFU hanteras via det elektroniska kliniska placeringsprogrammet KliPP. Vårdgivaren ska kontakta Landstingets enhet för verksamhetsförlagd utbildning (CVU) för att komma överens om utbildningsåtagande och vara beredd att inom 6 månader ta emot studenter. Vårdgivaren erhåller ersättning för utbildningsplatser i enlighet med Landstingets avtal AT utbildning Vårdgivaren ska tillhandahålla platser för AT-läkare. Antalet platser som ska tillhandahållas ska ske i överenskommelse med ansvarig huvudman, det vill säga Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett svarar för AT-läkares anställning och 70% av lönekostnaden medan mottagande vårdgivare står för 30 % av lönekostnaden. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att utbildningen håller den kvalitet som motsvarar socialstyrelsens krav ST utbildning Vårdgivare ska tillhandahålla platser för ST-läkare i proportion till verksamhetens omfattning. Om verksamhetens innehåll och patientkategorier är av avgörande betydelse för att ST-läkare ska kunna uppnå specialistkompetens är vårdgivaren skyldig att tillhandahålla sidotjänstgöring för att möta detta behov. ST-läkaren har sin anställning på Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. För ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping gäller att sidotjänstgöring ska utformas i samråd med den enhet där ST-läkaren har sin anställning och baserat på de sjukhusövergripande ST-riktlinjer och regelverk som vid varje tillfälle är gällande vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. ST-kontrakt för sidotjänstgöring, samt överenskommelse om finansiering av tjänstgöringen, ska upprättas minst 6 månader innan planerad tjänstgöring och baserat på blanketter som tillhandahålls genom ST-avdelningen vid Akademiska sjukhuset. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gör sin sidotjänstgöring ska utöver detta säkerställa att sidotjänstgöring sker baserat på konkreta bestämmelser för genomförande och finansiering. Den verksamhet där ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gör kompletterande tjänstgöring ska säkerställa följande: ST-läkaren och ST-läkarens namngivna handledare ska ha tid avsatt i tjänstgöringsschemat för handledningssamtal minst tre timmar per månad. ST-läkaren ska ha regelbunden tid, minst fyra timmar per månad, avsatt i tjänstgöringsschemat för teoretiska studier. ST-läkaren ska ha tjänstgöringstid avsatt för deltagande i internutbildning, minst en gång per månad. I ST-kontrakt för sidotjänstgöring ska fastslås om ST-läkaren ska delta i in-

112 sida 22 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: ternutbildning i den verksamhet där ST-läkaren har sin anställning, och/eller om STläkaren ska delta i internutbildning i den verksamhet där sidotjänstgöringen genomförs. Namngiven handledare, som ska vara specialistkompetent och handledarutbildad, ska utses för varje ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten. Handledaren ska ha genomgått Akademiska sjukhusets handledarutbildning och ska ha genomgått handledarutbildning under de senaste fem åren, därefter krävs ny handledarutbildning. Handledaren i den mottagande verksamheten ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs minst en gång per tre månader, under hela sidotjänstgöringen. Handledaren ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs med på förhand överenskomna metoder, och baserat på de instrument för bedömning av kompetensutveckling som tillhandahålls via ST-avdelningen, Akademiska sjukhuset. Bedömningarna ska dokumenteras. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren får muntlig och skriftlig återkoppling, med avseende på uppnådd kompetens efter varje enskilt bedömningstillfälle, inklusive en sammanfattande bedömning i samband med att den kompletterande tjänstgöringen avslutas. Handledaren ansvarar för att ST-läkaren efter avslutad tjänstgöring får intyg till Socialstyrelsen om uppnådd kompetens, på särskild blankett. För ST-läkare som har sin anställning vid Akademiska sjukhuset gäller Akademiska sjukhusets regelverk för finansiering av kompletterande tjänstgöring. Huvudregeln är att 50 % av ST-läkarens grundlön betalas av den verksamhet i vilken STläkaren har sin anställning under de första sex månaderna. Därefter betalar den mottagande verksamheten hela lönen. Vid tjänstgöring upp till och med tre månader betalar sändande verksamhetsområde hela grundlönen. För finansiering av kurskostnad för kurser som angetts i det ST-kontrakt för sidotjänstgöring som upprättats mellan sändande och mottagande verksamhet, ansvarar den verksamhet i vilken ST-läkaren har sin anställning. Med kurskostnad avses kursavgift, kostnader för logi under kurstiden, för resor till och från kursorten, samt kostnad för lön under kursperioden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av handledningstid för ST-läkaren och för ST-läkarens handledare. Verksamheten i vilken STläkaren gör sidotjänstgöring ansvarar vidare för finansieringen av ST-läkarens tid för teoretiska studier, för ST-läkarens tid för deltagande i internutbildning, och för den tid som åtgår för bedömning och för återkoppling av ST-läkarens kompetensutveckling under tjänstgöringstiden. Verksamheten i vilken ST-läkaren gör sidotjänstgöring ansvarar för finansiering av den handledarutbildning som krävs för handledare som handleder ST-läkare som gör sidotjänstgöring i verksamheten. Med finansiering avses finansiering av kurskostnad och lönekostnad under kurstiden.

113 sida 23 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Anlitande av underleverantör Om vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt avtalet ska vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Underleverantör skall uppfylla samtliga krav som gäller för vårdgivaren. Det är vårdgivarens skyldighet att kontrollera att så är fallet. Vårdgivaren ska, på Landstingets begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskiljd från verksamheten avseende detta åtagande Medicinsk service - Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning. Vårdgivaren ska ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas i enlighet med landstingets gällande remissregler. För nyttjande av laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska undersökningar kan vårdgivaren anlita landstingets egna utförare eller eget laboratorium. Det laboratorium som anlitas ska vara ackrediterat hos SWEDAC. Landstingets system för dokumentation samt remisser och svar ska användas Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel. Varor inom läkemedelsförmånen förskrivs med för verksamheten erhållen arbetsplatskod och innehållande förskrivarens personliga förskrivarkod (vid erhållen legitimation). Blankett för ansökan arbetsplatskod för verksamheten erhålls via läkemedelsenheten lakemedel@lul.se. Vårdgivaren ska använda Pascal vid ordination till personer med dosdispensering, se Läkemedelsförskrivningen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vid förskrivning av läkemedel i öppenvård förbinder sig vårdgivaren att, i möjligaste mån, följa den av läkemedelskommittén i Uppsala län utgivna lista över rekommenderade läkemedel, jämte övriga rekommendationer från läkemedelskommittén och landstinget.

114 sida 24 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Med syfte att öka kvaliteten i läkemedelsförskrivningen beslutar läkemedelskommittén och landstinget om årligt reviderade förskrivningsmål. Dessa kan beröra olika områden, som antibiotika, äldre och miljöpåverkan. Vårdgivaren ska kontinuerligt följa upp sin förskrivning och öka följsamheten till ovan nämnda måltal. Om förskrivningen avviker från rekommendationer och mål ska en dialog mellan parterna upprättas för att analysera orsaker och för att besluta om åtgärder. Vårdgivaren ska delta i de utbildningar, anordnade av läkemedelskommittén, som berör verksamheten. Vårdgivaren ska utse en läkemedelsansvarig läkare som är kontaktperson till läkemedelskommittén. Eventuellt deltagande i läkemedelsprövningar ska meddelas läkemedelskommittén före avtalstecknande. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett miljömässigt korrekt sätt Hjälpmedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för hjälpmedel. Vårdgivaren ska i tillämpliga delar följa landstingets regelverk för ortopedtekniska hjälpmedel Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagaregendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Landstingets patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som landstinget att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser m m kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Personskadereglering AB) Miljökrav Följande krav gäller om vårdgivaren har fler än fyra anställda: Landstinget i Uppsala län är miljöcertifierat enligt ISO samt registrerat enligt EMAS. Avfallshantering, kemikaliehantering, transporter och energiförbrukning utgör alla viktiga miljöaspekter, vars negativa konsekvenser landstinget försöker minimera så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt. De styrande dokument som anger hur man vid landstinget arbetar med miljöfrågor finns att hämta från landstingets hemsida I perspektivet av ovanstående ska vårdgivaren ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart ska vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete, öppet för granskning genom sk andraparts miljörevisioner enligt ISO från landstingets sida. Vårdgivaren ska också från driftstart ange en kontaktperson i miljöfrågor.

115 sida 25 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att målen i Landstingets miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se landstingets hemsida Arbetet ska dokumenteras och ständiga förbättringar kunna påvisas vilket innebär att det ska finnas mätbara och tidsatta mål med en tydlig ansvarsfördelning. Miljöarbetet ska följas upp internt minst en gång per år. Det är ett önskemål från Landstingets sida att vårdgivaren certifierar sin verksamhet enligt ISO Vårdgivaren ska årligen i samband med verksamhetsredovisning också lämna en miljöredovisning. Miljöredovisningen ska beskriva hur verksamheten bidrar till att uppfylla Landstingets miljöprogram. Speciellt ska utsläpp av koldioxid från energiförbrukning och transporter samt förbrukning av kemiska produkter redovisas Säkerhetskrav Vårdgivaren ska ha en hög säkerhetsambition. Senast 12 månader efter driftstart ska vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt landstingets riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom s.k. andra parts säkerhetsrevisioner från landstingets sida. Vårdgivaren ska också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor, s.k. säkerhetsombud. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att vårdgivaren därigenom medverkar till att landstingets säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se Information och marknadsföring Landstinget ansvarar för att informera om det landstingsfinansierade vårdutbud som finns i länet. Ansvaret gäller förändringar i vårdutbudet, men inte förändringar i de enskilda vårdgivarnas verksamhet. Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföra och informera om sin verksamhet till länsinvånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Vårdgivaren ska i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att vårdavtal slutits med landstinget genom att skriva: Verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Landstinget för informationsinsatserna. Landstinget är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa landstingets Marknadsföringsetiska riktlinjer för hälso- och sjukvården som finns tillgängliga på landstingets hemsida: Vid entré till verksamhet och i marknadsföringsmaterial ska anges att verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Det ska tydligt framgå av skyltning och informationsmaterial att mottagningen för höft- och knäprotesoperationer i öppenvård som drivs i lokalen är godkänd av landstinget.

116 sida 26 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. I Landstinget i Uppsala läns grafiska manual, riktlinjer för skyltning finns rekommendationer för tillgänglighet. Vårdgivaren äger ej rätt att utan landstingets skriftliga medgivande använda sig av landstinget i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från landstinget. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i landstingsägda informationskanaler. Vårdgivaren ska vara representerad på informationsmöten Landstinget kallar till Fördjupad uppföljning Landstinget ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i verksamhet som bedrivs enligt detta avtal och de ekonomiska uppgifter som är kopplade till den verksamhet som utförs enligt avtalet. Landstinget äger rätt att på egen bekostnad med av landstinget anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, s.k. fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlag för den ekonomiska ersättningen från landstinget. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda Landstinget i de granskningar som utförs enligt ovan genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc samt i övrigt bistå Landstinget med behövlig information som är nödvändig för de granskningar som görs. Om landstinget i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan landstinget besluta om att genomföra en kompletterande fördjupad uppföljning. Vårdgivaren faktureras 500 kronor per timme och maximalt kronor per genomförd fördjupad uppföljning Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Lokalerna ska uppfylla de hygienkrav som gäller för landstingets lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Som stöd föra tt uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV). De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet. All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningsed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO

117 sida 27 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE) Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i landstingets krishanterings- och krisledningssystem. Landstinget behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot landstinget, men landstinget har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då landstinget utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela landstinget. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom landstinget. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för landstingets planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på landstinget efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen.

118 sida 28 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: VÅRDUPPDRAG HÖFT- OCH KNÄPROTESOPERATIONER 8.1 Uppdraget Uppdraget omfattar elektiva höft- och knäprotesoperationer enligt ASA-klass 1-2, DRG i enlighet med ersättningsavsnittet. Verksamheten ska utgöra en del av det utbud Landstinget Uppsala län bedömer ska finnas inom den ortopediska specialiteten. Verksamheten ska bedrivas med samma kvalitet som motsvarande verksamhet på akutsjukhusen. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att patienten upplever vården som en helhet. Vårdgivaren ska organisera verksamheten så att den präglas av god kvalitet, lättillgänglighet och professionellt bemötande och omhändertagande. Varje patients individuella resurser och möjligheter att klara vård och behandling ska bedömas. Målet är, att patientens rörelseförmåga ska förbättras och/eller att patientens smärta/värk ska minska och därmed öka patientens livskvalitet. Vid osäkerhet i klassificeringen, och där vårdgivaren bedömer att komplikationsrisken inte är ökad i förhållande till övriga patienter inom gruppen ASA 1-2, avgör vårdgivaren om patienten kan opereras inom vårdvalet. Dock accepteras inte en sådan bedömning av patienter klassificerade som ASA 3 eller 4, då dessa inte omfattas av vårdvalet. Vårdgivare i detta uppdrag ska inte utreda patienter primärt med avseende på behovet av en protesoperation, utan bedöma utredningar gjorda av husläkare eller annan specialist i ortopedi utanför detta uppdrag. Patienterna ska i första hand prioriteras utifrån medicinsk behovsbedömning. Vårdgivaren ska se till att patienten opereras inom gränsen för vårdgarantin. Om detta inte är möjligt ansvarar vårdgivaren för att patienten hänvisas till annan inom uppdraget auktoriserad vårdgivare. 8.2 Undantag Frakturer som åtgärdas med primärprotes samt havererade osteosynteser omfattas inte av detta vårdval, även om patienten har klassificerats som ASA 1-2. Vårdtjänster som ingår i uppdraget för andra vårdval ingår inte i denna vårdtjänst. 8.3 Remiss och remittent Inom landstinget pågår utvecklingsarbete med vårdprocess/vårdprogram för elektiv proteskirurgi som vårdgivaren ska följa. I normalfallet förväntas patienten söka sin husläkare, som diagnostiserar artrossjukdomen och sköter den konservativa behandlingen i enlighet med vårdprogram. När sjukdomsförloppet fortskrider och det blir aktuellt med ställningstagande till operation, fullföljs utredningen enligt vårdprogrammet och underlaget skickas till specialist i ortopedi, eller till vårdgivare auktoriserad i detta uppdrag, för ställningstagande till operation. Vid behov av kompletterande utredningar eller vid fortsatt konservativ behandling, återförs patienten till remitterande läkare, innan patienten kallas till vårdgivare i detta uppdrag för operationsplanering. Patienter som söker direkt till specialist i ortopedi utanför detta uppdrag, utreds av denne och remitteras till vårdgivare med detta uppdrag.

119 sida 29 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Vårdtjänst Operation/åtgärd ska utföras först efter bedömning av indikation/nytta för den enskilde. Vårdgivaren ska även tillgodose att patienten har resurser att följa förhållningsregler även efter avslutad vårdprocess. Målet är att patienterna slutbehandlas enligt uppdraget. Vårdgivaren ska: Erbjuda vården på integrerade enheter, inkluderande mottagningsverksamhet, erforderlig laboratorie- och röntgenkapacitet, operationssalar och vårdavdelning minst motsvarande 6 eftervårdsdygn. Använda sig av evidensbaserade operationsmetoder och i valet av protesmaterial välja sådana som i nationella kvalitetsregistret visar en 10 års överlevnad på > 92 procent. Ändrade protestyper, operationsmetoder som inte hunnit visa utfall i registret kan komma att godkännas i särskild ordning genom tillägg eller justering i Förfrågningsunderlag/Regelbok. Ta ställning till operation samt planering. Rökstatus ska dokumenteras i journalen i samband med att operation beslutas. Rökstopp eftersträvas minst tre veckor preoperativt och fyra veckor postoperativt. Vårdgivaren ska ge information om och hänvisa till rökavvänjning, som ska dokumenteras i journalen. Genomföra operation inklusive efterkontroll med röntgen. Svara för eftervård/rehabilitering i slutenvård fram till hemgång. Preoperativt låta patienter besvara höftprotesregistrets EQ-5D-formulär. Svara för återbesök hos den klinik som genomfört operationen inom fyra månader efter operationen för kontroll av operationsresultat inklusive eventuell röntgenundersökning. Återbesöket ska ske till läkare eller annan vårdgivarkategori och i enlighet med landstingets vårdprogram. Vid behov svara för mottagningsbesök för handläggning av postoperativa komplikationer/besvär som har samband med genomgången operation. Revisionsoperationer orsakade av djupa infektioner skall utföras på akutsjukhus. Bekosta vården för patienter som kräver förlängd eftervård på annan vårdenhet med undantag för akuta komplikationer där patienten överförs till akutsjukhus och den eftervård som blir aktuell med anledning av detta. Ta ekonomiskt ansvar för reoperationskostnader (preoperativ undersökning, operation, protes/operationsmaterial och eftervård med rehabilitering till hemgång) inom 2 år efter primäroperation i detta uppdrag. Detta åtagande är utifrån i tabellen nedan angivna potentiella oönskade händelser (POUH) och innefattar även all ytterligare kirurgi mot höften/knäet efter insättande av totalprotes, samt även djupa infektioner där antibiotikabehandling påbörjas inom 2 år efter primäroperation och där reoperationen utförs senare, dock längst inom 5 år. Vid tveksamhet i enskilda patientfall, och inför beslut om vem

120 sida 30 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: reoperationskostnaden ska belasta, måste vårdgivaren inhämta professionens skriftliga utlåtande i en medicinsk bedömning från specialitetsrådet i ortopedi. Med denna bedömning som en viktig del, avgör avtalsansvarig hos landstinget om ekonomisk ansvarsfrihet i det enskilda fallet kan medges. Tabell: POUH Komplikation ICD 10 Ektopisk benbildning protesnära fraktur Sårinfektion ytlig Luxation Protesinfektion M614, M895 M966, M966F, M966G T814 T840, T840F T840G, T845, T845F, T845G 8.5 Indikationer Vårdgivaren ska följa nedanstående indikationer för operation: Höftprotes Patienten ska vara bedömd som ASA-klass 1-2 samt Charnley-klassifikation kategori A-C. Övriga indikationer för höftprotes är oacceptabel smärta/värk och allvarlig funktionsinskränkning hos patienter med primär eller sekundär artros, pseudartros, caputnekros samt artritsjukdom. Indikationen vid artros grundar sig även på röntgenbild och en ledspringesänkning på mer än 50 procent hos minst 90 procent av de patienter som opereras vid enheten. Knäprotes Patienten ska vara bedömd som ASA-klass 1-2. Indikationer för knäprotes är svår smärta/värk och/eller snabbt progredierande leddestruktion samt allvarlig funktionsinskränkning. Röntgenförändringar motsvarande Ahlbäcks röntgenklassificering 2-5 hos 90 procent av opererade patienter. 8.6 Tillgänglighet Verksamheten ska vara öppen och tillgänglig per telefon vardagar klockan för rådgivning och tidsbokning. Patienter som är under utredning/behandling ska via telefon kunna nå sjuksköterska samt vid behov läkare hos vårdgivaren dygnet runt. Verksamheten ska bedrivas över hela året.

121 sida 31 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Vårdgivaren äger inte rätt att utan Landstingets medgivande på ett avgörande sätt reducera avtalad tillgänglighet eller öppettider. 8.7 Krav på kompetens All personal ska ha adekvat utbildning och erfarenhet för verksamheten. Operatör hos vårdgivaren ska vara specialist i ortopedi och självständigt ha genomfört eller assisterat vid minst 150 ledplastiker och i detta uppdrag genomföra minst 50 ledplastiker/år. Operatör under specialistutbildning ska operera under handledning tillsammans med ordinarie operatör. I operationssalen ska finnas utbildad operationssköterska, verksamheten ska även ha tillgång till sjukgymnast. 8.8 Krav på utrustning och lokal Verksamheten ska i sin helhet bedrivas inom lokaler som är tillgängliga med interna transporter av patienten. Detta avser mottagningsverksamheten, röntgen, provtagning för laboratorieanalyser, operationssalar, postoperativ avdelning, sjukgymnastik och vårdavdelning för eftervård och rehabilitering. Operationssalarna ska vara funktionella och anpassade efter tillämpliga regelverk och av högsta hygieniska standard. De mikrobiologiska krav på renhet ska följa de krav som anges i BOV 2010 (Byggenskap och vårdhygien) Se samt SIS-TS 39:2012 "Mikrobiologisk renhet i operationsrum - Förebyggande av luftburen smitta - Vägledning och grundläggande krav". 8.9 Rapportering till kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till samtliga för specialiteten relevanta kvalitetsregister Krav på samverkan Vårdgivaren ska samverka med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov. Vårdgivaren ska kalla till vårdplanering enligt gällande lagstiftning. Det är av särskild vikt att vårdgivaren deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett väl fungerande samarbete med berörda samarbetspartners för att få en sammanhållen vårdprocess. Vårdgivaren ska delta på samverkansmöten som initieras av någon samarbetspartner, eller själv ta initiativ till samverkansmöten då rutiner i vårdprocessen behöver förbättras. Vårdgivaren ska följa de rutiner som tas fram i samverkan mellan vårdgivarna.

122 sida 32 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: UPPFÖLJNING 9.1 Övergripande principer Uppföljningen syftar till att granska om vårdgivaren uppfyller kraven i Förfrågningsunderlag/Regelbok. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen ska även ge underlag för patienter att välja vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Landstinget har rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och för andra vårdgivare i syfte att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga verksamhetssystem som vårdgivaren åtar sig att rapportera till samt vårdgivarens egen statistik. Med produktionsstatistik menas ersatt produktion. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar vårdgivaren för. Det är vårdgivarens ansvar att kvalitetssäkra inrapporterade uppgifter. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. 9.2 Årlig rapportering Verksamhetsberättelse Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse som ska rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år. Rapportering ska ske per mottagning. Filial redovisas tillsammans med huvudmottagningen. Allmänt Allmän beskrivning utifrån åtagandet avseende verksamheten och dess utveckling samt trender och förändringar av betydelse för verksamheten det ger en god bild av verksamhetsåret. Kvalitet och patientsäkerhet Redovisa system för kvalitetsutveckling/systematiskt kvalitetsarbete Redovisa de viktigaste kvalitetsförbättringarna som genomförts i verksamheten under året Redovisa vilka nationella kvalitetsregister (aktuella för åtagandet) verksamheten rapporterar till Redovisa hur nationella riktlinjer och regionala/lokala vårdprogram implementeras i verksamheten Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser, inkomna patientklagomål liksom vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet

123 sida 33 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Redovisa rutiner för vårdhygien, MRSA-odling, hygienrutiner på operationsavdelningar med flera Tillgänglighet Redovisa tillgängligheten (öppettider, semesterstängningar) och vad som gjorts under året för att öka tillgängligheten Redovisa hur stor andel av patienterna som inte får besök respektive inte får behandling inom vårdgarantins regler Personal och kompetens Redovisa antal läkartjänster och tjänstgöringsgrad Redovisa antalet hyrläkare och timanställda läkare under året Kommentera läkarkontinuiteten Redovisa genomförda kompetensutvecklings- och utbildningsinsatser för personalen Samverkan Redovisa system för att ta reda på patienters och närståendes behov och förväntningar på vården Redovisa samverkan med relevanta aktörer för att tillgodose patienternas vård- och omsorgsbehov Likabehandlingspolicy Redovisa arbete för att motverka diskriminering utifrån landstingets likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan Utöver avtalad rapportering ska vårdgivaren på anmodan från landstinget leverera in statistik och uppgifter, både på individnivå och aggregerade uppgifter, som är relevanta för landstingets uppföljning av hälso- och sjukvård.

124 sida 34 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: ERSÄTTNING DRG är landstingets beskrivnings- och ersättningssystem för den specialiserade vården. Det innebär att vården måste registreras så att DRG-gruppering är möjlig. Socialstyrelsens Nationella vikter för öppenvårdsgrupper och slutenvårdsgrupper NordDRG CC-versioner ska användas. Vårdgivarens produktion följs upp i DRG-termer. Ersättning för vårdkedjan sker i tre steg: ersättning för första besök, ersättning för själva behandlingstillfället och ersättning för återbesök efter fyra månader. Med behandlingstillfälle/operation avses hela vårdtiden i samband med själva operationen inklusive efterkontroll med röntgenundersökning. Ersättning sker för det första besöket även om behandling/operation inte bedöms vara lämpligt eller på andra grunder inte blir av. Alla tre typer av operationer (enkel och komplicerad höftprotes samt knäprotes) ersätts med samma belopp. Ersättningen är inklusive patientavgift. Första läkarbesök 513 Behandling/operation (höftprotes enkel H02E eller höftprotes komplicerad H02C eller knäprotes enkel H04N Återbesök efter 4 mån 513 Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan komma att ändras till följd av politiska beslut i landstinget Reoperationer Vårdgivare har ekonomiskt ansvar för eventuella reoperationskostnader (preoperativ undersökning, operation, protes/operationsmaterial och eftervård med rehabilitering till hemgång) i enlighet med punkt 8.5 Vårdtjänst. Ekonomisk avstämning görs halvårsvis från och med auktorisering. Reoperationer kommer att faktureras vårdgivaren Sjukresor Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för sjukresor. Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa landstingets regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på landstingets hemsida, Lokaler Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader Läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel. Läkemedelsförmånskostnaden debiteras månads- eller kvartalsvis Medicinsk service Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för medicinsk service.

125 sida 35 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Tolk Landstinget svarar för kostnaden för språktolk eller tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt om sådan tolktjänst anlitas som har avtal med Landstinget i Uppsala län Hjälpmedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för eventuella hjälpmedel Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning kan komma att införas under avtalstiden Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren erhåller ingen extra ersättning för utomlänspatienter och patienter från andra länder utöver eventuella patientavgifter. Landstinget fakturerar andra landsting och Försäkringskassan för utomlänspatienter och utländska patienter. Vårdgivarens faktureringsunderlag ska följa Riksavtalet för utomlänsvård med tillägg för de krav som ställs på landstinget för att vidarefakturera vården där remiss id och åtgärdskod ska ingå. Om hemlandsting eller Försäkringskassa inte godkänner fakturan från landstinget på grund av att aktuella avtal inte följs, drar landstinget av berörd ersättning på nästa utbetalning av ersättningen. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, till exempel medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av landstinget Patientavgifter De patientintäkter vårdgivaren erhåller är en del av landstingets ersättning och ska räknas av från ersättningen per behandling enligt ovan. Vårdgivaren ska följa de av landstinget fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se landstingets hemsida Patientavgifter ska kunna betalas kontant, med betalkort eller via inbetalningskort. Landstinget ersätter vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller p.g.a. högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller inte varit avgiftsbefriad. Landstinget ersätter dock inte vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt landstingets regler. uteblivna patientintäkter till följd av att patienter uteblir från bokade besök återbetalning till patienten på grund av att väntetiden överstigit 20 minuter för ett planerat besök (enligt gällande regler). Vårdgivaren förbinder sig att anteckna i kort för högkostnadsskydd samt utfärda frikort enligt landstingets regler. Frikorten bekostas av vårdgivaren Utbildningsplatser Ersättning för utbildningsplatser enligt punkt 7.20 utgår enligt gällande regelverk.

126 sida 36 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Momskompensation Momskompensation till externa vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget Faktureringsrutiner Utbetalning av ersättningen sker månatligen i efterskott. Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande regler och rutiner för utbetalning av ersättning. Underlag för ersättning ska lämnas till landstinget via en visitfil kompatibel till landstingets system Privera, se (under rubrik Vårdgivare/Privera). Ersättning utgår inte för behandling som inte fakturerats inom tre (3) månader från det att den utförts. Om landstinget inte i tid erlägger ersättning till entreprenören är entreprenören berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). Om skattemyndigheten skulle återkalla entreprenörens F-skattsedel ska entreprenören omedelbart meddela landstinget detta. Om sådan återkallelse sker är entreprenören inte längre berättigad till någon ersättning enligt detta avtal. Entreprenören äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomma avgifter eller pristillägg. Vårdgivarens ekonomisystem ska kunna importera ekonomiskt underlag i något vanligt förekommande filformat (t.ex. XML-format).

127 sida 37 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV höft- och knäprotesoperationer. Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer 11.2 Ansökan omfattar nedanstående vårdområden Ansökan avser Vårdområde Planerad driftstart Höft- och knäprotesoperationer Lokalisering Vårdgivaren ska ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad Öppettider Vårdgivaren ska ange mottagningens öppettider.

128 sida 38 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att Landstinget ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till landstinget. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Kravet gäller inte för enskild firma som istället ska lämna kopia på F-skattesedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 11.6 Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Kreditupplysning från Upplysningscentralen (UC) som påvisar en rating på lägst 3 eller motsvarande från annat kreditupplysningsinstitut ska bifogas. I det fall en leverantörens ekonomiska stabilitet garanteras av moderbolag, ska intyg om detta bifogas anbudet och vara undertecknad av behörig företrädare för moderbolaget. Kraven ska i detta fall på motsvarande sätt redovisas och uppfyllas av garanten. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

129 sida 39 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning och lämna referens till bank, annan finansiär eller revisor. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat och tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. bevis om beviljad kredit eller koncerngaranti). Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 11.7 Bedömning av teknisk förmåga och kapacitet Vårdgivaren ska ha minst två (2) års erfarenhet, inom de senaste fem (5) åren, av i Förfrågningsunderlag/Regelbok beskriven verksamhet, antingen som företag eller som anställd inom offentlig eller privat verksamhet. Av ansökan ska framgå att ovanstående krav är uppfyllda genom presentation av vårdgivaren och erfarenhet av likvärdig verksamhet. Till ansökan ska handlingar/dokument bifogas som styrker att ovanstående krav. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ansökan ska ha hänvisning till en (1) referens som kan kontaktas av landstinget för bekräftelse av att lämnade uppgifter är trovärdiga. Landstinget förbehåller sig även rätten att ta egna kontakter. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

130 sida 40 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Till ansökan ska bifogas en kortfattat verksamhetsbeskrivning som visar hur sökande planerar att uppfylla villkoren i Förfrågningsunderlag/Regelbok. Verksamhetsbeskrivningen ska innehålla beskrivning av - arbetssätt och metoder - tillgänglighet öppettider - verksamhetens mål - hur verksamheten arbetar med utvärdering och utveckling av arbetssätt och metoder - vilka enheter, underleverantörer verksamheten avser att samarbeta med. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t ex företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 11.8 Sanningsförsäkran Leverantören intygar att förhållanden enligt punkt 5.3 i förfrågningsunderlaget inte föreligger vid ansökningstillfället. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm:

131 sida 41 (41) Diarienummer UPPH HSS Datum: Undertecknad Vårdgivare åtar sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i kapitel 6 i Förfrågningsunderlag/Regelbok och därvid följa Förfrågningsunderlag/Regelbok för den verksamhet som ska bedrivas. Undertecknad Vårdgivare försäkrar Landstinget att vårdgivaren är medveten om att Landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post) Om vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit till: Landstinget i Uppsala län Upphandlingsenheten Box UPPSALA Besöksadress: Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2 A, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

132 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare Jan Andersson Dnr HSS Överenskommelser med för specialistansluten hemsjukvård (SAH) i Östhammar och Tierp Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att godkänna föreslagna överenskommelser avseende specialistansluten hemsjukvård mellan landstinget i Uppsala län och Östhammar och Tierps kommun. Ärendet I december 2014 gav hälso-och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att utarbeta förslag på hur specialistansluten hemsjukvård (SAH) kan vara organiserad för att uppnå en trygg, säker och jämlik vård i länet oavsett medicinsk diagnos och ålder (HSS ). I maj 2015 fick hälso- och sjukvårdsdirektören uppdraget av hälso- och sjukvårdsstyrelsen att se över SAHverksamheten i norduppland och Heby (HSS ). En prioriterad del har varit att förnya överenskommelserna för SAH i norduppland. Målbilden för avtalsöversynen har varit att uppnå en tillgänglig och jämlik vård i länet oavsett bostadsort och ålder. Utgångspunkten är de styrdokument som har betydelse för den specialiserade palliativa hemsjukvården. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, 2013) betonas att alla patienter oavsett ålder, diagnos och bostadsort ska ha lika rätt till god vård i livets slut. Enligt hälso- och sjukvårdslagen och nationella riktlinjer förväntas landstinget ta ansvar dygnet runt för specialiserad palliativ vård. Det förutsätter att landstinget har ett tydligt uppdrag och att vården är tillgänglig dygnet runt och årets alla dagar. Landstinget har även det fulla ansvaret för barn mellan 0-17 år. I enlighet med beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska geriatriken vid akademiska sjukhuset ges i uppdrag att bygga ut det mobila sjukvårdsteamet i Tierp. Finansiering för utbyggnaden omfattas av hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut om närvårdsplatser i Tierp och mobil verksamhet i norra länsdelen (Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, ). Ansvariga tjänstemän i landstinget och kommunerna har berett överenskommelserna. Ansvariga politiker i kommunerna kommer att ta ställning till föreslagna överenskommelser under hösten Bilagor Kopia till: Eva Telne, tf sjukhusdirektör, akademiska sjukhuset Rose-Marie Brundin, tf verksamhetschef geriatrik, akademiska sjukhuset Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

133 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Peter Dons Möller, avdelningschef geriatrik 2, Tierp Håkan Dahlqvist, socialchef, Östhammar Helena Carlsson, vård och omsorgschef, Tierp Eva Skytt, vård och omsorgschef, Älvkarleby Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

134 Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Avtal mellan landstinget i Uppsala län och Östhammars kommun avseende specialistansluten hemsjukvård (SAH) 1. Parter Landstinget i Uppsala län (nedan kallad landstinget) Box Uppsala Östhammars kommun (nedan kallad kommunen) Box Östhammar 2. Bakgrund Den 21 juni 2007 undertecknade företrädare för landstinget och kommunen en avsiktsförklaring beträffande specialistansluten hemsjukvård (bilaga 1). En förnyad överenskommelse mellan parterna gjordes den 27 juni 2008 som gällde t.o.m. den 30 juni 2009 (bilaga 2). Därefter har förlängning av överenskommelser skett vid tre tillfällen. Avtalet mellan landstinget och kommunen är i behov av att förnyas eftersom den senaste överenskommelsen gäller till och med den 31 december Den 5 juni 2015 fattade Tjänstemannaberedningen kommun och landsting i Uppsala län (TKL) beslut om gemensamma riktlinjer för palliativ vård i livets slutskede i Uppsala län (bilaga 4). 3. Syfte och mål Avtalet ska tydliggöra ansvarsförhållandet avseende specialistansluten hemsjukvård (SAH) mellan landstinget och kommunen. Specialiserad palliativ vård i hemmet ska erbjudas alla som har behov av det oavsett ålder, diagnos, boendeform eller bostadsort. 4. Definitioner Socialstyrelsens termbank (2014) delar upp palliativ vård i allmän och specialiserad palliativ vård. Den allmänna palliativa vården ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård. Specialiserad palliativ vård ges till patienter med komplexa symtom eller vars Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

135 2 (5) livssituation medför särskilda behov, och utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård. 5. Avtalets omfattning och målgrupp SAH omfattar, inom ramen för detta avtal, patienter i behov av specialiserad palliativ vård i livets slutskede enligt upprättade riktlinjer för Uppsala län (bilaga 4). Palliativ vård i livets slutskede ges till patienter som har en kronisk och obotbar sjukdom och som på grund av sjukdomen har en begränsad återstående livstid. Palliativ vård i livets slutskede ges efter den brytpunkt där målet inte längre är livsförlängande eller livräddande utan där vården syftar till bästa möjliga livskvalitet för patient och närstående. 6. Ansvarsfördelning för specialistansluten hemsjukvård (SAH) i Östhammars kommun Landstinget ansvarar för all hälso- och sjukvård med undantag för det ansvar som enligt hälso- och sjukvårdslagen (3, 5 och :763) åligger kommunen. Eftersom kommunen inte har hälso- och sjukvårdsansvar som meddelas av läkare ansvarar landstinget för samtliga läkarinsatser. Kommunens ansvar omfattar hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer, bostäder med särskild service samt biståndsbedömd dagverksamhet. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar även korttidsvård samt hemsjukvård, inklusive allmän palliativ vård, för personer som är över 17 år. Landstinget har det fulla ansvaret för vård av barn mellan 0-17 år. Landstinget och kommunen ska gemensamt tillse att medborgarna tillförsäkras palliativ vård av hög kvalitet och på lika villkor. Landstinget ansvarar för: läkarstöd till den kommunala palliativa vården, specialiserad palliativ vård, som utförs av särskilda enheter, i form av specialistansluten sjukvård i hemmet, specialiserad slutenvård inkl. hospice samt konsultativt stöd till den allmänna palliativa vården. Kommunen ansvarar för: allmän palliativ vård i ordinärt boende eller i särskilt boende upp t.o.m. sjuksköterskenivå. Närvårdsenheten i Östhammar tillhandahåller vid behov vårdplatser, så kallade sviktplatser, för patienter inskrivna i SAH som inte kan vårdas hemma på grund av sociala eller andra behov. Beslut om inläggning av patienter inskrivna i SAH fattas av patientansvarig läkare i samråd med närvårdsenheten. För barn mellan 0-17 år erbjuds sviktplatser på barnsjukhuset i Uppsala. 7. Ekonomi Landstinget tar hela det verksamhetsmässiga och ekonomiska ansvaret för SAH. Det omfattar insatser av personal med olika typer av specialistkompetens som till exempel läkare, sjuksköterska, kurator och sjukgymnast.

136 3 (5) Kommunen tar hela det verksamhetsmässiga och ekonomiska ansvaret för allmänna palliativa insatser och den basala omvårdnaden. För sviktplatser sker finansieringen enligt den beslutade kostnadsfördelningen för närvårdsavdelningen, dvs. 60 procent för landstinget och 40 procent för kommunen. Om behov av en övergångslösning för SAH-verksamheten föreligger i samband med avtalets ikraftträdande så regleras kommunens kostnader för detta i en särskild tilläggsöverenskommelse. 8. Avtalsperiod Avtalet mellan landstinget i Uppsala län och Östhammars kommun träder i kraft den dag båda parter undertecknat avtalet. Avtalet gäller därefter till och med med förlängning i två år om inte uppsägning görs minst tre (3) månader innan avtalets utgång. Uppföljning av avtalet ska göras gemensamt av parterna inför förlängning av avtalet Ansvarig för uppföljningen är verksamhetschefen för SAH. Övrigt Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit varsitt. Uppsala den 2015 Östhammar den 2015 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Landstinget Uppsala län Kommunstyrelsens ordförande Östhammar kommun

137 4 (5)

138 5 (5) Bilagor 1. Avsiktsförklaring beträffande SAH-vård i Tierp, Älvkarleby och Östhammars kommuner 2. Utgångspunkter för nya överenskommelser om specialistankuten hemsjukvård, SAH-överenskommelser mellan Landstinget i Uppsala län och Heby, Älvkarleby, Tierp respektive Östhammars kommun (HSS 27) 3. Särskild överenskommelse om specialiserad palliativ vård i Älvkarleby kommun 4. Riktlinjer för palliativ vård i livets slutskede i Uppsala län Kopia till:

139 Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Avtal mellan landstinget i Uppsala län och Tierps kommun avseende specialistansluten hemsjukvård (SAH) 1. Parter Landstinget i Uppsala län (nedan kallad landstinget) Box Uppsala Tierps kommun (nedan kallad kommunen) Tierp 2. Bakgrund Den 21 juni 2007 undertecknade företrädare för landstinget och kommunen en avsiktsförklaring beträffande specialistansluten hemsjukvård (bilaga 1). En förnyad överenskommelse mellan parterna gjordes som gällde t.o.m (bilaga 2). Därefter beslutade landstingets hälso- och sjukvårdsstyrelse om förlängning av gällande överenskommelse tills ny överenskommelse träffats. (bilaga 3) Den 5 juni 2015 fattade Tjänstemannaberedningen kommun och landsting i Uppsala län (TKL) beslut om gemensamma riktlinjer för palliativ vård i livets slutskede i Uppsala län (bilaga 4). 3. Syfte och mål Avtalet ska tydliggöra ansvarsförhållandet avseende specialistansluten hemsjukvård (SAH) mellan landstinget och kommunen. Specialiserad palliativ vård i hemmet ska erbjudas alla som har behov av det oavsett ålder, diagnos, boendeform eller bostadsort. 4. Definitioner Socialstyrelsens termbank (2014) delar upp palliativ vård i allmän och specialiserad palliativ vård. Den allmänna palliativa vården ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård. Specialiserad palliativ vård ges till patienter med komplexa symtom eller vars Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

140 2 (4) livssituation medför särskilda behov, och utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård. 5. Avtalets omfattning och målgrupp SAH omfattar, inom ramen för detta avtal, patienter i behov av specialiserad palliativ vård i livets slutskede enligt upprättade riktlinjer för Uppsala län (bilaga 4). Palliativ vård i livets slutskede ges till patienter som har en kronisk och obotbar sjukdom och som på grund av sjukdomen har en begränsad återstående livstid. Palliativ vård i livets slutskede ges efter den brytpunkt där målet inte längre är livsförlängande eller livräddande utan där vården syftar till bästa möjliga livskvalitet för patient och närstående. 6. Ansvarsfördelning för specialistansluten hemsjukvård (SAH) i Tierps kommun Landstinget ansvarar för all hälso- och sjukvård med undantag för det ansvar som enligt hälso- och sjukvårdslagen (3, 5 och :763) åligger kommunen. Eftersom kommunen inte har hälso- och sjukvårdsansvar som meddelas av läkare ansvarar landstinget för samtliga läkarinsatser. Kommunens ansvar omfattar hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer, bostäder med särskild service samt biståndsbedömd dagverksamhet. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar även korttidsvård samt hemsjukvård, inklusive allmän palliativ vård, för personer som är över 17 år. Landstinget har det fulla ansvaret för vård av barn mellan 0-17 år. Landstinget och kommunen ska gemensamt tillse att medborgarna tillförsäkras palliativ vård av hög kvalitet och på lika villkor. Landstinget ansvarar för: läkarstöd till den kommunala palliativa vården, specialiserad palliativ vård, som utförs av särskilda enheter, i form av specialistansluten sjukvård i hemmet, specialiserad slutenvård inkl. hospice samt konsultativt stöd till den allmänna palliativa vården. Kommunen ansvarar för: allmän palliativ vård i ordinärt boende eller i särskilt boende upp t.o.m. sjuksköterskenivå. Geriatrikavdelning 2 i Tierp tillhandahåller vid behov vårdplatser, så kallade sviktplatser, för patienter inskrivna i SAH som inte kan vårdas hemma på grund av sociala eller andra behov. Beslut om inläggning av patienter inskrivna i SAH fattas av patientansvarig läkare i samråd med den geriatriska avdelningen. För barn mellan 0-17 år erbjuds sviktplatser på barnsjukhuset i Uppsala. 7. Ekonomi Landstinget tar hela det verksamhetsmässiga och ekonomiska ansvaret för SAH. Det omfattar insatser av personal med olika typer av specialistkompetens som till exempel läkare, sjuksköterska, kurator och sjukgymnast.

141 3 (4) Kommunen tar hela det verksamhetsmässiga och ekonomiska ansvaret för allmänna palliativa insatser och den basala omvårdnaden. Om behov av en övergångslösning föreligger i samband med avtalets ikraftträdande så regleras kostnaderna för detta i en särskild tilläggsöverenskommelse. 8. Avtalsperiod Avtalet mellan landstinget i Uppsala län och Tierps kommun träder i kraft den dag båda parter undertecknat avtalet. Avtalet gäller därefter till och med med förlängning i två år om inte uppsägning görs minst tre (3) månader innan avtalets utgång. Uppföljning av avtalet ska göras gemensamt av parterna inför förlängning av avtalet Ansvarig för uppföljningen är verksamhetschefen för SAH. Övrigt Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit varsitt. Uppsala den 2015 Tierp den 2015 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Landstinget Uppsala län Kommunstyrelsens ordförande Tierps kommun

142 4 (4) Bilagor 1. Avsiktsförklaring beträffande SAH-vård i Tierp, Älvkarleby och Östhammars kommuner 2. Överenskommelse mellan Landstinget i Uppsala län och Tierps kommun om Specialistansluten hemsjukvård (SAH) 3. Utgångspunkter för nya överenskommelser om specialistankuten hemsjukvård, SAH-överenskommelser mellan Landstinget i Uppsala län och Heby, Älvkarleby, Tierp respektive Östhammars kommun (HSS 27) 4. Riktlinjer för palliativ vård i livets slutskede i Uppsala län Kopia till:

143 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr HSS Förslag till beslut Behandling av trauma från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr Ärendet I samband med sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott den 2 november 2015 initierar Lina Nordquist (FP) och Johan Enfeldt (FP) ett ärende om att se över behovet av och möjligheterna till utökad finansiering av Röda Korsets behandlingscentrum och att se över tillgången till vård efter traumatiska upplevelser från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr för barn under 13 år. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

144 Behandling av trauma från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr Intiativ till ärende i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Människor med traumatiska upplevelser från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr kan få stöd och vård på Röda Korsets behandlingscentrum. Centret erbjuder även juridiska råd, dagligt stöd, eftersökning av anhöriga, språkutveckling och ett nätverk att falla tillbaka på. Verksamheten startade i Uppsala 1996 och är ett så viktigt komplement till landstingets egen sjukvård att landstinget sommaren 2014 träffade en överenskommelse med behandlingscentret om idéburet offentligt partnerskap. Behandlingscentret i Uppsala har lägst procentuell landstingsfinansiering av alla centra i landet, vilket tvingar människor att vänta i fyra månader på ett första besök även vid akuta besvär. När oron i världen nu gör att ständigt fler behöver centrets kompetens är risken överhängande att väntan snart förlängs ytterligare. Möjligheten till utökad finansiering bör därför ses över. Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala tar emot vuxna och barn över 13 år. På andra håll i landet behandlas även de yngre barn som i Uppsala län får vård av landstingets barnoch ungdomspsykiatri. Behandling kan vara en förutsättning för att barnen ska klara av att gå i skolan, lära sig språket och orka söka nya vänner. Eftersom allt fler barn kommer till vårt län från krig och flykt där de eller deras närstående utsatts för våld, förtryck och tortyr bör traumatiska upplevelser från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr bör resurserna för behandling av barn under 13 år ses över. Ett utökat stöd specifikt för vård av dessa barn skulle sannolikt vara till hjälp för Röda Korsets behandlingscentrum eller för landstingets barn- och ungdomspsykiatri. Med anledning av ovanstående föreslår Folkpartiet liberalerna att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar - att se över behovet av och möjligheterna till utökad finansiering av Röda Korsets behandlingscentrum - att se över tillgången till vård efter traumatiska upplevelser från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr för barn under 13 år Uppsala den 1 november 2015 Lina Nordquist (FP) Johan Enfeldt (FP)

145 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr HSS Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut anmälda från föregående sammanträde till den 9 november Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

146 Anmälan av delegationsbeslut till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstinget i Uppsala län. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Upphandling enligt LOV Godkännande av vårdgivare inom vårdval för privat psykoterapi Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Upphandling enligt LOV Upphandling enligt LOV Upphandling enligt LOV Upphandling enligt LOU Upphandling enligt LOV Upphandling enligt LOV Godkännande av vårdgivare inom vårdval för vårdcentral Godkännande av vårdgivare inom vårdval för vårdcentral Godkännande av vårdgivare inom vårdval för barnmorskemottagning Antagande av ansökan om att ingå samverkansavtal vid ersättningsetablering enligt lagen om läkarvårdsersättning specialitet psykiatri Godkännande av vårdgivare inom vårdval för barnhälsovård Godkännande av vårdgivare inom vårdval för primär hörselrehabilitering Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott

147 Upphandling enligt LOV Upphandling enligt LOV Godkännande av vårdgivare inom vårdval för ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus Godkännande av vårdgivare inom vårdval för privat psykoterapi Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Regeländring Förfrågningsunderlag/regelbok för allmän barn- och ungdomstandvård Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Beviljande om anstånd Begäran om anstånd med delrapport för Översyn av primärvårdens uppdrag, ersättning och finansiering Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Uppdrag om översyn av vårdbehov och väntetider inom öron-näs och hals Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Kurser och konferenser Upphandling enligt LOU Kurser och konferenser Antagande av anbud, upphandling av polikliniska koloskopier Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott

148 Anmälan av delegationsbeslut till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstinget i Uppsala län skickad Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning HSS Avtalstecknande Avtal om privat psykoterapi med PBM Sweden AB HSS Avtalstecknande Avtal avseende sammanhållen journalföring med Privata Barnmorskor CT AB HSS Avtalstecknande Avtal avseende privat psykoterapi med Walid Psykologkompetens Gävle AB HSS Avtalstecknande Avtal avseende privat psykoterapi med Praktikertjänst AB/Anita Olsson HSS Avtalstecknande Avtal avseende privat psykoterapi med Praktikertjänst AB/Ulla-Britta Lindh HSS Avtalstecknande Avtal avseende vårdcentral med Ekeby Hälsocenter AB HSS Avtalstecknande Avtal avseende primär hörselrehabilitering med Audionomerna & Hörsam AB HSS Avtalstecknande Avtal avseende privat psykoterapi med JS Psykoterapikonsult HSS HSD-beslut Hälso- och sjukvårdsdirektörsbeslut 19/2015 Godkännande av tilläggsåtagande läkarinsatser särskilt boende HSS Avtalstecknande Tilläggsavtal avseende läkarinsatser vid BMM Privata Barnmorskor Mid, BMM Privata Barnmorskor Wifery med Capio Primärvård AB Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer