Val av styrmedel. Definiera äganderätter, Coase teorem. Regleringar. Skatter och subventioner. Marknader för utsläpp. Reglering eller skatt??
|
|
- Sten Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Val av styrmedel Definiera äganderätter, Coase teorem Regleringar Skatter och subventioner Marknader för utsläpp Reglering eller skatt??
2 Äganderätter, Coase Teorem Två olika aktiviteter: (A) (B) Skogsbruk Rennäring Skogsbruket påverkar rennäringen negativt. Hur mycket skog respektiv renar skall produceras? Coase Teorem: Om äganderätten till marken är väl definierad kommer produktionen av skog respektive renar att vara den samhällsekonomiskt rätta, dvs, externaliteten är eliminerad. Detta gäller oavsett vem av parterna som har äganderätten.
3 Äganderätter, Coase Teorem kr MB skog MC renar x* skog (x) MC renar = kostnadsökning i renäringen av intesifierat skogsbruk MB skog = vinstökning i skogsbruket av intensifierat skogsbruk
4 Äganderätter, Coase Teorem Fördelar med Coase lösningen: Externaliteten elimineras utan styrmedel Båda parter är nöjda då förhandlingarna sker mellan de parter som drabbas Nackdelar med Coase lösningen: Inkomstfördelningen påverkas av vem som har äganderätten. Förhandlingskostnaderna kan vara höga Om det är många som drabbas av externaliteten är Coase lösningen i praktiken omöjlig
5 Kvantitativa regleringar Kr λ** a MD En enda utsläppskälla. Regleraren känner med säkerhet förorenarens teknologi. Företaget väljer utsläppsnivån z *. 0 z** z* MB z = reduktionskostnad utsl pp (z) En effektiv reglering erhålls vid z **. Summan av skadekostnader och reningskostnader minimeras En optimal reglering innebär att marginalkostnaden för rening är lika med den marginella skadekostnaden (λ ** )
6 Kvantitativ eller teknologisk reglering? Kr 0 ing B R* MC B a R A b c R B d MC A Rening A R* 0 Två teknologier, A och B. Myndigheterna föreskriver att man skall använda teknologi A och rena upp till R *. Den totala reningskostnaden blir b + c + d Om man fått välja B istället hade kostnaden blivit a + b + c Om de två teknologierna kan kombineras blir kostnaden b+ c. Om inte regleraren har kunskap om alla möjliga teknologier är krav på viss teknik i allmänhet inte kostnadseffektivt.
7 Kvantitativ reglering med flera utsläppskällor MC MC A MC B MC(R A +R B ) MC A = 10 R MC B = 5 R R *A = 2 R *B = 4 Rening Reglering av flera utsläppskällor innebär att varje källa ges en individuell utsläppskvot. Hur stor kvot skall varje källa få? Utslällskällor med höga kostnader skall ges en stor kvot, och de med låga kostnader liten kvot. Vad krävs för att vi skall kunna utfärda de rätta kvoterna? Är det rimligt att tro att regleraren klarar av att reglera optimalt?
8 Miljöskatter, en utsläppskälla π p = P Q C(Q) Företaget väljer Q så att: P = MC p (Q) Dvs, Q = Q p C, MR MC s = C'(Q) + a. k MC f = C'(Q) MR = P a. k 0 Q -a. k Q s Q f Utsläpp: z = k Q Skada: Samhällets vinst: D = a z = a k Q π p = P Q C(Q) D π p = P Q C(Q) a k Q Störst vinst för samhället får vi om vi väljer Q så att: P = MC p (Q) + a k Vad händer om vi låter företaget betala en skatt t = a för varje enhet utsläpp?
9 Miljöskatter, en utsläppskälla MC t = a = reningskostnad = skattebetalning MC rening En skatt på utsläpp innebär dels en reningskostnad för de enheter man inte släpper ut, dels en skattebetalning för de enheter man väljer att släppa ut 0 R s 100% Rening Utsl pp z s 0
10 Miljöskatt eller reglering Miljöskatt eller reglering, båda ger den samhällsekonomiskt rätta lösningen i denna enkla modell. De har olika effekt på inkomstfördelningen I en inflationistísk ekonomi måste miljöskatten anpassas kontinuerligt. Om det råder osäkerhet kring värdet av miljöförbättringar och/eller renings-kostnaderna kommer resultatet av en miljöskatt och reglering att vara olika
11 Miljöskatt kontra reglering när utsläppskällorna är många 2 företag (1 och 2). Företagen är lika förutom att företag 1 har högre kostnad för rening. En optimal reglering innebär att företag (individ) 1 får en utsläppskvot motsvarande x 1, och företag (individ) 2 x 2. kronor MC 1 t* x 1 x*/2 x 2 MC 2 MC 1 + MC 2 x* En optimal skatt innebär att båda får betala en skatt t * för varje enhet utsläpp. En reglering innebär att vi behöver detaljerad kunskap om varje enskild utsläppskälla. Om vi använder en miljöskatt behövs ej detaljerad information om företag/individer
12 Överlåtbara utsläppsrättigheter Myndigheterna beslutar om en given utsläppsmängd (reningsnivå), x*, inom ett visst område. Denna givna mängd fördelas initiellt efter någon fördelningsprincip: Grandfathering, fördelning efter gällande koncessioner (utsläpp) Auktion där även potentiella aktörer får möjlighet att köpa rättigheter. Efter det initiella skedet tillåts aktörerna att att köpa och sälja dessa rättigheter.
13 Överlåtbara utsläppsrätter
14 Praktiska implikationer Få aktörer som genererar miljöförstöring Direkt reglering eller väldefinierade äganderätter Många olika miljöförstörare miljöskatt eller utsläppsrättigheter med utsläppsrättigheter uppnår man garanterat miljömålet, medan kostnaderna är osäkra med en miljöskatt vet man maginalkostnaden medan träffsäkerheten vad gäller miljömålet är osäker.
15 Komplikationer Effekterna på miljön av en viss verksamhet är olika p.g.a skillnader i klimat, skillnader i naturens upptagningsförmåga, befolkningstäthet, etc. Exempel: Jordbrukets användning av konstgödsel Region Miljöpåverkan vid kusten, % per ton kväve i jordbruket Bottenviken 0.03 Bottenhavet 0.05 Östersjön 0.07 Öresund 0.21 Kattegatt 0.10 Skagerrack 0.17
16 Om man istället väljer utsläppsrättigheter som styrmedel måste det till en marknad vid varje recipient, alternativt vikta gödsel kvoterna i enlighet med miljökoefficienten. Korrigering av styrmedel Om miljöskatten tas ut vid källan (bonden, fabriken) så måste skatten viktas med miljöeffekten. Exempel, jordbrukets gödselanvändning: Optimala skatten vid recipienten (dvs den skatt på användningen som vore optimal om miljöeffekten är lika med kväveförbrukningen) är 10 kr. Eftersom det är den externa effekten, dvs miljöeffekten vid recipienten, vi vill eliminera blir den optimala avgiften: 10 x 0,03 = 0,30 kr per ton kväve i övre norrland 10 x 0,05 = 0,50 kr per ton kväve i södra norrland 10 x 0,07 = 0,70 kr per ton kväve i mellansverige 10 x 0,21 = 2,10 kr per ton kväve i skåne
17 Korrigering av styrmedel K = miljökvalitet z A = A s utsläpp K = m A z A + m B z B MC MC A = MC B z B = B s utsläpp m A och m B är miljökoefficienter. t* A t E t* B a b m A m B Att m A > m B innebär att en minskning av utsläppen i A har större miljöeffekt än om samma utsläppsminskning sker i B. z* A z E z* B utsl pp Lika skatt (på z) för båda kan ej vara effektivt. Varför?
18 Incitament till teknisk utveckling Är det någon skillnad mellan ekonomiska styrmedel och regleringar vad gäller incitament till teknisk utveckling? MC MC 1 MC 2 Kostnaden av en reglering för ett företag är reningskostnaden t a b c d Kostnaden av en miljöskatt är reningskostnad plus skattebetalningen på de enheter som inte renas. z 1 z 2 100% rening
En effektiv miljöpolitik
En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.
Läs merSvar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)
SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare
Läs merÖvningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden
Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion
Läs merMARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens
MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)
Läs merFöreläsning 9. Externaliteter Kollektiva varor Läsanvisningar. K&W Tillämpad mikroteori
Föreläsning 9 Externaliteter Kollektiva varor Läsanvisningar K&W 16-17 Tillämpad mikroteori 1 Externaliteter I standardmodellen antar vi att konsumenter och producenter bär alla sina kostnader Hushåll
Läs merMänniskors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?
Miljöekonomi Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Knappa miljö- och naturresurser Hur mycket bör miljöskador minska? Avvägning mellan fördelar och nackdelar Hur nås denna minskning
Läs merRättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.
Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,
Läs merStyrmedel för minskade utsläpp
Bilaga 1 Styrmedel för minskade utsläpp Bilaga 1 till rapport 2010:10 Bilaga 1 Styrmedel för minskade utsläpp 2010-04-30 Utredningsenheten Författare Sara Johansson Innehåll 1 Miljöförstöring ett samhällsekonomiskt
Läs merÖvningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden
Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion
Läs merHandledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1
Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1 Samhällsekonomisk analys är ett samlingsnamn för de analyser som görs för att utreda effekter på samhället av olika företeelser
Läs merElcertifikatsystemet Uppfyller det sina mål?
Elcertifikatsystemet Uppfyller det sina mål? Emma Heikensten 19861218-0367 Kandidatuppsats Våren 2010 Nationalekonomiska institutionen Handledare: Fredrik Andersson Sammanfattning Elcertifikatsystemet
Läs merVad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University
Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad jag ska prata om Hur kan vi uppskatta Norrlands värde? Vad ska vi använda
Läs merMiljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet
Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Runar Brännlund, Kristina Ek, Lars Persson och Patrik Söderholm Umeå universitet och Luleå tekniska universitet Syfte och disposition Syftet med presentationen
Läs merVarför miljöproblem finns och vad man kan göra åt dem med utgångspunkt i nationalekonomisk teori
Del 2 Miljöekonomi Varför miljöproblem finns och vad man kan göra åt dem med utgångspunkt i nationalekonomisk teori Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Miljö- och naturresurser
Läs merMatematik och grafik i mikroekonomiska modeller
Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna
Läs merLångsiktig finansiering av REDD+
Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf
Läs merSammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras
Läs merEXAMENSARBETE LETTLAND- En empirisk studie av vägar till EU:s miljömål JONAS PERSSON. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar
EXAMENSARBETE 2004:214 SHU LETTLAND- En empirisk studie av vägar till EU:s miljömål JONAS PERSSON Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merSvar till övning 8, Frank kap Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)
SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare
Läs merSkatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi
Skatter och offentliga ingrepp Åsa Hansson Docent i nationalekonomi Föreläsningsplan Varför skatter? Finansiera offentlig sektor Varför en offentlig sektor? Kollektiva beslut - social choice Önskvärt skattesystem
Läs merPolicy Brief Nummer 2015:6
Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:3
Policy Brief Nummer 2012:3 Biogas från gödsel rätt att subventionera? Traditionell gödselhantering inom jordbruket leder till utsläpp av växthusgaser som dock kan reduceras genom att använda gödseln för
Läs merBesvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark.
NATIONALEKONOMI VFTF01 Höstterminen 2010 Examinator: Åsa Hansson Skriftlig tentamen Datum: 2010 10 18 Tid: 8.00 13.00 Plats: E:3308, E:3319, E:3336 Anvisningar: Besvara frågorna på lösa ark om inget annat
Läs merKostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag
Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merRamdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Läs merTentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016
Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod
Läs merEn analys av svenska miljöskatters effektivitet
JUNI 2018 Greenwash? En analys av svenska miljöskatters effektivitet Författare: Runar Brännlund Professor, Centre for Environmental and Resource Economics, Handelshögskolan vid Umeå universitet Förord
Läs merPM 2013: RVI (Dnr /2012)
PM 2013: RVI (Dnr 001-1628/2012) Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk Naturvårdsverkets rapport 6521 Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merKlimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige
Läs mera) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS
Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar
Läs merTentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)
Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G
Läs merMILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker
MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi
Läs merFinansiering av infrastruktur förr och nu. Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013
Finansiering av infrastruktur förr och nu Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013 Hur får vi transportsystemet dynamiskt och effektivt? Erfarenheter Tid Lärande North
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merTentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och
Läs merUNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merKlimatmål, utsläppshandel och svensk ekonomi
martin hill bengt kriström Klimatmål, utsläppshandel och svensk ekonomi sns förlag Slutsatser och sammanfattning Det primära syftet med denna rapport är att belysa hur svensk ekonomi påverkas av att Sverige
Läs merUtredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet kan kortfattat sägas ha två huvuduppgifter
Vattendagen 2010-01-27. Anförande Dag von Schantz Utredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet kan kortfattat sägas ha två huvuduppgifter dels ska den nuvarande svenska prispolitiken för vattentjänster
Läs merUrban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar
Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla
Läs merLösningsförslag till tentamen 730g73,
Lösningsförslag till tentamen 730g73, 2013-01-18 Uppgift 1 Man bör absolut ha med följande aspekter: a) med fast kurs och valutareglering kan man -använda både finanspolitik och penningpolitik! Båda är
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merTentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
Läs merLösningsförslag Fråga 1.
sförslag Fråga 1. a) MRS = y/x b) Villkoret MRS=MRT ger y/x = 3/5. Om vi stoppar in det i individens budgetrestriktion får vi 3x + 3x = 150, vilket ger x = 25, y=15. c) Nu är priset på x 6kr. För att kunna
Läs merDe normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner
De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner familjer, privatägda företag, stat, kommuner, landsting. socialförsäkringssektorn STATENS
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merPris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem.
DYNAMISKA MODELLER OK, tidsperspektiv Durables FoU - patent Market clearing Durables Varaktiga varor - anv fler perioder Säljer/köper egentligen tjänster, jmfr Lancaster ägandet inte primärt för användaren,
Läs mera) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)
Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader
Läs merTillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll
TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka
Läs merSid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet
Läs merEkonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för
Läs merLevande skogar, mål och medel? Finns svaret i Skydda lagom? Runar Brännlund Centrum för miljö- och naturresursekonomi Umeå Universitet
Levande skogar, mål och medel? Finns svaret i Skydda lagom? Runar Brännlund Centrum för miljö- och naturresursekonomi Umeå Universitet Levande skogar 1. Hur ska miljömålet levande skogar sättas, dvs hur
Läs merVilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014
Vilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014 Patrik Söderholm Avdelningen för samhällsvetenskap Luleå tekniska universitet Bakgrund
Läs merEn svensk flygskatt (SOU 2016:83)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens
Läs merKapitel 6 Imperfekt konkurrens
Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens
Läs merSamråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)
1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås
Läs merInteraktion mellan de klimat- och energipolitiska målen
Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Mål för energieffektivisering och ökad förnybarhet ökar kostnaden att uppnå mål för minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. För att vara motiverade
Läs merKoldioxidhandelns effekter på den svenska stålindustrin
2004:026 SHU EXAMENSARBETE Koldioxidhandelns effekter på den svenska stålindustrin LINDA PETTERSSON Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar NATIONALEKONOMIPROGRAMMET D-NIVÅ Institutionen för
Läs merEgenkontrollkampanj transportföretag 2008
MILJÖFÖRVALTNINGEN Egenkontrollkampanj transportföretag 2008 Tillsyn av transporter En rapport från Miljöförvaltningen Katarina Olsson och Emma Nordling Juni 2009, dnr: 2008-003085-206 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merKonsekvensanalys rörande musselodling
Bilaga 2 Konsekvensanalys rörande musselodling Preliminär rapport NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET 5(15) Förord Svensk musselodling med longline-metoden kom i gång på allvar under 1980-talets första hälft.
Läs merKlimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö
Klimat bokslut 2017 Hässleholm Miljö Jämförelsetal 2018-06-25 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2017: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet I denna kortrapport
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merNEGA01, Mikroekonomi 12 hp
TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara
Läs mer(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
Läs merMarknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merÄr införande av EU ETS en lösning på miljöproblemet växthuseffekten? - en analys ur ett ekonomiskt perspektiv
Kandidatuppsats 2005-08-29 Nationalekonomiska institutionen Är införande av EU ETS en lösning på miljöproblemet växthuseffekten? - en analys ur ett ekonomiskt perspektiv Författare: Emma Östensson Handledare:
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merMiljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden
Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Mattias Bisaillon, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Perspektiv på framtida avfallsbehandling
Läs merABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merLÄKEMEDELSRENING OCH STATLIGT STÖD
LÄKEMEDELSRENING OCH STATLIGT STÖD NAM19, Sundsvall 6:e februari Maximilian Lüdtke Handläggare Kretsloppsenheten, Samhällsavdelningen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-02-08
Läs merÖkad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft
Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas
Läs merPM 2013:19 RVI (Dnr /2012)
PM 2013:19 RVI (Dnr 001-1628/2012) Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk Naturvårdsverkets rapport 6521 Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen
Läs merEffekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden
Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-07-03 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom
Läs merGröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system
CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden
Läs merVass till biogas är det lönsamt?
Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen
Läs merPrisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin
Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen
Läs merKommittédirektiv. Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten. Dir.
Kommittédirektiv Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten Dir. 2016:53 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2016 Sammanfattning Miljöskatter
Läs merEkonomiska styrmedel för hållbar vattenresursförvaltning. Mikael Olshammar
Ekonomiska styrmedel för hållbar vattenresursförvaltning Sveriges bredaste miljökompetens Grundat 1966 cirka 200 medarbetare 28 % forskarutbildade, 62 % med annan akademisk utbildning ingenjörer, ekonomer,
Läs merVägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)
Näringsdepartementet registrator@enterprise.ministry.se 103 33 Stockholm Remissvar från Gröna Bilister Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Inledning
Läs merKonsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius
Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående
Läs merEffekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson
Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten
Läs merÅtervinningsmarknader: lärdomar för styrmedelsval. Patrik Söderholm (med stöd av Tomas Ekvall) Luleå tekniska universitet och IVL
Återvinningsmarknader: lärdomar för styrmedelsval Patrik Söderholm (med stöd av Tomas Ekvall) Luleå tekniska universitet och IVL Varför studera återvinningsmarknader? Öka kunskapen om återvinningsmarknadernas
Läs merPåverkan övergödning Storsjön
Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,
Läs merVattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig
Läs merBättre vattenkvalitet med hjälp av geografiskt avgränsad tillsyn Sofie Palmquist Länsstyrelsen Östergötland
Bättre vattenkvalitet med hjälp av geografiskt avgränsad tillsyn Sofie Palmquist Länsstyrelsen Östergötland Tillsyn som åtgärd 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig
Läs merUtan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna!
Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna! KSLA-seminarium 2016-11-29 Utan pengar inga hagar och ängar! Knut Per Hasund Utredningsenheten Jordbruksverket Från Jordbruksverkets officiella miljömålsrapportering:
Läs merLösningsförslag Tenta I
Lösningsförslag Tenta I 161027 Fråga 1 a) Marknadsutbudet är QQ = 4000PP 40000, marknadsefterfrågan är QQ = 00000 1000PP. För att hitta QQ och PP i jämvikt, sätt marknadsutbud=marknadsefterfrågan och lös
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs mer