Utredning MediaCenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning MediaCenter"

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 152 (166) 98 Utredning MediaCenter Under Förbundsfullmäktiges sammanträde , 10, under rubriken Kommunernas avgifter år 2015 lämnade Lotta Åman, (s), Arvidsjaur in skrivelsen Stämmodirektiv från Arvidsjaurs kommunfullmäktiges protokoll , 71. På Lotta Åmans förslag beslutade Förbundsfullmäktige att presidiets förslag för 2015 bifalls att styrelsen får uppdraget att i det fortsatta arbetet med Kommunförbundet 2015 väga in de synpunkter som framkommer i bilagda Stämmodirektiv till Kommunförbundet Norrbottens Förbundsfullmäktige i Jokkmokk 24 april beslutat i av fullmäktige i Arvidsjaur , 71 att styrelsen får uppdraget att utreda MediaCenter enligt intentionerna i den skrivelse som inlämnats av Arvidsjaurs kommun Utredaren Ylva Hedkvist Hansen sammanfattar utredningen enligt nedan: MediaCenter (MC) ska fortsatt vara en del av Kommunförbudet i Norrbotten. Utredaren gör den konklusionen utifrån samtal med samtliga skol/förvaltningschefer i Norrbotten län samt två webbenkäter: en som adresserats till samtliga pedagoger i Norrbottens län och en som adresserats till samtliga skolledare i Norrbottens län. I utredningen har det framkommit att kännedom om upphovsrätt och offentlig visningsrätt inte alltid är glasklar för användarna. Här har MC en viktig roll att fylla genom att tillhandahålla media som är tillåten att använda i undervisningen. Utredaren konstaterar att kontinuerlig information och marknadsföring om MC och dess tjänster måste göras för att öka nyttjandet. En utåtriktad verksamhet mot skolor och förskolor bör startas upp. När det gäller förskolan har det tydligt framgått i både samtal med skolchefer och i pedagog- och skolledarenkäterna att den gruppen inte prioriteras När det gäller digital information såsom hemsidan har många, framförallt pedagogerna, uttryckt frustration över söktjänsten och många har också uttryckt att sidan upplevs som väldigt svårnavigerad och otydlig. Det är pedagoger som är den huvudsakliga målgruppen så det är viktigt att deras åsikter tas på allvar. Dessutom är webbsidan MC:s ansikte utåt och för de som använder enbart strömmande media kanske den enda kontakt användaren har med MC. Därför bör hemsidan struktureras om och söktjänsten optimeras. Vi behöver hjälp med det omdefinierade lärandet, vi har tekniken men det är ju bara början. - en ganska samstämmig röst efterfrågar IKT-pedagogisk kompetens. Utredningens resultat visar att IKT-pedagogiskt stöd efterfrågas på alla ni-

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 153 (166) våer, från skolchefer till pedagoger. Alla kommuner utom ett fåtal har eller är på väg att starta med 1:1satsningar som ett led i att digitalisera skolan. Ett fåtal av dessa kommuner har egen IKT-pedagogisk kompetens och upplever själva att de har kommit ganska långt. I många av kommunerna har man satsat på tekniken och efterfrågar nu IKT-pedagogiskt stöd. Detta är något som MC skulle kunna bistå med anser många både skol/förvaltningschefer, skolledare och pedagoger. I länet finns både lokala och regionala aktörer med olika kompetens när det gäller IKT-pedagogik, exempelvis Filmpool Nord, CEMiT i Piteå och Skoldatateket i Boden. Om dessa aktörer på något sätt samverkade skulle de utgöra en stor resurs. Förslag till fortsatt utvecklingsarbete: Information, informationsspridning och användarvänlighet Förbättra informationen som sådan Förbättra informationsvägarna Förbättra hemsidan så den blir enklare att använda Förbättra informationen om utbudet via elevinloggning Förbättra informationen om utbudet till förskolepersonal IKT -pedagogiskt stöd Utred hur IKT-pedagogiskt stöd till verksamheten kan utformas och utvecklas inom ramen för MediaCenter. Kansliets förslag Att styrelsen föreslår förbundsfullmäktige Att utredningen med godkännande läggs till handlingarna Att Att Att MediaCenter även i fortsättningen ska vara en del av Kommunförbundet Norrbotten styrelsen får i uppdrag att under 2015 utreda hur verksamheten kan förbättras i enlighet med utredningens förslag de förbättringar som kan genomföras inom befintlig ram genomförs under 2015 Att resultatet avrapporteras till förbundsfullmäktige 2016./. Bilaga.. Lotta Åman, (s), Arvidsjaur, läser upp följande synpunkter från Arvidsjaurs kommun, undertecknad av Anette Rylén, skolchef, och Britt-Inger Hedman, ordförande BoU. Hon vill att synpunkterna noteras till protokollet: Två dagar för att yttra sig i utredningen om Mediacenter är allt för kort tid. Av det vi hunnit sätta sig in i framkommer inget som gör att vi ändrar uppfattning.

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 154 (166) Det sammanfattande förslaget om förbättrad information och förbättrade informationsvägar mm säger inget om vad vi får för pengarna. Hur kommer det sig att avgifterna inte sänks trots minskade kostnader för personal och porto? Styrelsen diskuterar ärendet, varefter ordföranden föreslår att kansliets förslag utökas så att tredje att-satsen lyder Att styrelsen får i uppdrag att under 2015 utreda hur verksamheten kan förbättras i enlighet med utredningens förslag och i samverkan med regionala och lokala aktörer och att finansiering av åtgärder i första hand sker inom den finansiella ramen och att de i andra hand finansieras genom eget kapital. Styrelsen beslutar föreslå Förbundsfullmäktige Att utredningen med godkännande läggs till handlingarna Att Att MediaCenter även i fortsättningen ska vara en del av Kommunförbundet Norrbotten styrelsen får i uppdrag att under 2015 utreda hur verksamheten kan förbättras i enlighet med utredningens förslag och i samverkan med regionala och lokala aktörer Att resultatet avrapporteras till förbundsfullmäktige 2016 Att finansiering av åtgärder i första hand sker inom den finansiella ramen och att de i andra hand finansieras genom eget kapital Styrelsen beslutar Att Att de förbättringar som i huvudsak kan genomföras inom befintlig ram genomförs under 2015 kansliet får uppdraget att utreda möjligheter till förstärkning av MediaCenter med den IKT-kompetens som utredaren föreslår Till protokollet noteras synpunkter från Arvidsjaurs kommun, undertecknade av Anette Rylén, skolchef, och Britt-Inger Hedman, ordförande BoU: Två dagar för att yttra sig i utredningen om Mediacenter är allt för kort tid. Av det vi hunnit sätta sig in i framkommer inget som gör att vi ändrar uppfattning. Det sammanfattande förslaget om förbättrad information och förbättrade informationsvägar mm säger inget om vad vi får för pengarna. Hur kommer det sig att avgifterna inte sänks trots minskade kostnader för personal och porto?

4 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Utredningens uppdrag... 3 Nuläge... 3 Uppdraget... 3 Riktlinjer... 3 Bakgrund... 4 Historik och utveckling... 4 Utredningens tillvägagångssätt och metoder... 6 Utfall av enkätundersökningen Kartläggning av alternativ till MC samt liknande regionala och lokala aktörer... 8 Resultat... 8 Nulägesbeskrivning av medieanvändningen och utvecklingen i kommunerna... 8 Användning av media i undervisningen... 9 Hur går man tillväga för att visa media?... 9 Pedagogers och skolledares kännedom om och användning av Media Center Norrbotten På vilket sätt använder pedagoger och skolledare MC? Hur möjliggör skolledarna för pedagogerna att kunna använda MC tjänster i undervisningen? Ska Media Center Norrbotten utveckla eller utöka någon av sina tjänster? Alternativ till MC samt liknande regionala och lokala aktörer Alternativ till MC: SLI Education AB Fimpool Nord Medialab- Regional Kompetenscentrum Bilaga 1: Samtal med skolchefer Bilaga 2: Webbenkät pedagoger Bilaga3: Webbenkät skolledare... 20

5 2 Sammanfattning MC ska fortsatt vara en del av Kommunförbudet i Norrbotten. Utredaren gör den konklusionen utifrån samtal med samtliga skol/förvaltningschefer i Norrbotten län samt två webbenkäter: en som adresserats till samtliga pedagoger i Norrbottens län och en som adresserats till samtliga skolledare i Norrbottens län. I utredningen har det framkommit att kännedom om upphovsrätt och offentlig visningsrätt inte alltid är glasklar för användarna. Här har MC en viktig roll att fylla genom att tillhandahålla media som är tillåten att använda i undervisningen. Utredaren konstaterar att kontinuerlig information och marknadsföring om MC och dess tjänster måste ske för att öka nyttjandet. En utåtriktad verksamhet mot skolor och förskolor bör startas upp. När det gäller förskolan har det tydligt framgått i både samtalen med skolchefer och i pedagog- och skolledarenkäterna att den gruppen inte prioriteras När det gäller digital information såsom hemsidan har många, framförallt pedagogerna, uttryckt frustration över söktjänsten och många har också uttryckt att sidan upplevs som väldigt svårnavigerad och otydlig. Det är pedagoger som är den huvudsakliga målgruppen så det är viktigt att deras åsikter tas på allvar. Dessutom är webbsidan MC:s ansikte utåt och för de som använder enbart strömmande media kanske den enda kontakt användaren har med MC. Därför bör hemsidan struktureras om och söktjänsten optimeras. Vi behöver hjälp med det omdefinierade lärandet, vi har tekniken men det är ju bara början. - en ganska samstämmig röst efterfrågar IKT-pedagogisk kompetens. Utredningens resultat visar att IKTpedagogiskt stöd efterfrågas på alla nivåer, från skolchefer till pedagoger. Huvuddelen av kommunerna har eller är på väg att starta 1:1satsningen (en dator per elev) som ett led i att digitalisera skolan. Ett fåtal av dessa kommuner har egen IKT-pedagogisk kompetens och upplever själva att de har kommit ganska långt. I de flesta kommuner har man satsat på tekniken och efterfrågar nu IKT-pedagogiskt stöd. Detta är något som MC skulle kunna bistå med anser många, både skol/förvaltningschefer, skolledare och pedagoger. I länet finns både lokala och regionala aktörer med olika kompetens när det gäller IKT-pedagogik, exempelvis Filmpool Nord, CEMiT i Piteå och Skoldatateket i Boden. Ett utvecklat samarbete mellan dessa och MC skulle sannolikt medföra stora synergieffekter.

6 3 Utredningens uppdrag Nuläge Under framför allt de senaste åren har någon/några kommuner, främst av ekonomiska skäl, ifrågasatt verksamheten vid Media Center Norrbotten (MC). Ett argument har varit att motsvarande utbud och service finns att tillgå via andra leverantörer till en lägre kostnad. Dessa kommuner har dock haft en felaktig utgångspunkt då de utgått ifrån att MC ekonomi fortfarande är en separat del av förbundets totala verksamhet och ekonomi, vilket det inte är (se Historik och utveckling nedan). Styrelsen och sedermera fullmäktige har, efter ett initiativ från Arvidsjaurs kommun, beslutat att en utredning om MC framtid inom förbundet ska genomföras och återrapporteras under Filmpool Nord (FPN) har initierat en utredning om att eventuellt. inrätta ett Medialab, vilket innebär att tillhandahålla tjänster såsom fortbildning och kompetensutveckling i nya medier såväl när det gäller teori, metoder och teknik. Frågan har under försommaren 2014 utretts av Lars Persson. FPN går nu vidare med planering inför att etablera ett Medialab. Ägarna har tydligt uttryckt att eventuella samordningseffekter med MC ska utredas. Uppdraget Huvudfrågeställningen för utredningen lyder, något förenklat vill kommunförbundets medlemmar nu och under överskådlig framtid att Media Center Norrbottens verksamhet fortsatt ska vara en del av Kommunförbundets uppdrag? Riktlinjer Vilken kunskap har de som är verksamma i skola/förskola om MC och dess tjänster och hur nyttjas dessa tjänster? I utredningen ska det framgå vad som krävs för att öka nyttjandet av MC. Hur ser behovet av medietjänster ut i framtiden? Finns det idag jämförbara och billigare alternativ till MC:s utbud och verksamhet? Utredningen ska bedrivas i samråd med FPN och eventuella synergieffekter med Medialab ska redovisas. Direktören är uppdragsgivare. Personalen vid MC fungerar som bollplank och stöd i utredningen. Catarina Lundqvist, FoUI Norrbotten, stöttar främst avseende utformning av enkät och intervjufrågor. Ett lämpligt urval av pedagoger och pedagogiska ledare ska ingå som respondenter i utredningen (samtliga kommuner ska beröras). Skolchefsnätverket utgör referensgrupp (samråd med utvecklingsstrategerna vid Kommunförbundet i Norrbotten Marita Björkman/Maria Lavander).

7 4 Bakgrund MC är en integrerad del inom Kommunförbundet Norrbotten. Kunder är i första hand länets kommuner, där MC i huvudsak servar utbildningsförvaltningarna. Exempel på andra kunder är Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, folkhögskolor, friskolor, studieförbund och utbildningsföretag, vilka tecknar egna avtal med MC. Verksamheten ska i huvudsak stödja pedagoger, ledare och annan personal inom skolan i deras arbete för att uppnå de olika kunskapsmålen i skolan, samt att främja individers olika inlärningssätt via användandet av media i undervisningen, som ett komplement till litteraturen. Ambitionen är att MC:s kunder ska erbjudas ett rikt och aktuellt utbud av undervisningsmedia, i form av DVD med färdigt arbetsmateriel samt en möjlighet att se filmerna via webben, som streaming/strömmande media. Utbudet uppdateras dagligen, och man kan se hela utbudet på - vilket är Strävan är att hålla en så hög kvalitet som möjligt på service, utbudet av pedagogisk film och övrig media samt tillgängligheten till detta. Ett fundament är att MC genom sin verksamhet stödjer skolor att använda media och teknik i undervisningen och att MC ansvarar för de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, för att skolorna på ett enkelt och lagligt sätt ska kunna ha tillgång till media i undervisningen (Källa: Kommunförbundet Norrbottens Verksamhetsplan 2014). Historik och utveckling I början av 1970-talet startade AV Centralen i Norrbotten sin verksamhet (vilket idag är MediaCenter Norrbotten). Den nya läroplanen LGR-69 kom med nya pedagogiska grepp och anvisningar för arbetssätt som krävde nya läromedel. För att inte enskilda skolor eller kommuner skulle lägga ner arbete och göra investeringar för att spela in eller köpa in radio- och TV-program var för sig, startas en AV Central i de flesta av Sveriges län. Under 70-talet, när verksamheten startades var användning av 16 mm projektorer det vanligaste. Under hela sjuttiotalet och längre än så fanns Tandbergs rullbandspelare för ljudmateriel. De var populära i klassrummen. På åttiotalet kom VHS och de första videokamerorna för utlåning på AV Centralen. Kunnig personal fanns också tillgänglig, vilka åkte runt till skolorna i länet och genomförde videofilmnings- och redigeringskurser. Under slutet på 90-talet erbjöds, förutom utlåning av filmer till skolorna även kursverksamhet och utlåning av utrustning. Ett antal IT pedagoger projektanställdes och AV Media deltog aktivt i den stora IT-satsningen, ITIS, för skolorna i Norrbotten. Tekniken har utvecklats från 16 mm projektorer till dagens strömmande teknik. Ljud och videofiler spelas idag upp på

8 5 mottagarens dator, surfplatta eller mobiltelefon samtidigt som de överförs över ett nätverk t.ex. internet. Det media man som pedagog vill använda finns tillgängligt direkt via nätverket. I tabell 2 kan man se att fysiska media dvs. CD/DVD minskar och strömmande media ökar. Alla titlar finns inte som strömmande ännu, så DVD erbjuds fortfarande. Numera tituleras verksamheten MediaCenter Norrbotten. Innan dagens benämning, när verksamheten startade, hette det först AV Centralen och därefter AV Media. Tabell 2 Statistik för utlåning av media ÅR DVD Ped data UR-ljud URvideo VHS Strömmande (Källa: Kommunförbundet Norrbottens årsredovisningar) Med grund i skolchefsnätverkets inriktning om att MC ska fokusera på basutbudet, d v s dagens verksamhet, har verksamheten effektiviserats i takt med teknikutvecklingen. Bland annat har antalet anställda kunnat minskas minskats från som högst 6 tjänster till dagens 2,5. I ekonomiska termer har MC resurser under de senast 10 åren reducerats med cirka 40 %.

9 6 Utredningens tillvägagångssätt och metoder För att få en heltäckande bild av både pedagogers användning av MC:s tjänster samt hur förankring, förtrogenhet med och användning av MC:s tjänster ser ut på skolchefs- och skolledarnivå har undersökningen adresserat skolchefer, skolledare och pedagoger. Personliga samtal har genomförts med samtliga skol/förvaltningschefer i Norrbottens 14 kommuner. Två webbenkäter har genomförts: en enkät till skolledare och en enkät till alla pedagoger. Det är en totalundersökning eftersom den utgått till alla skolledare och pedagoger i länets alla 14 kommuner. Webbenkäten för pedagoger är stommen i utredningen eftersom de är de huvudsakliga användarna. Samtalen med skol/förvaltningscheferna och skolledarnas webbenkät används som ett kompletterande material till pedagogernas webbenkät. Samtal och enkäter har utgått ifrån följande punkter Vet politiker, skolchefer, rektorer vad MC är och vilka tjänster som erbjuds? Vet pedagogerna vad MC är och vilka tjänster som erbjuds? Hur används tjänsten/tjänsterna? Fysiska media och/eller streaming? Finns det några hinder för kunderna såsom teknik, utbildning information mm? Finns det behov av utveckling? Behöver kunderna informeras, behövs marknadsföring av MC:s utbud? Vilka möjligheter har kommunerna att ta del av MC utbud (t.ex. nätverkshastighet)? Har användarna i kommunerna behov av pedagogisk och teknisk utbildning med stöd av MC:s personal? Utfall av enkätundersökningen. Svarsfrekvensen för pedagogernas webbenkät uppgick till 22 % vilket innebär att totalt 1097 av 4882 har besvarat enkäten. Dock är det stora skillnader i svarsfrekvensen mellan de olika kommunerna (se tabell 1). Jokkmokk uppnår en svarsfrekvens på 46 % medan Älvsbyn endast uppnår 10 %. Detta måste tas med i beräkningen när resultatet tolkas. I föreliggande huvudrapport görs ingen uppdelning på kommunnivå, utan svaren redovisas för länet. Här måste man ta i beaktande kommunernas varierande storlek. Även om Luleå kommun inte utmärker sig med så mycket större andel respondenter sett till svarsfrekvensen inom respektive kommun(27 % av pedagogerna i Luleå kommun svarade) så utgör de 402 respondenterna från Luleå en stor del av det totala antalet respondenter i undersökningen. Det innebär att Luleå är något överrepresenterat i denna undersökning. Luleå utgör ca 30 % av Norrbottens befolkning, här utgör de ca 37 %

10 7 av det totala antalet respondenter. Utredningen har kontrollerat för eventuella effekter av detta men finner inga negativa effekter i termer av påverkan på enskilda frågor. Vid totalundersökningar samt webbaserade undersökningar finns generellt risk för en lägre svarsfrekvens, vilket togs i beaktande vid utredningens val av metoder och urval. Dock övervägde de uppskattade fördelarna med att göra en totalundersökning, d v s att adressera samtliga pedagoger i länet. Den uppnådda svarsfrekvensen på 22 % betraktas som något låg men bedöms ändå som tillfredsställande utifrån de förutsättningar som givits. Vid tolkning av svaren ska man dock förhålla sig till det generella metodologiska dilemmat att individer som är bekanta med fenomenet ifråga också tenderar ha en högre motivation att delta i undersökningen/enkäten, både de som är positivt inställda och de som har kritiska synpunkter att förmedla. I detta fall kan det innebära att de personer som sedan tidigare har en kännedom om MC och/eller använder MC också har en större motivation att delta i enkätundersökningen. Utredaren har haft svårigheter med information om webbenkäterna till skolledare och pedagoger. I och med att organisationerna ser olika ut i kommunerna och att spridningen av enkäten har gått genom många olika led finns risk för att enkäten inte alltid nått målgruppen på ett tillfredställande sätt. Första utskick gjordes den 29/9 och sista svarsdatum var satt till den 10/10. Tre påminnelser fick göras, absolut slutdatum var 30/10. Tabell 1 Svarsfrekvens i procent lärare/pedagoger Kommun Antal svar i procent Kommun Antal svar i procent Jokkmokk 46 % Övertorneå 20 % Haparanda 42 % Arjeplog 19 % Arvidsjaur 36 % Pajala 19 % Överkalix 28 % Piteå 15 % Kalix 27 % Gällivare 14 % Luleå 27 % Kiruna 13 % Boden 21 % Älvsbyn 10 % Totalt antal svarande: 1097 av 4882 Många av frågorna i enkäten är flervalsfrågor vilket innebär att man kunnat välja flera alternativ. Svarsfrekvensen för skolledare uppgick till totalt 95. Att hitta statistik för hur många rektorer och framförallt förskolechefer det finns i de olika kommunerna har utredaren inte lyckats med. En del av kommunerna har så få rektorer att de inte räknas in i statistiken.

11 8 När det gäller förskolechefer har utredaren inte hittat någon sådan statistik. Utredaren har tagit kontakt via mail med de olika kommunerna och begärt information om hur många rektorer och förskolechefer man har anställda. Några har svarat men långtifrån alla. Eftersom det inte är möjligt att redovisa skolledarnas svarsfrekvens i procent för alla kommuner väljer utredaren att inte använda det alls. Även i denna enkät måste det tas i beaktande att svaren inte är viktade i termer av kommunstorlek. I Arjeplog har en skolledare svarat. I sammanställningen av skolledarenkäten utgör denne individ 1 % av samtliga respondenter. Arjeplog har två skolledare anställda en av dessa utgör då 50 % av Arjeplogs skolledare. Även i denna enkät är många av frågorna flervalsfrågor vilket innebär att man kunnat välja flera alternativ. Kartläggning av alternativ till MC samt liknande regionala och lokala aktörer När det gäller frågan om det finns jämförbara och billigare alternativ till MC:s utbud och verksamhet har Håkan Lindberg, ansvarig för MC, tillsammans med utredaren processat frågan. Utredaren har kontaktat och pratat med relevanta aktörer såsom Mats Persson Holm VD SLI Education AB. När det gäller Filmpool Nord och MediaLab har utredaren haft två träffar med Lars-Eric Larsson, filmkonsulent för barn och ungdom vid Filmpool Nord. Vid ett tredje tillfälle deltog Filmpool Nords VD Susann Johansson och Håkan Lindberg, ansvarig på MC. Resultat Nulägesbeskrivning av medieanvändningen och utvecklingen i kommunerna I syfte att kontextualisera MC:s nyttjande avser föreliggande avsnitt ge en beskrivning av kommunernas medieanvändning generellt och hur man i kommunerna arbetar med digitalisering i skolan. 1:1 satsning I samtalen med skolcheferna framkommer att nästintill samtliga kommuner satsat på 1:1 - dvs. en dator till varje elev. Några av kommunerna var ganska tidiga med detta och är nu inne på sin andra vända. Eleverna i dessa kommuner har från årskurs sju och uppåt tillgång till egna datorer. De flesta kommuner startar sin satsning under detta läsår. Nästintill samtliga gymnasieelever i Norrbotten kommer att ha tillgång till egna datorer under läsåret När det gäller högstadiet är det fyra kommuner som inte satsar på 1:1. Nästa steg är mellanstadiet och även där är det några kommuner som kommer att satsa under de kommande åren. Hur man implementerar 1:1 satsningen ser också olika ut i kommunerna. I upphandlingen ingår ofta en kort utbildning. En del

12 9 kommuner har valt detta alternativ. I några kommuner har man ITpedagogiskt stöd sedan förut. Någon kommun har anställt ITutvecklare. Ytterligare någon har projektanställt IKT-pedagogiskt kompetens. Andra har köpt in kompetens utifrån t.ex. Rektorsakademin som ett komplement till sin egen IT-kompetens. Några kommuner har anställt förstelärare som kan ha mer eller mindre tid för IKT-pedagogiskt stöd i sina tjänster. Sammanfattningsvis har de flesta kommunerna investerat i tekniken. Ett fåtal kommuner har även satsat när det gäller IKT-pedagogiskt stöd - något som många nu menar är nästa steg. Användning av media i undervisningen 91 % av respondenterna i pedagogenkäten anger att de använder media i sin undervisning. De allra flesta (87 %) anger att medieanvändning kan vara ett sätt att öka kunskap om, eller att väcka intresse för ett ämne (69 %). Syftet kan också vara att öka elevernas motivation (62 %). Åtta procent anger att man använder sig av media för att man som pedagog inte behärskar ett ämne och därför använder media. I Skolledarnas enkät framkommer att 89 % av skolledarna bedömer att de uppmuntrar pedagogerna till användning av medier både i undervisning och för pedagogers egen kompetensutveckling (89 %). Hur går man tillväga för att visa media? För att visa media använder merparten av pedagogerna (78 %) en distributör som kommunen har avtal med t.ex. MC. Drygt hälften (52 %) använder sig av SVT-play och annan play-tjänst. 57 % uppger också att de använder sig av youtube. Hälften av de svarande anger att de hämtar intressant material som de hittar på internet. Endast ett fåtal uppger att de hyr en video och visar i klassrummet (2 %). Pedagogerna fick även ge förslag på andra lagliga sätt att visa media. Det inkom 44 förslag, av dessa var ungefär hälften lagliga. Av de lagliga föreslogs följande: UR, läroböckernas webbplatser, Lilla aktuellt, NE skola, Liber espresso läromedel på internet, bloggar och webbsidor, Ted speach Khan Academy, bibblo.se, elevproducerat material, Filmoteket, Vimeo (webbplats för delning av video). Exempel på olagliga sätt är att använda Spotify och Netflix. Utifrån frågans formulering och de inkomna svaren är en tolkning att pedagoger kan ha svårt att navigera rätt mellan lagliga och olagliga alternativ. Sammanfattar man ovanstående använder pedagoger sig av flera olika kanaler, främst via distributörsavtal men i nästan lika stor utsträckning använder man sig av övriga play-tjänster, youtube och övrigt material från internet. Undersökningen visar att pedagoger använder media frekvent i sin undervisning. Närmare hälften (44 %) av de svarande uppger att de

13 10 använder media flera gånger i veckan. 13 procent använder media dagligen. Använder media någon gång per månad gör 42 % och endast ett fåtal procent anger att de använder media någon gång per termin. Ett fåtal lärare använder inte media i undervisningen. Av de pedagoger som besvarat enkäten anger 9 % att de inte använder media i undervisningen Av dessa anger ett tiotal att det beror på brist på teknik (dator, projektor etc.). Nästan hälften av ickeanvändarna anger att de saknar teknisk och/eller pedagogisk support. Drygt hälften av de som inte använder media anger att de undervisar i ett sådant ämne där de inte behöver använda media. Sammanfattningsvis: Utredningen visar att 90 % av pedagogerna använder media i undervisningen. Huvudfrågan är då huruvida pedagogerna känner till och använder sig av MC:s utbud? Pedagogers och skolledares kännedom om och användning av Media Center Norrbotten I föreliggande sammanställning är de 10 % som i pedagogenkäten angav att de inte använder media i undervisningen inte medräknade. 100 % bygger nu på 1003 pedagogers svar. De flesta pedagoger som svarat på enkäten anger att de känner till MC (89 %). Av dessa 89 % använder sig 76 % av MC tjänster - totalt 758 pedagoger som besvarat enkäten använder sig av MC tjänster. Av skolledarna som svarat på enkäten känner de flesta till MC (84 %). Hur många av dessa som använder MC är svårt att beräkna eftersom det är en flervalsfråga och skolledarna kunde välja fler än ett alternativ. Ett av alternativen var att man inte använder MC detta har 29 % angett. Slutsatsen blir då att 29 % av skolledarna inte använder MC. De allra flesta skolledarna har en positiv syn på MC (75 %), nästan en femtedel anger att man har en neutral syn (18 %). Sjutton procent av skolledarna anser att MC tjänster motsvarar kostnaden för dessa tjänster. 75 % svarar att man inte vet. Sammanfattningsvis: nästan alla pedagoger och skolledare känner till MC. Av de pedagoger som är bekanta med MC använder sig tre fjärdedelar av MC tjänster. Informeras och kommuniceras det om MC och dess tjänster? Utredningen har rest frågan i syfte att se hur tjänsten MC sprids och kommuniceras i kommunens organisation. Enkäten visar att 11 % av pedagogerna inte har kunskap om MC - detta kan antagligen kopplas till hur marknadsföring och "extern" kommunikation bedrivs av MC men det kan även handla om hur MC kommuniceras internt inom kommunerna. Några av skolcheferna har i samtalen med utredaren uppgett att de kommunicerar om MC neråt i organisationen. Att ledningen kommunicerar om MC och dess tjänster anser nästan hälften av skolledarna. Dessa skolledare sprider det i sin tur till sina

14 11 pedagoger. Drygt en tredjedel av pedagogerna anser att skolledningen uppmuntrar dem att använda MC. På vilket sätt använder pedagoger och skolledare MC? De 24 % som i pedagogenkäten angav att de inte känner till MC och de som angav att de inte använder MC räknas inte in i den fortsatta undersökningen. 100 % bygger nu på 758 pedagogers svar - de som svarat att de använder sig av MC. De allra flesta av pedagogerna (86 %) anger att de söker material i kunskapskatalogen från sli.se. Beställer media till sig själv för användning i undervisningen gör nästan hälften av dessa (39 %). Utifrån svaren i ovanstående fråga kan man bli lite fundersam. 86 % anger att de söker i kunskapskatalogen, men det är bara hälften av dem (39 %) som beställer media. Vad händer med de som inte beställer media? Utredarens teori är att de flesta använder strömmande media. Om den titel som användaren sökt i produktkatalogen finns tillgänglig som strömmande media är den tillgänglig direkt utan någon beställning innan. Alla titlar finns dock inte som strömmande, utan då får man beställa fysiska media dvs. CD/DVD. Dessutom föredrar en del av pedagogerna fysiska media. Tolkningen av ovanstående alternativ är därför att de 86 % som söker material i kunskapskatalogen också beställer strömmande media och de som angett alternativet beställer media främst menar fysisk media. Drygt en tredjedel (36 %) av pedagogerna prenumererar på nyhetsbrevet för orientering av utbudet. Några av skolledarna (16 %) gör också det. Ett fåtal (11 %) använder media som någon annan beställt. Tjänsten Samsök används av ett fåtal (7 %). Ett fåtal (4 %) av skolledarna anger att de innan tecknande av licens med någon distributör först kontrollerar om man har tillgång till distributören via MC. Utredarens tanke med frågan är att få kunskap om man som skolledare är medveten om vad medlemskapet i MC innehåller. Att man helt enkelt ibland kan undvika att betala dubbla licenser för t.ex. offentlig visningsrätt för film. Merparten (83 %) av pedagogerna anser att MC kan vara ett verktyg för egen pedagogisk utveckling. Nästan alla (96 %) pedagoger anser att MC kan vara ett verktyg för att uppnå kunskapsmålen i styrdokumenten. Strömmande media använder sig nästan alla pedagoger av (96 %). Det fåtal (4 %) som inte använder strömmande media anger som orsak att de har inte lärt sig hur det fungerar. Från 2011 kan även eleverna få egen inloggning till SLI.se. Eleverna ansöker själva och anger namnet på sin lärare. Läraren ska sedan godkänna elevernas ansökan. Eleverna kan använda tjänsten under en begränsad tid. Hälften av pedagogerna känner till tjänsten, nästan en fjärdedel (22 %) har upplyst eleverna om möjligheten.

15 12 Godkänt elevers inloggning har nästan en femtedel (18 %) gjort. Tjugo procent av pedagogerna använder denna tjänst som en resurs för eleverna i deras självständiga arbeten egna och/eller grupparbeten. Några (15 %) använder tjänsten som en backup om eleverna varit borta vid visningstillfället. Tretton procent använder den som hemuppgift, t.ex. eleverna ser en film hemma som sedan diskuteras på lektionen. Hälften av pedagogerna vet inte hur eleverna använder tjänsten. Sammanfattningsvis: den tjänst som används mest av pedagogerna är att söka - och som utredaren tolkar; beställa strömmande media i produktkatalogen. Beställer media gör drygt en tredjedel av pedagogerna, troligen handlar det då om titlar som inte finns som strömmande eller så föredrar man fysiska media som (CD/DVD). Några få av skolledarna kontrollerar vilka distributörer som man har tillgång till via MC innan man tecknar licens med en distributör. Möjlighet till elevers inloggning till SLI känner hälften av pedagogerna till. En femtedel har godkänt elevers inloggning till SLI. Ett fåtal av pedagogerna använder tjänsten aktivt i undervisningen. Strömmande media används av de flesta. Hur möjliggör skolledarna för pedagogerna att kunna använda MC tjänster i undervisningen? Användning av media i undervisningen handlar om både teknik och pedagogik. Om pedagogerna upplever att det saknas IKT-pedagogisk support och tekniken upplevs som ett hinder kan det i förlängningen påverka huruvida man nyttjar MC och liknade tjänster. Det avsnitt som nu följer tar upp det. Tanken med frågorna i enkäten var att undersöka hur man som skolledare gör det möjligt för pedagogerna att använda media i undervisningen. För att pedagogerna skall ha möjlighet att använda MC och dess tjänster fodras någon form av digital enhet (dator, surfplatta etc.). Hur möjliggör man som skolledare det? Tre fjärdedelar av skolledarna uppger att alla deras pedagoger har tillgång till egna digitala enheter (dator, surfplatta, etc.). Tre procent anger att man är två per digital enhet. Att man är fler än tre per digital enhet anger (9 %). För att kunna visa media för en grupp elever/barn fordras dator, projektor, filmduk eller interaktiv skrivtavla etc. Tekniken kan vara fast placerad eller mobil. Visar man enbart DVD fungerar det även med TV och DVD-spelare. Hur tillgänglig är tekniken för pedagogerna på den enhet där skolledaren är ansvarig? Drygt hälften av skolledarna anger att tekniken är fast placerad i alla klassrum/avdelningar på enheten. Tjugo procent anger att tekniken är fast placerad i något klassrum/avdelning på enheten. Att tekniken är mobil uppger tolv procent. Ett fåtal anger att tekniken finns fast placerad i en aula eller större lekrum på enheten.

16 13 Detta innebär att förutsättningarna varierar när det gäller pedagogernas tillgång till digitala enheter. Möjligheten att kunna visa media för en grupp barn/elever samt möjligheten att använda strömmande media får anses uppfyllda relaterat till de 75 % relativt av pedagogerna som angett att de nyttjar MC och dess tjänster. Behärskar pedagogerna det tekniska handhavandet när det gäller media? Alla har fått utbildning menar drygt hälften av skolledarna Femton procent svarar att man inte vet. Några anger att en pedagog per avdelning fått utbildning. Att pedagogerna har tillgång till teknisk support om de skulle behöva det anser de flesta av skolledarna (80 %). Ett fåtal anser att pedagogerna inte har tillgång till teknisk support. När det gäller organisationen för teknisk support anges alltifrån att man har en egen tekniker på enheten till kommunens centrala ITavdelning. Sjutton procent av skolledarna har i sina svar angett att man på ett eller annat sätt har egen kompetens på enheten t.ex. IT ansvarig finns på skolenheten Att använda strömmande media, ska vara möjligt för pedagogerna, anger nästan alla skolledare (91 % ). Övriga svarar att de inte vet. Tillgång till IKT-pedagogisk support för pedagogerna anger tre fjärdedelar (75 %) av skolledarna att de har. Att det inte finns sådan support anser en femtedel (20 %). Någon form av organisation för pedagogisk support verkar finnas i de flesta kommuner. Vad man bedömer som IKT-pedagogisk support varierar dock - det spänner mellan alltifrån kommunens ITsupport, en pedagog per avdelning som har gått PIM, till egna anställda IKT-pedagoger. Av skolledarna har nästan en tredjedel (30 %) angett att deras verksamhet har någon form av IKT-pedagogisk support. Ska Media Center Norrbotten utveckla eller utöka någon av sina tjänster? Drygt hälften av pedagogerna anser att medieutbudet bör utökas. Strukturen på MC:s hemsida bör utvecklas för att underlätta sökning anser fyrtio procent av pedagogerna. En fjärdedel av pedagogerna anser att nyhetsbrevet kan innehålla mer pedagogiska tips. Utöka med IKT-pedagogiskt stöd anser också en fjärdedel. Ytterligare en fjärdedel anser att MC bör tillhandahålla information om de olika tjänsterna. Nöjda med de befintliga tjänsterna anser sig också en fjärdedel vara. Drygt hälften av skolledarna anger att pedagogiska tips kopplat till kunskapsmålen i styrdokumenten vore önskvärt. En tredjedel anser att MC bör tillhandahålla information om de olika tjänsterna. Utöka med IKT-pedagogisk kompetens anser också en fjärdedel. Tjugo procent tycker att strukturen på webbsidan bör utvecklas. Några är nöjda med de befintliga tjänsterna. Utredningen kan utifrån såväl

17 14 pedagogenkäten som skolledareenkäten konstatera att det finns flera förbättrings- och utvecklingsområden för MC. Flertalet av skol/förvaltningscheferna menar att om MC fortsatt ska vara en del av Kommunförbundet i Norrbotten måste någon form av utveckling ske. Nedanstående punkter är en sammanställning av de utvecklingsområden för MC som uppkom i samtalen med skolcheferna: Tillhandahålla media är en viktig funktion med tanke på upphovsrätt och offentlig visningsrätt. Det är viktigt att i större utsträckning än tidigare kontinuerligt informera och marknadsföra om MC och dess tjänster för att öka användning av densamma. En tydlig önskan är att MC också ska erbjuda IKT-pedagogiskt stöd. Exempel på detta är: Arbeta mer med skol- och ämnesutveckling. Erbjud temapaket med media utifrån kunskapsmålen i styrdokumenten. Utveckla den pedagogiska användningen av media, hur kan pedagogen arbeta vidare med det i klassen eller barngruppen. Erbjud omvärldsbevakning när det gäller IKT-pedagogisk utveckling."stötta lärarna så att de kan ta tillvara alla möjligheter". Erbjud kompetensutveckling inom olika områden t.ex. riktad mot surfplattor. Vi behöver hjälp med det omdefinierade lärandet vi har tekniken men det är ju bara början. Ökad samverkan mellan kommunerna och ett samarbete mellan de regionala aktörer som finns på området: "Vi får kanske ta av oss kommunglasögonen och hjälpa varandra". Förslag som uppkommit är: Slå ihop de tjänster som redan finns på länsnivå: MC, Skoldatatek och Filmpool Nord (ägs av landsting och kommunerna dock inte alla). Istället för att betala till var och en betalar man en summa och så ingår alla tjänster. Riktade utbildningsinsatser på plats till de olika kommunerna utifrån vilka behov man har. Alternativ till MC samt liknande regionala och lokala aktörer Alternativ till MC: SLI Education AB Utredaren och verksamhetsansvarig på MC har processat denna fråga. Om en skola köper in egna filmer eller annat material kostar det mera än om MC förhandlar och köper in material, på ett professionellt sätt, till alla skolor i länet. Dessutom sparar den enskilda skolan på att administrera inköpsprocessen. Utredningen har undersökt om SLI Education AB är ett alternativ till Media Center Norrbotten. SLI Education AB är ett dotterbolag till SLI (Svenska läromedel på Internet). Deras plattform är densamma som de flesta MC i Sverige använder sig av. MC Norrbotten inkluderat. SLI Education uppstod när en del läns MC lades ned. SLI Education AB marknadsför sig som en rikstäckande Mediecentral. Efter att ha haft

18 15 kontakt med Mats Persson Holm VD SLI Education AB och studerat deras verksamhet och utbud, synliggjordes en mängd problem. T.ex. är det en del distributörer som inte vill sälja till SLI Education. Dessa företag ser SLI Education som en konkurrent. Därför bedömer utredningen att SLI Education inte är ett realistiskt alternativ till MedieCenter Norrbotten. Ett samarbete med SLI Education skulle följaktligen innebära att medieutbudet minskade. Företaget tillhandahåller enbart strömmande media vilket innebär att alla kommuner måste ha ett väl fungerande nätverk med hög hastighet, något alla inte har. Fimpool Nord Medialab- Regional Kompetenscentrum Filmpool Nord har utrett frågan om att skapa Medialab - Regionalt kompetenscentrum som skall erbjuda lärare fortbildning och kompetensutveckling gällande teori, metoder och teknik i nya medier. Hur samarbete och eventuellt att växla arbetsuppgifter mellan FilmpoolNord och MC är tänkt för att se om synergieffekter eventuellt kan uppnås. Utredaren har haft ett antal möten med FilmPoolNord för att diskutera, eventuella synnergieffekter mellan Medialab och MC. På tredje träffen deltog FilmpoolNords VD Susann Johansson. Hon meddelade att man fått nya ägardirektiv som medför att utredningen om en Medialab- Regional kompetens centrum har lagts på is. De avvaktar utredningen om MC.

19 16 Bilaga 1: Samtal med skolchefer Jag har träffat alla skol/förvaltningschefer personligen i deras kommuner. Blivit väl bemött och det har varit intressanta och givande samtal. Alla var mer eller mindre medvetna om varför utredningen görs och välkomnar den. Det är lite olika vad man känner till om Media Center Norrbotten (hädanefter kallad MC). De som har en bakgrund i skolan är naturligtvis bekanta med den och många har egen erfarenhet. Väskorna som skickas runt med fysiska medier togs upp av många. Några undrade över om det fortfarande finns ett behov av tjänsten med tanke på öppenheten på internet och alla nya mediekanaler. På frågan om hur det ser ut i deras kommuner med medieanvändningen alltså inte specifikt MC är det ju såklart varierande svar beroende på kommunstorlek. I de minsta kommunerna har skol/förvaltningschef ganska bra koll på om och hur media används. I de större vet man att det används men inte hur. Det handlar ju också om hur väl utbyggd tekniken är, nätverk, projektorer etc. vilket också varierar både inom och mellan kommunerna. Det framkommer också att man tycker att MC borde informera mera om sina tjänster. En del menar att Kommunförbundet i Norrbotten är osynliga. Man jämför med hur det var för några år sedan, då kom en person ut till skolorna och informerade om MC. Dessutom hade man kontaktlärare på skolorna. Det fanns ett nätverk. Det verkar som om man kanske inte är riktigt medveten om vad som ingår i MC:s tjänster. T.ex. har man i en del kommuner köpt in en licens från Swedish Film. En distributör som redan finns i MC:s utbud. De flesta uttrycker att man vill veta mera om vad som ingår i tjänsten. Vad kostnaden blir/elev? Hur ser nyttjandegraden ut? Täcker MC behovet, eller behöver man i skolan, förvaltningen eller kommunen komplettera med fler tjänster? Huruvida politikerna kommunicerar om MC varierar. Någon menar att de nog känner till tjänsten eftersom det är en post i budgeten men det finns nog ingen djupare kunskap. En ickefråga menar en av skolcheferna. Det finns ju viktigare saker att diskutera. I ett några kommuner har kostnaden för MC diskuterats och då har ju politikerna fått sätta sig in i problemställningen. Under åren är det några kommuner som har velat lämna MC eftersom man tyckt att kostnaderna är för hög, eller att man inte anser att de tjänster MC erbjuder. Men har då blivit upplyst om att det inte är möjligt att lämna MC eftersom det ingår i medlemskapet i Kommunförbundet i Norrbotten. I ytterligare en del kommuner har man från politiken undrat om tjänsten används och när man fått veta att så är fallet är man nöjd. Andra menar att frågan diskuteras överhuvudtaget inte. Det kan ju bero på som någon uttryckte det kommunen är nöjd med samarbetet i Kommunförbundet och det innefattar då även MC. Att MC och dess tjänster specifikt uppmärksammats från politikerna och neråt i organisationen verkar ingen anse. Varför ska politiken

20 17 kommunicera om detta, det är en verksamhetsfråga var det ytterligare en som tyckte. Många av skol/förvaltningscheferna anser MC vara en verksamhetsfråga och uppmärksammar inte tjänsten på något speciellt sätt. Några har gjort lite egna undersökningar i förvaltningarna och då fått positiv respons på MC:s tjänster. I några kommuner tas MC upp på ledningsmöten eller rektorskonferenser. I någon kommun frågar man om den används. Att använda tjänsten som ett verktyg för pedagogisk utveckling för personalen ses som en verksamhetsfråga av de flesta. I någon av kommunerna har man använt sig av MC (UR-material) vid någon fortbildning. Några menade att MC nog skulle kunna vara ett verktyg för pedagogisk utveckling. Ett studiebesök på Västerbottens MediaCenter har gjorts av några skol/förvaltningschefer och de menar att det är stor skillnad på deras verksamhet och MC. Någon liknade Norrbotten vid ett bibliotek och Västerbotten vid ett pedagogiskt instrument. Där fanns också utlåning av media men även anställda pedagoger som arbetar med skolutveckling. Vid besöket i Västerbotten blev man också förevisad en söktjänst som var under utveckling. Den innebar att man kunde söka på styrdokument, ämne, kurs och kunskapsmål. Sökte man på ett media så kopplades det till passande styrdokument, ämne, kurs och kunskapsmål. Detta var alla imponerade över och skulle önska att den möjligheten skulle finnas även hos MC. Att MC:s tjänster kan vara en resurs för att uppnå kunskapsmålen i styrdokumenten menade de flesta är en verksamhetsfråga. Någon av skol/förvaltningscheferna menade att MC nog kan vara en sådan resurs men det är inget som kommuniceras i organisationen. Eftersom man i kommunen infört 1:1 borde MC kunna användas mera på det sättet menade någon. Ytterligare någon menade att det kan vara så men bara till en liten del. Sedan några år har MC ingen tryckt produktkatalog längre, allt material finns online. För att kunna ta del av MC:s utbud måste man som kund ha tillgång till någon form av digital enhet. I flertalet av kommunerna har lärarna egna digitala enheter oftast bärbara datorer eller surfplattor. I någon kommun är det inte så men då finns det tillgång till dator på skolenheten. Det finns också kommuner som inte har så hög datortäthet, men man menar att man utökar eftersom. Datortäthet kan också skilja mellan skolor i en kommun. Förskolan har oftast en dator/avdelning eller surfplattor. I någon kommun har även förskollärarna egna datorer. Dessutom har alla medarbetare i kommunen utrustats med mobiltelefoner (Android). I någon kommun har även alla som arbetar i förskolan egna datorer. Några tar också upp att man är på väg att utrusta förskolorna med surfplattor. Lån av fysiska medier (CD/DVD) har under de senaste åren minskat till förmån för strömmande media visar statistiken från MC. För att kunna använda strömmande media behövs nätverk med hög kapacitet. Alla kommuner verkar vara eller är på gång att bygga ur sina nätverk så att det kommer att vara tillgängligt både i skola och förskola. På

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Anslag / Bevis Justeringen har tillkännagetts genom anslag

Anslag / Bevis Justeringen har tillkännagetts genom anslag Sammanträdesprotokoll DELEGERINGSBESLUT Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott 2013-10-29 35 Plats och tid Förvaltningsbyggnaden Arvidsjaur klockan 08.30-10.30. Beslutande

Läs mer

Ordinarie ledamöter och ersättare i Barn- och utbildningsberedningen Kallelse till sammanträde

Ordinarie ledamöter och ersättare i Barn- och utbildningsberedningen Kallelse till sammanträde Kallelse till sammanträde Plats: Nordkalotten Hotell och konferens i Luleå (efter vägen mot Kallax flygplats) Tid: Tisdag den 3 maj med start 10.00 Program 09.30 Kaffe/thé och smörgås står framdukat 10.00

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik Teknikskifte i Sveriges skolor UR online med digital teknik Den nya tekniken Nedsläckningen av det analoga marknätet för televisionen har börjat. 2008 ska hela Sverige ha bytt till digitalt marknät. Teknikskiftet

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Plats Kulturens Hus, Luleå Beslutande kommunrepresentanter Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog Lotta Åman, (s), Arvidsjaur Torbjörn Lidberg, (s),

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare Föräldraenkät 2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sammanfattning och förslag på åtgärder Förskola Föräldrarna är överlag väldigt nöjda med

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

Birgitta Persson,(s), Överkalix Roger Suup, (s), Kiruna Kåre Strömbäck, (s), Haparanda Rigmor Åström, (m), Boden Inga-Lis Samuelsson, (c), Kalix

Birgitta Persson,(s), Överkalix Roger Suup, (s), Kiruna Kåre Strömbäck, (s), Haparanda Rigmor Åström, (m), Boden Inga-Lis Samuelsson, (c), Kalix 27/36 Plats Arkitektkopias sammanträdeslokal, Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande, Birgitta Persson,(s), Överkalix Roger Suup, (s), Kiruna Kåre Strömbäck, (s), Haparanda Rigmor Åström, (m), Boden Inga-Lis

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 Kampanjplan 1 (5) Kampanjens namn: Barnboksveckor 2015 Upprättad av: Planeringsgruppen Datum: 2015-04-29 Uppdaterad (datum): 2015-05-11 Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 1. Bakgrund och syfte Biblioteken

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 2014-06-23 1. 31:ans Glass och Kök, Hästholmen Måndagen den 23 juni 2014, klockan 09:00-10:30

Barn- och utbildningsnämnden 2014-06-23 1. 31:ans Glass och Kök, Hästholmen Måndagen den 23 juni 2014, klockan 09:00-10:30 2014-06-23 1 Plats och tid Beslutande Frånvarande Övriga deltagande 31:ans Glass och Kök, Hästholmen Måndagen den 23 juni 2014, klockan 09:00-10:30 Håkan Johansson (M), ordförande Annicki Oscarsson (KD),

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 1 (10) Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 2 (10) Innehåll Basfakta... 4 1.1 Godkännande av verksamhetsplanen, definitioner och bilagor... 4 1.2 Verksamheten, sammanfattning...

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Februari 2014 Vad handlar det om? digitala behov! Inte några specifika lärplattformar eller speciella verktyg. Vi pratar behov

Läs mer

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare!

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare! KUNSKAPSVINNARE Vad är Kunskapsvinnare? Varje skola är unik och behöver göra sin digitala resa i den takt som passar skolans organisation bäst. Vårt utbildningskoncept Kunskapsvinnare möter och utgår från

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-12 Under mina tre år på skolan så har vi nästan aldrig använt datorn. När

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Samverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Uppdrag skyddat boende Politiska samverkansberedningen

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Avrapportering om elevdatorer, 1-1 satsning

Avrapportering om elevdatorer, 1-1 satsning Tjänsteskrivelse 1 (13) Datum 2014-10-13 Avrapportering om elevdatorer, 1-1 satsning Förslag till plan för införande av elevdatorer i grundskolan Bakgrund Bildningsnämnden har gett bildningsförvaltningen

Läs mer

Mediotekets AV-medietjänster

Mediotekets AV-medietjänster SID 1 / 5 Mediotekets AV-medietjänster Medioteket erbjuder ett stort och aktuellt utbud av AV-media, lån av kameror och redigeringsstudior samt skolbioverksamhet, vilket beskrivs närmare i bifogad informationsfolder.

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 - 1 - Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 Inledning Skolan skall möta de förändringar som sker i samhället när det gäller nya strukturer för information och kommunikation. En viktig uppgift

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten

Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten 1 Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten Bakgrund Systematisk uppföljning är ett prioriterat område inom den nationella barn och unga satsningen. Som en följd av att BBIC kan utgöra grunden

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Prata pedagogik - ett fortbildningsarkiv Resultatförbättring genom kollegialt lärande. Läs detta först om startpaketet

Prata pedagogik - ett fortbildningsarkiv Resultatförbättring genom kollegialt lärande. Läs detta först om startpaketet Läs detta först om startpaketet Prata Pedagogik -arkivet består av tipsblad och samtalsunderlag i pdf format som kan laddas i surfplattor, datorer och mobiler. Allt fokuserar på en enda sak: att ge pedagogerna

Läs mer

Var finns ungdomarna? Hur når vi dem? Kompetensutveckling marknadsföring naturbruk 2015-09-24. www.bizcare.se

Var finns ungdomarna? Hur når vi dem? Kompetensutveckling marknadsföring naturbruk 2015-09-24. www.bizcare.se Var finns ungdomarna? Hur når vi dem? Kompetensutveckling marknadsföring naturbruk 2015-09-24 www.bizcare.se Vad gör vi på BizCare? Sökbildsanalyser Varumärkesanalyser Kursverksamhet (marknadsföring) Individuell

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

En liten introduktion till SLI Plus

En liten introduktion till SLI Plus En liten introduktion till SLI Plus Välkommen till SLI Plus Ta dig gärna lite tid och läsa igenom den här introduktionen (det tar inte många minuter) så tror vi att du enklare kommer igång och får mer

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer