nov 09 jan 10 jul 09 maj 09 maj 10 mar 10 sep 09

Transkript

1 MARKNADSFÖRINGSMATERIAL AFFÄRSFÖRSLAG RÄNTECERTIFIKAT, 28 JUNI 2012 Räntecertifikat Handelsbanken erbjuder två räntecertifikat, kopplade till antingen Metso eller Stora Enso. Räntecertifikaten har en löptid om fem år och betalar en kvartalsvis rörlig ränta. Det senaste året har obligationsräntorna sjunkit kraftigt i Sverige. Marknadsräntorna är på rekordlåga nivåer vilket medför att den förväntade avkastningen på räntebärande placeringar är låg. Historiskt har en möjlighet att få bättre avkastning varit att välja placeringar med längre löptid. Svenska statsobligationer med 2 års löptid ger idag en ränta på cirka 0,8 procent. En statsobligation med 10 års löptid ger cirka 1,4 procent i ränta. Vinsten med en längre löptid är alltså relativt begränsad i dagsläget. Dessutom är risken för kursförluster i långa räntepapper större om räntorna stiger. Under de senaste tolv åren har aktiemarknaden präglats av stora svängningar och dålig avkastning. Detta har skapat efterfrågan på tillgångar med hög och regelbunden avkastning och som inte har alltför hög risk. Exempel på den typen av placeringar är företagsobligationer eller räntecertifikat. De befinner sig riskmässigt mellan statsobligationer och aktier. Då risken är högre än traditionella ränteplaceringar bör en mindre del av det räntebärande kapitalet investeras i denna typ av placeringar, och det är viktigt att sprida riskerna. Hur stor andel som är lämplig beror på framförallt riskacceptans. Konsultera där din rådgivare. Handelsbankens Räntecertifikat betalar en kvartalsvis rörlig ränta baserad på 3 månaders Stibor plus en fast kreditpremie kopplat till kreditrisken i ett bolag. Räntecertifikat är en placering som drar nytta av höga kreditpremier och dessutom har fördelen av rörlig ränta. Metso Oyj Metso är en global leverantör av teknologi och tjänster till olika processindustrier, bland annat gruvindustrin, byggindustrin, pappers- och massaindustrin, elproduktion samt olje- och gassektorn. Metso omsatte motsvarande 60 miljarder kronor De största aktieägarna är den finska statens holdingbolag Solidium, Cevian Capital och finska försäkringsbolag. Företaget har anställda i 50 länder. Metso har kreditbetyget Baa2 från Moody s och BBB från Standard & Poor s, båda med positiva utsikter. Stora Enso Oyj Stora tillverkar papper, förpackningar och skogsprodukter och anses ofta vara världens äldsta bolag. Bolagets kunder finns framför allt i Europa, Nordamerika och Asien och tillväxten sker i huvudsak i Kina, Latinamerika och Ryssland. Stora omsatte 99 miljarder kronor 2011 och hade cirka anställda. De största ägarna är den finska statens holdingbolag Solidium, Wallenbergstiftelsernas förvaltningsbolag FAM och finska försäkringsbolag. Stora har kreditbetyg Ba2 från Moody s och BB från Standard & Poor s, båda med stabila utsikter. Möjlighet till högre avkastning än i traditionella räntebärande placeringar Regelbunden avkastning i form av kvartalsvisa räntebetalningar Skillnad mellan köp- och säljkurs kan vara stor under löptiden Högre risk än i traditionella ränteplaceringar Kreditpremie för Metso och Stora med 5 års löptid, historiskt maj 07 jul 07 sep 07 nov 07 jan 08 mar 08 maj 08 jul 08 sep 08 nov 08 jan 09 mar 09 maj 09 jul 09 sep 09 nov 09 jan 10 mar 10 maj 10 jul 10 sep 10 nov 10 jan 11 mar 11 maj 11 jul 11 sep 11 nov 11 jan 12 mar 12 maj 12 Metso Stora Enso Källa: Bloomberg och Handelsbanken Capital Markets. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utfall. För ansvarsbegränsning hänvisas till sista sidan

2 Räntecertifikat Räntecertifikaten är utgivna av Handelsbanken. De har en löptid på cirka fem år och är kopplade till kreditrisken i Metso eller Stora. Räntecertifikaten betalar en kvartalsvis kupong. Kupongen är rörlig och justeras i början på respektive ränteperiod till 3m Stibor plus en fast kreditpremie. 3m Stibor är en referensränta som för närvarande uppgår till 2,14 procent. Kreditpremie är det fasta påslag placeraren får för att ta kreditrisken i räntecertifikatet. Kupongen utbetalas kvartalsvis den 17 januari, 17 april, 17 juli och 17 oktober varje år. Preliminär kreditpremie för respektive räntecertifikat framgår av tabellen nedan och fastställs på affärsdagen. Bolag Ränta Rating Kortnamn Metso Baserat på nuvarande nivå på 3m Stibor om 2,14 procent samt preliminära kreditpremier skulle den första kupongen (uttryckt på årsbasis) för respektive räntecertifikat bli: 3m STIBOR + 2,05 % Baa2/BBB SHBC METS1 Stora 3m STIBOR + 4,00 % Ba2/BB SHBC STOR2 Metso: 4,19 procent Stora: 6,14 procent För att beräkna det belopp som utbetalas, för en post om , kronor på respektive ränteförfallodagen så används följande formel: x Kupong x Ränteperiod. Ränteperiod är faktiskt antal dagar i respektive ränteperioden dividerat med 360. Grafen nedan visar hur stor kupongen hade varit för olika historiska nivåer på 3m Stibor, givet den preliminära kreditpremien i respektive certifikat. Räntecertifikaten innebär en kreditrisk både på Handelsbanken, som utgivare av certifikaten, och bolaget som respektive räntecertifikat är kopplat till. Om ingen kredithändelse sker under löptiden förfaller certifikaten till 100 procent på återbetalningsdagen. Om en kredithändelse däremot skulle inträffa justerar Handelsbanken ner återbetalt belopp och kupongen reduceras till noll. Hur stort belopp som återbetalas vid en kredithändelse beror på vilket återvärde som kommer att fastställas. Räntecertifikat jämfört med företagsobligationer Räntecertifikat skiljer sig från företagsobligationer. De viktigaste skillnaderna är att: Ett räntecertifikat innebär kreditrisk både på emittenten och på bolaget räntecertifikatet är kopplat till. Företagsobligationer ger bara kreditrisk på bolaget som gett ut obligationen. Räntecertifikaten är börsnoterade vilket företagsobligationer oftast inte är. Därmed kan räntecertifikaten placeras i Investeringssparkonto (ISK) och i kapitalförsäkring. Räntecertifikaten kan köpas i poster om nominellt kronor och i svenska kronor. Företagsobligationer handlas oftast i poster om kronor och/eller i utländsk valuta jan 07 mar 07 maj 07 jul 07 sep 07 nov 07 jan 08 mar 08 maj 08 jul 08 sep 08 nov 08 jan 09 mar 09 maj 09 jul 09 sep 09 nov 09 jan 10 mar 10 maj 10 jul 10 sep 10 nov 10 jan 11 mar 11 maj 11 jul 11 sep 11 nov 11 jan 12 mar 12 maj 12 3m STIBOR Räntecertifikat Metso Räntecertifikat Stora Källa: Reuters, Handelsbanken Capital Markets 2

3 Räkneexempel Vid en kredithändelse i det bolag som är kopplat till ett räntecertifikat beräknar och justerar Handelsbanken ner återbetalt belopp. Kupongen för återstående löptid blir samtidigt noll. Anta att du köpt certifikat för kronor och att det inträffar en kredithändelse. I samband med att kredithändelsen inträffar fastställs ett så kallat återvärde. Återvärdet är det värde som en lämplig obligation utgiven av bolaget handlas till i marknaden. Anta att detta fastställts till 30 procent. Återbetalt belopp, justerat för återvärdet, blir på återbetalningsdagen: kr x 30 % = kronor. Kredithändelse En kredithändelse inträffar när ett bolag antingen försätts i konkurs, har ställt in betalningar, så kallat betalningsdröjsmål, eller genomför en rekonstruktion under tiden från affärsdagen till och med slutdagen. Konkurs innebär att bolaget är på obestånd. Betalningsdröjsmål innebär att bolaget inte i rätt tid fullgör sina betalningsförpliktelser om minst motsvarande 1 miljon amerikanska dollar avseende finansiell skuld. En finansiell skuld är till exempel lån eller utgivna obligationer. Rekonstruktion innebär att bolaget omförhandlar villkoren avseende en finansiell skuld om minst motsvarande 10 miljoner amerikanska dollar till följd av försämrad kreditvärdighet eller minskad finansiell styrka. Definitionen på en kredithändelse bestäms av ett regelverk fastställt av ISDA, International Swaps and Derivatives Association. Kreditrating Ett kreditvärderingsinstitut bedömer emittenters (låntagares) kreditvärdighet, det vill säga deras förmåga att betala tillbaka lånet samt betala ränta i tid. Kreditvärderingsinstitutets bedömning av låntagaren mynnar ut i ett betyg som beskriver låntagarens sannolikhet att fullgöra sina åtaganden. Kreditbetygsskalan delas grovt in i två delar - Investment grade och Non-investment grade. Begreppet Investment grade kommer från den amerikanska marknaden och innebär att bolaget är godkänt som placering för amerikanska pensionsstiftelser. För bolag under denna kategori anses kreditrisken vara högre. Det finns två stora kreditvärderingsinstitut, Standard & Poor s och Moody s. De har olika skalor som anger kreditbetyget, se tabellen ovan. Rating S&P Rating Moody's Förklaring AAA Aaa Absolut högsta kreditkvalitet AA Aa Högsta kreditkvalitet A A Hög kreditkvalitet BBB Baa Ganska hög kreditkvalitet BB Ba Något spekulativt B B Spekulativt CCC Caa Klart spekulativt CC Ca Mycket spekulativt C C Nära betalningsinställelse D D Konkurs Moody s publicerar årligen statistik över inträffade kredithändelser bland de bolagen som de analyserar. Enligt denna rapport är den historiska konkurssannolikheten för bolag med en kreditrating om Ba2 under en 5 års period 7,6 procent och för bolag med en kreditrating om Baa2 är motsvarande siffra 2,0 procent. Sannolikheten för konkurrs varierar dock över tiden och är även beroende av vilken bransch bolaget är verksam inom. 3

4 Mer om bolagen Nedan är lite kortfattad information om bolagen. Denna text ska dock inte ses som en fullständig kreditanalys jämförbar med den analys som ratinginstituten gör, utan syftar till att kort beskriva bolagen samt sammanfatta ratinginstitutens analys. Metso Oyj Metso är en global leverantör av teknologi och tjänster till olika processindustrier, bland annat gruvindustrin, byggindustrin, pappers- och massaindustrin, elproduktion samt olje- och gassektorn. Metso omsatte motsvarande 60 miljarder kronor Försäljningen fördelades på 30 procent till gruvindustrin, 30 procent till pappersindustrin, 13 procent till byggsektorn, 11 procent till elproduktion och övrigt 16 procent. 45 procent av försäljningen 2011 var tjänster, vilket bidrar till stabilitet i intjäningen. Metsos mål är att serviceförsäljningen ska öka med 10 procent per år. Nästan hälften av försäljningen går till Syd- och Centralamerika, Asien, Afrika och Mellanöstern, vilket bidrar till att göra Metso mindre känsligt för utvecklingen i Europa. Företaget har anställda i 50 länder. De största aktieägarna är den finska statens holdingbolag Solidium, Cevian Capital, Ilmarinen Pension, Varma Pension och finska statens pensionsfond. Metso har kreditbetyget Baa2 från Moody s och BBB från Standard & Poor s. Båda ratinginstituten har relativt nyligen bekräftat kreditbetygen och därtill angett positiva utsikter. De pekade då på Metsos konjunkturkänslighet minskat tack vare en lägre skuldsättning, en starkare orderbok, kostnadsbesparingar och bättre nyckeltal. mars i år fattade Stora Enso beslut om att investera i en kartong- och massafabrik i Kina till en kostnad av cirka 15 miljarder kronor. Stora Enso har cirka anställda i 35 länder. De största ägarna är den finska statens holdingbolag Solidium, Wallenbergsstiftelsernas förvaltningsbolag FAM och finska försäkringsbolag. Bolaget har kreditbetyg Ba2 från Moody s och BB från Standard & Poor s (båda med stabila utsikter), vilket innebär att bolaget inte har så kallad investment grade status. För bolag med kreditbetyg under denna status är kreditrisken högre. Stora Ensos kreditbetyg avspeglar att företaget är verksamt i en konkurrensutsatt och cyklisk sektor, och företagets historisk relativt svaga lönsamhet. Till företagets styrkor hör den relativt stabila förpackningsverksamheten, en betydande vertikal integration (egen el och pappersmassa), produktionsanläggningar i lågkostnadsländer, och en bred geografisk och produktmässig spridning. Stora Enso Oyj Stora Enso är en integrerad tillverkare av papper, förpackningar och skogsprodukter. Till de största produkterna hör tidningspapper, magasinpapper, finpapper, kartong för konsumentförpackningar, industriförpackningar och träprodukter. Stora Enso bildades 1998 genom en sammanslagning av svenska STORA (Stora Kopparbergs Bergslags AB) och finska Enso. Stora Kopparberg anses ofta vara världens äldsta bolag, eftersom det finns aktiebrev för gruvan i Falun från år Stora Ensos juridiska hemvist är Finland och huvudkontoret ligger i Helsingfors. Försäljningen uppgår till cirka 99 miljarder kronor på årsbasis. Kunderna finns framför allt i Europa, Nordamerika och Asien, och tillväxten sker i huvudsak i Kina, Latinamerika och Ryssland. I 28 juni

5 Räntecertifikaten i sammandrag Anmälan, betalning och courtage Räntecertifikaten köps till kurs 100 procent av nominellt belopp. Det nominella beloppet är kronor. Sista anmälningsdag är 20 juni Affärs- och likviddag är den 26 juni Courtage är 1 procent på priset. Kupong Kupongen i räntecertifikaten är rörlig och justeras kvartalsvis. Vid varje räntejusteringstillfälle fastställs kupongen för respektive räntecertifikat till Referensränta + kreditpremie för det bolag som är kopplat till respektive räntecertifikat. Vid en kredithändelse reduceras räntan till noll och inga fler kuponger kommer att utbetalas. Referensränta och Kreditpremie Referensräntan är 3m Stibor 2 bankdagar före den första dagen i respektive ränteperiod. 3m Stibor läses av på Reuters sida STIBOR=. Kreditpremien i respektive räntecertifikat är fast under hela löptiden och fastställs på affärsdagen. Nivån avgörs bl a av hur marknadsräntorna och kreditspreadarna på Handelsbanken och på respektive bolag rör sig fram till affärsdagen. Ränteförfallodagar Kvartalsvis den 17 januari, 17 april, 17 juli och 17 oktober varje år. Första gången den 17 oktober 2012 och sista gången på respektive räntecertifikats återbetalningsdag. Startdag och Slutdag Startdag är den 26 juni 2012 och Slutdag är den 20 juni Återbetalningsbelopp Om det inte sker en kredithändelse förfaller respektive räntecertifikat till 100 procent av nominellt belopp. Om det sker en kredithändelse beräknas ett så kallat återvärde. Med återvärde avses det procentuella marknadsvärdet på en obligation utgiven av det bolag där kredithändelse inträffat, eller det värde som enligt Handelsbanken är mer riktig. För en mer utförlig beskrivning, se Slutliga villkor. Återbetalningsdag Den 17 juli 2017, förutsatt att ingen kredithändelse inträffat. Har kredithändelse inträffat, kan återbetalningsdagen komma att senareläggas och infaller då snarast möjligt efter konstaterad kredithändelse, dock senast 90 kalenderdagar efter Handelsbankens konstaterande av kredithändelsen. Arrangörsarvode Arrangörsarvodet uppgår till maximalt 0,5 procent per år. Arvodet är inkluderat i räntecertifikatets pris. Beskattning Räntecertifikatets skattemässiga status är inte klarlagd. Enligt Handelsbankens bedömning torde det beskattas som en fordringsrätt. Kapitalvinst respektive kapitalförlust borde således behandlas på samma sätt som räntor vid kvittning mot andra förluster respektive vinster. Räntecertifikaten bedöms vara marknadsnoterade. Detta är endast allmän information utifrån vad som i dagsläget är känt och kan komma att ändras i framtiden. För rådgivning eller information om vilka skatteregler som gäller rekommenderar vi att du kontaktar en skatterådgivare eller revisor. Värdet under löptiden andrahandsmarknad Räntecertifikaten avses att noteras på Stockholmsbörsen från och med den 29 juni Kurser finns även på Eftersom räntecertifikatens kupong är rörlig påverkas värdet i andrahandsmarknaden i mindre utsträckning av förändrade marknadsräntor. Värdet avgörs istället framför allt av marknadens prissättning av Handelsbankens och respektive bolags kreditvärdighet samt återstående löptid. Observera också att skillnaden mellan köp- och säljkurs kan vara stor. Under perioder kan andrahandsmarknaden vara begränsad. Tilldelning och villkor för emissionens genomförande Avräkningsnota beräknas sändas ut den 25 juni Volymen per räntecertifikat är begränsad till kronor i respektive räntecertifikat. Handelsbanken förbehåller sig dock rätten att utöka eller ytterligare begränsa dessa antal. Se Slutliga villkor för ytterligare information om tilldelning. Handelsbanken kommer att ställa in Räntecertifikat Metso om kreditpremien inte kan fastställas till minst 1,75 procent och Räntecertifikat Stora om kreditpremien inte kan fastställas till minst 3,75 procent. Handelsbanken har rätt att ställa in emissionen i vissa fall. För ytterligare information, se slutliga villkor. Om emissionen ställs in efter att betalning genomförts, betalar Handelsbanken tillbaka beloppet till det konto som angetts. Kapitalförsäkring Räntecertifikaten kan läggas i en kapitalförsäkring. Då betalas ingen kapitalvinstskatt, utan istället en årlig avkastningsskatt. För mer information om Handelsbankens kapitalförsäkring Kapitalspar Depå, se Investeringssparkonto Räntecertifikaten kan läggas i ett Investeringssparkonto. Då betalas ingen kapitalvinstskatt, utan istället beskattas en årlig schablonintäkt. För mer information om Handelsbankens Investeringssparkonto, se Kunskapsnivå Placerare ska förvissa sig om att kunskapen om handel med certifikat är tillräcklig för att kunna fatta ett affärsmäs- 5

6 sigt beslut. Placerare i certifikat bör uppmärksamma att om slutkursen är noll förloras hela det placerade beloppet. Fullständiga villkor Räntecertifikatet ges ut under Handelsbanken MTN-, Warrant- och Certifikatprogram. Det fullständiga prospektet utgörs dels av Grundprospektet för Handelsbanken MTN-, Warrant- och Certifikatprogram, dels av Slutliga Villkor. Båda dokumenten finns på Grundprospekt för Handelsbankens MTN-, Warrant- och Certifikatprogram har godkänts av Finansinspektionen. Försäljningsrestriktioner Erbjudandet riktar sig till personer i Sverige vars deltagande inte förutsätter ytterligare prospekt, registrerings- eller andra åtgärder utöver de som vidtas av Handelsbanken. Prospektet får inte distribueras i något annat land där distributionen eller erbjudandet kräver sådan åtgärd eller strider mot reglerna i sådant land. Förvärv av värdepapper som emitteras i enlighet med detta prospekt i strid med ovanstående kan komma att anses vara ogiltigt. Ansvarsbegränsning Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av materialet får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler. Finansiellt instruments historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Important notice - in English This communication is a product of Svenska Handelsbanken AB (publ). It is not an independent or objective research report prepared by research analysts. This information is not directed to persons whose participation requires prospectuses, registration, or other measures beyond those taken by Handelsbanken. This information may not be distributed in any country, for instance the US, in which distribution requires such measures or contravenes the laws of such country. 6

7 Risker med certifikat Det finns risker som är viktiga att känna till innan köp av certifikat. Kreditrisk emittentrisk Vid köp av värdepapper emitterade under Handelsbankens MTN-, Warrant- och Certifikatprogram tar placerare en kreditrisk på Handelsbanken. Med kreditrisk menas risken att Handelsbanken inte skulle kunna fullfölja sina betalningsåtaganden gentemot placeraren. Om Handelsbanken skulle hamna på obestånd riskerar placeraren då att förlora delar av eller hela sin placering, oavsett hur den underliggande marknaden har utvecklats under värdepapprets löptid. Oberoende kreditbedömningsinstitut ger betyg på bankers och andra företags förmåga att klara av sina finansiella åtaganden. Handelsbanken har höga kreditbetyg: AA- från Standard & Poor s ( S&P) och Aa3 från Moody s och AA- från Fitch. Med Moody s rating Aa3 och S&P rating AA- och Fitch rating AA- menas hög kvalitet med mycket låg kreditrisk. Handelsbanken är en universalbank och har därmed ett komplett utbud av olika bankprodukter. Därigenom uppkommer en rad olika risker som identifieras mäts och hanteras på ett systematiskt sätt inom koncernens alla delar. Placerarens möjlighet att erhålla betalning under ett värdepapper är beroende av bankens möjlighet att infria sina betalningsåtaganden, vilket i sin tur är beroende av utvecklingen i bankens verksamhet och bankens hantering av de olika riskerna i dess verksamhet. Handelsbanken ställer inga säkerheter för emitterade värdepapper och en placerare som placerar i värdepapper omfattas inte av den statliga insättningsgarantin. Kreditrisk bolag Vid ett köp av räntecertifikat tar placeraren utöver kreditrisken på Handelsbanken även en kreditrisk på det bolag, kopplat till respektive räntecertifikat, vilket kan reducera återbetalningsbeloppet. Bolag som har ett kreditbetyg om minst BBB- från Standard & Poor's och Baa3 från Moody's innebär att bolaget har så kallad investment grade status. Investment grade kommer från den amerikanska marknaden och innebär att de bolag som har kreditbetyg över en viss nivå är godkända som placeringar för amerikanska pensionsstiftelser. För bolag som har ett kreditbetyg under BBB- och Baa3 innebär det en högre kreditrisk. Marknadsrisk Under löptiden påverkas värdet på certifikatet av flera faktorer, bland annat kreditspreadarnas utveckling, återstående löptid och marknadsräntor. Likviditetsrisk Under vissa perioder kan det vara svårt eller omöjligt att sälja ett certifikat. Detta kan till exempel inträffa vid dålig likviditet i marknaden, vid kraftiga kursrörelser eller då handeln på någon relevant marknadsplats stängs eller åläggs restriktioner under viss tid. Även tekniska fel kan störa handeln. Valutarisk I de fall den underliggande tillgången noteras i annan valuta än svenska kronor, kan kursförändringen påverka avkastningen på värdepappren. Detta är dock inte fallet med värdepapper som enligt villkoren är explicit valutaskyddade, det vill säga löper med fast växelkurs. 7