Val av styrmedel. Definiera äganderätter, Coase teorem. Regleringar. Skatter och subventioner. Marknader för utsläpp. Reglering eller skatt??

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Val av styrmedel. Definiera äganderätter, Coase teorem. Regleringar. Skatter och subventioner. Marknader för utsläpp. Reglering eller skatt??"

Transkript

1 Val av styrmedel Definiera äganderätter, Coase teorem Regleringar Skatter och subventioner Marknader för utsläpp Reglering eller skatt??

2 Äganderätter, Coase Teorem Två olika aktiviteter: (A) (B) Skogsbruk Rennäring Skogsbruket påverkar rennäringen negativt. Hur mycket skog respektiv renar skall produceras? Coase Teorem: Om äganderätten till marken är väl definierad kommer produktionen av skog respektive renar att vara den samhällsekonomiskt rätta, dvs, externaliteten är eliminerad. Detta gäller oavsett vem av parterna som har äganderätten.

3 Äganderätter, Coase Teorem kr MB skog MC renar x* skog (x) MC renar = kostnadsökning i renäringen av intesifierat skogsbruk MB skog = vinstökning i skogsbruket av intensifierat skogsbruk

4 Äganderätter, Coase Teorem Fördelar med Coase lösningen: Externaliteten elimineras utan styrmedel Båda parter är nöjda då förhandlingarna sker mellan de parter som drabbas Nackdelar med Coase lösningen: Inkomstfördelningen påverkas av vem som har äganderätten. Förhandlingskostnaderna kan vara höga Om det är många som drabbas av externaliteten är Coase lösningen i praktiken omöjlig

5 Kvantitativa regleringar Kr λ** a MD En enda utsläppskälla. Regleraren känner med säkerhet förorenarens teknologi. Företaget väljer utsläppsnivån z *. 0 z** z* MB z = reduktionskostnad utsl pp (z) En effektiv reglering erhålls vid z **. Summan av skadekostnader och reningskostnader minimeras En optimal reglering innebär att marginalkostnaden för rening är lika med den marginella skadekostnaden (λ ** )

6 Kvantitativ eller teknologisk reglering? Kr 0 ing B R* MC B a R A b c R B d MC A Rening A R* 0 Två teknologier, A och B. Myndigheterna föreskriver att man skall använda teknologi A och rena upp till R *. Den totala reningskostnaden blir b + c + d Om man fått välja B istället hade kostnaden blivit a + b + c Om de två teknologierna kan kombineras blir kostnaden b+ c. Om inte regleraren har kunskap om alla möjliga teknologier är krav på viss teknik i allmänhet inte kostnadseffektivt.

7 Kvantitativ reglering med flera utsläppskällor MC MC A MC B MC(R A +R B ) MC A = 10 R MC B = 5 R R *A = 2 R *B = 4 Rening Reglering av flera utsläppskällor innebär att varje källa ges en individuell utsläppskvot. Hur stor kvot skall varje källa få? Utslällskällor med höga kostnader skall ges en stor kvot, och de med låga kostnader liten kvot. Vad krävs för att vi skall kunna utfärda de rätta kvoterna? Är det rimligt att tro att regleraren klarar av att reglera optimalt?

8 Miljöskatter, en utsläppskälla π p = P Q C(Q) Företaget väljer Q så att: P = MC p (Q) Dvs, Q = Q p C, MR MC s = C'(Q) + a. k MC f = C'(Q) MR = P a. k 0 Q -a. k Q s Q f Utsläpp: z = k Q Skada: Samhällets vinst: D = a z = a k Q π p = P Q C(Q) D π p = P Q C(Q) a k Q Störst vinst för samhället får vi om vi väljer Q så att: P = MC p (Q) + a k Vad händer om vi låter företaget betala en skatt t = a för varje enhet utsläpp?

9 Miljöskatter, en utsläppskälla MC t = a = reningskostnad = skattebetalning MC rening En skatt på utsläpp innebär dels en reningskostnad för de enheter man inte släpper ut, dels en skattebetalning för de enheter man väljer att släppa ut 0 R s 100% Rening Utsl pp z s 0

10 Miljöskatt eller reglering Miljöskatt eller reglering, båda ger den samhällsekonomiskt rätta lösningen i denna enkla modell. De har olika effekt på inkomstfördelningen I en inflationistísk ekonomi måste miljöskatten anpassas kontinuerligt. Om det råder osäkerhet kring värdet av miljöförbättringar och/eller renings-kostnaderna kommer resultatet av en miljöskatt och reglering att vara olika

11 Miljöskatt kontra reglering när utsläppskällorna är många 2 företag (1 och 2). Företagen är lika förutom att företag 1 har högre kostnad för rening. En optimal reglering innebär att företag (individ) 1 får en utsläppskvot motsvarande x 1, och företag (individ) 2 x 2. kronor MC 1 t* x 1 x*/2 x 2 MC 2 MC 1 + MC 2 x* En optimal skatt innebär att båda får betala en skatt t * för varje enhet utsläpp. En reglering innebär att vi behöver detaljerad kunskap om varje enskild utsläppskälla. Om vi använder en miljöskatt behövs ej detaljerad information om företag/individer

12 Överlåtbara utsläppsrättigheter Myndigheterna beslutar om en given utsläppsmängd (reningsnivå), x*, inom ett visst område. Denna givna mängd fördelas initiellt efter någon fördelningsprincip: Grandfathering, fördelning efter gällande koncessioner (utsläpp) Auktion där även potentiella aktörer får möjlighet att köpa rättigheter. Efter det initiella skedet tillåts aktörerna att att köpa och sälja dessa rättigheter.

13 Överlåtbara utsläppsrätter

14 Praktiska implikationer Få aktörer som genererar miljöförstöring Direkt reglering eller väldefinierade äganderätter Många olika miljöförstörare miljöskatt eller utsläppsrättigheter med utsläppsrättigheter uppnår man garanterat miljömålet, medan kostnaderna är osäkra med en miljöskatt vet man maginalkostnaden medan träffsäkerheten vad gäller miljömålet är osäker.

15 Komplikationer Effekterna på miljön av en viss verksamhet är olika p.g.a skillnader i klimat, skillnader i naturens upptagningsförmåga, befolkningstäthet, etc. Exempel: Jordbrukets användning av konstgödsel Region Miljöpåverkan vid kusten, % per ton kväve i jordbruket Bottenviken 0.03 Bottenhavet 0.05 Östersjön 0.07 Öresund 0.21 Kattegatt 0.10 Skagerrack 0.17

16 Om man istället väljer utsläppsrättigheter som styrmedel måste det till en marknad vid varje recipient, alternativt vikta gödsel kvoterna i enlighet med miljökoefficienten. Korrigering av styrmedel Om miljöskatten tas ut vid källan (bonden, fabriken) så måste skatten viktas med miljöeffekten. Exempel, jordbrukets gödselanvändning: Optimala skatten vid recipienten (dvs den skatt på användningen som vore optimal om miljöeffekten är lika med kväveförbrukningen) är 10 kr. Eftersom det är den externa effekten, dvs miljöeffekten vid recipienten, vi vill eliminera blir den optimala avgiften: 10 x 0,03 = 0,30 kr per ton kväve i övre norrland 10 x 0,05 = 0,50 kr per ton kväve i södra norrland 10 x 0,07 = 0,70 kr per ton kväve i mellansverige 10 x 0,21 = 2,10 kr per ton kväve i skåne

17 Korrigering av styrmedel K = miljökvalitet z A = A s utsläpp K = m A z A + m B z B MC MC A = MC B z B = B s utsläpp m A och m B är miljökoefficienter. t* A t E t* B a b m A m B Att m A > m B innebär att en minskning av utsläppen i A har större miljöeffekt än om samma utsläppsminskning sker i B. z* A z E z* B utsl pp Lika skatt (på z) för båda kan ej vara effektivt. Varför?

18 Incitament till teknisk utveckling Är det någon skillnad mellan ekonomiska styrmedel och regleringar vad gäller incitament till teknisk utveckling? MC MC 1 MC 2 Kostnaden av en reglering för ett företag är reningskostnaden t a b c d Kostnaden av en miljöskatt är reningskostnad plus skattebetalningen på de enheter som inte renas. z 1 z 2 100% rening

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Föreläsning 9. Externaliteter Kollektiva varor Läsanvisningar. K&W Tillämpad mikroteori

Föreläsning 9. Externaliteter Kollektiva varor Läsanvisningar. K&W Tillämpad mikroteori Föreläsning 9 Externaliteter Kollektiva varor Läsanvisningar K&W 16-17 Tillämpad mikroteori 1 Externaliteter I standardmodellen antar vi att konsumenter och producenter bär alla sina kostnader Hushåll

Läs mer

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska? Miljöekonomi Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Knappa miljö- och naturresurser Hur mycket bör miljöskador minska? Avvägning mellan fördelar och nackdelar Hur nås denna minskning

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Styrmedel för minskade utsläpp

Styrmedel för minskade utsläpp Bilaga 1 Styrmedel för minskade utsläpp Bilaga 1 till rapport 2010:10 Bilaga 1 Styrmedel för minskade utsläpp 2010-04-30 Utredningsenheten Författare Sara Johansson Innehåll 1 Miljöförstöring ett samhällsekonomiskt

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1

Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1 Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1 Samhällsekonomisk analys är ett samlingsnamn för de analyser som görs för att utreda effekter på samhället av olika företeelser

Läs mer

Elcertifikatsystemet Uppfyller det sina mål?

Elcertifikatsystemet Uppfyller det sina mål? Elcertifikatsystemet Uppfyller det sina mål? Emma Heikensten 19861218-0367 Kandidatuppsats Våren 2010 Nationalekonomiska institutionen Handledare: Fredrik Andersson Sammanfattning Elcertifikatsystemet

Läs mer

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad jag ska prata om Hur kan vi uppskatta Norrlands värde? Vad ska vi använda

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Runar Brännlund, Kristina Ek, Lars Persson och Patrik Söderholm Umeå universitet och Luleå tekniska universitet Syfte och disposition Syftet med presentationen

Läs mer

Varför miljöproblem finns och vad man kan göra åt dem med utgångspunkt i nationalekonomisk teori

Varför miljöproblem finns och vad man kan göra åt dem med utgångspunkt i nationalekonomisk teori Del 2 Miljöekonomi Varför miljöproblem finns och vad man kan göra åt dem med utgångspunkt i nationalekonomisk teori Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Miljö- och naturresurser

Läs mer

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna

Läs mer

Långsiktig finansiering av REDD+

Långsiktig finansiering av REDD+ Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

EXAMENSARBETE LETTLAND- En empirisk studie av vägar till EU:s miljömål JONAS PERSSON. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar

EXAMENSARBETE LETTLAND- En empirisk studie av vägar till EU:s miljömål JONAS PERSSON. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar EXAMENSARBETE 2004:214 SHU LETTLAND- En empirisk studie av vägar till EU:s miljömål JONAS PERSSON Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi Skatter och offentliga ingrepp Åsa Hansson Docent i nationalekonomi Föreläsningsplan Varför skatter? Finansiera offentlig sektor Varför en offentlig sektor? Kollektiva beslut - social choice Önskvärt skattesystem

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:6

Policy Brief Nummer 2015:6 Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:3

Policy Brief Nummer 2012:3 Policy Brief Nummer 2012:3 Biogas från gödsel rätt att subventionera? Traditionell gödselhantering inom jordbruket leder till utsläpp av växthusgaser som dock kan reduceras genom att använda gödseln för

Läs mer

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark.

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark. NATIONALEKONOMI VFTF01 Höstterminen 2010 Examinator: Åsa Hansson Skriftlig tentamen Datum: 2010 10 18 Tid: 8.00 13.00 Plats: E:3308, E:3319, E:3336 Anvisningar: Besvara frågorna på lösa ark om inget annat

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

En analys av svenska miljöskatters effektivitet

En analys av svenska miljöskatters effektivitet JUNI 2018 Greenwash? En analys av svenska miljöskatters effektivitet Författare: Runar Brännlund Professor, Centre for Environmental and Resource Economics, Handelshögskolan vid Umeå universitet Förord

Läs mer

PM 2013: RVI (Dnr /2012)

PM 2013: RVI (Dnr /2012) PM 2013: RVI (Dnr 001-1628/2012) Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk Naturvårdsverkets rapport 6521 Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Finansiering av infrastruktur förr och nu. Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013

Finansiering av infrastruktur förr och nu. Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013 Finansiering av infrastruktur förr och nu Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013 Hur får vi transportsystemet dynamiskt och effektivt? Erfarenheter Tid Lärande North

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Klimatmål, utsläppshandel och svensk ekonomi

Klimatmål, utsläppshandel och svensk ekonomi martin hill bengt kriström Klimatmål, utsläppshandel och svensk ekonomi sns förlag Slutsatser och sammanfattning Det primära syftet med denna rapport är att belysa hur svensk ekonomi påverkas av att Sverige

Läs mer

Utredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet kan kortfattat sägas ha två huvuduppgifter

Utredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet kan kortfattat sägas ha två huvuduppgifter Vattendagen 2010-01-27. Anförande Dag von Schantz Utredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet kan kortfattat sägas ha två huvuduppgifter dels ska den nuvarande svenska prispolitiken för vattentjänster

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen 730g73,

Lösningsförslag till tentamen 730g73, Lösningsförslag till tentamen 730g73, 2013-01-18 Uppgift 1 Man bör absolut ha med följande aspekter: a) med fast kurs och valutareglering kan man -använda både finanspolitik och penningpolitik! Båda är

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Lösningsförslag Fråga 1.

Lösningsförslag Fråga 1. sförslag Fråga 1. a) MRS = y/x b) Villkoret MRS=MRT ger y/x = 3/5. Om vi stoppar in det i individens budgetrestriktion får vi 3x + 3x = 150, vilket ger x = 25, y=15. c) Nu är priset på x 6kr. För att kunna

Läs mer

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner familjer, privatägda företag, stat, kommuner, landsting. socialförsäkringssektorn STATENS

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Pris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem.

Pris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem. DYNAMISKA MODELLER OK, tidsperspektiv Durables FoU - patent Market clearing Durables Varaktiga varor - anv fler perioder Säljer/köper egentligen tjänster, jmfr Lancaster ägandet inte primärt för användaren,

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer

Levande skogar, mål och medel? Finns svaret i Skydda lagom? Runar Brännlund Centrum för miljö- och naturresursekonomi Umeå Universitet

Levande skogar, mål och medel? Finns svaret i Skydda lagom? Runar Brännlund Centrum för miljö- och naturresursekonomi Umeå Universitet Levande skogar, mål och medel? Finns svaret i Skydda lagom? Runar Brännlund Centrum för miljö- och naturresursekonomi Umeå Universitet Levande skogar 1. Hur ska miljömålet levande skogar sättas, dvs hur

Läs mer

Vilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014

Vilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014 Vilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014 Patrik Söderholm Avdelningen för samhällsvetenskap Luleå tekniska universitet Bakgrund

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) 1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås

Läs mer

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Mål för energieffektivisering och ökad förnybarhet ökar kostnaden att uppnå mål för minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. För att vara motiverade

Läs mer

Koldioxidhandelns effekter på den svenska stålindustrin

Koldioxidhandelns effekter på den svenska stålindustrin 2004:026 SHU EXAMENSARBETE Koldioxidhandelns effekter på den svenska stålindustrin LINDA PETTERSSON Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar NATIONALEKONOMIPROGRAMMET D-NIVÅ Institutionen för

Läs mer

Egenkontrollkampanj transportföretag 2008

Egenkontrollkampanj transportföretag 2008 MILJÖFÖRVALTNINGEN Egenkontrollkampanj transportföretag 2008 Tillsyn av transporter En rapport från Miljöförvaltningen Katarina Olsson och Emma Nordling Juni 2009, dnr: 2008-003085-206 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Konsekvensanalys rörande musselodling

Konsekvensanalys rörande musselodling Bilaga 2 Konsekvensanalys rörande musselodling Preliminär rapport NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET 5(15) Förord Svensk musselodling med longline-metoden kom i gång på allvar under 1980-talets första hälft.

Läs mer

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö Klimat bokslut 2017 Hässleholm Miljö Jämförelsetal 2018-06-25 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2017: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet I denna kortrapport

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Är införande av EU ETS en lösning på miljöproblemet växthuseffekten? - en analys ur ett ekonomiskt perspektiv

Är införande av EU ETS en lösning på miljöproblemet växthuseffekten? - en analys ur ett ekonomiskt perspektiv Kandidatuppsats 2005-08-29 Nationalekonomiska institutionen Är införande av EU ETS en lösning på miljöproblemet växthuseffekten? - en analys ur ett ekonomiskt perspektiv Författare: Emma Östensson Handledare:

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Mattias Bisaillon, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

LÄKEMEDELSRENING OCH STATLIGT STÖD

LÄKEMEDELSRENING OCH STATLIGT STÖD LÄKEMEDELSRENING OCH STATLIGT STÖD NAM19, Sundsvall 6:e februari Maximilian Lüdtke Handläggare Kretsloppsenheten, Samhällsavdelningen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-02-08

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

PM 2013:19 RVI (Dnr /2012)

PM 2013:19 RVI (Dnr /2012) PM 2013:19 RVI (Dnr 001-1628/2012) Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk Naturvårdsverkets rapport 6521 Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-07-03 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten. Dir.

Kommittédirektiv. Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten. Dir. Kommittédirektiv Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten Dir. 2016:53 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2016 Sammanfattning Miljöskatter

Läs mer

Ekonomiska styrmedel för hållbar vattenresursförvaltning. Mikael Olshammar

Ekonomiska styrmedel för hållbar vattenresursförvaltning. Mikael Olshammar Ekonomiska styrmedel för hållbar vattenresursförvaltning Sveriges bredaste miljökompetens Grundat 1966 cirka 200 medarbetare 28 % forskarutbildade, 62 % med annan akademisk utbildning ingenjörer, ekonomer,

Läs mer

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Näringsdepartementet registrator@enterprise.ministry.se 103 33 Stockholm Remissvar från Gröna Bilister Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Inledning

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Återvinningsmarknader: lärdomar för styrmedelsval. Patrik Söderholm (med stöd av Tomas Ekvall) Luleå tekniska universitet och IVL

Återvinningsmarknader: lärdomar för styrmedelsval. Patrik Söderholm (med stöd av Tomas Ekvall) Luleå tekniska universitet och IVL Återvinningsmarknader: lärdomar för styrmedelsval Patrik Söderholm (med stöd av Tomas Ekvall) Luleå tekniska universitet och IVL Varför studera återvinningsmarknader? Öka kunskapen om återvinningsmarknadernas

Läs mer

Påverkan övergödning Storsjön

Påverkan övergödning Storsjön Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Bättre vattenkvalitet med hjälp av geografiskt avgränsad tillsyn Sofie Palmquist Länsstyrelsen Östergötland

Bättre vattenkvalitet med hjälp av geografiskt avgränsad tillsyn Sofie Palmquist Länsstyrelsen Östergötland Bättre vattenkvalitet med hjälp av geografiskt avgränsad tillsyn Sofie Palmquist Länsstyrelsen Östergötland Tillsyn som åtgärd 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig

Läs mer

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna!

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna! Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna! KSLA-seminarium 2016-11-29 Utan pengar inga hagar och ängar! Knut Per Hasund Utredningsenheten Jordbruksverket Från Jordbruksverkets officiella miljömålsrapportering:

Läs mer

Lösningsförslag Tenta I

Lösningsförslag Tenta I Lösningsförslag Tenta I 161027 Fråga 1 a) Marknadsutbudet är QQ = 4000PP 40000, marknadsefterfrågan är QQ = 00000 1000PP. För att hitta QQ och PP i jämvikt, sätt marknadsutbud=marknadsefterfrågan och lös

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella

Läs mer