Räntecertifikat MARKNADSFÖRINGSMATERIAL AFFÄRSFÖRSLAG RÄNTECERTIFIKAT SVENSKA BOLAG, 10 APRIL 2012

Transkript

1 MARKNADSFÖRINGSMATERIAL AFFÄRSFÖRSLAG RÄNTECERTIFIKAT SVENSKA BOLAG, 10 APRIL 2012 Räntecertifikat Svenska bolag Handelsbanken erbjuder möjlighet att teckna tre olika räntecertifikat, kopplade till antingen Ericsson, Stena eller Volvo. Alla räntecertifikaten har en löptid om fem år och betalar en kvartalsvis rörlig ränta som i dagsläget är mellan cirka 4,0 % och 8,5 %. Det senaste året har obligationsräntorna sjunkit kraftigt i Sverige. Marknadsräntorna är på rekordlåga nivåer vilket medfört att avkastningen i den räntebärande delen av portföljen är låg. Historiskt har en möjlighet att få bättre avkastning varit att välja placeringar med längre löptid. Svenska statsobligationer med 2 års löptid ger idag en ränta på cirka 1,3 procent. Statsobligationer med längre löptid ger bara något bättre avkastning än korta placeringar. En stats- obligation med 10 års löptid ger till exempel 2,0 procent i ränta. Det innebär att det i dagsläget inte lönar sig att förlänga löptiden för att få bättre avkastning. Dessutom är risken för kursförluster i framförallt långa räntepapper större om räntorna stiger. Samtidigt har aktiemarknaden varit volatil. Det har skapat efterfrågan på andra tillgångar lgångar med hög och regelbunden avkastning och som inte har för hög risk. Exempel på den typen av placeringar är företagsobligationer eller räntecertifikat. De befinner sig riskmässigt mellan statsobligationer och aktier. Då risken är högre än traditionella ränteplaceringar bör en mindre del av det totala kapitalet investeras i denna typ av placeringar och det är viktigt att i större utsträckning diversifiera sig. Räntecertifikat är en placering som drar fördel både av höga kreditpremier och av att i dagsläget ha en rörlig ränta. Telefonaktiebolaget L M Ericsson Ericsson är världens ledande tillverkare av mobil telekomutrustning, med verksamhet över hela världen och med utrustning för alla viktiga standarder. De senaste åren har Ericssons tjänstesektor vuxit kraftigt. Bolaget omsatte 227 miljarder kronor och hade cirka anställda Ericsson har kreditbetyg A3 från Moody s och BBB+ från Standard & Poor s. Stena AB Stena är en koncern med verksamhet över stora delar av världen. Verksamheten spänner över flera områden färjelinjer, rederiverksamhet, offshore drilling, fastigheter, finans samt återvinning, miljö och handel. Stena AB omsatte 27 miljarder kronor 2010 och hade samma år cirka anställda. Stena AB har kreditbetyg Ba2 från Moody s och BB från Standard & Poor s Volvo AB AB Volvo bedriver verksamhet på ett antal olika områden inom transportsektorn. Volvo är ledande på lastvagnar i Europa och näst störst i världen. Andra affärsområden är anläggningsmaskiner, bussar, Volvo Penta, Volvo Aero och finansiella tjänster. Bolaget har cirka anställda och omsätter cirka 300 miljarder per år. Volvo har kreditbetyg Baa2 från Moody s och BBB från Standard & Poor s. Möjlighet till högre avkastning än traditionellt räntesparande Regelbunden avkastning i form av kvartalsvisa räntebetalningar Skillnad mellan köp- och säljkurs kan vara stor under löptiden Kreditspreadar för Ericsson, Volvo och Stena med 5 års löptid, historiskt Ericsson, Kreditspread 5 år Volvo, Kreditspread 5 år Stena, Kreditspread 5 år Källa: Bloomberg och Handelsbanken Capital Markets. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utfall. För ansvarsbegränsning hänvisas till sista sidan

2 Räntecertifikat Räntecertifikaten är utgivna av Handelsbanken. De har en löptid på cirka fem år och är kopplade till kreditrisken i Ericsson, Stena eller Volvo. Alla räntecertifikaten betalar en kvartalsvis kupong. Kupongen är rörlig och justeras i början på respektive ränteperiod som 3m Stibor plus en kreditpremie. 3m Stibor är en referensränta som för närvarande uppgår till 2,23 procent. Kupongen utbetalas kvartalsvis den 10 januari, april, juli och oktober varje år. Preliminär kreditpremie för respektive räntecertifikat framgår av tabellen nedan och fastställs på affärsdagen. Bolag Ränta Rating Kortnamn Ericsson 3m STIBOR + 1,80 % A3/BBB+ SHBC ERIC1 Stena AB 3m STIBOR + 6,25 % Ba2/BB SHBC STEN1 AB Volvo 3m STIBOR + 1,90 % Baa2/BBB SHBC VOLV1 Baserat på nuvarande nivå på 3m Stibor om 2,23 samt preliminära kreditpremier skulle den första kupongen för respektive räntecertifikat bli: Ericsson, 4,03 procent Stena, 8,48 procent Volvo, 4,13 procent Grafen nedan visar hur stor kupongen hade varit för olika historiska nivåer på 3m Stibor, givet den preliminära kreditpremien i respektive certifikat. Kupong % Räntecertifikaten innebär en kreditrisk både på Handelsbanken, som utgivare av certifikaten, och bolaget respektive räntecertifikat är kopplat till. Om ingen kredithändelse sker under löptiden förfaller certifikaten till 100 procent på återbetalningsdagen. Om en kredithändelse däremot skulle inträffa justerar Handelsbanken ner återbetalt belopp och kupongen reduceras till noll. Hur stort belopp som återbetalas vid en kredithändelse beror på vilket återvärde som kommer att fastställas. Räntecertifikat jämfört med företagsobligationer Räntecertifikat skiljer sig från företagsobligationer. De viktigaste skillnaderna är att: Ett räntecertifikat innebär kreditrisk både på emittenten och på bolaget räntecertifikatet är kopplat till. Företagsobligationer ger bara kreditrisk på bolaget som gett ut obligationen. Räntecertifikaten är börsnoterade vilket företagsobligationer oftast inte är. Därmed kan räntecertifikaten placeras i Investeringssparkonto (ISK) och i en kapitalförsäkring. Räntecertifikaten kan köpas i poster om nominellt kronor och i svenska kronor. Företagsobligationer handlas oftast i poster om kronor och/eller i utländsk valuta. Räkneexempel Vid en kredithändelse i det bolag som är kopplat till ett räntecertifikat beräknar och justerar Handelsbanken ner återbetalt belopp. Kupongen för återstående löptid blir samtidigt noll procent. Anta att du köpt certifikat för kronor och att det inträffar en kredithändelse. I samband med att kredithändelsen inträffar fastställs ett så kallat återvärde. Återvärdet är det värde som en lämplig obligation utgiven av bolaget handlas till i marknaden. Anta att detta fastställts till 30 procent. Återbetalt belopp, justerat för återvärdet, blir på återbetalningsdagen: kr x 30 % = kronor. 3m Stibor Räntecertifikat Stena Räntecertifikat Ericsson Räntecertifikat Volvo Källa: Reuters, Handelsbanken Capital Markets. Historisk utveckling är ingen garanti för framtida utfall 2

3 Kredithändelse En kredithändelse inträffar när ett bolag antingen försätts i konkurs, har ställt in betalningar, så kallat betalningsdröjsmål, eller genomför en rekonstruktion under tiden från affärsdagen till och med slutdagen. Konkurs innebär att bolaget är på obestånd Betalningsdröjsmål innebär att bolaget inte i rätt tid fullgör sina betalningsförpliktelser om minst motsvarande 1 miljon amerikanska dollar avseende finansiell skuld. En finansiell skuld är till exempel lån eller utgivna obligationer Rekonstruktion innebär att bolaget omförhandlar villkoren avseende en finansiell skuld om minst motsvarande 10 miljoner amerikanska dollar till följd av försämrad kreditvärdighet eller minskad finansiell styrka Definitionen på en kredithändelse bestäms av ett regelverk fastställt av ISDA, International Swaps and Derivatives Association. Kreditrating Ett kreditvärderingsinstitut bedömer emittenters (låntagares) kreditvärdighet det vill säga deras förmåga att betala tillbaka lånet samt betala ränta i tid. Kreditvärderingsinstitutets bedömning av låntagaren mynnar ut i ett betyg som beskriver låntagarens sannolikhet att fullgöra sina åtaganden. Kreditbetygsskalan delas grovt in i två delar - Investment grade och Non-investment grade. Begreppet Investment grade kommer från den amerikanska marknaden och innebär att bolaget är godkänt som placering för amerikanska pensionsstiftelser. För bolag under denna kategori anses kreditrisken vara högre. Det finns två stora kreditvärderingsinstitut, Standard & Poor s och Moody s. De har olika skalor som anger kreditbetyget se tabellen nedan. Rating S&P Rating Moody's Förklaring AAA Aaa Absolut högsta kreditkvalitet AA Aa Högsta kreditkvalitet A A Hög kreditkvalitet BBB Baa Ganska hög kreditkvalitet BB Ba Något spekulativt B B Spekulativt CCC Caa Klart spekulativt CC Ca Mycket spekulativt C C Nära betalningsinställelse D D Konkurs 3

4 Räntecertifikat i sammandrag Anmälan, betalning och courtage Räntecertifikaten köps till kurs 100 procent av nominellt belopp. Det nominella beloppet är kronor. Sista anmälningsdag är 18 april Affärs- och likviddag är den 20 april Courtage är 1 procent på priset. Kupong Kupongen i räntecertifikaten är rörlig och justeras kvartalsvis. Vid varje räntejusteringstillfälle fastställs kupongen för respektive räntecertifikat till Referensränta + kreditpremie för det bolag som är kopplat till respektive räntecertifikat. Vid en kredithändelse reduceras räntan till noll procent och inga fler kuponger kommer att utbetalas. Referensränta och Kreditpremie Referensräntan är 3m Stibor 2 bankdagar före den första dagen i respektive ränteperiod. 3m Stibor läses av på Reuters sida STIBOR=. Kreditpremien i respektive räntecertifikat är fast under hela löptiden och fastställs på affärsdagen. Nivån avgörs bl a av hur marknadsräntorna och kreditspreadarna på Handelsbanken och på respektive bolag rör sig fram till affärsdagen. Ränteförfallodagar Kvartalsvis den 10 januari, april, juli och oktober varje år. Första gången den 10 juli 2012 och sista gången på respektive räntecertifikats återbetalningsdag. Startdag och Slutdag Startdag är den 20 april 2012 och Slutdag är den 20 mars 2017 eller den tidigare dag som meddelas av Handelsbanken. Återbetalningsbelopp Om det inte sker en kredithändelse förfaller respektive räntecertifikat till 100 procent av nominellt belopp. Om det sker en kredithändelse beräknas ett så kallat återvärde. Med återvärde avses det procentuella marknadsvärdet på en obligation utgiven av det bolag där kredithändelse inträffat, eller det värde som enligt Handelsbanken är mer riktig. För en mer utförlig beskrivning, se Slutliga villkor. Återbetalningsdag Den 10 april 2017, förutsatt att ingen kredithändelse inträffat. Har kredithändelse inträffat, kan återbetalningsdagen komma att senareläggas och infaller då snarast möjligt efter konstaterad kredithändelse, dock senast 90 kalenderdagar efter Handelsbankens konstaterande av kredithändelsen. Arrangörsarvode Arrangörsarvodet uppgår till maximalt 0,5 procent per år. Arvodet är inkluderat i räntecertifikatets pris. Beskattning Räntecertifikatets skattemässiga status är inte klarlagd. Enligt Handelsbankens bedömning torde det beskattas som en fordringsrätt. Kapitalvinst respektive kapitalförlust borde således behandlas på samma sätt som räntor vid kvittning mot andra förluster respektive vinster. Räntecertifikaten bedöms vara marknadsnoterade. Detta är endast allmän information utifrån vad som i dagsläget är känt och kan komma att ändras i framtiden. För rådgivning eller information om vilka skatteregler som gäller rekommenderar vi att du kontaktar en skatterådgivare eller revisor. Värdet under löptiden andrahandsmarknad Räntecertifikaten avses att noteras på Stockholmsbörsen från och med den 25 april Kurser finns även på Eftersom räntecertifikatens kupong är rörlig påverkas värdet i andrahandsmarknaden i mindre utsträckning av förändrade marknadsräntor. Värdet avgörs istället framför allt av marknadens prissättning av respektive bolags kreditvärdighet och återstående löptid. Observera också att skillnaden mellan köp- och säljkurs kan vara stor. Under perioder kan andrahandsmarknaden vara begränsad. Tilldelning och villkor för emissionens genomförande Avräkningsnota beräknas sändas ut den 18 april Volymen per räntecertifikat är begränsad till kronor i respektive räntecertifikat. Handelsbanken förbehåller sig dock rätten att utöka eller ytterligare begränsa dessa antal. Se Slutliga villkor för ytterligare information om tilldelning. Handelsbanken har rätt att ställa in emissionen i vissa fall. För ytterligare information, se slutliga villkor. Om emissionen ställs in efter att betalning genomförts, betalar Handelsbanken tillbaka beloppet till det konto som angetts. Kapitalförsäkring Räntecertifikaten kan läggas i en kapitalförsäkring. Då betalas ingen kapitalvinstskatt, utan istället en årlig avkastningsskatt. För mer information om Handelsbankens kapitalförsäkring Kapitalspar Depå, se Investeringssparkonto Räntecertifikaten kan läggas i ett Investeringssparkonto. Då betalas ingen kapitalvinstskatt, utan istället beskattas en årlig schablonintäkt. För mer information om Handelsbankens Investeringssparkonto, se Kunskapsnivå Placerare ska förvissa sig om att kunskapen om handel med certifikat är tillräcklig för att kunna fatta ett affärsmässigt beslut. Placerare i certifikat bör uppmärksamma att om slutkursen är noll förloras hela det placerade beloppet. 4

5 Fullständiga villkor Räntecertifikatet ges ut under Handelsbanken MTN-, Warrant- och Certifikatprogram. Det fullständiga prospektet utgörs dels av Grundprospektet för Handelsbanken MTN-, Warrant- och Certifikatprogram, dels av Slutliga Villkor. Båda dokumenten finns på Grundprospekt för Handelsbankens MTN-, Warrant- och Certifikatprogram har godkänts av Finansinspektionen. Försäljningsrestriktioner Erbjudandet riktar sig till personer i Sverige vars deltagande inte förutsätter ytterligare prospekt, registrerings- eller andra åtgärder utöver de som vidtas av Handelsbanken. Prospektet får inte distribueras i något annat land där distributionen eller erbjudandet kräver sådan åtgärd eller strider mot reglerna i sådant land. Förvärv av värdepapper som emitteras i enlighet med detta prospekt i strid med ovanstående kan komma att anses vara ogiltigt. Ansvarsbegränsning Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av materialet får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler. Finansiellt instruments historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Important notice - in English This communication is a product of Svenska Handelsbanken AB (publ). It is not an independent or objective research report prepared by research analysts. This information is not directed to persons whose participation requires prospectuses, registration, or other measures beyond those taken by Handelsbanken. This information may not be distributed in any country, for instance the US, in which distribution requires such measures or contravenes the laws of such country. 5

6 Risker med certifikat Det finns risker som är viktiga att känna till innan köp av certifikat. Kreditrisk emittentrisk Vid köp av värdepapper emitterade under Handelsbankens MTN-, Warrant- och Certifikatprogram tar placerare en kreditrisk på Handelsbanken. Med kreditrisk menas risken att Handelsbanken inte skulle kunna fullfölja sina betalningsåtaganden gentemot placeraren. Om Handelsbanken skulle hamna på obestånd riskerar placeraren då att förlora delar av eller hela sin placering, oavsett hur den underliggande marknaden har utvecklats under värdepapprets löptid. Oberoende kreditbedömningsinstitut ger betyg på bankers och andra företags förmåga att klara av sina finansiella åtaganden. Handelsbanken har höga kreditbetyg: AA- från Standard & Poor s ( S&P) och Aa2 (watch list) från Moody s och AA- från Fitch. Med Moody s rating Aa2 och S&P rating AA- och Fitch rating AA- menas hög kvalitet med mycket låg kreditrisk. Det finns ingen bank i Norden som har högre kreditbetyg än Handelsbanken. Handelsbanken är en universalbank och har därmed ett komplett utbud av olika bankprodukter. Därigenom uppkommer en rad olika risker som identifieras mäts och hanteras på ett systematiskt sätt inom koncernens alla delar. Placerarens möjlighet att erhålla betalning under ett värdepapper är beroende av bankens möjlighet att infria sina betalningsåtaganden, vilket i sin tur är beroende av utvecklingen i bankens verksamhet och bankens hantering av de olika riskerna i dess verksamhet. Handelsbanken ställer inga säkerheter för emitterade värdepapper och en placerare som placerar i värdepapper omfattas inte av den statliga insättningsgarantin. Kreditrisk bolag Vid ett köp av räntecertifikat tar placeraren utöver kreditrisken på Handelsbanken även en kreditrisk på det bolag, kopplat till respektive räntecertifikat, vilket kan reducera återbetalningsbeloppet. Bolag som har ett kreditbetyg om minst BBB- från Standard & Poor's och Baa3 från Moody's innebär att bolaget har så kallad investment grade status. Investment grade kommer från den amerikanska marknaden och innebär att de bolag som har kreditbetyg över en viss nivå är godkända som placeringar för amerikanska pensionsstiftelser. För bolag som har ett kreditbetyg under BBB- och Baa3 innebär det en högre kreditrisk. Marknadsrisk Under löptiden påverkas värdet på certifikatet av flera faktorer, bland annat kreditspreadarnas utveckling, återstående löptid och marknadsräntor. Likviditetsrisk Under vissa perioder kan det vara svårt eller omöjligt att sälja ett certifikat. Detta kan till exempel inträffa vid dålig likviditet i marknaden, vid kraftiga kursrörelser eller då handeln på någon relevant marknadsplats stängs eller åläggs restriktioner under viss tid. Även tekniska fel kan störa handeln. Valutarisk I de fall den underliggande tillgången noteras i annan valuta än svenska kronor, kan kursförändringen påverka avkastningen på värdepappren. Detta är dock inte fallet med värdepapper som enligt villkoren är explicit valutaskyddade, det vill säga löper med fast växelkurs. 6