Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor"

Transkript

1 Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor rapport 6345 mars 2010

2 Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2010 Elektronisk publikation Omslagsbild: Bengt Littorin

4 1 Förord Denna rapport beskriver hur det sektorsövergripande avgiftssystem som Naturvårdsverket föreslog i december 2008 kan anpassas till juridiska, naturvetenskapliga och ekonomiska aspekter. Den beskriver också vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att avgiftssystemet ska vara värt att utreda vidare och införas på kort och lång sikt. Arbetet har utförts av Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen samt i samråd med Jordbruksverket. Oskar Larsson (från 1 januari 2009 till 1 mars 2009) och Ulrika Lindstedt (från 1 mars 2009 till 1 april 2010) har varit projektledare. I arbetet har även Kerstin Blyh, Jonna Carlson, Linda Karlsson, Elisabet Kock, Julia Obrovac, Linda Sahlén och Håkan Staaf, samtliga Naturvårdsverket, deltagit. En referensgrupp 1 har under arbetets gång varit knuten till uppdraget och projektgruppen vill tacka gruppen för värdefulla synpunkter under arbetets gång. Stockholm 1 april Representanter från Sveriges geologiska undersökningar, Världsnaturfonden, Svenskt vatten, Lantbrukarnas Riksförbund (regionkontoret i Norrköping), Skogsindustrierna, Kemikalieinspektionen, Sveriges kommuner och landsting, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Vattenmyndigheten för Västerhavet, Vattenmyndigheten för Södra Östersjön, Länsstyrelsen i Östergötland och Jordbruksverket. 3

5 4

6 Innehåll 1 FÖRORD 3 2 SAMMANFATTNING Uppdraget Genomförande Resultat och rekommendationer 8 3 SUMMARY The mission Method Results and recommendations 12 4 UPPDRAG, SYFTE OCH GENOMFÖRANDE Inledning Uppdraget Syfte och avgränsningar Utgångspunkter för uppdraget Genomförande av uppdraget Läsanvisning 24 5 AVGIFTSMARKNADEN Inledning Hur ska avgiftsmarknaden dimensioneras? Vilka verksamheter är möjliga att reglera? Hur ska de individuella utsläppstaken sättas? Hur ska individuella utsläppstak tilldelas? Hur sätts avgifterna för att finansiera de kompensatoriska åtgärderna? Finansiering av de administrativa kostnaderna via avgiften Ytterligare valmöjlighet införs för att garantera kostnadseffektiviteten Sammanfattande bedömning 58 6 ÅTGÄRDSMARKNADEN Inledning Vilka aktörer finns på åtgärdsmarknaden? Vilka kan utföra kompensatoriska åtgärder? Vilka åtgärder ska kunna få ersättning? Hur ska åtgärders effekter bedömas? Hur erhålls information om åtgärds-kostnader och hur sker anskaffningen av kompensatoriska åtgärder? Sammanfattande bedömning 83 7 SYSTEMÖVERGRIPANDE FRÅGOR Inledning 85 5

7 7.2 Hur stort bör ett handelsområde vara? Vilken hänsyn bör tas till miljökvalitetsnormerna? Hur ska kontroll och tillsyn ske i avgiftssystemet? Hur ska osäkerheten om åtgärdernas effekter hanteras? Hur bör berörda informeras? 98 8 ETT ANPASSAT AVGIFTSSYSTEM Inledning Ett från kostnadseffektivitetssynpunkt optimalt system Ett avgiftssystem anpassat till juridiska, naturvetenskapliga och ekonomiska förutsättningar AVGIFTSSYSTEMET I RELATION TILL ANDRA UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM Inledning Utsläppshandel Befintliga strukturer för handelssystem Pågående arbete i andra länder runt Östersjön Slutsats mot bakgrund av erfarenheter från utsläppshandel KONSEKVENSANALYS Problemanalys Mål Referensalternativ Det anpassade avgiftssystemet Konsekvenser av det anpassade avgiftssystemet Privatekonomisk analys Känslighetsanalys SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Inledning Förutsättningar för fortsatt utredning Behov av fortsatt utredning När skulle avgiftssystemet kunna införas? REFERENSER 143 BEGREPPSORDLISTA 147 6

8 2 Sammanfattning 2.1 Uppdraget Övergödningen är det största miljöproblemet i många av våra havsområden. Belastningen av kväve och fosfor från svenska källor till havet har minskat på senare år, men den är fortfarande alltför hög och ytterligare reduktioner krävs därför. Naturvårdsverket har tidigare haft i uppdrag att utveckla ett förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor (Naturvårdsverket, 2008b). Målsättningen med detta avgiftssystem är att minska övergödningen av Östersjön och Västerhavet på ett kostnadseffektivt sätt. I avgiftssystemet regleras vissa verksamheter genom bindande utsläppstak. För utsläpp som överskrider utsläppstaket kan verksamheten välja mellan att genomföra egna åtgärder för att minska utsläppen eller betala en avgift. Avgifterna tas in av en reglerande myndighet som använder dessa för inköp av kompensatoriska åtgärder från verksamheter som inte regleras med utsläppstak. Målet med innevarande uppdrag har varit att anpassa avgiftssystemet med hänsyn till ekonomiska, juridiska och naturvetenskapliga aspekter och samtidigt hitta en utformning av systemet som på ett kostnadseffektivt sätt minskar belastningen på havet. I uppdraget har endast ingått att vidareutveckla det tidigare lagda förslaget (inte att utreda andra styrmedel) och det har avgränsats till att endast omfatta utsläpp till havet från stationära landbaserade källor. En utgångspunkt har varit att avgiftssystemet ska kunna införas inom en relativt snar framtid. Detta innebär bl.a. att inga direktiv eller annan EU-rättslig lagstiftning till att börja med ska behöva omförhandlas eller att några genomgripande ändringar i svensk miljörätt ska behöva göras. Ytterligare en utgångspunkt har varit att avgiften ska definieras som en avgift även i statsrättslig bemärkelse för att systemet ska kunna ge önskvärd flexibilitet. 2.2 Genomförande Naturvårdsverket har genomfört ekonomiska analyser med syfte att visa på totala åtgärdskostnader samt eventuella kostnadseffektivitetsvinster med avgiftssystemet i jämförelse med dagens styrmedel. En juridisk analys har genomförts av hur avgiftssystemet passar in i befintlig lagstiftning och vilka justeringar som kan komma att behövas i lagstiftningen eller avgiftssystemet. De naturvetenskapliga förutsättningarna för att införa förslaget till avgiftssystem har analyserats, framförallt med avseende på vilka sektorer som kan förses med utsläppstak och hur taken kan formuleras och tilldelas samt vilken typ av åtgärder som kan fungera som s.k. kompensatoriska åtgärder. Ett ekonomiskt experiment har genomförts med syfte att testa den omvända auktioneringen som modell för anskaffning av kompensatoriska åtgärder. 7

9 2.3 Resultat och rekommendationer Det finns flera svåra frågor som behöver lösas om avgiftssystemet ska kunna bli kostnadseffektivt och bidra till påtagliga belastningsreduktioner: En central och grundläggande fråga som gäller både i det korta som det långa perspektivet är om en satsning ska göras på marknadsbaserade styrmedel istället för på reglering, för att minska utsläppen av kväve och fosfor till havet. Ett avgiftssystem som i grunden bygger på flexibilitet, i fråga om vilka verksamheter som vidtar åtgärder och var de genomförs, kan inte i längden fungera om utsläppskraven samtidigt skärps via lagstiftning på de verksamheter som omfattas av avgiftssystemet. Detta skulle med stor sannolikhet undergräva potentialen för avgiftssystemet. En övergång till mer marknadsbaserade styrmedel från regleringar skulle innebära något av ett regimskifte i ett land som Sverige, där regleringar traditionellt sett har varit det dominerande styrmedlet Ett anpassat avgiftssystem på kort sikt Naturvårdsverkets analyser visar att avgiftssystemet, under vissa förutsättningar, har potential att vara kostnadseffektivt på kort sikt. Potentialen påverkas av transaktionskostnadernas storlek och endast mycket grova uppskattningar av dessa har kunnat göras. Naturvårdsverket bedömer att transaktionskostnaderna kan hållas på en rimlig nivå för det kortsiktiga avgiftssystemet men på lång sikt kan de komma att stiga när fler sektorer ska förses med utsläppstak. På kort sikt behöver följande förutsättningar vara uppfyllda för att systemet ska vara värt att utreda vidare: På kort sikt kan avgiftssystemet fungera parallellt med den integrerade tillståndsprövningen av kväve och fosfor, men det är inte lämpligt att i samband med avgiftssystemets införande skärpa utsläppskraven i nationella föreskrifter för de verksamheter som förses med utsläppstak. Detta skulle kunna slå undan benen för avgiftssystemet. Miljökvalitetsnormerna för vatten är direkt bindande för myndigheter och kommuner. Avgiftssystemet måste beakta miljökvalitetsnormerna för vatten då utsläppstaken fastställs och de kompensatoriska åtgärderna anskaffas. Miljökvalitetsnormerna utgör ett potentiellt hinder för avgiftssystemets flexibilitet. Normernas rättsliga status behöver förtydligas för att det ska bli tydligare vad ett hänsynstagande till dessa innebär. Dessutom krävs vidare utredning om hur hänsynen till miljökvalitetsnormerna i praktiken ska gå till. Det finns befintliga bidragssystem som kan förväntas konkurrera med avgiftssystemet på ett sätt som begränsar vilka möjliga kompensatoriska åtgärder som kan anskaffas. Det innebär att systemen behöver anpassas för att kunna fungera tillsammans med avgiftssystemet eller, om inte detta är möjligt, tas bort. För att kunna bedöma om en sådan förändring av befintliga bidragssystem är lämplig, måste först en 8

10 analys göras med avseende på vilka konsekvenser det skulle få för miljön i sin helhet. I ett första steg är det rimligt att sätta utsläppstak för större avloppsreningsverk och skogsindustriföretag. En schablonmässig differentiering av avgiften föreslås, där man delar in källor i ett handelsområde i geografiska zoner med olika avgift per kilo utsläpp beroende på deras påverkan på övergödning av haven. Naturvårdsverket bedömer att det är lämpligt att avgiftssystemet införs i tre handelsområden vilka följer utformningen av de tre södra vattendistrikten. Naturvårdsverket förordar att man i ett inledande skede begränsar anskaffningen till kompensatoriska åtgärder där det redan finns verktyg för att bedöma åtgärdens effekt, eller för vilka det går att utveckla sådana på kort sikt. Enkla belastningsschabloner föreslås användas inledningsvis för att beräkna effekten vid källan och i havet. Den reglerande myndigheten, som kan vara en länsstyrelse eller en vattenmyndighet, föreslås ha ansvar för att tilldela utsläppstak, ta ut avgifter samt att anskaffa och bedöma effekterna av kompensatoriska åtgärder. Avgiftssystemet verkar på kort sikt parallellt med den integrerade tillståndsprövningen. Naturvårdsverket justerar den ursprungliga avgiftsmodellen genom att öppna upp för handel mellan punktkällor parallellt med de övriga aktiviteterna i avgiftssystemet. De belastningsreduktioner som kan uppnås med det kortsiktiga avgiftssystemet kan motsvara cirka 25% av kvävebetinget och 15% av fosforbetingen i BSAP (Baltic Sea Action Plan) Avgiftssystemet i ett längre perspektiv Det är inte motiverat att införa ett avgiftssystem som endast är tänkt att verka på kort sikt. Innan beslut fattas om fortsatt utredning av avgiftssystemet måste regeringen därför dessutom ta ställning till, och utreda, följande frågor: På lång sikt bedömer Naturvårdsverket att kväve och fosfor måste lyftas ur den integrerade tillståndsprövningen för att avgiftssystemet fortsatt ska kunna bidra till väsentliga belastningsreduktioner och kostnadseffektivitetsvinster. För att kunna bedöma om en sådan genomgripande förändring av EU- och nationell rätt är lämplig måste först en analys göras där andra aspekter än bara utsläpp av kväve och fosfor till vatten vägs in. Detta skulle i så fall innebära en genomgripande förändring i svensk miljöpolitik. Om avgiftssystemet ska kunna åstadkomma några betydande utsläppsreduktioner på lång sikt, måste ytterligare sektorer regleras i avgiftssystemet, främst jordbruk, järn- och stålindustrin och kemisk industri. För att kunna förse jordbruk med utsläppstak krävs ett omfattande FoU-arbete för att hitta en metod för hur utsläppstak ska formuleras och vilka konsekvenser sådan reglering skulle kunna få. En sådan analys kan göras först när den konkreta utformningen av alla delar i systemet finns beskrivna. Möjligtvis skulle ett avgiftssystem som omfattar flera länder kunna bidra till väsentliga utsläppsreduktioner 9

11 på längre sikt även om diffusa källor inte förses med utsläppstak. Naturvårdsverket har dock inte utrett detta. Naturvårdsverket vill poängtera att det inte är en effektiv användning av resurser att införa avgiftssystemet om det endast är tänkt att existera i några få år eller om det bara kan bidra till mycket små utsläppsreduktioner. Under förutsättning att det finns en politisk vilja att genomföra de genomgripande förändringar som beskrivits ovan förordar Naturvårdsverket att man utreder konsekvenserna av att genomföra sådana förändringar samt därefter fortsätter att utreda avgiftssystemet. Fortsatt utredning behövs både för att kunna införa det anpassade avgiftssystemet och ett utvidgat avgiftssystem på längre sikt. Med tanke på att det handlar om komplexa och omfattande frågor bör ställning tas till om det finns behov av att både tillsätta en statlig utredning samt att ge specifika uppdrag till enskilda myndigheter. 10

12 3 Summary 3.1 The mission Eutrophication is the major environmental problem in many of our sea areas. The load of nitrogen and phosphorus entering the sea from Swedish sources has been reduced in recent years, but it is still too high and further reductions are thus needed. The Swedish Environmental Protection Agency has previously been assigned to develop a proposal for a permit fee system for nitrogen and phosphorus (Swedish Environmental Protection Agency, 2008). The aim of this permit fee system is to reduce the eutrophication of the Baltic Sea and of the Kattegat and Skagerrak in a cost-effective manner. In the permit fee system, certain activities are controlled by a binding cap on emissions. For emissions that exceed the cap, the enterprise can choose between carrying out measures of its own to reduce emissions, or paying a fee. The fees are collected by a regulating authority, which uses these for the purchase of compensatory measures from businesses that are not regulated by the emissions cap. The aim of this current mission has been to adapt the permit fee system with regards to economic, legal and scientific aspects, and at the same time find a form for the system that, in a cost-effective manner, reduces the load on the sea. The mission has only included the further development of the previously made proposal (not the investigation of other regulatory measures) and it has been limited to only include emissions to the sea from stationary, land-based sources. A starting point has been that the permit fee system is to be able to be introduced in the relatively near future. As a consequence, among other matters, there is to be no need to renegotiate any directives or other aspects of EU legislation, at least initially, and there is to be no need to make major changes in Swedish environmental law. An additional starting point has been that the fee is to be defined as a fee even in regards to constitutional law, so that the system can give the desired flexibility. 3.2 Method The Swedish Environmental Protection Agency has carried out economic analyses for the purpose of showing the total costs of measures and the possible gains in cost effectiveness with the permit fee system in comparison with the current regulatory measures. A legal analysis has been conducted into how the permit fee system would fit into the current legislation and which adjustments may need to be made in the legislation or in the permit fee system. The scientific prerequisites for the introduction of the proposed permit fee system have been analysed, particularly regarding the sectors that could be provided with an emissions cap and the manner in which the emission caps could be formulated and distributed, and the types of measures that could act as so-called compensatory measures. An economic ex- 11

13 periment has been conducted with the aim of testing the reverse auction as a model for the provision of the compensatory measures. 3.3 Results and recommendations There are difficult issues which need to be solved if the permit fee system is to become cost effective and contribute to marked reductions in load: A central and fundamental issue for both the short-term and the long-term perspectives is whether to focus on market-based regulatory measures rather than regulation for the reduction of the release of nitrogen and phosphorus to the sea. A permit fee system that is based on flexibility, in the matter of which enterprises take measures and where they are carried out, cannot function in the long term if emission demands are at the same time sharpened by legislation for those activities that are covered by the permit fee system. This would most probably undermine the potential of the permit fee system. A transition to more market-based regulatory measures from regulation would entail something of a change of regime in a country such as Sweden, where regulation has traditionally been seen as the dominant means of control A modified permit fee system in the short term Analyses by the Swedish Environmental Protection Agency show that the permit fee system, given certain prerequisites, has the potential to be cost effective in the short term. This potential is affected by the magnitude of the transaction costs, and only a very rough estimate of these can be made. The Swedish Environmental Protection Agency is of the opinion that the transaction costs can be kept at a reasonable level for the short-term fee system, but long term, these can increase when emissions ceilings are imposed on more sectors. In the short term, the following prerequisites must be fulfilled for the system to be worth investigating further: In the short term, a permit fee system can operate in parallel with an integrated permit approval process for nitrogen and phosphorus. However, for the enterprises that are to be provided with an emissions cap, the following should be noted. It is not appropriate to make more stringent emission demands in national regulations in conjunction with the introduction of the permit fee system. This would undermine the foundations of the permit fee system. Environmental quality norms for water are directly binding for public authorities and municipalities. The permit fee system must observe these environmental quality norms for water when the emissions cap is determined and the compensatory measures are provided. Environmental quality norms create a potential obstacle to the flexibility of the permit fee system. The legal status of these norms must be clarified in order that it can be made clearer what a consideration of these involves. In addition, 12

14 further investigation is needed of how consideration of the environmental quality norms is to take place in practice. There are existing subsidy systems that can be expected to compete with the permit fee system in a manner that would limit the possible compensatory measures that could be provided. As a consequence, these systems need to be modified so that they can work together with the permit fee system, or, if this is not possible, abolished. In order to judge whether such a change in the existing subsidy system is appropriate, an analysis must first be made with regards to the consequences that this would entail for the environment in its entirety. As a first step, it is reasonable to set emissions caps for large sewerage treatment plants and forest industry companies. A differential fee is proposed, in accordance with a set scale, in which sources in a trading area are divided into geographical zones, with different fees per kilogram of emission depending on their effect on the eutrophication of the sea. The Swedish Environmental Protection Agency considers that it is appropriate to introduce the permit fee system in three trading areas, which correspond to the three southern water districts. The Swedish Environmental Protection Agency recommends that, in an introductory stage, the provision of compensatory measures should be limited to those measures for which there already exist tools with which to judge the effects of the measure, or for which such tools can be developed in the short term. It is suggested that simple payment scales are used initially, in order to estimate the effects at the source and in the sea. The regulating authority, which could be a county administrative board or a water authority, is proposed to have the responsibility for distributing the emission rights, for charging the fees, and for the provision of the compensatory measures and the evaluation of their effects. The permit fee system is to act, in the short term, in parallel with the integrated permit approval process. The Swedish Environmental Protection Agency modifies the original fee model by opening it up for trade between point sources in parallel with the other activities in the permit fee system. The load reductions that can be achieved with the short-term permit fee system can correspond to about 25% of the nitrogen reduction commitment and 15% of the phosphorus reduction commitment in the Baltic Sea Action Plan (BSAP) The permit fee system in a longer perspective Introducing a permit fee system that is only intended to operate in the short term is not justified. Before a decision is made to continue investigating a permit fee system, the government must consequently also take a stand on, and further examine, the following issues: It is the opinion of the Swedish Environmental Protection Agency that, in the long term, nitrogen and phosphorus must be removed from the integrated permit assessment process so that the permit fee system can continue to contribute to substantial load reductions and gains in cost effectiveness. In order to be able to evaluate whether such a sweeping change 13

15 in EU and national law is appropriate, an analysis must first be made that takes into account other aspects than just the release of nitrogen and phosphorus to water. This would entail a fundamental change in Swedish environmental policy. If the permit fee system is to be able to achieve substantial results in the long term, additional sectors must be regulated by the permit fee system, particularly agriculture, the iron and steel industries and the chemical industry. Providing agriculture with emissions caps requires considerable research and development work in order to find a method with which to determine how to formulate the emissions cap and which consequences such a regulation could have. A permit fee system that covers several countries could perhaps contribute to considerable emission reductions in the long term, even if diffuse sources are not provided with emissions caps. The Swedish Environmental Protection Agency has not though investigated this. The Swedish Environmental Protection Agency would like to emphasise that it is not an effective use of resources to introduce a permit fee system if it is only intended to exist for a few years, or if it can only contribute to small reductions in emissions. Given the assumption that there is the political will to implement the sweeping changes described above, the Swedish Environmental Protection agency recommends that the consequences of implementing these changes should be examined and that the permit fee system is then further investigated. Continued study is needed both to be able to introduce the adapted permit fee system and to introduce an extended permit fee system in the longer term. Considering that the matter concerns complex and sizeable issues, a decision should be made as to whether there is a need to both appoint a government commission and to give specific assignments to individual public authorities. 14

16 4 Uppdrag, syfte och genomförande 4.1 Inledning I detta kapitel redovisas syftet med uppdraget, vilka avgränsningar som har gjorts och hur arbetet har genomförts. Här beskrivs också bakgrunden till uppdraget och hur rapporten är strukturerad. 4.2 Uppdraget Denna rapport redovisar resultatet av det uppdrag som Naturvårdsverket fick i 2009 års regleringsbrev: Naturvårdsverket ska utifrån resultaten av regeringsuppdraget 24 om avgiftssystem för vattenkvalitet i regleringsbrevet för 2007 vidareutveckla förslaget till modell för avgiftssystem som kan bidra till att på ett kostnadseffektivt sätt minska övergödningen (kväve och fosfor) i Östersjön och Västerhavet. Den centrala utgångspunkten för uppdraget utgör de frågor som identifierats under genomförandet av det tidigare uppdraget. Naturvårdsverket ska utreda vilka rättsliga frågor som berörs och ge förslag på hur dessa bör hanteras för att uppnå ett fungerande avgiftssystem. Med hjälp av denna studie ska även transaktionskostnader bedömas som kommer att följa med det föreslagna systemet. I utredningen ingår också att belysa om ett system för avgifter bör vara likformigt för hela landet eller om de ska vara anpassade till respektive område. I övrigt ska de frågor som verket anser relevanta utredas för att därefter kunna testa tillämpningen i ett avgränsat område. Inriktningen av genomförandet av uppdraget ska stämmas av med utredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet. Uppdraget ska genomföras i samråd med Jordbruksverket i de delar där jordbruket berörs och redovisas senast den 1 april Syfte och avgränsningar Syfte Uppdragets övergripande syfte är att vidareutveckla förslaget till avgiftssystem med hänsyn till ekonomiska, juridiska och naturvetenskapliga aspekter. Målsättningen är att hitta en utformning av systemet som kan bidra till att på ett kostnadseffektivt sätt minska belastningen av kväve och fosfor till Östersjön och Västerhavet. 15

17 4.3.2 Avgränsningar Följande avgränsningar har gjorts: - Ingen hänsyn tas till vilken belastningsreduktion som krävs eller hur den ska fördelas mellan sektorer. Olika utfall belyses beroende på olika nivåer av belastningsreduktioner. - Antalet åtgärder som används i bl.a. den ekonomiska analysen och precisionen i bedömning av deras effekter och kostnader är begränsade eftersom antalet tänkbara åtgärder är mycket stort och det är svårt att ex-ante ta fram precisa data. - I den juridiska analysen utreds hur avgiftssystemet passar in i befintlig lagstiftning och vilka justeringar som kan komma att behövas. Däremot redovisas inte formuleringar på ny/ändrad författningstext. - Miljöanalysen undersöker bl.a. vilken typ av åtgärder som på kort sikt skulle kunna ingå på åtgärdsmarknaden och hur effekten av åtgärder ska bedömas. Däremot tas inget precist förslag fram över exakt vilka åtgärder som ska omfattas eller hur de ska bedömas. - Vi tar inte ställning till om de mål som finns uppställda är realistiska eller om de åtgärder som krävs för att nå dessa mål är rimliga med avseende på miljömål som rör andra miljöaspekter än övergödning. - Uppdraget tar inte fram ny miljödata. - Genomförandet av ett ekonomiskt experiment omfattar en test av hur anskaffningen av kompensatoriska åtgärder fungerar på en hypotetisk marknad. Testet är ingen garanti för att allt fungerar på samma sätt på en riktig marknad. - En praktisk sjösättning av systemet i ett testområde ligger utanför ramarna för detta uppdrag. - Avgiftssystemet omfattar de landområden som belastar Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt. - Avgiftssystemet omfattar kväve och fosfor i Egentliga Östersjön men endast kväve i Öresund och Kattegatt. - Avgiftssystemet omfattar utsläpp till vatten från stationära landbaserade källor. - Uppdraget tillåter justeringar av det tidigare lagda förslaget, men innefattar inte utredning om helt andra styrmedel. - Systemet som utreds är ett nationellt system. - Vår analys har inte omfattat den s.k. andrahandsmarknaden. 4.4 Utgångspunkter för uppdraget Behov av att reducera belastningen av kväve och fosfor på havet Övergödningen i våra omgivande hav har medfört en rad negativa effekter på miljön som sämre siktdjup, syrefria bottnar och igenväxta grunda vikar (Naturvårds- 16

18 verket 2008). Övergödningen är det största miljöproblemet i många av våra havsområden. Belastningen av kväve och fosfor från svenska källor till havet har minskat på senare år, men den är fortfarande alltför hög och ytterligare reduktioner krävs därför. De huvudsakliga svenska källorna för belastning av kväve och fosfor är utsläpp från kommunala reningsverk och jordbruk. Även industrier, enskilda avlopp och skogsbruk bidrar, men i mindre grad. Källfördelningen av den antropogena kvävebelastningen till Kattegatt och Öresund samt belastningen av kväve och fosfor till Egentliga Östersjön för år 2006, enligt beräkningarna för rapporteringen till PLC5 2 redovisas i tabell 4.1 och 4.2. Egentliga Östersjön Tabell 4.1 Antropogen kvävebelastning i ton, 2006 Reningsverk Industri Enskilda avlopp Jordbruk Deposition Hygge Dagvatten Totalt Öresund Kattegatt Källa: Naturvårdsverket 2008a Tabell 4.2 Antropogen fosforbelastning i ton, 2006 Egentliga Östersjön Reningsverk Industri Enskilda Jordbruk Hygge Dagvatten Totalt avlopp Källa: Naturvårdsverket 2008a Exempel på överenskommelser och reglering för att minska övergödningen BALTIC SEA ACTION PLAN Sverige har genom Baltic Sea Action Plan (BSAP) tagit på sig att ytterligare kraftigt reducera närsaltsbelastningen (belastningen av kväve och fosfor). Naturvårdsverket har i samråd med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter år 2009 tagit fram en nationell åtgärdsplan för Sverige som syftar till att bidra till att Östersjöländernas gemensamma åtgärdsplan (BSAP) kan nås. Det övergripande målet gällande övergödning enligt BSAP är att Östersjön ska nå 1950-talets nivå avseende övergödning. För att uppnå detta tillstånd har länderna kommit överens om att senast 2016 ha vidtagit åtgärder mot såväl luftburen som vattenburen belastning av näringsämnen med syfte att nå målet god ekologisk miljöstatus till Det krävs kraftfulla insatser från alla länder runt Östersjön för att nå det uppsatta målet. För Sveriges del innebär de preliminära reviderade beräkningarna för övergödning, efter att reduktioner genomförda mellan räknats bort, att kvävebelastningen ska minska med ton och fosforbelastningen med 280 ton. Detta ska ske genom minskningar enligt tabell PLC5 (the Fifth Pollution Load Compilation) är HELCOM:s rapportering om Östersjöländernas vattenburna belastning av kväve och fosfor till de omgivande havsbassängerna. 17

19 Tabell 4.3 Belastningsreduktioner enligt BSAP Egentliga Östersjön Minskad kvävebelastning i ton Andel av antropogena belastningen Minskad fosforbelastning i ton % % Öresund % Kattegatt % Andel av antropogena belastningen För att nå de kvarvarande betingen enligt Baltic Sea Action Plan kommer betydande åtgärder inom flera sektorer att behöva genomföras. Diskussioner pågår om att revidera belastningsberäkningarna. Betinget för Sveriges del kan komma att justeras ner något RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN Ett införande av det föreslagna avgiftssystemet kräver att hänsyn tas till befintlig och kommande lagstiftning som rör vatten- och havsmiljö. Något förenklat syftar vattenförvaltningen enligt ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) till att skydda, förbättra och återställa vattenkvaliteten i alla vattenförekomster så att god ytvattenstatus kan uppnås senast I december 2009 fastställde vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormerna för samtliga vattenförekomster som omfattas av förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön MARINA DIREKTIVET Det marina direktivet trädde i kraft i juli Målet är att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön senast För att skydda och bevara den marina miljön ska marina strategier tas fram och genomföras på nationell och regional nivå. Marina direktivet (2008/56/EG) ska ha genomförts i nationell rätt senast den 15 juli 2010 och är tillämpligt på alla marina vatten. De marina vattnen delas in i marina regioner och delregioner. Östersjön är en region och Nordsjön inklusive Kattegatt och Engelska kanalen utgör en delregion. Medlemsstaterna ska fastställa vad som kännetecknar s.k. god miljöstatus för varje region eller delregion. Bedömningen ska ligga till grund för fastställande av miljömål och indikatorer för medlemsstatens marina vatten. Med miljömål avses i marina direktivet ett kvalitativt eller kvantitativt påstående om det eftersträvade tillståndet för, samt belastning och påverkan på, olika delar av marina vatten inom varje marin region eller delregion. Vid utformningen av miljömålen ska medlemsstaterna ta hänsyn till befintliga miljömål som är fastställda på nationell nivå, gemenskapsnivå, eller internationell nivå för samma vatten och se till att dessa mål överensstämmer med varandra SAMMANFATTNING Utgångspunkten för BSAP är att åstadkomma en förbättring på havsbassängsnivå, vilket medför att det finns utrymme för variationer i vattenkvaliteten i de enskilda vattenförekomsterna. Länderna ska ta fram nationella förvaltningsplaner till år 18

20 2010, åtgärder ska vidtas senast 2016 och målet är att uppnå god ekologisk status och miljöstatus Avgiftssystemet utgår från Sveriges åtaganden i BSAP och bygger på att det är den totala belastningen av näringsämnen till respektive havsbassäng som ska minska. Målet med avgiftssystemet är kostnadseffektivitet vilket i sin tur kräver flexibilitet vad gäller vem som gör åtgärder och var. Samtidigt kan inte utsläppen tillåtas öka inom ett avrinningsområde på ett sätt som innebär att miljökvalitetsnormerna inte kan uppnås inom avrinningsområdet BSAP är tänkt att utgöra ett medel för genomförandet av marina direktivet i Östersjöområdet. Medlemsstaterna runt Östersjön är således skyldiga att vid uppställande av miljömål enligt marina direktivet också beakta målen i BSAP Befintliga styrmedel otillräckliga Redan idag finns styrmedel som syftar till att få till stånd åtgärder som minskar näringsbelastningen (kväve och fosfor), men forskningsresultat pekar på att dessa styrmedel genererat onödigt kostsamma åtgärder (se bl.a.gren 1993; Gren och Zylicz 1993; Gren et al. 1997; Brady 2003; Elofsson 2003). En annan studie (Elofsson och Gren 2004) visar att den totala reduktionen av kvävebelastning till kusten på cirka 12 procent från 1995 kostat runt 800 miljoner kronor. Om istället de billigaste åtgärderna prioriterats hade motsvarande resultat kostat strax under 400 miljoner kronor. Alternativt kunde 800 miljoner kronor ha givit en belastningsreduktion på cirka 30 procent till kusten och till egentliga Östersjön med ungefär 20 procent. Delvis kan detta förklaras av att flertalet styrmedel är sektors- eller till och med åtgärdsspecifika, vilket skapar dåliga förutsättningar för att styra mot de åtgärder som kännetecknas av låga kostnader. De befintliga styrmedlen tar oftast heller inte hänsyn till åtgärdens slutgiltiga effekt på havet utan baseras på utsläppsreduktioner vid källan Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Regeringen gav under Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå ett sektorsövergripande avgiftssystem som skapar incitament att uppnå en given belastningsreduktion av kväve och fosfor till Östersjön och Västerhavet till lägsta möjliga kostnad. Resultatet rapporterades i december 2008 i rapport 5913 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor (Naturvårdsverket 2008b). Figur 4.1 visar en övergripande bild över det föreslagna avgiftssystemet. 19

21 Figur 4.1 Översikt över avgiftssystem med möjlighet till handel Rapporten beskriver hur ett sektorsövergripande avgiftssystem med möjlighet till handel kan utformas i syfte att minska kväve- och fosforbelastningen till Östersjön och Västerhavet på ett kostnadseffektivt sätt. Förslaget baseras på Collentine (2005, 2006). Avgiftssystemet består av tre sammankopplade marknader. I ett första steg på avgiftsmarknaden regleras utsläppskällor genom bindande lagkrav. Lagkraven innebär att de reglerade källorna utan avgift tillåts släppa ut en viss mängd närsalter, fastställd genom ett utsläppstak, men att de för eventuella utsläpp som överskrider utsläppstaket kan välja mellan att antingen genomföra egna åtgärder för att minska utsläppen eller betala en avgift som ger en rättighet att belasta havet med en viss mängd under en bestämd tidsperiod, en s.k. belastningsrätt. Aktörerna på avgiftsmarknaden utgörs av en reglerande myndighet och reglerade utsläppskällor som via myndigheten kan köpa kompensatoriska åtgärder. På åtgärdsmarknaden tecknar den reglerande myndigheten kontrakt med utförare av kompensatoriska åtgärder, d.v.s. åtgärder som kompenserar för den del av utsläppen på avgiftsmarknaden som överskrider de individuella utsläppstaken. De ersättningar som betalas ut på åtgärdsmarknaden är alltså styrande för avgiftsnivån på avgiftsmarknaden. När de två första marknaderna har etablerats kan dessutom en andrahandsmarknad upprättas för handel med belastningsrättigheter. På denna marknad kan belastningsrätter köpas och säljas mellan aktörer istället för att transaktionerna sker genom myndighetens försorg. Syftet med denna marknad är att öka kostnadseffektiviteten och flexibiliteten. Den reglerande myndigheten är en central aktör i systemet och kan liknas vid en mäklare; den sköter kontakten med avgiftsbetalare på avgiftsmarknaden och ser till att inbetalda avgifter finansierar kompensatoriska åtgärder. 20

22 4.5 Genomförande av uppdraget Det nuvarande uppdragets syfte har varit att vidareutveckla det ursprungliga förslaget till avgiftssystem med hänsyn till ekonomiska, juridiska och naturvetenskapliga aspekter. Vårt uppdrag baseras därför huvudsakligen på det ursprungliga förslaget till avgiftssystem men förslaget till avgiftssystem har även delvis vidareutvecklats med stöd från annan litteratur och en rad fördjupade analyser som genomförts inom nuvarande uppdrag Ekonomisk analys Huvudfrågan för den ekonomiska analysen har varit att visa på de kostnader som följer av det föreslagna avgiftssystemet under olika antaganden vad gäller reduktionsmål och styrmedlets utformning med avseende på fördelning av utsläppstak och graden av differentiering för avgifter. Totala kostnader för systemet liksom kostnader för olika aktörer har uppskattats. Med kostnader avses här både åtgärdskostnader och transaktionskostnader. Kostnadseffektivitetsanalysen har bestått av två delar. Ing-Marie Gren (IMA Miljöekonomi) har för uppdragets räkning genomfört en analys av totala kostnader och inkomstfördelningseffekter vid olika typer av handelssystem för kväve och fosfor i södra Sverige. Naturvårdsverket har genomfört studier från huvudavrinningsnivå till vattendistriktsnivå som syftar till att visa på totala åtgärdskostnader, eventuella kostnadseffektivitetsvinster i jämförelse med ett referensscenario, kostnadseffektiv åtgärdsfördelning och kostnadsfördelning mellan sektorer vid olika reduktionsmål och beroende på fördelningen av utsläppstak. Olika utformningar av systemet har analyserats vad gäller graden av differentiering av avgifter för att se hur det kan komma att påverka kostnadseffektivitetsvinsterna samt hur det påverkar olika sektorer. En studie av hur hänsyn till uppfyllande av vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer i avrinningsområdet påverkar den kostnadseffektiva åtgärdsfördelningen har också genomförts. Transaktionskostnader diskuteras främst med avseende på skillnaden mellan befintliga styrmedel och det anpassade avgiftssystem som vi föreslår i denna rapport. Den ekonomiska analysen presenteras delvis i kapitel 10 och i sin helhet i underlagsrapport 6346, bilaga 2 och Juridisk analys I den juridiska delstudien har analyserats hur förslaget till avgiftssystem passar in i befintlig lagstiftning och vilka justeringar som kan komma att behövas i lagstiftningen eller förslaget. Syftet var således att utreda vilka rättsliga frågor som berörs och ge förslag på hur dessa bör hanteras för att uppnå ett fungerande avgiftssystem. Naturvårdsverket gav Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB i uppdrag att göra en rättsutredning. Resultatet har använts i skrivandet av denna rapport och utgjort underlag för bilaga 1 (juridiska aspekter) som återfinns i underlagsrapport

23 4.5.3 Miljöanalys I delstudien om miljöanalys har de naturvetenskapliga förutsättningarna för att införa förslaget till avgiftssystem analyserats och vilka justeringar som kan komma att behövas i förslaget. De frågeställningar som har hanterats är framförallt: Vilka sektorer som kan förses med utsläppstak och hur dessa kan formuleras Vilken typ av åtgärder som kan ingå och vilka metoder och modeller som kan användas för att beräkna åtgärders effekter IVL Svenska Miljöinstitutet upphandlades för att analysera tillgängliga modellverktyg som kan användas för beräkning av belastning, åtgärdseffekt och retention för kväve och fosfor. Ett seminarium genomfördes den 3 november 2009 där andra aktörer med kunskaper om modeller och verktyg inbjöds till diskussion. SLU upphandlades för att ta fram exempel på schabloner för bedömning av belastningseffekter från åtgärderna skyddszoner och fånggrödor och vårbearbetning. Linköpings Universitet upphandlades för att ta fram exempel på en schablon för bedömning av belastningseffekten av våtmarker. Kungliga Vetenskapsakademien upphandlades för att ta fram ett exempel på hur en schablon för att bedöma belastningseffekten av musselodlingar kan se ut, baserat på data från försöksodlingar i Bohuslän och Kalmarsund. Schabloner för några åtgärder presenteras i bilaga 4 i underlagsrapport Ekonomiskt experiment Syftet med det ekonomiska experimentet var att försöka testa den omvända auktioneringen på åtgärdsmarknaden och sedan återföra erfarenheter till utformningen och därigenom förbättra förslaget till avgiftssystem. Therese Lindahl, Beijer Institutet (Kungliga Vetenskapsakademien) upphandlades för att planera, förbereda, genomföra och redogöra för ett ekonomiskt laboratorieexperiment. Syftet med experimentet var främst att analysera om en omvänd auktion skulle kunna fungera som styrmedel på åtgärdsmarknaden för att ge incitament till aktörer att avslöja sina verkliga åtgärdskostnader. Uppdraget bestod av två delar, dels en litteraturstudie och dels själva experimentet. Litteraturstudien bestod av en genomgång av litteratur som behandlar liknande studier samt resultat från andra typer av beteendestudier som kunde ha betydelse för detta uppdrag. Det ekonomiska experimentet återges kortfattat i kapitel 6 samt mer utförligt i bilaga 5 i den tillhörande underlagsrapporten Studieresa till Ohio, USA I USA har flera handelssystem för vattenkvalitet införts. Ett av de största handelssystemen är det vid Great Miami River i delstaten Ohio där närsaltsminskningar uppnåtts genom att punktkällor (kommunala reningsverk) i avrinningsområdet har getts en möjlighet att välja mellan att köpa åtgärder uppströms inom jordbruket eller själva genomföra nödvändiga investeringar. 22

24 Erfarenheter utifrån Naturvårdsverkets arbete och Miami Concervancy District utbyttes under det föregående regeringsuppdraget och för att nu inhämta mer kunskap om hur avgiftssystemet fungerar i praktiken gjordes en studieresa till Dayton, Ohio, i början av oktober Fyra personer från projektgruppen på Naturvårdsverket deltog, liksom fyra personer från den till uppdraget knutna referensgruppen Extern referensgrupp Till uppdraget knöts under våren 2009 en extern referensgrupp. Deltagare i gruppen har varit: Lennart Gladh, Världsnaturfonden, Anders Lind, Svenskt vatten, Rune Hallgren, Lantbrukarnas Riksförbund, regionkontoret i Norrköping, Ingrid Haglind, Skogsindustrierna, Lars Drake, Kemikalieinspektionen, Bo Rutberg, Sveriges Kommuner och Landsting, Therese Lager, Vattenmyndigheten för Norra Östersjön, Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten för Västerhavet, Dag Lestander, Vattenmyndigheten för Södra Östersjön, Willem Stolte, Vattenmyndigheten för Södra Östersjön, Erik Årnfelt, Länsstyrelsen i Östergötland, Bo Norell, Jordbruksverket och Bertil Albertsson, Jordbruksverket. Tre möten har ägt rum. Den 8 maj 2009 hölls ett introduktionsmöte där upplägget av arbetet presenterades. Den 28 september 2009 diskuterades den rättsutredning som genomförts av Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB. Den 17 december 2009 diskuterades resultat från den ekonomiska analysen samt miljöanalysen. Syftet med att ha en referensgrupp har varit att nyttja gruppens kompetens för att kunna utforma ett så bra förslag som möjligt. Gruppen har lämnat synpunkter på det underlag Naturvårdsverket har tagit fram (analyser, data, siffror, bedömningar etc.) samt bidragit med ytterligare underlag som lett arbetet framåt. Den 15 februari 2010 skickades ett utkast av rapporten till referensgruppen som fick två veckor på sig att lämna synpunkter. Någon remiss av rapporten har inte genomförts och förslaget är därför inte förankrat varken i de organisationer som referensgruppen representerar eller i en bredare krets Upphandling av extern expert Dennis Collentine, lektor i nationalekonomi vid Högskolan i Gävle, upphandlades som övergripande stöd till utredningen. Det ursprungliga förslaget till avgiftssystem (Naturvårdsverket 2008b) som Naturvårdsverket nu har haft till uppgift att vidareutveckla baseras på den modell för avgiftssystem som beskrivs i Collentine (2005 och 2006) Möten med berörda aktörer Ett antal möten och studiebesök har genomförts under arbetets gång. Den 28 september 2009 besökte delar av projektgruppen på Naturvårdsverket samt Bo Rutberg vid Sveriges Kommuner och Landsting Käppala reningsverk på Lidingö. Den 10 november 2009 besökte delar av projektgruppen på Naturvårdsverket samt Rune Hallgren vid LRF två jordbruksföretag utanför Eskilstuna. Naturvårdsverket presenterade arbetet med regeringsuppdraget på Skogsindustriernas möte den 3 december

25 4.5.9 Avstämning med utredningen om styrmedel för bättre vattenkvalitet Enligt uppdraget skulle Naturvårdsverket stämma av inriktningen av genomförandet av uppdraget med utredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet. Detta har gjorts vid ett flertal tillfällen 2009: den 6 februari, 14 oktober samt den 10 december. Naturvårdsverket har dessutom hållit sig informerad om utredningen via den expert som Naturvårdsverket haft med i utredningen Samråd med Jordbruksverket Enligt uppdraget skulle arbetet genomföras i samråd med Jordbruksverket i de delar där jordbruket berörs. Två personer från Jordbruksverket har suttit med i uppdragets referensgrupp, Bo Norell och Bertil Albertsson. En separat avstämning har genomförts med Jordbruksverket den 19 november 2009 i Jönköping för diskussion om utsläppstak för jordbruket och LBU-åtgärder. Skriftligt samråd har skett då ett utkast av rapporten skickades ut till hela referensgruppen den 15 februari till 1 mars Läsanvisning Redovisningen av detta uppdrag består av två delar, denna huvudrapport (6345) samt en underlagsrapport med bilagor (6346). Huvudrapporten innehåller elva kapitel samt en begreppsordlista sist i rapporten. Detta kapitel (kapitel 4) beskriver syftet med uppdraget, vilka avgränsningar som har gjorts, hur arbetet har genomförts, bakgrunden till uppdraget och hur rapporten är strukturerad. I kapitel 5 och 6 beskrivs hur avgifts- respektive åtgärdsmarknaderna är tänkta att fungera och vilka vägval som uppstår då hänsyn tas till juridiska, naturvetenskapliga och ekonomiska aspekter. I kapitel 7 behandlar vi frågor som är viktiga för avgiftssystemets funktion men som inte naturligt passar in under kap 5 eller kap 6 eftersom de berör båda marknaderna. I kapitel 8 beskrivs ett anpassat avgiftssystem som, under vissa förutsättningar, skulle kunna införas på relativt kort sikt som ett första steg. I kapitel 9 ges en bakgrund och motivering till det anpassade avgiftssystem som beskrivs i kapitel 8 och varför det delvis avviker från en idealt utformad marknad för utsläppshandel. I kapitel 9 beskrivs också hur det anpassade systemet förhåller sig till andra befintliga och föreslagna system för utsläppshandel. I kapitel 10 beskrivs konsekvenserna av det anpassade avgiftssystemet. Kapitel 11 innehåller slutsatser, rekommendationer om och förutsättningar för fortsatt utredning på kort och lång sikt. Sist i rapporten finns en begreppsordlista där vi förklarar förkortningar och olika begrepp som används i rapporten. För den som snabbt vill få en överblick av vad rapporten omfattar rekommenderas att i första hand läsa sammanfattningen och i andra hand kapitel 8, 10 och 11. Motiven till det anpassade avgiftssystemet, liksom slutsatser och rekommendationer i kapitel 11, finns i kapitel 5-7. Underlagsrapporten består av fem bilagor. I bilaga 1 görs en genomgång av de juridiska aspekter som behöver beaktas. Här framkommer flera viktiga vägval som 24

26 behöver göras vad gäller justeringar i lagstiftning och i avgiftssystemet. I bilaga 2 och 3 redovisas resultaten från den ekonomiska analysen som ligger till grund för flera av besluten om avgiftssystemets utformning. I bilaga 4 redovisas exempel på schabloner för bedömning av åtgärders effekter. I bilaga 5 beskrivs det ekonomiska experiment som Naturvårdsverket har låtit genomföra. 25

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor

Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor RAPPORT 5913 DECEMBER 2008 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Kristjan Laas och Lena Gipperth Juridiska institutionen Göteborgs universitet Photo: Eduardo Infante Forskningsprogrammet

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön? Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18 Ungefärlig tillförsel av N

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45 ARB2000, v2.1, 2014-01-30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Tekniska förvaltningen Plan- och trafikavdelningen Planeringschef, Mimmi Öberg 0589-871 60, 073-765 71 60 mimmi.oberg@arboga.se Datum 2015-04-08 Yttrande

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Ref. Del M Subpart F & Del 145 2012-05-02 1 Seminarium för Teknisk Ledning HKP 3maj, 2012, Arlanda Inledning Allmänt Viktigare krav

Läs mer

High Coast/Kvarken Archipelago

High Coast/Kvarken Archipelago High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Sindre Langaas, Expert/Projektledare Disposition Vad är en bonde?

Läs mer

Tillsyn 4/11. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2009 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen.

Tillsyn 4/11. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2009 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen. Tillsyn 4/11 Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2009 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG www.kemikalieinspektionen.se Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2009 i enlighet

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

FÖRSÄKRAD:LIONS CLUB INTERNATIONAL MD 101 FÖRSÄKRINGS NR. 29SE000185

FÖRSÄKRAD:LIONS CLUB INTERNATIONAL MD 101 FÖRSÄKRINGS NR. 29SE000185 11.09.2015 ANSVAR FÖRSÄKRAD:LIONS CLUB INTERNATIONAL MD 101 FÖRSÄKRINGS NR. 29SE000185 MÄKLARE: DSP INSURANCE SERVICES ANSVARSFÖRSÄKRING Försäkrings nr: 29SE000185 Försäkringstagare: Lions Club International

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-03-25 BESLUT AQR Capital Management, LLC FI Dnr 14-11970 Two Greenwich Plaza, 4 th floor, Greenwich CT 06830 USA Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-04-28 BESLUT Norges Bank FI Dnr 14-466 Bankplassen 2 P.O. Box 1179 Sentrum 107 Oslo Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

SÖ 2000: 18 Nr 18 Avtal med Estland om avgränsningen av de maritima zonerna i Östersjön Stockholm den 2 november 1998

SÖ 2000: 18 Nr 18 Avtal med Estland om avgränsningen av de maritima zonerna i Östersjön Stockholm den 2 november 1998 Nr 18 Avtal med Estland om avgränsningen av de maritima zonerna i Östersjön Stockholm den 2 november 1998 Regeringen beslutade den 15 oktober 1998 att ingå överenskommelsen. Överenskommelsen trädde i kraft

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Performance culture in policing. Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d)

Performance culture in policing. Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d) Performance culture in policing Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d) ResultatKultur Attityd, Beteende, Värderingar 1965 119 1990-tal Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Custom-made software solutions for increased transport quality and creation of cargo specific lashing protocols.

Custom-made software solutions for increased transport quality and creation of cargo specific lashing protocols. Custom-made software solutions for increased transport quality and creation of cargo specific lashing protocols. ExcelLoad simulates the maximum forces that may appear during a transport no matter if the

Läs mer

Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna

Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna Skogsindustrierna Bransch- och arbetsgivarorganisation för massa-, pappers-

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Vad står AkzoNobel för? Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent av

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Cross sectional planning for pandemic influenza in Sweden

Cross sectional planning for pandemic influenza in Sweden Cross sectional planning for pandemic influenza in Sweden The task 1. Integrated planning across different sectors. A pandemic will impact on the whole of government and society. While Norway has a well-developed

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-03-25 BESLUT Permian Master Fund, LP FI Dnr 14-8205 Cayman Island 94 Solaris Ave, Camana Bay Po BOX 1348 Grand Cayman KY1-1108 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p) UMEÅ UNIVERSITY Department of Mathematics and Mathematical Statistics Pre-exam in mathematics Linear algebra 2012-02-07 1. Compute the following matrix: (2 p 3 1 2 3 2 2 7 ( 4 3 5 2 2. Compute the determinant

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella 2015-04-15 BESLUT Franklin Templeton Investments Corp. FI Dnr 15-1668 5000 Yonge Street Suite 900 Toronto, Ontario M2N 0A7 Kanada Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

LANTBRUKARNAS REMISSYTTRANDE. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, får härmed avge följande yttrande över innehållet i rubricerat betänkande.

LANTBRUKARNAS REMISSYTTRANDE. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, får härmed avge följande yttrande över innehållet i rubricerat betänkande. LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref HaV 783-2012 Ert datum 2012-03-19 Havs- och vattenmyndigheten Göteborg havochvatten@havochvatten.se God Havsmiljö 2020; del 1 Inledande bedömning, del 2

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-05-11 BESLUT Altairis Offshore Levered FI Dnr 15-2100 94 Solaris Avenue, Camana Bay, Grand Cayman Cayman Islands KY1-1108 Cayman Islands Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

System för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd. Redovisning av regeringsuppdrag/mål i regleringsbrev

System för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd. Redovisning av regeringsuppdrag/mål i regleringsbrev System för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd Redovisning av regeringsuppdrag/mål i regleringsbrev rapport 5934 januari 2009 System för uppföljning och utvärdering av processen

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 2014-04-16 BESLUT Carlson Inc. FI Dnr 14-146 att. William A. Van Brunt 701 Carlson Parkway 55305 Minnetonka, Minnesota USA Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Avveckla patentsystemet - Går det?

Avveckla patentsystemet - Går det? Avveckla patentsystemet - Går det? IPC-forum 6 september 2009 Jacob Hallén jacob@openend.se Det finns vissa hinder TRIPS Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights EPC European Patent Convention

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2016-03-21 B E S L U T RWC Asset Management LLP FI Dnr 16-1342 60 Petty France, London SW1H 9EU United Kindgom Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46

Läs mer

Regeringsuppdrag Färdplan klimat 2050

Regeringsuppdrag Färdplan klimat 2050 Regeringsuppdrag Färdplan klimat 2050 Uppdrag att ge underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatsläpp 2050 2011-11-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Uppdraget

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2016-01-13 B E S L U T UBS O Connor Limited FI Dnr 15-11440 21 Lombard Street EC3V 9AH London Storbritannien Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46

Läs mer

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig

Läs mer

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I 1(7) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22 Course title in Swedish Course title in English Language of instruction Subject

Läs mer

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta

Läs mer

Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk

Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk För genomförande av aktionsplanen för Östersjön och Kattegatt samt miljökvalitetsnormer för kväve och fosfor rapport 6521 oktober 2012 Styrmedel för

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750 Användarhandbok MHL to HDMI Adapter IM750 Innehåll Inledning...3 MHL to HDMI Adapter-översikt...3 Komma igång...4 Smart Connect...4 Uppgradera Smart Connect...4 Använda MHL to HDMI Adapter...5 Ansluta

Läs mer