Silander, Ryymin & Mattila (red.) Strategiskt ledarskap av informations- utveckling. i skolor och inom utbildningsväsendet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Silander, Ryymin & Mattila (red.) Strategiskt ledarskap av informations- utveckling. i skolor och inom utbildningsväsendet"

Transkript

1 Silander, Ryymin & Mattila (red.) Strategiskt ledarskap av informations- utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet

2 Lärarnas kunnande skapar informationssamhället.

3 Pasi Silander, Essi Ryymin och Pasi Mattila (red.) Strategiskt ledarskap av informations- utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet

4 Mediecentralen vid Helsingfors stads utbildningsverk Projektet OSUKE Projektet OSUKE är ett utvecklingsprojekt för lärmiljöer som finansieras av Utbildningsstyrelsen. Utformning och layout: Innocorp Oy / Milla Toro Tryck: Staroffset, 2013 Tryckt version: ISBN Webbversion: ISBN

5 Innehåll Inledning Informationsstrategi och verksamhetsplanering som en kollaborativ process Pasi Silander Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur Pasi Silander och Essi Ryymin 5 Ledarskap kopplar samman utvecklingsprojekt med organisationens grundläggande uppgift Essi Ryymin och Pasi Silander 15 Att leda kompetens i skolor och läroanstalter Essi Ryymin och Pasi Silander 27 Nätverksledarskap inom det pedagogiska samfundet Essi Ryymin 35 Verktyg för rektorer för utvärdering av lärmiljöer Pasi Silander och Essi Ryymin 49 Synpunkter på läroutrymmen Pasi Mattila 61 Ny teknologi för lärande Pasi Mattila 77

6 Förord Informationsteknologin blir i allt högre grad en organisk del av vår vardag. Den blir allt vardagligare och döljs i allt mindre apparater, i kläder, t o m på huden. Med hjälp av teknologi får vi tillgång till upplevelsefabriker, globala nätverk och kommunicerar i realtid med människor världen över. Det blir allt enklare att delta och påverka, att göra egna avtryck i informationsströmmen och virtuella världar. Samhällstjänsterna flyttar till webben. Medborgarna har möjlighet att påverka elektroniskt, vilket kan leda till snabba förändringar. Vi delar samma händelser i en globalaliserad värld, och vår främsta samarbetspartner kan fysiskt befinna sig på andra sidan jorden. Vi kan hantera allt större mängder information till stöd för beslutsfattande och lärande, och simulera allt mer komplicerade processer. Till stöd för vårt lärande använder vi proteser för vår intelligens: Vi utlokaliserar en del av vårt minne och andra kognitiva processer och använder oss av informationstekniska apparater och verktyg. Vår tid kräver att vi är aktiva medborgare med de färdigheter som behövs i informationssamhället och medier Undersökningen Lasten mediabarometri 2011 för fram att endast en del av barnen lär sig mediefärdigheter i skolan. De grundläggande användarfärdigheterna lär de sig hemma, av kompisar eller genom självstudier i en allt lägre ålder. Detta är trots allt endast en förberedning till de kunskaper som behövs. Vår undervisning måste reagera och kunna fördjupa och utvidga färdigheterna för informationsteknik och mediekompetens. Etiska och moraliska färdigheter, kunskaper om mångsidig informationshantering samt färdigheter i anslutning till tänkande, analyserande och det egna skapandet utvecklas stegvis under läroprocessen. Vi lär oss att bli sociala, kritiska och kreativa medieanvändare, aktiva medborgare i informationssamhället.

7 Informationsteknikens utveckling samt livet i informations- och mediesamhället är en utmaning för undervisningen. Förmår lärarna att uppdatera sin kompetens och sina färdigheter? Vem bär ansvaret för utvecklingen och den riktning den tagit? Varför får vi fortfarande forskningsresultat som visar att informationsförfarandet i skolor och läroanstalter är i stort behov av att utvecklas, att lärarnas färdigheter är brokigt och varierar stort och att användningen av informations- och kommunikationsteknik i inlärning och undervisning fortfarande inte är det naturliga tillvägagångssättet i vardagen? Utveckling av kompetenser är grunden för informationssamhället. Förståelse och färdigheter utvecklas endast i möten och vid aktiviteter. Lärarna ser till att elevers och studerandes färdigheter utvecklas. Ledningen fastställer riktningen för utvecklingen och ser till att alla lärare och de som skall lära sig ges möjlighet att upprätthålla den egna kompetensen. Informationsteknologin utvecklas snabbt och lärmiljöerna måste motsvara de framtida behov som ställs på utvecklandet av elevers och studerandes färdigheter En hurdan miljö erbjuder möjligheter att utveckla metodiska och interaktiva färdigheter och ger färdigheter i att uttrycka sig, delta och påverka? På vilka grunder väljs den teknologi som används? Hur bygger man upp de fysiska lokalerna? Hur fattas beslut om en gemensam verksamhetskultur och gemensamma målsättningar? Liisa Lind Direktör för Mediecentralen vid Helsingfors stads utbildningsverk

8 Detta verk är en svenskspråkig översättning av det finskspråkiga verket Tietoyhteiskuntakehityksen strateginen johtajuus kouluissa ja opetustoimessa, vilket gavs ut 2012 i samband med OSUKE-projektet i Helsingfors. Vi som arbetat med att översätta verket har lärt osss en hel del nytt och samtidigt blivit uppmärksammade på det behov av samarbete vi har framför oss i att strategiskt utveckla läroanstalterna så de uppfyller de behov och krav som dagens informationssamhälle ställer. Vi måste arbeta tillsammans för att skapa framtidens skola! Under översättningsarbetet har det kommit fram att det delvis saknas en gemensamt vedertagen terminologi inom detta specifika område. Vi hoppas ni har överseende med om det är något i terminologin som blivit oklart och hänvisar i så fall till ursprungsverket. Kanske det borde skapas möjligheter för att tillsammans arbeta fram en fungerande svenskspråkig terminologi för ledarskap inom det finländska utbildningsväsendet? Vi önskar läsaren lika givande och lärorika lässtunder som vi fått då vi arbetat med detta verk! Kristian Roos Specialplanerare Mediecentralen vid Helsingfors stads utbildningsverk

9 INLEDNING Informationsstrategi och verksamhetsplanering som en kollaborativ process Pasi Silander Utvecklingen av informationssamhället i skolor och läroanstalter Informationssamhällets ständiga utveckling och de ungas förändrade medie- och virtuella värld, t ex sociala medier och nya smarttelefoner, väcker nya behov inom undervisning och fostran. Användningen av informations- och kommunikationsteknologi är en modern medborgarfärdighet som exempelvis gör det möjligt för medborgarna att påverka eller att utnyttja olika myndighetstjänster på nätet. Ett mångsidigt utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen borde bli ett systematiskt förfarande som ger varje elev och studerande de IKT-färdigheter som informationssamhället förutsätter i enlighet med läroplanens grunder, med tyngdpunkten på en etisk och trygg användning. Varje elev i grundskolan och gymnasiet har enligt läroplanen rätt att tillägna sig de färdigheter i informations- och kommunikationsteknik som krävs detta trots att datateknik sedan år 2004 inte längre är ett skilt läroämne enligt grunderna för läroplanen (Utbildningsstyrelsen 2004). Användarfärdigheter i informations- och kommunikationsteknik samt lärande av informationshantering får inte begränsas till en sporadisk användning av enskilda applikationsprogram i klassrummet. Lärandet fordrar en systematisk struktur samt ett medvetet fostrings- och undervisningsarbete för att eleverna ska kunna tillägna sig de sociala, etiska samt moraliska färdigheter som är en väsentlig del av användningen av informationsteknik. Lärmiljön borde därför utvidgas så att klassrummet öppnas för det omkringliggande samhället och globala virtuella samfund. Inom utbildningssektorn ökar trycket på att erhålla äkta, pedagogisk nytta av informationsoch kommunikationstekniken i undervisningen. Gemensamma målsättningar, en delad vision, en förnyad verksamhetskultur och förnyat pedagogiskt ledarskap är, utöver utvecklandet av utbudet av teknisk apparatur och lärarnas kompetens, de förutsättningar som behövs för att informations- och kommunikationsteknik ska kunna utnyttjas meningsfullt och systematiskt i skolvardagen. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 1

10 Informationsstrategin och utvecklingen av lärmiljöer som delar av den kollaborativa verksamhetsplaneringsprocessen OSUKE I utvecklingsprojektet OSUKE, som finansierats av Utbildningsstyrelsen, utarbetades en verksamhetsmodell och verktyg för att göra användningen av IKT i undervisningen samt utvärdering och utveckling av lärmiljön till en naturlig del av av verksamhets- och undervisningssplaneringen. Endast så blir det möjligt att etablera utvecklade undervisningsformer och arbetsmetoder, vilka möjliggör en mångsidig undervisning, till en del av den dagliga verksamheten. OSUKE-verksamhetsmodellen och dess verktyg tillämpas i alla grundskolor och gymnasier i Helsingfors stad. I verksamhetsmodellen deltar all undervisningspersonal och: utvärderar hur de praktiska undervisningsarrangemangen har bidragit till att målen i läroplanen har uppnåtts i enlighet med hur IKT använts i undervisningen specificerar skolans utvecklingsbehov som gäller användning av IKT i undervisningen och utvecklandet av lärmiljöer slår fast gemensamma utvecklingsmål för användandet av IKT i undervisningen och som stöd för lärandet planerar åtgärder som fordras för att uppnå utvecklingsmålen Syftet med projektet OSUKE har varit att säkerställa att grunderna i de riksomfattande läroplanerna förverkligas i praktiken i skolornas och läroanstalternas verksamhet, särskilt ur inlärningsbegreppets och den pedagogiska miljöns synvinkel. Lärmiljöbegreppet utvidgas till att omfatta ämnes- och temahelheter, utöver nya pedagogiska användningssätt för IKT, t ex kommunikations- och mediefärdigheter, människan och teknologin samt hållbar utveckling. Målet med att förverkliga OSUKE-verksamhetsmodellen är att öka jämlikheten på regionalt plan, så att målen i läroplanen kan förverkligas i undervisningen på samma sätt för samtliga elevers del, oberoende av vilken skola eller klass de går i. Kognitiva verktyg i den kollaborativa informationsstrategioch verksamhetsplaneringsprocessen Inom projektet OSUKE har kognitiva verktyg utarbetats för att förverkliga den kollaborativa strategiprocessen (Orava & Silander 2010). Verktygen auktoriserar hela personalen, och med 2 INLEDNING Informationsstrategi och verksamhetsplanering som en kollaborativ process

11 hjälp av dem skapas en delad, gemensam vision och gemensamma målsättningar samt en gemensam syn på vilka åtgärder som måste tas för att uppnå målen. Kognitiva verktyg styr den kollaborativa strategiprocessen med hjälp av scaffolding (tankestegar) och bildar ett underlag för att skapa gemensamma representationer (betydelser och planer). För rektorer är verktygen centrala i det pedagogiska ledarskapet, med deras hjälp blir planeringen av den pedagogiska verksamheten en intentionell och synlig process. Förverkligandet av den gemensamma strategi- och planeringsprocessen med dessa kognitiva verktyg tar ca 1,5 3 timmar och kan därmed förverkligas under t ex ett lärarmöte. Denna verksamhetsmodell och dessa verktyg gör att arbetet med att utveckla lärmiljöer och undervisningsanvändningen av IKT blir en etablerad del av läroanstalternas läroplansbaserade planerings- och uppföljningsprocesser. OSUKE- verktygen är fritt tillgängliga på nätet: Lärdomar hittills vägen till framtiden Utgående från de erfarenheter som hittills erhållits har det fastställts att enbart utveckling ur informations- och kommunikationstekniskt perspektiv eller ur lärmiljöns perspektiv inte är tillräckligt för att etablera den nya verksamheten som en del av skolans kärnverksamhet. Det fordras en övergripande utveckling av pedagogiken samt ett nytt system för pedagogiskt ledande. En förutsättning för detta är en förändring av verksamhetssystemet och -kulturen som interagerar med förändrade pedagogiska begrepp och praxis. En förändring i rätt riktning är möjlig endast genom att implementera strategi- och framtidsorientering som en aktiv del av skolans pedagogiska kultur. Informationssamhällsutvecklingen i skolor och läroanstalter bör ledas strategiskt. Strategiskt ledarskap innebär att leda genom målsättningar. Framtidens skola är inte en byggnad, utan en kompetensfrämjande och pedagogisk verksamhetskultur, som är en aktiv del av informationssamhällets utvecklings- och förändringsprocess. Källor Utbildningsstyrelsen (2004). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Orava, J. & Silander, P. (2010). Collaborative Cognitive Tools for Shared Representations The Missing Link Between the National Information Strategy for Education and Its Practical implications. In Ifenthaler et. al. (Eds.) Multiple perspectives on problem solving and learning in the digital age (pp ). New York: Springer. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 3

12

13 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur 1 Pasi Silander och Essi Ryymin Ett föränderligt informationssamhälle som ständigt utvecklas förutsätter även förändringar i skolornas och läroanstalternas verksamhetskultur. Med olika utvecklingsprojekt har man centraliserat gått in för att förändra och utveckla den pedagogiska verksamhetskulturen. Man har till exempel slutföljt ett flertal utvecklingsprojekt om användning av IKT i undervisningen och lärmiljöer utan att de i egentlig mening fått till stånd bestående förändringar i den pedagogiska verksamhetskulturen. Då målsättningen är att skapa exempelvis en gemensam vision för läroanstalten, utveckla gemensamma färdigheter eller organisera nya strukturer, behövs ledarskap för att förända den pedagogiska verksamhetskulturen. Endast genom ledarskapet kan man skapa gemensamma mål, teamstrukturer samt fastställa teamens befogenheter, uppgifter och roller. Utvecklingsarbetet inom utbildningssektorn har i hög grad utförts inom projekt med extern finansiering, där entusiastiska lärare utvecklar undervisningsrutiner samt användningen av informations- och kommunikationsteknik som en del av lärmiljön. Dessa utvecklingsprojekt har i hög grad varit beroende av kompetensen och resurserna hos enskilda lärare. Det är klart att det inte är möjligt att uppnå en bestående förändring av verksamhetskulturen inom en pedagogisk organisation med projekt av detta slag på gräsrotsnivå. Utgångspunkten för varje nytt utvecklingsprojekt borde således vara en förändring av verksamhetskulturen inom organisationen som helhet, eftersom projektet endast då kan etableras som en del av organisationens verksamhet. Om projektet inte förändrar organisationens verksamhetskultur eller strukturer, saknar det naturligtvis utrymme och möjlighet att leva vidare inom organisationen och dess gamla strukturer. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 5

14 Ansvaret för förändring har legat hos enskilda lärare. Tidigare ansågs det att så kallade nedifrån och upp-projekt förbinder och auktoriserar lärare att förändra och utveckla det egna arbetet. Det verkar emellertid i verkligheten vara så att lärarna istället för auktorisation stöter på begränsningar och sanktioner i organisationens strukturer och existerande verksamhetskultur. Detta leder inte till pedagogisk förnyelse utan snarare till att trötta ut aktörerna. Organisationen förbinder sig till och auktoriseras för förändring endast genom ledarskap. Endast genom ledarskap kan lärare få den auktorisering som behövs. Det finns inget annat sätt. Å andra sidan har man hittills inte inom program för skolors och läroanstalters utvecklingsprojekt riktat in finansieringen på att utveckla ledarskap. Förändringar har inte egentligen granskats på ledningsnivå. Kriteriet för utvecklingsprojekt har inte varit utbildningsanordnarens förfaranden och strukturer för ledarskap, utan man har tänkt sig att utvecklingen sker tack vare lärarnas personliga ansträngningar. Projekten har dock ofta varit av stor nytta för utvecklingen av lärarnas yrkeskompetens, trots att de inte har gett önskad effekt eller fått till stånd bestående förändringar inom organisationen. Man har försökt närma sig problematiken kring etableringen och implementeringen av utvecklingsprojektverksamhet utgående från projektpresentationer, spridning och gemensam delning av utvecklingsprojekt, dock med tämligen dåligt resultat. Trots att man inom flera projekt har utarbetat en etableringsplan redan i planeringsskedet har man inte lyckats etablera verksamheten som avses i projektet. Den aspekt som glömts bort när projektet etablerats är ledarskapet som ett verktyg för en förändrad pedagogisk verksamhetskultur. Modell för strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället Modellen för strategisk ledning i anslutning till utvecklingen av informationssamhället åskådliggör ledarskapet som fordras inom all utveckling av pedagogisk verksamhetskultur. Modellen har utarbetats utgående från utvärdering och slutledningar av OSUKE-projektet ( ) samt reflektioner kring forskningsresultaten i anslutning till projektet (http://osuke.net). I modellen för strategiskt ledarskap i anslutning till informationssamhällets utveckling koncentreras erfarenheterna från OSUKE-projektet i en arbetsmodell för utveckling av pedagogiskt ledarskap. Modellen är ett verktyg för tänkande med heuristisk grund, och i modellen har man strävat efter att explicera den tysta kunskapen på metanivå som uppkommit inom OSUKE-projektet. 6 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

15 Målet med ledarskapsmodellen är att underlätta granskningen av ledarskap av förändrad pedagogisk verksamhetskultur inom läroanstaltorganisationer och att fungera som en referensram för fortsatta åtgärder, forskning och utveckling. Modellen erbjuder ett verktyg och ett perspektiv för utvecklare och ledare för en helhetsmässig och systematisk utveckling av ledarskap. Utveckling är en del av skolans och läroanstaltens grundläggande uppgift Enligt iakttagelserna och slutsatserna i anslutning till OSUKE-projektet borde utveckling vara en fast förankrad del av skolans och läroanstaltens kontinuerliga grundläggande uppgift. Utvecklingen borde ledas som en del av organisationens grundläggande uppgift och inte produceras med hjälp av externt finansierade projekt. Om man vill utveckla organisationen, ska ledarskapet metodiskt och systematiskt stödja utvecklingsarbetet. Då kan man inom organisationen tala om ett helt annorlunda ledarskap att leda utvecklingsarbetet. Utöver ledning av utveckling fordras inom organisationen givetvis även ledning av operationer och processer. Dimensioner av det strategiska ledarskapet i anslutning till utvecklingen av informationssamhället Output Metod Stil Struktur Mål Bild 1. Strategiskt ledarskap av utvecklingen av informationssamhället dimensioner av ledarskap. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 7

16 Strategiskt ledarskap av utvecklingen av informationssamhället i skolor och läroanstalter kan granskas via fem dimensioner: mål, struktur, metod, stil och output (bild 1). 1. Ledarskapets mål Med mål avses vad ledarskapet i första hand är inriktat på och vad som uppfattas som verktyg för ledarskapets genomslagskraft. Målet beskriver det som leds. 2. Ledarskapets struktur Med ledarskapets struktur beskrivs hur organisationens ledningssystem är uppbyggt. 3. Ledarskapets metod Med metod beskrivs den helhet av verktyg och medel genom vilken ledarskapet tar sig uttryck. 4. Ledarskapets stil Ledarskapets stil uttrycker vad ledarskapet grundar sig på. Ledarskap kan exempelvis grunda sig på målen eller visionen för organisationens verksamhet eller på dess regler. 5. Ledarskapets output Med output beskrivs vad ledarskapet är inriktat på i organisationens verksamhet och vad som uppnås genom ledarskapet. Granskning av ledarskap på tre olika nivåer: leadership, management och avsaknad av ledarskap Via dimensionerna är det möjligt att granska ledarskap på tre nivåer som beskrivs i modellen: på leadership- och managementnivå samt på en nivå där ledarskap saknas. Nivåerna förhåller sig hierarkiskt till varandra så att leadership-nivån illustrerar ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället ledarskap som fordras i allt utvecklingsarbete. Leadership-ledarskap är strategiskt ledarskap med som bygger på visioner och målsättningar, vilka möjliggör utveckling och förändring av verksamhetskulturen. Leadership-nivån är den enda ledarskapsnivå på vilken det är möjligt att förändra och styra organisationens verksamhetskultur. Management-nivån grundar sig på ledning av aktivitet och produktion och således upprätthållande av existerande funktioner. På management-nivån är det inte möjligt att gå vidare från ledning av färdigt definierade operationer till utveckling av verksamheten. 8 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

17 Organisationens kunskap och handlingskraft begränsas således till att endast upprepa och upprätthålla operationer. På den nivå där ledarskap saknas är det inte möjligt att medvetet granska ledarskapet och använda det som ett verktyg för att genomföra organisationens grundläggande verksamhet. Ledarskapet riktas i detta fall ofta in på sekundära aspekter och sker på en pseudo-nivå. Ledarskapet deriveras ur målen för organisationens verksamhet. Om målsättningarna för verksamheten inte är explicita och definierade inom organisationen kan genuint ledarskap självfallet inte heller förekomma. Ledarskap är inte en given position, utan innebär att leda en organisations verksamhet i enlighet med fastställda mål. Ledarskap på leadership-nivå är att leda tänkande Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling LEADERSHIP-NIVÅ Utvecklingsledarskap Strategiskt ledarskap Visionsledarskap Kollaborativt ledarskap Att leda tänkande Bild 2. Strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället leadership-nivå. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 9

18 Ledarskap är inte enbart kopplat till den som utövar ledarskapet och hans eller hennes beslut, utan framträder även bland annat i organisationens styrdokument, gemensamma strategi, vardagliga verksamhetskultur samt i gemenskapens tal och språk. Ledarskap på leadership-nivå (bild 2) utgår från organisationens vision eller önskade position och gemensamma strategi. I ledarskapet ser man uppnåendet av den önskade positionen som något grundläggande och strategin som en verksamhetsplan för att få till stånd den önskade positionen. Vid leadership-ledarskap leds i första hand organisationens gemensamma och individuella tänkande. Objektet för ledarskapet är att leda tänkandet. Målet är att styra tänkandet så att det motsvarar den önskade positionen och medlen som krävs för att skapa denna. Ledarskapet baserar sig på uppfattningen att enbart ett förändrat tänkesätt leder till en förändring av verksamheten. Verksamheten kan inte förändras utan att tänkandet förändras. För att kunna leda tänkandet krävs att ledaren har kognitiv kapacitet, kognitiv motivation samt kompetens. Detta väcker frågan om i vilken mån ledaren ska ha sakkunskap om branschen och i vilken mån det är tillräckligt med generisk ledningskompetens? En pedagogisk ledare är även sakkunnig i pedagogiska frågor Då man leder pedagogisk verksamhetskultur har man att göra med immateriella frågor. Den enda ledningsmetoden är då att leda människornas tänkande. När den pedagogiska verksamhetskulturen förändras framhävs ledarens förmåga att handla utgående från pedagogisk sakkunskap. För att genuint pedagogiskt ledarskap ska kunna utövas i läroanstalter, måste rektorn inneha synnerligen omfattande pedagogisk expertis. Som pedagogisk ledare är det viktigt att rektorn utövar ett delat och aktiverande ledarskap tillsammans med de övriga pedagogiska aktörerna inom organisationen. Strategiskt ledarskap fastställer riktlinjerna för organisationens verksamhet på olika delområden, även för själva ledningen. Strategiskt ledarskap är strategiska beslut, som fattas utgående från den framtida önskade positionen. Besluten behöver stöd från organisationens processer. Verkställandet av besluten i praktiken innebär således ofta ändringar i organisationens processer. Ledarskapets kollaborativa aspekt Ledarskap på leadership-nivå är kollaborativt ledarskap. I detta fall har det skapats gemensamma strukturer för organisationen, exempelvis team och arbetsgrupper, med fastställda roller, mål och uppgifter. Teamen arbetar emellertid inte endast på operativ nivå för att 10 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

19 utföra ett visst enskilt uppdrag, utan planerar och styr den egna verksamheten utgående från kollaborativt fastställda mål och en gemensam strategi. Med dessa strukturer för ledning möjliggörs utvecklingsarbete och det skapas en kontext där pedagogiska innovationer kan uppkomma. Om utvecklingen inte leds aktivt inom organisationen upprätthåller ledningen endast existerande förfaranden och verksamhet. Ledningsstilen kan i detta fall karaktäriseras som ledning genom regler, d.v.s. verksamhet som istället för att utgå från en gemensam vision utgår från regler och övervakningen av dessa. Att leda genom regler innebär att man riktar in sig på att leda aktivitet, istället för på utvärdering och utveckling av handlingssätt. Ledarskap på management-nivå är att upprätthålla förfaranden Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling Management-nivå Upprätthållande Retroaktivt ledarskap Att leda genom regler Att leda uppifrån Att leda aktiviteter Bild 3. Strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället management-nivå. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 11

20 På management-nivå reagerar man på förändringar i efterhand Ledningsstrukturen bygger på uppdrag som tilldelas uppifrån och reaktioner på situationer i efterhand. Den föränderliga verksamhetsmiljön uppmärksammas först med dröjsmål. Organisationens verksamhet utgörs således av retroaktiva reaktioner på det som redan inträffat. Organisationen klarar inte av att dynamiskt och flexibelt tillgodose utvecklingsbehov som kommer utifrån organisationen eller uppstår inom organisationen. Med ledarskap på management-nivå är det inte möjligt att skapa strukturer och en verksamhetskultur som främjar exempelvis etableringen av verksamhet inom utvecklingsprojekt som en del av organisationens verksamhet. Istället kan utvecklingsprojekt på management-nivå te sig som en överflödig funktion som inte ingår i den grundläggande uppgiften, och hotar och stör den rådande verksamhetskulturen. Utvecklingsprojektens koppling till organisationens vision och strategi är oklar. Management-ledning kan ur ett kortsiktigt perspektiv te sig som effektiv verksamhet, men i verkligheten leder den på längre sikt till att den pågående utvecklingen lamslås. Avsaknad av ledarskap är en grogrund för rykten och föreställningar Med avsaknad av ledarskap beskrivs ett tillstånd då ledarskapet endast har yttre strukturer och främst inriktas på organisationens grundläggande uppgift och aspekter som är sekundära med tanke på verksamhetens mål. Ledarskap på denna nivå innebär inget egentligt mervärde för organisationens kärnfunktioner, utan är snarare en form av skenbart ledarskap. Om ledarskapet saknar struktur och tydligt mål, leder det oundvikligen till splittring. I detta fall styrs organisationens verksamhet och verksamhetskultur av rykten och föreställningar, istället för av strategi och målsättningar för att uppnå en önskad postion. I värsta fall bygger även själva ledarskapet på föreställningar och rykten. Vid avsaknad av ledarskap blir målsättningen för ledarskapet oklart Ledarskap på en nivå där det saknas ledarskap kan i läroanstalter ta sig uttryck exempelvis i att utarbetandet av en läsordning är det viktigaste och enda verktyget för ledarskapet. I en verksamhetskultur av detta slag ses organisationens verksamhet enbart som logistik som bakvänt definierar organisationens målsättningar. Detta innebär att verksamheten själv blir målet, istället för att den är målinriktad. Personer som en längre tid arbetat inom 12 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

21 Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling Ledarskap saknas Splittring Skenbart ledarskap Föreställningar och rykten Ledarskapet saknar strukturer Att leda logistik och läsordning Bild 4. Strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället ledarskap saknas. en verksamhetskultur av detta slag kan t.o.m. ha svårt att ifrågasätta att verksamheten har blivit ett mål. I en kontext där ledarskap saknas är det omöjligt att uppnå en förändrad pedagogisk verksamhetskultur. Ledarskapskompetens ska utvecklas inom kontexten av den pedagogiska verksamheten Av pedagogiska ledare fordras särskild pedagogisk sakkunskap och leadership-ledarskap. Allmänna ledarskapsteorier och affärslivets ledarskap känner inte till den pedagogiska sakkunskap som ledare för en utbildningsorganisation ska ha. Övriga särdrag är målsättningarna för den pedagogiska organisationens verksmahet och styrning av dessa, samt Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 13

22 anordnande av undervisning som organisationens verksamhetsform. Inom kontexten av pedagogisk verksamhet fordras en helt ny slags utveckling av ledarskapskompetens. I utvecklingen av pedagogisk ledarskapskompetens har synliggörandet av det pedagogiska ledarskapsbegreppet och reflektioner kring det en central roll. En pedagogisk ledare måste kunna utarbeta vetenskapliga modeller och reflexivt granska sitt eget tänkesätt och sin egen verksamhet i relation till organisationens strategi och mål. Den pedagogiska verksamhetskulturen påverkas bland annat av rektorernas och lärarnas uppfattningar om lärande och om människor, av synen på den egna arbetsbeskrivningen, av skolans, läroanstaltens eller utbildningsanordnarens strukturer samt av skolans och undervisningens nationella historia och tradition. Allt detta borde den pedagogiske (förändrings)ledaren kunna granska kritiskt. Strategiskt ledarskap är nyckeln till etablering av IKT i undervisningen Den främsta orsaken till att man misslyckats med att etablera en pedagogisk användning av informations- och kommunikationsteknik är att man inte granskat ledarskapet inom utvecklingsprojekt, i läroanstalter och hos utbildningsarrangörer. Vi måste utveckla en ny slags ledarskapskultur, med rätt inriktning verktyg, modeller, metoder och utbud av medel samt en stark samhällelig vilja att utveckla strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället. Sammanfattningsvis kan man konstatera att ledarskap alltid är en del av verksamhetskulturen i strategiskt ledarskap som berör utvecklingen av informationssamhället. Endast med ledarskap är det möjligt att förändra verksamhetskulturen. Finansieringen av projekt i skolor och inom utbildning borde därför koncentreras på att utveckla ledarskap och dess strukturer. Till alla utvecklingsprojekt som erhåller finansiering borde starkt kopplas ledningens perspektiv och åtgärder för en förändring av verksamhetskulturen. Den nya verksamhet som projekten ger upphov till etableras inte inom organisationen utan ledarskapsåtgärder och strukturella förändringar som omfattar hela samfundet. 14 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN Den allmänbildande utbildningen Utvecklandet av kvaliteten på den internationella verksamheten i Finland är förankrad i tanken om internationalismen

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Återrapportering av uppdrag 12 juni Ängelholm Mats Carlström, Eva Lagbo Bergqvist, Malin Danielsson 1 Fokusområdet och organisatoriska områden för studien Förskoleverksamhet

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

KOMPETENS OCH BILDNING 2025. Utbildningsstyrelsens strategi

KOMPETENS OCH BILDNING 2025. Utbildningsstyrelsens strategi KOMPETENS OCH BILDNING 2025 Utbildningsstyrelsens strategi Innehåll Förord...3 Effektivitetsaspekten...6 1. Kompetensen stärks och lärande kulturen förnyas...6 2. Ledarskapet i utbildningen stärks...7

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Tradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier.

Tradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier. Utbildningsprogrammet i företagsekonomi Utbildningsprogrammet i nötskal Utbildningsprogrammets profil Utbildningsprogrammets målsättningarr Den professionella utvecklingen Läroplan Utbildningsprogrammet

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Vårt ansvar! nå högre måluppfyllelse för eleverna forma en förskola och skola som äger förmåga att vara relevant för sin samtid och kanske spjutspets mot en mer osäker framtid skapa en organisation som

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 49/011/2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 FÖRESKRIFT 49/11/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011 FÖRESKRIFT 15/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

Välkomna! FOKUS-seminarium Kompetensbehov och kompetensförsörjning inom informationssäkerhetsområdet

Välkomna! FOKUS-seminarium Kompetensbehov och kompetensförsörjning inom informationssäkerhetsområdet Välkomna! FOKUS-seminarium Kompetensbehov och kompetensförsörjning inom informationssäkerhetsområdet AGENDA Kompetens och kompetensförsörjning 17.00 Mingel och välkomna 17.10 Introduktion kompetens och

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Denna uppgift hjälper dig att ta fram dina styrkor. Uppgiften är främst avsedd för dig som redan har arbetslivserfarenhet. Målet är att du ska få hjälp med yrkesmässig planering

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 En långrandig och ap-tråkig presentation i Power Point som alltid: Where s the power and what s the point? Ulf Jacobsson UF Partille Kommun dec 2013 Utgångspunkt för organisationen:

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Göteborgsskolor ITiden

Göteborgsskolor ITiden Göteborgsskolor ITiden IKT-strategi Göteborgs Stad En skola som ger alla barn möjlighet att forma och verka i morgondagens samhälle Målbild för skola och förskola Göteborg, Sektorscheferna februari 2012

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna

Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna Arbetsseminarium i Vasa Kompetens i självvärdering av kvalitetssystemen Vasa 15.1.2015 kl. 9.15-10.45 Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande: DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Strategierna och åtgärderna anger riktningen på det långsiktiga skolutvecklingsarbete

Strategierna och åtgärderna anger riktningen på det långsiktiga skolutvecklingsarbete Skolprojektet Strategier för ett elevlyft i Flens kommun 2014-2019 Flens kommun vill skapa en sammanhållen, likvärdig och utvecklingsinriktad utbildning. Nu drar vi igång en kraftfull satsning på Flens

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Frigör kraften i er organisation! Engagerande ledarskap och utveckling som ger resultat

Frigör kraften i er organisation! Engagerande ledarskap och utveckling som ger resultat Frigör kraften i er organisation! Engagerande ledarskap och utveckling som ger resultat Affärslösningar som skapar engagemang Familj av verktyg Decision Dynamics familj av forskningsbaserade verktyg har

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför. Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Christina Anderssén Kristian Smedlund

A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför. Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Christina Anderssén Kristian Smedlund A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Christina Anderssén Kristian Smedlund LP2016 Barnets/elevens roll förändras - att göra tillsammans, att delta

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen. Internationell nivå Nationell nivå SL, Lpo KL Skolverket & Myndigheten Central kommunal nivå Kommunfullmäktige Styrelse/nämnd Skolplanen Lokal skolnivå Rektor Elever Föräldrar Personal Fackliga org Underström

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå

Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå Revisionsrapport* Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå Söderhamns kommun Februari 2008 Hans-Lennart Stenqvist Louise Cedemar *connectedthinking (1) 1. Bakgrund och

Läs mer

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Visste du det här? Nästan 70 procent av Tekes företagsfinansiering kanaliseras till utvecklingsprojekt i små- och medelstora företag. Tekes finansieringstjänster

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer