Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor"

Transkript

1 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor RAPPORT 5913 DECEMBER 2008

2 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor NATURVÅRDSVERKET

3

4 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2008 Tryck: CM Gruppen AB Omslagsbild: Bengt Littorin

5

6 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Förord Denna rapport beskriver hur ett sektorsövergripande avgiftssystem, som i förlängningen inkluderar utsläppshandel, kan utformas i syfte att minska kväve- och fosforbelastningen till Östersjön och Västerhavet på ett kostnadseffektivt sätt. Arbetet har utförts av Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen samt efter samråd med vattenmyndigheterna för Västerhavet, Södra Östersjön och Norra Östersjön. Erika Budh och Henrik Scharin, Naturvårdsverket, har varit projektledare. I arbetet har även Kerstin Blyh, Oskar Larsson, Linda Karlsson, Kristian Skånberg, Thomas Nitzelius och Kristina Eriksson, samtliga Naturvårdsverket, deltagit. Avsnittet om avgiftssystemets utformning baseras på underlag från Dennis Collentine, Gävle Högskola. Tre referensgrupper har under arbetets gång bistått med värdefulla synpunkter. Rapporten skickades även ut på remiss under hösten 2008 till ett antal myndigheter och organisationer. 1 Under september 2008 anordnade Naturvårdsverket också ett seminarium för erfarenhetsutbyte med representanter från befintliga avgiftssystem i USA och författare till förslag för handelssystem för Östersjön som helhet. Projektgruppen vill tacka de olika referensgrupperna och andra som bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Stockholm december 2008 Naturvårdsverket 1 Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, Jordbruksverket, LRF, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Vatten, Stockholm Vatten, samtliga Vattenmyndigheter, WWF, Naturskyddsföreningen, Fiskeriverket, Sjöfartsverket, Energimyndigheten, Kustbevakningen, SMHI, SGU, KEMI, samt Försvarsmakten. 3

7 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor 4

8 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9 BEGREPP OCH DEFINITIONER 11 1 INLEDNING Bakgrund Uppdrag och genomförande Syfte och avgränsningar Syfte Avgränsningar Rapportens struktur 16 2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR UPPDRAGET Kriterier för utformning av styrmedel Brister i befintliga styrmedel Koppling till Ramdirektivet för vatten 21 3 FÖRSLAG TILL AVGIFTSSYSTEM MED MÖJLIGHET TILL HANDEL Inledning Avgiftssystemets struktur Avgiftssystemets funktion Etablering av avgiftssystemets marknader Avgiftsmarknaden Åtgärdsmarknaden Andrahandsmarknad för handel med belastningsrätter Tillsyn Avgiftssystemets geografiska skala Avgiftssystemets dynamik Finansiering av avgiftssystemet 37 4 KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET Inledning Transaktionskostnader Måluppfyllelse Kostnadseffektivitet Dynamisk effektivitet Hantering av osäkerheter Fördelningseffekter Sammanfattning 45 5

9 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor 5 SLUTSATSER 47 6 YTTERLIGARE UTREDNINGSBEHOV Bakgrund och syfte Förslag till genomförande Fas 1 Januari 2009 till juni Fas till Organisation och resurser Tidplan och kontrollpunkter 53 REFERENSER 55 BILAGOR 1-7 Bilaga 1 Bedömning av styrmedel Bilaga 2 Beskrivning av befintliga styrmedel Bilaga 3 Internationella erfarenheter Bilaga 4 Utformning av avgiftssystem Bilaga 5 Skillnaden mellan utsläppshandel och avgiftssystem Bilaga 6 Transaktionskostnader Bilaga 7 Fallstudier 6

10 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Sammanfattning Rapporten beskriver hur ett sektorsövergripande avgiftssystem, som i förlängningen inkluderar utsläppshandel, kan utformas i syfte att minska kväve- och fosforbelastningen till Östersjön och Västerhavet på ett kostnadseffektivt sätt. Belastningen av kväve och fosfor från svenska källor till havet har på senare år minskat, men återhämtningen i miljön har inte gått lika snabbt och ytterligare reduktioner krävs. Sverige har undertecknat en överenskommelse, Baltic Sea Action Plan, mellan Östersjöländerna om att kraftigt ytterligare reducera närsaltsbelastningen. Redan idag finns en uppsjö styrmedel i syfte att få åtgärder som minskar närsaltsbelastningen (kväve och fosfor) till stånd men forskningsresultat pekar på att dagens nationella styrmedel genererat onödigt kostsamma åtgärder. Detta kan delvis förklaras av att flertalet befintliga styrmedel är sektors- eller till och med åtgärdsspecifika, vilket skapar dåliga förutsättningar för att styra mot de åtgärder som kännetecknas av låga kostnader. Flertalet befintliga styrmedel tar inte heller hänsyn till åtgärdens slutgiltiga effekt på recipienten, utan baseras på utsläppsreduktioner vid källan. De utmaningar som politiken står inför är således åtminstone två. För det första måste ambitionsnivån höjas väsentligt för att de nya målsättningarna för bl.a. Östersjön ska uppnås. För det andra måste styrmedlen utformas så att de billigaste åtgärderna genomförs först. Förslaget till avgiftssystem hanterar båda dessa utmaningar. Avgiftssystemet består av tre sammankopplade marknader. Genom att dela upp systemet i tre olika marknader kan varje marknad utformas för att uppfylla en specifik funktion. I ett första steg på avgiftsmarknaden regleras utsläppskällor genom bindande lagkrav. Lagkraven innebär att de reglerade källorna utan avgift tillåts släppa ut en viss mängd närsalter, fastställd genom ett utsläppstak, men att de för eventuella utsläpp som överskrider utsläppstaket kan välja mellan att antingen genomföra egna åtgärder för att minska utsläppen eller betala en avgift som ger en rättighet att belasta recipienten med en viss mängd under en bestämd tidsperiod, en s.k. belastningsrätt. Aktörerna på avgiftsmarknaden utgörs av en reglerande myndighet och reglerade utsläppskällor som via myndigheten kan finansiera kompensatoriska åtgärder. På åtgärdsmarknaden tecknar den reglerande myndigheten kontrakt med utförare av kompensatoriska åtgärder, d.v.s. åtgärder som kompenserar för den del av utsläppen på avgiftsmarknaden som överskrider de individuella utsläppstaken. Dessa åtgärder genomförs av aktörer mot en ersättning som i efterhand finansieras av avgifterna på avgiftsmarknaden. De ersättningar som betalas ut på åtgärdsmarknaden är alltså styrande för avgiftsnivån på avgiftsmarknaden. När de två första marknaderna har etablerats kan dessutom en andrahandsmarknad upprättas för handel med belastningsrättigheter. På denna marknad kan belastningsrätter köpas och säljas mellan aktörer istället för att transaktionerna sker 7

11 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor genom myndighetens försorg. Syftet med denna marknad är att öka kostnadseffektiviteten och flexibiliteten. Den reglerande myndigheten är en central aktör i systemet och kan liknas vid en mäklare: den sköter kontakten med avgiftsbetalare på avgiftsmarknaden och ser till att inbetalda avgifter finansierar kompensatoriska åtgärder. På detta sätt minskas de transaktionskostnader som varit ett hinder när traditionell utsläppshandel använts för att minska närsaltsbelastningen från punktkällor såväl som diffusa källor. Det föreslagna avgiftssystemet väntas medföra en ökning i transaktionskostnader relativt dagens system, men i övrigt bedöms förslaget medföra väsentliga förbättringar med avseende på kostnadseffektivitet, måluppfyllelse, dynamisk effektivitet, samt möjligheten att hantera osäkerheter och fördelningsaspekter. Det har i pågående arbete inte varit möjligt att hantera alla de aspekter som omgärdar förslaget på sådan detaljnivå att förslaget är färdigt att sjösättas. Ytterligare utredningsbehov finns på ett antal områden. Naturvårdsverket föreslår därför en fortsättning på detta uppdrag i form av dels fördjupad analys ( ) och dels praktisk tillämpning/test i ett pilotområde ( ). Syftet är att ta fram ett förslag som är så utförligt att det kan hanteras i den politiska processen. 8

12 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Summary This report describes a cross-sector charge system, with features of a permit trading system, designed to reduce the nitrogen and phosphorus load to the Baltic and the West Sea in a cost-effective way. The load of nitrogen and phosphorus to the sea from Swedish sources has decreased over the last years, but the sea environment has not recovered at the same pace and further reductions are required. Sweden has signed an agreement, the Baltic Sea Action Plan, with other Baltic Sea countries to take further actions. Already there is a number of policy instruments geared toward emissions of nitrogen and phosphorus, but research shows that these instruments generate unnecessarily high costs. This can be explained by the fact that the majority of existing policy instruments are sector- or, in some cases, even measure specific and therefore limit the possibilities of low cost measures being implemented first. Most of these instruments do not consider the measures impact on the actual recipient, but focus mainly on emissions at the source. Policy makers are confronted with at least two challenges. First, the level of ambition must increase substantially in order for higher targets to be reached. Secondly, policy instruments must be shaped so that low cost measures are implemented first. This proposal embodies mechanisms that meet these challenges. The charge system consists of three interconnected markets. By separating the system into these markets, each market can be shaped in order to fulfil a specific function. As a first step, sources of discharges are regulated through caps in the charge market. The caps allow regulated sources to discharge a certain amount of nutrients without having to pay a charge. However, for any amount of discharge that exceeds the requirements, the emitters can choose between implementing measures to meet the regulations or paying a charge that gives them the right to emit a certain load to the recipient during a specific time period, a so called right to load. The agents on the charge market are a regulating authority and regulated sources that, through charges paid to the authority, finance so called compensatory measures. Compensatory measures are measures that compensate for the amount of discharges on the charge market that exceeds the sum of individual caps. They are contracted by the regulatory authority in the measures market and carried out by market agents that can achieve reductions in excess of their cap or by those who can mitigate emissions to the sea through unregulated activities that do not generate emissions, e.g. mussel farming and wetlands. The measures are financed by revenues obtained in the charge market. Compensations paid on the measures market therefore determine the charge level in the charge market. When these two initial markets have been established, a second-hand-market is created where rights to load can be traded. In this market rights to load are traded directly between different stakeholders. The purpose of this market is to enhance the cost-effectiveness and flexibility of the system. 9

13 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor The regulating authority is a key actor in the system and can be likened with a broker: it manages the contact with charge payers on the charge market and are responsible for using the revenues from these charges to finance compensatory measures. This role reduces the transaction costs that have been an obstacle when a traditional permit market have been used to reduce the load of nutrients from nonpoint sources as well as point sources. Although the proposed charge system is expected to lead to decreased transaction costs compared with traditional trading systems, the transaction costs are likely to increase in comparison with existing policy instruments but, in return, the proposal is expected to generate benefits with regard to the following aspects: costeffectiveness of measures, target fulfilment, dynamic efficiency as well as an increased potential to deal with uncertainties and distributional consequences. It has not been possible to address all aspects of the charge system to such a degree that it is ready for implementation. Further analysis is needed in a number of areas. The Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) therefore proposes a continuation of this assignment to deepen the analysis ( ) and run a test in a pilot area ( ). 10

14 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Begrepp och definitioner Administrativa kostnader: Kostnader som uppstår på grund av att hantera styrmedlet för såväl företag, hushåll som myndighet. Avgift: Skiljer sig från skatt i det att den är statsfinansiellt neutral i det att intäkterna av avgiften går till att hantera miljöproblemet ifråga. Avrinningsområde: Ett landområde där ytvattnet strömmar via en serie av vattendrag till enda utlopp i en sjö eller till havet. Belastning: Mängden fosfor/kväve från en viss källa/region som når recipienten. BSAP: Baltic Sea Action Plan är Helcoms aktionsplan för Östersjön och Kattegatt. Delavrinningsområde: Ett avrinningsområden till ett biflöden inom ett huvudrinningsområde. En hierarkisk indelning kan görs i mindre och mindre biflöden. Diffusa källor: Utsläpp som inte kan härledas till en geografisk punkt, t ex markläckage från jordbruk och dagvatten från tätorter. Dynamisk effektivitet: Incitament skapas som leder till teknologisk utveckling av kostnadseffektiva åtgärder. Förorenaren betalar: Innebär att förorenaren skall bära kostnaden för utsläppsminskningen, återställning av miljön samt kompensationskostnaden till de av miljöeffekterna drabbade individerna. Fördelningseffekter: Indikerar vilka som bär de samhällsekonomiska kostnaderna som åtgärder genererar, beror på styrmedel. Helcom: Helsingforskonventionen eller konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, är ett samarbete mellan de olika staterna runt Östersjön samt EU-kommissionen. Hot spots: Geografisk koncentration av stora utsläppsmängder som leder till lokala miljöeffekter men också påverkar större områden. Huvudavrinningsområde: Avrinningsområden till de 118 största vattendragen som mynnar till havet i Sverige samt Öland. Konsekvensanalys: Identifierar, kvantifierar och om möjligt värderar kostnaderna och nyttan av att uppnå ett visst mål alternativt av ett visst mål eller åtgärd. Kostnadseffektivitet: Ett visst reduktionsmål nås till lägsta möjliga kostnad. Kustområde: Landområde vars ytvatten rinner rätt ut i havet via små vattendrag och som inte omfattas av avrinningsområdet till en större älv eller å. Kustzon: Geografisk avgränsat havsområde i anslutning till land, till exempel Stockholms skärgård. Läckage: Utlakning av substanser från marken till ytvatten eller grundvatten Marginalkostnad: I detta sammanhang, kostnaden för att minska belastningen på havet med ytterligare en enhet. Måluppfyllelse: Att man når uppsatt mål för styrmedlet. PLC5: En sammanställning av belastningsdata för vatten och hav avseende år 2006 som görs inom HELCOM. Det svenska underlaget till PLC5 vad gäller kväve och fosfor finns redovisat i Naturvårdsverkets rapport 5815, Punktkällor: Förorening kan härledas till en specifik punkt såsom ett avloppsrör, dräneringsrör. 11

15 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Recipient: I detta sammanhang, den vattenförekomst som är föremål för en viss kväve- och/eller fosforbelastning. Reglering: Föreskriva en viss reduktion, beteende, reningsteknologi, eller aktivitet. Retention: Samlingsbegrepp för alla processer som innebär att bara en viss andel av den totala mängden utsläppt fosfor eller kväve från en viss källa når slutrecipienten p.g.a. denitrifikation, upptag i biota, eller sedimentation. Styrmedel: Med styrmedel avses statens verktyg för att få åtgärder genomförda. Dessa kan grovt indelas i normativa styrmedel som t ex lagar och regler, ekonomiska styrmedel som t ex skatter och avgifter samt information som styrmedel. Styrmedelsanalys: Värdering av ett styrmedel utifrån vissa kriterier, såsom måluppfyllelse, kostnadseffektivitet, samt dynamisk effektivitet. Subvention: Finansiell ersättning, vilken finansieras via skattemedel, som betalas ut till företag eller privatperson för att skapa incitament för att en viss åtgärd genomförs alternativt gynna produktionen/konsumtionen av en viss vara/tjänst. Transaktionskostnader: I detta sammanhang, alla kostnader förknippade med införandet och upprätthållande av ett styrmedel som inte direkt hänförs till kostnaden för minskade utsläpp. Våtmark: Fuktiga och blöta områden, där hydrofil (vattenälskande) vegetation dominerar, samt grunda, företrädesvis mindre, sjöar och vattensamlingar. Åtgärder: En fysisk eller beteendemässig förändring i syfte att minska kväve- och fosforbelastningen till en recipient. Det kan t ex vara att odla fånggrödor, installera bättre reningsutrustning i ett reningsverk eller odla musslor. 12

16 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor 1 Inledning 1.1 Bakgrund Belastningen av kväve och fosfor från svenska källor till havet har minskat, men återhämtningen i miljön har inte gått lika snabbt och ytterligare reduktioner krävs (Naturvårdsverket 2008a). Under ett ministermöte i november 2007 undertecknandes en överenskommelse, Baltic Sea Action Plan (BSAP), mellan Östersjöländerna om att ytterligare reducera närsaltsbelastningen (kväve och fosfor) från samtliga länder (HELCOM 2007). För Sveriges del innebär överenskommelsen en rekommendation om att minska belastningen av fosfor till havet med 34 procent (290 ton/år) och kvävebelastningen med 29 procent ( ton/år) till år För att uppnå detta mål kommer långtgående åtgärder att krävas inom de flesta sektorer som orsakar närsaltsutsläpp. För att varje land ska klara betinget och göra det till lägsta möjliga kostnad inom respektive land, ska åtgärdsprogram tas fram till år 2010 och åtgärder ska ha vidtagits senast Idag finns en uppsjö styrmedel i syfte att få till stånd åtgärder som minskar närsaltsbelastningen, se Bilaga 2 för en närmare beskrivning av ett urval av dessa. Flera forskningsresultat har dock funnit att dagens nationella styrmedel har lett till onödigt kostsamma åtgärder (se exempelvis Elofsson och Gren 2004; Naturvårdsverket 2008c). Med andra ord kunde uppnådd belastningsminskning ha klarats av till en lägre kostnad, eller så hade en större belastningsreduktion kunnat åstadkommas till samma kostnad. Detta kan delvis förklaras av att flertalet befintliga styrmedel är sektors- eller till och med åtgärdsspecifika, vilket skapar dåliga förutsättningar för att styra mot de åtgärder som kännetecknas av låga kostnader. Flertalet befintliga styrmedel tar inte heller hänsyn till åtgärdens slutgiltiga effekt på recipienten, utan baseras på utsläppsreduktioner vid källan. De utmaningar som politiken står inför är således åtminstone två. För det första måste ambitionsnivån höjas väsentligt för att de nya målsättningarna för bl.a. Östersjön ska uppnås. För det andra måste styrmedlen utformas så att de billigaste åtgärderna genomförs först. Det finns förutsättningar att utforma nya styrmedel som uppnår befintliga eller framtida reduktionsmål till en lägre kostnad än vad som är möjligt med befintliga styrmedel. Generellt kan konstateras att system baserade på utsläppshandel 2 varit framgångsrika för att minska luftförorening till lägsta möjliga kostnad (se exempelvis Burtraw et al. 2005). Om enbart punktkällor Med styrmedel avses statens verktyg för att få åtgärder genomförda. Dessa kan grovt indelas i normativa styrmedel som lagar och regler, ekonomiska styrmedel som skatter och avgifter, samt information som styrmedel. Med åtgärd menas en fysisk eller beteendemässig förändring i syfte att minska kväveoch fosforbelastningen till en recipient. Det kan t.ex. vara att odla fånggrödor, installera bättre reningsutrustning eller minska tillförseln av gödsel. 2 Ett begränsat antal utsläppsrätter fastställer den totala tillåtna utsläppen (cap) och delas ut till en mängd källor, som tillåts överföra dessa mellan sig genom handel (trade). En utsläppskälla som ingår i systemet måste ha utsläppsrätter som täcker dess beräknade utsläpp. Varje källa väljer mellan att använda sina utsläppsrätter, och kan dessutom köpa fler om totala utsläpp överskrider innehavet av utsläppsrätter, eller att reducera utsläppen och sälja. Om priset på utsläppsrätter är högre än reningskostnaderna vid en viss källa är det lönsamt för den källan att ta på sig reningskostnaden och sälja utsläppsrätter. Om reningskostnaden är högre än priset är det istället lönsamt för att köpa utsläppsrätter och fortsätta som tidigare. Att varje källa själv väljer om den ska köpa eller sälja utsläppsrätter innebär alltså att de utsläppsreduktioner som uppnås görs där dessa har lägsta kostnad, d.v.s. systemet ger en kostnadseffektiv lösning. I en värld utan transaktionskostnader erbjuder alltså system för handel med utsläppsrätter ett kostnadseffekt sätt att minska utsläpp. Se även Bilaga 1 för en teoretisk beskrivning av utsläppshandel. 13

17 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor inkluderas i ett handelssystem för vattenkvalitet så skulle det kunna utformas enligt samma modell som används för luft. Dock har försök att tillämpa samma modell för närsaltsbelastning till vatten inte fallit väl ut när diffusa källor, såsom jordbruk, inkluderats. Problemet förklaras i stor grad av de höga kostnader relaterade till själva handeln mellan punktkällor och diffusa utsläppskällor samt svårigheten att mäta utsläppen från diffusa källor. Men det är nödvändigt att inkludera de diffusa källorna eftersom dessa står för en stor del av de svenska närsaltsutsläppen till Östersjön och Västerhavet och för att potentialen för relativt billiga reningsåtgärder är hög. Mot denna bakgrund föreslås i denna rapport ett sektorsövergripande avgiftssystem som skapar incitament för att uppnå en önskad belastningsreduktion av kväve och fosfor till Östersjön och Västerhavet till lägsta kostnad. 1.2 Uppdrag och genomförande Föreliggande rapport redovisar resultaten från regeringsuppdrag 24 i Naturvårdsverkets regleringsbrev (2007): Kostnadseffektivitet innebär att målet nås till lägsta möjliga kostnad. Begreppet förklaras utförligare i avsnitt 2.1 samt i Bilaga 1. Naturvårdsverket skall ta fram förslag till modeller för avgiftssystem som kan bidra till att på ett kostnadseffektivt sätt minska övergödningen i Östersjön och Västerhavet. Möjligheten att låta ett avgiftssystem innefatta handel med utsläppsrätter för fosfor och kväve skall analyseras. Naturvårdsverket skall beräkna kostnader för förslagens genomförande och analysera de samhällsekonomiska och statsfinansiella effekterna av förslagen samt konsekvenser för verksamhetsutövare. Uppdraget skall genomföras efter samråd med de länsstyrelser som är vattenmyndigheter i Västerhavets, Södra Östersjöns och Norra Östersjöns vattendistrikt. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december Efter överenskommelse med Miljödepartementet i september 2007 bestämdes att beräkning av kostnader för förslagets genomförande inte inkluderas i uppdraget utan hanteras i en eventuell pilotstudie. Detta eftersom kostnaderna beror på ännu ej tagna politiska beslut om reduktionsmål och vilka sektorer som ska inbegripas. Det bestämdes även att uppdraget skulle fokusera på en avgiftsmodell (snarare än flera modeller) som kan utformas på olika sätt. Det har dessutom varit svårt att finna något alternativt avgiftssystem som har hög potential för kostnadseffektivitet samtidigt som målen uppnås. Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp på Naturvårdsverket med viktiga bidrag från konsulter och efter samråd med Vattenmyndigheterna för Norra och Södra Östersjön samt Västerhavet. En intern referensgrupp och två externa referensgrupper, en vetenskaplig och en för myndigheter och andra intressenter, har bistått arbetet med värdefulla synpunkter. I Naturvårdsverkets interna referensgrupp har Eva-Lotte Bernekorn-Sandin, Jonna Carlsson, Linda Eriksson, Anders Jonsson, Lars Klintvall, Kersti Linderholm, Mats Lindgren, Håkan Staaf, Katrin Zimmer och Elisabeth Öhman medverkat. Den vetenskapliga referensgruppen har utgjorts av Katarina Elofsson (SLU), Lena Gipperth (Göteborgs universitet), 3 I den ursprungliga uppdragsformuleringen så skulle uppdraget redovisas den 31:a oktober 2008, men projektet gavs en förlängning med 2 månader. 14

18 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Holger Jonsson (SLU) och Håkan Rosenqvist (konsult). Slutligen har Lennart Gladh (WWF), Emelie Hansson (Naturskyddsföreningen), Rune Hallgren och Markus Hoffman (LRF), Bo Norell (Jordbruksverket), Lars-Gunnar Reinius (Stockholm Vatten), Bo Rutberg (Sveriges kommuner och landsting) samt Jenny Stendahl (Skogsstyrelsen) medverkat i den externa referensgruppen. Vidare har synpunkter hämtats in vid flera internationella konferenser där förslaget till avgiftssystem har presenterats. I september 2008 anordnades en workshop för utbyte av erfarenheter med Douglas Hall (Manager, Program Development, Miami Conservancy District), Mark S. Keiser (Senior Scientist, Kieser & Associates, LLC and Acting Chair Environmental Trading Network) samt Markku Ollikainen (Professor of Environmental and Resource Economics, University of Helsinki). I samband med workshopen anordnades även ett seminarium under vilken Mark Keiser presenterade de amerikanska erfarenheterna av olika ekonomiska styrmedel riktade mot vattenkvalitets frågor, Douglas Hall presenterade ett styrmedelssystem som sjösatts i Ohio, och som i många delar påminner om avgiftssystemet som presenteras i denna rapport och Markku Ollikainen presenterade ett styrmedelsförslag för samtliga Östersjöländer som finansierats av Nordic Environment Finance Corporation (NEFCO). 1.3 Syfte och avgränsningar Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva hur ett kostnadseffektivt styrmedel i form av ett avgiftssystem, med möjlighet till handel, för närsalter ska utformas för att minska övergödningen till Östersjön och Västerhavet. Styrmedlet ska: Rikta sig mot såväl diffusa källor som punktkällor. I så hög grad som möjligt vara sektorsövergripande. Vara differentierat på lämplig geografisk skala. Projektet ska identifiera vilka problem som måste lösas för att styrmedlet ska få önskad effekt. Rapporten belyser i möjligaste mån de samhällsekonomiska effekter som det föreslagna styrmedlet generar i jämförelse med dagens styrmedel Avgränsningar Formuleringen av regeringsuppdraget ger tydliga ramar för projektet. Projektet är begränsat till att ta fram ett kostnadseffektivt styrmedel i form av ett avgiftssystem som inkluderar möjlighet till handel. Alltså har styrmedel uteslutits som inte ansetts uppfylla kravet på kostnadseffektivitet och styrmedel som inte kan definieras som avgiftssystem med möjlighet till handel. Således föreslås inte separata instrument såsom regleringar, lagkrav, skatter eller informationskampanjer. Däremot kommer flera av dessa styrmedel att behövas som komplement till det föreslagna avgiftssystemet och de beskrivs därför enbart ur den aspekten. 15

19 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Med transaktionskostnader avses alla kostnader med att införa och upprätthålla ett styrmedel som inte direkt hänförs till själva åtgärdskostnaden. Transaktionskostnader diskuteras i avsnitt 4.2 samt Bilaga 7. Rapporten fokuserar på styrmedlets utformning nationellt. Dock kan det föreslagna styrmedlet utvidgas till att omfatta andra länder, men det ligger inte inom uppdragets ram att diskutera optimal fördelning av åtgärder mellan olika Östersjöländer. Totalkostnaden för det föreslagna avgiftssystemet beror på reduktionsmålet och hur reduktionerna ska genomföras. Hur denna kostnad fördelas på olika aktörer beror på vilka sektorer som åläggs att bära kostnaden för att uppnå målet. Förslaget tar varken ställning till reduktionsmål eller vilka som ska bära kostnaderna av åtgärderna eftersom detta i grunden bygger på fördelningspolitiska avvägningar. Detta innebär att de konsekvenser styrmedlet i slutändan kan innebära för vissa sektorer inte kan skattas inom ramen för denna rapport. Fallstudierna i Bilaga 7 belyser dock vissa av dessa aspekter. Avsikten är att rapporten ska kunna användas som språngbräda för en pilotstudie där förslaget implementeras på försök i ett lämpligt område. I en sådan pilotstudie ingår en förberedande del i form av en djupare juridisk utredning av förslaget samt andra återstående frågeställningar som behöver adresseras. En pilotstudie är direkt nödvändig eftersom det ofta visat sig att det utfall som erhålls i verkligheten inte alltid motsvarar det utfall som en empirisk fallstudie genererar. En pilotstudie kan ge signaler om vilka ytterligare juridiska aspekter som måste hanteras samt tillföra bättre information om styrmedlets transaktionskostnader och faktiska åtgärdskostnader. 1.4 Rapportens struktur I rapportens första kapitel diskuteras de utgångspunkter som rapporten gått efter för att ta fram ett förslag i enlighet med regeringsuppdragets önskemål. I detta kapitel beskrivs dels vilka kriterier som använts för att bedöma ett styrmedel men även hur befintliga styrmedel förhåller sig till dessa kriterier. Därefter ges i Kapitel 3 en beskrivning av utformningen av det föreslagna avgiftssystemet. I Kapitel 4 diskuteras konsekvenserna av förslaget i form av ökade transaktionskostnader och de vinster som erhålls på grund av ökad kostnadseffektivitet. Dessutom analyseras hur avgiftssystemet förhåller sig till andra kriterier samt vilka långsiktiga effekter det kan tänkas innebära. Slutsatserna av uppdraget redovisas i Kapitel 5. En beskrivning av ytterligare utredningsbehov ges slutligen i Kapitel 6. Fördjupningar av respektive kapitel finns i bilagorna: 1. Bedömning av styrmedel, 2. Beskrivning av befintliga styrmedel, 3. Internationella erfarenheter, 4. Utformning av avgiftssystemet, 5. Skillnaden mellan utsläppshandel och avgiftssystem, 6. Transaktionskostnader samt 7. Fallstudier. 16

20 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor 2 Utgångspunkter för uppdraget 2.1 Kriterier för utformning av styrmedel När effektiviteten av styrmedel bedöms används oftast följande tre huvudkriterier 4 : Måluppfyllelse Kostnadseffektivitet Dynamisk effektivitet Andra aspekter att ta hänsyn till inkluderar styrmedlets hantering av osäkerheter och acceptans. Med måluppfyllelse avses helt enkelt styrmedlets potential att uppnå det fastställda målet och denna kan skilja sig markant mellan olika styrmedel. Generellt anses normativa styrmedel, i form av olika typer av regleringar, och utsläppshandel ha högre potential avseende måluppfyllelse i jämförelse med övriga styrmedel (se Bilaga 1). I vissa fall förklaras dock styrmedlets måluppfyllelse av tillsynsgraden snarare än styrmedlet i sig. Exempelvis kan bristande tillsyn troligen förklara att föreskrifter för enskilda avlopp endast efterlevs till 60 procent (Naturvårdsverket 2004). Ett styrmedels kostnadseffektivitet definieras som att målet uppnås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad (alternativt att största möjliga reduktion åstadkoms för en given kostnad) och beror på styrmedlets förmåga att skapa incitament för genomförande av de billigaste åtgärderna. Figur 2.1 illustrerar om en åtgärd är kostnadseffektiv eller ej. Figur 2.1 Kostnadseffektiva åtgärder 4 Se Bilaga 1 för en mer utförlig diskussion kring dessa kriterier och hur olika styrmedel förhåller sig till dem. 17

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor

Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor rapport 6345 mars 2010 Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Val av styrmedel. Definiera äganderätter, Coase teorem. Regleringar. Skatter och subventioner. Marknader för utsläpp. Reglering eller skatt??

Val av styrmedel. Definiera äganderätter, Coase teorem. Regleringar. Skatter och subventioner. Marknader för utsläpp. Reglering eller skatt?? Val av styrmedel Definiera äganderätter, Coase teorem Regleringar Skatter och subventioner Marknader för utsläpp Reglering eller skatt?? Äganderätter, Coase Teorem Två olika aktiviteter: (A) (B) Skogsbruk

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Runar Brännlund, Kristina Ek, Lars Persson och Patrik Söderholm Umeå universitet och Luleå tekniska universitet Syfte och disposition Syftet med presentationen

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Sindre Langaas, Expert/Projektledare Disposition Vad är en bonde?

Läs mer

Konsekvensanalys rörande musselodling

Konsekvensanalys rörande musselodling Bilaga 2 Konsekvensanalys rörande musselodling Preliminär rapport NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET 5(15) Förord Svensk musselodling med longline-metoden kom i gång på allvar under 1980-talets första hälft.

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige

Vattendirektivet i Sverige Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Forum Östersjön HELCOM 130629

Forum Östersjön HELCOM 130629 Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

anders.finnson@svensktvatten.se

anders.finnson@svensktvatten.se Vattendirektivet - Svenskt Vattens syn på åtgärdsprogram och prispolitik KSLA 2010-06-0101 anders.lind@svensktvatten.se se anders.finnson@svensktvatten.se Generella synpunkter om Vattenmyndigheternas arbete

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Utredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet kan kortfattat sägas ha två huvuduppgifter

Utredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet kan kortfattat sägas ha två huvuduppgifter Vattendagen 2010-01-27. Anförande Dag von Schantz Utredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet kan kortfattat sägas ha två huvuduppgifter dels ska den nuvarande svenska prispolitiken för vattentjänster

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Linda Gårdstam Naturvårdsverket / Swedish Environmental Protection Agency Miljörättsavdelningen / Implementation and Enforcement Department Uppdraget

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:6

Policy Brief Nummer 2015:6 Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna

Läs mer

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell

Läs mer

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45 ARB2000, v2.1, 2014-01-30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Tekniska förvaltningen Plan- och trafikavdelningen Planeringschef, Mimmi Öberg 0589-871 60, 073-765 71 60 mimmi.oberg@arboga.se Datum 2015-04-08 Yttrande

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel?

Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel? GÖRAN ÖSTBLOM Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel? Europaparlamentet väntas besluta att handel med utsläppsrätter för koldioxid skall starta inom EU 2005 och denna handel väntas begränsa utsläppen

Läs mer

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten Utmaningar Organisatoriska Processer Arkiv System Styrdokument Personer Regulatoriska Offentlighetsprincipen Sekretess Persondata

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-10-21\dagordning\tjänsteutlåtande\8.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-09-16 MHN 2008-10-21 p 8 Stina Thörnelöf

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Långsiktig finansiering av REDD+

Långsiktig finansiering av REDD+ Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

20t2.387) 1. Tjänsteskrivelse 2. Plattform för kommunal samverkan inom Åkerströmmens awinningsområde VALLENTUNA KOMMUN. g 119

20t2.387) 1. Tjänsteskrivelse 2. Plattform för kommunal samverkan inom Åkerströmmens awinningsområde VALLENTUNA KOMMUN. g 119 VALLENTUNA KOMMUN Komm u nstyrelsens nä ri ngsl ivs- och pla nutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2013-70-24 16 (21) g 119 Styrgrupp och plattform för Âkerströmmens vattenvårdssamverkan (KS 20t2.387) Beslut

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter

Läs mer

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden

Läs mer

Ekonomiska styrmedel för hållbar vattenresursförvaltning. Mikael Olshammar

Ekonomiska styrmedel för hållbar vattenresursförvaltning. Mikael Olshammar Ekonomiska styrmedel för hållbar vattenresursförvaltning Sveriges bredaste miljökompetens Grundat 1966 cirka 200 medarbetare 28 % forskarutbildade, 62 % med annan akademisk utbildning ingenjörer, ekonomer,

Läs mer

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) 1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås

Läs mer

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

LUND REMISSVAR

LUND REMISSVAR LUND 2015-05-04 REMISSVAR Kävlingeåns vattenråd lämnar härmed sina synpunkter på Vattenmyndighetens samråd beträffande Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och Förvaltningsplan för 2015-2021 Vattenrådets

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Torrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

Stockholm det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar

Stockholm det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar Stockholm 160916 Håll Sverige Rents remissvar angående Naturvårdsverkets rapport om minskad förbrukning av plastbärkassar samt de kompletterande förslagen i pm från Miljö- och energidepartementet Sammanfattande

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning

Läs mer

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro

www.lansstyrelsen.se/orebro Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:6 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer