Nationalekonomi för tolkar och översättare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationalekonomi för tolkar och översättare"

Transkript

1 Nationalekonomi för tolkar och översättare 20 mars 2012 Finanskrisen Riksbankens konjunkturprognos Repetition Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen

2 Finanskrisen: Översikt Lång uppgångsfas, stimulerad av låga räntor. Riskabel utlåning på den amerikanska fastighetsmarknaden + nya komplicerade finansiella instrument. Banker i kris när fastighetsmarknaden dyker. Risk för finansiell härdsmälta hösten Stora statliga räddningsinsatser. Rond 2: Eurokrisen. Frågor för framtiden.

3 Finanskrisen: Bakgrund God tillväxt under 1990-talet och början av 2000-talet, trots IT-bubblan. Starkare ökning av produktiviteten gjorde att inflationen förblev låg. Mer stabil utveckling än tidigare. The great moderation. Låga styrräntor i USA bidrog till köpfest på kredit och stigande fastighetspriser. Politisk vilja att underlätta för hushåll att köpa hus, även om de hade låg kreditvärdighet (subprimemarknaden). Slarvigare kreditprövning.

4 Finanskrisen: Bakgrund Ökad riskaptit på finansmarknaderna under uppgångsperioden. Ökad belåning och mer riskfyllda placeringar. Regleringar kringgicks med hjälp av shadow banking. Särskilda bolag som inte omfattades av kapitaltäckningskrav. Nya komplexa värdepapper, svåra att värdera både för marknadens aktörer och kreditvärderingsinstitut. Ofta baserade på bostadsmarknaden.

5 Finanskrisen: Bakgrund Källa: Wikipedia (Public domain)

6 Finanskrisen: Krisens förlopp Fastighetsmarknaden i USA vände nedåt Oväntade kreditförluster uppstod och spreds mellan företagen i finanssektorn. Brittiska Northern Rock utsätts i september 2007 för en klassisk bank run (uttagsanstormning) den första i landet på 150 år. Bear Stearns nära kollaps i mars Fannie Mae och Freddie Mac tas över av amerikanska staten i september 2008.

7 Finanskrisen: Krisens förlopp Krisen förvärras markant 15 september när investmentbanken Lehman Brothers ansöker om konkursskydd. Dessförinnan liknade utvecklingen mer en vanlig avmattning. Nu: Marknaden i chock över att staten låter banken gå omkull. Kreditgivningen lamslagen eftersom ingen kan bedöma riskerna. Bankerna vågar inte låna ut till varandra eller till sina kunder.

8 Finanskrisen: Krisens förlopp Källa: Riksbankens penningpolitiska rapport, oktober 2010

9 Finanskrisen: Krisens förlopp Snabb respons från centralbanker och regeringar. Sänkta räntor och stödåtgärder för finanssystemet. Finanspolitiken också mer expansiv. Investeringar, stöd till krisande industrigrenar. Detta medförde en kraftig försvagning av statsfinanserna. Stabilitetspaktens regler för budgetunderskott bröts i nästan hela EU.

10 Finanskrisen: Krisens förlopp Detta hindrade inte att den reala ekonomin drabbades av en djup kris. Världens BNP minskade för första gången sedan andra världskriget. Minskad efterfrågan, med början i USA, påverkade världshandeln negativt. Kreditkrisen gjorde det svårt att låna. Både företag och hushåll drabbades. Ökad pessimism påverkade investeringar och konsumtion. Fastighetsmarknaderna började vika i flera europeiska länder, bl.a. Spanien, Irland och Storbritannien.

11 Finanskrisen: Krisens förlopp Källa: Riksbankens penningpolitiska rapport, februari 2012

12 Finanskrisen: Sverige Kraftigt BNP-fall i Sverige. Minus fem procent under Värsta raset under ett år sedan Stockholmsbörsens OMX-index föll med 57 procent på 15 månader (juli oktober 2008). Arbetslösheten steg från 5,6 procent i april 2008 till 8,9 procent i maj Exportindustrin hårt drabbad.

13 Finanskrisen: Sverige Sverige klarade sig ändå bättre än under 1990-talskrisen. - Statsfinanserna i bättre skick möjligt stimulera ekonomin. - Lägre inflation och rörlig växelkurs. - Banksystemet sundare. Oro för kreditförluster i Baltikum blåste över. - Inget ras på fastighetsmarknaden. - Reallönerna för de arbetande steg p.g.a. låg inflation (tidvis deflation) och stigande nominella löner.

14 Finanskrisen: Sverige Finanspolitisk stimulans: - Rot-avdrag och fler Ams-platser - 20 miljarder kr till kommunerna. - Stödpaket till fordonsindustrin. Penningpolitisk stimulans: - Reporäntan sänkt från 4,75 till 0,25 % - Särskilda lån med längre löptid, kvantitativa lättnader. Stöd till finanssektorn: - Fördubblad insättargaranti. - Garantiprogram + stabilitetsfond.

15 Finanskrisen del 2: Eurokrisen Stödåtgärderna löste den akuta krisen. Växande optimism mot slutet av Nytt problem i fokus fr.o.m. våren 2010: skuldsatta stater. Framför allt PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland, Spanien). Andra våg av finansiell oro. Marknaden tvivlar på staternas förmåga att betala sina skulder. Obligationsräntorna (långa räntor) skjuter i höjden.

16 Finanskrisen del 2: Eurokrisen Källa: Riksbankens penningpolitiska rapport, oktober 2011

17 Finanskrisen del 2: Eurokrisen Källa: Riksbankens penningpolitiska rapport, februari 2012

18 Finanskrisen del 2: Eurokrisen Problem: - En grekisk statsbankrutt skulle drabba banker i andra EU-länder. - Risk för smitteffekt till större stater. Akuta åtgärder: - Nödlån till Grekland, Irland och Portugal, mot löfte om sparåtgärder. - Nedskrivning av Greklands skulder. - Treåriga lån till banksektorn från ECB. Långsiktiga åtgärder: - Nya regler för budgetdisciplin. - Permanenta stödfonder (ESFS m.fl.)

19 What s next? Finanspolitiken: - Stora underskott måste avvecklas. Åtstramningar kan hämma tillväxten under lång tid i EU och USA. - Möjlig frestelse att inflatera bort statsskulder (men Eklund är skeptisk). - Svagare trovärdighet för regelstyrd finanspolitik? Penningpolitiken: För låga inflationsmål? Större ansvar för att motverka bubblor? Strukturpolitik: Problem med tillväxt och konkurrenskraft i krisländerna.

20 What s next? Politik för finanssektorn: Dilemma för staterna. Garantier för företagens överlevnad kan uppmuntra till fortsatt lättsinne ( moral hazard ). Men sektorn är systemviktig - den behövs för att samhället ska fungera. Hårdare regleringar diskuteras och har delvis beslutats. Stark kontrast till de senaste årtiondenas avregleringar av finansmarknaderna. Hypotesen om the efficient market ifrågasatt.

21 What s next? Högre krav på kapitaltäckning. Minimikrav i EU 2019: 7 procent av tillgångarna (lån m.m.). I Sverige 10 procent 2013 (gäller storbankerna). Konjunkturanpassade reservkrav: Också på gång i Sverige. Upp till 2,5 procent. Nya riktlinjer för bonusersättningar mer långsiktighet eftersträvas. Förstärkt konsumentskydd diskuteras. Framtvingad uppdelning av banker i lågrisk- och högriskföretag?

22 Om nationalekonomi Ekonomi = Hushållning. Grundfråga: Hur ska begränsade resurser användas på bästa sätt? Två viktiga aspekter: - Effektivitet (efficiency) - Fördelning (equity) Grundläggande antaganden: - Resurser är knappa. - Människan gör rationella val och strävar efter att maximera sin nytta. - Allt har en kostnad.

23 Grunder för mikroekonomin Även om synliga kostnader saknas finns alltid en alternativkostnad (opportunity cost): Värdet av det man måste avstå från för att välja ett visst handlingsalternativ. Grundregel för rationella val: Väg nytta mot kostnader. Och gör det på marginalen, d.v.s. jämför nyttan och kostnaden för nästa handling.

24 Grunder för mikroekonomin Marginalnytta (MU) Konsumentens nytta av att konsumera ytterligare en enhet (sista eller nästa). Normalt avtagande. Marginalintäkt (MR) Företagets intäkt för ytterligare en enhet. Marginalkostnad (MC) Företagets kostnad för att producera ytterligare en enhet. Oftast stigande. Konsumenten maximerar sin nytta om marginalnyttan = priset. MU/krona ska också vara lika för alla varor. Företaget vinstmaximerar när MC=MR. MR/krona ska också vara lika för alla produkter och produktionsfaktorer.

25 Marknaden Köpare och säljare möts på marknaden. Efterfrågan visar hur många varor konsumenterna är beredda att köpa vid olika prisnivåer. Den beror på deras betalningsvilja, deras marginella värdering av varan. Utbudet visar hur många enheter producenterna är beredda att sälja till olika prisnivåer. Detta beror på deras marginalkostnad för varan.

26 Marknaden P Utbud p0 q0 Efterfrågan Q

27 Marknaden P Konsumentöverskott: p0 Skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja och jämviktspriset. Producentöverskott: Skillnaden mellan producenternas marginalkostnad och jämviktspriset. q0 Q

28 Marknaden Efterfrågan ökar normalt när priset sjunker. Viktiga faktorer: Inkomst, behov, preferenser, priset på andra varor. Utbudet minskar normalt när priset sjunker. Viktiga faktorer: Priset på insatsvaror, produktionstekniken. När vi ritar kurvorna utgår vi från att allt annat än priset och kvantiteten hålls oförändrat (ceteris paribus). Om andra faktorer ändras skiftar kurvorna.

29 Marknaden P Utbud p1 p0 Efterfrågan q0 q1 Q

30 Produktion Vi skiljer mellan olika kostnader för företagen. Fasta kostnader (FC): Kostnader som inte kan ändras på kort sikt. Typexempel: Kapital. Rörliga kostnader (VC): Kostnader som kan ändras på kort sikt. Typexempel: Arbetskraft, råvaror. Totala kostnader (TC): FC + VC

31 Produktion Styckkostnad (Average total cost, ATC): Kostnad per producerad enhet. Består av rörlig styckkostnad (average variable cost, AVC) och fast styckkostnad (average fixed cost, AFC). ATC = TC/q AVC = VC/q AFC = FC/q Marginalkostnad (marginal cost, MC): Kostnad för att producera ytterligare en enhet (den sista eller nästa).

32 Produktion kr MC ATC AVC q

33 Samspelet företag-marknad I den enklaste marknadsmodellen är inget företag så stort att det kan påverka prissättningen. Företaget strävar efter att maximera vinsten (eller minimera förlusten) och gör det genom att anpassa produktionsvolymen till marknadspriset. I detta fall är marginalintäkten lika med priset. Alltså ska företaget producera så att MC=P.

34 Samspelet företag-marknad Detta kan resultera i tre olika situationer: 1) Företaget gör en vinst som är lika med den normala i näringslivet. Definieras som nollvinst eftersom vi räknar med alternativkostnaden. 2) Företaget gör en större vinst än normalt. 3) Företaget går med förlust eller gör mindre vinst än normalt.

35 Samspelet företag-marknad Kr 1) Nollvinst för företaget MC ATC AVC P q* q

36 Samspelet företag-marknad Kr 2) Högre pris - större vinst än normalt MC ATC p AVC q* q

37 Samspelet företag-marknad Kr 3) Lägre pris förlust/mindre vinst än normalt MC ATC p AVC q* q

38 Samspelet företag-marknad Ett förlustföretag kan drivas vidare om en omedelbar nedläggning gör att förlusten blir ännu större. Om priset (marginalintäkten) är större än AVC kommer företaget att få täckning för sina rörliga kostnader och en del av sina fasta kostnader. På lång sikt (=när de fasta kostnaderna kan avvecklas) bör dock företaget läggas ned/byta bransch.

39 Samspelet företag-marknad På kort sikt kan företag på en marknad göra onormalt stora eller små vinster, men på lång sikt leder inträde/utträde till en jämvikt där de gör nollvinst. Om företagen gör större vinst än normalt lockas nya aktörer att etablera sig. Utbudskurvan skiftar utåt. Om företagen gör lägre vinst än normalt kommer företag att lämna marknaden. Utbudskurvan skiftar inåt. I jämvikt finns inga skäl att lämna marknaden eller söka sig dit.

40 Samspelet företag-marknad P Utbud p0 p1 Efterfrågan q0 q1 Q

41 Marknadsformer Detta resonemang gäller för en förenklad modell av en marknad, kallad perfekt konkurrens. Bygger på antaganden som sammantaget inte är särskilt realistiska. Väldigt många köpare och säljare, homogena varor, perfekt information, fritt inträde och utträde m.m. Motsatsen kallas monopol. Ett företag är ensamt på marknaden och kan själv bestämma pris och produktionsvolym. Vanligtvis högre pris och lägre kvantitet.

42 Marknadsformer Två mellanformer är betydligt vanligare: Monopolistisk konkurrens: Samma villkor som perfekt konkurrens, med ett undantag: Produkterna skiljer sig åt. Företagen kan därför sätta egna priser. Kallas även varumärkeskonkurrens. Oligopol: Ett fåtal företag konkurrerar om kunderna. Inträdeshinder är vanliga. Strategisk interaktion mellan företagen spelar en viktig roll.

43 Marknadsformer En kartell innebär att företag samarbetar genom att komma överens om höjda priser och minskat utbud. Ofta förbjudet i konkurrenslagstiftningen. Inbyggd motsättning: Varje företag kan ta stora marknadsandelar genom att sluta samarbeta och sänka priset. Detta får vägas mot framtida vinster av fortsatt kartellsamarbete.

44 Marknadsmisslyckanden Samhällsekonomisk effektivitet innebär att KÖ och PÖ är maximerade. Som vi har sett kan den oreglerade marknaden ibland ge ett effektivt utfall. I andra fall blir den spontana marknadslösningen inte effektiv. Termen för detta är marknadsmisslyckanden. - Imperfekt konkurrens - Externa effekter - Kollektiva varor - Asymmetrisk information

45 Marknadsmisslyckanden Externa effekter innebär att andra än köpare och säljare påverkas av produktionen eller konsumtionen, antingen positivt eller negativt. Vanligaste exemplet: Miljöskadliga utsläpp. Positivt exempel hos Eklund: Utbildning. Skäl för subventionering.

46 Marknadsmisslyckanden P Utbud p0 Negativ extern effekt q0 Efterfrågan Q

47 Marknadsmisslyckanden P Total kostnad (Privat MC + extern effekt) Utbud p0 Negativ extern effekt q0 Efterfrågan Q

48 Marknadsmisslyckanden P Total kostnad (Privat MC + Önskvärd extern effekt) jämvikt Utbud P* p0 Negativ extern effekt Efterfrågan q* q0 Q

49 Marknadsmisslyckanden P Önskvärd jämvikt Total kostnad Utbud med skatt pålagd Utbud P* Negativ extern effekt Efterfrågan q* Q

50 Marknadsmisslyckanden Kollektiva varor kännetecknas av att marginalkostnaden för konsumtionen är noll. Exempel: Fyrar, mp3-filer. Problem: Kan man inte ta betalt uppstår ingen marknad. Kan man ta betalt blir utfallet ineffektivt. Asymmetrisk information innebär att köpare och säljare inte har samma tillgång till information som är viktig för transaktionsbeslutet. Problem: Osäkerhet försvårar prissättningen.

51 Statens roll Marknadsmisslyckandena är ett vanligt skäl till statliga ingripanden. Staten kan öka effektiviteten genom att reglera, ta ut skatt/avgifter eller producera själv. Detta brukar kallas för allokeringspolitik och syftar till att styra resurserna så att utfallet blir effektivt. Två andra motiv för statligt engagemang i ekonomin: - Fördelningspolitik (jämlikhet/equity) - Stabiliseringspolitik (för att motverka konjunktursvängningarna)

52 Statens roll Problem med statens engagemang: Skatter ger effektivitetsförluster (i normalfallet). Kallas också dödviktskostnader. Dessa måste vägas mot värdet av det man kan åstadkomma med hjälp av skatterna. Detta kan ses som en nödvändig effektivitetsförlust. Om politiskt beslutsfattande medför ännu större ineffektivitet talar man om politikmisslyckanden.

53 Statens roll P Konsumentöverskott: Skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja p* och jämviktspriset. Producentöverskott: Skillnaden mellan producenternas marginalkostnad och jämviktspriset. Q* Q

54 Statens roll P KÖ Utbud med skatt pålagd Utbud pk P* Skatteintäkter pp Dödviktskostnad Efterfrågan PÖ Qs Q* Q

55 Arbetsmarknaden På arbetsmarknaden är det företagen som är köpare och individerna som är säljare. Flera särdrag: - Omfattande regleringar (lag och kollektivavtal). Centrala avtal gäller ofta i flera år. - Förhandlingar spelar stor roll, - Priset (lönen) används för att påverka motivation och lojalitet.

56 Kapitalmarknaden Två innebörder av ordet kapital: Realkapital och finansiellt kapital. Realkapital är ett samlingsnamn för utrustning och byggnader som används i produktionen. Kapital som produktionsfaktor. Finansiellt kapital är pengar som företagen använder för att finansiera sin verksamhet, genom att ge ut aktier eller låna pengar. Det sker på aktiemarknaden och kreditmarknaden.

57 Kapitalmarknaden Viktiga funktioner: - Omfördela kapital, mellan sektorer och individer och för enskilda individer över tiden. - Sprida risker. Priserna på värdepapper beror på förväntningar (risk, avkastning, alternativa placeringsmöjligheter). Priserna kan därför variera kraftigt. De är volatila.

58 Utrikeshandeln Två principer: Frihandel och protektionism. Protektionism = politik som syftar till att skydda inhemsk produktion med hjälp av tullar och andra handelshinder. Nationalekonomer brukar se positivt på frihandel. Bygger på tanken om komparativa fördelar. Specialisering och arbetsdelning ökar effektiviteten. Internationell strävan efter ökad frihandel under de senaste årtiondena.

59 Utrikeshandeln 1) Marknad utan utrikeshandel P Utbud p0 q0 Efterfrågan Q

60 Utrikeshandeln 2) Marknad med utrikeshandel P Utbud p0 Världsmarknadspris pw q0 Efterfrågan Q

61 Utrikeshandeln 2) Marknad med utrikeshandel P Utbud pw Efterfrågad kvantitet till det nya lägre priset q1 Efterfrågan Q

62 Utrikeshandeln 2) Marknad med utrikeshandel P Utbud Producenterna tillverkar mindre Pw Efterfrågan qp q1 Q

63 Utrikeshandeln 2) Marknad med utrikeshandel P Utbud q1 (inhemsk konsumtion) - qp (inhemsk produktion) = import Import pw Efterfrågan qp q1 Q

64 Utrikeshandeln 2) KÖ och PÖ utan utrikeshandel P Utbud KÖ p0 PÖ q0 Efterfrågan Q

65 Utrikeshandeln 2) KÖ och PÖ med utrikeshandel P Utbud KÖ pw PÖ Efterfrågan qp q1 Q

66 Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud Pris med tull pålagd pt pw Tull Efterfrågan qp q1 Q

67 Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud Konsumtionen minskar pt pw Tull Efterfrågan qp q2 Q

68 Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud Den inhemska produktionen ökar pt pw Tull Efterfrågan qp q2 Q

69 Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud KÖ pt pw Tull PÖ Efterfrågan qp q2 Q

70 Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud KÖ Tullintäkt (tull per enhet * importerad kvantitet) pt pw Tull PÖ Efterfrågan qp q2 Q

71 Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud KÖ Dödviktskostnad pt pw Tull PÖ Efterfrågan qp q2 Q

72 Grundläggande makrobegrepp Bruttonationalprodukten (BNP): Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Komponenter i BNP från användningssidan: Privat konsumtion (C) Investeringar (I) Offentlig konsumtion (G) Export (X) Lagerinvesteringar I försörjningsbalansen tar man även med importen (IM). BNP+IM = C+I+G+X+lager

73 Grundläggande makrobegrepp Inflation innebär att den generella prisnivån stiger. Detta är liktydigt med att penningvärdet försämras. Problem med inflation: - Skapar osäkerhet. Hög inflation varierar mer än låg inflation. - Konkurrenskraften kan drabbas. - Missgynnar sparande, gynnar lånande. Problem med deflation (fallande priser): - Hämmar ekonomisk aktivitet. Varför köpa i dag om det är billigare i morgon?

74 Grundläggande makrobegrepp Arbetslösheten mäts oftast som ett relativt tal antalet arbetslösa i procent av hela arbetskraften. Tre förklaringar till arbetslöshet: 1) För höga löner. 2) För liten efterfrågan. 3) Trögheter och dålig matchning. Strukturell arbetslöshet Friktionsarbetslöshet Konjunkturell arbetslöshet

75 Ekonomisk tillväxt Ekonomisk tillväxt innebär att BNP ökar. Tillväxten mäts oftast som den procentuella förändringen av BNP under tolv månader. Prisförändringar rensas bort, d.v.s. det som mäts är real BNP. Skilj mellan produktion och produktivitet. Produktiviteten är ett mått på hur effektivt arbetet utförs. Mäts som BNP per arbetad timme eller BNP per sysselsatt.

76 Ekonomisk tillväxt Källor till ekonomisk tillväxt Produktionsfaktorer: - Arbetskraft - Realkapital - Humankapital - Teknologi Yttre förutsättningar: - Geografi - Demografi - Institutioner

77 Ekonomisk tillväxt Svårt avgöra hur viktig var och en av faktorerna är. Mycket fokus på institutioner på senare år. Lagstiftning, traditioner, socialt kapital. Incitamenten för företag och privatpersoner spelar roll. Avkastningen måste vara tillräcklig för att stimulera till utbildning, arbete och företagande. Samtidigt behövs ett omvandlingstryck för att företagen ska tvingas förbättra verksamheten.

78 Hög- och lågkonjunktur Under de senaste 200 åren har BNP/capita i världen ökat kraftigt. Tillväxttakten varierar dock. BNP växer ibland snabbare, ibland långsammare än den långsiktiga trenden. Skillnaden mellan faktisk BNP och den trendmässiga produktionen kallas produktionsgap.

79 Hög- och lågkonjunktur BNP (Y) Högkonjunktur Potentiell BNP Lågkonjunktur Tid

80 Hög- och lågkonjunktur Den produktion som motsvaras av den långsiktiga trenden kallas potentiell BNP eller naturlig BNP. Kapaciteten i ekonomin används så mycket som möjligt, men utan att överansträngas. Avgörs av tillgången på produktionsfaktorer och på yttre förhållanden (institutioner, demografi, geografi). Kan inte mätas, bara beräknas.

81 AS-AD-modellen Aggregerad efterfrågan (AD) är den totala efterfrågan i ekonomin. Den blir större ju lägre priserna är. Y= C+I+G+NX Lägre priser ökar privat konsumtion, investeringar och nettoexport. Vi utgår från att alla andra faktorer hålls oförändrade, t.ex. prisnivån i andra länder. Ceteris paribus-antagandet.

82 AS-AD-modellen P Aggregerad efterfrågan (AD) Y

83 AS-AD-modellen Aggregerat utbud står för det totala utbudet i ekonomin. På lång sikt har prisnivån ingen inverkan på produktionsvolymen. Den avgörs av tillgången på produktionsfaktorer och yttre omständigheter. Den långsiktiga AS-kurvan är därför en vertikal linje.

84 AS-AD-modellen P Långsiktigt aggregerat utbud (LRAS) Y

85 AS-AD-modellen På kort sikt kan det däremot finnas ett samband mellan BNP och prisnivå. Ju större produktion, desto högre priser. Den kortsiktiga AS-kurvan (SRAS) lutar därför positivt. En förklaring är att kostnaderna per producerad enhet stiger med ökad volym. Ju större produktionen är jämfört med LRAS, desto brantare blir SRAS. Övertid och dyrare teknik.

86 AS-AD-modellen P LRAS SRAS Y

87 AS-AD-modellen Skärningspunkten mellan AD-kurvan och den kortsiktiga AS-kurvan avgör jämvikten i ekonomin (prisnivå och produktionsvolym) på kort sikt. I det här fallet sammanfaller den kortsiktiga jämviktsproduktionen med den långsiktiga. Inget produktionsgap.

88 AS-AD-modellen P LRAS SRAS AD Y

89 AS-AD-modellen Jämvikten är inget stabilt tillstånd. Externa chocker skiftar AD-kurvan eller SRAS-kurvan. AD skiftar när privat eller offentlig efterfrågan förändras. Förändrade förväntningar (C+I), händelser utomlands (NX) eller stabiliseringspolitik (G, C eller I). SRAS skiftar när kostnaderna för produktionen påverkas. Råvarupriser, löner, marknadsstrukturer, utbudspolitik.

90 AS-AD-modellen P LRAS SRAS P1 B P0 A AD Y Y0 Y1

91 AS-AD-modellen P LRAS p1 B SRAS p0 A AD Y Y1 Y0

92 AS-AD-modellen Efterfrågechocker påverkar priser och produktion i samma riktning: Antingen stiger båda, eller så faller båda. Utbudschocker leder antingen till högre priser och mindre produktion eller lägre priser och mer produktion. Om jämvikten rubbas kommer marknadskrafterna efter hand att skifta SRAS så att produktionsgapet sluts. Y > LRAS skapar lönetryck uppåt. Y < LRAS skapar lönetryck nedåt.

93 AS-AD-modellen P LRAS P2 C SRAS P1 B P0 A AD Y Y2 Y1

94 AS-AD-modellen P LRAS p1 B SRAS p2 C AD Y Y1 Y2

95 AS-AD-modellen Detta gäller entydigt vid efterfrågechocker. Vid utbudschocker är läget mer komplicerat. Det är möjligt att förändringarna påverkar den potentiella produktionen, t.ex. för att teknologin har förbättrats. I så fall förskjuts inte bara SRAS utan också LRAS. Ingen anledning att tro att SRAS ska skifta så att vi återgår till den ursprungliga jämviktsproduktionen.

96 AS-AD-modellen P LRAS p1 B SRAS p0 A AD Y Y1 Y0

97 AS-AD-modellen En viktig fråga är hur lång tid det tar för ekonomin att röra sig tillbaka till den potentiella produktionsnivån (LRAS) om marknadskrafterna sköter anpassningen. Om marknaderna är stela och priserna trögrörliga varar lågkonjunkturen längre. Ett vanligt antagande är att det är särskilt svårt att sänka de nominella lönerna. De är trögrörliga nedåt.

98 Stabiliseringspolitik Detta ger utrymme för den tredje typen av statligt ingripande: Stabiliseringspolitik. Denna idé slog igenom under depressionen på 30-talet (Keynes m.fl.). Tanke: Stimulera ekonomin i lågkonjunktur och strama åt i högkonjunktur. Expansiva/kontraktiva åtgärder. Kontracyklisk politik. Två sorter: Penningpolitik (monetary policy) och finanspolitik (fiscal policy).

99 Finanspolitiken Finanspolitiken sköts av regeringen. Verktyg: Skatter, offentlig konsumtion, offentliga investeringar. Staten bidrar automatiskt till att jämna ut konjunktursvängningarna utan att några särskilda beslut behövs. Det beror på att konjunkturen påverkar skatteintäkter och arbetslöshetsunderstöd m.m. De kallas därför automatiska stabilisatorer.

100 Finanspolitiken Två alternativ till passivitet: Strävan efter budgetbalans. Förstärker konjunktursvängningarna. Diskretionär finanspolitik. Aktiva beslut om sänkta skatter eller högre utgifter. Rekommenderas främst vid stora störningar. Svårigheter: - Kan förstärka fluktuationerna om åtgärderna kommer vid fel tidpunkt. - Risk att politiken blir för expansiv. - Möjliga konflikter med andra mål.

101 Finanspolitiken Om politiken genomgående är för expansiv kommer det att leda till inflation. Budgetunderskott (public deficit) kan finansieras via sedelpressarna eller via lån. Lånar man stiger statsskulden (national debt). Det minskar utrymmet för framtida politik. Risk för skuldkriser. Viktig fråga: Till vad används lånen? Investeringar kan ge avkastning i form av högre BNP kanske bättre att låna än att låta bli?

102 Penningpolitiken Centralbanken sköter penningpolitiken genom att påverka penningmängd (money supply) och ränta(interest rate). Styrningen sker via penningmarknaden, marknaden för lån med kort löptid. Efterfrågan på pengar som betalningsmedel beror bland annat på räntan. Ju högre ränta, desto mindre attraktivt blir det att hålla kontanter. Andra faktorer: Prisnivån, inkomstnivån och möjligheten att betala med kort, checker etc.

103 Penningpolitiken Ränta Efterfrågan Penningmängd

104 Penningpolitiken Utbudet på pengar beslutas av centralbanken. Det är därmed oberoende av ränteläget. I vårt marknadsdiagram blir utbudskurvan därför en vertikal linje. Räntan bestäms av skärningspunkten mellan utbuds- och efterfrågekurvorna. Normalt sätter centralbanken en viss ränta och låter utbudet anpassa sig. Lägre ränta förutsätter större utbud.

105 Penningpolitiken Ränta Utbud r1 Efterfrågan Penningmängd

106 Penningpolitiken Ränta Utbud r1 Efterfrågan r2 Penningmängd

107 Penningpolitiken En räntesänkning stimulerar ekonomin genom att det blir billigare att låna till konsumtion och investeringar. Även tillgångspriserna (asset prices) påverkas. Lägre räntor gör att priserna på aktier och fastigheter stiger. Hushållens förmögenheter ökar, vilket också bidrar till att öka konsumtionen. Detta är samtidigt en komplikation för centralbanken. Låga räntor kan bädda för spekulativa bubblor. Därmed kan den finansiella stabiliteten hotas.

108 Penningpolitiken Svårigheter i penningpolitiken: Det tar lång tid innan politiken verkar. Effekten som störst efter 1-2 år. Politikens inverkan på långräntorna är inte självklar. De styrs av marknaden och beror på inflationsförväntningarna. Politiken kan bli verkningslös i ett läge med fallande priser. Om räntan är noll går det inte att stimulera ekonomin mer. Likviditetsfälla.

109 Stabiliseringspolitik Stabiliseringspolitiken blir viktigare ju sämre marknaden själv klarar att återgå till den potentiella produktionsvolymen. Källa till lång debatt mellan olika ekonomiska skolor. Ambitionsnivå och värderingar påverkar. Yttre omständigheter: Utrikeshandel, skuldsättning, internationella åtaganden.

110 Stabiliseringspolitik Stark tilltro till stabiliseringspolitiken under och 60-talen. Försök att finjustera konjunktursvängningarna. Förändrade villkor på 1970-talet: Oljekris (utbudschock) och förändrat beteende p.g.a. inflationsförväntningar skapade stagflation, d.v.s. inflation och stigande arbetslöshet på en gång. Omläggning av politiken sedan dess. Inflationsbekämpning i fokus. Normpolitik, oberoende centralbanker.

111 Avvägningen inflation-arbetslöshet Tidigare trodde man att det gick att åstadkomma en konstant lägre arbetslöshet genom att låta inflationen gå upp. Phillipskurvan lutade negativt. Numera är mainstream-uppfattningen att arbetslöshet under en viss nivå leder till stigande inflation. Non-accelerating inflation rate of unemployment (NAIRU). Enda sättet att minska arbetslösheten konstant är utbudspolitik som skiftar LRAS. Phillipskurvan är vertikal på lång sikt.

112 Avvägningen inflation-arbetslöshet Inflation Prisnivå SRAS B AD B A A Arbetslöshet BNP

113 Avvägningen inflation-arbetslöshet Inflation Prisnivå SRAS C C B AD B A A Arbetslöshet BNP

114 Avvägningen inflation-arbetslöshet Inflation Prisnivå SRAS D C D C B AD B A A Arbetslöshet BNP

115 Avvägningen inflation-arbetslöshet För att få inflationen att sjunka krävs enligt modellen en period av arbetslöshet som är större än NAIRU. Arbetslöshetens stålbad.

116 Avvägningen inflation-arbetslöshet Inflation D E Arbetslöshet

117 Avvägningen inflation-arbetslöshet Inflation D F E Arbetslöshet

118 Avvägningen inflation-arbetslöshet Inflation D F E A Arbetslöshet

119 Avvägningen inflation-arbetslöshet P LRAS SRAS P0 D p1 E AD Y Y1 Y0

120 Avvägningen inflation-arbetslöshet P LRAS SRAS P0 D p1 E AD p2 A Y Y1 Y2

121 Den öppna ekonomin Bytesbalansen (current account) visar om ett land har överskott eller underskott i sina affärer med omvärlden. Sverige har ett stort överskott. Vår produktion är större än vår resursanvändning. Vi lånar ut överskottet. Offentligt + privat sparande = Investeringar + nettoexport (+lager) Långvariga underskott i bytesbalansen kan bli problematiska. Måste finansieras med lån.

122 Den öppna ekonomin Växelkursen (exchange rate) är värdet på en valuta, uttryckt i en annan valuta. Exempel: En USA-dollar kostade 6,75 svenska kronor den 16 mars. En krona kostade 0,15 dollar. När en valuta ökar i värde säger man att den apprecierar. Om den depreciserar minskar den i värde. Skilj på detta och revalvering/ devalvering uppskrivning och nedskrivning av en fast växelkurs.

123 Den öppna ekonomin Växelkurserna kan variera kraftigt. Inte alltid tydligt varför. Företag med verksamhet i flera länder kan försäkra sig mot kursförändringar kurssäkring. Finansiella placerare försöker förutse hur växelkurserna utvecklas. Samma förväntade avkastning överallt (justerat för risk).

124 Den öppna ekonomin Utrikeshandeln påverkar stabiliseringspolitikens villkor. - Importläckage - Stimulanser som ökar inflationstakten kan försvaga konkurrenskraften. Globaliseringen ger hårdare konkurrens och gör det svårare att ha andra skattesatser och arbetskostnader än andra länder.

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 7 februari 2012 Statens roll. Plan eller marknad? Arbetsmarknad och kapitalmarknad Utrikeshandel Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Statens roll.

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 13 mars 2012 Den öppna ekonomin Förväntningarnas betydelse Sveriges ekonomiska utveckling Nationalekonomiska riktningar Anders Fjellström, Nationalekonomiska

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin Sandra Backlund och Johanna Wiss NEK 1 och 2 i) Utrikeshandel och valuta ii) Finansiella kriser iii) Sveriges utveckling

Läs mer

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark.

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark. NATIONALEKONOMI VFTF01 Höstterminen 2010 Examinator: Åsa Hansson Skriftlig tentamen Datum: 2010 10 18 Tid: 8.00 13.00 Plats: E:3308, E:3319, E:3336 Anvisningar: Besvara frågorna på lösa ark om inget annat

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Kapitel 7 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Nu har vi analyserat de tre viktigaste företeelser inom makroekonomin var för sig: konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. I och med

Läs mer

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011

Tillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Tillväxt på lång och kort sikt Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Föreläsning I i) Tillväxt ii) Penningvärde iii) Konjunktur i ) Tillväxt, Miljö, Fördelning Tillväxt ökning av

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

P * Låg marginell betalningsvilja D Q Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 Eurokrisen Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Framtida primära budgetöverskott räcker inte för att klara räntor

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG.

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift : poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 16.6.2003 Uppgift 1 (10 poäng) FLERVALSUPPGIFT RINGA IN RÄTT ALTERNATIV RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR

Läs mer

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-06 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Avanza Bank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014 Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 20 maj 2014 Inledning Uppgifterna delas i 5 grupper enligt de 5 planerade passen. Daniel kommer att gå igenom de allra flesta av dessa på övningsgenomgångarna.

Läs mer

Ränta och växelkurs i och utanför EMU*

Ränta och växelkurs i och utanför EMU* NILS GOTTFRIES Ränta och växelkurs i och utanför EMU* Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig

Läs mer

Momentplanering: Samhällsekonomi

Momentplanering: Samhällsekonomi Momentplanering: Samhällsekonomi Ekonomi betyder hushållning, hushållning med knappa resurser, vilket alltid har varit en faktor i människors liv, även på samhällsnivån ända sedan samhällen började växa

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer