Mål och budget Fastställd av Kommunfullmäktige , 109

Transkript

1 Mål och budget Fastställd av Kommunfullmäktige , 109

2 Innehållsförteckning Mål och budget i korthet 2 Inledning 3 Vision Budgetförutsättningar 6 Kommunfullmäktiges vägledningsdebatt Konjunktur och arbetsmarknad Befolkning demografi Taxor och avgifter Skatter och statsbidrag Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS utjämning Kostnadsutveckling Finansiella intäkter och kostnader Pris och löneökningar Pensioner Åtgärdsplan för befarat underskott Kommunmål.. 14 Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling Ekonomisk översikt. 17 Resultatplan Balansplan Kassaflödesplan Investeringsplan Ekonomisk analys Driftredovisning Nämndredovisning.. 26 Kommunstyrelsen m.fl. Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kommunkoncernen 36 Riskanalys. 39 Styrning och budgetregler 41 Bilaga 1 1

3 Mål och budget i korthet Övergripande mål Kommunfullmäktige har antagit fem kommunmål med politiska prioriteringar för planperioden. Hela koncernen ska bidra till att uppnå målen som är: Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling Utdebitering Budgetförslaget baseras på att utdebiteringen (kommunalskatten) hålls oförändrad 22,28 kronor för Nämndernas ramar 2013 (tkr) Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige, överförmyndare, valnämnd, revision Utbildningsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Resultat Kommunen budgeterar en summa för oförutsedda utgifter på 0,9 % av skatter och statsbidrag för Detta innebär 3,8 mkr. Om dessa inte används innebär det att resultatet förbättras med 3,8 mkr. Investeringar Den totala investeringsvolymen för 2013 uppgår till 20,7 miljoner kr. Av detta utgör 5,9 miljoner kr investering i ombyggnation av befintliga kök. Bland övriga investeringar märks: Utveckling av Jogersö fritidsområde 1 miljon kr Underhållsinvestering i fastigheter 4,4 miljoner kr Låneskuld Oxelösunds kommun kommer under 2013 att investera på lägre nivåer än tidigare år vilket gör att en nettoupplåning på 10 mkr är nödvändig för

4 Inledning I Oxelösund har vi mod och framtidstro. Med stolthet över vår ort och med öppenhet för omvärlden och nya idéer väljer vi vägar för positiv utveckling och tillväxt. Livet i Oxelösund präglas av havet och skärgården med ett varierat, attraktivt boende. Vi mår bra och upplever god livskvalitet med den lilla stadens fördelar och närhet till omvärldens rika utbud. Oxelösund ingår i ett regionalt näringsliv som är starkt, nyfiket och mångsidigt. Vi värnar om hög kompetens, öppet företagsklimat och god service. Så lyder Oxelösunds vision som antogs av kommunfullmäktige våren Men en vision i sig är bara en önskan om ett framtida tillstånd. För att en vision ska kunna förverkligas krävs det att alla strävar mot samma mål och att resurser avsätts för att bidra till att uppnå målet. Med denna budget har vi börjat vår resa mot målet. De prioriteringar som har gjorts har alla som syfte att sträva mot att uppnå visionen. Tanken är att man ska kunna följa den röda tråden, från vägledningsdebatt i Kommunfullmäktige till prioriteringar och tilldelning av resurser. Under 2013 fortsätter vi vår satsning på näringslivsfrågor. Ett väl fungerande näringsliv är en förutsättning för lokal tillväxt och lokal tillväxt en förutsättning för en väl fungerande kommunal verksamhet. Men näringslivet är även beroende av kommunen och dess verksamhet. Med en förbättrad dialog och fler aktiviteter inom området vill vi få fler nöjda företagare som vill och kan växa. Inte minst inom besöksnäringen som är en av de starkast växande näringarna. I budgeten finns medel avsatta för investeringar på Jogersö camping och fritidsanläggning. Även Stenviksbadet får en upprustning under 2013, en välbesökt badplats för både invånare i Oxelösund och utifrån kommande gäster. Framtiden ter sig allt annat än ljus för dem som lämnar grund- och gymnasieskolan utan att vara tillräckligt rustade inför högskola och arbetsmarknad. Varje elev som lämnar våra skolor utan att vara tillräckligt rustad för vidare studier eller för arbetsmarknaden är ett misslyckande såväl för den enskilda individen som för samhället. Vår målsättning är att inget barn ska lämna grundskolan utan fullgoda betyg. Vi står inför stora utmaningar vad avser insatser till äldre medborgare då vi framöver ser en ökning av antalet äldre. För att möta de behov som en ökande äldre befolkning har, är det viktigt med förebyggande åtgärder för att man ska hålla sig frisk och må bra längre upp i åldrarna. Den dag man är i behov av hjälp från kommunen ska den utföras av proffsig personal med rätt kompetens. Hög kompetens ger en ökad kvalitet. Inom vård och omsorg gör vi en satsning där personalen som saknar utbildning får möjlighet att validera sina kunskaper till undersköterskenivå. En kommuns ekonomi hänger starkt ihop med dess invånare. Att fler ska kunna bosätta sig i Oxelösund är därför av stor vikt. Samtidigt som vi vill växa är det 3

5 Inledning viktigt att värna våra unika naturvärden. En viktig aspekt i att ta ansvar för den ekonomiska utvecklingen handlar om att vårda det man har. Inte minst gator, vägar och parker. I budgeten avsätts 2 miljoner extra för detta ändamål under Våra gemensamma resurser är inte oändliga och därför måste vi arbeta på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Vi har många utmaningar framför oss men även många möjligheter. Dem ska vi hjälpas åt att ta vara på. Catharina Fredriksson kommunstyrelsens ordförande 4

6 Vision 2025 Kommunfullmäktige antog ny vision för Oxelösunds kommun. I vårt arbete, såväl internt som externt, arbetar vi tillsammans för att uppnå vår vision. Oxelösund här börjar världen I Oxelösund har vi mod och framtidstro. Med stolthet över vår ort och med öppenhet för omvärlden och nya idéer väljer vi vägar för positiv utveckling och tillväxt. Livet i Oxelösund präglas av havet och skärgården med ett varierat, attraktivt boende. Vi mår bra och upplever god livskvalitet med den lilla stadens fördelar och närhet till omvärldens rika utbud. Oxelösund ingår i ett regionalt näringsliv som är starkt, nyfiket och mångsidigt. Vi värnar om hög kompetens, öppet företagsklimat och god service. Oxelösund kärnvärderingar Mod, stolthet och öppenhet I Oxelösund är vi stolta över vår ort och över vår industriella och kulturella bakgrund. Det ger stabilitet, förutsättningar och mod att välja vägar som stimulerar utveckling och tillväxt på alla plan. Vi står för öppenhet mellan kommuninvånare, organisationer och offentlig verksamhet. Vi välkomnar nya invånare, idéer och företag. Vi utvecklas tillsammans med vår region och omvärld. Hav, skärgård och närhet I Oxelösund har vi nära till havet och skärgården, en närhet som ger unika möjligheter till naturupplevelser och ett rikt fritidsliv för invånare och besökare. Här finns attraktiva boendemiljöer med kvalitativa och varierade bostäder. Stadens storlek möjliggör närhet till varandra, till god service och till ett aktivt kultur- och idrottsliv. Genom vårt strategiska läge och goda kommunikationer är vi också del av omvärldens utbud av service, tjänster och upplevelser. Omvärld, tillväxt och utveckling I Oxelösund har vi ett starkt näringsliv som består av flera olika näringsgrenar och som har en given plats i regionen. Företagsklimatet är öppet, vi uppmuntrar nya idéer och tror på varandra. Servicen, privat och offentlig, är tillgänglig och av god kvalitet. Tillsammans med andra bygger vi goda utbildningsvägar för att främja lärande, kompetens och möjlighet till utveckling för både invånare och samhället som helhet. I Oxelösund kan alla växa. 5

7 Budgetförutsättningar Kommunfullmäktiges vägledningsdebatt Inför kommande mål- och budgetarbetet genomförde fullmäktige i februari 2012 en vägledningsdebatt på temat Vision Under debatten diskuterades hur den nya visionen kommer att påverka kommunens mål och prioriteringar. Det framkom en stark och tydlig vilja till att utnyttja Vision 2025 som ett instrument för att kunna driva utvecklingsarbetet i Oxelösund framåt. Ett antal utvecklingsområden identifierades och efter prioritering av fullmäktige framstod bl. a. marknadsföring, valfrihet, bostäder och näringslivsutveckling som viktiga områden för utvecklingssatsningar. Konjunktur och arbetsmarknad Lågkonjunkturen fortsätter Återhämtningen i den svenska ekonomin har kommit av sig. Först 2013 förbättras konjunkturen. Men sunda statsfinanser och låg statsskuld gör att svensk ekonomi är rustad för att möta en betydligt svagare utveckling. Arbetsmarknaden visar motståndskraft genom att företagen behåller personal trots försämrade utsikter. Skuldkrisen i euroområdet har förvärrats och konjunkturen vänder ner. Det kommer att ta tid för EU-länderna att komma överens om hur skuldbördorna ska fördelas vilket skapar oro på de finansiella marknaderna och dämpar efterfrågan även utanför euroområdet. Sverige klarar sig hyggligt, även om tillväxten blir svag under Finanspolitiken är expansiv i år och blir neutral 2013 för att sedan stramas åt för att överskottsmålet ska uppnås. Utrymmet för permanenta åtgärder är begränsat. Regeringen kan komma att överväga tillfälliga stimulanser och satsningar på åtgärder som håller nere arbetslösheten. Riksbanken väntas hålla reporäntan oförändrad på 1,5 procent till början av 2014, men räntan skulle kunna sänkas utan att inflationsmålet hotas. Mest troligt att euron överlever Den närmaste tiden kommer EU sannolikt inte att lyckas presentera en lösning som varaktigt löser eurokrisen. Istället kommer förmodligen den utdragna process som i grunden handlar om hur skuldbördor ska fördelas att fortsätta. De historiska erfarenheterna av finanskriser visar att även långivarna måste vara beredda till betydande skuldavskrivning. Hittills har denna process gått trögt, men eftersom konsekvenserna av ett misslyckande är förskräckande är det mest troliga att EU-länderna fattar nödvändiga beslut. Först därefter kommer förtroendet på finansmarknaderna att återvända. I prognosen antas detta ske kring årsskiftet 2012/2013, och sedan kan en långsam återhämtning börja. 6

8 Budgetförutsättningar Befolkning demografi Flera parallella grupper har betydelse för hur samhällets ekonomi och arbetsmarknad utvecklas. Under 1940-talet, 1960-talet och åren runt 1990 föddes många barn vilket präglar befolkningens åldersfördelning. Källa: Statistiska centralbyrån Kommunen har fram till idag haft att hantera en ålderspuckel i taget. Kommunen måste nu börja rusta sig för att samtidigt kunna hantera en stor generation i vårdkrävande ålder, en stor generation i barnafödande åldrar och en relativt stor grupp tonåringar som ska ha tillgång till utbildning. Framöver kommer det krävas dels större omfördelningar mellan de olika verksamheterna men också ytterligare prioriteringar. Kommunen måste ha en bredd i den fysiska planeringen och diskussioner behöver föras om vilken service och kvalitet som verksamheterna ska ha. För att minimera framtida kostnader behövs mer förebyggande arbete och mer gränsöverskridande samverkan hade kommunen drygt invånare. Därefter minskade antalet invånare stadigvarande till knappa fram till år Sedan har en viss återhämtning skett med i snitt ett trettiotal invånare varje år till nuvarande nivå i juni månad Folkmängd Oxelösund Källa: Statistiska centralbyrån 7

9 Budgetförutsättningar Befolkningsutvecklingen är viktig för kommunen såtillvida att skatteintäkter och statsbidrag grundas på detta. Befolkningsökningen har de senaste åren främst berott på ett positivt flyttningsnetto. Komponenter till folkökning per dec månad år Flyttnetto (in- och utrikes) Födelsenetto I mål och budget utgår kommunen från en ökning i antalet invånare varje år. Befolkningsunderlaget har beräknats till vid 2012 års utgång. Därefter antas folkmängden öka med 39 personer år 2013, 33 personer år 2014 och 30 personer år Taxor och avgifter Att ta ut taxor och avgifter är ett sätt för kommunen att finansiera sin verksamhet. Kommunallagen ger kommunen rätt att ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som tillhandahålls. Undantag gäller dock de tjänster som kommunen är skyldig att tillhandahålla. I dessa fall får avgifter tas ut endast om lagen tillåter det. För övriga tjänster och nyttigheter får kommunen endast ta ut avgifter som svarar mot de kostnader som kommunen har för att tillhandahålla tjänsterna. Skatter och statsbidrag Kommunens intäkter från skatter och statsbidrag är beroende av hur befolkningen ser ut, dels beträffande antal och dels beträffande sammansättning. Avläsning av befolkningsantalet sker 1 november och skatteintäkterna räknas på detta antal året innan budgetåret. 1 november 2011 hade Oxelösund invånare vilket är utgångspunkt för intäkterna Avläsningsdatum Invånarantal Ökning Inkomstår för kommunen 1 november november (prognos) november (prognos) november (prognos)

10 Budgetförutsättningar Sedan 2009 har dessa intäkter ökat med cirka 3,3 % per år exklusive skattehöjningen Inkluderas denna blir ökningen cirka 4,3 % per år. Skatteprognosen i Mål och budget bygger på underlag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) från augusti månad (cirkulär 12:15). Ökningstakten bedöms där att sakta ner beroende på den finansiella situationen i världen och i Sverige. Från 2012 till 2015 bedöms intäkterna öka med 11,7 %, +59,9 miljoner kr. Kommunen har dock under budgetberedningen antagit en mera försiktig ökning av befolkning och skatteintäkter än vad det skulle vara med en likadan befolkningsutveckling som riket i övrigt, nämligen med 11,3 %, +57,6 miljoner kr. Enl. SKL:s prognos Budgeterad ökning Intäkter, ökning 2012/ ,2 % tkr + 3,9 % tkr Intäkter, ökning 2013/ ,3 % tkr + 3,0 % tkr Intäkter, ökning 2014/ ,8 % tkr + 3,9 % tkr Summa ökning 2012/ tkr tkr Inkomstutjämning Systemet med inkomstutjämning mellan kommunerna är till för att säkerställa att alla kommuner får samma garanterade intäkt per invånare och som är lika för hela landet, oavsett vad de egna invånarna egentligen tjänar. Men detta gäller alltså lika mycket för hela riket, oavsett hur det ser ut i den enskilda kommunen. Exempelvis kan befolkningen i en enskild kommun bestå av många barn eller äldre som inte har någon inkomst och då sänks medelskattekraften. Även arbetslösheten spelar in. Staten garanterar att kommunerna får 115 % av rikets medelskattekraft, genom att skjuta till medel utöver kommunalskatten. Oxelösund har en egen medelskattekraft på 102,8 % 2013 och får därför ett bidrag på 12,2 %. Oxelösunds inkomstutjämningsbidrag är alltså lägre än de flesta andra kommuners. Kommuner med lägre egen medelskattekraft får högre bidrag, så att alla garanteras 115 %. Oxelösund beräknas erhålla 51,3 miljoner kr i inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämning Systemet med kostnadsutjämning mellan kommunerna är till för att säkerställa att alla kommuner har samma ekonomiska förutsättningar för att tillhanda kommunal service till sina invånare. Därför får kommuner som har en viss demografisk profil bidra till andra kommuner som har ett stort demografiskt tryck på behov av service till barnomsorg eller äldreomsorg. I utjämningssystemet räknar Statistiska centralbyrån, SCB, fram standardkostnader för olika verksamheter, en typ av genomsnittskostnad per invånare för riket. Denna standardkostnad jämförs sedan med respektive kommuns faktiska demografiska förhållanden, utbildningsnivåer, geografiska förutsättningar, lönenivåer med mera. Oxelösunds struktur och demografi är fördelaktig för att upprätthålla en normal 9

11 Budgetförutsättningar kommunal service. Därför får vi betala till utjämningssystemet, under 2013 beräknas avgiften till 33,7 miljoner kr. (Uppgifter för 2013 avseende beloppet per invånare kommer successivt att uppdateras under hösten 2012.) Barnomsorg/grundskola Oxelösund har förhållandevis få barn och ungdomar och behöver därför inte bedriva en lika stor barnomsorg och grundskola som många andra kommuner. Vår barnomsorg och grundskola ska helt enkelt vara billigare per invånare än genomsnittet. Därför måste Oxelösund betala till utjämningssystemet. (Uppgifter för 2013 avseende beloppet per invånare kommer successivt att uppdateras under hösten 2012.) Äldreomsorg Oxelösund har förhållandevis många äldre därför får kommunen medel från utjämningssystemet. (Uppgifter för 2013 avseende beloppet per invånare kommer successivt att uppdateras under hösten 2012.) Individ och familjeomsorg Standardkostnaden för Individ och familjeomsorg är enligt SCB:s beräkningar lägre än genomsnittet i riket och Oxelösund ska därför bidra till utjämningssystemet. (Uppgifter för 2013 avseende beloppet per invånare kommer successivt att uppdateras under hösten 2012.) LSS-utjämning Systemet för LSS-utjämning (Lagen om stöd och service) fungerar på samma sätt som kostnadsutjämningen. Eftersom Oxelösund har förhållandevis få brukare med LSS-behov får kommunen 2012 betala 789 kr per invånare, totalt 8,8 miljoner kr, till utjämningssystemet. Under våren 2012 genomförde kommunen en översyn av rutiner och redovisning av LSS-relaterade frågor och har därefter uppdaterat statistik och redovisning. För 2013 budgeterar kommunen med en avgift på 7,1 miljoner kr, men den kan sjunka ytterligare som en följd av översynen. 10

12 Budgetförutsättningar Kostnadsutveckling I budget 2012 har kommunen räknat med en minskning av personalkostnaderna med ca 12 miljoner kr, -3,7 %. Förändring för 2013 enligt prognos: Budgeterad ökning Kostnadsslag 2011 / / 2013 Personalkostnader -3,7 % +3,1 % Köp av verksamhet -5,3 %... 1 Material, tjänster med mera +5,9 %... 1 Avskrivningar +47,4 % +22,0 % Finansiella kostnader +8,9 % +4,5 % Finansiella intäkter och kostnader Kommunen räknar med en utdelning på 1,5 miljoner kr från Oxelösunds Hamn under 2013 och därefter 2,5 miljoner kr varje år 2014 och framåt. Från FÖRAB räknar kommunen med en utdelning 2013 på 2,5 miljoner kronor. Övriga finansiella intäkter är huvudsakligen räntor på de lån som de kommunala bolagen lånar genom koncernbanken. Eftersom bolagen räknar med en ökad upplåning i takt med de investeringar som görs så kommer kommunens intäkter att öka. Koncernbankens påslag på förmedlade lån ökar från 0,15 % till 0,25 % fr.o.m. 2013, vilket ökar intäkten med 0,4 miljoner kr per år. I Mål och budget räknar vi med totala intäkter på 17,8 miljoner kr under 2013, 19,4 miljoner kr 2014 respektive 19,9 miljoner kr De finansiella kostnaderna är räntor dels på kommunens egna lån och dels på de lån som lånas upp för bolagens del. Varken kommun och bolag planerar att förändra lånebelopp särskilt mycket, varför koncernbankens lånekostnader bara ökar marginellt i takt med marginellt stigande räntor enligt de prognoser som finns tillgängliga. Som alla känner till så är detta faktorer som ingen kan prognostisera, men vi räknar med låneräntor på 19,0 miljoner kr 2013, 19,7 miljoner kr 2014 resp. 20,6 miljoner kr Därutöver tillkommer ränta på pensionsskuld och vissa smärre finansiella kostnader i verksamheterna. Finansnettot sjunker från 2,1 miljoner kr i bokslut 2011 till ett beräknat negativt utfall på -0,8 miljoner kr Ökning för personalkostnader avser löneökningsmedel. Hur eventuella övriga kostnader förändras går inte att säga förrän nämnderna har fastställt sina internbudgetar. 11

13 Budgetförutsättningar Pris- och löneökningar SKL bedömer inflationen till 1,4 % under 2013, 2,0 % under 2014 samt 2,2 % under Kommunen har emellertid inte räknat upp anslagen med ökade kostnader för inflation, varför en nettoeffektivisering med cirka 3,6 miljoner kr per år måste göras inom verksamheten. Timlönerna bedöms av SKL öka med 3,1 %, 3,2 % respektive 3,6 % per år Kommunens antagande är detsamma som SKL:s. Samtliga lönemedel förutom den centrala potten är utlagda i ramarna. Det innebär att om löneökningarna blir högre än utlagda medel måste nämnderna effektivisera verksamheterna med den överskjutande summan. I den centrala lönepotten som kommunstyrelsen disponerar under året finns 100 tkr att användas till eventuella lönejusteringar som behöver göras. Pensioner Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner intjänade till och med 1997 behandlas som ansvarsförbindelse. Utbetalning av löpande pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner som tjänats in från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen och som kostnad i resultaträkningen. Även personer med visstidspension ingår i pensionsavsättningarna. Pensionsskuld Pensionsskulden uppgick i bokslutet 2011 till 342,5 miljoner kr, varav 308,8 miljoner kr inom linjen, det vill säga som ansvarsförbindelse i balansräkningen. Det innebär att 90,2 % av den totala skulden redovisades inom linjen. I prognosen för 2012 ökar denna skuld till 343,4 miljoner kr, varav 308,8 miljoner kr inom linjen. Skulden kommer att börja sjunka eftersom utbetalningarna är större än skulduppräkning och nyintjänande beräknas skulden till 333,8 miljoner kr. Men det kommer också att bli så att skuldmassan flyttas från ansvarsförbindelse till avsättning i balansräkningen kommer 88,7 % att redovisas inom linjen. Pensionskostnader Prognosen för 2012 är att kostnaderna för befintliga pensionsåtaganden kommer att ligga på en nivå på 30,5 miljoner kr för 2013 och öka till 33,6 miljoner kr Den del som avser ålderspension för förtroendevalda är en ganska betydande osäkerhetsfaktor i bedömning av det ekonomiska utfallet kommande år. I bokslutet 2011 var denna del bokförd till 4,1 miljoner kr, men är beroende av en mängd antaganden. Det kan innebära förändringar på uppemot 3-4 miljoner kr. Pensionskostnaderna kommer att ta ett allt större utrymme av kommunens resurser. För vår del kommer pensionskostnaderna att nå sin kulmen mellan , enligt kommunens pensionsadministratör, KPA. 12

14 Budgetförutsättningar Åtgärdsplan för befarat underskott I uppföljningen per april prognostiserades en positiv helårsprognos. Sedan dess har ytterligare positiva saker tillkommit som drygt 8 mkr AFA-pengar. I helårsprognosen per april ligger en återbetalning av hela underskottet från Försämras prognosen utifrån april månad så att hela underskottet från 2011 inte kommer att kunna återbetalas måste ytterligare besparingar genomföras under Det är följaktligen av största vikt att nämnder håller sina budgetar under året och att helårsprognosen förblir positiv. 13

15 Övergripande mål Kommunmål Kommunfullmäktige har antagit fem övergripande och gemensamma kommunmål Hela koncernen ska i sitt arbete bidra till måluppfyllelse. Inriktningen på det arbete som ska fokuseras under planperioden anges genom prioriteringar under respektive kommunmål. Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. Prioriteringar till målet under planperioden I Oxelösund når barn och ungdomar goda studieresultat och alla elever lämnar grundskolan med minst godkända betyg i alla ämnen. I Oxelösund deltar barn och ungdomar i ett brett kultur- och fritidsutbud. I Oxelösund växer barn och ungdomar upp med trygga föräldrar. 14

16 Kommunmål God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. Prioriteringar till målet under planperioden Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god. Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård. Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt från missbruk. Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. Prioriteringar till målet under planperioden Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad. Äldre i Oxelösund upplever att de har en god livskvalitet. Insatser till äldre i Oxelösund skall vara av god kvalité, individinriktade samt ges med gott bemötande. 15

17 Attraktiv bostadsort Kommunmål Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal servicenivå. Prioriteringar till målet under planperioden Oxelösunds unika förutsättningar är välkända. I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg, skola, fritid och kulturliv. Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar. Hållbar utveckling Oxelösunds kommun tar ansvar för att långsiktigt säkra de resurser som behövs för att fullgöra kommunens uppdrag. Prioriteringar till målet under planperioden I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil. Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare. Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att minska negativ miljöpåverkan. 16

18 Resultatplan Ekonomisk översikt Mål och Mål och Mål och Bokslut Prognos budget budget budget Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar, nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Oförutsett Nedskrivning Citybanan Löneöversyn, prioriterade grupper Skatter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Årets resultat Balanskravsutredning Avgår: reavinster Avgår: projektavsättningar Återförs: projektavsättningar Aterförs: ökad pensionsskuld, förtr.valda Återförs: sänkt diskonteringsränta Återförs: uttag av pensionsreserv Resultatkrav Återförs: reserv för framtida behov Återförs: utbetalning av avtalspensioner 100 Återförs: uttag av avsättning för Citybanan 616 Återförs: återställande av neg. resultat Balanskravsresultat

19 Ekonomisk översikt Not 1 Mål och Mål och Mål och Bokslut Prognos budget budget budget Bruttointäkter i verksamheterna Reavinster Verksamhetens intäkter Not 2 Nämndernas resultat/prognos/anslag Kommunstyrelsen m.fl Utbildningsnämnden Vård- o Omsorgsnämnden Miljö- o Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- o Fritidsnämnden Summa verksamheter Finansierat av intäkter Avgår: interndebiterad kapitalkostnad S:a verksamhetens bruttokostnader Pensionskostnader Återbetalning AFA-premier Finansförvaltningens kostnader o intäkter Avgår: diff po-pålägg Avgår: interndebiterad pensionskostnad Verksamhetens kostnader

20 Balansplan Ekonomisk översikt Mål & Mål & Mål & Bokslut Prognos budget budget budget TILLGÅNGAR Fastigheter, maskiner och inventarier Värdepapper, aktier och andelar Fordringar, utlämnade lån Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Likvida medel Exploateringstillgångar Kortfristiga fordringar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER Kommunens upplåning Bolagens upplåning Citybanan Övriga långfristiga skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER AVSÄTTNINGAR Avsättn. pensioner (intjänat fr.o.m. 1998) Övriga avsättningar SUMMA AVSÄTTNINGAR EGET KAPITAL Ingående eget kapital Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL SUMMA SKULDER O EGET KAPITAL Ansvarsförbindelse Borgensåtagande (Kommuninvest m.m.) Avsatt till pensionsreserv* Avsättning för Citybanan * rest av tidigare års avsättningar inom balanskravsutredningen 19

21 Kassaflödesplan Ekonomisk översikt Mål & Mål & Mål & Bokslut Prognos budget budget budget Resultat efter finansiella poster Just. för poster ej ing. i kassaflöde Not Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) av fordringar Ökning (+) / minskning ( ) kortfristiga skulder Ökning (-) / minskning (+) av expl.tillgångar Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamheten Statlig infrastruktur Upptagna lån Amortering av långfristiga skulder Förändring av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Not 4 Avskrivningar Upplösning av medfinansierad infrastruktur 616 Indexuppräkning av bidrag till infrastruktur -490 Skuldökning pensioner Övriga avsättningar Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Summa justering