ADHD, datorer & utvärderingar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ADHD, datorer & utvärderingar"

Transkript

1 ADHD, datorer & utvärderingar Vilka speciella krav ställer målgruppen barn med ADHD på befintliga utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion? Åsa Kaur Examensarbete i datalogi vid Stockholms universitet 2006

2 ADHD, datorer & utvärderingar Vilka speciella krav ställer målgruppen barn med ADHD på befintliga utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion? Åsa Kaur Examensarbete i datalogi om 20 poäng inom fristående kurs Stockholms universitet år 2006 Handledare vid Nada var Fredrik Winberg Examinator var Kerstin Severinson Eklundh TRITA-CSC-E 2006:087 ISRN-KTH/CSC/E--06/087--SE ISSN Institutionen för numerisk analys och datalogi KTH Stockholm

3 Sammanfattning ADHD, datorer & utvärderingar Vilka speciella krav ställer målgruppen barn med ADHD på befintliga utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion? Att ha diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) innebär att personen har problem med uppmärksamhet, överaktivitet och svårkontrollerad impulsivitet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ett datorprogram för barn med ADHD kan utvärderas och vilka krav det ställer på befintliga utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion. Undersökningen är kvalitativ och utgår från sex användbarhetsutvärderingar. Användbarhetsutvärderingarna resulterade i ett antal förslag på åtgärder som kan komplettera de ursprungliga tumreglerna på vedertagna utvärderingsmetoder. I dokumentet beskrivs vilka speciella krav som ställs på befintliga utvärderingsmetoder då målgruppen är barn med ADHD. Målgruppens funktionsnedsättning ställer inte så stora krav på metoderna att dessa skulle behöva anpassas eller göras om till nya metoder, utan med extra rekommendationer som komplement till metoderna bör de fungera bra. I uppsatsen konstateras att den största utmaningen har varit att hantera den otålighet och iver som mötts hos flera av barnen med ADHD. Abstract ADHD, Computers & Evaluations What specific demands do the focus group children with ADHD put on existing usability testing methods? To be diagnosed as having ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) involves having problems with sustained concentration, hyperactivity and impulsiveness, conditions which the sufferer has difficulty in controlling. The purpose of this Master s thesis is to examine how to evaluate an interface, focusing on a group of children with ADHD and what specific demands that puts on existing usability testing methods. The study uses a qualitative method based on six usability tests. The results of the usability tests have offered a number of recommendations for actions, which could be taken in order to complement the original rules of thumb of existing usability testing methods. The disability of the focus group puts specific demands on existing usability tests but not to the extent that the existing methods should be discarded. This paper establishes the fact that the greatest challenge has been in handling the impatience and eagerness of several of the children with ADHD.

4 Förord Denna rapport sammanfattar ett examensarbete i datalogi med inriktning mot människa-datorinteraktion som har utförts vid Stockholms universitet. Handledare för projektet har varit Fredrik Winberg vid Nada på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, som jag vill rikta ett tack till. Jag vill även passa på att tacka mina uppdragsgivare på CogMed och speciellt Jonas Beckeman och Elin Wesslander för all hjälp. Jag tycker att arbetet har varit givande och mycket spännande att genomföra! Alla de barn som ställt upp på utvärderingarna förtjänar även de ett stort tack. Utan er hade det inte blivit någon undersökning.

5 Innehåll FÖRORD INTRODUKTION Inledning Syfte Samarbetspartner Funktionshinder och datorer Cogmed RoboMemo ADHD Definition Beskrivning av problem Huvudsymptomen Uppmärksamhetssvårigheter Impulsivitet Överaktivitet Andra utmärkande drag Förekomst Orsaker till ADHD Behandling Arbetsminnet Historik TIDIGARE FORSKNING Forskning om datorer och barn med ADHD Forskning om utvärderingar och barn UTVÄRDERINGSMETODER INOM MDI Människa-datorinteraktion (MDI) Användbarhet Utvärderingsmetoder Deltagande design Målgruppsforskning Enkäter Intervjuer Design- eller strukturerad genomgång Papper- och pennautvärdering Expertutvärdering och Heuristisk utvärdering Användbarhetsgranskning Användbarhetsutvärdering Tänka högt Fältstudier Uppföljande studier UTFÖRANDE Målgrupp Målgruppsforskning Intervju Expertutvärdering Användbarhetsgranskning Användbarhetsutvärdering Motivering av metodval Hypotes... 20

6 6 RESULTAT OCH DISKUSSION Fallbeskrivning Anna 7 år Diskussion Fallbeskrivning Magnus 12 år Diskussion Fallbeskrivning Peter 11 år Diskussion Fallbeskrivning Kalle 8 år Diskussion Fallbeskrivning Pelle 13 år Diskussion Fallbeskrivning Emil 13 år Diskussion Sammanfattande resultat Bryta isen innan testet börjar Byte av ordningen på övningarna från gång till gång Stänga av skärmen Att testledaren håller i musen när instruktioner ges Planering Avbryta i tid Positiv återkoppling Kommentarer om valet av metod SLUTSATSER, REKOMMENDATIONER OCH SLUTORD Slutsatser Rekommendationer Slutord LITTERATURFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR BILAGOR Bilaga 1: Användbarhetsprinciperna Bilaga 2: Besök på skola 19/ (egna anteckningar) Bilaga 3: Resultat från Expertutvärdering Bilaga 4: Instruktioner Bilaga 5: Användbarhetsutvärdering planering Bilaga 6: Specifikation av instruktionsvariant... 42

7 1 Introduktion Det här examensarbetet är genomfört inom datalogi med inriktning mot människa-datorinteraktion och är en studie om hur en utvärdering av ett datorprogram som riktas till barn med ADHD går till. Inledningsvis ges en bakgrund till problemformuleringen som har legat till grund för studien som presenteras i den här rapporten. Syftet med studien beskrivs, likaså bakgrund, samarbetspartner och uppdragsgivare. 1.1 Inledning Jag var 13 år när jag fick min diagnos ADHD och sociala interaktionssvårigheter, vilket skulle innebära att jag har svårt att tolka jämnåriga kamraters signaler, men det tycker inte jag. Jag vet inte riktigt vad ADHD betyder, men jag vet att det är ett namn på mina inlärnings- och koncentrationssvårigheter i matematik och svenska. När jag fick veta min diagnos ville jag bara skrika jävla kärring till doktorn jag trodde ju att jag var normal, trots att jag kände mig särskild på ett negativt sätt ibland. Just då kände jag mig ännu värre, mamma hade haft rätt och det kändes så definitivt. Det kommer ju inte att gå över. (Richard Gravander 14 år [1]) Att få diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) upplevs många gånger negativt, som en stämpel. Det är dock inte syftet med att fastställa en diagnos. Syftet är att barnet ska få förståelse och den hjälp det behöver. [2] ADHD innebär att man har problem med uppmärksamhet, överaktivitet och svårkontrollerad impulsivitet [3]. ADHD är ett funktionshinder som inte syns på utsidan, till skillnad från till exempel ett rörelsehinder. Det försvårar förståelsen för vad som ligger bakom barnens agerande och kommunikation med dessa barn är därför oerhört viktigt. Att utvärdera datorprodukter som riktar sig till dessa barn är av stor vikt, inte minst för att kunna urskilja denna specifika målgrupps svårigheter i mötet med datorn. Men vilka speciella krav ställer målgruppen barn med ADHD på befintliga utvärderingsmetoder? Det finns vedertagna tumregler för hur en utvärdering kan utföras inom människa-datorinteraktion (MDI). Från första idé till färdig produkt utvärderas designen i flera omgångar. [4] Det som skiljer en individ med ADHD från flertalet är att arbetsminnet är nedsatt och att det i sin tur ger allvarliga koncentrationssvårigheter [5]. Hur påverkar funktionshindret ADHD en användbarhetsutvärdering? Målet med examensarbetet är att undersöka hur en användbarhetsutvärdering av ett datorprogram som är riktat till barn med ADHD går till och vad som krävs av de befintliga utvärderingsmetoderna. 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka krav målgruppen barn med ADHD ställer på befintliga utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion (MDI) och om metoderna behöver anpassas. 1

8 1.3 Samarbetspartner Till viss del har jag samarbetat med Åsa Randahl. Åsa skriver sitt examensarbete för samma uppdragsgivare, Cogmed, och har samma målgrupp. Dock skiljer sig hennes fokus från mitt. Målet med hennes examensarbete är att ta reda på hur man anpassar ett gränssnitt till målgruppen barn med ADHD. [6] Vi har samarbetat vid olika tillfällen som kommer att redovisas längre fram i dokumentet. 1.4 Funktionshinder och datorer Att datorn har fått en större roll i vårt samhälle har nog inte undgått någon. Det nya informationssamhället som vi lever i tas emot med såväl skräck som kärlek. Fördelarna med datorn är många, inte minst för personer med funktionshinder. Datorn öppnar nya möjligheter till kommunikation och informationssökande. Gunilla Gerland [7] skriver att hennes första möte med datorn var överväldigande på många sätt. Bland annat fick hon möjligheten att läsa om sitt funktionshinder, autism, och vetskapen om att det finns fler personer med samma problem ledde henne till ett vägskäl istället för att skämmas för sitt funktionshinder som hon hade gjort tidigare blev hon stolt över sig själv och sin person. Datorn är ett bra redskap för att få kontakt med människor, bland annat genom användning av e-post och av chatt. I dessa situationer sker kommunikationen på lika villkor oavsett till exempel talförmåga eller hörselskada. Man har valet att hålla sitt eventuella funktionshinder osynligt tills man själv väljer att informera om det, vilket kan upplevas positivt av en del personer. [8] För personer med läs- och skrivsvårigheter hjälper datorn till med att strukturera upp texten och vid behov ge förslag på rättstavning. En effekt av det är bättre självförtroende och att viljan att läsa och skriva ökar. [9] Datorn har ett flertal fördelar för personer med ADHD som presenteras i kapitel Cogmed Min uppdragsgivare är Cogmed Cognitive Medical Systems AB som är ett arbetsminnesträningsföretag som utvecklar mjukvarubaserade terapier och produkter för träning av arbetsminnet. Cogmeds idé är att göra nytta för människor med allvarliga koncentrationssvårigheter genom att ta arbetsminnesträningens effekter från intressanta forskningsresultat till praktisk användning. En viktig del i arbetet är utformningen av träningsstöd för olika grupper med neuropsykiatriska funktionshinder. Längst har de kommit i utvecklingen för barn med ADHD och allvarliga koncentrationssvårigheter. För den målgruppen har Cogmed en fullt utvecklad behandlingsmetod utformad som ett datorspel som används av familjer och skolor runt om i landet. Spelet ordineras av läkare och träningen följs av en psykolog, som erhåller dagens träningsresultat via Internet. Enligt Cogmed ger en halvtimmes spelande om dagen i fem veckor ett förbättrat arbetsminne. [10, 11] Företaget grundades 2001 av de forskare och multimediautvecklare som tillsammans skapade det första programmet för arbetsminnesträning, RoboMemo. Träningsprogrammet har prövats kliniskt i två svenska studier med mycket goda effekter på koncentrationsförmågan [5]. Med som grundare finns också Karolinska Innovations som är en enhet inom Karolinska Institutet. Nu består Cogmed av cirka ett dussin personer vilka är forskare, psykologer, multimediautvecklare, kundtjänst, teknisk support och projektledare. [10] 2

9 1.6 RoboMemo För att få barnen intresserade av träningsprogrammet RoboMemo har det utformats som ett datorspel. Spelet är anpassat till barn mellan 7 och 14 år. [10,11] Medelåldern på barnen som tränar är 11 år och cirka 20 % är flickor. Ungefär hälften av barnen som tränar har en ADHD-diagnos. [12] Programmet leds av en robot som ger instruktioner och hejar på med glada tillrop (bild 1). Spelet bygger på enkla övningar, som till exempel att följa en sekvens med lampor som lyses upp och därefter klicka på lamporna i rätt ordning. Andra exempel på övningar är att komma ihåg siffror eller bokstäver i rätt ordning. Bild 1: Huvudmenyn i träningsprogrammet RoboMemo [10]. En av övningarna heter Balansreglage (bild 2). Den går ut på att komma ihåg en sekvens med bokstäver. För varje lampa som lyser visas en bokstav. Efter att alla bokstäver visats så dyker en av bokstäverna upp i mitten igen. Uppgiften är då att klicka på den lampa som lyste samtidigt som just den bokstaven visades. Bild 2: Bild från övningen balansreglage [10]. Svårighetsgraden förändras under övningens gång. Till en början kan det vara två bokstäver som visas för att sen utökas efterhand och bli upp till sex bokstäver. Under hela övningen ges glada tillrop och uppmuntran. Resultaten sparas och tillåter barnen att själva se om de har gått framåt under dagens träning. Inför varje ny övning ges instruktioner om hur den går till. Under tiden fastnar musen så att den inte ska kunna störa koncentrationen. Enligt Jonas Beckeman på Cogmed är anledningen till det att flera av barnen med ADHD har en tendens att skaka musen hela tiden. Musen fastnar också under tiden då övningen presenteras, som till exempel då lamporna lyses upp. 3

10 2 ADHD I detta kapitel ges en bild över vad ADHD står för och vilka problem som diagnosen kan ge upphov till. Orsaker, problembeskrivning, behandling och förekomst behandlas. Lite historik tas också upp. 2.1 Definition ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Det är ett hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning. Personer med ADHD har avvikelser avseende uppmärksamhet, överaktivitet och svårkontrollerad impulsivitet. [3] 2.2 Beskrivning av problem Problemen för barn med ADHD är många. Dessa kan ibland kännas som oöverstigliga hinder, inte minst i sociala sammanhang. Problemen gör sig synliga både i hemmet, i skolan och på fritiden. Okunskap och oförståelse för funktionshindret ADHD präglar fortfarande vårt samhälle och många eftersträvar en förändring av attityder. I sin bok Familj med särskilda behov skriver Ursula Schröder [13]: Diagnoser som DAMP, ADHD, Aspergers syndrom etc. måste bli lika självklart accepterade som diagnosen halsfluss och dylikt. Ingen skuldbelägger föräldrarna när barnet har fått halsfluss. Varför skall vi fortfarande skuldbeläggas när våra barn har DAMP, ADHD eller Aspergers syndrom? (Sid. 147) ADHD är ett så kallat dolt funktionshinder vilket innebär att svårigheterna inte gör sig synliga utåt, till skillnad mot till exempel ett rörelsehinder. Detta bidrar till stor del att funktionshindret är svårt att ta till sig och att förstå. Till detta kommer också att barnens svårigheter kan se helt olika ut och finnas i olika hög grad. De har unika egenskaper och påverkas av den omgivande miljö de växer upp i. [3] Barn med ADHD har stora svårigheter att kontrollera och reglera sin uppmärksamhet upprätthålla koncentrationen på uppgifter anpassa sin aktivitetsnivå till den situation de befinner sig i bromsa sin benägenhet att direkt reagera på de impulser de får Tilläggsdiagnoser så som trotssyndrom, beteendestörning, ångesttillstånd och motorisk störning är vanliga hos barn med ADHD. [3] Barn med ADHD känner sig ofta utanför och hamnar lätt i konflikter med andra barn utan att förstå vad de gör för fel, varför de andra barnen blir så arga på dem. Bristande uppmärksamhet leder till att barnen inte förstår det sammanhang de befinner sig i och hur situationen har uppstått. Koncentrationsproblemen försvårar reaktion och leder till att barnet kan uppfattas som ointresserat av viktiga händelser i sin närvaro. För många av barnen och ungdomarna med ADHD är risken stor att de hamnar i sällskap och kretsar som är dåliga för dem. Till detta bidrar både en bristande förmåga att förutse följderna av sitt handlande och att de är lättpåverkade och söker genom dumma påhitt en omedelbar bekräftelse. Risken för missbruk och kriminalitet är också stor. [3] 4

11 I litteratur som beskriver barn med ADHD ges till stor del en negativ bild av barnen. De blir missförstådda av såväl lärare, elever, bekanta och föräldrar. Barnen upplevs ofta som stökiga och bråkiga och i undervisning behöver de längre tid på sig än andra barn och kraven de möter blir alldeles för höga. De klarar inte vad andra klarar vilket kan leda till dåligt självförtroende och påverka deras uppväxt. Trots den negativa bilden, finns det positiva egenskaper att lägga till denna bild. [3] De får snabba associationer och tankar och finner okonventionella lösningar som andra inte förmår att se. Med en entusiasm för den uppgift som de i stunden håller på med, och med ambitioner och initiativrikedom utöver det vanliga, kan de vara djärva, gränsöverskridande, nyskapande och självständiga i ord och handling. [3] (sid. 17) Barn med ADHD är ofta idérika, påhittiga och orädda. Behovet av vuxna personer i barnens närvaro som förstår dem och som kan uppmuntra dem och stödja dem är stort. Det finns mycket att göra för att underlätta barnens vardag. [3] 2.3 Huvudsymptomen Det finns tre huvudsymptom som beskriver de vanligaste svårigheterna för barn med ADHD: uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet [3] Uppmärksamhetssvårigheter Förmågan till uppmärksamhet hos människan kan te sig på olika sätt. Hjärnan har flera olika mekanismer till sitt förfogande för att hantera prioritering. Uppmärksamhetsfunktionen är ett samlingsbegrepp för dessa mekanismer. [14] Svårigheten för personer med ADHD är framförallt att upprätthålla uppmärksamheten. Är inte uppgifterna så intressanta i stunden avleds barnet lätt av andra mer spännande saker. Problemen kan variera och minskas. Det beror på hur omgivningen ser ut och hur många andra saker som händer i barnets närvaro. En annan stor bidragande faktor för att kunna minska problemen är behovet av att det finns någon som kan uppmuntra, ge beröm och återföra uppmärksamheten på uppgiften när det behövs. [3] Impulsivitet Impulsivitet är ett stort problem för barn med ADHD. Det uppfattas allt mer vara det symptom som har störst betydelse. I vanliga fall räknas impulsivitet som en positiv egenskap I detta sammanhang får det en negativ klang och innebär att impulserna tar överhanden. Barnet med ADHD får svårt att hålla inne sina reaktioner och handlar utan eftertanke. Barnet dras till sådant som ger belöning omedelbart, vilket exempelvis kan innebära att bli uppskattad och populär. [3] Överaktivitet Det finns flera uttryckssätt för överaktivitet hos barn med ADHD. Dessa kan vara såväl motoriska som verbala. Enligt Socialstyrelsen [3] tyder mycket på att det rör sig om en svårighet att anpassa aktivitetsnivån till kraven i en situation, snarare än att det skulle vara fråga om generell överaktivitet Andra utmärkande drag Förmågan hos barn med ADHD att koncentrera sig varierar i olika sammanhang. Det medför att det kan vara svårt att veta hur barnen kommer att reagera i olika situationer och de kan därför uppfattas som oförutsägbara. Barnen kan också vara ojämna i sina prestationer och växla kraftigt i sitt humör. De har tydligt bra men också tydligt dåliga dagar. Barnen blir fortare trötta än andra barn, då det 5

12 går åt energi till andra saker än vad som hör till vanligheten. Barnen är i stort behov av motivation för att orka bibehålla uppmärksamheten på en uppgift. För om uppgiften är tillräckligt spännande är koncentrationen inga problem. [3] 2.4 Förekomst ADHD drabbar 2 5 procent av barn i skolåldern och är vanligare förekommande hos pojkar [3]. Anledningen till att det är fler pojkar som får diagnosen kan bero på att det är möjligt att ADHD tar sig andra uttryck hos flickor vilket gör att de lättare faller utanför diagnostiseringsmallen [15]. Flickor har mer sällan utagerande beteenden och visar mindre aggressivitet än pojkar. Istället reagerar många flickor med känslouttryck vid ilska, ledsnad eller glädje, men somliga upplever snarare en inre oro och får ångest och tidiga depressioner. Forskning speciellt inriktad på flickor med ADHD pågår men är begränsad. [2] Länge trodde man att symptomen vid ADHD försvann vid stigande ålder, men idag vet man att det oftast inte är så. Besvären blir oftast mindre påtagliga och hyperaktivitet avtar eller tar sig mindre uttryck. Många ungdomar beskriver istället en inre rastlöshet som gör dem otåliga och trötta på sådant som tar tid och möda. [2] Koncentrationssvårigheter och sänkt självkänsla kan också finnas kvar och leder till svårigheter med utbildning och i arbetsliv. [3] 2.5 Orsaker till ADHD ADHD kan vara ärftligt. Enligt socialstyrelsens utredning (2002) finns det mycket starka vetenskapliga belägg för att uppkomsten av ADHD i hög grad influeras av genetiska faktorer. Tobak och alkoholintag under graviditeten har visats kunna öka förekomsten av ADHD. Däremot är det oklart om sambanden har med rökning och alkoholintag i sig eller om det beror på kopplingen mellan tobak och alkohol och andra psykosociala och genetiska riskfaktorer. [3] Det finns inget vetenskapligt stöd för att familjesociala förhållanden är den direkta orsaken till uppkomsten av ADHD. Detta sammanfattar, enligt Kadesjö [16], ledande forskare inom området. Det som dessa faktorer däremot har betydelse för är problemens utveckling och tillkomsten av andra svårigheter. Svårighetsgraden av ADHD-symptomen kan öka. Likaså risken för att problemen blir mer bestående och förenade med andra tillstånd. 2.6 Behandling I några studier med hjärnavbildande tekniker har man iakttagit avvikelser i prefrontala områden hos barn med ADHD [3]. Med hjälp av dessa tekniker, framförallt EEG (elektroencefalografi, som mäter hjärnans aktivitet), går det att fastställa en ADHD-diagnos [17]. Behandlingen av barn med ADHD innebär i första hand pedagogiska insatser för barnet och utbildning och stöd för föräldrar. Om dessa insatser inte är tillräckliga kan medicin diskuteras. Fram till nyligen var enbart så kallade centralstimulerande medel (t.ex. amfetamin) effektivt vid ADHD. Nu finns det även ett annat läkemedel som inte tillhör gruppen centralstimulerande som visats sig ha positiv effekt på ADHD-symtomen. De medicinska behandlingsmetoderna kommer troligen att ökas och förbättras ytterligare. [2] Arbetsminnet Enligt forskarna på Cogmed (se avsnitt 1.5) är problem med arbetsminnet centralt vid ADHD [5,18] och ligger som grund för utvecklingen av deras behandlingsmetod. Arbetsminnet är basen för att hålla information aktuell under 6

13 en kort tid, så länge att man hinner överföra informationen till långtidsminnet. Arbetsminnet behövs för att kunna kontrollera sin uppmärksamhet. [14] Till vardags använder vi arbetsminnet för att komma ihåg vad vi skall göra härnäst, i problemlösning och för att styra uppmärksamheten. Enkelt formulerat för att komma ihåg vad vi skall fokusera på. [19] Koncentrationssvårigheter orsakas bland annat av brister i kognitiv förmåga. Forskare har visat att nedsatt arbetsminne leder till koncentrationssvårigheter. Samband mellan nedsatt arbetsminne och överaktivitet, bristande impulskontroll och svårighet att styra uppmärksamheten har också visats. Detta har öppnat för möjligheten att förbättra koncentrationsförmågan genom att träna arbetsminnet i datoriserade tester. Utifrån denna kunskap utvecklades träningsprogrammet RoboMemo, som på ett roligt sätt ska träna arbetsminnet hos barn med allvarliga koncentrationssvårigheter (se avsnitt 1.6). [20] 2.7 Historik Under bröt en stor epidemi av hjärninflammation ut. Den drabbade till stor del barn. Även efter det att själva sjukdomen hade läkt ut fick flertalet barn problem med koncentration, överaktivitet och ett labilt humör. Detta öppnade ögonen på dåtidens forskare som inspirerades till teorier om att någon form av hjärnskada skulle kunna ligga bakom denna typ av problem. Under de följande åren publicerades flera artiklar som visade på sambandet mellan olika hjärnskador och beteendestörningar. [21] År 1937 fann man att överaktiviteten minskade hos barn som fick centralstimulerande medel (så som Amfetamin). Forskning inom detta ämne pågår fortfarande och var redan då som nu, nästan 70 år senare, lika känslomässigt laddat. [21] På och talen undersökte Strauss och Lehtinen följderna hos barn vid graviditets- och förlossningskomplikationer. De fann att samma sorts hjärnskador som gav upphov till cerebral pares (CP) kunde orsaka lindrigare störningar. [15] Skador och störningar av detta slag kom att ingå i det övergripande begreppet MBD Minimal Brain Damage (liten hjärnskada). Hjärnskadediagnostiken och begreppet fick stark kritik under 1960-talet, vilket medförde att begreppet MBD ändrades till Minimal Brain Dysfunction (liten hjärndysfunktion). [21] 1990 enades en nordisk expertgrupp om att istället använda begreppet DAMP (Dysfunction in attention, motor control and perception) som ett övergripande begrepp [17]. Utifrån DAMP urskiljdes flera diagnoser, så som till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Benämningen ADHD kommer ursprungligen från USA och vi har nyligen accepterat det i svenskan. [15] 7

14 3 Tidigare forskning Det finns begränsat med material som beskriver utvärderingar inom människa-datorinteraktion med fokus på målgruppen ADHD. Nedan redovisas därför istället en del av den forskning som har bedrivits utifrån perspektiven datorer och barn med ADHD samt utvärderingar och barn. 3.1 Forskning om datorer och barn med ADHD I skriften Konsekvenser av IT-insatser till barn med DAMP/ADHD och närliggande funktionshinder [22] undersöker författarna vad som gjorts efter 1995 när det gäller användning av IT för barn med ADHD och närliggande funktionshinder. Det konstateras att IT-stöd kan få stor betydelse för barn med ADHD. Framförallt har det visat sig att datorn kan kompensera för bristande koncentration, motorik, perception eller läs- och skrivförmåga. Datorn blir därigenom ett redskap när det gäller att erövra kunskap. Söderholm [23] beskriver i sin uppsats hur koncentrationen påverkas av datorprogram hos barn med MBD/DAMP-problematik. Hon skriver att Den avskärmning som datorn ger påverkar koncentrationen positivt. Det är lättare att inte påverkas av annat som händer i omgivningen vid datorskärmen. (Sid. 32) Att koncentrationen ökar är en fördel med datorn som även Gisterå m.fl. [22] tar upp i sin skrift. Författarna presenterar ett flertal fördelar med datorn för barn med ADHD: FÖRMÅGAN ATT SKRIVA ÖKAR Faktorer som gör det lättare att skriva är att texten blir snygg och lättläst, samt att det är lätt att ändra i texten. MOTIVATIONEN ÖKAR För lek eller arbete vid datorn spelar motivationen en stor roll. En av datorns största fördelar är att den tycks lyckas med det som många i barnens omgivning misslyckas med; den motiverar barnet. [23] (Sid. 38) KONCENTRATIONEN OCH UTHÅLLIGHETEN ÖKAR Barnen är motiverade att använda datorn, vilket leder till att koncentrationen och uthålligheten ökar. Det finns teorier om att en nackdel med datorer är att de helt uppslukar användaren och att barnen sitter som klistrade framför dem. Det kan vara en fördel för barn med ADHD. Den avskärmning som datorn ger kan vara positiv. [22] DATORN HJÄLPER TILL ATT GE STRUKTUR För många av barnen med ADHD är det extra viktigt med en tydlig struktur och det kan datorn erbjuda. Programmen leder dem att fortsätta och ger återkoppling på ett konsekvent sätt i alla situationer. Det skapar trygghet. [22] SJÄLVBILDEN STÄRKS Känslan av att lyckas betyder oerhört mycket för att motivera barnen och få dem att lära sig något. Resultatet blir mer nöjsamt när de skriver med hjälp av datorn. [22] DATORN TALAR TILL ALLA SINNEN Datorn ger möjlighet att kombinera text, bild, rörelse och ljud och att använda flera kanaler vid inlärningen. [22] 8

15 KAN GE TILLFÄLLE TILL SAMSPEL MED VUXNA Att ha en vuxen vid sin sida vid datorn kan ge möjlighet till samtal på tu man hand, vilket har visats ge en positiv relation till barnet även i andra mer krävande situationer. [22] TRÄNING AV BASFÄRDIGHETER KAN BLI MER VARIERAD OCH LUSTFYLLD Genom program med lockande innehåll blir inlärningssituationen roligare. När motivationen och koncentrationen ökar finns det goda förutsättningar för att även inlärningen ökar. Datorn kan hjälpa till att automatisera kunskaper genom att ge träning om och om igen. Den tröttnar inte, inte heller på att ge återkoppling. Datorn ger dessutom möjlighet till individualisering då det går att skräddarsy vissa program. [22] 3.2 Forskning om utvärderingar och barn Det har varit svårt att hitta material angående utvärderingar och barn med ADHD. Därför har jag fått rikta min uppmärksamhet mot forskning om utvärderingar och barn i allmänhet. Jag har inte heller lyckats hitta så mycket material om hur utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion (MDI) på ett effektivt sätt kan användas med barn som målgrupp [24]. I artikeln Guidelines for Usability Testing with Children [25] presenteras ett antal riktlinjer för testning av datorprogram med barn. Författarna anser att det är en nödvändighet att inkludera barn i utvärderingar. Trots att alla vuxna en gång har varit barn räcker det inte för att med säkerhet kunna utveckla produkter som passar barn. Syftet med artikeln är att erbjuda exempel och riktlinjer från en forskargrupp som arbetar med att inkludera data från barn i designprocessen. Författarnas slutsats är att generellt gäller samma regler vid planering, labbarrangemang och interaktion med det medverkande barnet som när man testar med vuxna testpersoner. Att anpassa testsituationen för barn innebär främst att med några steg skräddarsy miljön till deras utvecklingsnivå. Att få testpersonen att uttrycka sig verbalt i användbarhetstester är viktigt då det kan ge inblickar i kärnan till användbarhetsproblem genom att ge en bättre förståelse för användarens tankeprocesser. Vid utvärderingar med barn kan detta bli en svårighet. Barn har inte samma möjlighet att verbalisera sina tankar och erfarenheter. I artikeln Assessing Usability Evaluation Methods On Their Effectiveness To Elicit Verbal Comments From Children Subjects [24] beskrivs en studie där man har tittat på barns förmåga att ge verbala kommentarer vid en utvärderingssituation. De har utfört sex stycken olika utvärderingsmetoder med barn i åldrarna 6 7 år. Resultaten visar till exempel att de flesta verbala kommentarerna dök upp under övningar med aktivt ingripande, genom att ställa frågor till barnen när de utför en uppgift. 9

16 4 Utvärderingsmetoder inom MDI I detta kapitel redovisas relevanta utvärderingsmetoder som ingår i ämnet utvärderingar inom människa-datorinteraktion. Här beskrivs också begreppen människa-datorinteraktion och användbarhet ytterligare. 4.1 Människa-datorinteraktion (MDI) Människa-datorinteraktion är studiet av interaktionen mellan människor och datoriserade tekniska system. Det är en relativt ung disciplin inom datorområdet, men har sina rötter i mer etablerade discipliner. Området är tvärvetenskapligt och innefattar dels datalogiska metoder och verktyg för utformning av användaranpassade system och dels humanvetenskaplig teori och metod för att förstå, utvärdera och förbättra datoriserade tekniska system för mänsklig användning. Med användare menas en eller flera personer som använder ett tekniskt datorsystem för att kunna utföra en uppgift. Med dator menas allt från den vanliga skrivbordsdatorn till större datoriserade system och med interaktion menas all kommunikation som sker mellan datorn och användarna, vilken kan vara både direkt eller indirekt. [4] 4.2 Användbarhet Enligt ISO är användbarhet: Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt." Användbarhet är ett relativt brett begrepp som i grund och botten refererar till hur lätt det är för användare att lära sig ett system, hur effektivt de kan använda det när de väl lärt sig det samt hur tilltalande det är att använda. [26] I boken Human-Computer Interaction [4] ger författarna sin definition av begreppet användbarhet. De menar att användbarhet kan delas upp i tre huvudkategorier: lätt att lära (eng. Learnability), flexibilitet och robusthet. Dessa består i sin tur av olika underkategorier med ett antal detaljrika principer (se Bilaga 1). Lätt att lära innebär med vilken lätthet en användare, främst en novis, tar till sig och lär sig ett system. Det vill säga hur intuitivt systemet är att använda. Flexibilitet syftar på hur stor interaktion som tillåts mellan användare och system, med andra ord antalet sätt användaren och systemet utbyter information. Robusthet innebär i vilken mån systemet ger återkoppling, det vill säga nivån på given hjälp till användaren om aktuell status och hur denne kan nå sitt mål. Vid analys av användbarhetsproblem skattas problemets allvar. Mycket arbete inom användbarhetsutredningar går ut på att klassificera och att räkna antalet användbarhetsproblem som dyker upp i en utredning. Det går att göra både objektivt och subjektivt. Det objektiva är det som utomstående betraktare upptäcker. Det subjektiva är istället det som testpersonerna själva säger sig uppleva, vilket vare sig är godtyckligt eller försumbart. [26] 4.3 Utvärderingsmetoder Utvärdering är en process som används för att ta reda på till vilken grad en produkt uppnår specifika användbarhetskriterier. För att uppnå bästa resultat behövs medverkande testpersoner, som är representanter ur målgruppen. [27] Att utvärdera innebär att värdera och bedöma något. Att värdera innebär att koppla värderingar till resultaten av en studie. [28] 10

17 Utvärdering är en viktig del av designprocessen när man utvecklar datoriserade tekniska system. Syftet är att garantera produkter som är lätta att använda och att lära, är tillfredsställande att använda samt erbjuder funktionalitet som målgrupper efterfrågar [27]. Utvärderingar har tre huvudmål: att bedöma omfattningen av systemets funktionalitet, att bedöma gränssnittets effekt på användaren och att identifiera problem med systemet [4]. Ett flertal olika utvärderingsaktiviteter utförs under designprocessen, vilka varierar beroende på vilken utvärderingsmetod man väljer att använda. Exempel på vanliga aktiviteter är: Insamling av data i form av exempelvis tid för att utföra en uppgift eller antalet fel. Analysering av insamlade data för att kunna identifiera användbarhetsproblem. Kritik, i syfte att ge förslag på förändringar och förbättringar. [29] Svagheterna med utvärderingsmetoder är väl dokumenterat. Om den som vill utföra utvärderingen inte helt har förstått utvärderingsmetoden kan det resultera i dålig användbarhet. Enligt Woolrych [30] behöver utvärderingsmetoderna förbättras och utvecklas för att bli ännu bättre, inte minst den roll som personen som ska analysera resultaten har i sammanhanget. Ett problem som kan uppstå är att kommunikation och tydlighet mellan inblandade personer, med olika yrkesbakgrunder, kan vara bristfällig och ställer då upp hinder för personernas förutsättningar att förstå varandra. [31]. Författarna till artikeln Comparing Usability Problems and Redesign Proposals as Input to Practical Systems Development [32] anser att det finns ett komplement till utvärderingar som bör vara en del av utvecklingen av en produkt. Komplementet innebär att också förslag på förändringar på designen tas emot och beaktas. De anser att det är en viktig kunskapskälla för utvecklarna genom att förslag på sätt att göra om designen kan ge inspiration och därmed ge upphov till andra sätt att tänka och att angripa problem. Det finns ett flertal utvärderingsmetoder som kan tillämpas vid olika skeenden i utvecklingen av en produkt. Det finns både utvärderingsmetoder som inkluderar slutanvändare och inte. Men att testa med slutanvändare är dock nödvändigt och ger direkt information på hur slutanvändarna använder sig av produkten. [33] Det finns två huvudsakliga typer av utvärderingar: LABORATIONSSTUDIER Laborationsstudier utförs i laborationsmiljö och kan både inkludera slutanvändare och inte. Det finns flera fördelar och nackdelar med att utföra en utvärdering i den här typen av miljö. Till nackdelarna hör att miljön kan kännas annorlunda och onaturlig vilket kan leda till att eventuella testpersoner inte känner sig trygga och säkra. Som fördelar kan nämnas att det är en bra miljö att observera i och att man kan ha tillgång till bra ljud- och bildupptagning. Det finns också tillfällen då laborationsstudier är det enda alternativet. [4] FÄLTSTUDIER Fältstudier utförs i den miljö där systemet kommer att används. Utvärderaren observerar då systemet i dess naturliga miljö, som till exempel kan vara en arbetsplats. Det finns också tillfällen då man utvärderar en redan existerande produkt. En nackdel med den här typen av studier är att det kan vara svårt att observera hur produkten används då det hela tiden kan ske avbrott i användarens arbete. Till fördelarna hör att det av samma skäl kan uppdagas problem med 11

18 systemet som inte skulle ha uppmärksammats i en laborationsmiljö. [4] Fältstudier beskrivs ytterligare längre ned i detta kapitel. I den litteratur jag har tagit del av finns det ett flertal olika förslag på uppdelningar av utvärderingsmetoder och förslag på sätt att utföra dem. Jag kommer att redovisa en del av dem nedan Deltagande design Deltagande design (eng. Participatory design) är en mångfaldig uppsättning av metoder, förfaranden, teorier och studier som innebär att en eller flera representativa slutanvändare inkluderas som fullständiga deltagare i designteamet vid utveckling av en produkt, som på ett eller annat sätt påverkar slutanvändarens privat- eller arbetsliv. [34] Detta görs helst så tidigt som möjligt i utvecklingsfasen. Syftet med deltagande design är att få en direktkontakt med slutanvändare och att få värdefulla kommentarer från slutanvändaren genom att utnyttja dennes kunskaper, färdigheter och känslomässiga reaktioner på designen. [27] En nackdel med deltagande design är att det finns en risk att deltagaren kommer för nära designteamet och blir blind för vilka problem som uppstår. Risken finns att de börjar tänka och reagera som resten av designteamet. Det kan också vara så att personen inte vill stöta sig med sina kollegor och därför avhåller sig från att ge kritik. En av fördelarna är att det är ett mycket bra sätt att få kommentarer direkt från slutanvändaren vid olika skeenden i designutvecklingen. [27] Deltagande design kan tolkas och därmed utföras på många olika sätt. En viktig fråga, som bör reflekteras över vid användandet av deltagande design, är hur stort deltagande man vill att slutanvändaren ska ha. Hur många deltagare som ska medverka är också en fråga som bör tas i beaktande, det kan variera mellan 2 4 personer och upp till 200 personer beroende på produktens karaktär. [35] Deltagande design är en komplex process som involverar teknologi och flera nivåer av organisation. Som deltagare i designteamet måste alla vara beredda på att föra diskussioner under hela processen, inte bara i början, och hela tiden vara beredd på att förändringar kan ske. [36] Deltagande design används ofta vid så kallade interna projekt, eftersom det här tillvägagångssättet litar på slutanvändare som en del av hjärtat i designprocessen, vilket annars kan medföra problem om slutanvändaren är utomstående [27] Målgruppsforskning Syftet med målgruppsforskning (eng. Focus group research) är att få en helhetsbild av representativa slutanvändare, vilket bör ske på ett tidigt stadium. Det kan innebära studier av aktuell forskning om en viss målgrupp om sådan finns att tillgå, eller att man på annat sätt sätter sig in i målgruppens situation. Det kan göras genom till exempel intervjuer eller att i andra sammanhang träffa personer ur målgruppen. Att mötas i en så kallad fokusgrupp är också ett alternativ. Med fokusgrupp menas att flera personer ur målgruppen träffas och för en diskussion tillsammans med utvecklare och MDI-experter om en designidé. [27] Insatta experter har delade meningar i fråga om hur effektiva fokusgrupper är [37]. Det speciella med den här metoden är att man samtidigt involverar mer än en användare, vilket skiljer sig mot de flesta andra utvärderingsmetoder. Fördelen med metoden är förmågan att utforska några personers bedömning och 12

19 känslor på djupet och genom att göra det lära sig hur slutanvändare tänker och känner. [27] Enkäter Enkäter (eng. Surveys) är en datainsamlingsteknik som kan utnyttjas genom hela produktionscykeln, men är rekommenderad att används i början. Syftet är att få en bredare och större förståelse för hur en redan existerande produkt upplevs av användarna. Tekniken ger inte så djup insyn hos slutanvändarna och hur dessa tänker, känner och gör, men den ger ett stort perspektiv och mycket data som kan vara användbart i vissa situationer. Den innebär utformande av enkäter som skickas till användare som berörs av den produkt man vill veta mer om. [4, 27] Datainsamlingstekniken är vanligt förekommande hos forskare. Bakgrunden till det är att enkäter är en relativt billig teknik, att den kräver begränsade mänskliga resurser för att administrera, att enkäterna kan postas vart som helst, att den når ut till många och att den garanterar slutanvändarens anonymitet. [38] Det finns dock ett flertal nackdelar med enkäter och dessa är bland annat att den inte ger någon djupare förståelse för användarna [27], att det är svårt att förutse att alla som svarar på enkäten verkligen är representativa slutanvändare av produkten samt att den till stora delar litar på svarandens minnen och mänskligt minne har en tendens att vara ofullständigt [38]. När man utformar en enkät är det viktigt att frågorna är så tydliga som möjligt så att de inte kan missuppfattas eller tolkas på olika sätt av dem som ska svara på den [27]. Eftersom det är en indirekt teknik då den inte studerar användargränssnittet utan samlar in användarnas åsikter om systemet används den ofta för att få större förståelse för hur användarna upplever en redan existerande produkt [33] Intervjuer Intervjuer är en datainsamlingsteknik som kan utföras på flera olika sätt. De kan göras ansikte mot ansikte, i telefonen, genom brev eller via e-post. Man kan välja att hålla intervjuerna öppna eller slutna. En sluten intervju innebär att man endast ställer de frågor som planerats fram innan, medan en öppen intervju däremot innebär att det finns utrymme att ställa ytterligare frågor under intervjuns gång, vilket kan ge djupare och mer personliga svar men som också kan vara svårare att kategorisera och att ställa upp resultat utifrån. En blandning av öppen och sluten intervju är vanligt. Forskare för fortfarande diskussioner om vilken av intervjuteknikerna som är bäst. En annan fråga som också är föremål för diskussioner är hur mycket och på vilket sätt den person som intervjuar påverkar den andra personen. [38] Fördelar med intervjuer är att nivån på frågorna kan varieras för att passa sammanhanget och att utvärderaren har möjligheten att djupare utforska intressanta ämnen som kommer upp under intervjuns gång [4]. Syftet med intervjuer är att ta reda på användares erfarenheter och känslor för ett system. Datainsamlingstekniken ger ett direkt och strukturerat sätt att samla information och uppfattas som ett bra sätt att locka fram vidare beskrivningar av och reaktioner på svårigheter som användaren stöter på vid mötet av ett system. Intervjuer kan synliggöra problem som missats av både designern och vid observationer. För att göra intervjun så effektiv som möjligt är det viktigt att göra en bra planering innan då man tänker igenom vad man vill ha ut av intervjun. Om planeringen inte är grundlig finns risken att intervjuerna skiljer sig så pass mycket att det är svårt att få ut några vettiga resultat, vilket är en av nackdelarna med metoden. [4, 38] 13

20 4.3.5 Design- eller strukturerad genomgång Genomgångar (eng. Walkthroughs) används för att ta reda på hur användaren interagerar med en produkt. Vanligtvis guidar designern användaren genom en prototyp av produkten och en annan medarbetare observerar och noterar svårigheter eller annan relevant information som testpersonen stöter på. Metoden är uppgiftsorienterad och testpersonen utforskar systemets funktionalitet. Den används med fördel i början av utvecklingen av en produkt, då produkten är en formbar prototyp. [27] Det finns olika typer av genomgångar, men alla kräver en detaljerad genomgång av en följd funktioner i systemet. Till en början användes de i syfte att steg för steg gå igenom koden för att kontrollera att det inte fanns några buggar. Senare utvecklades även andra typer av genomgångar. Kognitiv genomgång har den huvudsakliga fokusen på att ta reda på hur lätt ett system är att lära, med extra fokus på hur lätt det är att lära genom att utforska systemet. Många användare föredrar nämligen att först försöka utforska ett system innan man väljer att läsa en manual eller liknande, vilket gör att det är extra viktigt att det första intrycket är till användarens förnöjsamhet. Utvärderarna ställer relevanta frågor till testpersonen om systemets användbarhet och på så sätt erhålls resultat i form av kommentarer och tankar kring produkten. Observatörernas anteckningar och noteringar är också en viktig del av resultaten. [4, 39] En fördel med den här typen av utvärderingar är att de hjälper designern att få perspektiv utifrån tänkbara slutanvändare. En nackdel är att de kan vara långtråkiga och att det finns en risk att designteamet väljer att utvärdera fel uppgifter och att felen eller svårigheterna då kan ligga i en annan del av systemet. [33] Genomgångar kräver resurser i form av tid då det är minst två personer som ska medverka vid varje testtillfälle. Metoderna kräver också mycket noggrann planering. [4] Papper- och pennautvärdering Syftet med Papper- och pennautvärdering (eng. paper and pencil evaluations) är att analysera och registrera användarens handlingar. Metoden går ut på att man visar en pappersprototyp för en tänkbar slutanvändare och att man sedan ställer frågor till testpersonen om pappersprototypen. De resultat man vill ha ut av metoden kan till exempel vara kommentarer om utseendet av ett system eller om hur intuitivt systemet är att använda, det vill säga om tespersonen kan gissa var den sökta informationen kan hittas i systemet. Utvärderaren för anteckningar över vilka handlingar testpersonen väljer att göra och noterar användarens tolkningar av systemet samt ovidkommande händelser när de uppstår. Data samlas på så sätt in och tabelleras. En nackdel med metoden är att det kan vara svårt att få med detaljerad information då det finns en begränsning i hur snabbt utvärderaren kan anteckna. En fördel är att kritisk information kan hittas snabbt och med en låg kostnad. [4, 27] Metoden är primitiv men billig att utföra, vilket innebär att minimala resurser behövs. Metoden kan därför användas om och om igen i utvecklingen med minimala kostnader. Ett användningsområde för metoden är exempelvis för att ta reda på hur intuitivt en produkts menysystem är. Detta kan göras innan en endaste rad kod skrivits och medför en kostandsbesparing vid uppenbara fel. [4, 27] Expertutvärdering och Heuristisk utvärdering Expertutvärdering är en strukturerad analys av ett befintligt eller föreslaget gränssnitts användbarhet utifrån ett antal heuristiker (tumregler). Tumreglerna är generella regler som beskriver vanliga egenskaper för användarvänliga gränssnitt. Syftet är att med liten insats finna användbarhetsproblem. Problemen kan 14

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare TDDD60 användbarhetstest Olika syften Olika typer av metoder Mått på användbarhet/kravuppfyllelse Olika syften Hitta användbarhetsproblem för att förbättra (mål: åtgärda problem, förbättra produkten) Formativ

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Utvärdering. Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Användbarhetstestning kontra heuristisk utvärdering. Användbarhetstestning

Utvärdering. Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Användbarhetstestning kontra heuristisk utvärdering. Användbarhetstestning Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Utvärdering Mattias Arvola Institutionen för datavetenskap Användbarhetstest med pappersprototyp 4 eller 6 användare som testar 3 eller 5 uppgifter Balansera ordningen

Läs mer

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jessica Stigsdotter Axberg Attitydambassadör Son med ADHD-diagnos Formgivare och grundare av Jippieserien Victor Axberg victor har alltid varit vild,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408. Introduktion. Kursens mål. För att ni ska

Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408. Introduktion. Kursens mål. För att ni ska Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Introduktion Ann Lantz, Associat professor, alz@kth.se Elina Eriksson, phd-student, elina@kth.se Rebekah Cupitt, phd-student ebekah@csc.kth.se Kursens mål diskutera

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Användbarhetstestning

Användbarhetstestning Användbarhetstestning Samla in, analysera och presentera användbarhetsmått Användbarhetstestning Användare utför realistiska uppgifter i prototypen/systemet Observationer, tänka högt kompletteras med intervjuer

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH 2010/2011 KTH SE-100 44 Stockholm Tel: 08-790 60 00 Fax: 08-790 65 00 www.kth.se Välkommen till KTH! KTH arbetar

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 DAYTONA COMMUNICATION AB Riddargatan 17D, 114 57 Stockholm, Sweden Phone +46 8 579 397 50, Fax +46 8 579 397 55 www.daytona.se, info@daytona.se

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Vad är ADHD? Definitioner

Vad är ADHD? Definitioner 2011-12-05 Vad är ADHD? Alla kan vi ibland ha svårt att sitta still, att fokusera vår uppmärksamhet och att kontrollera våra impulser, i synnerhet om vi är stressade eller trötta. För en del barn, ungdomar

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Fö: Användbarhetsutvärdering

Fö: Användbarhetsutvärdering Fö: Användbarhetsutvärdering Samla in, analysera och presentera användbarhetsmått Heuristisk utvärdering Användbarhetstestning Upplägg Heuristisk utvärdering Heuristiker Utvärderare Gå igenom systemet

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2013-09- 25 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam . Motorik och percep,on vid ADHD, au,sm och uppförandestörning hos barn Ar#kel i Journal of Neurodevelopmental Disorders: 2014, 6(1):11:1-10 Motor func#on and percep#on in children with neuropsychiatric

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer