ADHD, datorer & utvärderingar

Transkript

1 ADHD, datorer & utvärderingar Vilka speciella krav ställer målgruppen barn med ADHD på befintliga utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion? Åsa Kaur Examensarbete i datalogi vid Stockholms universitet 2006

2 ADHD, datorer & utvärderingar Vilka speciella krav ställer målgruppen barn med ADHD på befintliga utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion? Åsa Kaur Examensarbete i datalogi om 20 poäng inom fristående kurs Stockholms universitet år 2006 Handledare vid Nada var Fredrik Winberg Examinator var Kerstin Severinson Eklundh TRITA-CSC-E 2006:087 ISRN-KTH/CSC/E--06/087--SE ISSN Institutionen för numerisk analys och datalogi KTH Stockholm

3 Sammanfattning ADHD, datorer & utvärderingar Vilka speciella krav ställer målgruppen barn med ADHD på befintliga utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion? Att ha diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) innebär att personen har problem med uppmärksamhet, överaktivitet och svårkontrollerad impulsivitet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ett datorprogram för barn med ADHD kan utvärderas och vilka krav det ställer på befintliga utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion. Undersökningen är kvalitativ och utgår från sex användbarhetsutvärderingar. Användbarhetsutvärderingarna resulterade i ett antal förslag på åtgärder som kan komplettera de ursprungliga tumreglerna på vedertagna utvärderingsmetoder. I dokumentet beskrivs vilka speciella krav som ställs på befintliga utvärderingsmetoder då målgruppen är barn med ADHD. Målgruppens funktionsnedsättning ställer inte så stora krav på metoderna att dessa skulle behöva anpassas eller göras om till nya metoder, utan med extra rekommendationer som komplement till metoderna bör de fungera bra. I uppsatsen konstateras att den största utmaningen har varit att hantera den otålighet och iver som mötts hos flera av barnen med ADHD. Abstract ADHD, Computers & Evaluations What specific demands do the focus group children with ADHD put on existing usability testing methods? To be diagnosed as having ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) involves having problems with sustained concentration, hyperactivity and impulsiveness, conditions which the sufferer has difficulty in controlling. The purpose of this Master s thesis is to examine how to evaluate an interface, focusing on a group of children with ADHD and what specific demands that puts on existing usability testing methods. The study uses a qualitative method based on six usability tests. The results of the usability tests have offered a number of recommendations for actions, which could be taken in order to complement the original rules of thumb of existing usability testing methods. The disability of the focus group puts specific demands on existing usability tests but not to the extent that the existing methods should be discarded. This paper establishes the fact that the greatest challenge has been in handling the impatience and eagerness of several of the children with ADHD.

4 Förord Denna rapport sammanfattar ett examensarbete i datalogi med inriktning mot människa-datorinteraktion som har utförts vid Stockholms universitet. Handledare för projektet har varit Fredrik Winberg vid Nada på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, som jag vill rikta ett tack till. Jag vill även passa på att tacka mina uppdragsgivare på CogMed och speciellt Jonas Beckeman och Elin Wesslander för all hjälp. Jag tycker att arbetet har varit givande och mycket spännande att genomföra! Alla de barn som ställt upp på utvärderingarna förtjänar även de ett stort tack. Utan er hade det inte blivit någon undersökning.

5 Innehåll FÖRORD INTRODUKTION Inledning Syfte Samarbetspartner Funktionshinder och datorer Cogmed RoboMemo ADHD Definition Beskrivning av problem Huvudsymptomen Uppmärksamhetssvårigheter Impulsivitet Överaktivitet Andra utmärkande drag Förekomst Orsaker till ADHD Behandling Arbetsminnet Historik TIDIGARE FORSKNING Forskning om datorer och barn med ADHD Forskning om utvärderingar och barn UTVÄRDERINGSMETODER INOM MDI Människa-datorinteraktion (MDI) Användbarhet Utvärderingsmetoder Deltagande design Målgruppsforskning Enkäter Intervjuer Design- eller strukturerad genomgång Papper- och pennautvärdering Expertutvärdering och Heuristisk utvärdering Användbarhetsgranskning Användbarhetsutvärdering Tänka högt Fältstudier Uppföljande studier UTFÖRANDE Målgrupp Målgruppsforskning Intervju Expertutvärdering Användbarhetsgranskning Användbarhetsutvärdering Motivering av metodval Hypotes... 20

6 6 RESULTAT OCH DISKUSSION Fallbeskrivning Anna 7 år Diskussion Fallbeskrivning Magnus 12 år Diskussion Fallbeskrivning Peter 11 år Diskussion Fallbeskrivning Kalle 8 år Diskussion Fallbeskrivning Pelle 13 år Diskussion Fallbeskrivning Emil 13 år Diskussion Sammanfattande resultat Bryta isen innan testet börjar Byte av ordningen på övningarna från gång till gång Stänga av skärmen Att testledaren håller i musen när instruktioner ges Planering Avbryta i tid Positiv återkoppling Kommentarer om valet av metod SLUTSATSER, REKOMMENDATIONER OCH SLUTORD Slutsatser Rekommendationer Slutord LITTERATURFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR BILAGOR Bilaga 1: Användbarhetsprinciperna Bilaga 2: Besök på skola 19/ (egna anteckningar) Bilaga 3: Resultat från Expertutvärdering Bilaga 4: Instruktioner Bilaga 5: Användbarhetsutvärdering planering Bilaga 6: Specifikation av instruktionsvariant... 42

7 1 Introduktion Det här examensarbetet är genomfört inom datalogi med inriktning mot människa-datorinteraktion och är en studie om hur en utvärdering av ett datorprogram som riktas till barn med ADHD går till. Inledningsvis ges en bakgrund till problemformuleringen som har legat till grund för studien som presenteras i den här rapporten. Syftet med studien beskrivs, likaså bakgrund, samarbetspartner och uppdragsgivare. 1.1 Inledning Jag var 13 år när jag fick min diagnos ADHD och sociala interaktionssvårigheter, vilket skulle innebära att jag har svårt att tolka jämnåriga kamraters signaler, men det tycker inte jag. Jag vet inte riktigt vad ADHD betyder, men jag vet att det är ett namn på mina inlärnings- och koncentrationssvårigheter i matematik och svenska. När jag fick veta min diagnos ville jag bara skrika jävla kärring till doktorn jag trodde ju att jag var normal, trots att jag kände mig särskild på ett negativt sätt ibland. Just då kände jag mig ännu värre, mamma hade haft rätt och det kändes så definitivt. Det kommer ju inte att gå över. (Richard Gravander 14 år [1]) Att få diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) upplevs många gånger negativt, som en stämpel. Det är dock inte syftet med att fastställa en diagnos. Syftet är att barnet ska få förståelse och den hjälp det behöver. [2] ADHD innebär att man har problem med uppmärksamhet, överaktivitet och svårkontrollerad impulsivitet [3]. ADHD är ett funktionshinder som inte syns på utsidan, till skillnad från till exempel ett rörelsehinder. Det försvårar förståelsen för vad som ligger bakom barnens agerande och kommunikation med dessa barn är därför oerhört viktigt. Att utvärdera datorprodukter som riktar sig till dessa barn är av stor vikt, inte minst för att kunna urskilja denna specifika målgrupps svårigheter i mötet med datorn. Men vilka speciella krav ställer målgruppen barn med ADHD på befintliga utvärderingsmetoder? Det finns vedertagna tumregler för hur en utvärdering kan utföras inom människa-datorinteraktion (MDI). Från första idé till färdig produkt utvärderas designen i flera omgångar. [4] Det som skiljer en individ med ADHD från flertalet är att arbetsminnet är nedsatt och att det i sin tur ger allvarliga koncentrationssvårigheter [5]. Hur påverkar funktionshindret ADHD en användbarhetsutvärdering? Målet med examensarbetet är att undersöka hur en användbarhetsutvärdering av ett datorprogram som är riktat till barn med ADHD går till och vad som krävs av de befintliga utvärderingsmetoderna. 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka krav målgruppen barn med ADHD ställer på befintliga utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion (MDI) och om metoderna behöver anpassas. 1

8 1.3 Samarbetspartner Till viss del har jag samarbetat med Åsa Randahl. Åsa skriver sitt examensarbete för samma uppdragsgivare, Cogmed, och har samma målgrupp. Dock skiljer sig hennes fokus från mitt. Målet med hennes examensarbete är att ta reda på hur man anpassar ett gränssnitt till målgruppen barn med ADHD. [6] Vi har samarbetat vid olika tillfällen som kommer att redovisas längre fram i dokumentet. 1.4 Funktionshinder och datorer Att datorn har fått en större roll i vårt samhälle har nog inte undgått någon. Det nya informationssamhället som vi lever i tas emot med såväl skräck som kärlek. Fördelarna med datorn är många, inte minst för personer med funktionshinder. Datorn öppnar nya möjligheter till kommunikation och informationssökande. Gunilla Gerland [7] skriver att hennes första möte med datorn var överväldigande på många sätt. Bland annat fick hon möjligheten att läsa om sitt funktionshinder, autism, och vetskapen om att det finns fler personer med samma problem ledde henne till ett vägskäl istället för att skämmas för sitt funktionshinder som hon hade gjort tidigare blev hon stolt över sig själv och sin person. Datorn är ett bra redskap för att få kontakt med människor, bland annat genom användning av e-post och av chatt. I dessa situationer sker kommunikationen på lika villkor oavsett till exempel talförmåga eller hörselskada. Man har valet att hålla sitt eventuella funktionshinder osynligt tills man själv väljer att informera om det, vilket kan upplevas positivt av en del personer. [8] För personer med läs- och skrivsvårigheter hjälper datorn till med att strukturera upp texten och vid behov ge förslag på rättstavning. En effekt av det är bättre självförtroende och att viljan att läsa och skriva ökar. [9] Datorn har ett flertal fördelar för personer med ADHD som presenteras i kapitel Cogmed Min uppdragsgivare är Cogmed Cognitive Medical Systems AB som är ett arbetsminnesträningsföretag som utvecklar mjukvarubaserade terapier och produkter för träning av arbetsminnet. Cogmeds idé är att göra nytta för människor med allvarliga koncentrationssvårigheter genom att ta arbetsminnesträningens effekter från intressanta forskningsresultat till praktisk användning. En viktig del i arbetet är utformningen av träningsstöd för olika grupper med neuropsykiatriska funktionshinder. Längst har de kommit i utvecklingen för barn med ADHD och allvarliga koncentrationssvårigheter. För den målgruppen har Cogmed en fullt utvecklad behandlingsmetod utformad som ett datorspel som används av familjer och skolor runt om i landet. Spelet ordineras av läkare och träningen följs av en psykolog, som erhåller dagens träningsresultat via Internet. Enligt Cogmed ger en halvtimmes spelande om dagen i fem veckor ett förbättrat arbetsminne. [10, 11] Företaget grundades 2001 av de forskare och multimediautvecklare som tillsammans skapade det första programmet för arbetsminnesträning, RoboMemo. Träningsprogrammet har prövats kliniskt i två svenska studier med mycket goda effekter på koncentrationsförmågan [5]. Med som grundare finns också Karolinska Innovations som är en enhet inom Karolinska Institutet. Nu består Cogmed av cirka ett dussin personer vilka är forskare, psykologer, multimediautvecklare, kundtjänst, teknisk support och projektledare. [10] 2

9 1.6 RoboMemo För att få barnen intresserade av träningsprogrammet RoboMemo har det utformats som ett datorspel. Spelet är anpassat till barn mellan 7 och 14 år. [10,11] Medelåldern på barnen som tränar är 11 år och cirka 20 % är flickor. Ungefär hälften av barnen som tränar har en ADHD-diagnos. [12] Programmet leds av en robot som ger instruktioner och hejar på med glada tillrop (bild 1). Spelet bygger på enkla övningar, som till exempel att följa en sekvens med lampor som lyses upp och därefter klicka på lamporna i rätt ordning. Andra exempel på övningar är att komma ihåg siffror eller bokstäver i rätt ordning. Bild 1: Huvudmenyn i träningsprogrammet RoboMemo [10]. En av övningarna heter Balansreglage (bild 2). Den går ut på att komma ihåg en sekvens med bokstäver. För varje lampa som lyser visas en bokstav. Efter att alla bokstäver visats så dyker en av bokstäverna upp i mitten igen. Uppgiften är då att klicka på den lampa som lyste samtidigt som just den bokstaven visades. Bild 2: Bild från övningen balansreglage [10]. Svårighetsgraden förändras under övningens gång. Till en början kan det vara två bokstäver som visas för att sen utökas efterhand och bli upp till sex bokstäver. Under hela övningen ges glada tillrop och uppmuntran. Resultaten sparas och tillåter barnen att själva se om de har gått framåt under dagens träning. Inför varje ny övning ges instruktioner om hur den går till. Under tiden fastnar musen så att den inte ska kunna störa koncentrationen. Enligt Jonas Beckeman på Cogmed är anledningen till det att flera av barnen med ADHD har en tendens att skaka musen hela tiden. Musen fastnar också under tiden då övningen presenteras, som till exempel då lamporna lyses upp. 3

10 2 ADHD I detta kapitel ges en bild över vad ADHD står för och vilka problem som diagnosen kan ge upphov till. Orsaker, problembeskrivning, behandling och förekomst behandlas. Lite historik tas också upp. 2.1 Definition ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Det är ett hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning. Personer med ADHD har avvikelser avseende uppmärksamhet, överaktivitet och svårkontrollerad impulsivitet. [3] 2.2 Beskrivning av problem Problemen för barn med ADHD är många. Dessa kan ibland kännas som oöverstigliga hinder, inte minst i sociala sammanhang. Problemen gör sig synliga både i hemmet, i skolan och på fritiden. Okunskap och oförståelse för funktionshindret ADHD präglar fortfarande vårt samhälle och många eftersträvar en förändring av attityder. I sin bok Familj med särskilda behov skriver Ursula Schröder [13]: Diagnoser som DAMP, ADHD, Aspergers syndrom etc. måste bli lika självklart accepterade som diagnosen halsfluss och dylikt. Ingen skuldbelägger föräldrarna när barnet har fått halsfluss. Varför skall vi fortfarande skuldbeläggas när våra barn har DAMP, ADHD eller Aspergers syndrom? (Sid. 147) ADHD är ett så kallat dolt funktionshinder vilket innebär att svårigheterna inte gör sig synliga utåt, till skillnad mot till exempel ett rörelsehinder. Detta bidrar till stor del att funktionshindret är svårt att ta till sig och att förstå. Till detta kommer också att barnens svårigheter kan se helt olika ut och finnas i olika hög grad. De har unika egenskaper och påverkas av den omgivande miljö de växer upp i. [3] Barn med ADHD har stora svårigheter att kontrollera och reglera sin uppmärksamhet upprätthålla koncentrationen på uppgifter anpassa sin aktivitetsnivå till den situation de befinner sig i bromsa sin benägenhet att direkt reagera på de impulser de får Tilläggsdiagnoser så som trotssyndrom, beteendestörning, ångesttillstånd och motorisk störning är vanliga hos barn med ADHD. [3] Barn med ADHD känner sig ofta utanför och hamnar lätt i konflikter med andra barn utan att förstå vad de gör för fel, varför de andra barnen blir så arga på dem. Bristande uppmärksamhet leder till att barnen inte förstår det sammanhang de befinner sig i och hur situationen har uppstått. Koncentrationsproblemen försvårar reaktion och leder till att barnet kan uppfattas som ointresserat av viktiga händelser i sin närvaro. För många av barnen och ungdomarna med ADHD är risken stor att de hamnar i sällskap och kretsar som är dåliga för dem. Till detta bidrar både en bristande förmåga att förutse följderna av sitt handlande och att de är lättpåverkade och söker genom dumma påhitt en omedelbar bekräftelse. Risken för missbruk och kriminalitet är också stor. [3] 4

11 I litteratur som beskriver barn med ADHD ges till stor del en negativ bild av barnen. De blir missförstådda av såväl lärare, elever, bekanta och föräldrar. Barnen upplevs ofta som stökiga och bråkiga och i undervisning behöver de längre tid på sig än andra barn och kraven de möter blir alldeles för höga. De klarar inte vad andra klarar vilket kan leda till dåligt självförtroende och påverka deras uppväxt. Trots den negativa bilden, finns det positiva egenskaper att lägga till denna bild. [3] De får snabba associationer och tankar och finner okonventionella lösningar som andra inte förmår att se. Med en entusiasm för den uppgift som de i stunden håller på med, och med ambitioner och initiativrikedom utöver det vanliga, kan de vara djärva, gränsöverskridande, nyskapande och självständiga i ord och handling. [3] (sid. 17) Barn med ADHD är ofta idérika, påhittiga och orädda. Behovet av vuxna personer i barnens närvaro som förstår dem och som kan uppmuntra dem och stödja dem är stort. Det finns mycket att göra för att underlätta barnens vardag. [3] 2.3 Huvudsymptomen Det finns tre huvudsymptom som beskriver de vanligaste svårigheterna för barn med ADHD: uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet [3] Uppmärksamhetssvårigheter Förmågan till uppmärksamhet hos människan kan te sig på olika sätt. Hjärnan har flera olika mekanismer till sitt förfogande för att hantera prioritering. Uppmärksamhetsfunktionen är ett samlingsbegrepp för dessa mekanismer. [14] Svårigheten för personer med ADHD är framförallt att upprätthålla uppmärksamheten. Är inte uppgifterna så intressanta i stunden avleds barnet lätt av andra mer spännande saker. Problemen kan variera och minskas. Det beror på hur omgivningen ser ut och hur många andra saker som händer i barnets närvaro. En annan stor bidragande faktor för att kunna minska problemen är behovet av att det finns någon som kan uppmuntra, ge beröm och återföra uppmärksamheten på uppgiften när det behövs. [3] Impulsivitet Impulsivitet är ett stort problem för barn med ADHD. Det uppfattas allt mer vara det symptom som har störst betydelse. I vanliga fall räknas impulsivitet som en positiv egenskap I detta sammanhang får det en negativ klang och innebär att impulserna tar överhanden. Barnet med ADHD får svårt att hålla inne sina reaktioner och handlar utan eftertanke. Barnet dras till sådant som ger belöning omedelbart, vilket exempelvis kan innebära att bli uppskattad och populär. [3] Överaktivitet Det finns flera uttryckssätt för överaktivitet hos barn med ADHD. Dessa kan vara såväl motoriska som verbala. Enligt Socialstyrelsen [3] tyder mycket på att det rör sig om en svårighet att anpassa aktivitetsnivån till kraven i en situation, snarare än att det skulle vara fråga om generell överaktivitet Andra utmärkande drag Förmågan hos barn med ADHD att koncentrera sig varierar i olika sammanhang. Det medför att det kan vara svårt att veta hur barnen kommer att reagera i olika situationer och de kan därför uppfattas som oförutsägbara. Barnen kan också vara ojämna i sina prestationer och växla kraftigt i sitt humör. De har tydligt bra men också tydligt dåliga dagar. Barnen blir fortare trötta än andra barn, då det 5

12 går åt energi till andra saker än vad som hör till vanligheten. Barnen är i stort behov av motivation för att orka bibehålla uppmärksamheten på en uppgift. För om uppgiften är tillräckligt spännande är koncentrationen inga problem. [3] 2.4 Förekomst ADHD drabbar 2 5 procent av barn i skolåldern och är vanligare förekommande hos pojkar [3]. Anledningen till att det är fler pojkar som får diagnosen kan bero på att det är möjligt att ADHD tar sig andra uttryck hos flickor vilket gör att de lättare faller utanför diagnostiseringsmallen [15]. Flickor har mer sällan utagerande beteenden och visar mindre aggressivitet än pojkar. Istället reagerar många flickor med känslouttryck vid ilska, ledsnad eller glädje, men somliga upplever snarare en inre oro och får ångest och tidiga depressioner. Forskning speciellt inriktad på flickor med ADHD pågår men är begränsad. [2] Länge trodde man att symptomen vid ADHD försvann vid stigande ålder, men idag vet man att det oftast inte är så. Besvären blir oftast mindre påtagliga och hyperaktivitet avtar eller tar sig mindre uttryck. Många ungdomar beskriver istället en inre rastlöshet som gör dem otåliga och trötta på sådant som tar tid och möda. [2] Koncentrationssvårigheter och sänkt självkänsla kan också finnas kvar och leder till svårigheter med utbildning och i arbetsliv. [3] 2.5 Orsaker till ADHD ADHD kan vara ärftligt. Enligt socialstyrelsens utredning (2002) finns det mycket starka vetenskapliga belägg för att uppkomsten av ADHD i hög grad influeras av genetiska faktorer. Tobak och alkoholintag under graviditeten har visats kunna öka förekomsten av ADHD. Däremot är det oklart om sambanden har med rökning och alkoholintag i sig eller om det beror på kopplingen mellan tobak och alkohol och andra psykosociala och genetiska riskfaktorer. [3] Det finns inget vetenskapligt stöd för att familjesociala förhållanden är den direkta orsaken till uppkomsten av ADHD. Detta sammanfattar, enligt Kadesjö [16], ledande forskare inom området. Det som dessa faktorer däremot har betydelse för är problemens utveckling och tillkomsten av andra svårigheter. Svårighetsgraden av ADHD-symptomen kan öka. Likaså risken för att problemen blir mer bestående och förenade med andra tillstånd. 2.6 Behandling I några studier med hjärnavbildande tekniker har man iakttagit avvikelser i prefrontala områden hos barn med ADHD [3]. Med hjälp av dessa tekniker, framförallt EEG (elektroencefalografi, som mäter hjärnans aktivitet), går det att fastställa en ADHD-diagnos [17]. Behandlingen av barn med ADHD innebär i första hand pedagogiska insatser för barnet och utbildning och stöd för föräldrar. Om dessa insatser inte är tillräckliga kan medicin diskuteras. Fram till nyligen var enbart så kallade centralstimulerande medel (t.ex. amfetamin) effektivt vid ADHD. Nu finns det även ett annat läkemedel som inte tillhör gruppen centralstimulerande som visats sig ha positiv effekt på ADHD-symtomen. De medicinska behandlingsmetoderna kommer troligen att ökas och förbättras ytterligare. [2] Arbetsminnet Enligt forskarna på Cogmed (se avsnitt 1.5) är problem med arbetsminnet centralt vid ADHD [5,18] och ligger som grund för utvecklingen av deras behandlingsmetod. Arbetsminnet är basen för att hålla information aktuell under 6

13 en kort tid, så länge att man hinner överföra informationen till långtidsminnet. Arbetsminnet behövs för att kunna kontrollera sin uppmärksamhet. [14] Till vardags använder vi arbetsminnet för att komma ihåg vad vi skall göra härnäst, i problemlösning och för att styra uppmärksamheten. Enkelt formulerat för att komma ihåg vad vi skall fokusera på. [19] Koncentrationssvårigheter orsakas bland annat av brister i kognitiv förmåga. Forskare har visat att nedsatt arbetsminne leder till koncentrationssvårigheter. Samband mellan nedsatt arbetsminne och överaktivitet, bristande impulskontroll och svårighet att styra uppmärksamheten har också visats. Detta har öppnat för möjligheten att förbättra koncentrationsförmågan genom att träna arbetsminnet i datoriserade tester. Utifrån denna kunskap utvecklades träningsprogrammet RoboMemo, som på ett roligt sätt ska träna arbetsminnet hos barn med allvarliga koncentrationssvårigheter (se avsnitt 1.6). [20] 2.7 Historik Under bröt en stor epidemi av hjärninflammation ut. Den drabbade till stor del barn. Även efter det att själva sjukdomen hade läkt ut fick flertalet barn problem med koncentration, överaktivitet och ett labilt humör. Detta öppnade ögonen på dåtidens forskare som inspirerades till teorier om att någon form av hjärnskada skulle kunna ligga bakom denna typ av problem. Under de följande åren publicerades flera artiklar som visade på sambandet mellan olika hjärnskador och beteendestörningar. [21] År 1937 fann man att överaktiviteten minskade hos barn som fick centralstimulerande medel (så som Amfetamin). Forskning inom detta ämne pågår fortfarande och var redan då som nu, nästan 70 år senare, lika känslomässigt laddat. [21] På och talen undersökte Strauss och Lehtinen följderna hos barn vid graviditets- och förlossningskomplikationer. De fann att samma sorts hjärnskador som gav upphov till cerebral pares (CP) kunde orsaka lindrigare störningar. [15] Skador och störningar av detta slag kom att ingå i det övergripande begreppet MBD Minimal Brain Damage (liten hjärnskada). Hjärnskadediagnostiken och begreppet fick stark kritik under 1960-talet, vilket medförde att begreppet MBD ändrades till Minimal Brain Dysfunction (liten hjärndysfunktion). [21] 1990 enades en nordisk expertgrupp om att istället använda begreppet DAMP (Dysfunction in attention, motor control and perception) som ett övergripande begrepp [17]. Utifrån DAMP urskiljdes flera diagnoser, så som till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Benämningen ADHD kommer ursprungligen från USA och vi har nyligen accepterat det i svenskan. [15] 7

14 3 Tidigare forskning Det finns begränsat med material som beskriver utvärderingar inom människa-datorinteraktion med fokus på målgruppen ADHD. Nedan redovisas därför istället en del av den forskning som har bedrivits utifrån perspektiven datorer och barn med ADHD samt utvärderingar och barn. 3.1 Forskning om datorer och barn med ADHD I skriften Konsekvenser av IT-insatser till barn med DAMP/ADHD och närliggande funktionshinder [22] undersöker författarna vad som gjorts efter 1995 när det gäller användning av IT för barn med ADHD och närliggande funktionshinder. Det konstateras att IT-stöd kan få stor betydelse för barn med ADHD. Framförallt har det visat sig att datorn kan kompensera för bristande koncentration, motorik, perception eller läs- och skrivförmåga. Datorn blir därigenom ett redskap när det gäller att erövra kunskap. Söderholm [23] beskriver i sin uppsats hur koncentrationen påverkas av datorprogram hos barn med MBD/DAMP-problematik. Hon skriver att Den avskärmning som datorn ger påverkar koncentrationen positivt. Det är lättare att inte påverkas av annat som händer i omgivningen vid datorskärmen. (Sid. 32) Att koncentrationen ökar är en fördel med datorn som även Gisterå m.fl. [22] tar upp i sin skrift. Författarna presenterar ett flertal fördelar med datorn för barn med ADHD: FÖRMÅGAN ATT SKRIVA ÖKAR Faktorer som gör det lättare att skriva är att texten blir snygg och lättläst, samt att det är lätt att ändra i texten. MOTIVATIONEN ÖKAR För lek eller arbete vid datorn spelar motivationen en stor roll. En av datorns största fördelar är att den tycks lyckas med det som många i barnens omgivning misslyckas med; den motiverar barnet. [23] (Sid. 38) KONCENTRATIONEN OCH UTHÅLLIGHETEN ÖKAR Barnen är motiverade att använda datorn, vilket leder till att koncentrationen och uthålligheten ökar. Det finns teorier om att en nackdel med datorer är att de helt uppslukar användaren och att barnen sitter som klistrade framför dem. Det kan vara en fördel för barn med ADHD. Den avskärmning som datorn ger kan vara positiv. [22] DATORN HJÄLPER TILL ATT GE STRUKTUR För många av barnen med ADHD är det extra viktigt med en tydlig struktur och det kan datorn erbjuda. Programmen leder dem att fortsätta och ger återkoppling på ett konsekvent sätt i alla situationer. Det skapar trygghet. [22] SJÄLVBILDEN STÄRKS Känslan av att lyckas betyder oerhört mycket för att motivera barnen och få dem att lära sig något. Resultatet blir mer nöjsamt när de skriver med hjälp av datorn. [22] DATORN TALAR TILL ALLA SINNEN Datorn ger möjlighet att kombinera text, bild, rörelse och ljud och att använda flera kanaler vid inlärningen. [22] 8

15 KAN GE TILLFÄLLE TILL SAMSPEL MED VUXNA Att ha en vuxen vid sin sida vid datorn kan ge möjlighet till samtal på tu man hand, vilket har visats ge en positiv relation till barnet även i andra mer krävande situationer. [22] TRÄNING AV BASFÄRDIGHETER KAN BLI MER VARIERAD OCH LUSTFYLLD Genom program med lockande innehåll blir inlärningssituationen roligare. När motivationen och koncentrationen ökar finns det goda förutsättningar för att även inlärningen ökar. Datorn kan hjälpa till att automatisera kunskaper genom att ge träning om och om igen. Den tröttnar inte, inte heller på att ge återkoppling. Datorn ger dessutom möjlighet till individualisering då det går att skräddarsy vissa program. [22] 3.2 Forskning om utvärderingar och barn Det har varit svårt att hitta material angående utvärderingar och barn med ADHD. Därför har jag fått rikta min uppmärksamhet mot forskning om utvärderingar och barn i allmänhet. Jag har inte heller lyckats hitta så mycket material om hur utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion (MDI) på ett effektivt sätt kan användas med barn som målgrupp [24]. I artikeln Guidelines for Usability Testing with Children [25] presenteras ett antal riktlinjer för testning av datorprogram med barn. Författarna anser att det är en nödvändighet att inkludera barn i utvärderingar. Trots att alla vuxna en gång har varit barn räcker det inte för att med säkerhet kunna utveckla produkter som passar barn. Syftet med artikeln är att erbjuda exempel och riktlinjer från en forskargrupp som arbetar med att inkludera data från barn i designprocessen. Författarnas slutsats är att generellt gäller samma regler vid planering, labbarrangemang och interaktion med det medverkande barnet som när man testar med vuxna testpersoner. Att anpassa testsituationen för barn innebär främst att med några steg skräddarsy miljön till deras utvecklingsnivå. Att få testpersonen att uttrycka sig verbalt i användbarhetstester är viktigt då det kan ge inblickar i kärnan till användbarhetsproblem genom att ge en bättre förståelse för användarens tankeprocesser. Vid utvärderingar med barn kan detta bli en svårighet. Barn har inte samma möjlighet att verbalisera sina tankar och erfarenheter. I artikeln Assessing Usability Evaluation Methods On Their Effectiveness To Elicit Verbal Comments From Children Subjects [24] beskrivs en studie där man har tittat på barns förmåga att ge verbala kommentarer vid en utvärderingssituation. De har utfört sex stycken olika utvärderingsmetoder med barn i åldrarna 6 7 år. Resultaten visar till exempel att de flesta verbala kommentarerna dök upp under övningar med aktivt ingripande, genom att ställa frågor till barnen när de utför en uppgift. 9

16 4 Utvärderingsmetoder inom MDI I detta kapitel redovisas relevanta utvärderingsmetoder som ingår i ämnet utvärderingar inom människa-datorinteraktion. Här beskrivs också begreppen människa-datorinteraktion och användbarhet ytterligare. 4.1 Människa-datorinteraktion (MDI) Människa-datorinteraktion är studiet av interaktionen mellan människor och datoriserade tekniska system. Det är en relativt ung disciplin inom datorområdet, men har sina rötter i mer etablerade discipliner. Området är tvärvetenskapligt och innefattar dels datalogiska metoder och verktyg för utformning av användaranpassade system och dels humanvetenskaplig teori och metod för att förstå, utvärdera och förbättra datoriserade tekniska system för mänsklig användning. Med användare menas en eller flera personer som använder ett tekniskt datorsystem för att kunna utföra en uppgift. Med dator menas allt från den vanliga skrivbordsdatorn till större datoriserade system och med interaktion menas all kommunikation som sker mellan datorn och användarna, vilken kan vara både direkt eller indirekt. [4] 4.2 Användbarhet Enligt ISO är användbarhet: Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt." Användbarhet är ett relativt brett begrepp som i grund och botten refererar till hur lätt det är för användare att lära sig ett system, hur effektivt de kan använda det när de väl lärt sig det samt hur tilltalande det är att använda. [26] I boken Human-Computer Interaction [4] ger författarna sin definition av begreppet användbarhet. De menar att användbarhet kan delas upp i tre huvudkategorier: lätt att lära (eng. Learnability), flexibilitet och robusthet. Dessa består i sin tur av olika underkategorier med ett antal detaljrika principer (se Bilaga 1). Lätt att lära innebär med vilken lätthet en användare, främst en novis, tar till sig och lär sig ett system. Det vill säga hur intuitivt systemet är att använda. Flexibilitet syftar på hur stor interaktion som tillåts mellan användare och system, med andra ord antalet sätt användaren och systemet utbyter information. Robusthet innebär i vilken mån systemet ger återkoppling, det vill säga nivån på given hjälp till användaren om aktuell status och hur denne kan nå sitt mål. Vid analys av användbarhetsproblem skattas problemets allvar. Mycket arbete inom användbarhetsutredningar går ut på att klassificera och att räkna antalet användbarhetsproblem som dyker upp i en utredning. Det går att göra både objektivt och subjektivt. Det objektiva är det som utomstående betraktare upptäcker. Det subjektiva är istället det som testpersonerna själva säger sig uppleva, vilket vare sig är godtyckligt eller försumbart. [26] 4.3 Utvärderingsmetoder Utvärdering är en process som används för att ta reda på till vilken grad en produkt uppnår specifika användbarhetskriterier. För att uppnå bästa resultat behövs medverkande testpersoner, som är representanter ur målgruppen. [27] Att utvärdera innebär att värdera och bedöma något. Att värdera innebär att koppla värderingar till resultaten av en studie. [28] 10

17 Utvärdering är en viktig del av designprocessen när man utvecklar datoriserade tekniska system. Syftet är att garantera produkter som är lätta att använda och att lära, är tillfredsställande att använda samt erbjuder funktionalitet som målgrupper efterfrågar [27]. Utvärderingar har tre huvudmål: att bedöma omfattningen av systemets funktionalitet, att bedöma gränssnittets effekt på användaren och att identifiera problem med systemet [4]. Ett flertal olika utvärderingsaktiviteter utförs under designprocessen, vilka varierar beroende på vilken utvärderingsmetod man väljer att använda. Exempel på vanliga aktiviteter är: Insamling av data i form av exempelvis tid för att utföra en uppgift eller antalet fel. Analysering av insamlade data för att kunna identifiera användbarhetsproblem. Kritik, i syfte att ge förslag på förändringar och förbättringar. [29] Svagheterna med utvärderingsmetoder är väl dokumenterat. Om den som vill utföra utvärderingen inte helt har förstått utvärderingsmetoden kan det resultera i dålig användbarhet. Enligt Woolrych [30] behöver utvärderingsmetoderna förbättras och utvecklas för att bli ännu bättre, inte minst den roll som personen som ska analysera resultaten har i sammanhanget. Ett problem som kan uppstå är att kommunikation och tydlighet mellan inblandade personer, med olika yrkesbakgrunder, kan vara bristfällig och ställer då upp hinder för personernas förutsättningar att förstå varandra. [31]. Författarna till artikeln Comparing Usability Problems and Redesign Proposals as Input to Practical Systems Development [32] anser att det finns ett komplement till utvärderingar som bör vara en del av utvecklingen av en produkt. Komplementet innebär att också förslag på förändringar på designen tas emot och beaktas. De anser att det är en viktig kunskapskälla för utvecklarna genom att förslag på sätt att göra om designen kan ge inspiration och därmed ge upphov till andra sätt att tänka och att angripa problem. Det finns ett flertal utvärderingsmetoder som kan tillämpas vid olika skeenden i utvecklingen av en produkt. Det finns både utvärderingsmetoder som inkluderar slutanvändare och inte. Men att testa med slutanvändare är dock nödvändigt och ger direkt information på hur slutanvändarna använder sig av produkten. [33] Det finns två huvudsakliga typer av utvärderingar: LABORATIONSSTUDIER Laborationsstudier utförs i laborationsmiljö och kan både inkludera slutanvändare och inte. Det finns flera fördelar och nackdelar med att utföra en utvärdering i den här typen av miljö. Till nackdelarna hör att miljön kan kännas annorlunda och onaturlig vilket kan leda till att eventuella testpersoner inte känner sig trygga och säkra. Som fördelar kan nämnas att det är en bra miljö att observera i och att man kan ha tillgång till bra ljud- och bildupptagning. Det finns också tillfällen då laborationsstudier är det enda alternativet. [4] FÄLTSTUDIER Fältstudier utförs i den miljö där systemet kommer att används. Utvärderaren observerar då systemet i dess naturliga miljö, som till exempel kan vara en arbetsplats. Det finns också tillfällen då man utvärderar en redan existerande produkt. En nackdel med den här typen av studier är att det kan vara svårt att observera hur produkten används då det hela tiden kan ske avbrott i användarens arbete. Till fördelarna hör att det av samma skäl kan uppdagas problem med 11

18 systemet som inte skulle ha uppmärksammats i en laborationsmiljö. [4] Fältstudier beskrivs ytterligare längre ned i detta kapitel. I den litteratur jag har tagit del av finns det ett flertal olika förslag på uppdelningar av utvärderingsmetoder och förslag på sätt att utföra dem. Jag kommer att redovisa en del av dem nedan Deltagande design Deltagande design (eng. Participatory design) är en mångfaldig uppsättning av metoder, förfaranden, teorier och studier som innebär att en eller flera representativa slutanvändare inkluderas som fullständiga deltagare i designteamet vid utveckling av en produkt, som på ett eller annat sätt påverkar slutanvändarens privat- eller arbetsliv. [34] Detta görs helst så tidigt som möjligt i utvecklingsfasen. Syftet med deltagande design är att få en direktkontakt med slutanvändare och att få värdefulla kommentarer från slutanvändaren genom att utnyttja dennes kunskaper, färdigheter och känslomässiga reaktioner på designen. [27] En nackdel med deltagande design är att det finns en risk att deltagaren kommer för nära designteamet och blir blind för vilka problem som uppstår. Risken finns att de börjar tänka och reagera som resten av designteamet. Det kan också vara så att personen inte vill stöta sig med sina kollegor och därför avhåller sig från att ge kritik. En av fördelarna är att det är ett mycket bra sätt att få kommentarer direkt från slutanvändaren vid olika skeenden i designutvecklingen. [27] Deltagande design kan tolkas och därmed utföras på många olika sätt. En viktig fråga, som bör reflekteras över vid användandet av deltagande design, är hur stort deltagande man vill att slutanvändaren ska ha. Hur många deltagare som ska medverka är också en fråga som bör tas i beaktande, det kan variera mellan 2 4 personer och upp till 200 personer beroende på produktens karaktär. [35] Deltagande design är en komplex process som involverar teknologi och flera nivåer av organisation. Som deltagare i designteamet måste alla vara beredda på att föra diskussioner under hela processen, inte bara i början, och hela tiden vara beredd på att förändringar kan ske. [36] Deltagande design används ofta vid så kallade interna projekt, eftersom det här tillvägagångssättet litar på slutanvändare som en del av hjärtat i designprocessen, vilket annars kan medföra problem om slutanvändaren är utomstående [27] Målgruppsforskning Syftet med målgruppsforskning (eng. Focus group research) är att få en helhetsbild av representativa slutanvändare, vilket bör ske på ett tidigt stadium. Det kan innebära studier av aktuell forskning om en viss målgrupp om sådan finns att tillgå, eller att man på annat sätt sätter sig in i målgruppens situation. Det kan göras genom till exempel intervjuer eller att i andra sammanhang träffa personer ur målgruppen. Att mötas i en så kallad fokusgrupp är också ett alternativ. Med fokusgrupp menas att flera personer ur målgruppen träffas och för en diskussion tillsammans med utvecklare och MDI-experter om en designidé. [27] Insatta experter har delade meningar i fråga om hur effektiva fokusgrupper är [37]. Det speciella med den här metoden är att man samtidigt involverar mer än en användare, vilket skiljer sig mot de flesta andra utvärderingsmetoder. Fördelen med metoden är förmågan att utforska några personers bedömning och 12

19 känslor på djupet och genom att göra det lära sig hur slutanvändare tänker och känner. [27] Enkäter Enkäter (eng. Surveys) är en datainsamlingsteknik som kan utnyttjas genom hela produktionscykeln, men är rekommenderad att används i början. Syftet är att få en bredare och större förståelse för hur en redan existerande produkt upplevs av användarna. Tekniken ger inte så djup insyn hos slutanvändarna och hur dessa tänker, känner och gör, men den ger ett stort perspektiv och mycket data som kan vara användbart i vissa situationer. Den innebär utformande av enkäter som skickas till användare som berörs av den produkt man vill veta mer om. [4, 27] Datainsamlingstekniken är vanligt förekommande hos forskare. Bakgrunden till det är att enkäter är en relativt billig teknik, att den kräver begränsade mänskliga resurser för att administrera, att enkäterna kan postas vart som helst, att den når ut till många och att den garanterar slutanvändarens anonymitet. [38] Det finns dock ett flertal nackdelar med enkäter och dessa är bland annat att den inte ger någon djupare förståelse för användarna [27], att det är svårt att förutse att alla som svarar på enkäten verkligen är representativa slutanvändare av produkten samt att den till stora delar litar på svarandens minnen och mänskligt minne har en tendens att vara ofullständigt [38]. När man utformar en enkät är det viktigt att frågorna är så tydliga som möjligt så att de inte kan missuppfattas eller tolkas på olika sätt av dem som ska svara på den [27]. Eftersom det är en indirekt teknik då den inte studerar användargränssnittet utan samlar in användarnas åsikter om systemet används den ofta för att få större förståelse för hur användarna upplever en redan existerande produkt [33] Intervjuer Intervjuer är en datainsamlingsteknik som kan utföras på flera olika sätt. De kan göras ansikte mot ansikte, i telefonen, genom brev eller via e-post. Man kan välja att hålla intervjuerna öppna eller slutna. En sluten intervju innebär att man endast ställer de frågor som planerats fram innan, medan en öppen intervju däremot innebär att det finns utrymme att ställa ytterligare frågor under intervjuns gång, vilket kan ge djupare och mer personliga svar men som också kan vara svårare att kategorisera och att ställa upp resultat utifrån. En blandning av öppen och sluten intervju är vanligt. Forskare för fortfarande diskussioner om vilken av intervjuteknikerna som är bäst. En annan fråga som också är föremål för diskussioner är hur mycket och på vilket sätt den person som intervjuar påverkar den andra personen. [38] Fördelar med intervjuer är att nivån på frågorna kan varieras för att passa sammanhanget och att utvärderaren har möjligheten att djupare utforska intressanta ämnen som kommer upp under intervjuns gång [4]. Syftet med intervjuer är att ta reda på användares erfarenheter och känslor för ett system. Datainsamlingstekniken ger ett direkt och strukturerat sätt att samla information och uppfattas som ett bra sätt att locka fram vidare beskrivningar av och reaktioner på svårigheter som användaren stöter på vid mötet av ett system. Intervjuer kan synliggöra problem som missats av både designern och vid observationer. För att göra intervjun så effektiv som möjligt är det viktigt att göra en bra planering innan då man tänker igenom vad man vill ha ut av intervjun. Om planeringen inte är grundlig finns risken att intervjuerna skiljer sig så pass mycket att det är svårt att få ut några vettiga resultat, vilket är en av nackdelarna med metoden. [4, 38] 13

20 4.3.5 Design- eller strukturerad genomgång Genomgångar (eng. Walkthroughs) används för att ta reda på hur användaren interagerar med en produkt. Vanligtvis guidar designern användaren genom en prototyp av produkten och en annan medarbetare observerar och noterar svårigheter eller annan relevant information som testpersonen stöter på. Metoden är uppgiftsorienterad och testpersonen utforskar systemets funktionalitet. Den används med fördel i början av utvecklingen av en produkt, då produkten är en formbar prototyp. [27] Det finns olika typer av genomgångar, men alla kräver en detaljerad genomgång av en följd funktioner i systemet. Till en början användes de i syfte att steg för steg gå igenom koden för att kontrollera att det inte fanns några buggar. Senare utvecklades även andra typer av genomgångar. Kognitiv genomgång har den huvudsakliga fokusen på att ta reda på hur lätt ett system är att lära, med extra fokus på hur lätt det är att lära genom att utforska systemet. Många användare föredrar nämligen att först försöka utforska ett system innan man väljer att läsa en manual eller liknande, vilket gör att det är extra viktigt att det första intrycket är till användarens förnöjsamhet. Utvärderarna ställer relevanta frågor till testpersonen om systemets användbarhet och på så sätt erhålls resultat i form av kommentarer och tankar kring produkten. Observatörernas anteckningar och noteringar är också en viktig del av resultaten. [4, 39] En fördel med den här typen av utvärderingar är att de hjälper designern att få perspektiv utifrån tänkbara slutanvändare. En nackdel är att de kan vara långtråkiga och att det finns en risk att designteamet väljer att utvärdera fel uppgifter och att felen eller svårigheterna då kan ligga i en annan del av systemet. [33] Genomgångar kräver resurser i form av tid då det är minst två personer som ska medverka vid varje testtillfälle. Metoderna kräver också mycket noggrann planering. [4] Papper- och pennautvärdering Syftet med Papper- och pennautvärdering (eng. paper and pencil evaluations) är att analysera och registrera användarens handlingar. Metoden går ut på att man visar en pappersprototyp för en tänkbar slutanvändare och att man sedan ställer frågor till testpersonen om pappersprototypen. De resultat man vill ha ut av metoden kan till exempel vara kommentarer om utseendet av ett system eller om hur intuitivt systemet är att använda, det vill säga om tespersonen kan gissa var den sökta informationen kan hittas i systemet. Utvärderaren för anteckningar över vilka handlingar testpersonen väljer att göra och noterar användarens tolkningar av systemet samt ovidkommande händelser när de uppstår. Data samlas på så sätt in och tabelleras. En nackdel med metoden är att det kan vara svårt att få med detaljerad information då det finns en begränsning i hur snabbt utvärderaren kan anteckna. En fördel är att kritisk information kan hittas snabbt och med en låg kostnad. [4, 27] Metoden är primitiv men billig att utföra, vilket innebär att minimala resurser behövs. Metoden kan därför användas om och om igen i utvecklingen med minimala kostnader. Ett användningsområde för metoden är exempelvis för att ta reda på hur intuitivt en produkts menysystem är. Detta kan göras innan en endaste rad kod skrivits och medför en kostandsbesparing vid uppenbara fel. [4, 27] Expertutvärdering och Heuristisk utvärdering Expertutvärdering är en strukturerad analys av ett befintligt eller föreslaget gränssnitts användbarhet utifrån ett antal heuristiker (tumregler). Tumreglerna är generella regler som beskriver vanliga egenskaper för användarvänliga gränssnitt. Syftet är att med liten insats finna användbarhetsproblem. Problemen kan 14