Silander, Ryymin & Mattila (red.) Strategiskt ledarskap av informations- utveckling. i skolor och inom utbildningsväsendet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Silander, Ryymin & Mattila (red.) Strategiskt ledarskap av informations- utveckling. i skolor och inom utbildningsväsendet"

Transkript

1 Silander, Ryymin & Mattila (red.) Strategiskt ledarskap av informations- utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet

2 Lärarnas kunnande skapar informationssamhället.

3 Pasi Silander, Essi Ryymin och Pasi Mattila (red.) Strategiskt ledarskap av informations- utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet

4 Mediecentralen vid Helsingfors stads utbildningsverk Projektet OSUKE Projektet OSUKE är ett utvecklingsprojekt för lärmiljöer som finansieras av Utbildningsstyrelsen. Utformning och layout: Innocorp Oy / Milla Toro Tryck: Staroffset, 2013 Tryckt version: ISBN Webbversion: ISBN

5 Innehåll Inledning Informationsstrategi och verksamhetsplanering som en kollaborativ process Pasi Silander Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur Pasi Silander och Essi Ryymin 5 Ledarskap kopplar samman utvecklingsprojekt med organisationens grundläggande uppgift Essi Ryymin och Pasi Silander 15 Att leda kompetens i skolor och läroanstalter Essi Ryymin och Pasi Silander 27 Nätverksledarskap inom det pedagogiska samfundet Essi Ryymin 35 Verktyg för rektorer för utvärdering av lärmiljöer Pasi Silander och Essi Ryymin 49 Synpunkter på läroutrymmen Pasi Mattila 61 Ny teknologi för lärande Pasi Mattila 77

6 Förord Informationsteknologin blir i allt högre grad en organisk del av vår vardag. Den blir allt vardagligare och döljs i allt mindre apparater, i kläder, t o m på huden. Med hjälp av teknologi får vi tillgång till upplevelsefabriker, globala nätverk och kommunicerar i realtid med människor världen över. Det blir allt enklare att delta och påverka, att göra egna avtryck i informationsströmmen och virtuella världar. Samhällstjänsterna flyttar till webben. Medborgarna har möjlighet att påverka elektroniskt, vilket kan leda till snabba förändringar. Vi delar samma händelser i en globalaliserad värld, och vår främsta samarbetspartner kan fysiskt befinna sig på andra sidan jorden. Vi kan hantera allt större mängder information till stöd för beslutsfattande och lärande, och simulera allt mer komplicerade processer. Till stöd för vårt lärande använder vi proteser för vår intelligens: Vi utlokaliserar en del av vårt minne och andra kognitiva processer och använder oss av informationstekniska apparater och verktyg. Vår tid kräver att vi är aktiva medborgare med de färdigheter som behövs i informationssamhället och medier Undersökningen Lasten mediabarometri 2011 för fram att endast en del av barnen lär sig mediefärdigheter i skolan. De grundläggande användarfärdigheterna lär de sig hemma, av kompisar eller genom självstudier i en allt lägre ålder. Detta är trots allt endast en förberedning till de kunskaper som behövs. Vår undervisning måste reagera och kunna fördjupa och utvidga färdigheterna för informationsteknik och mediekompetens. Etiska och moraliska färdigheter, kunskaper om mångsidig informationshantering samt färdigheter i anslutning till tänkande, analyserande och det egna skapandet utvecklas stegvis under läroprocessen. Vi lär oss att bli sociala, kritiska och kreativa medieanvändare, aktiva medborgare i informationssamhället.

7 Informationsteknikens utveckling samt livet i informations- och mediesamhället är en utmaning för undervisningen. Förmår lärarna att uppdatera sin kompetens och sina färdigheter? Vem bär ansvaret för utvecklingen och den riktning den tagit? Varför får vi fortfarande forskningsresultat som visar att informationsförfarandet i skolor och läroanstalter är i stort behov av att utvecklas, att lärarnas färdigheter är brokigt och varierar stort och att användningen av informations- och kommunikationsteknik i inlärning och undervisning fortfarande inte är det naturliga tillvägagångssättet i vardagen? Utveckling av kompetenser är grunden för informationssamhället. Förståelse och färdigheter utvecklas endast i möten och vid aktiviteter. Lärarna ser till att elevers och studerandes färdigheter utvecklas. Ledningen fastställer riktningen för utvecklingen och ser till att alla lärare och de som skall lära sig ges möjlighet att upprätthålla den egna kompetensen. Informationsteknologin utvecklas snabbt och lärmiljöerna måste motsvara de framtida behov som ställs på utvecklandet av elevers och studerandes färdigheter En hurdan miljö erbjuder möjligheter att utveckla metodiska och interaktiva färdigheter och ger färdigheter i att uttrycka sig, delta och påverka? På vilka grunder väljs den teknologi som används? Hur bygger man upp de fysiska lokalerna? Hur fattas beslut om en gemensam verksamhetskultur och gemensamma målsättningar? Liisa Lind Direktör för Mediecentralen vid Helsingfors stads utbildningsverk

8 Detta verk är en svenskspråkig översättning av det finskspråkiga verket Tietoyhteiskuntakehityksen strateginen johtajuus kouluissa ja opetustoimessa, vilket gavs ut 2012 i samband med OSUKE-projektet i Helsingfors. Vi som arbetat med att översätta verket har lärt osss en hel del nytt och samtidigt blivit uppmärksammade på det behov av samarbete vi har framför oss i att strategiskt utveckla läroanstalterna så de uppfyller de behov och krav som dagens informationssamhälle ställer. Vi måste arbeta tillsammans för att skapa framtidens skola! Under översättningsarbetet har det kommit fram att det delvis saknas en gemensamt vedertagen terminologi inom detta specifika område. Vi hoppas ni har överseende med om det är något i terminologin som blivit oklart och hänvisar i så fall till ursprungsverket. Kanske det borde skapas möjligheter för att tillsammans arbeta fram en fungerande svenskspråkig terminologi för ledarskap inom det finländska utbildningsväsendet? Vi önskar läsaren lika givande och lärorika lässtunder som vi fått då vi arbetat med detta verk! Kristian Roos Specialplanerare Mediecentralen vid Helsingfors stads utbildningsverk

9 INLEDNING Informationsstrategi och verksamhetsplanering som en kollaborativ process Pasi Silander Utvecklingen av informationssamhället i skolor och läroanstalter Informationssamhällets ständiga utveckling och de ungas förändrade medie- och virtuella värld, t ex sociala medier och nya smarttelefoner, väcker nya behov inom undervisning och fostran. Användningen av informations- och kommunikationsteknologi är en modern medborgarfärdighet som exempelvis gör det möjligt för medborgarna att påverka eller att utnyttja olika myndighetstjänster på nätet. Ett mångsidigt utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen borde bli ett systematiskt förfarande som ger varje elev och studerande de IKT-färdigheter som informationssamhället förutsätter i enlighet med läroplanens grunder, med tyngdpunkten på en etisk och trygg användning. Varje elev i grundskolan och gymnasiet har enligt läroplanen rätt att tillägna sig de färdigheter i informations- och kommunikationsteknik som krävs detta trots att datateknik sedan år 2004 inte längre är ett skilt läroämne enligt grunderna för läroplanen (Utbildningsstyrelsen 2004). Användarfärdigheter i informations- och kommunikationsteknik samt lärande av informationshantering får inte begränsas till en sporadisk användning av enskilda applikationsprogram i klassrummet. Lärandet fordrar en systematisk struktur samt ett medvetet fostrings- och undervisningsarbete för att eleverna ska kunna tillägna sig de sociala, etiska samt moraliska färdigheter som är en väsentlig del av användningen av informationsteknik. Lärmiljön borde därför utvidgas så att klassrummet öppnas för det omkringliggande samhället och globala virtuella samfund. Inom utbildningssektorn ökar trycket på att erhålla äkta, pedagogisk nytta av informationsoch kommunikationstekniken i undervisningen. Gemensamma målsättningar, en delad vision, en förnyad verksamhetskultur och förnyat pedagogiskt ledarskap är, utöver utvecklandet av utbudet av teknisk apparatur och lärarnas kompetens, de förutsättningar som behövs för att informations- och kommunikationsteknik ska kunna utnyttjas meningsfullt och systematiskt i skolvardagen. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 1

10 Informationsstrategin och utvecklingen av lärmiljöer som delar av den kollaborativa verksamhetsplaneringsprocessen OSUKE I utvecklingsprojektet OSUKE, som finansierats av Utbildningsstyrelsen, utarbetades en verksamhetsmodell och verktyg för att göra användningen av IKT i undervisningen samt utvärdering och utveckling av lärmiljön till en naturlig del av av verksamhets- och undervisningssplaneringen. Endast så blir det möjligt att etablera utvecklade undervisningsformer och arbetsmetoder, vilka möjliggör en mångsidig undervisning, till en del av den dagliga verksamheten. OSUKE-verksamhetsmodellen och dess verktyg tillämpas i alla grundskolor och gymnasier i Helsingfors stad. I verksamhetsmodellen deltar all undervisningspersonal och: utvärderar hur de praktiska undervisningsarrangemangen har bidragit till att målen i läroplanen har uppnåtts i enlighet med hur IKT använts i undervisningen specificerar skolans utvecklingsbehov som gäller användning av IKT i undervisningen och utvecklandet av lärmiljöer slår fast gemensamma utvecklingsmål för användandet av IKT i undervisningen och som stöd för lärandet planerar åtgärder som fordras för att uppnå utvecklingsmålen Syftet med projektet OSUKE har varit att säkerställa att grunderna i de riksomfattande läroplanerna förverkligas i praktiken i skolornas och läroanstalternas verksamhet, särskilt ur inlärningsbegreppets och den pedagogiska miljöns synvinkel. Lärmiljöbegreppet utvidgas till att omfatta ämnes- och temahelheter, utöver nya pedagogiska användningssätt för IKT, t ex kommunikations- och mediefärdigheter, människan och teknologin samt hållbar utveckling. Målet med att förverkliga OSUKE-verksamhetsmodellen är att öka jämlikheten på regionalt plan, så att målen i läroplanen kan förverkligas i undervisningen på samma sätt för samtliga elevers del, oberoende av vilken skola eller klass de går i. Kognitiva verktyg i den kollaborativa informationsstrategioch verksamhetsplaneringsprocessen Inom projektet OSUKE har kognitiva verktyg utarbetats för att förverkliga den kollaborativa strategiprocessen (Orava & Silander 2010). Verktygen auktoriserar hela personalen, och med 2 INLEDNING Informationsstrategi och verksamhetsplanering som en kollaborativ process

11 hjälp av dem skapas en delad, gemensam vision och gemensamma målsättningar samt en gemensam syn på vilka åtgärder som måste tas för att uppnå målen. Kognitiva verktyg styr den kollaborativa strategiprocessen med hjälp av scaffolding (tankestegar) och bildar ett underlag för att skapa gemensamma representationer (betydelser och planer). För rektorer är verktygen centrala i det pedagogiska ledarskapet, med deras hjälp blir planeringen av den pedagogiska verksamheten en intentionell och synlig process. Förverkligandet av den gemensamma strategi- och planeringsprocessen med dessa kognitiva verktyg tar ca 1,5 3 timmar och kan därmed förverkligas under t ex ett lärarmöte. Denna verksamhetsmodell och dessa verktyg gör att arbetet med att utveckla lärmiljöer och undervisningsanvändningen av IKT blir en etablerad del av läroanstalternas läroplansbaserade planerings- och uppföljningsprocesser. OSUKE- verktygen är fritt tillgängliga på nätet: Lärdomar hittills vägen till framtiden Utgående från de erfarenheter som hittills erhållits har det fastställts att enbart utveckling ur informations- och kommunikationstekniskt perspektiv eller ur lärmiljöns perspektiv inte är tillräckligt för att etablera den nya verksamheten som en del av skolans kärnverksamhet. Det fordras en övergripande utveckling av pedagogiken samt ett nytt system för pedagogiskt ledande. En förutsättning för detta är en förändring av verksamhetssystemet och -kulturen som interagerar med förändrade pedagogiska begrepp och praxis. En förändring i rätt riktning är möjlig endast genom att implementera strategi- och framtidsorientering som en aktiv del av skolans pedagogiska kultur. Informationssamhällsutvecklingen i skolor och läroanstalter bör ledas strategiskt. Strategiskt ledarskap innebär att leda genom målsättningar. Framtidens skola är inte en byggnad, utan en kompetensfrämjande och pedagogisk verksamhetskultur, som är en aktiv del av informationssamhällets utvecklings- och förändringsprocess. Källor Utbildningsstyrelsen (2004). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Orava, J. & Silander, P. (2010). Collaborative Cognitive Tools for Shared Representations The Missing Link Between the National Information Strategy for Education and Its Practical implications. In Ifenthaler et. al. (Eds.) Multiple perspectives on problem solving and learning in the digital age (pp ). New York: Springer. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 3

12

13 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur 1 Pasi Silander och Essi Ryymin Ett föränderligt informationssamhälle som ständigt utvecklas förutsätter även förändringar i skolornas och läroanstalternas verksamhetskultur. Med olika utvecklingsprojekt har man centraliserat gått in för att förändra och utveckla den pedagogiska verksamhetskulturen. Man har till exempel slutföljt ett flertal utvecklingsprojekt om användning av IKT i undervisningen och lärmiljöer utan att de i egentlig mening fått till stånd bestående förändringar i den pedagogiska verksamhetskulturen. Då målsättningen är att skapa exempelvis en gemensam vision för läroanstalten, utveckla gemensamma färdigheter eller organisera nya strukturer, behövs ledarskap för att förända den pedagogiska verksamhetskulturen. Endast genom ledarskapet kan man skapa gemensamma mål, teamstrukturer samt fastställa teamens befogenheter, uppgifter och roller. Utvecklingsarbetet inom utbildningssektorn har i hög grad utförts inom projekt med extern finansiering, där entusiastiska lärare utvecklar undervisningsrutiner samt användningen av informations- och kommunikationsteknik som en del av lärmiljön. Dessa utvecklingsprojekt har i hög grad varit beroende av kompetensen och resurserna hos enskilda lärare. Det är klart att det inte är möjligt att uppnå en bestående förändring av verksamhetskulturen inom en pedagogisk organisation med projekt av detta slag på gräsrotsnivå. Utgångspunkten för varje nytt utvecklingsprojekt borde således vara en förändring av verksamhetskulturen inom organisationen som helhet, eftersom projektet endast då kan etableras som en del av organisationens verksamhet. Om projektet inte förändrar organisationens verksamhetskultur eller strukturer, saknar det naturligtvis utrymme och möjlighet att leva vidare inom organisationen och dess gamla strukturer. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 5

14 Ansvaret för förändring har legat hos enskilda lärare. Tidigare ansågs det att så kallade nedifrån och upp-projekt förbinder och auktoriserar lärare att förändra och utveckla det egna arbetet. Det verkar emellertid i verkligheten vara så att lärarna istället för auktorisation stöter på begränsningar och sanktioner i organisationens strukturer och existerande verksamhetskultur. Detta leder inte till pedagogisk förnyelse utan snarare till att trötta ut aktörerna. Organisationen förbinder sig till och auktoriseras för förändring endast genom ledarskap. Endast genom ledarskap kan lärare få den auktorisering som behövs. Det finns inget annat sätt. Å andra sidan har man hittills inte inom program för skolors och läroanstalters utvecklingsprojekt riktat in finansieringen på att utveckla ledarskap. Förändringar har inte egentligen granskats på ledningsnivå. Kriteriet för utvecklingsprojekt har inte varit utbildningsanordnarens förfaranden och strukturer för ledarskap, utan man har tänkt sig att utvecklingen sker tack vare lärarnas personliga ansträngningar. Projekten har dock ofta varit av stor nytta för utvecklingen av lärarnas yrkeskompetens, trots att de inte har gett önskad effekt eller fått till stånd bestående förändringar inom organisationen. Man har försökt närma sig problematiken kring etableringen och implementeringen av utvecklingsprojektverksamhet utgående från projektpresentationer, spridning och gemensam delning av utvecklingsprojekt, dock med tämligen dåligt resultat. Trots att man inom flera projekt har utarbetat en etableringsplan redan i planeringsskedet har man inte lyckats etablera verksamheten som avses i projektet. Den aspekt som glömts bort när projektet etablerats är ledarskapet som ett verktyg för en förändrad pedagogisk verksamhetskultur. Modell för strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället Modellen för strategisk ledning i anslutning till utvecklingen av informationssamhället åskådliggör ledarskapet som fordras inom all utveckling av pedagogisk verksamhetskultur. Modellen har utarbetats utgående från utvärdering och slutledningar av OSUKE-projektet ( ) samt reflektioner kring forskningsresultaten i anslutning till projektet (http://osuke.net). I modellen för strategiskt ledarskap i anslutning till informationssamhällets utveckling koncentreras erfarenheterna från OSUKE-projektet i en arbetsmodell för utveckling av pedagogiskt ledarskap. Modellen är ett verktyg för tänkande med heuristisk grund, och i modellen har man strävat efter att explicera den tysta kunskapen på metanivå som uppkommit inom OSUKE-projektet. 6 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

15 Målet med ledarskapsmodellen är att underlätta granskningen av ledarskap av förändrad pedagogisk verksamhetskultur inom läroanstaltorganisationer och att fungera som en referensram för fortsatta åtgärder, forskning och utveckling. Modellen erbjuder ett verktyg och ett perspektiv för utvecklare och ledare för en helhetsmässig och systematisk utveckling av ledarskap. Utveckling är en del av skolans och läroanstaltens grundläggande uppgift Enligt iakttagelserna och slutsatserna i anslutning till OSUKE-projektet borde utveckling vara en fast förankrad del av skolans och läroanstaltens kontinuerliga grundläggande uppgift. Utvecklingen borde ledas som en del av organisationens grundläggande uppgift och inte produceras med hjälp av externt finansierade projekt. Om man vill utveckla organisationen, ska ledarskapet metodiskt och systematiskt stödja utvecklingsarbetet. Då kan man inom organisationen tala om ett helt annorlunda ledarskap att leda utvecklingsarbetet. Utöver ledning av utveckling fordras inom organisationen givetvis även ledning av operationer och processer. Dimensioner av det strategiska ledarskapet i anslutning till utvecklingen av informationssamhället Output Metod Stil Struktur Mål Bild 1. Strategiskt ledarskap av utvecklingen av informationssamhället dimensioner av ledarskap. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 7

16 Strategiskt ledarskap av utvecklingen av informationssamhället i skolor och läroanstalter kan granskas via fem dimensioner: mål, struktur, metod, stil och output (bild 1). 1. Ledarskapets mål Med mål avses vad ledarskapet i första hand är inriktat på och vad som uppfattas som verktyg för ledarskapets genomslagskraft. Målet beskriver det som leds. 2. Ledarskapets struktur Med ledarskapets struktur beskrivs hur organisationens ledningssystem är uppbyggt. 3. Ledarskapets metod Med metod beskrivs den helhet av verktyg och medel genom vilken ledarskapet tar sig uttryck. 4. Ledarskapets stil Ledarskapets stil uttrycker vad ledarskapet grundar sig på. Ledarskap kan exempelvis grunda sig på målen eller visionen för organisationens verksamhet eller på dess regler. 5. Ledarskapets output Med output beskrivs vad ledarskapet är inriktat på i organisationens verksamhet och vad som uppnås genom ledarskapet. Granskning av ledarskap på tre olika nivåer: leadership, management och avsaknad av ledarskap Via dimensionerna är det möjligt att granska ledarskap på tre nivåer som beskrivs i modellen: på leadership- och managementnivå samt på en nivå där ledarskap saknas. Nivåerna förhåller sig hierarkiskt till varandra så att leadership-nivån illustrerar ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället ledarskap som fordras i allt utvecklingsarbete. Leadership-ledarskap är strategiskt ledarskap med som bygger på visioner och målsättningar, vilka möjliggör utveckling och förändring av verksamhetskulturen. Leadership-nivån är den enda ledarskapsnivå på vilken det är möjligt att förändra och styra organisationens verksamhetskultur. Management-nivån grundar sig på ledning av aktivitet och produktion och således upprätthållande av existerande funktioner. På management-nivån är det inte möjligt att gå vidare från ledning av färdigt definierade operationer till utveckling av verksamheten. 8 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

17 Organisationens kunskap och handlingskraft begränsas således till att endast upprepa och upprätthålla operationer. På den nivå där ledarskap saknas är det inte möjligt att medvetet granska ledarskapet och använda det som ett verktyg för att genomföra organisationens grundläggande verksamhet. Ledarskapet riktas i detta fall ofta in på sekundära aspekter och sker på en pseudo-nivå. Ledarskapet deriveras ur målen för organisationens verksamhet. Om målsättningarna för verksamheten inte är explicita och definierade inom organisationen kan genuint ledarskap självfallet inte heller förekomma. Ledarskap är inte en given position, utan innebär att leda en organisations verksamhet i enlighet med fastställda mål. Ledarskap på leadership-nivå är att leda tänkande Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling LEADERSHIP-NIVÅ Utvecklingsledarskap Strategiskt ledarskap Visionsledarskap Kollaborativt ledarskap Att leda tänkande Bild 2. Strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället leadership-nivå. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 9

18 Ledarskap är inte enbart kopplat till den som utövar ledarskapet och hans eller hennes beslut, utan framträder även bland annat i organisationens styrdokument, gemensamma strategi, vardagliga verksamhetskultur samt i gemenskapens tal och språk. Ledarskap på leadership-nivå (bild 2) utgår från organisationens vision eller önskade position och gemensamma strategi. I ledarskapet ser man uppnåendet av den önskade positionen som något grundläggande och strategin som en verksamhetsplan för att få till stånd den önskade positionen. Vid leadership-ledarskap leds i första hand organisationens gemensamma och individuella tänkande. Objektet för ledarskapet är att leda tänkandet. Målet är att styra tänkandet så att det motsvarar den önskade positionen och medlen som krävs för att skapa denna. Ledarskapet baserar sig på uppfattningen att enbart ett förändrat tänkesätt leder till en förändring av verksamheten. Verksamheten kan inte förändras utan att tänkandet förändras. För att kunna leda tänkandet krävs att ledaren har kognitiv kapacitet, kognitiv motivation samt kompetens. Detta väcker frågan om i vilken mån ledaren ska ha sakkunskap om branschen och i vilken mån det är tillräckligt med generisk ledningskompetens? En pedagogisk ledare är även sakkunnig i pedagogiska frågor Då man leder pedagogisk verksamhetskultur har man att göra med immateriella frågor. Den enda ledningsmetoden är då att leda människornas tänkande. När den pedagogiska verksamhetskulturen förändras framhävs ledarens förmåga att handla utgående från pedagogisk sakkunskap. För att genuint pedagogiskt ledarskap ska kunna utövas i läroanstalter, måste rektorn inneha synnerligen omfattande pedagogisk expertis. Som pedagogisk ledare är det viktigt att rektorn utövar ett delat och aktiverande ledarskap tillsammans med de övriga pedagogiska aktörerna inom organisationen. Strategiskt ledarskap fastställer riktlinjerna för organisationens verksamhet på olika delområden, även för själva ledningen. Strategiskt ledarskap är strategiska beslut, som fattas utgående från den framtida önskade positionen. Besluten behöver stöd från organisationens processer. Verkställandet av besluten i praktiken innebär således ofta ändringar i organisationens processer. Ledarskapets kollaborativa aspekt Ledarskap på leadership-nivå är kollaborativt ledarskap. I detta fall har det skapats gemensamma strukturer för organisationen, exempelvis team och arbetsgrupper, med fastställda roller, mål och uppgifter. Teamen arbetar emellertid inte endast på operativ nivå för att 10 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

19 utföra ett visst enskilt uppdrag, utan planerar och styr den egna verksamheten utgående från kollaborativt fastställda mål och en gemensam strategi. Med dessa strukturer för ledning möjliggörs utvecklingsarbete och det skapas en kontext där pedagogiska innovationer kan uppkomma. Om utvecklingen inte leds aktivt inom organisationen upprätthåller ledningen endast existerande förfaranden och verksamhet. Ledningsstilen kan i detta fall karaktäriseras som ledning genom regler, d.v.s. verksamhet som istället för att utgå från en gemensam vision utgår från regler och övervakningen av dessa. Att leda genom regler innebär att man riktar in sig på att leda aktivitet, istället för på utvärdering och utveckling av handlingssätt. Ledarskap på management-nivå är att upprätthålla förfaranden Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling Management-nivå Upprätthållande Retroaktivt ledarskap Att leda genom regler Att leda uppifrån Att leda aktiviteter Bild 3. Strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället management-nivå. Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 11

20 På management-nivå reagerar man på förändringar i efterhand Ledningsstrukturen bygger på uppdrag som tilldelas uppifrån och reaktioner på situationer i efterhand. Den föränderliga verksamhetsmiljön uppmärksammas först med dröjsmål. Organisationens verksamhet utgörs således av retroaktiva reaktioner på det som redan inträffat. Organisationen klarar inte av att dynamiskt och flexibelt tillgodose utvecklingsbehov som kommer utifrån organisationen eller uppstår inom organisationen. Med ledarskap på management-nivå är det inte möjligt att skapa strukturer och en verksamhetskultur som främjar exempelvis etableringen av verksamhet inom utvecklingsprojekt som en del av organisationens verksamhet. Istället kan utvecklingsprojekt på management-nivå te sig som en överflödig funktion som inte ingår i den grundläggande uppgiften, och hotar och stör den rådande verksamhetskulturen. Utvecklingsprojektens koppling till organisationens vision och strategi är oklar. Management-ledning kan ur ett kortsiktigt perspektiv te sig som effektiv verksamhet, men i verkligheten leder den på längre sikt till att den pågående utvecklingen lamslås. Avsaknad av ledarskap är en grogrund för rykten och föreställningar Med avsaknad av ledarskap beskrivs ett tillstånd då ledarskapet endast har yttre strukturer och främst inriktas på organisationens grundläggande uppgift och aspekter som är sekundära med tanke på verksamhetens mål. Ledarskap på denna nivå innebär inget egentligt mervärde för organisationens kärnfunktioner, utan är snarare en form av skenbart ledarskap. Om ledarskapet saknar struktur och tydligt mål, leder det oundvikligen till splittring. I detta fall styrs organisationens verksamhet och verksamhetskultur av rykten och föreställningar, istället för av strategi och målsättningar för att uppnå en önskad postion. I värsta fall bygger även själva ledarskapet på föreställningar och rykten. Vid avsaknad av ledarskap blir målsättningen för ledarskapet oklart Ledarskap på en nivå där det saknas ledarskap kan i läroanstalter ta sig uttryck exempelvis i att utarbetandet av en läsordning är det viktigaste och enda verktyget för ledarskapet. I en verksamhetskultur av detta slag ses organisationens verksamhet enbart som logistik som bakvänt definierar organisationens målsättningar. Detta innebär att verksamheten själv blir målet, istället för att den är målinriktad. Personer som en längre tid arbetat inom 12 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

21 Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling Ledarskap saknas Splittring Skenbart ledarskap Föreställningar och rykten Ledarskapet saknar strukturer Att leda logistik och läsordning Bild 4. Strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället ledarskap saknas. en verksamhetskultur av detta slag kan t.o.m. ha svårt att ifrågasätta att verksamheten har blivit ett mål. I en kontext där ledarskap saknas är det omöjligt att uppnå en förändrad pedagogisk verksamhetskultur. Ledarskapskompetens ska utvecklas inom kontexten av den pedagogiska verksamheten Av pedagogiska ledare fordras särskild pedagogisk sakkunskap och leadership-ledarskap. Allmänna ledarskapsteorier och affärslivets ledarskap känner inte till den pedagogiska sakkunskap som ledare för en utbildningsorganisation ska ha. Övriga särdrag är målsättningarna för den pedagogiska organisationens verksmahet och styrning av dessa, samt Strategiskt ledarskap av informationssamhällets utveckling i skolor och inom utbildningsväsendet 13

22 anordnande av undervisning som organisationens verksamhetsform. Inom kontexten av pedagogisk verksamhet fordras en helt ny slags utveckling av ledarskapskompetens. I utvecklingen av pedagogisk ledarskapskompetens har synliggörandet av det pedagogiska ledarskapsbegreppet och reflektioner kring det en central roll. En pedagogisk ledare måste kunna utarbeta vetenskapliga modeller och reflexivt granska sitt eget tänkesätt och sin egen verksamhet i relation till organisationens strategi och mål. Den pedagogiska verksamhetskulturen påverkas bland annat av rektorernas och lärarnas uppfattningar om lärande och om människor, av synen på den egna arbetsbeskrivningen, av skolans, läroanstaltens eller utbildningsanordnarens strukturer samt av skolans och undervisningens nationella historia och tradition. Allt detta borde den pedagogiske (förändrings)ledaren kunna granska kritiskt. Strategiskt ledarskap är nyckeln till etablering av IKT i undervisningen Den främsta orsaken till att man misslyckats med att etablera en pedagogisk användning av informations- och kommunikationsteknik är att man inte granskat ledarskapet inom utvecklingsprojekt, i läroanstalter och hos utbildningsarrangörer. Vi måste utveckla en ny slags ledarskapskultur, med rätt inriktning verktyg, modeller, metoder och utbud av medel samt en stark samhällelig vilja att utveckla strategiskt ledarskap i anslutning till utvecklingen av informationssamhället. Sammanfattningsvis kan man konstatera att ledarskap alltid är en del av verksamhetskulturen i strategiskt ledarskap som berör utvecklingen av informationssamhället. Endast med ledarskap är det möjligt att förändra verksamhetskulturen. Finansieringen av projekt i skolor och inom utbildning borde därför koncentreras på att utveckla ledarskap och dess strukturer. Till alla utvecklingsprojekt som erhåller finansiering borde starkt kopplas ledningens perspektiv och åtgärder för en förändring av verksamhetskulturen. Den nya verksamhet som projekten ger upphov till etableras inte inom organisationen utan ledarskapsåtgärder och strukturella förändringar som omfattar hela samfundet. 14 Ledarskap som verktyg för förändring av verksamhetskultur

Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier)

Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) 6. kan använda i 5. kan tillämpa i av 3. kan visa för eleverna 2. kan själv 1. kan inte själv / Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) Skolans namn: Kollektiv kunskapsutveckling Denna

Läs mer

Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning

Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning Projektledare Sanna Vahtivuori-Hänninen sanna.vahtivuori-hanninen@minedu.fi Programmet Den nya

Läs mer

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 Strategin för Nationella centret för utbildningsutvärdering 02 04 05 06 08 09 12 Vision, uppdrag och verksamhetsidé Servicelöften Strategiska mål NCU:s resultatkort

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 1 (5) Opetuslautakunta OTJ/6 05.06.2012

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 1 (5) Opetuslautakunta OTJ/6 05.06.2012 Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 1 (5) 91 Utbildningsnämndens utlåtande till stadsstyrelsen gällande fullmäktigeledamot Björnberg-Enckells m.fl. budgetmotion om ITstrategi för skolorna HEL 2012-004357

Läs mer

Anvisningar för sökanden

Anvisningar för sökanden HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 FINLANDS STRUKTURFONDSPROGRAM Produktivt och resultatrikt arbetsliv genom samarbete RIKSOMFATTANDE ÖPPEN ANSÖKAN TILL ESF 1.6 15.9.2015 Anvisningar för sökanden Valitse

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet Programmet Den nya grundskolan Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet Grundskolan förnyas. Aktuella utmaningar är en ökande ojämlikhet i utbildningen och

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO 39 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå Statsrådet har fastställt planen för utveckling av utbildning och forskning åren 1999-2004. I utvecklingsplanen

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 43/

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 43/ ANSÖKNINGSMEDDELANDE 43/2013 1 10.4.2013 Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2013 Allmänbildande utbildning Statsunderstöd för utveckling och differentiering av lärmiljöerna Statsunderstöd för användning av informations-

Läs mer

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL Syftet med kompetensutvecklingen för undervisningsväsendets personal är att förstärka ett kunnande som är konkurrenskraftigt och

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN Den allmänbildande utbildningen Utvecklandet av kvaliteten på den internationella verksamheten i Finland är förankrad i tanken om internationalismen

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/544-BaUN-009 Barn och ungdomsnämnden Information- Strategier för ökat lärande med stöd

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Tradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier.

Tradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier. Utbildningsprogrammet i företagsekonomi Utbildningsprogrammet i nötskal Utbildningsprogrammets profil Utbildningsprogrammets målsättningarr Den professionella utvecklingen Läroplan Utbildningsprogrammet

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) Bifrosts Pedagogiska Enhet Bifrosts förskola Västerbergskolan 2011-2012 1(6) Barnomsorgs-och utbildningsnämndens vision Mölndals stad ger förutsättningar för barn och elevers

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Vi7 workshop

Vi7 workshop Vi7 workshop 4-5.9.2015 Innehåll UBS Vi7 LP 1.8.2016 Mitt gymnasium Arbetssätt Det lokala läroplansarbetet Ge en tydlig grund för gymnasiets lokala läroplansarbete Digitalt läroplansverktyg som utbildningsanordnarna

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier

Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier Ansökningstid 17.3.2016 kl. 12.00 21.4.2016 kl. 16.15 Ansökan kan bearbetas ända till ansökningstidens slut. Ansökningarna behandlas efter ansökningstiden.

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Återrapportering av uppdrag 12 juni Ängelholm Mats Carlström, Eva Lagbo Bergqvist, Malin Danielsson 1 Fokusområdet och organisatoriska områden för studien Förskoleverksamhet

Läs mer

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi Migrationsverkets Kommunikationsstrategi 2013 2017 Utgångspunkt Migrationsverkets kommunikationsstrategi 2013 2017 grundar sig på de skyldigheter och rättigheter som har fastställts för statsförvaltningen

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor. Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat Handbok om utvecklingssamtal för kommundirektören och kommunens politiska ledning Samarbete ger goda resultat 2 Till läsaren Ledningen av kommunerna sker i samarbete mellan den politiska och den professionella

Läs mer

Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén

Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN 7-8.9.2016 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén Seminariets målsättning Stämma av vad som hänt inom nätverken Utbyta idéer och få nya tankar Planera vidare

Läs mer

2014-04-29 Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se. Barn och ungdomsnämnden

2014-04-29 Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se. Barn och ungdomsnämnden Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Sophia.sollen@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-04-29 Dnr: 2013/544-BaUN-009 Barn och ungdomsnämnden Informations- och kommunikationsteknik

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Biblioteket en öppen lärmiljö Ett projekt som utvecklar utbildnings- och biblioteksväsendets samarbete

Biblioteket en öppen lärmiljö Ett projekt som utvecklar utbildnings- och biblioteksväsendets samarbete Biblioteket en öppen lärmiljö Ett projekt som utvecklar utbildnings- samarbete samarbete främjar elevernas studerandenas entusiasm inlärning stöder dem att utvecklas till allmänbildade medborgare. Målet

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi Datum Utbildningsstrategi Antagen av Bildningsnämnden 2016 Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef Bildningsförvaltning Ersätter dokument: Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 Dokumentnamn:

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna

Läs mer

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande Utgångspunkter Lärarna i Finland Finanskrisen 2007-2008 PISA TALIS Nya grunder LP Gy 2015 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 DIGITALISERINGEN PROJEKT BLAME AND SHAME Nya grunder LP 2014 Utbildningens roll

Läs mer

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Nationella dagar för elev- och studerandevård 2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning

Läs mer

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet Juridiska fakulteten Matris för bedömning av pedagogiska meriter Godkänd vid fakultetsrådets möte 15.4.2014 Matrisen används fr.o.m. 1.8.2014 vid bedömningen av pedagogiska meriter hos sökande till s-

Läs mer

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 1 I hemmet med meningen i kommunen, i och i närheten av bostaden. 1 (8) Innehållsförteckning 1 Syfte och omfattning...

Läs mer

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp 1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer SLUTRAPPORT Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer 17.02.2010 Projektets Dnr 619/530/2007 Slutrapporten ska skickas före 19.2.2009 till Utbildningsstyrelsen. Syftet med slutrapporten

Läs mer