Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor"

Transkript

1 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor RAPPORT 5913 DECEMBER 2008

2 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor NATURVÅRDSVERKET

3

4 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2008 Tryck: CM Gruppen AB Omslagsbild: Bengt Littorin

5

6 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Förord Denna rapport beskriver hur ett sektorsövergripande avgiftssystem, som i förlängningen inkluderar utsläppshandel, kan utformas i syfte att minska kväve- och fosforbelastningen till Östersjön och Västerhavet på ett kostnadseffektivt sätt. Arbetet har utförts av Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen samt efter samråd med vattenmyndigheterna för Västerhavet, Södra Östersjön och Norra Östersjön. Erika Budh och Henrik Scharin, Naturvårdsverket, har varit projektledare. I arbetet har även Kerstin Blyh, Oskar Larsson, Linda Karlsson, Kristian Skånberg, Thomas Nitzelius och Kristina Eriksson, samtliga Naturvårdsverket, deltagit. Avsnittet om avgiftssystemets utformning baseras på underlag från Dennis Collentine, Gävle Högskola. Tre referensgrupper har under arbetets gång bistått med värdefulla synpunkter. Rapporten skickades även ut på remiss under hösten 2008 till ett antal myndigheter och organisationer. 1 Under september 2008 anordnade Naturvårdsverket också ett seminarium för erfarenhetsutbyte med representanter från befintliga avgiftssystem i USA och författare till förslag för handelssystem för Östersjön som helhet. Projektgruppen vill tacka de olika referensgrupperna och andra som bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Stockholm december 2008 Naturvårdsverket 1 Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, Jordbruksverket, LRF, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Vatten, Stockholm Vatten, samtliga Vattenmyndigheter, WWF, Naturskyddsföreningen, Fiskeriverket, Sjöfartsverket, Energimyndigheten, Kustbevakningen, SMHI, SGU, KEMI, samt Försvarsmakten. 3

7 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor 4

8 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9 BEGREPP OCH DEFINITIONER 11 1 INLEDNING Bakgrund Uppdrag och genomförande Syfte och avgränsningar Syfte Avgränsningar Rapportens struktur 16 2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR UPPDRAGET Kriterier för utformning av styrmedel Brister i befintliga styrmedel Koppling till Ramdirektivet för vatten 21 3 FÖRSLAG TILL AVGIFTSSYSTEM MED MÖJLIGHET TILL HANDEL Inledning Avgiftssystemets struktur Avgiftssystemets funktion Etablering av avgiftssystemets marknader Avgiftsmarknaden Åtgärdsmarknaden Andrahandsmarknad för handel med belastningsrätter Tillsyn Avgiftssystemets geografiska skala Avgiftssystemets dynamik Finansiering av avgiftssystemet 37 4 KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET Inledning Transaktionskostnader Måluppfyllelse Kostnadseffektivitet Dynamisk effektivitet Hantering av osäkerheter Fördelningseffekter Sammanfattning 45 5

9 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor 5 SLUTSATSER 47 6 YTTERLIGARE UTREDNINGSBEHOV Bakgrund och syfte Förslag till genomförande Fas 1 Januari 2009 till juni Fas till Organisation och resurser Tidplan och kontrollpunkter 53 REFERENSER 55 BILAGOR 1-7 Bilaga 1 Bedömning av styrmedel Bilaga 2 Beskrivning av befintliga styrmedel Bilaga 3 Internationella erfarenheter Bilaga 4 Utformning av avgiftssystem Bilaga 5 Skillnaden mellan utsläppshandel och avgiftssystem Bilaga 6 Transaktionskostnader Bilaga 7 Fallstudier 6

10 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Sammanfattning Rapporten beskriver hur ett sektorsövergripande avgiftssystem, som i förlängningen inkluderar utsläppshandel, kan utformas i syfte att minska kväve- och fosforbelastningen till Östersjön och Västerhavet på ett kostnadseffektivt sätt. Belastningen av kväve och fosfor från svenska källor till havet har på senare år minskat, men återhämtningen i miljön har inte gått lika snabbt och ytterligare reduktioner krävs. Sverige har undertecknat en överenskommelse, Baltic Sea Action Plan, mellan Östersjöländerna om att kraftigt ytterligare reducera närsaltsbelastningen. Redan idag finns en uppsjö styrmedel i syfte att få åtgärder som minskar närsaltsbelastningen (kväve och fosfor) till stånd men forskningsresultat pekar på att dagens nationella styrmedel genererat onödigt kostsamma åtgärder. Detta kan delvis förklaras av att flertalet befintliga styrmedel är sektors- eller till och med åtgärdsspecifika, vilket skapar dåliga förutsättningar för att styra mot de åtgärder som kännetecknas av låga kostnader. Flertalet befintliga styrmedel tar inte heller hänsyn till åtgärdens slutgiltiga effekt på recipienten, utan baseras på utsläppsreduktioner vid källan. De utmaningar som politiken står inför är således åtminstone två. För det första måste ambitionsnivån höjas väsentligt för att de nya målsättningarna för bl.a. Östersjön ska uppnås. För det andra måste styrmedlen utformas så att de billigaste åtgärderna genomförs först. Förslaget till avgiftssystem hanterar båda dessa utmaningar. Avgiftssystemet består av tre sammankopplade marknader. Genom att dela upp systemet i tre olika marknader kan varje marknad utformas för att uppfylla en specifik funktion. I ett första steg på avgiftsmarknaden regleras utsläppskällor genom bindande lagkrav. Lagkraven innebär att de reglerade källorna utan avgift tillåts släppa ut en viss mängd närsalter, fastställd genom ett utsläppstak, men att de för eventuella utsläpp som överskrider utsläppstaket kan välja mellan att antingen genomföra egna åtgärder för att minska utsläppen eller betala en avgift som ger en rättighet att belasta recipienten med en viss mängd under en bestämd tidsperiod, en s.k. belastningsrätt. Aktörerna på avgiftsmarknaden utgörs av en reglerande myndighet och reglerade utsläppskällor som via myndigheten kan finansiera kompensatoriska åtgärder. På åtgärdsmarknaden tecknar den reglerande myndigheten kontrakt med utförare av kompensatoriska åtgärder, d.v.s. åtgärder som kompenserar för den del av utsläppen på avgiftsmarknaden som överskrider de individuella utsläppstaken. Dessa åtgärder genomförs av aktörer mot en ersättning som i efterhand finansieras av avgifterna på avgiftsmarknaden. De ersättningar som betalas ut på åtgärdsmarknaden är alltså styrande för avgiftsnivån på avgiftsmarknaden. När de två första marknaderna har etablerats kan dessutom en andrahandsmarknad upprättas för handel med belastningsrättigheter. På denna marknad kan belastningsrätter köpas och säljas mellan aktörer istället för att transaktionerna sker 7

11 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor genom myndighetens försorg. Syftet med denna marknad är att öka kostnadseffektiviteten och flexibiliteten. Den reglerande myndigheten är en central aktör i systemet och kan liknas vid en mäklare: den sköter kontakten med avgiftsbetalare på avgiftsmarknaden och ser till att inbetalda avgifter finansierar kompensatoriska åtgärder. På detta sätt minskas de transaktionskostnader som varit ett hinder när traditionell utsläppshandel använts för att minska närsaltsbelastningen från punktkällor såväl som diffusa källor. Det föreslagna avgiftssystemet väntas medföra en ökning i transaktionskostnader relativt dagens system, men i övrigt bedöms förslaget medföra väsentliga förbättringar med avseende på kostnadseffektivitet, måluppfyllelse, dynamisk effektivitet, samt möjligheten att hantera osäkerheter och fördelningsaspekter. Det har i pågående arbete inte varit möjligt att hantera alla de aspekter som omgärdar förslaget på sådan detaljnivå att förslaget är färdigt att sjösättas. Ytterligare utredningsbehov finns på ett antal områden. Naturvårdsverket föreslår därför en fortsättning på detta uppdrag i form av dels fördjupad analys ( ) och dels praktisk tillämpning/test i ett pilotområde ( ). Syftet är att ta fram ett förslag som är så utförligt att det kan hanteras i den politiska processen. 8

12 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Summary This report describes a cross-sector charge system, with features of a permit trading system, designed to reduce the nitrogen and phosphorus load to the Baltic and the West Sea in a cost-effective way. The load of nitrogen and phosphorus to the sea from Swedish sources has decreased over the last years, but the sea environment has not recovered at the same pace and further reductions are required. Sweden has signed an agreement, the Baltic Sea Action Plan, with other Baltic Sea countries to take further actions. Already there is a number of policy instruments geared toward emissions of nitrogen and phosphorus, but research shows that these instruments generate unnecessarily high costs. This can be explained by the fact that the majority of existing policy instruments are sector- or, in some cases, even measure specific and therefore limit the possibilities of low cost measures being implemented first. Most of these instruments do not consider the measures impact on the actual recipient, but focus mainly on emissions at the source. Policy makers are confronted with at least two challenges. First, the level of ambition must increase substantially in order for higher targets to be reached. Secondly, policy instruments must be shaped so that low cost measures are implemented first. This proposal embodies mechanisms that meet these challenges. The charge system consists of three interconnected markets. By separating the system into these markets, each market can be shaped in order to fulfil a specific function. As a first step, sources of discharges are regulated through caps in the charge market. The caps allow regulated sources to discharge a certain amount of nutrients without having to pay a charge. However, for any amount of discharge that exceeds the requirements, the emitters can choose between implementing measures to meet the regulations or paying a charge that gives them the right to emit a certain load to the recipient during a specific time period, a so called right to load. The agents on the charge market are a regulating authority and regulated sources that, through charges paid to the authority, finance so called compensatory measures. Compensatory measures are measures that compensate for the amount of discharges on the charge market that exceeds the sum of individual caps. They are contracted by the regulatory authority in the measures market and carried out by market agents that can achieve reductions in excess of their cap or by those who can mitigate emissions to the sea through unregulated activities that do not generate emissions, e.g. mussel farming and wetlands. The measures are financed by revenues obtained in the charge market. Compensations paid on the measures market therefore determine the charge level in the charge market. When these two initial markets have been established, a second-hand-market is created where rights to load can be traded. In this market rights to load are traded directly between different stakeholders. The purpose of this market is to enhance the cost-effectiveness and flexibility of the system. 9

13 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor The regulating authority is a key actor in the system and can be likened with a broker: it manages the contact with charge payers on the charge market and are responsible for using the revenues from these charges to finance compensatory measures. This role reduces the transaction costs that have been an obstacle when a traditional permit market have been used to reduce the load of nutrients from nonpoint sources as well as point sources. Although the proposed charge system is expected to lead to decreased transaction costs compared with traditional trading systems, the transaction costs are likely to increase in comparison with existing policy instruments but, in return, the proposal is expected to generate benefits with regard to the following aspects: costeffectiveness of measures, target fulfilment, dynamic efficiency as well as an increased potential to deal with uncertainties and distributional consequences. It has not been possible to address all aspects of the charge system to such a degree that it is ready for implementation. Further analysis is needed in a number of areas. The Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) therefore proposes a continuation of this assignment to deepen the analysis ( ) and run a test in a pilot area ( ). 10

14 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Begrepp och definitioner Administrativa kostnader: Kostnader som uppstår på grund av att hantera styrmedlet för såväl företag, hushåll som myndighet. Avgift: Skiljer sig från skatt i det att den är statsfinansiellt neutral i det att intäkterna av avgiften går till att hantera miljöproblemet ifråga. Avrinningsområde: Ett landområde där ytvattnet strömmar via en serie av vattendrag till enda utlopp i en sjö eller till havet. Belastning: Mängden fosfor/kväve från en viss källa/region som når recipienten. BSAP: Baltic Sea Action Plan är Helcoms aktionsplan för Östersjön och Kattegatt. Delavrinningsområde: Ett avrinningsområden till ett biflöden inom ett huvudrinningsområde. En hierarkisk indelning kan görs i mindre och mindre biflöden. Diffusa källor: Utsläpp som inte kan härledas till en geografisk punkt, t ex markläckage från jordbruk och dagvatten från tätorter. Dynamisk effektivitet: Incitament skapas som leder till teknologisk utveckling av kostnadseffektiva åtgärder. Förorenaren betalar: Innebär att förorenaren skall bära kostnaden för utsläppsminskningen, återställning av miljön samt kompensationskostnaden till de av miljöeffekterna drabbade individerna. Fördelningseffekter: Indikerar vilka som bär de samhällsekonomiska kostnaderna som åtgärder genererar, beror på styrmedel. Helcom: Helsingforskonventionen eller konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, är ett samarbete mellan de olika staterna runt Östersjön samt EU-kommissionen. Hot spots: Geografisk koncentration av stora utsläppsmängder som leder till lokala miljöeffekter men också påverkar större områden. Huvudavrinningsområde: Avrinningsområden till de 118 största vattendragen som mynnar till havet i Sverige samt Öland. Konsekvensanalys: Identifierar, kvantifierar och om möjligt värderar kostnaderna och nyttan av att uppnå ett visst mål alternativt av ett visst mål eller åtgärd. Kostnadseffektivitet: Ett visst reduktionsmål nås till lägsta möjliga kostnad. Kustområde: Landområde vars ytvatten rinner rätt ut i havet via små vattendrag och som inte omfattas av avrinningsområdet till en större älv eller å. Kustzon: Geografisk avgränsat havsområde i anslutning till land, till exempel Stockholms skärgård. Läckage: Utlakning av substanser från marken till ytvatten eller grundvatten Marginalkostnad: I detta sammanhang, kostnaden för att minska belastningen på havet med ytterligare en enhet. Måluppfyllelse: Att man når uppsatt mål för styrmedlet. PLC5: En sammanställning av belastningsdata för vatten och hav avseende år 2006 som görs inom HELCOM. Det svenska underlaget till PLC5 vad gäller kväve och fosfor finns redovisat i Naturvårdsverkets rapport 5815, Punktkällor: Förorening kan härledas till en specifik punkt såsom ett avloppsrör, dräneringsrör. 11

15 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Recipient: I detta sammanhang, den vattenförekomst som är föremål för en viss kväve- och/eller fosforbelastning. Reglering: Föreskriva en viss reduktion, beteende, reningsteknologi, eller aktivitet. Retention: Samlingsbegrepp för alla processer som innebär att bara en viss andel av den totala mängden utsläppt fosfor eller kväve från en viss källa når slutrecipienten p.g.a. denitrifikation, upptag i biota, eller sedimentation. Styrmedel: Med styrmedel avses statens verktyg för att få åtgärder genomförda. Dessa kan grovt indelas i normativa styrmedel som t ex lagar och regler, ekonomiska styrmedel som t ex skatter och avgifter samt information som styrmedel. Styrmedelsanalys: Värdering av ett styrmedel utifrån vissa kriterier, såsom måluppfyllelse, kostnadseffektivitet, samt dynamisk effektivitet. Subvention: Finansiell ersättning, vilken finansieras via skattemedel, som betalas ut till företag eller privatperson för att skapa incitament för att en viss åtgärd genomförs alternativt gynna produktionen/konsumtionen av en viss vara/tjänst. Transaktionskostnader: I detta sammanhang, alla kostnader förknippade med införandet och upprätthållande av ett styrmedel som inte direkt hänförs till kostnaden för minskade utsläpp. Våtmark: Fuktiga och blöta områden, där hydrofil (vattenälskande) vegetation dominerar, samt grunda, företrädesvis mindre, sjöar och vattensamlingar. Åtgärder: En fysisk eller beteendemässig förändring i syfte att minska kväve- och fosforbelastningen till en recipient. Det kan t ex vara att odla fånggrödor, installera bättre reningsutrustning i ett reningsverk eller odla musslor. 12

16 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor 1 Inledning 1.1 Bakgrund Belastningen av kväve och fosfor från svenska källor till havet har minskat, men återhämtningen i miljön har inte gått lika snabbt och ytterligare reduktioner krävs (Naturvårdsverket 2008a). Under ett ministermöte i november 2007 undertecknandes en överenskommelse, Baltic Sea Action Plan (BSAP), mellan Östersjöländerna om att ytterligare reducera närsaltsbelastningen (kväve och fosfor) från samtliga länder (HELCOM 2007). För Sveriges del innebär överenskommelsen en rekommendation om att minska belastningen av fosfor till havet med 34 procent (290 ton/år) och kvävebelastningen med 29 procent ( ton/år) till år För att uppnå detta mål kommer långtgående åtgärder att krävas inom de flesta sektorer som orsakar närsaltsutsläpp. För att varje land ska klara betinget och göra det till lägsta möjliga kostnad inom respektive land, ska åtgärdsprogram tas fram till år 2010 och åtgärder ska ha vidtagits senast Idag finns en uppsjö styrmedel i syfte att få till stånd åtgärder som minskar närsaltsbelastningen, se Bilaga 2 för en närmare beskrivning av ett urval av dessa. Flera forskningsresultat har dock funnit att dagens nationella styrmedel har lett till onödigt kostsamma åtgärder (se exempelvis Elofsson och Gren 2004; Naturvårdsverket 2008c). Med andra ord kunde uppnådd belastningsminskning ha klarats av till en lägre kostnad, eller så hade en större belastningsreduktion kunnat åstadkommas till samma kostnad. Detta kan delvis förklaras av att flertalet befintliga styrmedel är sektors- eller till och med åtgärdsspecifika, vilket skapar dåliga förutsättningar för att styra mot de åtgärder som kännetecknas av låga kostnader. Flertalet befintliga styrmedel tar inte heller hänsyn till åtgärdens slutgiltiga effekt på recipienten, utan baseras på utsläppsreduktioner vid källan. De utmaningar som politiken står inför är således åtminstone två. För det första måste ambitionsnivån höjas väsentligt för att de nya målsättningarna för bl.a. Östersjön ska uppnås. För det andra måste styrmedlen utformas så att de billigaste åtgärderna genomförs först. Det finns förutsättningar att utforma nya styrmedel som uppnår befintliga eller framtida reduktionsmål till en lägre kostnad än vad som är möjligt med befintliga styrmedel. Generellt kan konstateras att system baserade på utsläppshandel 2 varit framgångsrika för att minska luftförorening till lägsta möjliga kostnad (se exempelvis Burtraw et al. 2005). Om enbart punktkällor Med styrmedel avses statens verktyg för att få åtgärder genomförda. Dessa kan grovt indelas i normativa styrmedel som lagar och regler, ekonomiska styrmedel som skatter och avgifter, samt information som styrmedel. Med åtgärd menas en fysisk eller beteendemässig förändring i syfte att minska kväveoch fosforbelastningen till en recipient. Det kan t.ex. vara att odla fånggrödor, installera bättre reningsutrustning eller minska tillförseln av gödsel. 2 Ett begränsat antal utsläppsrätter fastställer den totala tillåtna utsläppen (cap) och delas ut till en mängd källor, som tillåts överföra dessa mellan sig genom handel (trade). En utsläppskälla som ingår i systemet måste ha utsläppsrätter som täcker dess beräknade utsläpp. Varje källa väljer mellan att använda sina utsläppsrätter, och kan dessutom köpa fler om totala utsläpp överskrider innehavet av utsläppsrätter, eller att reducera utsläppen och sälja. Om priset på utsläppsrätter är högre än reningskostnaderna vid en viss källa är det lönsamt för den källan att ta på sig reningskostnaden och sälja utsläppsrätter. Om reningskostnaden är högre än priset är det istället lönsamt för att köpa utsläppsrätter och fortsätta som tidigare. Att varje källa själv väljer om den ska köpa eller sälja utsläppsrätter innebär alltså att de utsläppsreduktioner som uppnås görs där dessa har lägsta kostnad, d.v.s. systemet ger en kostnadseffektiv lösning. I en värld utan transaktionskostnader erbjuder alltså system för handel med utsläppsrätter ett kostnadseffekt sätt att minska utsläpp. Se även Bilaga 1 för en teoretisk beskrivning av utsläppshandel. 13

17 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor inkluderas i ett handelssystem för vattenkvalitet så skulle det kunna utformas enligt samma modell som används för luft. Dock har försök att tillämpa samma modell för närsaltsbelastning till vatten inte fallit väl ut när diffusa källor, såsom jordbruk, inkluderats. Problemet förklaras i stor grad av de höga kostnader relaterade till själva handeln mellan punktkällor och diffusa utsläppskällor samt svårigheten att mäta utsläppen från diffusa källor. Men det är nödvändigt att inkludera de diffusa källorna eftersom dessa står för en stor del av de svenska närsaltsutsläppen till Östersjön och Västerhavet och för att potentialen för relativt billiga reningsåtgärder är hög. Mot denna bakgrund föreslås i denna rapport ett sektorsövergripande avgiftssystem som skapar incitament för att uppnå en önskad belastningsreduktion av kväve och fosfor till Östersjön och Västerhavet till lägsta kostnad. 1.2 Uppdrag och genomförande Föreliggande rapport redovisar resultaten från regeringsuppdrag 24 i Naturvårdsverkets regleringsbrev (2007): Kostnadseffektivitet innebär att målet nås till lägsta möjliga kostnad. Begreppet förklaras utförligare i avsnitt 2.1 samt i Bilaga 1. Naturvårdsverket skall ta fram förslag till modeller för avgiftssystem som kan bidra till att på ett kostnadseffektivt sätt minska övergödningen i Östersjön och Västerhavet. Möjligheten att låta ett avgiftssystem innefatta handel med utsläppsrätter för fosfor och kväve skall analyseras. Naturvårdsverket skall beräkna kostnader för förslagens genomförande och analysera de samhällsekonomiska och statsfinansiella effekterna av förslagen samt konsekvenser för verksamhetsutövare. Uppdraget skall genomföras efter samråd med de länsstyrelser som är vattenmyndigheter i Västerhavets, Södra Östersjöns och Norra Östersjöns vattendistrikt. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december Efter överenskommelse med Miljödepartementet i september 2007 bestämdes att beräkning av kostnader för förslagets genomförande inte inkluderas i uppdraget utan hanteras i en eventuell pilotstudie. Detta eftersom kostnaderna beror på ännu ej tagna politiska beslut om reduktionsmål och vilka sektorer som ska inbegripas. Det bestämdes även att uppdraget skulle fokusera på en avgiftsmodell (snarare än flera modeller) som kan utformas på olika sätt. Det har dessutom varit svårt att finna något alternativt avgiftssystem som har hög potential för kostnadseffektivitet samtidigt som målen uppnås. Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp på Naturvårdsverket med viktiga bidrag från konsulter och efter samråd med Vattenmyndigheterna för Norra och Södra Östersjön samt Västerhavet. En intern referensgrupp och två externa referensgrupper, en vetenskaplig och en för myndigheter och andra intressenter, har bistått arbetet med värdefulla synpunkter. I Naturvårdsverkets interna referensgrupp har Eva-Lotte Bernekorn-Sandin, Jonna Carlsson, Linda Eriksson, Anders Jonsson, Lars Klintvall, Kersti Linderholm, Mats Lindgren, Håkan Staaf, Katrin Zimmer och Elisabeth Öhman medverkat. Den vetenskapliga referensgruppen har utgjorts av Katarina Elofsson (SLU), Lena Gipperth (Göteborgs universitet), 3 I den ursprungliga uppdragsformuleringen så skulle uppdraget redovisas den 31:a oktober 2008, men projektet gavs en förlängning med 2 månader. 14

18 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Holger Jonsson (SLU) och Håkan Rosenqvist (konsult). Slutligen har Lennart Gladh (WWF), Emelie Hansson (Naturskyddsföreningen), Rune Hallgren och Markus Hoffman (LRF), Bo Norell (Jordbruksverket), Lars-Gunnar Reinius (Stockholm Vatten), Bo Rutberg (Sveriges kommuner och landsting) samt Jenny Stendahl (Skogsstyrelsen) medverkat i den externa referensgruppen. Vidare har synpunkter hämtats in vid flera internationella konferenser där förslaget till avgiftssystem har presenterats. I september 2008 anordnades en workshop för utbyte av erfarenheter med Douglas Hall (Manager, Program Development, Miami Conservancy District), Mark S. Keiser (Senior Scientist, Kieser & Associates, LLC and Acting Chair Environmental Trading Network) samt Markku Ollikainen (Professor of Environmental and Resource Economics, University of Helsinki). I samband med workshopen anordnades även ett seminarium under vilken Mark Keiser presenterade de amerikanska erfarenheterna av olika ekonomiska styrmedel riktade mot vattenkvalitets frågor, Douglas Hall presenterade ett styrmedelssystem som sjösatts i Ohio, och som i många delar påminner om avgiftssystemet som presenteras i denna rapport och Markku Ollikainen presenterade ett styrmedelsförslag för samtliga Östersjöländer som finansierats av Nordic Environment Finance Corporation (NEFCO). 1.3 Syfte och avgränsningar Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva hur ett kostnadseffektivt styrmedel i form av ett avgiftssystem, med möjlighet till handel, för närsalter ska utformas för att minska övergödningen till Östersjön och Västerhavet. Styrmedlet ska: Rikta sig mot såväl diffusa källor som punktkällor. I så hög grad som möjligt vara sektorsövergripande. Vara differentierat på lämplig geografisk skala. Projektet ska identifiera vilka problem som måste lösas för att styrmedlet ska få önskad effekt. Rapporten belyser i möjligaste mån de samhällsekonomiska effekter som det föreslagna styrmedlet generar i jämförelse med dagens styrmedel Avgränsningar Formuleringen av regeringsuppdraget ger tydliga ramar för projektet. Projektet är begränsat till att ta fram ett kostnadseffektivt styrmedel i form av ett avgiftssystem som inkluderar möjlighet till handel. Alltså har styrmedel uteslutits som inte ansetts uppfylla kravet på kostnadseffektivitet och styrmedel som inte kan definieras som avgiftssystem med möjlighet till handel. Således föreslås inte separata instrument såsom regleringar, lagkrav, skatter eller informationskampanjer. Däremot kommer flera av dessa styrmedel att behövas som komplement till det föreslagna avgiftssystemet och de beskrivs därför enbart ur den aspekten. 15

19 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Med transaktionskostnader avses alla kostnader med att införa och upprätthålla ett styrmedel som inte direkt hänförs till själva åtgärdskostnaden. Transaktionskostnader diskuteras i avsnitt 4.2 samt Bilaga 7. Rapporten fokuserar på styrmedlets utformning nationellt. Dock kan det föreslagna styrmedlet utvidgas till att omfatta andra länder, men det ligger inte inom uppdragets ram att diskutera optimal fördelning av åtgärder mellan olika Östersjöländer. Totalkostnaden för det föreslagna avgiftssystemet beror på reduktionsmålet och hur reduktionerna ska genomföras. Hur denna kostnad fördelas på olika aktörer beror på vilka sektorer som åläggs att bära kostnaden för att uppnå målet. Förslaget tar varken ställning till reduktionsmål eller vilka som ska bära kostnaderna av åtgärderna eftersom detta i grunden bygger på fördelningspolitiska avvägningar. Detta innebär att de konsekvenser styrmedlet i slutändan kan innebära för vissa sektorer inte kan skattas inom ramen för denna rapport. Fallstudierna i Bilaga 7 belyser dock vissa av dessa aspekter. Avsikten är att rapporten ska kunna användas som språngbräda för en pilotstudie där förslaget implementeras på försök i ett lämpligt område. I en sådan pilotstudie ingår en förberedande del i form av en djupare juridisk utredning av förslaget samt andra återstående frågeställningar som behöver adresseras. En pilotstudie är direkt nödvändig eftersom det ofta visat sig att det utfall som erhålls i verkligheten inte alltid motsvarar det utfall som en empirisk fallstudie genererar. En pilotstudie kan ge signaler om vilka ytterligare juridiska aspekter som måste hanteras samt tillföra bättre information om styrmedlets transaktionskostnader och faktiska åtgärdskostnader. 1.4 Rapportens struktur I rapportens första kapitel diskuteras de utgångspunkter som rapporten gått efter för att ta fram ett förslag i enlighet med regeringsuppdragets önskemål. I detta kapitel beskrivs dels vilka kriterier som använts för att bedöma ett styrmedel men även hur befintliga styrmedel förhåller sig till dessa kriterier. Därefter ges i Kapitel 3 en beskrivning av utformningen av det föreslagna avgiftssystemet. I Kapitel 4 diskuteras konsekvenserna av förslaget i form av ökade transaktionskostnader och de vinster som erhålls på grund av ökad kostnadseffektivitet. Dessutom analyseras hur avgiftssystemet förhåller sig till andra kriterier samt vilka långsiktiga effekter det kan tänkas innebära. Slutsatserna av uppdraget redovisas i Kapitel 5. En beskrivning av ytterligare utredningsbehov ges slutligen i Kapitel 6. Fördjupningar av respektive kapitel finns i bilagorna: 1. Bedömning av styrmedel, 2. Beskrivning av befintliga styrmedel, 3. Internationella erfarenheter, 4. Utformning av avgiftssystemet, 5. Skillnaden mellan utsläppshandel och avgiftssystem, 6. Transaktionskostnader samt 7. Fallstudier. 16

20 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor 2 Utgångspunkter för uppdraget 2.1 Kriterier för utformning av styrmedel När effektiviteten av styrmedel bedöms används oftast följande tre huvudkriterier 4 : Måluppfyllelse Kostnadseffektivitet Dynamisk effektivitet Andra aspekter att ta hänsyn till inkluderar styrmedlets hantering av osäkerheter och acceptans. Med måluppfyllelse avses helt enkelt styrmedlets potential att uppnå det fastställda målet och denna kan skilja sig markant mellan olika styrmedel. Generellt anses normativa styrmedel, i form av olika typer av regleringar, och utsläppshandel ha högre potential avseende måluppfyllelse i jämförelse med övriga styrmedel (se Bilaga 1). I vissa fall förklaras dock styrmedlets måluppfyllelse av tillsynsgraden snarare än styrmedlet i sig. Exempelvis kan bristande tillsyn troligen förklara att föreskrifter för enskilda avlopp endast efterlevs till 60 procent (Naturvårdsverket 2004). Ett styrmedels kostnadseffektivitet definieras som att målet uppnås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad (alternativt att största möjliga reduktion åstadkoms för en given kostnad) och beror på styrmedlets förmåga att skapa incitament för genomförande av de billigaste åtgärderna. Figur 2.1 illustrerar om en åtgärd är kostnadseffektiv eller ej. Figur 2.1 Kostnadseffektiva åtgärder 4 Se Bilaga 1 för en mer utförlig diskussion kring dessa kriterier och hur olika styrmedel förhåller sig till dem. 17

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor

Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor rapport 6345 mars 2010 Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle

Läs mer

Långsiktig finansiering av REDD+

Långsiktig finansiering av REDD+ Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf

Läs mer

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön LJUNGBY KOMMUN Kommunstyrelsen Saminnnir-Moaku,sEN 2015-C-4-14KALMAF1 LAN Iiik. 2015-05 0 1111111111111111 Ks 52 2015/0115 340 Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön Svar på remiss Beslut

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten Utmaningar Organisatoriska Processer Arkiv System Styrdokument Personer Regulatoriska Offentlighetsprincipen Sekretess Persondata

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Kostnadseffektivitetsanalys i EG:s ramdirektiv för vatten

Kostnadseffektivitetsanalys i EG:s ramdirektiv för vatten Rapport 2006:16 Kostnadseffektivitetsanalys i EG:s ramdirektiv för vatten Figur 5: Scenario Vattendrag som rinner genom område 1 och 2 och slutligen mynnar ut i kust området. Avloppsreningsverk A i område

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Bo Gustafsson bo.gustafsson@su.se www.balticnest.org Östersjön 9 kustländer Area = 420 000 km 2 Medeldjup = 50 m Maxdjup= 459 m Relativt stort mynningsområde

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Sveriges åtagande i Baltic Sea Action

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet 2010-01- 13 Dnr Ä171/10 Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM Till Miljödepartementet I det följande lämnar havsmiljöinstitutet sitt svar på remissen

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk

Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk För genomförande av aktionsplanen för Östersjön och Kattegatt samt miljökvalitetsnormer för kväve och fosfor rapport 6521 oktober 2012 Styrmedel för

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Trolla fram de osynliga aktörerna Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Vilka orsakar dålig havsmiljö? Kan de ändra sig? Aktörer och handlingar som ligger bakom belastningen behöver

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

GREEN DEPARTURES. DMAN - Departure Management. Operativa tester på Arlanda september/oktober 2007

GREEN DEPARTURES. DMAN - Departure Management. Operativa tester på Arlanda september/oktober 2007 GREEN DEPARTURES DMAN - Departure Management Operativa tester på Arlanda september/oktober 2007 GREEN DEPARTURES Departure Management Effekten av att använda DMAN DMAN procedurer och informationsflöden

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-03-25 BESLUT Permian Master Fund, LP FI Dnr 14-8205 Cayman Island 94 Solaris Ave, Camana Bay Po BOX 1348 Grand Cayman KY1-1108 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Så kommer smittskyddet in i förslaget till ny föreskrift Margareta Lundin Unger Margareta.lundin-unger@havochvatten.se Film framtagen av

Läs mer

www.miljosamverkan.se

www.miljosamverkan.se www.miljosamverkan.se Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia Lunder tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@o.lst.se 1 Dagvatten 22 sept 04 Miljösamverkan

Läs mer

Styrmedel för minskade utsläpp

Styrmedel för minskade utsläpp Bilaga 1 Styrmedel för minskade utsläpp Bilaga 1 till rapport 2010:10 Bilaga 1 Styrmedel för minskade utsläpp 2010-04-30 Utredningsenheten Författare Sara Johansson Innehåll 1 Miljöförstöring ett samhällsekonomiskt

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Rica Hotel, Stockholm, 8 mars 2011 Arktiska Rådet Arktiska Rådet etablerades 1996

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen. Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

Kort bakgrund om vattenförvaltningen. Tillsammans gör vi det hållbara möjligt Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför r en särskild s vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013 Sammanställning med rekommendationer Denna sammanställning bygger på resultat av möten, synpunkter inkomna via epost, samt den projektutvärdering

Läs mer

Remiss av förslag till ändrade föreskrifter för Abisko nationalpark

Remiss av förslag till ändrade föreskrifter för Abisko nationalpark 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Stefan Henriksson Tel: 010-698 13 40 stefan.henriksson @naturvardsverket.se REMISS 2014-01-27 Ärendenr: NV-04878-13 Se sändlista Remiss av förslag till ändrade

Läs mer

Konferens den 13-14 april 2011 i Umeå

Konferens den 13-14 april 2011 i Umeå Konferens den 13-14 april 2011 i Umeå Ekologisk kompensation nytt verktyg i Sverige? Välkommen till den första konferensen i Sverige om ekologisk kompensation. Konferensens syfte är att inleda en bred

Läs mer

Mångfald som en del av affärsstrategin

Mångfald som en del av affärsstrategin Inbjudan/Invitation Mångfald som en del av affärsstrategin Diversity as part of the Business Strategy Friday, 31 January, 2003 Quality Hotell 11, Göteborg CENTRUM FÖR MÅNGFALDSSTUDIER OCH PRAKTISK INTEGRATION

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer