Åldern sitter i huvudet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åldern sitter i huvudet"

Transkript

1 Pensionsåldersutredningen (S 2011:05)

2 Pensionsåldersutredningen Stockholm Tfn Omslag: Elanders Sverige AB Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2012

3 Innehåll Förord... 5 Åldern sitter i huvudet... 7 Det är normerna som är huvudsaken... 7 Prolog... 8 Rättvisa pensioner?... 9 Tillräckliga pensioner? Det gemensamma ansvaret Arbetsgivarens ansvar Individernas ansvar Följa John? Det slitsamma arbetet? Myten om det värdiga slutet Den dyra delpensionen Avgångsåldern Byt norm! Parternas ansvar Normer och åtgärder Referenser

4 Förord Pensionsåldersutredningens uppdrag är att analysera hinder för ett längre arbetsliv samt föreslå förändringar som kan leda till att fler äldre arbetar längre. Hindren kan vara åldersgränser i trygghetssystemen men också arbetsförhållanden och attityder i samhället. Målet är att höja den faktiska pensionsåldern och att öka antalet arbetade timmar i ekonomin. För att inbjuda till debatt och för att bidra till utredningens arbete har ett antal rapporter beställts av forskare och experter. Författarna ansvarar för innehåll och bedömningar i rapporterna men de utgör ett värdefullt underlag till utredningens arbete. Rapporten har författats av Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef, Saco. De uppfattningar som framförs i rapporten är Gunnar Wetterbergs personliga och inte ett uttryck för Sacos ståndpunkter. Viktoria Bergström, sekreterare i utredningen, har ansvarat för arbetet med underlagsrapporterna. Marja Lemne har biträtt utredningen med redaktionell granskning. Utredningsarbetet kan följas på Ingemar Eriksson, Särskild utredare 5

5 Det är normerna som är huvudsaken I den politiska debatten reduceras frågan om statens styrmedel ofta till lagar, skatter och bidrag. I många fall handlar det emellertid om att påverka människors beteenden. Vi tar hänsyn till de statliga styrmedlen i vad vi gör, men ibland bara för att krångla oss undan och göra vad vi själva vill. Hur kan man påverka detta vad vi själva vill? I analyserna av pensionsåldern och utträdet ur arbetslivet är det en nyckelfråga. Omgivningens syn på arbete och åldrande är viktig för individen. Vi har våra egna värderingar och preferenser, men de påverkas i hög grad av vad andra tycker och tror. Somliga mönster går djupt: det kommer nog att dröja innan det är lika vanligt med yngre män och äldre kvinnor i par som omvänt. Andra kan förändras på bara något årtionde. Den starka 1980-talstrenden att sluta så tidigt som möjligt har mattats och kanske brutits. Vad kan staten göra? Regler påverkar normer. Det starkaste exemplet är snabbhetspremien i föräldraförsäkringen, regeln att man behåller samma ersättningsnivå oavsett inkomst, om nästa barn föds inom två och ett halvt år. På bara några årtionden har det svenska folket pressat samman sitt barnafödande. Regeln har blivit norm, det ska vara tätt mellan barnen även för föräldrar som klarar ersättningsnivån oavsett när barnet kommer. I den här essän har jag tagit upp en rad olika föreställningar, beteenden och värderingar som har betydelse för när människor väljer att lämna arbetslivet. Några kan man påverka genom åtgärder, andra genom att resonera och förklara, i hopp om att fler då ska fundera igenom hur de ska bete sig. 7

6 Prolog För drygt tio år sedan finansierade några banker och försäkringsbolag Pensionsforum, ett organ som gav ut analyser och ordnade seminarier om olika pensionsfrågor. Ordförande var Kjell-Olof Feldt. Jag blev ombedd att skriva om vad staten, landstingen och kommunerna borde göra för att hantera pensionsfrågan. Efter att ha läst och funderat ett par månader blev jag tvungen att ringa tillbaka. Jag bad att få byta rubrik. Frågan gick inte att besvara. De krafter som ligger i befolkningens åldrande är så stora att den offentliga sektorn inte klarar av att hantera dem inom skattefinansieringens ram. Staten, landstingen och kommunerna kan stödja och underlätta, men en mycket stor del av hur anpassningen ska gå till beror på oss själva. Därför ville jag kalla skriften Vad varje femtioåring bör veta om framtiden och så blev det (Wetterberg, 2000). Jag skriver hur, inte om. Det är en viktig nyans. Befolkningens åldrande går så långsamt och följderna sprider sig på så många vägar att det knappast handlar om dramatiska brott och tydliga vägskäl. Även om man skulle göra mycket lite kommer det att växa fram lösningar. Om skattebaserna krymper kan man höja skatterna, sänka ersättningarna, krympa de offentliga verksamheterna eller hitta andra utvägar. Fördelen med en diskussion i god tid är att den tydliggör handlingsutrymmet och antagligen också gör det större. När den förra stora generationsväxlingen ägde rum på och 1970-talen oroade sig långtidsutredare och andra för den kommande arbetskraftsbristen i god tid. Deras analyser och förslag banade väg för den organiserade arbetskraftsinvandringen, för jordbruksreformerna som frigjorde mycket av landsbygdens arbetskraft, och för särbeskattningen, den nya föräldraförsäkringen och barnomsorgen, som uppmuntrade kvinnorna att fördubbla sitt deltagande i arbetslivet. Vad som var klokt då gäller fortfarande. Det är bra att diskussionen börjar nu, fastän det dröjer in på 2020-talet innan anspänningen på de offentliga resurserna blir som störst. Det är viktigt att ställa frågan om hur fler ska ha lust och ork att arbeta längre men varken orken eller lusten är alldeles enkel för offentliga organ att mana fram. Ytterst handlar det om våra egna attityder och beteenden. De normer och värderingar som påverkar vår inställning till pensionen formas på många olika sätt, och därför är det viktigt att fråga sig vilka de är, varför de uppkommit, och hur man kan påverka dem. Det gäller vår 8

7 syn på pensionerna, på arbete, på vårt eget ansvar och på statens roll. En mängd olika faktorer samverkar, men jag hoppas kunna belysa några av dem i den här essän. Jag har koncentrerat mig på frågan om pensionsåldern. Hur pensionsåldern kommer in i ett större sammanhang, i samspelet mellan demografi och ekonomi över huvud taget, har jag nyligen utvecklat i boken Kurvans kraft (Wetterberg, 2011). Rättvisa pensioner? Det finns frågor som är så grundläggande att de sällan ställs. Vad är pensioner? I dag är det vanligaste svaret i den allmänna debatten: uppskjuten lön. Men det är bara en del av svaret. Redan det som kallas pension är dessutom statlig socialpolitik och privat sparande. Om man vidgar begreppet till pensionärernas inkomster över huvud taget blir det ännu mer. Eget arbete, inflationsvinster på boende och lyckosamma finansiella placeringar är några viktiga komponenter. Den uppskjutna lönen kommer framförallt till uttryck i avtalspensionerna. Parterna har skapat ett regelverk som de avsätter en viss procent av lönesumman för att uppfylla. Men sambandet mellan den enskildes lön och senare pension är inte ett och detsamma för alla individer. Några har ingen tjänstepension alls, därför att de varit egna företagare eller därför att deras arbetsgivare inte haft kollektivavtal och inte varit anslutna till tjänstepensionssystemen. För den stora majoritet som omfattas av tjänstepensionssystemen varierar utfallet dels beroende på vilket eller vilka avtalsområden man tillhört, dels beroende på hur den enskildes väg genom arbetslivet passar in i pensionernas regelverk. Den som går ner i lön de sista åren kan råka illa ut, den som växlar upp från deltid till heltid kan göra klipp. Det är alla de anslutna löntagarnas uppskjutna lön som betalar varje avtalsområdes pensioner, men rören är inte alldeles raka mellan den enskildes lön och slutliga pension. I det allmänna pensionssystemet är sambanden ännu lite svagare. För dem som får hela eller delar av sin pension enligt det tidigare ATP-systemet är lönen visserligen grunden, men ibland kraftigt modifierad av 30/15-regeln. För att få full pension ska man ha kommit över kvalifikationsgränsen under 30 år i arbetslivet. Pensionen beräknas på lönen under de 15 bästa åren. Men den som arbetar längre än 9

8 30 år har inget för det, lönen under de 15 sämsta åren spelar ingen roll, och den del av lönen som legat över taket räknas inte alls. På så vis gynnar systemet människor med ojämna inkomster och kort tid i arbetslivet. I det nya systemet är sambanden starkare, men fortfarande hämmade av olika regler. Varje år räknas, men taket begränsar hur mycket av lönen som blir pensionsgrundande. Både i det gamla och i det nya systemet finns dessutom en grundnivå folkpensionen förr, garantipensionen nu som alla som fyllt 65 år och som bott tillräckligt länge i Sverige har rätt till. Före den svenska EU/EES-anslutningen var åldern det enda kriteriet. Att kravet på 40 bosättningsår för full pension då lades till kan tolkas som ett uttryck för tanken på uppskjuten lön: det är den som levt i landet och bidragit till dess välfärd som ska vara garanterad en lägsta nivå, inte den som flyttat in sent i livet. De privata pensionerna är frukten av varje individs egna sparbeslut. Hur mycket det blir beror dessutom på förvaltarnas skicklighet och tur. I någon mening rymmer dessa pensioner också en subvention från det allmänna. I och med att pensionspremierna är avdragsgilla upp till ett visst belopp (och mycket få sparar därutöver) kommer pengarna inte att beskattas förrän de tas ut. Om individens marginalskatt då är lägre än den var när beloppet drogs av blir det frågan om en påtaglig subvention. Även utan marginalskattevinster innebär regelverket att det sparade beloppet blir en skattekredit. Staten tar dock ut en årlig avkastningsskatt på 15 procent av statslåneräntan gånger värdet av det sammanlagda sparandet, vilket brukar betyda knappt en halv procent på kapitalet. Vad är rättvisa pensioner och hur ska man åstadkomma dem? Staten reglerar alla de tre pensionsslagen. Med sina regelverk kan staten styra utfallet av pensionerna. Pensionsreglerna kan omfördela avgifter och inkomster. Reglerna påverkar när pensionerna kan börja tas ut, de påverkar individernas avvägning mellan att arbeta eller ej, spara eller ej, och i ytterlighetsfallet även i vilket land man väljer att bo som pensionär. Pensionerna är en så stor del av ekonomin att regeringens och riksdagens styrning måste ta olika hänsyn. När nuvarande pensionssystem infördes var det därför att ATP förutsatte en tillväxt i ekonomin som inte längre bedömdes som realistisk, men också därför att pensions- 10

9 systemets samspel med den övriga ekonomin hamnat mer i fokus än då ATP infördes. Att sambandet mellan avgifter och framtida pension stärktes i det allmänna pensionssystemet var ett sätt att uppmuntra fler att arbeta längre, vilket skulle stärka basen för systemet men också den offentliga ekonomin över huvud taget. Delningstalet som sänker den allmänna pensionen när medellivslängden ökar och bromsen som slår till när det allmänna systemets resurser inte håller jämna steg med åtagandena är viktiga regleringar för att förhindra att pensionssystemet blir en gökunge i den offentliga ekonomin. Statens ingrepp i avtalsförsäkringarna och de privata pensionsförsäkringarna begränsar sig i huvudsak till regler om belopp, beskattning, uttagsålder och försäkringsbolagens förvaltning. I stor utsträckning får parterna avtala om vilka regler som i övrigt ska gälla för försäkringarna. För avtalsförsäkringarna sker detta genom kollektivavtalsförhandlingar, för de privata försäkringarna genom att kunderna väljer mellan olika bolags erbjudanden och villkor. Ett undantag är förbudet mot olika beräkningar för kvinnor och män, som trädde i kraft den 21 december 2012 efter ett beslut i EU-domstolen. Det kommer på marginalen att betyda en omfördelning från män till kvinnor, eftersom pensionsbolagen inte längre får ta ut högre premier för att täcka kostnaderna för kvinnornas längre livslängd. När begreppet rättvisa pensioner tas upp brukar de flesta tänka på fördelningspolitik, men ofta bara på själva pensionerna. Ett av de kraftigaste fördelningspolitiska inslagen i systemet är emellertid ålderspensionsavgiften, som tas ut på hela lönen, även den del som inte ger någon pensionsrätt i det allmänna systemet. Den överskjutande avgiften går visserligen inte in i pensionssystemet utan i den allmänna statsbudgeten, men därigenom kommer den att bidra till finansieringen av garantipensionen. De rika betalar för de fattiga. Taket i pensionssystemet begränsar skillnaden mellan vad olika pensionärer får i allmän pension. Mellan garantipensionen och taket pressas praktiskt taget alla pensionärer och pensioner in. Systemets konstruktion försvagar således incitamentet till att arbeta längre. Det försvagar incitamentet till arbete i systemets konstruktion, men minskar inkomstskillnaderna, vilket är vad många menar med fördelningspolitisk rättvisa. Som en motverkande kraft har man pekat på delningstalet. Om medellivslängden ökar men också skillnaderna i livslängd, då kommer delningstalets förändring att missgynna dem som dör tidigt. När vi blir äldre blir vi mer olika, påpekar Östlund (2012) i sin kunskapsöversikt över hur länge människor orkar arbeta. De som är mest 11

10 välutbildade och ofta högst avlönade tenderar att leva längre, vilket skulle betyda att delningstalet omfördelar till deras förmån. Även om effekten knappast blir särskilt stor kan resonemanget förefalla bestickande. Å andra sidan väcker det också frågan hur fördelningspolitik ska bedrivas. Ska varje system vara så utjämnande som möjligt, eller ska fördelningspolitiken koncentreras till bestämda instrument? Skatterna är omfördelande, både inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna. Sjukvård och omsorg kan vara det mest träffsäkra instrumentet för att lindra villkoren för dem som lider av dålig hälsa när de blir gamla. Eftersom kommunalskatten är proportionell omfördelar finansieringen resurser från dem som har högst inkomster till dem som har störst behov av vård och omsorg. Det väger antagligen upp delningstalens orättvisa mer än väl. Tillräckliga pensioner? Ett annat begrepp i debatten är tillräckliga pensioner. Frågan är vad man menar. Tillräckliga för att leva på, tillräckliga i förhållande till lönen under arbetslivet, eller vad? Vid ett besök i Australien 2005 kommenterade dåvarande statsministern Göran Persson pensionsreformen: - Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort, sade han (Expressen ). Antagligen menade Persson förhållandet mellan slutlönen och den allmänna pensionen. Det är så den allmänna debatten ofta förs. Delningstalen medför att så länge medellivslängden ökar kommer människor att behöva arbeta allt längre för att få en lika stor andel av slutlönen som tidigare årskullar. Jämfört med ATP-systemet är förändringen påtaglig, men den fortsätter även inom det nya systemets ram. Men så kommer jämförelserna knappast att göras. För det första kommer de flesta antagligen att utgå från hela sin pension, åtminstone den allmänna pensionen och tjänstepensionen sammantagna. Tjänstepensionen kommer att växa i betydelse. Den motsvaras i långt större utsträckning än den allmänna pensionen av faktiskt sparat kapital, vilket betyder att den växer med avkastningen på kapitalet. För det andra kommer även andra inkomster att spela roll. 12

11 Sedan det finansiella sparandet ökade kraftigt i 1990-talskrisens spår kommer kapitalinkomster att bli viktiga för allt fler. Det är inte heller så att alla beteenden drar åt förtida pension. Äldre människors ovilja att lämna bostäderna där de tillbringat sin medelålder innebär att en stor del av deras ekonomiska resurser ligger för fäfot. I synnerhet de som köpte hus eller bostadsrätt före kreditmarknadens avreglering har ofta mycket pengar låsta i sitt boende. Först amorterade och 1980-talsinflationen ner deras lån, sedan rakade priserna i höjden när bankerna lät praktiskt taget alla låna hur mycket som helst. Om dessa fyrtiotalister realiserade sina bostadsklipp genom att belåna sina villor eller genom att flytta till en hyresrätt eller en billigare ägarbostad skulle de plötsligt ha mycket mer pengar att röra sig med. Då vidgas deras handlingsmöjligheter, inklusive möjligheten att sluta jobba tidigare än eljest. I detta pussel kommer den allmänna pensionen bara att vara en del av inkomsten, om än den viktigaste delen för många. Vad som är tillräckligt beror rimligtvis på hela inkomsten. Om pensionen skulle vara tillräcklig för alla i termer av en viss andel av slutlönen skulle kraven på inbetalningar till det allmänna pensionssystemet öka mycket kraftigt. Jag tror att blandningen av olika slags inkomster och förmögenheter kommer att spela allt större roll. I viktiga avseenden premierar dagens regler individer som tar ut pension men fortsätter att arbeta. Den som tar ut allmän ålderspension samtidigt som hon lönearbetar fortsätter att tjäna in pensionsrätt. De som sätter sig själva på bolag kan rentav tjäna på att ta ut den allmänna pensionen så fort det går. Om de går i pension minskar arbetsgivaravgiften kraftigt på den lön de tar ut ur sitt bolag, samtidigt som de också kan ta ut en del av bolagets vinst som utdelning till bara 20 procents beskattning. Möjligheten att på detta sätt omvandla lön till konsultarvoden via bolag utnyttjas än så länge av ganska begränsade grupper, men om de förmånliga reglerna består tyder Annette Alstadsæters och Martin Jacobs ESO-rapport (2012) på att allt fler kommer att lära sig systemet. Då flyttas fokus alltmer från den begränsade frågan om pensionsåldern till pudelns kärna: hur länge arbetar vi, oavsett ersättningsform? I diskussionen om vad som är tillräckligt måste man ställa frågan vad inkomsterna jämförs med. Med en produktivitetsökning på två procent om året som förs vidare till reallönerna fördubblas hushållens köpkraft ungefär vart trettionde år. Det är en effekt som även kommer pensionärerna till del. Pensionsåldersutredningen 13

12 beräknar att de pensionärer som är födda på 1970-talet kan hoppas på en disponibel årsinkomst omkring kronor, mot kronor för dem som är födda på 1940-talet (SOU 2012:28). Som andel av slutlönen beräknas inkomsten sjunka, men det beror delvis på att man inte räknat med någon ökning av pensionsåldern. Om avgångsåldern skulle öka med livslängden skulle resultatet bli mer positivt även i detta avseende. En annan förklaring är att de yngre började arbeta senare i livet än tidigare generationer, vilket också påverkar intjänandetidens längd. Den blir då kortare. Pensionsåldersutredningens beräkningar försöker fånga alla inkomstslag. Den allmänna pensionen kan knappast vara mer än ett skyddsnät för dem som inte har några andra inkomster. Ytterst handlar det därmed om garantipensionen och de behovsprövade bostadstilläggen. Det är den princip som gällt ända sedan pensionsbeslutet 1946, då man kom överens om att höja folkpensionen så kraftigt att alla pensionärer skulle komma över fattigvårdsstrecket. Sedan dess har detta varit ett av Sveriges särdrag: till skillnad från i många andra länder är det få gamla som hör till de allra fattigaste. Socialbidraget numera försörjningsstödet finns som yttersta skyddsnät, men det är sällan det behöver utnyttjas för dem som har full garantipension. Grundskyddet är inte oproblematiskt. Ju högre garantipensionen ligger, desto mindre skillnad blir det mellan dem som arbetat så mycket att de tjänat allmän pension och dem som av olika skäl inte gjort det fullt ut. Den fördelningspolitiska ambitionen kröker rören i det allmänna pensionssystemet. Det gemensamma ansvaret För 20 år sedan var jag ansvarig för Långtidsutredningen 1992 (SOU 1992:19). I den gjorde vi demografin till en huvudfråga. Vi skissade ett pensionssystem som i viktiga drag sammanföll med det som senare kom till stånd, men påpekade också vilka problem ett minskat utbud av arbetskraft skulle föra med sig i andra delar av ekonomin. Slutsatsen att folk borde arbeta längre anmälde sig ofrånkomligen. Alla accepterade inte slutsatsen. Även de som inte ifrågasatte beskrivningen menade att det egentligen bara handlade om pensionerna. Om systemet lades om till raka rör mellan avgifter och förmåner behövde staten inte bry sig. Då blev beslutet att sluta 14

13 arbeta varje individs ensak. Den som slutade tidigt fick ta konsekvenserna i form av lägre pension. Det är en felsyn. Det är mycket mer än pensionssystemet som finansieras av skattebasen arbete och har avgörande betydelse för de äldres välfärd. Äldreomsorgen är det uppenbara exemplet, men också sjukvården. Den största delen av vår vårdkonsumtion äger rum under några månader innan vi dör. I det perspektivet stannar pensionsålderns betydelse inte vid pensionssystemet. Om pensionsåldern verkligen skulle vara vars och ens ensak borde alla andra system också konstrueras efter pensionsmodellen. Den som kommer till receptionen på lasarettet skulle först få legitimera sig. Sedan skulle receptionisten gå in i landstingets register och kontrollera hur många vårddagar och läkarkontakter man tjänat in och hur många man hade kvar. När kvoten tog slut var det dags för patienten att checka ut. En sådan lösning är otänkbar i Sverige. I själva verket är skattefinansierad vård och omsorg kraftigt omfördelande inslag i välfärdssystemet. Därför är det bra ju längre högutbildade och välavlönade fortsätter att arbeta. Det gäller inte minst för dem som marginellt råkar ut för delningstalens effekter. Fler i arbete finansierar sjukvården för dem som bäst behöver den. Arbetet är en kärlekshandling, ett viktigt uttryck för samhällssolidaritet. Arbetsgivarens ansvar Hur ska det gå till att förlänga arbetslivet? Förutsättningen är att det finns arbete att få. När Trygghetsrådet våren 2012 ställde frågan om folk trodde att åldersfixeringen förvärrats under senare år svarade mer än hälften ja. Det rimmar illa med det ökande antalet äldre i arbete, men speglar en allmän uppfattning. Arbetsgivare vill inte ha äldre anställda, tror många. De anställer yngre, de försöker avtalspensionera äldre. Det borde inte vara så. Det finns stora fördelar med att behålla eller anställa äldre medarbetare. När jag höll på med en biografi över Axel Oxenstierna snavade jag över ett oväntat exempel i Kammarkollegiets protokoll från 1636 (Wetterberg, 2002). Kammarkollegiet förenade i sig Finansdepartementets, Skatteverkets och Fastighetsverkets uppgifter av i dag. Det leddes av en riksskattmästare och ett antal adliga kammarråd, men ansvaret för verksam- 15

14 heten hade ett antal kamrerare. En av dessa hette Peder Nilsson. Protokollet behandlar hans anhållan om att få dra sig tillbaka. Han ursäktade sig med att han var 63 år gammal och hade tjänat kronan i 42; ögonen och minnet var svagt, och han kunde inte alltid hålla i pennan. Där uppå replikerades att ehuru gammal en är, så kräver likväl ens plikt att tjäna kronan uti det en förmår. Över förmågo fordrades intet av honom, ej heller stort skrivande, utan att han är med, ser uppå och skärskådar posterna, och säger sin mening i saken, androm till rättelse. Det är föredömligt. Arbetsuppgifterna ska anpassas, men det ligger i arbetsgivarens intresse att ta vara på erfarna medarbetares kunskaper. Och dygden fick sin belöning! Sex år längre fram 1642 stötte jag på Peder Nilsson igen. Först förstod jag inte att det var han den som dyker upp i protokollet heter Gyllenax, men visst var det han. Den erfarne kamreraren hade adlats. Orsaken till återseendet var att en av hans kollegor, Jost Hansson, hade avslöjats för omfattande förskingringar och bedrägerier mot kronan. Hansson hade avrättats, Axel Oxenstierna hade själv skurit sönder hans sköldebrev, men nu ville rikskanslern förhindra en upprepning. Då inkallades Peder Nilsson, den som bäst kände rutinerna och visste hur de borde läggas om för att hålla isär bokföring och granskning, så att eventuella manipulationer lättare skulle kunna avslöjas. Historien är giltig än i dag. Med klok arbetsledning kan många människor göra viktiga insatser långt upp i åldrarna. Det är egentligen inte märkvärdigare än att snart sagt varje arbetsplats har glädje av att någon kan svara på frågorna: Hur gjorde vi förra gången? Varför ser det ut på detta viset? Klara besked i den vägen undanröjer många risker för missförstånd och felgrepp. Kunskapen om vad som varit skapar distans till det som är, och därmed större möjligheter att hitta alternativa vägar framåt. Det är kärnan i samspelet mellan Oxenstierna och Gyllenax. Den vanligaste invändningen mot äldre i arbetslivet är att det är svårt att lära gamla hundar sitta. I sin översikt över europeisk forskning om äldre i arbetslivet nyanserade Juhani Ilmarinen (1999) bilden. De yngre presterade visserligen bättre än de äldre i sammanhang där det ställdes krav på snabbhet och kraft, men när det behövdes eftertanke och övning var resultatet det omvända. De yngre kunde lättare memorera snabbt förbiflimrande data, men i praktiska inlärningssituationer blev de äldre snabbare produktiva. Det 16

15 hade ställts inför nya uppgifter förut, och visste hur de snabbast skulle ta till sig de nya instruktionerna. Jag tror att det finns fler välkomna effekter. Äldre medarbetare borgar för kontinuitet. De behöver inte stanna hemma för vård av barn av och till, de är inte lika benägna att byta jobb. Men de kan också bidra till att stabilisera arbetsgruppen. Jag har på nära håll sett ett arbetslag med yngre medarbetare utsättas för svåra påfrestningar av karriärism och självhävdelse. När sektionen fått en ny chef bad denne efter ett tag att få fylla två vakanser med sökande i 50-årsåldern. Eftersom pensionsavtalet innebar ett större ekonomiskt åtagande än om vi hade anställt yngre sökande blev beslutet en ledningsfråga, men vi tog risken. Det föll väl ut. De yngre fick ett par rutinerade kollegor att fråga om råd; de äldre var inte på samma sätt konkurrenter, utan stämningen inom arbetslaget blev mer förtroendefull än den hade varit tidigare. För mig blev det en tankeställare. På ett par årtionden har vi lärt oss att könsblandade arbetsgrupper fungerar bättre roligare! än enkönade. Men detsamma gäller åldersblandningen. Arbetslag med medlemmar i alla åldrar har bättre förutsättningar att fungera harmoniskt och dynamiskt än om de får slagsida åt den ena eller andra åldern. Under åtskilliga år har Svenskt Näringsliv drivit kampanj mot lagen om anställningsskydd och turordningsreglerna. Argumentet har varit att sist in först ut hindrar ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Effekten är antagligen överskattad, men den bortser också från vad turordningsreglerna betyder för den äldre arbetskraften. Turordningsreglerna fungerar som en tvångströja. Det kostar mer att säga upp äldre än yngre medarbetare. LAS är antagligen en del av förklaringen till att Sverige har jämförelsevis fler äldre i arbetskraften än de flesta andra länder. När jag deltog i OECDmöten i början av 1990-talet fick jag en elegant förklaring. Man kan skilja mellan en extern och en intern arbetsmarknad. På den externa går människor ut och byter från den ene arbetsgivaren till den andre; på den interna arbetsmarknaden byter man uppgifter hos samme arbetsgivare. Med lagom strama regler fungerar det bäst. Om det kostar att göra sig av med anställda ligger det i arbetsgivarens intresse att skola om och hitta nytt hellre än att säga upp. Om det blir för billigt är det risk att arbetsgivaren kastar bort dem han slitit ut, för att ta in en ny omgång att förbruka. Men det är bättre om arbetsgivarna behåller och anställer äldre av eget intresse, inte av tvång. Det finns glipor i dagens regelverk 17

16 som gör det möjligt att lirka bort äldre medarbetare utan alltför stora kostnader. Det finns avtal som erbjuder anställda över 60 år att sluta på goda villkor, om någon yngre medarbetare därmed kan slippa uppsägning. För att åstadkomma en bättre arbetsmarknad för äldre räcker det inte med defensiva statliga regleringar. Det vänder först när arbetsgivarna ser de äldres medverkan som sitt eget bästa. Individernas ansvar Fast det är ofta inte bara ens fel. De äldre medarbetarna är många gånger själva tveksamma till att fortsätta. Kan vi? Vill vi? Törs vi? Det finns säkert äldre som själva ifrågasätter sin kompetens och produktivitet. Svaret är detsamma som till arbetsgivarna: med eftertanke och erfarenhet kan de äldre kompensera vad som sviktar i styrka och snabbhet. Men det finns också andra svar att söka. Mycket av debatten om pensionsåldern inriktas på 60-åringens tillkortakommanden och skavanker. Vad ska han göra för att hålla sig kvar några år till? Men den minst lika viktiga frågan borde handla om åringarna. Hur ska de bära sig åt för att inte riskera att ställas åt sidan i förtid? Det var vad OECD pekade på, när organisationen för första gången gjorde en analys av de åldrande samhällenas problem (OECD, 1998). Den stora frågan var inte om man rent fysiologiskt orkar arbeta till 70 års ålder. Det klarar de flesta. Haken var kompetensen. Alltför många rostar på vägen, därför att de inte i tid funderar igenom hur de ska klara ett långt arbetsliv. Därför valde jag att rikta min skrift för Pensionsforum till 50- åringarna (Wetterberg, 2000). Kanske borde jag ha gått ännu längre ned i åldrarna. När jag nyss hade börjat på UD fick vi en enkät från dess personalenhet. Sista frågan var: År kvar till pensionen?. Jag fyllde i: 43 och kände mig lätt kallsvettig. Men under årens lopp har jag av och till tänkt på frågan, och hur jag ska hantera den. Så bred som möjligt, så nyfiken som möjligt det är en del av svaret. Den som lägger grunden med en bra utbildning och skaffar sig erfarenhet med ett par tre treårsperioder på olika arbetsplatser har goda förutsättningar för ett långt och stimulerande arbetsliv. Att låta inskolningen i arbetslivet ta sin tid är värt sitt pris. De som gjort mycket snabb karriär har ofta blivit så smala på vägen upp att de har svårt att hitta något annat, om de tvingas byta. 18

17 Under resans gång gäller det att hålla sig à jour och lära sig nytt. Ett par gånger har jag svarat på enkäter: Får du utnyttja hela din kompetens i ditt arbete? Svaret är nästan självklart nej och det är bra. Att man kan och lärt sig mer än någon arbetsgivare frågar efter är ofta impulsen och möjligheten att gå vidare. Men därutöver behöver man också lära sig nytt. Därför är det klokt att välja arbetsplatser där lärandet kommer som en naturlig del av arbetet. Arbetsbytena har flera viktiga funktioner. När ohälsan debatterades för tio år sedan läste jag en udda undersökning. Den hade letat upp människor som kommit tillbaka till arbetet efter långa sjukskrivningar. Det visade sig att det mest effektiva botemedlet mot ohälsa var arbetsbyte. De som kört i väggen på ett ställe kunde återvinna arbetsförmågan genom att börja på ett annat. I synnerhet när det handlar om psykosociala problem en snabbt växande diagnos tror jag detta är viktigt. Psykosociala problem är ofta en omskrivning för vuxenmobbning. Den som hamnat i konflikt med kollegor eller chefer och därför våndas för att gå till arbetet, hon kan komma till sin rätt och återfår arbetsglädjen genom att börja på en annan arbetsplats. Den som med jämna mellanrum bytt arbete har också ett bättre CV att visa upp. Har man varit på flera arbetsplatser kan man lämna referenser till olika miljöer. Jag har hört personalare berätta att de drar öronen åt sig om någon sökande varit tio femton år på samma arbete. Om det är någon som tvingat ut i arbetslöshet ringer varningsklockorna. Varför har han inte bytt tidigare? Hade han slagit sig till ro där han var? Har han hängt med i utvecklingen de senaste åren? Omvänt tolkas arbetsbyten vart femte sjätte år som att den sökande med jämna mellanrum prövat arbetsmarknaden och övertygat andra arbetsgivare om att hon har något att komma med. Arbetsbytena blir en försäkring om arbetslösheten skulle slå till. Givet att vi kan har vi då lust? När jag började intressera mig för arbetslivets längd grasserade 1980-talseuforin som värst. Börskurserna pekade rakt upp i himlen, pensionsbolagen förespeglade kunderna guld och gröna skogar med tvåsiffriga återbäringsräntor. Då blev trenden att sluta så tidigt som möjligt. Någon gång frågade jag ett auditorium hur många som tänkte fortsätta till 65 och det var bara några enstaka händer som trevade sig upp. Gudskelov verkar trenden ha mojnat. Under de senaste åren har åldern för utträde ur arbetslivet sakta krupit upp, även om den inte hållit jämna steg med livslängdens ökning. Det speglar en tillnyktring. Till en del kan det bero på att börsens darriga utveckling 19

18 det senaste årtiondet tärt på många sparares kapital, men skälen för att stanna är tyngre än så. Arbetet ger mening åt många människors liv. Att sluta i förtid betyder att skärma av sig från arbetskamraterna, men kanske också från jämnåriga vänner som fortsätter att arbeta. Att fortsätta blir ett sätt att skaffa sig en bättre ingång i pensionärstillvaron, kanske med uppgifter som dröjer sig kvar i nya former. Det finns anekdoter om tillnyktringen. Under 1990-talet var Färs och Frosta Sparbank ett av de piggaste inslagen i det skånska bankväsendet. I ett skede skulle man bygga ut sin privatekonomiska rådgivning, och bestämde sig för att erfarenhet gav trovärdighet. Man annonserade efter seniora sökande och svaren myllrade in från golfbanorna. I krisens spår hade åtskilliga finansinstitut slimmat organisationen med generösa erbjudanden om förtida avslut men efter ett par år var den guldkantade tillvaron inte lika lockande längre. Färs och Frosta fick de rådgivare man ville ha. Törs vi? När Trygghetsrådet, TRR, gav ut en bok om åldersfixeringen på arbetsmarknaden (Mild Nygren och Sjöberg, 2012) gjorde man en enkätundersökning. Mer än hälften av de svarande ansåg att åldersfixeringen på arbetsmarknaden ökat under de senaste fem åren. Att döma av TRR:s egna resultat har den inte gjort det. Under finanskrisens hittills mest akuta skede åren 2008 och 2009 var det betydligt lättare för äldre som blivit uppsagda att hitta nytt jobb än det var under 1990-talskrisen. Frågan är vad den pessimistiska opinionssiffran beror på. Den kan vara ett sundhetstecken. Åldersfixeringen har börjat diskuteras så mycket att fler uppmärksammar den, även om den i själva verket börjar bemästras. Men det kan också handla om åldern som syndabock. Alla har läst att det är svårare för äldre att få nytt arbete. Om man misslyckas blir det en läglig ursäkt. Det är lättare att säga att man är 60 än att man inte gått ut gymnasiet, konstaterade Trygghetsrådets VD Carl-Gustaf Leinar när boken presenterades. Det är inte lika bekant att det ändå blivit lättare för äldre att komma tillbaka. Genom att sprida den insikten kan man få fler att våga mer och då kan det bli en snöbollseffekt, där ytterligare några som lyckas får ännu fler att hålla ut och söka, söka, söka, tills sökandet till slut ger napp. Individens ansvar handlar inte bara om den egna pensionsåldern. Utköpserbjudandena har på en del arbetsplatser lett till tryck från 20

19 kollegorna att acceptera. På en av de stora tidningsredaktionerna i Stockholm spjärnade en av de skickligaste journalisterna envetet emot uppvaktningen. För henne hade ett utköp antagligen kunnat bli privatekonomiskt fördelaktigt, men hon ville vara kvar i arbetslaget. Haken var att alla kollegor inte lät det vara hennes ensak, utan lät henne förstå att hon borde tacka ja. I sådana lägen blir det inte bara frågan om att vilja och kunna stanna, utan också om att våga. Det är bedrövligt. Det är viktigt att arbetskamraterna bejakar det uthålliga arbetslivet, och uppskattar åldersblandningens fördelar. Följa John? En av pensionsålderns paradoxer är skillnaden mellan kvinnor och män. Kvinnorna lever längre men lämnar arbetskraften tidigare än männen. Män och kvinnor tar ut allmän ålderspension vid ungefär samma ålder knappt 65 år men andelen kvinnor som är sysselsatta i åldern år är nästan tio procentenheter lägre än andelen män (Östlund, 2012). Många har sett det på nära håll. I par är mannen ofta äldre än kvinnan. När mannen slutar arbeta drar han kvinnan till sig. Forskare och utredare har länge varit medvetna om att det finns en påtaglig medföljande -effekt i statistiken. Men vad betyder den för kvinnorna och deras välbefinnande? Betyder det att de drabbas av de negativa effekterna av tidigt utträde eller klarar de sig bättre, tack vare att de är två? Det är inte säkert att det bara handlar om pareffekten. Nationalekonomen Anders Björklund och ett par av hans kollegor spekulerade för några år sedan om huruvida äldre värderingar kan vara en orsak till att ohälsotalen är högre för äldre kvinnor än för män (Albrecht, Björklund och Vroman, 2003). Jag tror det är ett intressant uppslag. De som i dag är äldre växte i många fall upp på och 1960-talen, då hemmafrunormen var stark och präglade värderingarna. Under 1970-talet införde staten allt starkare incitament för arbete. Det blev lönsammare att komma tillbaka till arbetsmarknaden efter att ha fött barn. Under 1980-talet avreglerades kapitalmarknaderna. För hushållen blev den kanske viktigaste effekten att priserna på bostadsrätter och villor började stiga. Det blev svårare att klara boendet på en lön. Det skruvade åt incitamenten, och den kvinnliga förvärvsfrekvensen steg. 21

20 Frågan är: hur frivilligt var detta? Speglar äldre kvinnors ohälsotal en kluvenhet mellan 1950-talets värderingar och 1980-talets incitament? I så fall kan det antagligen förstärka medföljande - effekten på pensionsuttaget men å andra sidan borde det också kunna betyda att effekten försvagas, när nya generationer vuxit upp. Antagligen är detta en av de värderingar som är svårast att komma åt. Att könsmönstren leder till att friska kvinnor lämnar arbetslivet i förtid borde vara en källa till bekymmer. Ett första steg borde vara att göra fler människor medvetna om mönstret, ett andra att forska om följderna för att förhoppningsvis locka fram samtal vid köksbordet om hur varje par ska kunna hitta kloka lösningar för sin del. Det slitsamma arbetet? Det är många som slutar tidigt. Att hälften av arbetstagarna slutat före 65 års ålder pekar på att de tidiga avgångarna är ett väl så angeläget problem som att förmå fler 65-åringar att stanna längre. Drygt 40 procent av alla arbetsolyckor med en frånvaro på mer än två veckor drabbar människor i åldern år. Både bland män och kvinnor är diversearbetare, handpaketerare och fabriksarbetare de mest utsatta yrkena (Östlund, 2012). De många förtida avgångarna har blivit ett argument mot sänkt pensionsålder. Varför straffa dem som slitit ut sig i jobbet? Men bilden är mer sammansatt än så. Även om den generella bilden är att det är de välutbildade männen som dröjer sig längst kvar på arbetsmarknaden, så rymmer statistiken en paradox. Till de allra segaste hör bönderna som med alla arbetsmiljömått mätt hör till dem som lever hårdast och farligast i det svenska yrkeslivet. Fysisk ansträngning är inte oförenlig med ett långt arbetsliv, åtminstone inte om den är så varierad som i jord- och skogsbruket. Glädjen att se sin mödas frukt och att själv bestämma hur arbetet läggs upp är kanske väl så väsentligt som motvikt. Av enskilda näringsidkare i Sverige är över 70 år (Östlund, 2012). Det är inte bara arbetsmiljön som är problemet. När kvinnor under 65 år följer sina män ut ur arbetslivet är det rimligen självvalt. Andra tvingas ut. Äldre arbetslösa har svårare att komma till arbetsmarknaden. Om de misslyckas kan någon form av förtida utträde bli lösningen, även om de egentligen hade velat fortsätta. Ytterligare några väljer att använda sina egna resurser för att gå tidigt. En del 22

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Varför är äldres lönekostnader intressanta att studera? I litteraturen anges

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista pensionsfrågor ålderspension premiepension inkomstrelaterad pension förtidspension allmänna pensionssystemet förvärvsarbetande kärlkramp sjukbidrag

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5 Slutsatser Våra politiker talar inte klartext med sina väljare. De verkar tycka att det vore politiskt självmord att göra det. Därför finns det en påtaglig risk för att vi kommer att se kostnaderna för

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Vi frågar lokförarna om pensionen

Vi frågar lokförarna om pensionen Februari år 2000 Vi frågar lokförarna om pensionen granskar Och föreslår FRÅGOR sidan 2, fylls i, rivs ut, skickas in + Bilaga Pensionen Genomgång av PA91-sidan 3 Jämförelse Statligt anställd/bolagsanställd-sidan

Läs mer

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION.

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION. K A P-KL D IT T NYA PE N SI O N SAVTA L VI KTI G I N F O R M ATI O N F Ö R D I G SO M Ä R A N STÄ L L D I KO M MUN, L A N D STI N G E L L E R R E G I O N. Din framtida pension Anställda i kommun, landsting

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

2009-04. Välj din pension själv

2009-04. Välj din pension själv 6 2009-04 Välj din pension själv Välj din pension själv När du så småningom går i pension kommer den ålderspension som betalas ut till dig att komma från två håll: Allmän pension och avtals-/tjänstepension.

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Kommuninvest i Sverige AB Personalpolicy

Kommuninvest i Sverige AB Personalpolicy 1 (8) Kommuninvest i Sverige AB 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 ns syfte 3 3 Rekrytering 3 4 Anställningsvillkor 3 5 Pensionsvillkor 3 6 Introduktion 5 7 Medarbetarsamtal 5 8 Lönesamtal 5 9

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

YTTRANDE 2013-08-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM. SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv. (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning

YTTRANDE 2013-08-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM. SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv. (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning YTTRANDE 2013-08-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning Utredningens direktiv har varit för begränsande när det gäller

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Verksamhetsplan för pensioner

Verksamhetsplan för pensioner Diarienummer: Ks 2013/0489,024 Verksamhetsplan för pensioner Gäller från: 2014-01-01 Gäller för: Medarbetare Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Pensionsstrateg Reviderad senast: Version: 2 Dokumentansvarig

Läs mer

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting KAP-KL Information om tjänste pensions- avtalet För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting Bra och trygga arbetsvillkor för dig som arbetar inom offentlig sektor Offentliganställdas

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Din tjänstepension PFA

Din tjänstepension PFA Din tjänstepension PFA En kort presentation av PFA Den här broschyren vänder sig till dig som är född 1938 eller senare och som är anställd i inom kommun, landsting/region och kommunala bolag. Den ger

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER

ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER Rapport 1/2008 ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER En rapport från Kristdemokraternas Seniorförbund Juni 2008 Två lovvärda uttalanden Nästa steg måste vara att ekonomiskt stärka situationen för dem med lägst

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Livbolagens prestation

Livbolagens prestation fm Försäkringsmatematik Livbolagens prestation Återbäringsräntornas utveckling 1986-2012 Meryem Savas 2012-02-10 Innehållsförteckning Indelning... 2 Avkastningsskatt... 2 Pensionsförsäkring... 3 Besparingsperiod:

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv Partnerskap för välfärd 1 Krisen och välfärden 2 Svenskens perspektiv - Längre tid som pensionär - Ökade krav på valfrihet Konsekvenser: - Allt högre krav på levnadsstandarden

Läs mer

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket Dina försäkringar 3 Avtalsförsäkringar 4 Avtalsgruppsjukförsäkring 4 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 5 - Avgångsbidrag 5 - Avtalspension

Läs mer

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension. Den allmänna

Läs mer

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund!

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund! Tips inför årsskiftet Nu återstår bara ett par veckor av 2010 ett år som har präglats av goda ekonomiska förutsättningar. Vi bad Ylva Yngveson, privatekonomisk expert på Swedbank, dela med sig av sina

Läs mer

Pensionsåldersutredningens delbetänkande Längre liv, längre arbetsliv Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre, SOU 2012:28

Pensionsåldersutredningens delbetänkande Längre liv, längre arbetsliv Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre, SOU 2012:28 Socialdepartementet 103 33 Stockholm registrator@social.ministry.se s.sf@social.ministry.se 2012-09-28 Pensionsåldersutredningens delbetänkande Längre liv, längre arbetsliv Förutsättningar och hinder för

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Lättläst svenska Anställning med lönebidrag Du som är arbetsgivare kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Bidraget ska hjälpa dig om

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Din framtida pension Statligt anställda har fått ett nytt pensionsavtal! Den 1 februari 2002 blev ett nytt pensionsavtal för statligt

Läs mer

Myter och sanningar om pensionen

Myter och sanningar om pensionen Myter och sanningar om pensionen TNS Gallup för Nordea 5 myter om pensionen Kvinnor och låginkomsttagare är mer oroliga för sin pension Vi vet vad vi får i pension från staten Vi har inte råd att pensionsspara

Läs mer

Anställningsskyddet och pensionsåldern

Anställningsskyddet och pensionsåldern Anställningsskyddet och pensionsåldern Pensionsåldersutredningen (S 2011:05) Pensionsåldersutredningen 103 33 Stockholm Tfn 08-405 10 00 www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com Omslag: Elanders Sverige

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:78 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1998:12 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om flexibel pensionsålder för landstingspersonal Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer