KALLELSE till förbundsfullmäktiges sammanträde PROGRAM OCH FÖREDRAGNINGSLISTA Kaffe, thé och smörgås står framdukat

Transkript

1 Förbundsfullmäktige KALLELSE till förbundsfullmäktiges sammanträde Ombud i Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige kallas till sammanträde Tid: 23 april 2015 klockan Plats: Övertorneå Folkets hus PROGRAM OCH FÖREDRAGNINGSLISTA Kaffe, thé och smörgås står framdukat Välkommen till Övertorneå! Tomas Mörtberg, kommunstyrelsens ordförande i Övertorneå Inledning Britta Flinkfeldt Jansson, styrelsens ordförande Kommunerna står inför ett paradigmskifte. Är vi beredda? Ett föredrag om framtidens krav och möjligheter för kommunal verksamhet av Tony Högnelid, affärsområdeschef för Verksamhetsutveckling på Phoniro Systems AB. Föredraget baseras på en analys av 180 svenska kommuner Aktuell information från Sveriges Kommuner och Landsting Muntlig information av Annika Wallenskog, biträdande chefekonom, Sveriges Kommuner och Landsting Lunch Förbundsfullmäktiges sammanträde Föredragningslista: 1. Upprop 2. Val av mötesordförande och sekreterare 3. Val av två justerare 4. Föregående protokoll 5. Utredning MediaCenter 6. Årsredovisning Revisionsberättelse Ansvarsfrihet 9. Inriktning för Kommunförbundet Norrbotten 10. Verksamhetsplan och budget Kommunernas avgifter Revidering av stadgarna 13. Val av revisorer och ersättare 14. Val av valberedning 15. Fastställande av styrelse 16. Val av styrelsens ordförande 17. Motioner och interpellationer

2 Förbundsfullmäktige Medlemskommunernas reglementen skiljer sig åt och därmed finns inga enhetliga rutiner för att kalla ersättare till förbundsfullmäktige. Ombud som inte kan närvara ombeds därför att kontakta sin kommuns administration för att kalla ersättare. För information om Kommunförbundet Norrbottens verksamhet, se: Stadgar, protokoll mm som rör det politiska arbetet finns under rubriken Politisk organisation i den vänstra menyn Ombud och tjänstgörande ersättare för ombud i förbundsfullmäktige utses av medlemskommunerna. Arvoden och ersättningar till dessa förtroendevalda utbetalas av respektive kommun enligt respektive arvodesreglemente. Enligt uppdrag Kjell-Åke Halldén Sekreterare i styrelsen Telefon: E-post: kahn@bd.komforb.se

3 Plats för noteringar: Ärende 1

4 Förbundsfullmäktige Upprop Kansliet föreslår att den registrering som gjorts i samband med att ombuden anlänt till sammanträdet ska utgöra närvaroförteckning och voteringslista.

5 Plats för noteringar: Ärende 2

6 Förbundsfullmäktige Val av mötesordförande och sekreterare Valberedningen föreslår förbundsfullmäktige Att utse Ulf Hannu, (c) Övertorneå, till ordförande för sammanträdet

7 Plats för noteringar: Ärende 3

8 Förbundsfullmäktige Val av justerare Valberedningen föreslår förbundsfullmäktige Att utse en justerare från socialistiska sidan och en justerare från den borgerliga sidan

9 Plats för noteringar: Ärende 4

10 Förbundsfullmäktige Protokoll Sida 1 (17) Plats Camping Center, Jokkmokk Beslutande Enligt $ 1, bilaga ombudsförteckning övriga Bengt Ek, (s), Piteå, revisor Roger Kempainen, kansliet, direktör lngrid Carlenius, kansliet Thomas Lindmark, kansliet Ulrika Larsson, kansliet David Sundström, kansliet Kjell-Ake Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter$1- S15 Stefan Andersson, o e <>Þ Kjell-Ake Halldén, sekreterare Le Ericson, justerare sterare

11 KOMMUNFöBBIJNDET NORRBOTTEN Förbundsfullmäktige Protokoll Sida 2 (17) sl Närvarande ombud Arjeplog s Britta Flinkfedt Jansson Arvidsjaur s Lotta Aman c Sven-Olov Granlund Boden s Anna-Karin Nylund s Eivy Blomdahl v Rasmus Joneland Gällivare m Lars Alriksson v Karl-ErikTaivalsaari Tjänstgörande ersäftare ns Margareta Henricsson Tjänstgörande ersättare Jokkmokk s Stefan Andersson sv Karin Vannar Kalix s Niclas Strömbäck v Stefan Aström Tjänstgörande ersättare s Stig Karlsson Tjänstgörande ersättare Kiruna S V c S Elisabeth Holmdén Persson Sten Stridsman Rune Lans Lars Ylvin Tjänstgörande ersättare Luleå s Margareta Bladfors Eriksson s lngrid Norberg s Lenita Ericson s lnger B Larsson s Jenny Alman kd Anette Asplund s Eva Hedesand Lundqvist Tjänstgörande ersättare s Margaretha Lindbäck Tjänstgörande ersättare s Birgit Jonsson Tjänstgörande ersättare mp Jan Nyberg Tjänstgörande ersättare fp Nils-Gustav Ötv st Tjänstgörande ersättare Pajala s Kurt Wennberg s Bengt Niska Piteå s Peter Roslund s Helena Stenberg m Elisabeth Berg kd Helén Lindbäck v Maria Holmquist Ek Tjänstgörande ersättare m Lage Hortlund Tjänstgörande ersättare Alvsbyn S Sture Nordin s Helena Öhlund Övertorneå C Auli Andersson TÅþW

12 Förbundsfullmäktige Protokoll Sida 2 (17) Styrelsens ordflorande Britta Flinkfeldt Jannson, (s), Arjeplog, fìireslår att den registrering som gjorts i samband med att ombuden anlänt till sammanträdet ska utgöra närvaroforteckning och voteringsl ista.,.l Förbundsfullmäkti ge beslutar Att ovanstående ftirteckning ska utgöra närvaroftirteckning och voteringslista f.) -) sw

13 Förbundsfullmäktige Protokoll Sida 3 (17) $2 Val av sammanträdesordfürande I Margaretha Lindbäck, (s), Luleå, ledamot i valberedningen, presenterar valberedningens förslag enligt fìlljande: Att Stefan Andersson, (s), Jokkmokk, väljs till ordftirande ftir dagens sammanträde Förbundsfullmäktige beslutar Att Stefan Andersson, (s), Jokkmokk, väljs till ordlorande for dagens sammanträde J,J

14 Förbundsfullmäktige Protokoll Sida a (17) $3 Val av sekreterare o o Ordftlranden tackar ftir fìirtroendet och fìlreslår att Kjell-,{ke Halldén, kansliet, utses till sekreterare. Förbundsfullmäktige beslutar Att Kjell-,{ke Halldén, kansliet, utses till sekreterare J t-,) sw

15 KOMMUNFöRBIINDET NORRBOTTEN Förbundsfullmäktige Protokoll Sida s (17) $4 Val av justerare, tillika rösträknare Margaretha Lindbäck, (s), Luleå, ledamot i valberedningen, presenterar valberedningens förslag enligt flolj ande : Att utse en justerare från den socialistiska sidan och en justerare från den borgerliga sidan Ordloranden ftires I år att v alberedningen s ftirs lag b i fal I s Förbundsfullmäktige beslutar Att utse enjusterare från den socialistiska sidan och enjusterare från den borgerliga sidan Ordftiranden frågar om fìirslag till justerare och für av Rasmus Joneland, (v), Boden, lorslaget Lenita Ericson, (s), Luleå och av Lars Alriksson, (m), Gällivare, florslaget Lage Hortlund, (m), Piteå. Ordforanden foreslår att de båda väljs till justerare Förbundsfullmäktige beslutar Att Lenita Ericson, (s), Luleå och Lage Hortlund, (m), Piteå. utses till justerare sr-ø w

16 Förbundsfullmäktige Protokoll sida 6 (1zj ss Föregående protokoll -) Ordftiranden redogör lor protokoll från forbundsfullmäktige och foreslår att florbundsfullmäktige, med godkännande, lägger protokollet till handlingarna 'l./. Bilaga. Förbundsfullmäktige beslutar Att foregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna,) --) *l vw

17 Förbundsfullmäktige Protokoll Sida 7 (17) $6 Årsredovisning fìir år 2013 Direktör Roger Kempainen foredrar årsredovisning for är Bilaga. (.-) Ordforanden loreslår att årsredovisning 2013, med godkännande, läggs till handlingarna samt att resultat- och balansräkningen fastställs. Förbundsfullmäktige bes lutar Att årsredovisning2013, med godkännande, läggs till handlingarna Att resultat- och balansräkningen fastställs IJ

18 KOMMUNFORBIJNDET NOHRBOrrEN Förbundsfullmäktige Protokoll Sida 8 (17) $7 Revisionsberättelse ftir år 2013 Bengt Ek, (s), Piteå, sammanfattar revisorernas rapport om årsredovisningen Av rapporten framgår bland annat att årsredovisningen enligt revisorernas uppfattning upprättats i enlighet med de redovisnings- och värderingsprinciper som anges i årsredovisningen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av foreningens finansiella ställning per och av dess finansiella resultat for året. Utöver revision av årsredovisningen har även styrelsens och direktörens förvaltning ftjr Kommunforbundet Norrbotten lor år 2013 reviderats../. Bilaga. Ordforanden loreslår att rev i s ionsberättelsen godkänn s. Förbundsfullmäktige beslutar Att att revisionsberättelsen godkänns Bk/dw

19 Förbundsfullmäktige Protokoll Sida 9 (17) s8 Ansvarsfrihet I I Bengt Ek, (s), Piteå, redovisar revisorernas ft)rslag att tillstyrka att forbundsfullmäktige beviljar styrelsens ledamöter och direktören ansvarsfrihet ftlr räkenskapsåret. Bilaga. OrdfÌiranden föreslår att revisorernas fi)rslag bifalls. Förbundsfullmäktige beslutar Att bevilja styrelsens ledamöter och direktören ansvarsfrihet ñr räkenskapsåret U J

20 Förbundsfullmäktige Protokoll Sida l0 (17) -)./. se Verksamhetsplan och budg et 2014 Direktör Roger Kempainen, redogör ft)r ärendet enligt rubrik Bilaga. ',- t) OrdfÌlranden ftireslår att forslaget till verksamhetsplan och budget ftir 2014 antas Förbundsfullmäktige beslutar Att anta Verksamhetsplan och budget for 2014 ) J S-) 0-W

21 KOMMUNFöRBIJNDET NORRBOTTEN Förbundsfullmäktige Protokoll Sida I I (17) $10 Kommunernas avgifter år 2015 Förbundsfullmäktige har 20ll-03-17, g 10, beslutat Att Medlemmarnas avgifter till Kommunforbundet Norrbottens kansli (0,70 promille), Media Center (0,54 promille) och FoU Nonbotten (0,21 promille) från och med slås samman till en ekonomi innebärande 1,45 promille av medlemmarnas samlade skatter och bidrag Presidiet loreslår Att Medlemmarnas avgifter till Kommunforbundet Norrbottens kansli (0,70 promille), Media Center (0,54 promille) och FoU Nonbotten (0,21 promille) från och med slås samman till en ekonomi innebärande 1,45 promille av medlemmarnas samlade skatter och bidrag Bilaga. Lotta,{man, (s), Arvidsjaur loreslår att presidiets ftirslag ftir 2015 bifalls att alt styrelsen får uppdraget att i det fortsatta arbetet med "Kommunflorbundet 2015" väga in de synpunkter som framkommer i bilagda "Stämmodirektiv till KommunfÌirbundet Norrbottens Förbundsfullmäktige i Jokkmokk 24 april" beslutat i av fullmäktige i Arvidsjaur , ç 7l styrelsen fìir uppdraget att utreda MediaCenter enligt intentionerna i den skrivelse som inlämnats av Arvidsjaurs kommun Ordftjranden fi)reslår att Lotta,{mans ft)rslag bifalls Förbundsfullmäktige beslutar Att medlemmarnas avgifter till Kommunftirbundet Norrbotten for år 2015 ska vara ofìirändrade, vilket innebär1,45 promille av medlemmarnas samlade skatter och bidrag att styrelsen fär uppdraget att i det fortsatta arbetet med "Kommunftirbundet 2015" väga in de synpunkter som framkommer i bilagda "Stämmodirektiv wdw

22 Förbundsfullmäktige Protokoll Sida l2 (17) till Kommunñrbundet Norrbottens Förbundsfullmäktige i Jokkmokk 24 april" beslutat i av fullmäktige i Arvidsjaur , S 7l att styrelsen ftir uppdraget att utreda MediaCenter enligt intentionema i den skrivelse som inlämnats av Arvidsjaurs kommun J ryw

23 KOMMUNFORBUNDET NORRBOTTEN Förbundsfullmäktige Protokoll Sida 13 (17) $ ll Fyllnadsval av styrelsens ordfìirande Tidigare ordforanden Karl Petersen har lämnat sina uppdrag i Kommunforbundet Norrbotten från och med Enligt stadgarnas I 3 :e $ övergår ordforandeskapet till I :a vice ordlorande om styrelsens ordftirande avgår under mandatperioden. Av ovanstående ft)ljer att 1:a vice ordlorande Britta Flinkfeldt Jansson, (s) Arjeplog, blir styrelsens ordflorande efter Karl Petersen, (s), Luleå. Valberedningen har vid telefonsammanträde l 5 beslutat ftireslå Förbundsfullmäktige fastställa Att Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog, utses till styrelsens ordfìirande Ordftiranden ftireslår att valberedningens fìirslag bifalls. Förbundsfullmäktige beslutar Att Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Adeplog, utses till styrelsens ordlorande $- Jþffi

24 Förbundsfullmäktige Protokoll Sida l4 (17) $12 Val av revisorer och ersättare I -) Margaretha Lindbäck, (s), Luleå, ledamot i valberedningen, presenterar valberedningens fiirslag enligt ñljande : Att utse Bengt Ek (s) och Ylva Strutz (Fp) till ordinarie revisorer Att utse Sören Engelmark (s), Gåillivare och Britt-Marie Forsman (v), Luleå till ersättare Ordlöranden fìlreslår att valberedningens forslag bifal I s. Förbundsfu llmäktige beslutar Att utse Bengt Ek (s) Piteå och Ylva Strutz (þ) Luleå till ordinarie revisorer Att utse Sören Engelmark, (s), Gällivare och Britt-Marie Forsman, (v), Luleå till ersättare ft)r ordinarie revisorer J qk Mw

25 KOMMUNFORBIJNDET NORRBOTTEN Förbundsfullmäktige Protokoll Sida ls (17) $13 Val av valberedning Förbundsfullmäktige har att utse valberedning for Nuvarande valberedning består av fiiljande ledamöter: Kurt Ro sen dahl, (s), Haparanda, s ammanknl I ande Rigmor,Â.ström, (m), Boden Roland Axelsson, (s), Gällivare Margareta Lindbäck, (s), Luleå Iris Dimitri, (v), Gällivare Kurt Rosendahl har avsagt sig uppdraget och fiireslår att Bengt - Olov Innala, (s), Haparanda, utses till ny ledamot i valberedningen. Ordfloranden frågar om det finns fler lorslag till ledamöter i valberedningen och konstaterar sedan att endast Kurt Rosendahl lämnat forslag i ärendet. Ordforanden foreslår att Kurt Rosendahls forslag bifalls, att valberedningen i övrigt väljs om och att Margaretha Lindbäck, (s), Luleå utses till sammankallande. Förbundsfullmäktige beslutar Att valberedningen ska bestå av nedanstående ledamöter: Margareta Lindbäck, (s), Luleå, sammankallande Roland Axelsson, (s), Gällivare Bengt-Olov Innala, (s), Haparanda Rigmor Åström, (m), Boden Iris Dimitri, (v), Gällivare e/0 w

26 Förbundsftrllmäktige Protokoll Sida 16 (17) $14 Motioner och interpellationer Ordft)randen konstaterar att inga motioner eller interpellationer inlämnats. ').) ij J sr/dw

27 Förbundsfullmäktige Protokoll Sida l7 (17) $ls Avslutning Ordftiranden tackar ftir deltagandet och fìirklarar det ordinarie ftlrbundsfu llmäktigesammanträdet av slutat Õ () U IJ W

28 Plats för noteringar: Ärende 5

29 Förbundsfullmäktige Utredning MediaCenter Förbundsfullmäktige beslutade , 10, i ärende Kommunernas avgifter Att Att Att medlemmarnas avgifter till Kommunförbundet Norrbotten för år 2015 ska vara oförändrade, vilket innebär1,45 promille av medlemmarnas samlade skatter och bidrag styrelsen får uppdraget att i det fortsatta arbetet med Kommunförbundet 2015 väga in de synpunkter som framkommer i bilagda Stämmodirektiv till Kommunförbundet Norrbottens Förbundsfullmäktige i Jokkmokk 24 april beslutat i av fullmäktige i Arvidsjaur , 71 styrelsen får uppdraget att utreda MediaCenter enligt intentionerna i den skrivelse som inlämnats av Arvidsjaurs kommun Styrelsen har under 2014 genomfört bilagd utredning. Styrelsen beslutade , 98, föreslå Förbundsfullmäktige Att utredningen med godkännande läggs till handlingarna Att Att MediaCenter även i fortsättningen ska vara en del av Kommunförbundet Norrbotten styrelsen får i uppdrag att under 2015 utreda hur verksamheten kan förbättras i enlighet med utredningens förslag och i samverkan med regionala och lokala aktörer Att resultatet avrapporteras till förbundsfullmäktige 2016 Att finansiering av åtgärder i första hand sker inom den finansiella ramen och att de i andra hand finansieras genom eget kapital Styrelsen beslutade vidare Att Att de förbättringar som i huvudsak kan genomföras inom befintlig ram genomförs under 2015 kansliet får uppdraget att utreda möjligheter till förstärkning av MediaCenter med den IKT-kompetens som utredaren föreslår

30 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Utredningens uppdrag... 3 Nuläge... 3 Uppdraget... 3 Riktlinjer... 3 Bakgrund... 4 Historik och utveckling... 4 Utredningens tillvägagångssätt och metoder... 6 Utfall av enkätundersökningen Kartläggning av alternativ till MC samt liknande regionala och lokala aktörer... 8 Resultat... 8 Nulägesbeskrivning av medieanvändningen och utvecklingen i kommunerna... 8 Användning av media i undervisningen... 9 Hur går man tillväga för att visa media?... 9 Pedagogers och skolledares kännedom om och användning av Media Center Norrbotten På vilket sätt använder pedagoger och skolledare MC? Hur möjliggör skolledarna för pedagogerna att kunna använda MC tjänster i undervisningen? Ska Media Center Norrbotten utveckla eller utöka någon av sina tjänster? Alternativ till MC samt liknande regionala och lokala aktörer Alternativ till MC: SLI Education AB Fimpool Nord Medialab- Regional Kompetenscentrum Bilaga 1: Samtal med skolchefer Bilaga 2: Webbenkät pedagoger Bilaga3: Webbenkät skolledare... 20

31 2 Sammanfattning MC ska fortsatt vara en del av Kommunförbudet i Norrbotten. Utredaren gör den konklusionen utifrån samtal med samtliga skol/förvaltningschefer i Norrbotten län samt två webbenkäter: en som adresserats till samtliga pedagoger i Norrbottens län och en som adresserats till samtliga skolledare i Norrbottens län. I utredningen har det framkommit att kännedom om upphovsrätt och offentlig visningsrätt inte alltid är glasklar för användarna. Här har MC en viktig roll att fylla genom att tillhandahålla media som är tillåten att använda i undervisningen. Utredaren konstaterar att kontinuerlig information och marknadsföring om MC och dess tjänster måste ske för att öka nyttjandet. En utåtriktad verksamhet mot skolor och förskolor bör startas upp. När det gäller förskolan har det tydligt framgått i både samtalen med skolchefer och i pedagog- och skolledarenkäterna att den gruppen inte prioriteras När det gäller digital information såsom hemsidan har många, framförallt pedagogerna, uttryckt frustration över söktjänsten och många har också uttryckt att sidan upplevs som väldigt svårnavigerad och otydlig. Det är pedagoger som är den huvudsakliga målgruppen så det är viktigt att deras åsikter tas på allvar. Dessutom är webbsidan MC:s ansikte utåt och för de som använder enbart strömmande media kanske den enda kontakt användaren har med MC. Därför bör hemsidan struktureras om och söktjänsten optimeras. Vi behöver hjälp med det omdefinierade lärandet, vi har tekniken men det är ju bara början. - en ganska samstämmig röst efterfrågar IKT-pedagogisk kompetens. Utredningens resultat visar att IKTpedagogiskt stöd efterfrågas på alla nivåer, från skolchefer till pedagoger. Huvuddelen av kommunerna har eller är på väg att starta 1:1satsningen (en dator per elev) som ett led i att digitalisera skolan. Ett fåtal av dessa kommuner har egen IKT-pedagogisk kompetens och upplever själva att de har kommit ganska långt. I de flesta kommuner har man satsat på tekniken och efterfrågar nu IKT-pedagogiskt stöd. Detta är något som MC skulle kunna bistå med anser många, både skol/förvaltningschefer, skolledare och pedagoger. I länet finns både lokala och regionala aktörer med olika kompetens när det gäller IKT-pedagogik, exempelvis Filmpool Nord, CEMiT i Piteå och Skoldatateket i Boden. Ett utvecklat samarbete mellan dessa och MC skulle sannolikt medföra stora synergieffekter.

32 3 Utredningens uppdrag Nuläge Under framför allt de senaste åren har någon/några kommuner, främst av ekonomiska skäl, ifrågasatt verksamheten vid Media Center Norrbotten (MC). Ett argument har varit att motsvarande utbud och service finns att tillgå via andra leverantörer till en lägre kostnad. Dessa kommuner har dock haft en felaktig utgångspunkt då de utgått ifrån att MC ekonomi fortfarande är en separat del av förbundets totala verksamhet och ekonomi, vilket det inte är (se Historik och utveckling nedan). Styrelsen och sedermera fullmäktige har, efter ett initiativ från Arvidsjaurs kommun, beslutat att en utredning om MC framtid inom förbundet ska genomföras och återrapporteras under Filmpool Nord (FPN) har initierat en utredning om att eventuellt. inrätta ett Medialab, vilket innebär att tillhandahålla tjänster såsom fortbildning och kompetensutveckling i nya medier såväl när det gäller teori, metoder och teknik. Frågan har under försommaren 2014 utretts av Lars Persson. FPN går nu vidare med planering inför att etablera ett Medialab. Ägarna har tydligt uttryckt att eventuella samordningseffekter med MC ska utredas. Uppdraget Huvudfrågeställningen för utredningen lyder, något förenklat vill kommunförbundets medlemmar nu och under överskådlig framtid att Media Center Norrbottens verksamhet fortsatt ska vara en del av Kommunförbundets uppdrag? Riktlinjer Vilken kunskap har de som är verksamma i skola/förskola om MC och dess tjänster och hur nyttjas dessa tjänster? I utredningen ska det framgå vad som krävs för att öka nyttjandet av MC. Hur ser behovet av medietjänster ut i framtiden? Finns det idag jämförbara och billigare alternativ till MC:s utbud och verksamhet? Utredningen ska bedrivas i samråd med FPN och eventuella synergieffekter med Medialab ska redovisas. Direktören är uppdragsgivare. Personalen vid MC fungerar som bollplank och stöd i utredningen. Catarina Lundqvist, FoUI Norrbotten, stöttar främst avseende utformning av enkät och intervjufrågor. Ett lämpligt urval av pedagoger och pedagogiska ledare ska ingå som respondenter i utredningen (samtliga kommuner ska beröras). Skolchefsnätverket utgör referensgrupp (samråd med utvecklingsstrategerna vid Kommunförbundet i Norrbotten Marita Björkman/Maria Lavander).

33 4 Bakgrund MC är en integrerad del inom Kommunförbundet Norrbotten. Kunder är i första hand länets kommuner, där MC i huvudsak servar utbildningsförvaltningarna. Exempel på andra kunder är Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, folkhögskolor, friskolor, studieförbund och utbildningsföretag, vilka tecknar egna avtal med MC. Verksamheten ska i huvudsak stödja pedagoger, ledare och annan personal inom skolan i deras arbete för att uppnå de olika kunskapsmålen i skolan, samt att främja individers olika inlärningssätt via användandet av media i undervisningen, som ett komplement till litteraturen. Ambitionen är att MC:s kunder ska erbjudas ett rikt och aktuellt utbud av undervisningsmedia, i form av DVD med färdigt arbetsmateriel samt en möjlighet att se filmerna via webben, som streaming/strömmande media. Utbudet uppdateras dagligen, och man kan se hela utbudet på - vilket är Strävan är att hålla en så hög kvalitet som möjligt på service, utbudet av pedagogisk film och övrig media samt tillgängligheten till detta. Ett fundament är att MC genom sin verksamhet stödjer skolor att använda media och teknik i undervisningen och att MC ansvarar för de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, för att skolorna på ett enkelt och lagligt sätt ska kunna ha tillgång till media i undervisningen (Källa: Kommunförbundet Norrbottens Verksamhetsplan 2014). Historik och utveckling I början av 1970-talet startade AV Centralen i Norrbotten sin verksamhet (vilket idag är MediaCenter Norrbotten). Den nya läroplanen LGR-69 kom med nya pedagogiska grepp och anvisningar för arbetssätt som krävde nya läromedel. För att inte enskilda skolor eller kommuner skulle lägga ner arbete och göra investeringar för att spela in eller köpa in radio- och TV-program var för sig, startas en AV Central i de flesta av Sveriges län. Under 70-talet, när verksamheten startades var användning av 16 mm projektorer det vanligaste. Under hela sjuttiotalet och längre än så fanns Tandbergs rullbandspelare för ljudmateriel. De var populära i klassrummen. På åttiotalet kom VHS och de första videokamerorna för utlåning på AV Centralen. Kunnig personal fanns också tillgänglig, vilka åkte runt till skolorna i länet och genomförde videofilmnings- och redigeringskurser. Under slutet på 90-talet erbjöds, förutom utlåning av filmer till skolorna även kursverksamhet och utlåning av utrustning. Ett antal IT pedagoger projektanställdes och AV Media deltog aktivt i den stora IT-satsningen, ITIS, för skolorna i Norrbotten. Tekniken har utvecklats från 16 mm projektorer till dagens strömmande teknik. Ljud och videofiler spelas idag upp på

34 5 mottagarens dator, surfplatta eller mobiltelefon samtidigt som de överförs över ett nätverk t.ex. internet. Det media man som pedagog vill använda finns tillgängligt direkt via nätverket. I tabell 2 kan man se att fysiska media dvs. CD/DVD minskar och strömmande media ökar. Alla titlar finns inte som strömmande ännu, så DVD erbjuds fortfarande. Numera tituleras verksamheten MediaCenter Norrbotten. Innan dagens benämning, när verksamheten startade, hette det först AV Centralen och därefter AV Media. Tabell 2 Statistik för utlåning av media ÅR DVD Ped data UR-ljud URvideo VHS Strömmande (Källa: Kommunförbundet Norrbottens årsredovisningar) Med grund i skolchefsnätverkets inriktning om att MC ska fokusera på basutbudet, d v s dagens verksamhet, har verksamheten effektiviserats i takt med teknikutvecklingen. Bland annat har antalet anställda kunnat minskas minskats från som högst 6 tjänster till dagens 2,5. I ekonomiska termer har MC resurser under de senast 10 åren reducerats med cirka 40 %.

35 6 Utredningens tillvägagångssätt och metoder För att få en heltäckande bild av både pedagogers användning av MC:s tjänster samt hur förankring, förtrogenhet med och användning av MC:s tjänster ser ut på skolchefs- och skolledarnivå har undersökningen adresserat skolchefer, skolledare och pedagoger. Personliga samtal har genomförts med samtliga skol/förvaltningschefer i Norrbottens 14 kommuner. Två webbenkäter har genomförts: en enkät till skolledare och en enkät till alla pedagoger. Det är en totalundersökning eftersom den utgått till alla skolledare och pedagoger i länets alla 14 kommuner. Webbenkäten för pedagoger är stommen i utredningen eftersom de är de huvudsakliga användarna. Samtalen med skol/förvaltningscheferna och skolledarnas webbenkät används som ett kompletterande material till pedagogernas webbenkät. Samtal och enkäter har utgått ifrån följande punkter Vet politiker, skolchefer, rektorer vad MC är och vilka tjänster som erbjuds? Vet pedagogerna vad MC är och vilka tjänster som erbjuds? Hur används tjänsten/tjänsterna? Fysiska media och/eller streaming? Finns det några hinder för kunderna såsom teknik, utbildning information mm? Finns det behov av utveckling? Behöver kunderna informeras, behövs marknadsföring av MC:s utbud? Vilka möjligheter har kommunerna att ta del av MC utbud (t.ex. nätverkshastighet)? Har användarna i kommunerna behov av pedagogisk och teknisk utbildning med stöd av MC:s personal? Utfall av enkätundersökningen. Svarsfrekvensen för pedagogernas webbenkät uppgick till 22 % vilket innebär att totalt 1097 av 4882 har besvarat enkäten. Dock är det stora skillnader i svarsfrekvensen mellan de olika kommunerna (se tabell 1). Jokkmokk uppnår en svarsfrekvens på 46 % medan Älvsbyn endast uppnår 10 %. Detta måste tas med i beräkningen när resultatet tolkas. I föreliggande huvudrapport görs ingen uppdelning på kommunnivå, utan svaren redovisas för länet. Här måste man ta i beaktande kommunernas varierande storlek. Även om Luleå kommun inte utmärker sig med så mycket större andel respondenter sett till svarsfrekvensen inom respektive kommun(27 % av pedagogerna i Luleå kommun svarade) så utgör de 402 respondenterna från Luleå en stor del av det totala antalet respondenter i undersökningen. Det innebär att Luleå är något överrepresenterat i denna undersökning. Luleå utgör ca 30 % av Norrbottens befolkning, här utgör de ca 37 %

36 7 av det totala antalet respondenter. Utredningen har kontrollerat för eventuella effekter av detta men finner inga negativa effekter i termer av påverkan på enskilda frågor. Vid totalundersökningar samt webbaserade undersökningar finns generellt risk för en lägre svarsfrekvens, vilket togs i beaktande vid utredningens val av metoder och urval. Dock övervägde de uppskattade fördelarna med att göra en totalundersökning, d v s att adressera samtliga pedagoger i länet. Den uppnådda svarsfrekvensen på 22 % betraktas som något låg men bedöms ändå som tillfredsställande utifrån de förutsättningar som givits. Vid tolkning av svaren ska man dock förhålla sig till det generella metodologiska dilemmat att individer som är bekanta med fenomenet ifråga också tenderar ha en högre motivation att delta i undersökningen/enkäten, både de som är positivt inställda och de som har kritiska synpunkter att förmedla. I detta fall kan det innebära att de personer som sedan tidigare har en kännedom om MC och/eller använder MC också har en större motivation att delta i enkätundersökningen. Utredaren har haft svårigheter med information om webbenkäterna till skolledare och pedagoger. I och med att organisationerna ser olika ut i kommunerna och att spridningen av enkäten har gått genom många olika led finns risk för att enkäten inte alltid nått målgruppen på ett tillfredställande sätt. Första utskick gjordes den 29/9 och sista svarsdatum var satt till den 10/10. Tre påminnelser fick göras, absolut slutdatum var 30/10. Tabell 1 Svarsfrekvens i procent lärare/pedagoger Kommun Antal svar i procent Kommun Antal svar i procent Jokkmokk 46 % Övertorneå 20 % Haparanda 42 % Arjeplog 19 % Arvidsjaur 36 % Pajala 19 % Överkalix 28 % Piteå 15 % Kalix 27 % Gällivare 14 % Luleå 27 % Kiruna 13 % Boden 21 % Älvsbyn 10 % Totalt antal svarande: 1097 av 4882 Många av frågorna i enkäten är flervalsfrågor vilket innebär att man kunnat välja flera alternativ. Svarsfrekvensen för skolledare uppgick till totalt 95. Att hitta statistik för hur många rektorer och framförallt förskolechefer det finns i de olika kommunerna har utredaren inte lyckats med. En del av kommunerna har så få rektorer att de inte räknas in i statistiken.

37 8 När det gäller förskolechefer har utredaren inte hittat någon sådan statistik. Utredaren har tagit kontakt via mail med de olika kommunerna och begärt information om hur många rektorer och förskolechefer man har anställda. Några har svarat men långtifrån alla. Eftersom det inte är möjligt att redovisa skolledarnas svarsfrekvens i procent för alla kommuner väljer utredaren att inte använda det alls. Även i denna enkät måste det tas i beaktande att svaren inte är viktade i termer av kommunstorlek. I Arjeplog har en skolledare svarat. I sammanställningen av skolledarenkäten utgör denne individ 1 % av samtliga respondenter. Arjeplog har två skolledare anställda en av dessa utgör då 50 % av Arjeplogs skolledare. Även i denna enkät är många av frågorna flervalsfrågor vilket innebär att man kunnat välja flera alternativ. Kartläggning av alternativ till MC samt liknande regionala och lokala aktörer När det gäller frågan om det finns jämförbara och billigare alternativ till MC:s utbud och verksamhet har Håkan Lindberg, ansvarig för MC, tillsammans med utredaren processat frågan. Utredaren har kontaktat och pratat med relevanta aktörer såsom Mats Persson Holm VD SLI Education AB. När det gäller Filmpool Nord och MediaLab har utredaren haft två träffar med Lars-Eric Larsson, filmkonsulent för barn och ungdom vid Filmpool Nord. Vid ett tredje tillfälle deltog Filmpool Nords VD Susann Johansson och Håkan Lindberg, ansvarig på MC. Resultat Nulägesbeskrivning av medieanvändningen och utvecklingen i kommunerna I syfte att kontextualisera MC:s nyttjande avser föreliggande avsnitt ge en beskrivning av kommunernas medieanvändning generellt och hur man i kommunerna arbetar med digitalisering i skolan. 1:1 satsning I samtalen med skolcheferna framkommer att nästintill samtliga kommuner satsat på 1:1 - dvs. en dator till varje elev. Några av kommunerna var ganska tidiga med detta och är nu inne på sin andra vända. Eleverna i dessa kommuner har från årskurs sju och uppåt tillgång till egna datorer. De flesta kommuner startar sin satsning under detta läsår. Nästintill samtliga gymnasieelever i Norrbotten kommer att ha tillgång till egna datorer under läsåret När det gäller högstadiet är det fyra kommuner som inte satsar på 1:1. Nästa steg är mellanstadiet och även där är det några kommuner som kommer att satsa under de kommande åren. Hur man implementerar 1:1 satsningen ser också olika ut i kommunerna. I upphandlingen ingår ofta en kort utbildning. En del

38 9 kommuner har valt detta alternativ. I några kommuner har man ITpedagogiskt stöd sedan förut. Någon kommun har anställt ITutvecklare. Ytterligare någon har projektanställt IKT-pedagogiskt kompetens. Andra har köpt in kompetens utifrån t.ex. Rektorsakademin som ett komplement till sin egen IT-kompetens. Några kommuner har anställt förstelärare som kan ha mer eller mindre tid för IKT-pedagogiskt stöd i sina tjänster. Sammanfattningsvis har de flesta kommunerna investerat i tekniken. Ett fåtal kommuner har även satsat när det gäller IKT-pedagogiskt stöd - något som många nu menar är nästa steg. Användning av media i undervisningen 91 % av respondenterna i pedagogenkäten anger att de använder media i sin undervisning. De allra flesta (87 %) anger att medieanvändning kan vara ett sätt att öka kunskap om, eller att väcka intresse för ett ämne (69 %). Syftet kan också vara att öka elevernas motivation (62 %). Åtta procent anger att man använder sig av media för att man som pedagog inte behärskar ett ämne och därför använder media. I Skolledarnas enkät framkommer att 89 % av skolledarna bedömer att de uppmuntrar pedagogerna till användning av medier både i undervisning och för pedagogers egen kompetensutveckling (89 %). Hur går man tillväga för att visa media? För att visa media använder merparten av pedagogerna (78 %) en distributör som kommunen har avtal med t.ex. MC. Drygt hälften (52 %) använder sig av SVT-play och annan play-tjänst. 57 % uppger också att de använder sig av youtube. Hälften av de svarande anger att de hämtar intressant material som de hittar på internet. Endast ett fåtal uppger att de hyr en video och visar i klassrummet (2 %). Pedagogerna fick även ge förslag på andra lagliga sätt att visa media. Det inkom 44 förslag, av dessa var ungefär hälften lagliga. Av de lagliga föreslogs följande: UR, läroböckernas webbplatser, Lilla aktuellt, NE skola, Liber espresso läromedel på internet, bloggar och webbsidor, Ted speach Khan Academy, bibblo.se, elevproducerat material, Filmoteket, Vimeo (webbplats för delning av video). Exempel på olagliga sätt är att använda Spotify och Netflix. Utifrån frågans formulering och de inkomna svaren är en tolkning att pedagoger kan ha svårt att navigera rätt mellan lagliga och olagliga alternativ. Sammanfattar man ovanstående använder pedagoger sig av flera olika kanaler, främst via distributörsavtal men i nästan lika stor utsträckning använder man sig av övriga play-tjänster, youtube och övrigt material från internet. Undersökningen visar att pedagoger använder media frekvent i sin undervisning. Närmare hälften (44 %) av de svarande uppger att de

39 10 använder media flera gånger i veckan. 13 procent använder media dagligen. Använder media någon gång per månad gör 42 % och endast ett fåtal procent anger att de använder media någon gång per termin. Ett fåtal lärare använder inte media i undervisningen. Av de pedagoger som besvarat enkäten anger 9 % att de inte använder media i undervisningen Av dessa anger ett tiotal att det beror på brist på teknik (dator, projektor etc.). Nästan hälften av ickeanvändarna anger att de saknar teknisk och/eller pedagogisk support. Drygt hälften av de som inte använder media anger att de undervisar i ett sådant ämne där de inte behöver använda media. Sammanfattningsvis: Utredningen visar att 90 % av pedagogerna använder media i undervisningen. Huvudfrågan är då huruvida pedagogerna känner till och använder sig av MC:s utbud? Pedagogers och skolledares kännedom om och användning av Media Center Norrbotten I föreliggande sammanställning är de 10 % som i pedagogenkäten angav att de inte använder media i undervisningen inte medräknade. 100 % bygger nu på 1003 pedagogers svar. De flesta pedagoger som svarat på enkäten anger att de känner till MC (89 %). Av dessa 89 % använder sig 76 % av MC tjänster - totalt 758 pedagoger som besvarat enkäten använder sig av MC tjänster. Av skolledarna som svarat på enkäten känner de flesta till MC (84 %). Hur många av dessa som använder MC är svårt att beräkna eftersom det är en flervalsfråga och skolledarna kunde välja fler än ett alternativ. Ett av alternativen var att man inte använder MC detta har 29 % angett. Slutsatsen blir då att 29 % av skolledarna inte använder MC. De allra flesta skolledarna har en positiv syn på MC (75 %), nästan en femtedel anger att man har en neutral syn (18 %). Sjutton procent av skolledarna anser att MC tjänster motsvarar kostnaden för dessa tjänster. 75 % svarar att man inte vet. Sammanfattningsvis: nästan alla pedagoger och skolledare känner till MC. Av de pedagoger som är bekanta med MC använder sig tre fjärdedelar av MC tjänster. Informeras och kommuniceras det om MC och dess tjänster? Utredningen har rest frågan i syfte att se hur tjänsten MC sprids och kommuniceras i kommunens organisation. Enkäten visar att 11 % av pedagogerna inte har kunskap om MC - detta kan antagligen kopplas till hur marknadsföring och "extern" kommunikation bedrivs av MC men det kan även handla om hur MC kommuniceras internt inom kommunerna. Några av skolcheferna har i samtalen med utredaren uppgett att de kommunicerar om MC neråt i organisationen. Att ledningen kommunicerar om MC och dess tjänster anser nästan hälften av skolledarna. Dessa skolledare sprider det i sin tur till sina

40 11 pedagoger. Drygt en tredjedel av pedagogerna anser att skolledningen uppmuntrar dem att använda MC. På vilket sätt använder pedagoger och skolledare MC? De 24 % som i pedagogenkäten angav att de inte känner till MC och de som angav att de inte använder MC räknas inte in i den fortsatta undersökningen. 100 % bygger nu på 758 pedagogers svar - de som svarat att de använder sig av MC. De allra flesta av pedagogerna (86 %) anger att de söker material i kunskapskatalogen från sli.se. Beställer media till sig själv för användning i undervisningen gör nästan hälften av dessa (39 %). Utifrån svaren i ovanstående fråga kan man bli lite fundersam. 86 % anger att de söker i kunskapskatalogen, men det är bara hälften av dem (39 %) som beställer media. Vad händer med de som inte beställer media? Utredarens teori är att de flesta använder strömmande media. Om den titel som användaren sökt i produktkatalogen finns tillgänglig som strömmande media är den tillgänglig direkt utan någon beställning innan. Alla titlar finns dock inte som strömmande, utan då får man beställa fysiska media dvs. CD/DVD. Dessutom föredrar en del av pedagogerna fysiska media. Tolkningen av ovanstående alternativ är därför att de 86 % som söker material i kunskapskatalogen också beställer strömmande media och de som angett alternativet beställer media främst menar fysisk media. Drygt en tredjedel (36 %) av pedagogerna prenumererar på nyhetsbrevet för orientering av utbudet. Några av skolledarna (16 %) gör också det. Ett fåtal (11 %) använder media som någon annan beställt. Tjänsten Samsök används av ett fåtal (7 %). Ett fåtal (4 %) av skolledarna anger att de innan tecknande av licens med någon distributör först kontrollerar om man har tillgång till distributören via MC. Utredarens tanke med frågan är att få kunskap om man som skolledare är medveten om vad medlemskapet i MC innehåller. Att man helt enkelt ibland kan undvika att betala dubbla licenser för t.ex. offentlig visningsrätt för film. Merparten (83 %) av pedagogerna anser att MC kan vara ett verktyg för egen pedagogisk utveckling. Nästan alla (96 %) pedagoger anser att MC kan vara ett verktyg för att uppnå kunskapsmålen i styrdokumenten. Strömmande media använder sig nästan alla pedagoger av (96 %). Det fåtal (4 %) som inte använder strömmande media anger som orsak att de har inte lärt sig hur det fungerar. Från 2011 kan även eleverna få egen inloggning till SLI.se. Eleverna ansöker själva och anger namnet på sin lärare. Läraren ska sedan godkänna elevernas ansökan. Eleverna kan använda tjänsten under en begränsad tid. Hälften av pedagogerna känner till tjänsten, nästan en fjärdedel (22 %) har upplyst eleverna om möjligheten.

41 12 Godkänt elevers inloggning har nästan en femtedel (18 %) gjort. Tjugo procent av pedagogerna använder denna tjänst som en resurs för eleverna i deras självständiga arbeten egna och/eller grupparbeten. Några (15 %) använder tjänsten som en backup om eleverna varit borta vid visningstillfället. Tretton procent använder den som hemuppgift, t.ex. eleverna ser en film hemma som sedan diskuteras på lektionen. Hälften av pedagogerna vet inte hur eleverna använder tjänsten. Sammanfattningsvis: den tjänst som används mest av pedagogerna är att söka - och som utredaren tolkar; beställa strömmande media i produktkatalogen. Beställer media gör drygt en tredjedel av pedagogerna, troligen handlar det då om titlar som inte finns som strömmande eller så föredrar man fysiska media som (CD/DVD). Några få av skolledarna kontrollerar vilka distributörer som man har tillgång till via MC innan man tecknar licens med en distributör. Möjlighet till elevers inloggning till SLI känner hälften av pedagogerna till. En femtedel har godkänt elevers inloggning till SLI. Ett fåtal av pedagogerna använder tjänsten aktivt i undervisningen. Strömmande media används av de flesta. Hur möjliggör skolledarna för pedagogerna att kunna använda MC tjänster i undervisningen? Användning av media i undervisningen handlar om både teknik och pedagogik. Om pedagogerna upplever att det saknas IKT-pedagogisk support och tekniken upplevs som ett hinder kan det i förlängningen påverka huruvida man nyttjar MC och liknade tjänster. Det avsnitt som nu följer tar upp det. Tanken med frågorna i enkäten var att undersöka hur man som skolledare gör det möjligt för pedagogerna att använda media i undervisningen. För att pedagogerna skall ha möjlighet att använda MC och dess tjänster fodras någon form av digital enhet (dator, surfplatta etc.). Hur möjliggör man som skolledare det? Tre fjärdedelar av skolledarna uppger att alla deras pedagoger har tillgång till egna digitala enheter (dator, surfplatta, etc.). Tre procent anger att man är två per digital enhet. Att man är fler än tre per digital enhet anger (9 %). För att kunna visa media för en grupp elever/barn fordras dator, projektor, filmduk eller interaktiv skrivtavla etc. Tekniken kan vara fast placerad eller mobil. Visar man enbart DVD fungerar det även med TV och DVD-spelare. Hur tillgänglig är tekniken för pedagogerna på den enhet där skolledaren är ansvarig? Drygt hälften av skolledarna anger att tekniken är fast placerad i alla klassrum/avdelningar på enheten. Tjugo procent anger att tekniken är fast placerad i något klassrum/avdelning på enheten. Att tekniken är mobil uppger tolv procent. Ett fåtal anger att tekniken finns fast placerad i en aula eller större lekrum på enheten.

42 13 Detta innebär att förutsättningarna varierar när det gäller pedagogernas tillgång till digitala enheter. Möjligheten att kunna visa media för en grupp barn/elever samt möjligheten att använda strömmande media får anses uppfyllda relaterat till de 75 % relativt av pedagogerna som angett att de nyttjar MC och dess tjänster. Behärskar pedagogerna det tekniska handhavandet när det gäller media? Alla har fått utbildning menar drygt hälften av skolledarna Femton procent svarar att man inte vet. Några anger att en pedagog per avdelning fått utbildning. Att pedagogerna har tillgång till teknisk support om de skulle behöva det anser de flesta av skolledarna (80 %). Ett fåtal anser att pedagogerna inte har tillgång till teknisk support. När det gäller organisationen för teknisk support anges alltifrån att man har en egen tekniker på enheten till kommunens centrala ITavdelning. Sjutton procent av skolledarna har i sina svar angett att man på ett eller annat sätt har egen kompetens på enheten t.ex. IT ansvarig finns på skolenheten Att använda strömmande media, ska vara möjligt för pedagogerna, anger nästan alla skolledare (91 % ). Övriga svarar att de inte vet. Tillgång till IKT-pedagogisk support för pedagogerna anger tre fjärdedelar (75 %) av skolledarna att de har. Att det inte finns sådan support anser en femtedel (20 %). Någon form av organisation för pedagogisk support verkar finnas i de flesta kommuner. Vad man bedömer som IKT-pedagogisk support varierar dock - det spänner mellan alltifrån kommunens ITsupport, en pedagog per avdelning som har gått PIM, till egna anställda IKT-pedagoger. Av skolledarna har nästan en tredjedel (30 %) angett att deras verksamhet har någon form av IKT-pedagogisk support. Ska Media Center Norrbotten utveckla eller utöka någon av sina tjänster? Drygt hälften av pedagogerna anser att medieutbudet bör utökas. Strukturen på MC:s hemsida bör utvecklas för att underlätta sökning anser fyrtio procent av pedagogerna. En fjärdedel av pedagogerna anser att nyhetsbrevet kan innehålla mer pedagogiska tips. Utöka med IKT-pedagogiskt stöd anser också en fjärdedel. Ytterligare en fjärdedel anser att MC bör tillhandahålla information om de olika tjänsterna. Nöjda med de befintliga tjänsterna anser sig också en fjärdedel vara. Drygt hälften av skolledarna anger att pedagogiska tips kopplat till kunskapsmålen i styrdokumenten vore önskvärt. En tredjedel anser att MC bör tillhandahålla information om de olika tjänsterna. Utöka med IKT-pedagogisk kompetens anser också en fjärdedel. Tjugo procent tycker att strukturen på webbsidan bör utvecklas. Några är nöjda med de befintliga tjänsterna. Utredningen kan utifrån såväl

43 14 pedagogenkäten som skolledareenkäten konstatera att det finns flera förbättrings- och utvecklingsområden för MC. Flertalet av skol/förvaltningscheferna menar att om MC fortsatt ska vara en del av Kommunförbundet i Norrbotten måste någon form av utveckling ske. Nedanstående punkter är en sammanställning av de utvecklingsområden för MC som uppkom i samtalen med skolcheferna: Tillhandahålla media är en viktig funktion med tanke på upphovsrätt och offentlig visningsrätt. Det är viktigt att i större utsträckning än tidigare kontinuerligt informera och marknadsföra om MC och dess tjänster för att öka användning av densamma. En tydlig önskan är att MC också ska erbjuda IKT-pedagogiskt stöd. Exempel på detta är: Arbeta mer med skol- och ämnesutveckling. Erbjud temapaket med media utifrån kunskapsmålen i styrdokumenten. Utveckla den pedagogiska användningen av media, hur kan pedagogen arbeta vidare med det i klassen eller barngruppen. Erbjud omvärldsbevakning när det gäller IKT-pedagogisk utveckling."stötta lärarna så att de kan ta tillvara alla möjligheter". Erbjud kompetensutveckling inom olika områden t.ex. riktad mot surfplattor. Vi behöver hjälp med det omdefinierade lärandet vi har tekniken men det är ju bara början. Ökad samverkan mellan kommunerna och ett samarbete mellan de regionala aktörer som finns på området: "Vi får kanske ta av oss kommunglasögonen och hjälpa varandra". Förslag som uppkommit är: Slå ihop de tjänster som redan finns på länsnivå: MC, Skoldatatek och Filmpool Nord (ägs av landsting och kommunerna dock inte alla). Istället för att betala till var och en betalar man en summa och så ingår alla tjänster. Riktade utbildningsinsatser på plats till de olika kommunerna utifrån vilka behov man har. Alternativ till MC samt liknande regionala och lokala aktörer Alternativ till MC: SLI Education AB Utredaren och verksamhetsansvarig på MC har processat denna fråga. Om en skola köper in egna filmer eller annat material kostar det mera än om MC förhandlar och köper in material, på ett professionellt sätt, till alla skolor i länet. Dessutom sparar den enskilda skolan på att administrera inköpsprocessen. Utredningen har undersökt om SLI Education AB är ett alternativ till Media Center Norrbotten. SLI Education AB är ett dotterbolag till SLI (Svenska läromedel på Internet). Deras plattform är densamma som de flesta MC i Sverige använder sig av. MC Norrbotten inkluderat. SLI Education uppstod när en del läns MC lades ned. SLI Education AB marknadsför sig som en rikstäckande Mediecentral. Efter att ha haft

44 15 kontakt med Mats Persson Holm VD SLI Education AB och studerat deras verksamhet och utbud, synliggjordes en mängd problem. T.ex. är det en del distributörer som inte vill sälja till SLI Education. Dessa företag ser SLI Education som en konkurrent. Därför bedömer utredningen att SLI Education inte är ett realistiskt alternativ till MedieCenter Norrbotten. Ett samarbete med SLI Education skulle följaktligen innebära att medieutbudet minskade. Företaget tillhandahåller enbart strömmande media vilket innebär att alla kommuner måste ha ett väl fungerande nätverk med hög hastighet, något alla inte har. Fimpool Nord Medialab- Regional Kompetenscentrum Filmpool Nord har utrett frågan om att skapa Medialab - Regionalt kompetenscentrum som skall erbjuda lärare fortbildning och kompetensutveckling gällande teori, metoder och teknik i nya medier. Hur samarbete och eventuellt att växla arbetsuppgifter mellan FilmpoolNord och MC är tänkt för att se om synergieffekter eventuellt kan uppnås. Utredaren har haft ett antal möten med FilmPoolNord för att diskutera, eventuella synnergieffekter mellan Medialab och MC. På tredje träffen deltog FilmpoolNords VD Susann Johansson. Hon meddelade att man fått nya ägardirektiv som medför att utredningen om en Medialab- Regional kompetens centrum har lagts på is. De avvaktar utredningen om MC.

45 16 Bilaga 1: Samtal med skolchefer Jag har träffat alla skol/förvaltningschefer personligen i deras kommuner. Blivit väl bemött och det har varit intressanta och givande samtal. Alla var mer eller mindre medvetna om varför utredningen görs och välkomnar den. Det är lite olika vad man känner till om Media Center Norrbotten (hädanefter kallad MC). De som har en bakgrund i skolan är naturligtvis bekanta med den och många har egen erfarenhet. Väskorna som skickas runt med fysiska medier togs upp av många. Några undrade över om det fortfarande finns ett behov av tjänsten med tanke på öppenheten på internet och alla nya mediekanaler. På frågan om hur det ser ut i deras kommuner med medieanvändningen alltså inte specifikt MC är det ju såklart varierande svar beroende på kommunstorlek. I de minsta kommunerna har skol/förvaltningschef ganska bra koll på om och hur media används. I de större vet man att det används men inte hur. Det handlar ju också om hur väl utbyggd tekniken är, nätverk, projektorer etc. vilket också varierar både inom och mellan kommunerna. Det framkommer också att man tycker att MC borde informera mera om sina tjänster. En del menar att Kommunförbundet i Norrbotten är osynliga. Man jämför med hur det var för några år sedan, då kom en person ut till skolorna och informerade om MC. Dessutom hade man kontaktlärare på skolorna. Det fanns ett nätverk. Det verkar som om man kanske inte är riktigt medveten om vad som ingår i MC:s tjänster. T.ex. har man i en del kommuner köpt in en licens från Swedish Film. En distributör som redan finns i MC:s utbud. De flesta uttrycker att man vill veta mera om vad som ingår i tjänsten. Vad kostnaden blir/elev? Hur ser nyttjandegraden ut? Täcker MC behovet, eller behöver man i skolan, förvaltningen eller kommunen komplettera med fler tjänster? Huruvida politikerna kommunicerar om MC varierar. Någon menar att de nog känner till tjänsten eftersom det är en post i budgeten men det finns nog ingen djupare kunskap. En ickefråga menar en av skolcheferna. Det finns ju viktigare saker att diskutera. I ett några kommuner har kostnaden för MC diskuterats och då har ju politikerna fått sätta sig in i problemställningen. Under åren är det några kommuner som har velat lämna MC eftersom man tyckt att kostnaderna är för hög, eller att man inte anser att de tjänster MC erbjuder. Men har då blivit upplyst om att det inte är möjligt att lämna MC eftersom det ingår i medlemskapet i Kommunförbundet i Norrbotten. I ytterligare en del kommuner har man från politiken undrat om tjänsten används och när man fått veta att så är fallet är man nöjd. Andra menar att frågan diskuteras överhuvudtaget inte. Det kan ju bero på som någon uttryckte det kommunen är nöjd med samarbetet i Kommunförbundet och det innefattar då även MC. Att MC och dess tjänster specifikt uppmärksammats från politikerna och neråt i organisationen verkar ingen anse. Varför ska politiken

46 17 kommunicera om detta, det är en verksamhetsfråga var det ytterligare en som tyckte. Många av skol/förvaltningscheferna anser MC vara en verksamhetsfråga och uppmärksammar inte tjänsten på något speciellt sätt. Några har gjort lite egna undersökningar i förvaltningarna och då fått positiv respons på MC:s tjänster. I några kommuner tas MC upp på ledningsmöten eller rektorskonferenser. I någon kommun frågar man om den används. Att använda tjänsten som ett verktyg för pedagogisk utveckling för personalen ses som en verksamhetsfråga av de flesta. I någon av kommunerna har man använt sig av MC (UR-material) vid någon fortbildning. Några menade att MC nog skulle kunna vara ett verktyg för pedagogisk utveckling. Ett studiebesök på Västerbottens MediaCenter har gjorts av några skol/förvaltningschefer och de menar att det är stor skillnad på deras verksamhet och MC. Någon liknade Norrbotten vid ett bibliotek och Västerbotten vid ett pedagogiskt instrument. Där fanns också utlåning av media men även anställda pedagoger som arbetar med skolutveckling. Vid besöket i Västerbotten blev man också förevisad en söktjänst som var under utveckling. Den innebar att man kunde söka på styrdokument, ämne, kurs och kunskapsmål. Sökte man på ett media så kopplades det till passande styrdokument, ämne, kurs och kunskapsmål. Detta var alla imponerade över och skulle önska att den möjligheten skulle finnas även hos MC. Att MC:s tjänster kan vara en resurs för att uppnå kunskapsmålen i styrdokumenten menade de flesta är en verksamhetsfråga. Någon av skol/förvaltningscheferna menade att MC nog kan vara en sådan resurs men det är inget som kommuniceras i organisationen. Eftersom man i kommunen infört 1:1 borde MC kunna användas mera på det sättet menade någon. Ytterligare någon menade att det kan vara så men bara till en liten del. Sedan några år har MC ingen tryckt produktkatalog längre, allt material finns online. För att kunna ta del av MC:s utbud måste man som kund ha tillgång till någon form av digital enhet. I flertalet av kommunerna har lärarna egna digitala enheter oftast bärbara datorer eller surfplattor. I någon kommun är det inte så men då finns det tillgång till dator på skolenheten. Det finns också kommuner som inte har så hög datortäthet, men man menar att man utökar eftersom. Datortäthet kan också skilja mellan skolor i en kommun. Förskolan har oftast en dator/avdelning eller surfplattor. I någon kommun har även förskollärarna egna datorer. Dessutom har alla medarbetare i kommunen utrustats med mobiltelefoner (Android). I någon kommun har även alla som arbetar i förskolan egna datorer. Några tar också upp att man är på väg att utrusta förskolorna med surfplattor. Lån av fysiska medier (CD/DVD) har under de senaste åren minskat till förmån för strömmande media visar statistiken från MC. För att kunna använda strömmande media behövs nätverk med hög kapacitet. Alla kommuner verkar vara eller är på gång att bygga ur sina nätverk så att det kommer att vara tillgängligt både i skola och förskola. På

47 18 gymnasienivå verkar det vara utbyggt i alla kommuner. Nästa steg är grundskolan och där har man hunnit olika långt. När det gäller förskolan ser det också olika ut. Någon kommun har varit försiktiga med utbyggnaden i förskolan. Det finns nu nätverk i personalrummen. Det verkar som man i en del kommuner inte trott att även förskolan skulle behöva nätverk. Men nu är man på gång att bygga ut även där. Vill man visa media för en grupp barn eller en klass behövs teknik som t.ex. projektor, filmduk, interaktiv skrivtavla. Tillgången till tekniken som tidigare nämnts, ser olika ut i kommunerna. Vissa kommuner har utrustat alla sina klassrum upp till åk 6 med interaktiva skrivtavlor. I en annan kommun har man interaktiva skrivtavlor från högstadiet och uppåt. Ytterligare en kommun har satsat på interaktiva skrivtavlor i förskolan. Andra har satsat på projektorer i klassrummen. Men av samtalen att döma verkar det som om alla på ett eller annat sätt aktivt arbetar med dessa frågor. Alla kommuner verkar ha gjort IKT-inventering utifrån de tekniska behoven (datortillgång, nätverk o.s.v.). Beroende på kommunens ekonomi och prioriteringar tillgodoses dessa. Det är ju även en verksamhetsfråga så det kan se olika ut i de olika skolorna i en kommun. När det gäller IKT-inventering utifrån ett pedagogiskt perspektiv är det ett fåtal kommuner som gjort en sådan. De som inte har gjort en sådan är fullt medvetna om det och menar att det är nästa steg. Hårdvaran har fram till nu varit i fokus. Om man generaliserar kan man säga att de kommuner som haft någon form av IKTpedagogisk kompetens är de som har utarbetat en pedagogisk IKTplan. Men ingen regel utan undantag. Av dessa är det två som inte har denna kompetens men man var ganska tidig med 1:1. I avtalet med leverantören ingick kompetensutveckling där ett moment var att utarbeta en sådan. Tillgång till IKT-pedagogisk kompetens är något de flesta önskar. 1:1 satsning verkar alla kommuner med några få undantag vara inne på. Några av kommunerna var ganska tidiga med detta och är nu inne på sin andra vända. Eleverna i dessa kommuner från årskurs sju och uppåt har tillgång till egna datorer. De flesta kommuner startar sin satsning under detta läsår. Alla gymnasieelever i Norrbotten kommer att ha tillgång till egna datorer under läsåret förutom i en kommun där man börjar med årskurs ett. När det gäller högstadiet är det fyra kommuner som inte satsar på 1:1. Nästa steg är mellanstadiet och även där är det några kommuner som kommer att satsa under de kommande åren. En bidragande orsak till satsningen kan vara att man inte vill förlora gymnasieelever till en annan kommun menar någon. Egna bärbara datorer användes för några år sedan som lockbete vid gymnasievalet I samtalen kom vi även in på vilken plattform man valt PC eller Mac. Det är olika hur det ser ut i kommunerna när det gäller IT-support till förvaltningen. I några kommuner har man bestämt vilken plattform som ska användas oftast PC. I en av kommunerna utgick man från skolans behov vid upphandlingen och det visade sig då att den offert som uppfyllde dessa krav innebar Mac som plattform. IT-avdelningen

48 19 hade nog helst velat att PC skulle användas som plattform, men från förvaltningens sida stod man på sig. När väl allt kom på plats så löstes allt och nu är även IT-avdelningen nöjda. I några kommuner är det blandad miljö det är upp till skolorna att välja plattform. Någon menade också att ofta utgår IT-kontoret (kan ha olika namn i olika kommuner) ifrån att problemet är större än vad det är. I slutändan visar det sig ofta vara en enkel lösning. Att det kan vara svårt att samarbeta med kommunernas IT-avdelningar var det fler som tyckte. Någon menade att det kanske skulle behövas någon funktion mellan IT-avdelningen och förvaltningen som har både teknisk och pedagogisk förståelse. Hur man implementerar 1:1 satsningen ser också olika ut i kommunerna. I upphandlingen ingår ofta en kort utbildning. De företag som nämndes i samtalen var Atea eller Grafit som varit leverantör beroende på vilken plattform man valt. En del kommuner har valt detta alternativ. I några kommuner har man IT-pedagogiskt stöd sedan förut. Någon kommun har anställt IT-utvecklare. Ytterligare någon har projektanställt IKT-pedagogiskt kompetens. I just detta fall har man fått finansiering från annat håll. Men säger den skolchefen hade man inte haft tillgång till den finansieringen hade man betalat av egna medel. Andra har köpt in kompetens utifrån t.ex. rektorsakademin som ett komplement till sin egen IT-kompetens. Några kommuner har anställt förstelärare som kan ha mer eller mindre tid för IKT-pedagogiskt stöd i sina tjänster. Om nu MC fortsatt ska vara en del av Kommunförbundet i Norrbotten tycker de flesta att någon form av utveckling måste ske. Många lyfte att det behövs både information och marknadsföring om MC och dess tjänster på alla nivåer. Detta måste ske kontinuerligt Om det gjordes skulle troligen användningen av tjänsterna öka. Att tillhandahålla media är fortfarande en viktig funktion menade många speciellt med tanke på upphovsrätt och offentlig visningsrätt. Strömmande media men hur kan jag arbeta vidare med det i klassen eller barngruppen. Här behövs utveckling en roll som MC kan anta. Söktjänsten bör förbättras ansåg någon annan. Mera IKT-pedagogiskt stöd efterlystes också och någon menade att det behövs även för de nyutexaminerade lärarna, en del av dem har minde kunskap om IKT än de gamla lärarna. Arbeta mer med skol- och ämnesutveckling anser några. I min kommun har vi behov av kompetensutveckling och det skulle MC kunna hjälpa till med säger någon. T.ex. kompetensutveckling riktad mot surfplattor. Ytterligare exempel från Mediacenter Västerbotten kommer upp. Där har man som vision att vara i varje kommun varje år med riktade utbildningsinsatser utifrån vilket behov som finns i kommunen. Man erbjuder även temapaket utifrån kunskapsmålen i styrdokumenten. I en av de kommuner som redan har IKTpedagogiskt stöd menade man att utveckling är viktig. Vi får kanske ta av oss kommunglasögonen menade någon och hjälpa varandra. En resurs på länsnivå som sprider tips och idéer kanske är bra men kommunerna kanske vill lösa det på sitt eget sätt menar en annan. Någon funderar över de tjänster som redan finns i länet och som man

49 20 betalar för, MC, Filmpool Nord (alla kommuner är inte med) och Skoldatateket. De kanske ska slås ihop och istället för att betala till var och en betalar man en summa och så ingår alla tjänster. Nu har vi tekniken men det är ju bara början menade några. Vi behöver hjälp med det omdefinierade lärandet. Stötta lärarna så att de kan ta tillvara alla möjligheter. Datorerna tillför så mycket mer därför måste vi tänka om tänka nytt. Bilaga 2: Webbenkät pedagoger. Den som önskar ta del av dessa kan ta kontakt med utredaren Bilaga3: Webbenkät skolledare Den som önskar ta del av dessa kan ta kontakt med utredaren

50 Plats för noteringar: Ärende

51 Förbundsfullmäktige Årsredovisning 2014 Föreligger förslag till årsredovisning för 2014 för Kommunförbundet Norrbotten. Revision är genomförd Styrelsen har , 28, beslutat Att Att förslag till Årsredovisning 2014 bifalles Årsredovisning 2014 föreläggs förbundsfullmäktige för beslut 1

52 ÅRSREDOVISNING 2014

53 Årsredovisning 2014 Innehåll Årsredovisning Inledning Sammanfattning Uppdraget Vision Verksamhetsidé Övergripande mål Uppgifter Prioriterade uppgifter Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Barn- och utbildning Kultur Folkhälsa Forskning och utveckling/innovation Norrbotten Implementering av Digital Agenda och Strategi för esamhället Utred och föreslå på vilket sätt förbundets uppdrag och organisation kan utvecklas för att bli en tydligare regional aktör och för att på ett bättre sätt främja kommunernas samarbete och gemensamt nyttjande av resurser och kompetens Övrig intressebevakning Jämställdhetsintegrering Samverkan mot våld Skatteutjämningen Media Center Norrbotten Projekt Kunskap till praktik utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruk och beroendeområdet Kommunal ehälsa inom socialtjänst Laxfiske - framtidens besöksnäring Investeringsfrämjande arbete för kommunernas tillväxt Miljösamverkan Norrbotten Uppföljning Styrelsens övergripande mål och prioriterade uppgifter Nätverksträffar Kurser och konferenser Bilagor: Utlåningsstatistik vid MediaCenter 1

54 1. Inledning Detta dokument utgör Kommunförbundet Norrbottens årsredovisning för Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Syftet med förbundets verksamhet är att tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och att tillhandahålla service. Ett övergripande mål är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Kansliets övergripande uppdrag är att under styrelsen ansvara för förbundets administration och löpande verksamhet. Vår region har stora utmaningar men också fantastiska möjligheter. Den regionala tillväxtpolitiken utgår från EU:s strategier och den nationella strategin vilket ställer krav på politiker att finnas på olika arenor för delaktighet och påverkan. Därför är det viktigt att politiker och tjänstemän ökar sitt engagemang och deltar på internationella arenor, i olika nationella nätverk och på EU-nivån med syftet att påverka samt främja utveckling och tillväxt. EU;s nya strategi för sammanhållningspolitiken, Europa 2020, är en sysselsättnings- och tillväxtstrategi. Genom smart, hållbar och inkluderande tillväxt ska ekonomiska, sociala och territoriella skillnader mellan länder utjämnas och därmed ska EU stärkas. Europa 2020 är utgångspunkten för EU:s strategiska vägval som ska utgöra en inriktning för medlemsländernas inrikespolitik och därmed de regionala utvecklingsstrategierna. Kommunförbundet Norrbotten företräder kommunerna i det regionala utvecklingsarbetet och deltar med både politiker och tjänstemän i det Regionala partnerskapet. Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS), är ett övergripande strategidokument för Norrbottens fortsatta utveckling. Strategin tar sitt avstamp i tre grundläggande utmaningar vilka omsätts i utvecklingsinsatser inom fem områden för hållbar utveckling. Slutsatser, processutvärderingar och analyser från tidigare länsprogram, strategier samt den Politiska plattformen har utgjort en viktig grund för inriktningen av strategin. Den regionala utvecklingsstrategin är länets överenskommelse om samverkan och prioriteringar för att utveckla Norrbotten (citat ur strategin). I RUS har visionen formulerats till: Norrbotten för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa För att uppnå visionen i strategin krävs ett långsiktigt och strategiskt utvecklingsarbete. Vi måste själva fortsätta att göra vägval, utveckla det vi är bra på och se möjligheter för den hållbara utvecklingen. I den regionala utvecklingsstrategin kommer fokus att ligga på genomförande med utgångspunkt i de identifierade utmaningarna för länet. De horisontella kriterierna jämställdhet, integration och mångfald, miljö och unga ska ligga till grund för satsningar. Strategier och prioriterade åtgärder formuleras utifrån indelningen i fem utvecklingsområden: 2

55 Livsmiljöer Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud Strategiskt gränsöverskridande samarbete De prioriterade åtgärderna inom varje utvecklingsområde är beroende av varandra för att skapa ett jämställt och mångkulturellt samhälle med tillgång till goda livsmiljöer, attraktivt boende och ett rikt kultur- och fritidsutbud. Det kräver även satsningar för att stärka näringslivets och företagens konkurrenskraft samt tillgång till god infrastruktur, service och välutbildad arbetskraft. Kommunförbundet Norrbotten ska tillsammans med kommunerna arbeta aktivt för att förverkliga åtgärder främst inom de utvecklingsområden som ingår i kommunernas ansvar för verksamheter. 2. Sammanfattning Styrelsen har sammanträtt fem gånger under året. Förbundsfullmäktige genomfördes i Jokkmokk. Styrelsen och fullmäktige har beslutat att förbundet under mandatperioden ska stärkas genom ett antal åtgärder. För att förbättra informationen om förbundet och för att utveckla dialogen med medlemmarna har nu samtliga 14 kommuner besökts (Ö 2). För tredje året i rad genomfördes ett möte med länets riksdagsledamöter (Ö 2). Den vid årsskiftet nyinrättade FoUI-enheten fick under våren en chef och en vetenskaplig ledare inom skolområdet och fr o m hösten finns ytterligare en medarbetare med ansvar för socialtjänstområdet. Parallellt med att bygga upp den interna organisationens innehåll och form, har ett omfattande arbete genomförts i syfte att etablera kontakter med andra kunskapsmiljöer, såväl FoUImiljöer som universitet. Allra mest tid och engagemang har dock ägnats åt att göra FoUIverksamheten känd ute i kommunerna samt att förankra och inhämta underlag till enhetens kommande arbetsuppgifter. Medarbetarna vid FoUI har under året bl. a besökt kommunledningarna i 11 av länets 14 kommuner (Ö 2). Den politiska samverkansberedningen för vård, omsorg och skola har sammanträtt fyra gånger under året och haft två temadagar med fokus på äldreomsorg samt missbruk och beroendevård. Den politiska samverkansberedningen för vård, omsorg och skola har sammanträtt fyra gånger under året och haft två temadagar med fokus på äldreomsorg samt missbruk och beroendevård. (Ö1 Ö4). En strategi för patient och brukarmedverkan som är gemensam för kommun och landsting är antagen. Syftet är att genom samverkan på flera nivåer och även mellan huvudmännen stärka och stimulera ökad patient och brukarmedverkan i vården och omsorgen inom socialtjänst och hälsooch sjukvård. Patienten/brukaren ska ha rollen som medaktör. För att den övergripande strategin 3

56 ska bli framgångsrik måste den inarbetas på individ-, verksamhets- och systemnivå i befintliga strukturer i respektive kommun, som t ex i kvalitetsledningssystem och/eller handlingsplan(ö 4). Utvecklingsarbete har pågått under året för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre, fokus har varit att få en förbättrad kvalitet och en bättre sammanhållen vård och omsorg. Etablering av ledning och styrning i samverkan av äldrevård och omsorg pågår. Inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning pågår utvecklingsarbeten brukarmedverkan samt systematisk uppföljning. Utbildningssatsningen kallad reflexen pågår i etik, lagstiftning och bemötande (Ö 2, Ö 4). Under året har förankringsprocessen pågått av den reviderade Norrbus samverkans- överenskommelsen för barn och unga i samverkan mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård i kommunerna och landstingets verksamhetsområden. Gemensamma nätverk är bildade och temadag samt utbildningsinsatser är genomförda (Ö 4). En uppföljning av överföring av ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende är genomfört och det visade sig att flera utvecklingsområden identifierades. En gemensam utvecklingsgrupp är tillsatt för att arbeta vidare med bristerna (Ö 4). En överenskommelse om samarbete inom missbruk- och beroendevården mellan landstinget och kommunerna är antagen och som ska leda till en likvärdig missbruks- och beroendevård av god kvalitet. Ett samverkansavtal mellan landstinget och kommunerna gällande beroendecentrum med kompetensstöd är antaget. Kommunerna delfinansierar verksamheten Ö 2, Ö 4). Inom barn och utbildningsområdet har 2014 handlat om att utveckla samverkan. Syftet är att öka förståelsen mellan aktörer och därmed öka möjligheterna till (resurs-) effektiva lösningar. Aktuella frågor i länet är och har varit kompetensförsörjningen nu och i framtiden, ökad andel elever med godkända betyg, minskat utanförskap, tidiga insatser vid behov av stöd och hjälp. Ett samverkansprojekt med fokus på ungdomar som inte fullföljer gymnasieskolan har påbörjats tillsammans med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Norrbottens läns landsting (Ö 3, Ö 4). Kartläggningar, rapporter och uppföljningar har genomförts i syfte att definiera aktuellt läge i kommunerna och länet som underlag vid eventuella beslut om förändringar. Arbeten pågår för att åstadkomma länsgemensamma överenskommelser för samverkan, t.ex. mellan länets skolor och länslogopedin (Ö 4). I samförstånd med LTU har det gemensamma projektet RUC avslutats och öppnat för dialog om fortsatt samarbete där bl.a. fokus på resultat av skolforskning är prioriterat (Ö 2, Ö 4). Inom området folkhälsa har utvecklingen av sociala investeringar och stödet till kommunerna angående kartläggning, analyser mm varit i fokus. Kommunförbundet har i samverkan med de övriga regionala aktörerna tagit fram ett förslag på ett framtida strategiskt folkhälsoarbete för länet. För kommunerna skulle detta innebära ett stöd i arbetet med att formulera hur den kommunala organisationen kan arbeta hållbart och strategiskt. Detta ska behandlas politiskt under hösten (Ö 4). 4

57 Implementering av Strategin för esamhället (Ö 4) förutsätter en samverkan inom län/regioner för att även mindre kommuner ska ha möjlighet att förverkliga intentionerna i strategin. 13 av länets kommuner deltar i det gemensamma utvecklingsarbetet genom en gemensam e-nämnd där Luleå kommun är värdkommun för arbetet. Under 2014 gjordes en inventering av e- tjänster i länets kommuner och e-nämnden beslutade om att ta fram förfrågningsunderlag för en gemensam tjänsteplattform för e-tjänster. Med utgångspunkt från en Digital Agenda på nationell nivå beslutade Regionala Partnerskapet i januari om en Regional Digital Agenda. Arbetet har samordnats i länet av IT Norrbotten tillsammans med länsstyrelsen, Luleå tekniska universitet, Norrbottens läns landsting, Lantbrukarnas riksförbund, Företagarna och Kommunförbundet Norrbotten. Nu ansvarar respektive aktör för genomförandet inom sitt ansvarsområde (Ö 4). Övergripande mål för utveckling av ehälsa är att skapa konkret nytta för medborgare, personal och beslutsfattare. För att klara av framtidens välfärd med ökat antal äldre och personer med behov av stöd från socialtjänsten samtidigt som antalet utbildad personal minskar, kommer tekniken att spela en allt viktigare roll. I länet har under året pågått tester av olika digitala lösningar för kommunikation, dokumentation och informationsåtkomst inom hemtjänst och hemsjukvård för att underlätta kvarboendet i ordinärt boende och att frigöra personalresurser till patientnära arbete. En av kommunerna har hittills tagit ett politiskt beslut om att införa nattillsyn via kamera som ett alternativt tjänst för nattillsyn. Vidare har sex av kommunerna gjort ett gemensamt avrop på digitala trygghetslarm genom den gemensamma e-nämnden (Ö 5). Inom regionala tillväxtpolitiken har arbetet under året varit att påverka slutdokumenten till olika strukturfondsprogram och partnerskapsöverenskommelsen. Politiker och ansvarig tjänsteman har deltagit i olika forum och gjort olika inspel via Tillväxtberedningen och regionala partnerskapet samt genom ett aktivt deltagande inom Europaforum (Ö 1). Ett samarbete har inletts med UD för att utveckla en politisk dialog avseende arktiska frågor. En OECD studie har beställts via NSPA(Northern Sparsely Populated Area) nätverket för bättre faktaunderlag och argument för bibehållande av den extra allokeringen (gleshetsbonusen för norra Sverige och Finland). Inom infrastruktur har kommunikationspolitiska rådet agerat om behov av akuta åtgärder på E10. I slutet på juni hade länet besök från EU-kommissionen, DG MOVE, ansvarig för finansieringsfonden Sammanlänkat Europa strategier för infrastrukturinvesteringar. Syftet var att ge kunskap om behov av nödvändiga investeringar inom järnväg (BK) och Luleå hamn som numera ingår i Core Network, TEN-T. Under hösten har yttrande och skrivelser gjorts avseende trafikledningscentralen i Boden samt uppskjutet spårbyte mellan Boden och Bastuträsk (Ö 1). Inom jämställdhetsområdet fortgår arbetet med att synliggöra de principer för jämställdhet som finns reglerade i nationella och internationella avtal, främst CEMR deklarationen (The Council of European Municipalities and Regions). Politiker och ansvariga tjänstepersoner har genom olika forum, som politiks ledningsgrupp, nätverk och samverkan med andra aktörer, 5

58 arbetat med stödjande insatser för att utveckla kommunernas förmåga att följa innebörden i dessa avtal. För stöd till medlemskommunerna har förbundet delgivit rekommendationer för kvalitetssäkring, utbildning, uppföljning och samverkan inom området jämställdhet och jämställdhetintegrering. Erfarenhetsutbyte och kunskapsinhämtning har möjliggjorts genom återkommande nätverksträffar för kommunernas utsedda processledare (Ö6). Arbetet med Samverkan mot våld har under året kommit igång med återetablerad kontakt i nätverk för huvudaktörerna Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten, Länsstyrelsen, samtliga kommuner samt de ideella organisationerna. En preliminär handlingsplan har tagits fram för det fortsatta arbetet. Olika nätverk har träffats och kontakt har tagits med de olika kommunerna för att följa upp det pågående utvecklingsarbetet gällande samverkan mot våld. I maj beslutade den politiska samverkansberedningen att lämna ett uppdrag till länssamordnaren att utreda förutsättningar för ett skyddat boende i länet och detta arbete har kommit igång på ett bra sätt. I juni presenterades kampanjen Bryt tystnaden på Nordisk Forum i Malmö inför 126 åhörare. I början av sommaren publicerade Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer, SOSFS 2014:4 som träder i kraft oktober Regeringen publicerade den nationella samordnarens betänkande Våld i nära relationer en folkhälsofråga, SOU 2014:49. Dessa två publikationer kommer att ha relevans för det pågående och fortsatta utvecklingsarbete gällande våld i nära relationer (Ö 4). Projekt Laxfiske framtidens besöksnäring startades under 2014 med målet att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurismen genom ökad tillgång på vuxen lax. Projektet har bidragit till den utveckling som nu sker inom laxförvaltning och som resulterar i rekordmängder av lax i Norrbottens vattendrag laxar i Torneälv och rekordtillgång i Råne- och Byskeälv På uppdrag av Förbundsfullmäktige och styrelsen har under hösten en omfattande utvärdering av MediaCenter (MC) genomförts. Utvärderingen föreslår att MC fortsatt ska var en del av förbundets verksamhet och snarare utvecklas än avvecklas. Utlåningen via MediaCenter Norrbotten fortsätter att öka. Ökningen när man jämför vårterminerna 2013 med 2014 är ca 9 % eller ca 5000 artiklar (Ö 4) (Ö5). Under året har vi genomfört 169 kurser/konferenser med totalt 5507 deltagare. Det är en marginell minskning jämfört med fjolåret. Vid vissa tillfällen har antal deltagare varit mycket högre än beräknat vilket medför högre intäkter. Utöver det har from 2014 metodutbildningar inom Kunskap till praktik (missbruk och beroendeområdet) ingått i kurs och konferensverksamheten vilket har föranlett en rejäl intäktsökning. Fortfarande sker de flesta aktiviteterna inom socialtjänstens område, detta med anledning av att de omfattande utvecklingsarbetena som bedrivs inom området (Ö 4). Det ekonomiska resultatet visar ett överskott på kr. De viktigaste skälen till detta är ett underutnyttjande vid FoUI p g a att två av fyra anställningar inte varit på plats under det första halvåret, att kurs- och konferensverksamheten ger större intäkter än budgeterat samt ökade intäkter för projektadministration. Ingen avsättning till pensionsstiftelsen har behöva 6

59 göras. Styrelsen har under året tagit beslut utöver budget och samtliga beslut med utfallet 1,3 miljoner har kunnat inrymmas inom budget vilket gör att det prognoserade överskottet blir mindre. 2. Uppdraget 2.1 Vision Norrbotten för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa 2.2 Verksamhetsidé Under mandatperioden ska verksamheten vid förbundet bidra till: Att det primärkommunala samarbetet utvecklas med fokus på god service till medborgare och näringsliv. Kompetensutveckling, i ett samspel mellan vetenskap och praktik, för såväl politiker som tjänstemän 2.3 Övergripande mål Kommunförbundet Norrbotten är kommunernas naturliga regionala arena. Mandat och resurser utgår ifrån att förbundet är en intresseförening. Erfarenheter under senare år och en utblick mot framtiden, visar att kraven på att ytterligare utveckla samordning och samarbete mellan kommuner och mellan kommuner och landstinget ökar. För att konkretisera inriktningen av verksamheten har styrelsen formulerat ett antal övergripande mål för mandatperioden vilka justeras årligen i takt med att resultat uppnås eller att nya erfarenheter vunnits. För 2014 har följande övergripande mål formulerats: Ö 1: Utveckla och bredda det politiska företrädarskapet genom utökad dialog inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, med riksdagspolitiker samt med flera nyckelgrupper. Ö 2: Utveckla en långsiktigt hållbar struktur för evidensbaserad kunskapsutveckling i de kommunala verksamheterna. Ö 3: Utarbeta, i nära samarbete med kommunerna, en strategi för att på sikt klara kompetensförsörjningen. Ö 4: Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt nyttjande av resurser och kompetens. Ö 5: Utveckla samarbetet och samordning mellan kommunerna främst utifrån intentionerna i Digital Agenda och strategin för esamhället Ö 6: Utveckla kommunernas förmåga att efterleva de principer för jämställdhet som finns reglerade 7 i internationella avtal, främst CEMR- deklarationen (The Council of European Municipalities and Regions) för jämställdhet.

60 3. Uppgifter 3.1 Prioriterade uppgifter Styrelsen har prioriterat nedanstående verksamhetsområden: Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Barn och utbildning Kultur Folkhälsa FoUI Norrbotten Implementering av Digital Agenda och Strategi för esamhället Utred och föreslå på vilket sätt förbundets uppdrag och organisation kan utvecklas för att bli en tydligare regional aktör och för att på ett bättre sätt främja kommunernas samarbete och gemensamt nyttjande av resurser och kompetens Hållbar tillväxt och utveckling Kommunförbundet Norrbotten är tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget huvudaktörer i det regionala strategiarbetet. Det regionala partnerskapet i Norrbotten är, under länsstyrelsens ledning, till viss del ett formaliserat samarbete mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och näringsliv. Syftet är att kraftsamla och samordna resurser i det regionala tillväxtarbetet. Inom det regionala partnerskapet finns en överenskommelse om att varje organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna. Sammanhållningspolitiken, med fokus på Europa 2020, reformprogrammet samt den nationella strategin utgör grund för den regionala utvecklingsstrategin. Östersjöstrategin, vilken syftar till att genomföra politiska mål på makroregional nivå, är betydelsefull även för vår regions utveckling. Det är viktigt att det politiska ledarskapet har en framskjuten och aktiv roll i allt strategiarbete och är med och påverkar på olika nivåer utifrån en gemensam politisk plattform, som tillväxtberedningen och Europaforum Norra Sverige. Kommunförbundet Norrbotten är en aktiv part inom Europaforum Norra Sverige för att påverka politiska ställningstaganden på EU- nivå samt nationellt i syfte att stärka förutsättningar för utveckling och tillväxt i regionen. Tillsammans med norra Norge och norra Finland har Europaforum tagit fram en framtidsstudie NSPA, Northern Sparsely Populated Area, med fokus på våra utmaningar och tillgångar samt vår investering till det europeiska mervärdet. Förbundets styrelse och ansvariga tjänstemän ska genom sin representation i bland annat det Regionala partnerskapet, Strukturfondspartnerskapet, Tillväxtberedningen och det Kommunikationspolitiska rådet bidra till att åtgärder och insatser för tillväxt och utveckling i enlighet med prioriteringarna i RUS förverkligas. Detsamma gäller för andra betydelsefulla strategier. 8

61 Ett angeläget område för kommunerna är förverkligande av regionala klimat- och energistrategin. Åtgärder inom strategin syftar bl.a. till effektivt nyttjande av förnybara energikällor och energieffektivisering för utveckling av ett hållbart samhälle. Indikatorer Kommunikation och beslut inom Tillväxtberedningen banar väg för att de politiska prioriteringarna får genomslag i det regionala partnerskapets arbete genom RUS och andra strategier. Påverkan på EU;s sammanhållningspolitik genom strategiarbete på nationell, makroregional och EU-nivå och tydliggörande av det mervärde regionen bidrar med. Strukturfondspartnerskapet är tydligt i sina prioriteringar så att satsningar görs i enlighet med de beslutade tillväxt- och utvecklingsområdena i RUS. Norrbotten är en regional aktör i strategiska allianser nationellt och internationellt. Kommunerna bidrar till förverkligandet av den regionala klimat- och energistrategin. Nyckelaktiviteter Ledamöter i Tillväxtberedningen deltar på möten och aktiviteter med fokus på regionala tillväxtfrågor. Aktivt delta i arbetet med genomförandet av RUS, den regionala innovationsstrategin och den regionala digitala agendan samt i genomförandearbete för nyttjande av strukturfonder och Interreg program. Förankringsarbetet sker systematiskt genom nätverk och aktiviteter för kommunerna. Stimulera och samordna gemensamt utvecklingsarbete inom nätverket näringslivschefer. Genomför Norrbottenskonferensen för bred politisk delaktighet. Delta på internationella arenor, i olika nationella nätverk med syftet att främja utveckling och tillväxt. Ett exempel är Nationellt forum som är regeringens dialog med regionala politiker om tillväxtpolitiken. Nordkalottrådet är exempel på en Nordisk arena inom Barentsområdet. Delta inom Europaforum Norra Sverige i aktiviteter för att påverka samt genomföra konferenser och uppvaktningar på europeisk-, nationell- och regional nivå för att stärka regionens konkurrenskraft. Argumentera för NSPA (Northern Sparsely Populated Area) dvs. delta i aktiviteter för att synliggöra den politiska positionen för området i olika sammanhang på EU- och nationell nivå. Stödja och utveckla Sweden/Emelia-Romagna nätverket för att främja transnationellt samarbete/projekt i kommunerna. Fortsätta stödja processen med det regionala energistrategiarbetet i kommunerna samt nyttja Nenets resurser för bl.a. projektriggning för att supporta kommunerna. Vidtagna åtgärder Deltagit i Regionala Partnerskapet och i Tillväxtberedningen för förverkligande av regionala strategier samt prioriteringar inför kommande strukturfondsprogram. Ansvarig tjänsteman är aktiv i Regionala Partnerskapets beredningsgrupp. Ett exempel på regional 9

62 kraftsamling är en strategi och åtgärder för fler datalagringscentra. En regional digital agenda beslutades i januari av Regionala Partnerskapet. Under året har det varit fokus på arbetet med olika strukturfondsprogram och regionala handlingsplaner inom sociala fonden och landsbygdsprogrammet. Politiker och tjänstemän har deltagit på hearings och gjort inspel avseende partnerskapsöverenskommelsen och nya strukturfondsprogrammen till näringsdepartementet samt vid politikerdialogmöte på Nationellt forum. Tillväxtberedningen har därtill gjort skrivelser. Skrivelse till näringsdepartementet via tillväxtberedningen avseende förslag till förordning om förvaltning av EU:s strukturfonder. Förslaget till förordning skulle innebära en avsevärd försämring för strukturfondspartnerskapen och för regionalt utvecklingsansvariga i deras arbete med att förverkliga sammanhållningspolitiken på regional nivå. Tillväxtberedningen har till näringsdepartementet yttrat sig över den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft Deltagit aktivt i Europaforum Norra Sveriges arbete med att påverka den nya strukturfondsperioden samt partnerskapsöverenskommelsen. Arbetet sker i nära samarbete med vårt North Sweden kontor i Bryssel. Tillsammans med North Sweden och andra aktörer genomfört fyra konferenser i Norroch Västerbotten inför nya strukturfondsprogramperioden. Totalt deltog 289 st. samt därtill 137st uppkopplade via webbsändning. Tillsammans med landstinget ansvarat för att genomföra Norrbottenskonferensen den 28 mars med 80 deltagande politiker. Via Europaforum och Brysselkontoret, tillsammans med representanter från Norge och Finland, fortsatt samarbetet inom NSPA-området och möjligheter inför Europa 2020 och ny strukturfondsperiod. Beställt en OECD studie tillsammans via NSPA för att förbättra argumenten för att bibehålla den extra allokeringen (gleshetsbonusen) kopplat till våra möjligheter, utmaningar och närheten till Arktis som är högintressant på EU nivå och globalt. Tillväxtberedningen har svarat på EU-kommissionens konsultation om Arktis. Påbörjat ett samarbete med UD som ansvarar för arktiska frågor via tillväxtberedningen med syfte att utveckla dialogen mellan nationell och regional politiskt nivå för att stärka Sveriges position i arktiska frågor och öka tillväxten i svenska delen av Arktis. Deltagit i transnationellt samarbete inom Sweden Emilia Romagna nätverket (SERN). 10

63 Deltagit i strategiarbetet inom klimat-miljö-energi området som Länsstyrelsen ansvarar för. Genomfört träffar med näringslivs/tillväxtchefer. Deltagit i aktiviteter med Företagsbron att utveckla samarbetet mellan LTU och kommunernas näringslivskontor Infrastruktur Tillgång till bra kommunikationer är avgörande för länets tillväxt och utveckling. Därför är väl fungerande och hållbara gods- och persontransporter, med förbättringar både inom väg- och järnvägsnätet, sjöfart och IT-kommunikationer likväl som bra flygförbindelser avgörande för vår regions konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Fortsatta satsningar på Norrbotniabanan och Botniska korridoren (BK) med koppling till Northern Axis ska särskilt uppmärksammas. Kommunikationspolitiska rådet ska arbeta för gemensamma ställningstagande och prioriteringar i transport- och infrastrukturfrågor för att än mer argumentera kraftfullt för infrastrukturinvesteringar i Norra Sverige. Indikatorer Samordnat agerande för genomförande av för regionen avgörande infrastruktursatsningar. Regionen får genomslag för mer resurser till ett utvecklat sammanhållet hållbart transportsystem. Agerande och nyttjande att BK ingår i Core Network inom TEN-T programmet. Stödja verksamheten vid kollektivtrafikmyndigheten. Nyckelaktiviteter Samordna och påverka genom remissyttranden avseende infrastruktur. Aktivt stödja arbetet för Norrbotniabanan samt att regeringen utser en förhandlingsperson. Delta i olika aktiviteter för att påverka regeringen tillsammans med andra aktörer för investeringar i Botniska korridoren och malmbanan som ingår i transportnätet (Core Network) inom TEN-T. Aktivt påverka konsultationer samt grönböcker på EU nivå i angelägna frågor för länet. Bevaka och agera via North Sweden och Europaforum avseende EU-kommissionens nya riktlinjer om statsstöd till regionala flygplatser. Delta i processer och aktiviteter med kollektivtrafikmyndigheten. Vidtagna åtgärder Deltagit i Kommunikationspolitiska rådet (KPR) och agerat i transport- och infrastrukturfrågor. Skrivelse från KPR till infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd avseende behov av akuta trafiksäkerhetsåtgärder på E10 11

64 Bevakat och agerat genom North Sweden för förverkligande av TEN-T, Core-Network. Aktiviteter har genomförts för att sprida kunskap om behovet av Bottniska korridoren och Luleå hamn. Tillsammans med North Sweden, Länsstyrelsen, NLL, Luleå hamn och företrädare från industrin hade länet besök den juni av Stephane Ouaki, enhetschef för finansiering inom CEF(Connecting Europe Facility)fonden. Syftet var att påvisa och ge kunskap om industrins behov av hållbara transporter samtidigt visa på betydelsen för EU av fungerande transportkorridorer från norra Europa till övriga länder inom EU. KPR har agerat tillsammans med andra aktörer samt med North Sweden och via Europaforum för bibehållande av SGEI klassificering av icke statliga flygplatser inför revidering av EU-kommissionens riktlinjer om offentligt stöd till regionala flygplatser. Kommunikationspolitiska rådet följer och stödjer aktiviteter kring Norrbotniabanan. Samarbete med RKM och tjänstemannastöd. Remissyttrande från KPR på Trafikverkets utredning rätt funktion på rätt plats där förslaget är att minska trafikledningscentralerna från åtta till fyra med Gävle som nordligaste. Deltagit på Trafikverkets hearing avseende detta. Gemensam skrivelse från KPR och Länsstyrelsen, landshövdingen om konsekvenser för de tunga industritransporterna om Boden upphör som trafikledningscentral. Skrivelse till landshövdingen om en bredare politisk representation i ett framtida fem läns Bottniska korridor projekt. Skrivelse från KPR till Gunnar Malm, Trafikverket och för kännedom till infrastrukturministern och näringsministern avseende att planerade underhållsåtgärder gällande spårbyten på sträckor mellan Boden och Bastuträsk skjuts upp 4-5 år Socialtjänst Inom socialtjänsten finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta inom. Inte minst gränssnittet och samverkan med Norrbottens läns landsting är avgörande för utvecklingen av rationalitet och kvalitet i verksamheten. Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av insatser inom nedanstående områden Barn och ungdomar Barn och unga med ohälsa behöver få hjälp och stöd så tidigt som möjligt. Det är viktigt att förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård uppmärksammar risker och riskgrupper i tid. Ett gemensamt arbete är genomfört kring gemensamma riktlinjer - Norrbus för samverkan kring barn och ungdomar som har behov av utredning, stöd, vård och behandling från flera samhällsaktörer. Socialtjänsten har till uppgift att erbjuda barn och unga stöd och skydd med 12

65 utgångspunkt från barnens bästa. En av de mest ingripande insatserna socialtjänsten har att tillgå är placering utanför det egna hemmet. För att kunna ge barnen ett bra stöd, använda resurserna effektivt och säkra tillgången till adekvata insatser bör kunskapen om vårdens innehåll och effekter öka. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på åtgärdsprogram för att höja kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. Indikatorer Stärkt samverkan mellan social- och barn och utbildningsberedningarna samt samverkansberedningen mellan kommuner och landsting. Insatserna i verksamheten bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap. Erbjuda stöd för att kunna utveckla systematisk uppföljning av insatser för barn och unga. Utveckla och förbättra samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatrin och barnmedicin så att barn med behov ska få stöd och insatser så tidigt som möjligt. Kommunerna har metoder för att arbeta med att höja kvalitén på insatser för barn och unga. Nyckelaktiviteter Samverkansdagar för barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. Förstärka brukarinflytande för barn och unga. Förbättra systematisk uppföljning för området. Förankra Norrbus överenskommelsen i länets alla kommuner i samverkan med landstinget. Förankra användandet av samordnade individuella planer (SIP). Utveckling och spridning av Trygg och säker vård för barn och unga. Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Öka kunskapen om särskilda behov hos barn som genomlevt svåra livssituationer, exempelvis traumatiska upplevelser. Vidtagna åtgärder: Fyra gemensamma beredningar inom social, barn och utbildning samt samverkansberedningen vård, skola och omsorg har genomförts och temadag om skolans betydelse för barnens uppväxt. Ständig dialog pågår med landstinget för att ytterligare förbättra samverkansområdet barn och unga. Arbete pågår med barns delaktighet och inflytande, en gemensam patient och brukarstrategi är antagen. Besök i kommuner och dialog med olika nätverk för att informera och ta del av kommunernas behov av utveckling inom området barn och ungdom har genomförts. 13

66 Arbete med systematisk uppföljning pågår t.ex. Barns behov i centrum (BBIC), öppna jämförelser och privata alternativ för uppföljningssystem. Implementering av den reviderade gemensamma överenskommelsen Norrbus pågår utifrån ett helhetsperspektiv på barns behov. Psynk projektet i Östra Norrbotten med att stärka samarbetet kring barn och ungdom, anpassning av Meddix it system för SIP och samverkan i olika nätverk har pågått under året. Kompetenssatsning i samarbete med Umeå Universitet om fyra 7,5 hp kurser för den sociala barn och ungdomsvården är planerad och ska genomföras under två år. Samverkan kring föräldrastöd inom missbruks och beroendevården pågår. Utbildning för familjehem pågår. Utbildningsdagar inom barn och unga området genomförs samt nätverk för erfarenhetsutbyte genomförs för olika professioner Samverkan inom stöd, omsorg och vård Människor med behov av omfattande insatser från flera samhällsaktörer ska kunna få ett samlat erbjudande om hjälp och behandling, rehabilitering samt service och stöd som utgår från det individuella behovet. En fungerande samverkan mellan olika huvudmän och organisationer måste nås. Lagförändringar har skett, föreskrifter och nationella gemensamma riktlinjer inom flera områden har kommit eller är på gång. I den kvalitativa uppföljningen av mest sjuka äldre som är genomförd av SKL visar det sig att det saknas ett helhetsperspektiv i vård och omsorg om denna grupp. Staten och Sveriges kommuner och landsting har tecknat överenskommelse om insatser för att stödja en strategisk utveckling inom socialtjänstens område i samverkan med angränsande områden inom hälso- och sjukvård. Avsikten är att stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskap och informationsteknik så att resurser kan riktas till områden där de gör bäst nytta. Inom följande områden pågår utvecklingsarbete; Föräldrastöd till föräldrar inom missbruk och beroende vården, Barn och unga, Bättre liv för sjuka äldre, Verksamhetsområdet för personer med funktionsnedsättning, Psykiatrisatsningen och E- hälsa inom vård och omsorg. Indikatorer Stärkt samverkan i den gemensamma samverkansberedningen inom vård, skola och omsorg mellan kommuner och landsting Insatserna i verksamheterna bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap. Erbjuda stöd för att kunna utveckla systematisk uppföljning. 14

67 Verka för att stöd, omsorg och vård blir verkningsfull genom fokus på individen, ha en helhetssyn och samordna insatser vilket även bidrar till största möjliga samhällsnytta. Ökad dialog i länet om samverkansformer kring behov av kompetensutveckling för personal som arbetar med personer som har behov av insatser från båda huvudmännen. Ökad dialog om gemensamma former för kompetensutveckling för personal inom socialtjänsten. Nyckelaktiviteter Samverkansdagar för socialtjänst och landstinget genomförs. Stödja socialtjänstens arbete med att utveckla former för att stärka brukarnas inflytande. Stödja länets kommuner i utvecklings- och kvalitetsarbete. Förbättra systematisk uppföljning för de olika verksamhetsområdena. Förankra överenskommelserna/handlingsplaner i länets alla kommuner i samverkan med landstinget. Förankra användandet av samordnade individuella planer. I samarbete med landstinget förbättra IT-system för utskrivningsklara personer. Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Vidtagna åtgärder: Den politiska samverkansberedningen har genomfört gemensamma sammanträden samt temadag kring missbruk och beroendevården och toppmöte äldre. En gemensam strategi för patient och brukarmedverkan för landsting och kommuner är antagen av respektive styrelse. Under året har arbete pågått med landstinget kring en gemensam överenskommelse för missbruk och beroendevården samt att etablera ett beroendecentrum med kompetensstöd. Tillsammans med brukarrådet LEVA är en uppföljning av pågående revidering av nationella riktlinjer inom missbruk och beroendeområdet genomförts. Kontinuerliga möten med landstingets chefer och socialchefer med fokus på samverkan kring gemensamma utvecklingsfrågor genomförs. Samverkan med seniorer genom bildandet av seniorpartners, planering av seniordagen leva livet hela livet har genomförts. En gemensam handlingsplan mellan kommuner och landsting är fastställd för arbetet med bättre liv för sjuka äldre. Förbättringsarbete pågår för att stärka samarbetet inom hemtjänst, hälso- och sjukvård i ordinärt boende och primärvård. Webbutbildning i geriatrik pågår. 15

68 Systematisk uppföljning av kvalitetsregister pågår inom äldreomsorgen. Utbildningsinsatser i utveckling av behovsinriktat och systematiskt arbetssätt inom området Äldres behov i centrum (ÄBIC) pågår. Läkemedelsutbildning för personal i särskilda boenden har genomförts. Utbildningsinsatser för personal i etik, lagstiftning och bemötande pågår inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Tillsammans med NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa, är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området) är en uppföljning av den gemensamma överenskommelsen kring psykisk ohälsa genomförd och en handlingsplan är upprättad. En gemensam länsdialog med chefer och politiker från kommun och landsting är genomförd med representanter från regeringskansliet och SKL inom ramen för PRIOsatsningen. En uppföljning av överföring av ansvaret för hälso- och sjukvården i ordinärt boende är gjord. Möten för erfarenhetsutbyte är genomfört med flera olika professioner. Överenskommelse om tjänsteköp av hälso- och sjukvård mellan kommun och landsting och mellan kommun och kommun är upprättad. En överenskommelse om uppsökande munhälsobedömning mellan kommun och landsting är upprättad. Utbildningsinsatser genomförs i tillämpningen av samordnad individuell plan (SIP) samt i IT-systemet Meddix öppen vård. Kurser och konferenser genomförs inom olika verksamhetsområden Barn- och utbildning Inom Barn- och utbildningsområdet finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta kring. Det som främst påverkar förutsättningarna för en hög kvalitet inom barn- och utbildningsområdet under de kommande åren är förmågan att implementera det stora antalet skolreformer, tillgången till behöriga lärare, förändringen av elevvolymer och konkurrensen från de fristående skolornas etableringar. 16

69 Alla som arbetar inom barn- och utbildningsområdet behöver vara i nära kontakt med forskning och utveckling. Forskningen behöver därför få ta större plats i verksamheterna för att bland annat eleverna bättre ska kunna nå målen. När relevant forskning finns, sprids och används i verksamheterna, då vilar skolan på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av insatser inom nedanstående områden: Barn och ungdomar Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd omfattas av insatser inom både skolans och socialtjänstens verksamheter. Arbetet med att stärka kunskapen om skolans uppdrag avseende insatser för barn och unga i behov av särskilt stöd behöver ständigt utvecklas. Indikatorer Stärkt samverkan mellan social- och barn och utbildningsberedningarna samt samverkansberedningen mellan kommuner och landsting. Insatserna i verksamheten bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap. Erbjuda stöd för att kunna utveckla systematisk uppföljning av insatser för barn och unga. Utveckla och förbättra samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatrin och barnmedicin så att barn med behov ska få stöd och insatser så tidigt som möjligt. Kommunerna har metoder för att arbeta med att höja kvalitén på insatser för barn och unga. Nyckelaktiviteter Samverkansdagar för barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. Förstärka brukarinflytande för barn och unga. Förbättra systematisk uppföljning för området. Förankra Norrbus överenskommelsen i länets alla kommuner i samverkan med landstinget. Förankra användandet av samordnade individuella planer (SIP). Följa utvecklingen av avvikelserapportering inom Norrbus. Utveckling och spridning av Trygg och säker vård för barn och unga. Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Vidtagna åtgärder Se Förskola, grundskola och gymnasieskolan i framtiden En skola i utveckling präglas av kompetens och goda kunskaper om förutsättningarna att bedriva en skola med hög kvalitet. Detta förutsätter samarbete inom kommunerna och över kommungränserna i Norrbotten. Vi ska bidra till att samverkansdialoger genomförs och att det stora antalet skolreformer blir kända i kommunerna samt ge råd och stöd i implementeringsarbetet. Därutöver ska vi delta i byggandet av en plattform för skolforskning i ett kommunalt perspektiv. Ytterligare fokus ska sättas på studie- och yrkesvägledningen. 17

70 Våra ungdomar ska möta ett brett utbildningsutbud i gymnasieskolan med hög kvalitet. Vi ska bidra till dialog om gemensamma lösningar kring samverkan om gymnasieutbildningar. Samarbetet måste utvecklas än mer för att vi ska optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Indikatorer Ökad dialog i länet om samverkansformer inom grund- och gymnasieskolan, samverkansavtal mm. Ökad kompetens om de nya styrdokumenten. Ökad medvetenhet inom skolan om vikten av en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Ökad medvetenhet i skolan om kunskaps- och demokratiuppdragets betydelse för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan. Ökad medvetenhet om studie- och yrkesvägledningens betydelse. Ökad grad av identifiering av ungdomar som inte börjar eller lämnar gymnasieskolan. Nyckelaktiviteter Samverkans- och dialogkonferenser efter behov i länet. Kurs och konferenser om aktuella styrdokument. Bidra i uppbyggnaden av FOUI i skolan, plattform för skolforskning. Kartlägga hur kommunerna arbetar med kunskaps- och demokratiuppdraget samt vilken roll och betydelse det har för hur elever mår och lyckas i skolan. Kartlägga och utvärdera studie- och yrkesvägledningen i Norrbotten. Bidra till ökade kunskaper om kommunernas informationsansvar för de ungdomar som inte börjar eller lämnar gymnasieskolan samt ökad samverkan mellan berörda aktörer/huvudmän. Vidtagna åtgärder Ett antal samverkans- och dialogkonferenser i olika nätverksgrupper har genomförts i syfte att öka samverkan i länet. Ex. med skol-, elevhälso-, gymnasie- och vuxenutbildningschefer. Kurser och konferenser har genomförts om aktuella reformer och styrdokument ex NORRBUSnätverk har skapats i samverkan med Barn och unga, årliga Elevhälsodagar genomförs för länet, konferens om "Rättssäker Elevhälsa", konferens om "Adopterade barn i förskolan" i samverkan med Myndigheten för internationella adoptioner, konferens om "IT-användningen i förskolan", konferens om "Anknytningsteori" i samverkan med Barn och unga. Länsgemensam utbildning har planerats för läs- och skrivutredningar i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Aktuella utredningar/kartläggningar som genomförts är t.ex. strukturella samverkansformer mellan skola och socialtjänst, kartläggning av länets elevhälsa, gemensamma remissrutiner från skolan till länslogopedin, tillsynsrutiner för fristående förskolor/pedagogisk omsorg i kommunerna, kartlägga länets rutiner för barns dubbla förskoleplaceringar. 18

71 Bevakning av det fortsatta reformarbetet i samverkan med Sveriges kommuner och landsting samt Skolverket. I samförstånd med LTU avslutat det gemensamma projektet RUC och öppnat för dialog om fortsatt samarbete där bl.a. fokus på resultat av skolforskning är prioriterat. Planerat för kartläggning (men ej genomfört under 2014) hur kommunerna arbetar med kunskaps- och demokratiuppdraget samt vilken roll och betydelse det har för hur elever mår och lyckas i skolan Påbörjat pilotprojekt kring kompetensutveckling för länets studie- och yrkesvägledare i samverkan med Skolverket. Påbörjat projektet Kompetensplattform Norrbotten ( i samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Norrbottens läns landsting) där fokus är på kommunernas informationsansvar dvs. de ungdomar s.k. drop-outs, som inte påbörjar eller fullföljer gymnasieskolan Eftergymnasial utbildning Vi verkar för en utvecklad vuxenutbildning genom samarbete mellan olika parter/aktörer i Norrbotten. Våra studerande ska möta ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet. Vi ska genom samverkan med näringsliv och övriga myndigheter bidra till att möta efterfrågan på kompetens i länet. Samverkan måste utvecklas än mer för att optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Därutöver behöver vuxenutbildningen koppla sina resultat till en ökad medvetenhet om forskning och beprövad erfarenhet på området samt sätta fokus på vägledningens betydelse. Indikatorer Utvecklad dialog om vuxnas lärande i länet. Ökad kompetens om styrdokumenten kring vuxnas lärande. Ökad kunskap om individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom vuxnas lärande. Ökad medvetenhet inom vuxnas lärande om vikten av en vuxenutbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Ökad medvetenhet om vägledningens betydelse Nyckelaktiviteter Dialogmöten i samtliga samverkansområden i länet utifrån behov. Kurs och konferenser om aktuella styrdokument inom vuxnas lärande. Bidra i utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom vuxnas lärande Bidra till ett ökat fokus på skolans roll i kompetensförsörjningsfrågor. Bidra i uppbyggnaden av FOUI i skolan, plattform för skolforskning där vuxnas lärande inkluderas. 19

72 Kartlägga och utvärdera studie och yrkesvägledningen i Norrbotten. Vidtagna åtgärder Genomförd dialog- och samverkanskonferens för Norrbottens kommuner om Vuxnas lärande med fokus på dialog med Skolverket. I nätverket för Vuxnas lärande fokuseras på samverkansfrågorna och de olika myndigheternas och kommunernas uppdrag och ansvar för eftergymnasial utbildning. I samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Luleå tekniska universitet m.fl. har planering genomförts för dialog kring utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers behov av kompetensutveckling och näringslivets behov av kompetensförsörjning. Påbörjat dialog med länets studie- och yrkesvägledare om kompetensutvecklingsinsatser. Planering för första insatsen januari Påbörjat projektet Kompetensplattform Norrbotten ( i samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Norrbottens läns landsting) där fokus är på kommunernas informationsansvar dvs. de ungdomar s.k. drop-outs, som inte påbörjar eller fullföljer gymnasieskola. Bevakning av nya reformer för den eftergymnasiala utbildningen Kultur Norrbotten är ett mångfasetterat län med olika förutsättningar både kulturellt och geografiskt. Varje del av länet har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor. Styrkan i länets utveckling och i kulturarbetet är att med länets olikheter som tillgång skapa en stark gemensam och hållbar utveckling för hela länet. Indikatorer Ökad tillgänglighet till kultur genom en stabilare infrastruktur som ger möjlighet att ta del av och delta i ett brett kulturutbud fördelat över hela länet. Genom kulturpolitiska insatser bidra till regioners utveckling och tillväxt, förtydliga kulturens roll och förstärka visionen om ett bra liv i Norrbotten. Ge barn och ungdomar ökad delaktighet och möjlighet att påverka kulturutbudet i länet. Kultur användas för att stärka norrbottningarnas hälsa Ge de nationella minoriteternas kultur en starkare ställning i Norrbotten Nyckelaktiviteter I samarbete med landstinget genomföra träffar med kommunernas kulturtjänstemän. Följa arbetet med genomförandet av länets kulturplan. Aktivt delta och stödja den politiska konstellationen kulturberedningen. 20

73 Vid behov och/eller önskemål anordna konferenser inom kulturområdet. Vidtagna åtgärder Fem träffar har genomförts med kommunernas kulturtjänstemän i samverkan med landstinget. Uppföljning/marknadsföring av kulturplanen har genomförts vid ett antal tillfällen. Kommunförbundets och landstingets gemensamma kulturberedning har under året sammanträtt fyra gånger. I samverkan har det genomförts två konferenser Civilsamhället i kulturen och Nationella minoriteter och urfolk en angelägenhet för den svenska skolan. Den planerade gemensamma kulturkonferensen för kommuner och landsting är framflyttad till Folkhälsa Att främja hälsa bygga på det friska har visat sig vara en av de viktigaste vägarna till ett hållbart samhälle. Kommunförbundets vision och verksamhetsidé, att företräda och stödja kommunerna till en positiv och hållbar utveckling, innebär att aktivt arbeta för att utveckla den sociala, ekonomiska och ekologiska uthålligheten i samarbete med andra aktörer. Betydelsen av socioekonomiska, kulturella och miljömässiga faktorer för hälsonivån i samhället är större än vad som tidigare ansetts. Det finns därför flera skäl för kommunerna att ta ett tydligare folkhälsoansvar då dessa står som huvudman för de flesta lokala verksamheter som är förebyggande exempelvis boende, förskola, skola, kultur och fritid och sysselsättning. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver dessutom att folkhälsoaspekterna integreras i de verksamheter som redan i dag bedrivs i kommunerna och att förutsättningar skapas för ett mer konkret arbete. För att kunna göra detta krävs kunskaper om kvalitetssäkring, kunskapsunderlag som hjälper de kommunala företrädarna att fatta beslut samt övergripande kunskap om folkhälsopolitikens genomförande och uppföljning. Det handlar om att skapa en kapacitet för folkhälsoarbetet genom en integrerad och stabil struktur vad gäller ansvar, resurser, aktörer, samverkan, kunskap och metoder samt kompetens. En god hälsa, ekonomisk tillväxt och en sund, säker och hälsosam miljö är faktorer som är ömsesidigt beroende av varandra och är förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Insatser för att främja och förbättra folkhälsan är därför av stor betydelse för samhällsutvecklingen. På vilket sätt folkhälsa beaktas i regionala styr- och planeringsdokument, om folkhälsa betraktas som en utvecklingsfråga och hur det strategiska och operativa arbetet faktiskt bedrivs är faktorer som påverkar folkhälsoarbetet i länen. Kommunförbundet bidrar i samverkan med andra aktörer till att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete i länet vilket är en viktig faktor i ett socialt uthålligt samhälle där ett stort humankapital är en av hörn- 21

74 pelarna. Kommunförbundet är också en aktör som kan bidra till en överbryggning mellan social-, ekonomisk- och ekologisk uthållighet på politisk- och tjänstemannanivå. Indikatorer Länets samtliga kommuner har utvecklat eller tagit första stegen mot ett strategiskt tänkande inom folkhälsoområdet. Länets samtliga kommuner arbetar aktivt för att utveckla social-, ekonomisk- och ekologisk uthållighet. Länsaktörerna inom folkhälsoområdet har funnit en modell för samverkan. En utveckling av socialt investeringsperspektiv har skett hos flertalet kommuner. Flera kommuner har beslutat att tillskapa utvecklingsmedel för främjande och förebyggande satsningar. Länet har en långsiktig plan för folkhälsoarbete utan tidsbegränsning. Nyckelaktiviteter Fördjupa samarbetet med regionala och nationella aktörer i syfte att utveckla strategiskt folkhälsoarbete i länet. Utveckla nätverk för tvärsektoriell samverkan i det kommunala uthållighetsarbetet. Utveckla nätverk för politiker inom strategiskt folkhälsoarbete. Fortsätta utbilda berörda i socioekonomiska beräkningsmodeller samt underhålla befintliga kunskaper inom området. Delta i nationella, regionala och lokala nätverk för att behålla och utveckla kunskap och kompetens inom sociala investeringar. Fungera som bollplank och stöd för kommuner inom området sociala investeringar. På plats i kommunerna erbjuda konkret stöd för kartläggning, analys, planering, genomförande och uppföljning. Kommunförbundets styrelse har fattat beslut om ett ordinarie långsiktigt folkhälsoarbete på länsnivå. Vidtagna åtgärder Diskussioner har förts med de regionala aktörterna om framtidens strategiska folkhälsoarbete med tanke på landstingets omorganisation i en folkhälsoenhet samt uppdateringen av den folkhälsopolitiska strategin. Diskussionerna har utmynnat i ett förslag på hur ett regionalt stöd till kommunerna kan se ut. Arbetet med att utveckla nätverk för politiker inom det strategiska området har fortsatt men har ännu inte etablerats fullt ut. Satsningen på sociala investeringar fortsätter bl.a. genom deltagandet i det nationella nätverk som bildats tillsammans med Scandia som blivit en medaktör inom området. Ett regionalt nätverk har upprättats i syfte att vara bollplank och ett forum för erfarenhetsutbyte gällande sociala investeringar. 22

75 En tydlig ökning av förfrågningar från kommunerna om hjälp med kartläggning, analys och uppföljning av insatser har skett. Ett flertal möten på kommunledningsnivå kring detta har genomförts ute i kommunerna. Ett förslag har utarbetats av kansliet om ett fortsatt strategiskt folkhälsoarbete från Kommunförbundet Norrbottens sida som omfattar en fast tjänst inom området. Styrelsen har behandlat frågan vid sina sammanträden i mars och juni. Vid styrelsens sammanträde den 4/12 togs inget beslut i frågan. Verksamheten ska dock enligt styrelsen fortsatt inarbetas och prioriteras i Verksamhetsplanen för På uppdrag av NFR har en regional arbetsgrupp bildats för att utveckla ett långsiktigt föräldrastöd för åldrarna 0-18 år. Detta har skett i samverkan med Folkhälsomyndigheten Forskning och utveckling/innovation Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten inrättar från januari 2014 en gemensam FoUI-enhet (forskning och utveckling/innovation). Syftet är att FoUI Norrbotten ska stärka samarbetet mellan länets kommuner vad gäller kunskapsutveckling inom de kommunala verksamheterna; socialtjänst, skola, samhällsbyggnad, styrning och ledning, ekonomi m.m. Det övergripande målet är att FoUI ska bidra till att bredda och fördjupa den kommunalpolitiskt relevanta kunskapsbildningen till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i såväl glesbygd som tätort. Enheten ska utveckla samverkan kring forskning, utveckling och innovation i länets kommuner, och skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling/professionsutveckling som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessutom ska FoUI-enheten styra forskning/utveckling/ innovation mot för kommunen intressanta områden, samt utgå från kommunernas behov baserad på omvärldsbevakning. Det innebär att FoUI Norrbotten ska vara ett stöd för kommunerna i deras uppgift att tillhandahålla verksamheter med hög kvalitet för medborgarna. Ledord är att synliggöra, möjliggöra och nyttiggöra. Den främsta framgångsfaktorn är att man svarar upp mot kommunernas behov så att verksamheterna på alla nivåer kan bedrivas med bästa möjliga evidens som utgångspunkt. Indikatorer Säkerställer att Kommunförbundet Norrbotten kan leverera förväntade effekter av FoUI i verksamheterna gentemot uppdragsgivarna Säkrar samordning och effektivitet i verksamheterna avseende FoUI (tydlighet externt och internt) Bidrar till framtida utveckling av FoUI - ökade ambitioner om evidensbaserad kunskapsutveckling i kommunala verksamheter Är ekonomiskt hållbar över tid Bidrar till tillväxt och långsiktigt hållbar samhällsutveckling. 23

76 Nyckelaktiviteter Skapa mötesplatser, arenor mellan forskning och praktik i syfte att definiera väsentliga forskningsområden, kartlägga forskningsstrategier med utgångspunkt i kommunal verksamhet (problemformuleringsseminarier/prioriteringsseminarier), Identifiera forskningsprojekt i samverkan mellan akademin och kommunerna (behovsbaserade frågor) Synliggöra och implementera forsknings- och utvecklingsresultat som gagnar utvecklingen i de kommunala verksamheterna, dvs. bistå med insatser som höjer kunskapsnivån och föra in vetenskapliga perspektiv Erbjuda vetenskaplig handledning och stöd till lokala projekt- och utvecklingsaktiviteter, stöd till kunskapsutveckling. Erbjuda stöd till implementering, erfarenhetsutbyte och praktiknära forskning. Erbjuda system för att identifiera behov av kvalitetsutveckling -> utgöra underlag för den långsiktiga planeringen av såväl lokala som gemensamma aktiviteter. Vidtagna åtgärder Arbetat systematiskt med att formera den interna organisationen; diskuterat målbild, verksamhetsidé och uppdrag för FoUI-verksamheten. Medverkat vid ett stort antal möten och nätverksträffar med politiker och tjänstemän för att informera om FoUI-verksamhetens mål och uppdrag; t ex KF:s styrelse, politiska beredningsgrupper, länsträffar för kommunchefer och chefstjänstemän inom olika verksamhetsområden. Utformat uppdragsbeskrivning och arbetsordning för FoUI-utskottet samt genomfört tre möten i utskottet. Genomfört möten med utvecklingsstrategerna vid Kommunförbundet i syfte att stärka det interna samarbetet inom Kommunförbundet. Genomfört besök i elva kommuner. Samtal med kommunernas ledningsgrupper med utgångspunkt i en presentation av FoUI Norrbottens uppdrag och kommunledningens presentation av sina utmaningar, utvecklingsbehov och önskemål om stöd från FoUI. Sammanställning och analys av det material som insamlats vid dessa kommunbesök har påbörjats. Parallellt med kommunbesöken initierat ett utvecklingsarbete tillsammans med ett designföretag som anlitats för att ge stöd till att utveckla FoUI-verksamheten utifrån ett användarperspektiv. Initierat nystart och genomfört tre träffar med Rådet för kunskapsutveckling inom lärande, omsorg och vård. Förutom FoUI-medarbetarna ingår i rådet en socialchef, en skolchef, en lektor från Luleå kommun, en repr. från landstingets FoU och fyra seniora forskare från Luleå tekniska universitet. På agendan är bl. a informations- och kunskapsutbyte kring pågående forsknings- och utvecklingsarbeten, seminarieverksamhet samt diskussion om gemenamma projekt- och forskningsansökningar. Etablerat kontakter med potentiella samarbetspartners från olika kunskapsmiljöer, som exempelvis FoU Välfärd i Västerbotten och forskare och doktorander vid LTU. Ett särskilt studiebesök har genomförts vid FoU Skåne samt FoU Helsingborg. 24

77 Initierat nystart för kvalitetsnätverket för utvecklingsledare inom skolan. Genomfört workshops om Evidensbaserad praktik (EBP) i tre kommuner. Arrangerat lärande nätverk inom socialtjänsten för a) LSS-handläggare, b) biståndshandläggare c) chefer äldreomsorg, samt d) chefer LSS-verksamhet. Två träffar per yrkesgrupp har anordnats under året. Anordnat möten med lärande nätverk för EBP kontaktpersoner. Kontaktpersonerna är utsedda att vara lokala stödjare när evidensbaserad praktik ska införas i kommunernas socialtjänst. Deltagit vid möten med kommunal ledningsgrupp där Kommunförbundets utvecklingsledare deltar. Deltagit i operativ ledningsgrupp, en gemensam ledningsgrupp mellan kommunerna och landstinget för utvecklingsarbeten och som bereder ärenden till Länsstyrgruppen. Gett handledning och/eller annat stöd till ett tiotal utvecklingsprojekt. Bistått med internt handledningsstöd vid utredningen om Mediacenter. FoUI har, i samarbete med Piteå kommun, blivit beviljade ett projektanslag för att studera frågan om beprövad erfarenhet med empiriskt fokus på lärares pedagogiska arbetssätt för att främja elevinflytande i undervisning och lärande. Projekttiden löper under Benitha Eliasson disputerade med avhandlingen Social work approaching evidence-based practice. FoUI-chefen har varit vetenskaplig ledare för det nationella projektet "Barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården" och medförfattare till boken "Barnen vill - vågar vi" (Allmänna Barnhuset). FoUI-chefen har varit medförfattare till en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften "Journal of evidence and policy" Deltagit vid tre träffar med SKL:s nationella nätverk för plattformsledare EBP, som ingår i den satsning som görs på införandet av evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Deltagit vid nationella nätverksmöten med FoU skola via SKL. Deltagit vid regionala nätverk genom a) Kunskapsnätverk FoU Välfärd Västerbotten (socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvårdsfrågor) och b) Samverkan Norr (utbildningsområdet). Anordnat och medverkat på Regional spridningskonferens om resultaten från ett nationellt utvecklingsarbete om Barns delaktighet och inflytande. Konferensen hölls i Luleå och var ett samarrangemang mellan KF/FoUI och FoU Välfärd Västerbotten. Medverkat med föreläsning vid Regional spridningskonferens om barns delaktighet, Västra Götaland/Göteborg. Medverkat vid Kunskap till praktiks (SKL) nationella spridningskonferens om Missbruks- och beroendevård med presentation av projektet "Uppföljning av mångbesökare inom missbruks- och beroendevård", som genomförts i Norrbotten. 25

78 Medverkat/deltagit med föredrag vid FORSA-symposium (Förbundet forskning i socialt arbete) i Malmö. Medverkat på länsträff för personalchefer i Piteå, med föredrag under punkten "forskning om kommunikativt ledarskap". Medverkat vid "Femkanten-dagen"; utvecklingsdag i Älvsbyn för lärare och skolledare inom vuxenutbildningen i femkanten-kommunerna. Presenterat FoUI:s verksamhet samt en föreläsning om "skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". Medverkat med monter för FoUI vid Kunskapsfestival i Piteå. Deltagit vid nationellt forskarnätverk HumSamPsyk, vid Umeå universitet. Fokus är nationell forskning inom det psykiatriska fältet. Deltagit vid möten ned Utbildningsområdet för området Hälsa, LTU. Deltagit vid socialchefsstämman. Deltagit vid FoU Välfärd Konferens i Vänersborg, en nationell konferens för alla FoU-miljöer i landet. Deltagit vid Skolverkets konferens (del 1 och 2) "Forskning lyfter Norr" i Umeå. Deltagit på nationellt seminarium om "skola på vetenskaplig grund" i regi av SKL. Deltagit vid Swedish Lappland School Summit konferensen. " En konferens om skolans plats i en global, mobil och digital värld" november 2014 i Luleå Implementering av Digital Agenda och Strategi för esamhället Regeringen gav ut i oktober 2011 "IT i människans tjänst - Digitala agendan för Sverige". Agendan är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre och pekar ut behov av insatser inom fyra strategiska områden med utgångspunkt i användarens perspektiv; lätt och säkert att använda tjänster som skapar nytta behov av infrastruktur IT:s roll i samhällsutveckling IT Norrbotten fick i början av 2013 i uppdrag att samordna arbetet i länet för att ta fram en regional digital agenda. I arbetet har deltagit representanter för företagare, riksförbundet för lantbrukare, Luleå tekniska universitet, Norrbottens läns landsting, länsstyrelsen och Kommunförbundet Norrbotten. Strategin för den regionala digitala agendan antogs av Regionala parterskapet i januari Den innehåller prioriterade åtgärder för varje deltagande organisation för att uppnå strategins mål. Varje organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna. IT Norrbotten kommer på övergripande nivå att följa upp det operativa arbetet hos aktörerna. 26

79 Kommunförbundet Norrbotten tillsammans med länets kommuner har bundit sig att inom socialtjänsten driva utvecklingsarbetet inom de fem utvecklingsområden som staten utpekat i Strategin för ehälsa och inom skolområdet att arbeta för en sammanhållen IT-strategi för förskola, grundskola och gymnasieskola. Strategin för esamhället vilken framtagits av SKL, och som kommunerna i länet antagit, utgör en vägledning för utveckling av det fortsatta arbetet mot esamhället. I strategin formuleras tre målsättningar för den kommunala sektorns utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället: enklare vardag för privatpersoner och företag smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Tillgång till service och tjänster för företag och privatpersoner i glesbygd kan vara avgörande faktorer för att de stannar kvar i regionen. För att samordna utvecklingsarbetet inom e-förvaltning och att kunna erbjuda invånarna i hela länet likvärdig service och tjänster har 13 av länets kommuner bildat en gemensam e-nämnd. Värdkommunen är Luleå kommun. Ett av områden som e-nämnden ansvarar för är det gemensamma befolkningsregistret, Regionnav, för kommunerna i Norrbotten och Västerbotten. Regionnavet driftsattes under 2013 och idag har flera verksamhetssystem integrerats till navet för att kvalitetssäkra befolkningsuppgifter till olika register. Ett exempel är det gemensamma bibliotekskortet i länet. Indikatorer Ökad samverkan i gemensamma frågor för e-nämnden, IT Norrbotten och ehälsa samt med andra aktörer i samhället såsom näringslivet, universitet, landstinget och länsstyrelsen. Ökad medvetenhet i verksamheter om moderna kommunikations- och informationslösningar. Nyckelaktiviteter Stödja och främja samverkan i länet för att nå intentionerna i Strategin för esamhället och i den regionala Digitala agendan. Bidra till spridning av kunskaper om utveckling av verktyg och hjälpmedel inom kommunikations- och informationsteknik för berörda verksamheter. Vidtagna åtgärder Regionala partnerskapet beslutade i januari om Regional digital agenda som tagits fram av IT Norrbotten i samarbete med representanter för Länsstyrelsen, Norrbottens läns landsting, Luleå tekniska universitet, Kommunförbundet Norrbotten, Företagarna och Lantbrukarnas riksförbund. e-nämnden har samordnat inventering av vilka lösningar för e-tjänster kommunerna har och har startat arbetet för att ta fram förfrågningsunderlag för en gemensam tjänsteplattform för e- tjänster. 27

80 det gemensamma befolkningsregistret, Regionnavet har permanentats och det gemensamma bibliotekssystemet är första verksamhetssystemet som integrerats till detta befolkningsregister Utred och föreslå på vilket sätt förbundets uppdrag och organisation kan utvecklas för att bli en tydligare regional aktör och för att på ett bättre sätt främja kommunernas samarbete och gemensamt nyttjande av resurser och kompetens Kopplat till det övergripande målet 4 Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt nyttjande av resurser och kompetens initierades redan i slutet av 2013 en utredning med uppdrag enligt rubrik. David Sundström, Piteå kommun, anlitades på 25 % för att leda utredningen. Ett avstamp gjordes vid länsträffen för kommunalråd och kommunchefer i november Processen, som benämns Kommunförbundet 2015 har genomförts med ett brett deltagande från kommunerna och till del från omgivande samhälle. Målet var att styrelsen i september, med utredningen som grund, skulle fatta ett inriktningsbeslut om eventuellt nytt uppdrag, organisation mm. Det formella beslutet fattas av förbundsfullmäktige i april Bakgrunden är att en allt mer påträngande demografisk problematik med minskade förutsättningar att finansiera den gemensamma välfärden tillsammans med att regionerna får en allt större inflytande över samhällsutvecklingen. I uppdraget gavs därför två målbilder att arbeta mot inför 2015: I Norrbotten samverkar primärkommunerna för att stärka kvalitén i verksamheten, minska kostnaderna för medborgarna och för att stärka regionens attraktionskraft för företag och invånare. Norrbotten uppfattas av andra som en tydlig, analytisk stark och enad region. Avståndet från Norrbotten till Stockholm minskar. Indikatorer Kommunerna upplever en stark delaktighet i processen Ett genomarbetat beslutsunderlag föreligger senast i september Nyckelaktiviteter Styrelsen behandlar frågan löpande i samband med styrelsemöten Länsträffar genomförs på stor bredd Vidtagna åtgärder Utredningen har genomförts och presenterats för styrelsen i september Parallellt utarbetades Inriktning vilken antogs av styrelsen i december. Inriktningen sändes därefter ut på remiss till medlemmarna med svar i slutet av februari

81 3.2 Övrig intressebevakning Jämställdhetsintegrering Kommunförbundets styrelse, förbundsfullmäktige och samtliga kommuner förväntas under att ha antagit CEMR jämställdhetsdeklaration (Council of European Municipalities and Regions). Deklarationen är ett verktyg som syftar till att införliva jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutfattandet och i den praktiska verksamheten och omfattar ett antal områden: Del 1 innefattar de 6 principerna. Del 2 innefattar genomförande av deklarationen och åtagande. Del 3 innefattar den politiska rollen,(artikel 2-7) samt allmänna åtagande (artikel 8-30). I de allmänna åtagandena finns artiklar rörande den verksamhet som kommunen ägnar sig åt, dvs. verksamheter som berör arbetsgivarrollen, upphandling, könsrelaterat våld och rollen som tjänsteleverantör (inkluderat utbildning, fritid, hälsa, vård av anhörig, barnomsorg etc.). Deklarationen är ett verktyg för att nå målet jämställdhet och korrelerar även med det svenska jämställdhetsmålet, makt att forma samhället och sitt eget liv (inkluderat de 4 delmålen, makt, ekonomi, obetalt hem och omsorgsarbete samt mäns våld mot kvinnor ska upphöra). Jämställdhetsintegrering är en strategi och metod för att säkra jämställdhet i våra verksamheter. Det betyder att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i beslutsfattande, planering och genomförande. Metoden kräver att resultaten alltid ska redovisas könsuppdelade och att statistiken efterhand analyseras. Förbundet kommer internt och gentemot medlemmarna att använda metoden jämställdhetsintegrering i syfte att nå målet - makt att forma samhället och sitt eget liv. Kommunförbundet och kommunernas arbete med jämställdhetsintegrering ingår som en del i Norrbottens regionala handlingsplan för jämställd tillväxt Indikatorer Utsedda ansvariga i respektive kommun ska ha genomgått av förbundet tillhandahållen introduktionsutbildning och påbörjat utarbetande av handlingsplaner Nyckelaktiviteter Förbundet och kommunerna utarbetar handlingsplaner före Genomför i samverkan med NLL fortsatta utbildningar inom området Genomför en workshop för nätverket processledare som utsetts i varje kommun Ta fram en checklista för jämställdhetssäkrade och jämlikhetsfrämjande event och uppdatera jämställdhetsplanen för att säkerställa det interna arbetet med jämställdhet på kommunförbundet sett ur arbetsgivarperspektivet. 29

82 Samverka med landstinget, länsstyrelsen, universitetets och civilsamhället inför Norrbottens deltagande på Nordiskt forum i Malmö 2014 där länet deltar och presenterar arbetet med jämställdhetsdeklaration och jämställd tillväxt. Vidtagna åtgärder Av länets 14 kommuner har sex kommuner antagna handlingsplaner, fem kommuner befinner sig i fas att anta handlingsplan samt tre kommuner där arbetet av olika anledningar som t.ex. personalomsättning stannat upp. Genomfört i samverkan med NLL utbildningen, Att styra och leda jämställt, med 90 deltagare och representationen från 11 kommuner. Två workshops för kommunernas utsedda processledare har genomförts med 27 deltagare som totalt sett representerade 13 kommuner. Uppdateringen av jämställdhetsplanen är genomförd. Arbetet med checklista för jämställdhetssäkrade och jämlikhetsfrämjande event är i slutfasen. Norrbottens deltagande på Nordisk Forum i Malmö juni 2014 i samverkan är genomförd. Där presenterades länets arbete med jämställdhetsdeklarationen och jämställd tillväxt genom att Norrbotten hade en egen monter under eventet samt en programpunkt på 90 minuter. Från Norrbotten fanns det på plats ca ett hundratal personer som deltog i arbetet med monter/programpunkt eller var på plats för kunskapsinhämtning och omvärldsbevakning. Den för förbundet och Norrbottenslän landsting gemensamma politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetintegrering, har under året sammanträtt fyra gånger. Förbundets styrelse har rekommenderat medlemkommunerna fem insatser för kvalitetssäkring, utbildning, uppföljning och samverkan inom området jämställdhet och jämställdhetintegrering. Pris för bästa jämställdhetsarbete i Norrbotten är inrättat i samverkan mellan Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Luleå tekniska universitet samt Länsstyrelsen i Norrbotten. Finansieringen är kronor från varje aktör/år, vilket ger en prissumma på kronor/år. Länsstyrelsen Norrbotten har inbjudit Kommunförbundet Norrbotten att delta i Jämställdhetsdelegationen. Kommunförbundet har deltagit vid årets två träffar Samverkan mot våld Länssamordnarens uppdrag är att planera, utveckla, samordna och följa upp arbetet inom samverkan mot våld mellan samverkansaktörerna Polismyndigheten Norrbotten, Länets Kommuner samt Norrbot- 30

83 tens läns landsting. Arbetet följs inom ramen för ordinarie styrning i kommunförbundet, genom länsstyrgrupp och samverkansberedning. Länsstyrgruppen fungerar som styrgrupp för arbetet inom Samverkan mot våld. Indikatorer Utvecklingsarbete sker i samverkan med länets övriga aktörer; länsstyrelsen, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten, representanter från länsdelarna samt brukarorganisationer utifrån identifierade behov. Det föregående och pågående utvecklingsarbetet inom länsdelarna och hos respektive aktörer följs upp enligt överenskommelse om Basnivå. Samverkan mot våld är en regional aktör i strategiska nationella och internationella nätverk. Alla kommuner kan erbjuda stödinsatser till våldsutsatta vuxna och barn samt till personer som utövar våld i nära relationer enligt SOSFS 2014:4 Samordnat agerande och förstärkt stöd, genom strukturerad samverkan, för barn och ungdomar som utsatts för våld av närstående. Stärkt samverkan över kommungränserna för att uppnå lagstiftningens krav samt medborgarens behov av stöd och hjälp. Driva process för utvecklande av skyddat boende i länet för kvinnor som utsatts för våld i nära relation samt medföljande barn. Samordna och tydliggöra kommunerna respektive landstingets ansvar och roll genom insatskedja och handläggningsöverenskommelse. Utveckla den gemensamma webbportalen samt sprida information om denna genom kampanjen Bryt tystanden. Engagera civilsamhället i arbete mot våld i nära relation genom kampanjen Bryt tystnaden. Nyckelaktiviteter Länssamordnaren arbetar fram en handlingsplan för arbetet i samverkan med socialtjänstens strateg på Kommunförbundet Norrbotten samt chefen för hälso- och sjukvård, NLL. Aktör i länsgruppen för kvinnofrid i samverkan med Länsstyrelsen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Migrationsverket samt övriga aktörer. Uppföljning av Basnivån hos respektive aktör med särskilt fokus på kommunernas uppnåelse av basnivå. Resultat och sammandrag av Socialstyrelsens öppna jämförelser brottsoffer sprids till kommunerna och övriga aktörer. Deltagande i regionala, nationella samt internationella strategiska nätverk och allianser. Bidra till utveckling av samverkan över kommungränserna gällande samnyttjande av resurser/insatser till kvinnor och barn utsatta för våld samt till personer som utövar våld. Följa upp arbetet i länets olika barnsamråd och förstärka utvecklingsarbetet så att konkreta insatser erbjuds till barn som utsatts för våld och som är målsägande i brottsutredning samt initierad för utredning inom socialtjänsten. 31

84 I samverkan med huvudaktörerna NLL, Polismyndigheten Norrbotten, Länsstyrelsen samt representanter från kommuner i länsdelarna utreda förutsättningar, utveckla överenskommelse samt verksamhet för ett skyddat boende i länet. I samverkan med representant för NLL ta fram förslag på insatskedja/överenskommelse som beskriver kommunernas och landstingets ansvarsfördelning och roll i arbete med medborgare som utsatts för våld eller som utövat våld i nära relation. Förslag presenteras till länsstyrgruppen för beslut. Kontinuerligt uppdatera webbportalen sprida information samt följa upp kommunernas publicering av gröna knappen. Identifiera samt kontakta lämpliga parter från civilsamhället i kampanjen Bryt tystnaden. Vidtagna åtgärder Genom handlingsplanen för beskrivit arbetet inom Samverkan mot våld. Medverkat i möten med länsgruppen för kvinnofrid samt deltagit i revidering av Myndighetsgemensamma planen i Norrbottens läns Regelbundet, var fjärde vecka, träffat och samtalat med representanter från länsdelarna, Polismyndigheten, Länsstyrelsen, landstinget i syfte att samordna aktiviteter, uppmärksamma och identifiera utvecklingsområden. Sammanställt uppföljning av kommunernas basnivå och socialstyrelsens öppna jämförelser Brottsoffer och spridit information om resultat till beslutsfattare inom kommunerna. Initierat till kommunöverskridanden samverkan och samnyttjande av resurser genom att samla kommunerna i Piteå Älvdal för ett första möte och medverkat vid träffar med Styrgruppen våld i nära relationer i Östra Norrbotten för dialog om fortsatt samverkan. Deltagit i Kvinnofridsnätverket Norrbotten/Västerbotten, SKL s kvinnofridsnätverk, Internationell utbildningsdag, BASK (barnet som kunskapskälla) nätverket samt expertmöte 5 days of violence prevention i Stockholm, medverkat i utvecklingsarbete gällande Öppna jämförelser Brottsoffer på inbjudan av Socialstyrelsen, medverkat i uppföljningsdag nationella Kvinnofridskonferensen. Initierat fortsatt samverkan och samordnat möten med FOUI, LTU samt praktiker gällande projektet Barn hjälper barn. Dialog med representanter från kommunerna i specialistgruppen gällande utvecklingsarbete i barnsamråden. Studenter från LTU utvärderade arbetet med barnsamråden i två länsdelar och studenter genomförde en resultatutvärdering gällande delar av Samverkan mot våld. I samarbete med socialtjänstens strateg Kommunförbundet och chef för hälso- och sjukvård skrivit kunskapsunderlag gällande skyddat boende för våldsutsatta kvinnor på uppdrag av po- 32

85 litiska samverkansberedningen och länsstyrgruppen. Tillsammans med en arbetsgrupp tagit fram en överenskommelse gällande skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i Norrbotten. I samarbete med Landstingets representant reviderat och utvecklat överenskommelser gällande målgruppen personer som utsätts för våld i nära relationer. Kontinuerligt och efter behov uppdaterat webbportalen, samt följt upp kommunernas publicering av gröna knappen. Publicerat nyheter från omvärlden gällande sakområdet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Alla kommuner har publicerat gröna knappen, hälften av länets kommuner har publicerat den på första sidan. Vilket innebär att medborgarna har möjlighet till mer tillgänglig information om våld i nära relation och vilka möjligheter det finns att få stöd och hjälp. För 2014 var det totalt sidvisningar i jämförelse med sidvisningar för Facebook sidan Bryt tystnaden har ökat spridning under året. Kampanjen Bryt tystnaden: kontaktat föreningar och organisationer i syfte att engagera stöd för kampanjen. Under året har följande föreningar, företag och organisationer publicerat gröna knappen på egen webbsida för att synliggöra samarbetet; Glugg produktion, Rysksvenska föreningen, Länsförsäkringar Norrbotten, LKAB. Tillsammans med representant från landstinget och länsstyrelsen medverkat och spridit information om kampanjen Bryt tystnaden på Luleå hockey och Northland baskets hemma matcher. Spridit kunskap och information om Samverkan mot våld samt kampanjen Bryt tystnaden genom föreläsningar på LTU, Nordiskt Forum i Malmö, SEE - veckan, Kvinnojourernas Länsträff, SKL s kvinnofridsnätverk, Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor i Kalix. Genom kommunbesök och nätverksträffar: Arvidsjaur, Älvsbyn, Piteå, Luleå, Kiruna, Gällivare, Boden, Jokkmokk och medverkan i kommunernas myndighetssamverkansgrupper Luleå/Boden, Kiruna och Gällivare. Genom att ta emot besök från andra regioner och kommuner utanför länet. Arrangerat och medverkat vid utbildningsdagar; utbildningsdag om Könsstympning i samverkan med Länsstyrelsen, ca 100 deltagare, och i samverkan med utvecklingsledare på Kommunförbundet och representant från Brottsofferjouren Luleå arrangerat utbildningsdag Vad är det för fel? Kan det vara våld? Ca 100 deltagare. I samverkan med Länsstyrelsen organiserat länsträff för kommunernas Trappan-behandlare Skatteutjämningen Under verksamhetsåret ska effekterna av det reviderade utjämningssystemet, med efterföljande proposition följas. Eventuella åtgärder med anledning av dessa ska samordnas inom Skogslänsgruppen. 33

86 Nyckelaktiviteter Utsedda ledamöter och direktören deltar i Skogslänsgruppens möten, tar del av information och förmedlar förbundets ståndpunkter. 4. Media Center Norrbotten Media Center i Norrbottens län är en del av Kommunförbundet Norrbotten. Våra kunder är i första hand länets kommuner, där vi servar samtliga förvaltningar, men särskilt utbildningssektorn. Andra kunder är Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, folkhögskolor, friskolor, studieförbund och utbildningsföretag, som tecknar egna avtal med MediaCenter. Vår verksamhet ska i huvudsak stödja pedagoger, ledare och annan personal inom skolan och i deras arbete för att uppnå de olika målen, samt att främja individers olika inlärningssätt med användandet av media i skolan, som ett komplement till litteraturen. Fördelarna med att använda sig av film och andra medier i skolan är många, då man har möjlighet att beröra flera sinnen samtidigt. MediaCenter arbetar kontinuerligt med att tipsa våra låntagare om hur bild och ljud kan användas i undervisningen, och tar fram material inom områden som är aktuella eller viktiga att belysa. Våra kunder erbjuds ett rikt och aktuellt utbud av undervisningsmedia, i form av streaming/strömmande media och DVD med färdigt arbetsmateriel. Utbudet uppdateras dagligen, och man kan se hela utbudet på Vår strävan är att hålla en så hög nivå som möjligt på service, tillhandahålla ett bra utbud och tillgängligheten till detta samt användarvänliga och driftsäkra tekniska lösningar. Ett fundament är att vi genom vår verksamhet hjälper skolan att använda media och teknik i skolan, och att MediaCenter följer de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, för att utbildningssektorn på ett enkelt sätt ska kunna ha tillgång till media i undervisningen. Indikatorer MediaCenter fortsätter att stärka sin roll som pedagogisk mediaresurs. Bland annat genom att fortlöpande kunna erbjuda ett förbättrat kvantitativt och kvalitativt utbud, när det gäller undervisningsfilmer, men också genom att kunna erbjuda den nya tekniken i form av streaming/ strömmande media. Streamingen har mer än tredubblats sedan starten, och ger pedagogerna nya möjligheter i sin undervisning. Det senaste är samsök som söker filmer och materiel hos MediaCenter, Utbildningsradion, Wikipedia och i National Encyklopedins fria del. Det öppnar ytterligare nya möjligheter och arbetssätt för pedagogerna och eleverna. MediaCenter erbjuder användarvänliga, trygga och driftssäkra helhetslösningar för det moderna klassrummet. Nyckelaktiviteter Utbudet av streaming/strömmande media utökas ytterligare vårterminen Speciellt satsning på historiefilmer. Kompletteringen av streamingfiler i mp4 format för ipad och iphone fortsätter. Arbetet med att ta fram pedagogiskt arbetsmaterial till undervisningsfilmerna fortskrider. Att följa speciella och aktuella samhällshändelser och köpa in filmer inom aktuellt område, efter pedagogernas önskemål. 34

87 Fler nyhetsbrev till lärarna skickas ut, främst för att presentera undervisningsfilmer inom aktuella händelser i samhället. Vidtagna åtgärder Program och dokumentärer från SVT har köpts in, eftersom de inte ligger kvar tillräckligt länge på SVT-play. Fler filmer/program finns tillgängliga som Streaming/strömmande media, och utökas varje vecka vilket är huvudförklaringen till den utökade utlåningen (se bilaga 2). Nyhetsbrevet har gått ut oftare, och har gett stor respons och fler prenumeranter. Samarbetet med lärarna har utökats, bland annat när det gäller tips/önskemål på filmer som MediaCenter ska tillhandahålla i sitt sortiment. MediaCenter har arbetat intensivt med att förbättra sitt utbud av filmer och program, detta för att andra aktörer ibland har svårt att erbjuda aktuellt material. Detta har resulterat i att MediaCenters egna inköpta filmer ligger i topp över de mest sedda filmerna som Streaming/strömmande media, men också genom lån på DVD. 5. Projekt 5.1 Kunskap till praktik utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruk och beroendeområdet Länets kommuner och Norrbottens läns landsting bedriver ett gemensamt utvecklingsarbete inom riskbruk, missbruk och beroendeområdet. Regeringen och SKL har en överenskommelse med utgångspunkt från huvudmännens behov inom Kunskap till praktik att stödja dem när det gäller att förstärka barn och föräldraperspektivet i missbruks och beroendevården. Det övergripande målet är att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården så att föräldrar och barn i dessa familjer erbjuds ett ändamålsenligt stöd. Indikatorer Att barn till föräldrar med missbruk eller beroende blir uppmärksammade och får det skydd, stöd och den hjälp som de har behov av Att personal som träffar personer med missbruk eller beroende ska ha samtidigt fokus på såväl barn som på föräldraskap och familjens betydelse. Att personal som i sin verksamhet möter patienter/klienter med barn ska ha god kunskap om hur förälders eller likställds missbruk eller beroende kan påverka föräldraförmågan. Att kunskapen på länsnivå om vilka insatser/verksamheter som finns till barn och föräldrar inom missbruksvård ska tydliggöras Att utveckla arbetet utifrån de behov som finns på länsnivå 35

88 Att mentorskap i föräldrarollen ska vara utvecklad inom några brukarorganisationer. Nyckelaktiviteter Sprida kartläggningens resultat för att motivera verksamheterna i deras utvecklingsarbete Besök i verksamheterna som inte kommit igång med fördjupningskurs för att initiera och planera fördjupningskurs och vidare utvecklingsarbete Stötta verksamheterna att utveckla rutiner och upprätta handlingsplaner utifrån de behov de identifierat vid fördjupningskursen. Kontaktpersonsträffar för erfarenhetsutbyte i arbetet med att gå från individ- till familjeperspektiv Gemensam fortbildningsdag med Barn som anhöriga NLL - Barnrättsombuden Samarbete med utvecklingsledare Barn och unga utifrån samverkan på Individ- och familjeomsorgen (IFO) Stöd till Kiruna och Boden IFO som medverkar i SKL:s utvecklingsarbete utifrån samverkan barn och familj - vuxna i missbruk. Utveckling av arbete med brukarorganisationer för mentorskap i föräldrarollen till föräldrar med missbruk- och beroendeproblematik Samarbete med FoU-verksamheterna gällande kartläggningsresultat och studiematerial. Vidtagna åtgärder Kartläggningens resultat och det vidare arbetet med att analysera resultaten är presenterade för verksamheterna i samband med kontaktpersonträffar och vid besök i kommunerna. Processledare har besökt Haparanda, Övertorneå, Överkalix, Älvsbyn och genomfört fördjupning under Piteå har genomfört fördjupningskursen och identifierat behovsområdena, Arvidsjaur har påbörjat fördjupningskurs. Processledaren har stöttat i genomförande och delvis deltagit på fördjupningskurs där personal i missbruksvården från kommun och landsting i Luleå/Boden medverkat. Verksamheterna som genomfört fördjupningskursen har getts stöd att utveckla rutiner och upprätta handlingsplaner utifrån sina egna behov och förutsättningar vid gemensamma möten med nätverket och vid separata kontakter med kommunerna. Processledaren har tillsammans med utvecklingsledare Barn och unga arbetat med samverkan inom IFO utifrån ett barn- och föräldraperspektiv genom information och stöd på kontaktpersonsträffar samt riktat stöd till Bodens kommun IFO som är pilotkommun för samverkan. Processledaren har tillsammans med medlemmar från NLL, Länsstyrelsen och Kommunförbundet och Luleå kommun arbetat att gemensamt utveckla både generellt och riktat föräldrastöd i länet. 36

89 Processledaren har deltagit på brukarrådets möten och informerat om arbetet med föräldrastöd och diskuterat former för mentorskap i föräldrarollen inom brukarorganisationerna. Processledaren har planerat metodutbildning i BRA-samtal, samtal med Barn som anhöriga som ett komplement till Kommunförbundets utbildningar. Processledaren har vänt sig till NLL för samarbete kring denna planering. Processledaren har deltagit på regelbundna träffar med FOUI Norrbotten samt övriga utvecklingsarbeten och därigenom fått kunskap om möjligheter att samverka och nyttja varandras resurser. Processledaren har deltagit i nationella konferenser som SKL anordnat inom utvecklingsarbetet. 5.2 Kommunal ehälsa inom socialtjänst De senaste åren har man i programmet Nationell strategi för ehälsa inom socialtjänst prioriterat informationsåtkomst över huvudmannagränserna om de gemensamma vårdtagarna samt införandet av digitala trygghetslarm inom hemtjänsten. På nationell nivå har pågått ett arbete att införa Nationell Patientöversikt (NPÖ) för att lösa informationsåtkomsten mellan vårdgivarna och hösten 2012 började Norrbottens läns landsting producera information till NPÖ och under 2013 blev kommunerna klara med att konsumera information i NPÖ. Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingick i december 2012 överenskommelse med regeringen om att under påskynda utvecklingen av ehälsa i socialtjänsten, dels genom stimulansmedel till kommunerna och regionala samordnare, dels genom nationella stödinsatser. För att klara av framtidens välfärd med ökat antal äldre och personer med behov av stöd från socialtjänsten samtidigt som antalet utbildad personal minskar, kommer tekniken att spela en allt viktigare roll. Övergripande mål för utveckling av ehälsa är att skapa konkret nytta för medborgare, personal och beslutsfattare genom att socialtjänsten utvecklar service och tjänster med stöd av IT-teknik till invånarna och effektiviserar verksamheten t ex genom mobila tjänster. I överenskommelsen om ehälsa var parterna överens om fem olika utvecklingsområden: 1. att öka antalet e-tjänster inom socialtjänsten för invånare samt användningen av e-tjänsterna 2. att andelen berörd personal inom socialtjänsten som har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation ökar 3. att andelen berörd personal inom socialtjänsten som kan dokumentera och komma åt information mobilt ökar 4. att andelen behörig personal som kan komma åt relevant information i Nationell Patientöversikt, NPÖ ökar och att kommuner 2014 börjar producera information till NPÖ. 5. att öka andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har beviljat. 37

90 I överenskommelsen för 2014 fanns även ett villkor om att kommunerna skulle påbörja en process för att etablera och finansiera ett koncept för "trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik". Regeringen har inte beslutat om fortsatt ekonomiskt stöd till ehälsa i kommunerna och därmed kommer stimulansbidraget att utgå fr o m år Kommunförbundets styrelse har dock beslutat om att fortsätta med samordning av utvecklingsarbetet inom ehälsa i kommunerna under ett år till. Kommunerna har även gjort ansökan om EU-medel till ett 3-årigt projekt inom ehälsa för att införa nya arbetssätt i verksamheter med stöd av ny teknik. Indikatorer Öka kunskaper om tekniska lösningar inom ehälsaområdet och skaffa erfarenheter av dem i syfte att införa nya verktyg inom sakområdet Informationsspridning och kunskapsöverföring till olika nyckelgrupper i kommuner för att stödja utvecklingsarbetet Förenkla vardagen för invånarna genom e-tjänster inom socialtjänsten Skapa större trygghet och valfrihet för brukare genom e-tjänster Införa digitala trygghetslarm i kommuner Kommuner som producenter till NPÖ Säker inloggning till fler system inom socialtjänsten Effektivisering av administration för personal inom socialtjänst Bevakning av och deltagande i arbetet på nationell nivå med den nationella strategin för ehälsa Nyckelaktiviteter En regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottensläns landsting, e-nämnden, IT Norrbotten och Luleå tekniska universitet förstärks i gemensamma frågor Ett nära samarbete med Norrbottens läns landsting inom ehälsa t ex genom att driva gemensamma projekt Representanter från utvalda kommuner och Kommunförbundet deltar i utvecklingsarbetet på nationell nivå. Utredning av processen för att kommuner ska bli producenter till NPÖ samt framtagande av informationsmängder. Stödja en bredare användning av säker inloggning i olika verksamhetssystem. Införa mobila tjänster inom hemtjänst och hemsjukvård Ett antal e-tjänster inom socialtjänsten införs i kommuner. Digitala lösningar för kommunikation i ordinärt boende införs för att underlätta kvarboendet. 38

91 Vidtagna åtgärder Samverkan sker kring gemensamma projekt inom ehälsa både med Luleå tekniska universitet (LTU), kommunerna och Norrbottens läns landsting(nll) för att utveckla vården med stöd av modern teknik. Två kommuner har aktivt deltagit i ett 2-årigt projekt med stöd av medel från EU för att utveckla demensvården och två andra större projekt har drivits under året i samarbete med NLL och LTU i syfte att införa digitala verktyg och hjälpmedel i vård och omsorg. Representanter från länet har deltagit i arbetsgrupper och nätverk på nationell nivå. Ingen av kommunerna har under året börjat producera vårdinformation till Nationell patientöversikt (NPÖ) vilket beror på att utveckling av den nya versionen av NPÖ försenats och varken de tekniska eller ekonomiska förutsättningarna har varit klara för kommuner. Kommuner inför säker inloggning med stöd av SITHS-kort i allt fler verksamhetssystem som innehåller känslig information och personuppgifter. I fem kommuner har pågått tester av digitala lösningar för e-hemtjänst och i två kommuner testas tekniska lösningar för att möjliggöra en säker mobil informationsåtkomst och dokumentation inom hemtjänst och hemsjukvård. I en av kommunerna, Övertorneå, har socialnämnden beslutat om att införa elektronisk nattillsyn som en insats inom hemtjänst och i Kalix kommer mobil åtkomst till journaler permanentas för socialjour. Vidare kommer de även att testa lösningen för andra yrkesgrupper framöver. Två av kommuner, Arvidsjaur och Pajala, har testat och erbjuder mobilt larm/positionsringsverktyg som ett hjälpmedel för tidigt dementa. Erbjudandet bygger på att ens närstående/anhöriga eller grannar deltar som resurspersoner. Tio av länets kommuner har avropat digitala trygghetslarm enligt ramavtalet som finns för tjänsten. Det har dock visat sig att det funnits tekniska brister i utrustningen som levererats till kommuner och uppföljning av leverantörens åtgärder på utrustning sker med stöd av SKL Kommentus och Myndigheten för delaktighet. 5.3 Laxfiske - framtidens besöksnäring Projekt Laxfiske framtidens besöksnäring påbörjades under 2014 med målet att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurismen genom ökad tillgång på vuxen lax. Projektverksamhet har varit bidragande till de förändringar som nu sker inom laxförvaltning och som resulterar i rekord mängder lax i Norrbottens vattendrag med laxar i Torneälv samt rekordtillgång i Råne- och Byske älv Rekorduppgången av lax och ett ökande antal besökande sportfiskare innebär att vi har uppnått vårt mål och Norrbotten är nu det snabbast växande besöksmålet för vildlaxfiskare inom Östersjöområdet, samtidigt innebär en ökande mängd besökande sportfiskare nya regionala utmaningar. Projektet Laxfiske framtidens besöksnäring ska därför inriktas på att utveckla nya metoder för att utveckla effektiv lokalförvaltning för att optimera möjligheter för utveckling av besöksnäring inom regionen. För att förbättra könsfördelning inom projektaktiviteter har vi gett plats för 39

92 representant från Fjällorna en riksorganisation för sportfiskande kvinnor inom styrgruppen. Projektet förväntas skapa nya lönsamma företag, arbetstillfällen och medverka till förnyelse av Norrbottens landsbygd. Laxfiske framtidens besöksnäring är finansierat fram till mars 2015 och medfinansieras av Kommunförbundet Norrbotten, Rudolph Isakssons stiftelse, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Norrbottens läns landsting. Indikatorer Att Norrbotten ska bli det snabbast växande besöksmålet för vildlaxfiskare inom Östersjöområdet. Norrbotten ska vara ledande inom Sverige angående nyttjande av informationsteknik för fångstrapportering av vildlaxfångster. Kommunikation och informationsfördelning mellan besöksnäring, fiskevattenägare och beslutsfattare har påtagligt förbättrats. Kompetens inom resursen vildlax har påtagligt höjts inom målgruppen besöksnäring, fiskevattenägare och beslutsfattare. Nyckelaktiviteter Skapande av nya internet och SMS baserade fångstrapporterings metoder. En studie ska utföras med syfte att undersöka lokalförvaltning med syfte att skapa ett bärkraftigt laxbestånd och samtidigt maximera den ekonomiska nyttan av resursen. Medverka till installering av nytt underlagsberäknings hjälpmedel ex. laxräknare. Utbildningar och seminarier ska utföras för kompentenshöjning av besöksnäringens entreprenörer, fiskevattenägare och beslutsfattare. Insatser för att utöka informationsutbytet. Projektet ska medverka till införande av system för fångstbegränsningar. Vidtagna åtgärder 2014: Projektet har under 2014 utfört riktade informationsinsatser och deltagit i möte med EU parlamentariker, Sveriges ständiga representation i Bryssel (Sveriges ambassad till EU), EU s förvaltningsorganisation för fisket i Östersjön (BALTFISH) och Östersjöns rådgivande nämnd för fiskefrågor (BSAC) med syfte att informera om vildlaxens potential som tillväxtmotor för besöksnäringen. Deltagande inom EU s förvaltningsforum för fiskefrågor är avgörande om vi ska få tillgång till laxresursen i framtiden. Vi har utfört upprepade informationsinsatser och deltagit i träffar med Landsbygdsdepartementet och Havs- och Vattenmyndigheten med syfte att informera om de möjligheter och problem som ett ökande laxbestånd medför gällande utveckling av besöksnäringen i Norrbotten. En tre dagars studieresa har utförts med deltagande av laxfiske ansvariga tjänstemän från landsbygdsdepartementet och HaV myndigheten till Lainioälv med syfte att på plats visa utveckling av besöksnäring baserat på sportfiske i Norrbotten. Fångstrapportering av sportfiskefångster av lax och öring är viktigt som marknadsföring för att lockar sportfiskare till ett område och som verktyg för att förvalta ett laxbestånd. Projektet har skapat ett världsunikt system för fångstrapportering ett s.k. laxplombsystem med digital registrering av sportfiskefångster inom Lainio älv under sommaren En enkätundersökning av fiskare angående systemet har utförts och systemet har fått genomsnittsbetyg 3,62 gällande användarvänlighet och tillgänglighet. 40

93 Fiskekort och möjlighet till fångstrapportering av sportfiskefångster i gränsälven är viktigt för att underlätta utveckling av sportfisket i nedre delar av Torneälv. Därför utvecklar vi nu ett SMS baserat system för fångstrapportering kopplat till inköp av fiskekort via internet och mobiltelefon i gränsälven. Vi har under 2014 skapat liknande system som tagits i bruk i Lule-, Råne- och Pite älv. En konferens i Torne i samarbete med Finska Lapplandsförbund (Lapin Liitto), Finska Närings-,trafikoch miljöcentralen (Ely-Keskus) och länsstyrlsen Norrbottens län har utförts med 130 deltagare. Syftet var att informera och utbilda norra Sveriges fiskeförvaltningsorganisationer om hur man kan bäst hanterar den ökande tillgången på vildlax med mål att skapa det bästa rekreationsutbudet och regionala utvecklingen. Konferensen var också en del av våra insatser för att öka informationsdelning och samarbete mellan regionerna Norrbotten, Österbotten, Lappland inom laxfrågan. En ny laxräknare vid Råne älv har installerats under 2014 där över laxar har räknats i vad som tidigare ansågs som en mindre laxälv. Resultatet från laxräknaren har uppdaterats dagligen på två olika internet hemsidor och lett till ett ökat intresse för sportfisket inom Råne älvdal. Laxräknaren använder sig av den senaste tekniken och ska beräkna laxbestånd i Boden och Gällivare kommuners områden. Vi fortsätter med arbetet att installera ett laxräkningssystem i Ängesån inom Överkalix kommun. Laxräknaren i Ängesån bör färdigställas under 2015 och därmed ge en betydligt bättre kontroll på antal laxar i Kalix älvsystem. Vi har deltagit i skapande av en ny stiftelse Stiftelse för Östersjölax. Syftet med stiftelsen är insamlande av medel för insatser att främja vilda lax- och öringbestånd i Östersjön genom fiskevårdsåtgärder. Stiftelsens styrelse har bred representation och verksamheten påbörjas under 2015 med en insamlingsgala. Övriga informationsinsatser utförda under perioden har varit bl.a. deltagande i paneuropeiskt sportfiske samarbetes organisation European Anglers Alliance träffar, påbörjat samarbete med Sveriges Lantbruks Universitet angående insamling av sportfiske fångstdata, utställning och presentationer på Sportfiskemässan i Stockholm, publicering av tidnings- och internetartiklar 20 st. respektive radioinslag 2 st. Projektets informationsinsatser är utformade efter vårt mål förvaltande av Östersjölax måste anta principen att kompensationsodlad lax ska användas för yrkesfiske medan vildlax ska tillåtas att återvända till sin hemälv för reproduktion och småskaligt skördande baserat på varje bestånds specifika bärkraft. 5.4 Investeringsfrämjande arbete för kommunernas tillväxt Projektet syftar till regional mobilisering dvs. att kommuner och regionala aktörer ökar sin kunskap kring vad som kännetecknar ett gott investeringsfrämjande arbete. Projektet är ett komplement till Invest i Norrbotten AB för skapa större resurser att via agenter nå internationella marknader och därigenom utveckla regionens nätverk till internationella investerare och etablerare. Parallellt med att paketera och marknadsföra regionens affärsmöjligheter utifrån ett bredare perspektiv ska projektet med hjälp av agenter skapa kontakter mellan norrbottniska företag med ambitioner att växa och tänkbara internationella affärspartners. Övergripande är att bidra till tillväxt i länets kommuner. Projektet startade och avslutas

94 Indikatorer Ökad grad av internationalisering Fler intressanta internationella marknadsområden Lokal marknadskunskap med utökad research för att nå rätt kontakter Ökat inflöde av investerare till regionen / kommunerna Fler etablerare inom de av regionen utpekade tillväxtområdena Fler affärer för norrbottniska företag Nyckelaktiviteter Val av geografiska marknader Upphandling av agenttjänster enligt LOU Marknadsaktiviteter på utvalda marknader genom direkta uppdrag till internationella agenter Aktiviteter med affärsmöjligheter och företagsmatchning Återkoppling till och del i den regionala lärandeprocessen för kommunerna och regionala aktörer Vidtagna åtgärder Val av geografiska marknader - Norge och Storbritannien samt Tyskland. Genomförande av marknadsaktiviteter på utvalda marknader genom direkta uppdrag till de upphandlade internationella agenter med fokus på investeringsområden för Norrbotten. Kunskapsuppbyggnad och möten för återkoppling och delaktighet i lärandeprocessen i investeringsfrämjande arbete för kommunerna och regionala aktörer. Läranderesan till Stavanger, Norge och Berlin, Tyskland. 5.5 Miljösamverkan Norrbotten Miljösamverkan syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet enligt miljöbalken och ska ge stöd till myndigheternas tillsyn, som utöver inspektioner också innefattar informationsinsatser och aktiviteter. Samverkan ska medföra bättre resursutnyttjande, möjlighet att gå på djupet och ge ökade möjligheter att bättre nå ut till olika målgrupper, exempelvis till näringslivet. Miljösamverkan är inte en myndighet utan en stödfunktion till Länsstyrelsens och kommunernas arbete inom miljöområdet. I en framtid finns möjlighet att överväga en utökning av samverkan till att omfatta även plan- och bygglagens område. Miljösamverkan medverkar till att Länsstyrelsens tillsynsvägledning och Naturvårdsverkets vägledningsplan till kommunerna på miljöbalkens område underlättas. Miljösamverkan tar också fram och tillhandahåller verktyg för de operativa myndigheterna för en smidigare och effektivare tillsyn i praktiken. Miljösamverkan Norrbotten syftar till att skapa ett forum för samverkan mellan Norrbottens kommunerna, länsstyrelsen och Kommunförbundet Norrbotten kring frågor som gäller tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Projektet har startade och pågår till med projektledarstöd på halvtid. 42

95 Indikatorer Höjd kompetens hos myndigheterna inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Genom samverkan delar myndigheterna erfarenheter och kunnande med varandra i syfte att öka spetskompetensen. Resurserna nyttjas väl hos myndigheterna. En samsyn är skapad som ger mer likartade bedömningsgrunder vid tillämpningen av miljöbalkens regelverk och en mer rättssäker handläggning av miljöfrågorna i länet. En ökad kunskap om miljö finns hos verksamhetsutövare och därmed förbättrade förutsättningar för ett bra miljöarbete och att nå miljömål och hållbar utveckling Arbetet med projektinriktad tillsyn som metod är utvecklad. Nyckelaktiviteter Besök hos varje deltagande kommun för diskussioner med inspektörer om projektets syften och upplägg. Start av delprojekt inom enskilda avlopp, täktverksamhet och tillfälliga boenden. Samarbete med Region Västerbotten och Miljösamverkan Västerbotten. Kontakt med övriga miljösamverkan i landet för erfarenhetsutbyte. 6. Uppföljning Nedanstående verksamheter ska löpande följas under verksamhetsåret och redovisas i delårsredovisningen per och i årsredovisningen. Ansvarig: Roger Kempainen 6.1 Styrelsens övergripande mål och prioriterade uppgifter Åtgärder och effekter av insatser definierade i form av indikatorer och nyckelaktiviteter under varje prioriterad uppgift ska dokumenteras. 6.2 Nätverksträffar Antalet nätverksträffar med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter ska löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare. 6.3 Kurser och konferenser Under året har vi genomfört 169 kurser/konferenser med totalt deltagare. Det är en marginell minskning jämfört med fjolåret. Vid vissa tillfällen har antal deltagare varit mycket högre än beräknat vilket medför högre intäkter. Utöver det har from 2014 metodutbildningar inom Kunskap till praktik (missbruk och beroendeområdet) ingått i kurs och konferensverksamheten vilket har föranlett en rejäl 43

96 intäktsökning. Fortfarande sker de flesta aktiviteterna inom socialtjänstens område, detta med anledning av att de omfattande utvecklingsarbetena som bedrivs inom området. Här nedan synliggörs några exempel på tillfällen med stort deltagarantal. Metodutbildningar inom missbruk- och beroendevården, 150 deltagare. Förstärkning av den kommunala demokratin Nya regler i kommunallagen, 76 deltagare. Styra och leda jämställt, 90 deltagare. Norrbottenskonferensen 2014, 71 deltagare. Socialtjänstlagen, 100 deltagare. Dagverksamhet/sysselsättning i utveckling. 111 deltagare. Vad är det för fel? Kan det handla om våld? 107 deltagare. Barn och ungas brukarmedverkan i den sociala barnavården en inspirationsdag, 92 deltagare. Plan- bygg och bostadsdagar, 123 deltagare. Unga som varken arbetar eller studerar Vad gör vi och vad kan vi göra? 79 deltagare 44

97 Kommunförbundet Norrbotten Org nr Resultaträkning Belopp i kr Not Kommunernas förbundsavgifter Fakturerade intäkter Övriga anslag/bidrag Rörelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivning av inventarier Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång Ränteintäkter Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Skatt på årets resultat 0 0 Årets resultat

98 Kommunförbundet Norrbotten Org nr Balansräkning Belopp i kr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordran Övriga fordringar Förutbet.kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

99 Kommunförbundet Norrbotten org nr Balansräkning Belopp i kr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbet.intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställa säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

100 Kommunförbundet Norrbotten Org nr Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kr om inget annat anges. Allmänna redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna). Någon förvaltningsberättelse avlämnas inte utan föreningens verksamhet kommenteras i årsredovisningens avsnitt Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och avskrivs på 5 år. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Skatt Redovisningsrådets rekommendation BFNAR 2001:1 inkomstskatter tillämpas. Det finns inga väsentliga uppskjutna skatteskulder. Not 1 Anställda och personalkostnader Könsfördelning styrelsen, ledande poster samt anställda Antal styrelseledamöter Varav män 9 9 Direktör 1 1 Varav män 1 1 Medelantalet anställda 18,6 19,75 Varav män 7 7 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och direktör Övriga anställda Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader)

101 Kommunförbundet Norrbotten Org nr Kommentar avseende pensionsstiftelsen Anställda hos Kommunförbundet Norrbotten har pensionsrätt enligt avtalet KAP-KL. Förbundets pensionsutfästelse är tryggad genom att medel har avsatts till en pensionsstiftelse vilken förvaltas av Svenska Kommunförbundet. Direktörens pension regleras via premier inbetalade till SPP. Inbetalt belopp under 2014 är kr. Länsförbundets tillgångar i pensionsstiftelsen var vid årsskiftet kr. Enligt kollektivavtal ska länsförbundets tillgångar i pensionsstiftelsen minst uppgå till samma belopp som pensionsreserven. Enligt KPAs beräkningar uppgår länsförbundets pensionsskuld till kr (inklusive individuella delen som är beräknad till kr). Tillgångarna i pensionsstiftelsen är alltså kr högre än pensionsreserven. Den individuella delen utbetalas i mars Kommunförbundet Norrbottens del av pensionsstiftelsens tillgångar har haft en positiv avkastning på 9,4 % efter skatt under Utbetalda pensioner Individuella delen Redovisad kostnad (+), intäkt (-) för pensioner i bokföringen (exkl premiebaserade pensioner) Ingen del är redovisad som finansiell kostnad Kapitalvärdet av gjorda pensionsutfästelser enligt beräkning från KPA Värde av pensionsstiftelsens tillgångar enligt beräkning från Svenska Kommunförbundet varav orealiserade över -/undervärden Not 2 Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång Avkastning/Värderegl. Swedbank AB VAR PCT Avkastning/Värdereglering Vasakronan Avkastning/Värdereglering Vasakronan Resultat försäljning av värdepapper (VAR PCT samt Vasakronan 413) Nedskrivning värde på värdepapper

102 Kommunförbundet Norrbotten Org nr Not 3 Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Planenligt restvärde vid årets slut Not 4 Långfristiga värdepappersinnehav Bokfört värde vid årets början Inlösta tillgångar Värdereglering Reaförlust Tillkommande tillgångar Bokfört värde vid årets slut Bokfört värde Marknadsvärde Vasakronan MVR Not 5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Hyra Rekvirerade medel från Länsstyrelsen Rekvirerade medel från Tillväxtverket Rekvirerade medel från NLL Rekvirerade medel arbetsförmedlingen Övrigt (serviceavgifter m m) Not 6 Eget kapital Fritt eget kapital Vid årets början Årets resultat Vid årets slut

103 Kommunförbundet Norrbotten Org nr Not 7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Beviljade, ej utbetalda projektmedel Särskild löneskatt Semesterlöneskuld Arbetsgivaravgifter Övriga upplupna kostnader Ej förbrukade projektmedel

104 Kommunfiirbundet Norrbotten Org nr Ordlorande Stefan 1:e vice ordflorande 2;evice ordfürande Lotta Torbjom Lidberg Simu Tommy fu"*r &un Ellinor Söderlund af[u, J e/,{///, Helena Öhlund Roland Peter Roslund Persson S und d Henriksson é64 MMr,"ffftí/ Helen Lindbäck tàno,t^ ++5 üaj,/w ürjtv" Anna Hövenmark Yâr har 2015 ger Direktör Hans a Auktoriserad revisor EK

105 Bilaga 1 MediaCenter -utlåningsstatistik 2014, jämfört med (2013) 2014 Kommun Antal strömmande Ökning/minskning Arjeplog 2075 (2066) +9 Arvidsjaur 3919 (3888) +31 Boden (11797) +369 Gällivare 7640 (7054) +586 Haparanda 4368 (4334) +34 Jokkmokk 2717 (2711) +6 Kalix 8333 (8262) +71 Kiruna 7219 (5187) Luleå (23941) Pajala 4635 (4612) +23 Piteå (17350) Älvsbyn 4983 (4970) +13 Överkalix 1357 (1353) +4 Övertorneå 2537 (2512) +25 Summa: ( )

106 Plats för noteringar: Ärende 7

107 Revisionsberättelse Till förbundsfullmäktige i Kommunförbundet Norrbotten, org. nr Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Kommunförbundet Norrbotten för år Styrelsens och direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisnlng som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovìsningen på grundval av vår revision Vi har utfört revisionen enligt lnternational Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fela ktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen, Revisorn väljer vllka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur kommunförbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i kommunförbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rìmligheten i styrelsens och direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens och direktörens förvaltning för Kommunförbundet Norrbotten för âr 2014 Styrelsens och direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Direktören svarar inför styrelsen för förbundets löpande förvaltnìng. Bevisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlìg säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i kommunförbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller direktören har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi t llstyrker att förbundsf ullmäktige beviljar styrelsens ledamöter och di rektören a nsva rsf ri het f ör rä kenska pså ret. Luleå den 6 mars 2015 Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en ì alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Bengt Hans Oystilä Auktorìserad revisor Strutz

108 Plats för noteringar: Ärende 9

109 Inriktning Kansliet har under 2014 genomfört utredningen Kommunförbundet 2015 och som en följd av den har kansliet utarbetat förslag till Inriktning för Styrelsen har behandlat ärendet , , och Styrelsen beslutade , 94, Att anta Inriktning som eget förslag Att inhämta medlemskommunernas synpunkter på förslaget innan det överlämnas till Förbundsfullmäktige 2015 för beslut Styrelsen har , 29, beslutat Att ge kansliet uppdraget att revidera förslaget Inriktning enligt styrelsens diskussion och att det reviderade förslaget föreläggs Förbundsfullmäktige för fastställande Lotta Åman, (s), Arvidsjaur, noterar till protokollet sin inställning att medlemmar ska kunna välja att nyttja andra tjänster än de som tillhandahålls av MediaCenter Kansliet har reviderat förslaget Inriktning enligt styrelsens beslut och föreslår förbundsfullmäktige: Att bifalla förslaget Inriktning

110 1 Innehåll Inriktning Inledning... 2 Omvärldsbeskrivning... 2 Tillståndet i länet... 2 Kommunalt självstyre... 3 Minskat självstyre... 3 Påverkan på den kommunala självstyrelsen i framtiden?... 4 Demografiutveckling... 4 Regionförstoring... 4 Urbanisering... 5 Finansiering av offentlig sektor... 5 Sammanfattning... 5 Uppdraget... 6 Verksamhetsidé... 7 Övergripande mål och strategier... 7 Strategiska områden... 9

111 2 Inriktning Inledning Föreliggande dokument syftar till att ange inriktningen för förbundets verksamhet under mandatperioden. Dokumentet omfattar en omvärldsbeskrivning, förbundets uppdrag och verksamhetsidé samt övergripande mål och strategiska verksamhetsområden för Dokumentet ska ses som en överenskommelse mellan förbundet och kommunerna om ett gemensamt ansvarstagande med en strävan att förverkliga de övergripande målen. Inriktningen ska årligen omsättas till Verksamhetsplan och budget samt föreläggas styrelsen och förbundsfullmäktige för beslut. Inom ramen för denna process omprövas vid behov gjorda prioriteringar. Efter att styrelsen i oktober beslutat om dokumentet ska det remitteras till samtliga medlemmars fullmäktige för beslut. Kommunförbundet Norrbottens omvärld består naturligt av Sverige och EU, men också av regionen Norrbotten. Ett flertal regionala styrdokument, som även Kommunförbundet antagit (RUS, Regional Digital Agenda, Regional överenskommelse om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län, Strategi för jämställdhetsintegrering i Norrbotten , m fl), gör egna utblickar. För den kompetta bilden av förbundets åtaganden hänvisas läsaren till dessa. Erfarenheter från föregående mandatperiod, konfirmerade i utredningen Kommunförbundet 2015, visar på att kommunförbundet bland annat behöver förtydliga sin roll och sitt mandat mot såväl regionala som lokala aktörer. Kommunerna behöver också bli påtagligt mer engagerade i förbundets omfattande verksamhet. Omvärldsbeskrivning Omvärldsbeskrivningen utgår ifrån de mest centrala trenderna för det gemensamma kommunalregionala arbetet då frågorna dels är specifika för Norrbotten, dels påverkar kommunernas möjligheter att utvecklas under de nästkommande fyra åren. Tillståndet i länet Norrbotten har kommuner med olika egenskaper och förutsättningar. Här finns inlands-, fjäll och kustkommuner. Länet utgör en fjärdedel av Sveriges yta men endast 2,6 procent av invånarna bor här. Norrbotten är det enda län i Sverige som har landgräns mot två andra nationer, Finland och Norge. Stora delar av de nationella naturtillgångarna som mineraler, skog och vattenkraft återfinns i Norrbotten och utgör en stor del av regionens bruttoregionprodukt (BRP). Norrbotten är en av EU:s mest glesbefolkade regioner och präglas av långa avstånd mellan orterna. Kuststråket är den tätast befolkade delen av länet där befolkningsstrukturen är jämförbar med södra Sverige samt Malmfälten utgör ett befolkningscentra med möjligheter att växa utifrån ett expansivt

112 3 näringsliv. Inlandet har en större gleshet i befolkningen och präglas av både mindre tätorter och glesbygder. Norrbottens näringslivsstruktur präglas av en historiskt stark bas- och tillverkningsindustri, en offentlig sektor som oftast är den största arbetsgivaren i enskilda kommuner och växande tjänstenäringar. Flera av länets kommuner har en högre sysselsättningsgrad än riket i genomsnitt. (Regionalt serviceprogram Länsstyrelsen Norrbotten, sid 7) Norrbotten är inne i en expansiv period som ställer krav på kommunernas verksamheter inom miljö-, samhälls- och näringslivsområdet. Befolkningen ökar, trots att födelsetalet är negativt i de flesta kommuner (utom Luleå och Kiruna). Drivkraften bakom befolkningsökningen är en ökad inflyttning både från utlandet och från övriga Sverige. Enligt målsättningar i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ska inflyttningen uppgå till minst 8000 personer per år och flyttningsöverskottet ska uppgå till minst 500 personer, vilket uppfylldes 2013 (SCB). Norrbotten har hög tillväxt, enligt de senaste BRP-siffrorna placerar sig länet som nummer två strax efter Stockholms län. Näringslivet och framför allt gruv- och mineralnäringen investerar fortsatt kraftfullt i länet. De stora företagens investeringar ger framtidstro för underentreprenörer att anställa och expandera. Sysselsättningen har sammantaget ökat med ca 550 personer, samtidigt som arbetslösenheten minskat under Bristen på kompetens, bostäder och näringslivslokaler är en hämmande faktor för tillväxt och inflyttning av nya medborgare. (Länsstyrelsens årsredovisning 2013) Kommunalt självstyre Det är Kommunförbundet Norrbottens huvuduppdrag att bevaka och stärka det kommunala självstyret (portalparagraf i förbundets stadgar). De två grundläggande värdena bakom självstyret utrycks ofta som demokrati och effektivitet. Med demokrati menas att den kommunala självstyrelsen skapar förutsättningar att fostra demokratiskt medvetna invånare genom att beslut och beslutsfattare finns nära medborgaren. Med effektivitetsvärden menas att den kommunala självstyrelsen ger förutsättningar för större flexibilitet och bättre anpassningsförmåga. För att det ska gälla framhålls ofta vikten av att kommuner och landsting har frihet på det organisatoriska och personella området. Andra argument har varit att kommunerna, genom att göra olika kan lära sig av varandra. Vid inskränkning från staten av det kommunala självstyret lyfts ofta argument som rättsäkerhet, likvärdighet och samhällsekonomisk stabilitet. Minskat självstyre De senaste två decennierna har inneburit regleringar som påverkat det kommunala självstyret negativt. Allt sedan kommunalt självstyre blev inskrivet i regeringsformen har det varit föremål för politisk debatt och områden som redan är reglerade av staten har varit extra utsatt för en ökad statlig styrning. I de fall där riksdagen prövat om reformer påverkat kommunalt självstyre har riksdagen alltid låtit de nationella intressena väga tyngre än effekterna av ett minskat kommunalt självstyre

113 4 Påverkan på den kommunala självstyrelsen i framtiden? Kommunfullmäktiges möjlighet att fatta beslut påverkas av statens sätt att se på de fyra argument som tidigare lyfts upp i detta avsnitt. Främst är det rättssäkerhet och inte minst likställighet som kan diskuteras. Är det rimligt att i ett land med olika förutsättningar anta att alla offentlig service ska vara likställd? Ett huvudargument för att ha ett starkt kommunalt självstyre är att förutsättningarna för utveckling är olika och således bör lösningarna också vara olika. Därför är det inte troligt att likställt, i betydelsen likadant är rimligt. Det är en inställning som också för stöd i forskning. Individens ökade makt att välja och välja bort har också minskat möjligheterna för kommunfullmäktige att bestämma, även den rättigheten har ökat under de senaste åren. Ett exempel finns inom skolans område där kraven på kommunerna att säkerställa individuell skolgång ökat (Myndigheten för skolutveckling). Kommunförbundet Norrbotten kan möta hotet mot det lokala självstyret genom att nyttja och visa på de fördelar som en stark kommunal sektor utgör. Dessa fördelar sammanfattas ovan som demokrati och effektivitet. Det bör övervägas olika sätt att arbeta in i förbundets uppdrag att tillhandahålla medier för kommunerna i de övergripande målsättningarna kring demokrati och utbildning. De norrbottniska kommunerna har vidare ett behov av att öka sin effektivitet för att kunna möta andra utmaningar som länet står inför, bland annat demografi och urbanisering. Demografiutveckling Demografi handlar om befolkningens sammansättning baserat på ålder, kön, födelsetal, dödstal och migration. Globaliseringsrådet konstaterar i sin första rapport: Livslängden i världens låg- och medelinkomstländer har ökat med fem månader varje år under denna tid (sedan 1960). Människor har kunnat fira varje födelsedag med att bara ha närmat sig döden med ett drygt halvår. Det finns nu människor som är äldre än 100 år på vår jord, en tiofaldig ökning på 40 år. Den utvecklingen, om än inte lika kraftig, har också funnits i västvärlden och i Sverige. Nordregio har publicerat en rapport som väger samman indikatorer som födelsetal, dödlighet, nettomigration, åldersfördelning och könsfördelning. Norrbotten har den tuffaste utmaningen av alla län i Sverige och är bland topp fem i norden. Av drygt yrkesverksamma norrbottningar förväntas nästan personer gå i pension under de kommande tio åren. Motsvarande siffra för tillträdande ungdomar är personer. Under tio år, allt annat lika, kommer alltså arbetsmarknaden att minska med 20 procent. Regionförstoring Regionförstoring är en direkt effekt av en individualiseringstrend och den ökande rörligheten. I början av 1950-talet motsvarade det sammantagna dagliga resandet ca 10 km/dag och invånare. Motsvarande värde idag uppskattas till cirka 50 km/dag och invånare. En stor del av denna ökning beror på arbetspendling. Detta har också inneburit att antalet lokala arbetsmarknader minskat gradvis sedan 1970 då det fanns 187 stycken till år 2008 då motsvarande siffra var 75 stycken. Begreppet tunna regioner indikerar att det i det tysta pågår en ny kommunreform i Sverige. Antalet kommunalförbund har ökat från cirka 30 till knappt 100 stycken på 17 år. Kommuner deltar dessutom i ökande grad i andra samverkansorgan än kommunalförbund. Den stora skillnaden mellan

114 5 dagens kommunreform och de som tidigare genomförts är att staten inte längre bryr sig i hur kommungränsen ska dras, istället överlåts detta ansvar på kommunerna som i sin dagliga praktik ändrar gränsdragningarna. Även målet med reformen är annorlunda. Tidigare var stabila administrativa gränser och starka kommuner målet. Idag eftersträvas en ökad möjlighet att anpassa lokalstyrets geografi efter behov. I praktiken innebär det att kommunerna blivit rumsligt flexibla. Mycket talar för att länet under den kommande mandatperioden får bilda en Regionkommun vilket innebär att länets kommuner befinner sig mitt i denna regionaliserings- och kommunreformstrend vilket i sig ställer krav på ökad samverkan. Det finns förutsättningar för ett ökat samarbete och kommunförbundet har som målsättning att bistå kommunerna i detta arbete. Urbanisering Sverige är det land i EU som har den största urbaniseringstakten. Förklaringen till att Sverige avviker från EU är att Sverige på kort tid genomfört en strukturomvandling från industri till postindustrisamhälle. Storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå har en befolkningstillväxt som är tre gånger större än EU-snittet. Samtidigt tappar majoriteten av svenska kommuner och tätorter i folkmängd. Historiskt sett brukar urbaniseringstrender sträcka sig över 40 år för att sedan avta. Den nuvarande urbaniseringstrenden påbörjades under 70-talet och är således idag ca 40 år. Norrbottens kommuner behöver möta den demografiska situationen genom samverkans- och effektivitetshöjande åtgärder (som poängterats tidigare) men kommunerna behöver också växa i antal invånare, inte minst finns en efterfrågan från arbetsmarknaden som måste tillmötesgås. En ökad attraktion innefattar såväl mjuka värden, som god service och vackra vyer som hårda värden, som tillgång till bostäder. Finansiering av offentlig sektor En effekt av ovanstående trender är ett framtida ökat tryck på offentlig sektor. En minskande arbetsför befolkning och ett ökat antal äldre sätter i sig press på kommunens kostnader. Men det påverkar också de kommunala intäkterna genom att inkomsten går ner bland de äldre. Det finns beräkningar från Långtidsutredningen som visar på att en svensk genomsnittlig kommun kommer att klara kostnaden för den ökande andelen äldre genom att antalet yngre går ner. Norrbotten har en mer bekymmersam demografisk situation är en genomsnittlig svensk kommun, och har därför inte lika fördelaktiga förutsättningar som genomsnittskommunen vad gäller såväl intäkter i form av skatter som utgifter. Sammanfattning Kommunernas och därmed den lokala demokratins möjligheter att verka och påverka medborgarnas vardag har försvagats under de senaste decennierna. Individualiseringen har ökat, och makt har flyttats från andra nivåer till individen. Vidare har EUs införande av subsidiaritetsprincipen i stor utsträckning handlat om att stärka regionernas Europa. Skapandet av regioner i Sverige har flyttat makt till regionerna inom fler politiska sakområden än hälso- och sjukvård. Om/när/inför att Region Norrbotten bildas krävs sannolikt en förnyad analys av konsekvenser för Kommunförbundet Norrbotten och kommunerna.

115 6 Statens metoder för styrning såsom rättighetslagstiftningar istället för ramlagstiftning, försvagningen av det kommunala självstyret till förmån för likställighet och det nationella intresset samt mer riktade statsbidrag har inneburit en urholkning av den lokala demokratins makt och möjligheter samtidigt som det gynnat samverkan och samarbete. Utvecklingen av den lokala demokratin och inte minst försvaret av kommunalt självstyre är centralt för såväl kommunförbundets som kommunernas verksamhet. Den demografiska utvecklingen i Norrbotten är påtagligt sämre än i resten av riket. Effekten för Norrbotten och dess kommuner är en minskad arbetsför befolkning med arbetskraftsbrist och svårigheter att finansiera den offentliga sektorn som klara effekter. Kommunerna måste påbörja och utveckla ett närmare samarbete dels för att minska effekterna av kompetenstapp och rekryteringssvårigheter för att klara lagstadgad verksamhet, effektivisera och öka kvalitén i verksamhet. Människors rörlighet har ökat samtidigt som Sverige snabbt har genomfört en omstrukturering från industri till tjänsteindustrier. Detta har gjort att Sverige har en hög grad av urbanisering, något som drabbat landsbygd hårt. Norrbotten som till stor del består av landsbygd och mindre städer har haft svårigheter att öka i invånarantal. Samtidigt har flera kommuner en hög tillväxt och efterfrågan på arbetskraft är stor. Ett expansivt näringsliv är beroende av ett attraktivt samhälle med god kommunal service, bostäder, bra infrastruktur samt handel där människor vill leva och verka. En minskad befolkning tillsammans med demografin är för alla kommuner i länet centrala utmaningar att vägas emot behov av arbetskraft, bostäder och en ökad attraktionskraft för såväl stad som land. Kommunförbundet Norrbottens medlemmar har en större utmaning än genomsnittskommunen i Sverige och behöver därför också söka såväl gemensamma som egna lösningar på problemen. Dessa lösningar, som effektivitetshöjning, samverkan och ökad attraktionskraft för såväl orten som arbetsgivaren bör utgöra grund för Kommunförbundet Norrbottens övergripande mål inför de kommande fyra åren. Uppdraget Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Förbundets grunduppdrag är att i nära samarbete med medlemmarna, organisera, driva och utveckla arenor och nätverk för dialog och kunskapsutveckling. Härvid ska förbundet: Tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och samarbete för att utveckla verksamheterna och stärka det kommunala självstyret. Ena kommunernas röster och företräda dem vid regionala-, nationella- och internationella forum och i överläggningar/förhandlingar med Norrbottens läns landsting (Region Norrbotten). Genom omvärlds- och intressebevakning informera om och initiera gemensamma aktiviteter/insatser inom kommunalregionala frågor/områden. Skapa konkurrenskraftiga mötesplatser för lärande, för tjänstemän och förtroendevalda och därmed medverka till erfarenhetsutbyte samt kunskaps- och kompetensutveckling. Förestå och vidareutveckla MediaCenter Norrbotten

116 7 Verksamhetsidé Kommunförbundet Norrbotten ska genom ett processinriktat arbetssätt företräda, påverka, driva och stödja kommunerna i deras samarbete för en positiv och hållbar regional utveckling i såväl ett nationellt- som internationellt perspektiv. Övergripande mål och strategier Ö 1: Fördjupa och bredda det politiska företrädarskapet regionalt, nationellt och internationellt Detta ska uppnås genom att förbundet: Utvecklar dialogen inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, med riksdagspolitiker, med den framtida Region Norrbotten m fl. Tillhandahåller kontinuerlig kunskapsutveckling Tillhandahåller resurser för politikers och tjänstepersoners deltagande Genom att kommunerna: Aktivt medverkar på olika arenor som förbundets representant (t e x Europaforum Norra Sverige, Samverkansberedningen och Tillväxtberedningen) Utvecklar den interna dialogen kring de gemensamma kommunalregionala frågorna och därmed bidra till ett mer dynamiskt samarbete Ö 2: Verka för att de kommunala verksamheterna utvecklas med stöd av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet Detta ska uppnås genom att förbundet: fungerar som förmedlande länk mellan kommunerna och universiteten och andra kunskapsmiljöer i regionen och landet utvecklar rollen att vara ett nav i en regional stödstruktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom och mellan de kommunala verksamheterna i länet erbjuder, både fysiskt och webbaserat, föreläsningar, seminarier, workshops och andra former för kunskapsbildning och kunskapsspridning erbjuder metodstöd, konsultation och handledning av forsknings- och utvecklingsarbeten och utvärderingar Genom att kommunerna: Utvecklar sin interna kompetens att efterfråga och använda forskningsbaserad kunskap samt skapar förutsättningar för systematisk kunskapsutveckling och lärande i enlighet med en evidensbaserad praktik, d v s baserat på en sammanvägning av vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och medborgarnas önskemål" Ö 3: Öka förutsättningarna för att kommunerna på sikt ska klara kompetensförsörjningen.

117 8 Detta ska uppnås genom att förbundet: Följer och stödjer det samarbete som sker inomregionalt inom utbildningsområdet Bidrar till kompetensutveckling och ett utvecklat samarbete inom utbildningsområdet Omvärldsbevakar, informerar, ger kunskap samt initierar samarbeten inom introduktionsinsatserna och inom integrationsområdet i sin helhet Bidrar till att kommunernas attraktivitet som arbetsgivare ökar, genom att bland annat ta del av och regionalisera SKL;s satsning på kommunerna som attraktiva arbetsgivare Genom att kommunerna: Delger kommunvisa kompetensförsörjningsplaner Utvecklar samarbetet inom utbildningsområdet med målet att det på sikt (år 2020) får vara högst 10 % av åringarna som inte avslutat gymnasiestudierna eller fortsatt sina studier samt att andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning uppgår till minst 45 % Ö 4: Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt nyttjande av resurser för bättre samhällsservice. Detta ska uppnås genom att förbundet: Aktivt och systematiskt driver, utvecklar och stödjer samtal mellan medlemmarna med målsättningen att nå samsyn och samförstånd kring vad, hur och vilka som ska delta i olika samarbeten, hur de gemensamägda bolagen ska styras, utvecklingsarbeten inom ramen för enämnden mm Deltar på andra kommunala samverkansarenor och utgör bryggan mellan olika kommuners engagemang för att öka samverkan med varandra Genom att kommunerna: Väcker och driver mellankommunala samarbeten Bjuder in kommunförbundet som observatör i dessa forum för samarbete Ö 5: Öka användandet av modern teknik i verksamheterna till nytta för invånare, personal och beslutsfattare Detta ska uppnås genom att förbundet: Stödjer implementeringen av intentionerna i Regional Digital Agenda, Strategin för esamhället och andra nationella strategier för e-utveckling. Därvid ska förbundet bland annat arbeta för en sammanhållen IT-strategi för kommunala verksamheter Samordnar aktiviteter med enämnden, IT Norrbotten och andra aktörer inom sakområdet Genom att kommunerna: Implementerar intentionerna i Regional Digital Agenda och Strategin för esamhället

118 9 Ö 6: Verka för ökad jämställdhet i kommunerna Detta ska uppnås genom att förbundet: Omvärldsbevakar, samordnar nätverk och genomförs utbildningar för att stödja implementeringen av principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst CEMR- deklarationen (The Council of European Municipalities and Regions). Synliggör de nationella politiska målen och de regionala strategierna och programmen för att få genomslag för arbetet. Genom att kommunerna: Implementerar principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst CEMR- deklarationen. Följer implementering och uppföljning av jämställdhetsarbetet i Norrbotten, för en bättre helhetsbild. Strategiska områden Ovanstående inriktning och övergripande mål ska förverkligas genom ett samlat och processinriktat arbetssätt med medlemmarna inom nedanstående områden: Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Barn och utbildning Miljö- och samhällsbyggnad FoUI Norrbotten Det finns, utöver de strategiska områdena, ett antal sakområden som är speciellt betydelsefulla där Kommunförbundet Norrbotten ska vara en aktör på regional nivå. Kultur, folkhälsa och samverkan mot våld är exempel på sakområden där förbundet kan bidra påtagligt genom att samordna insatser och företräda kommunerna. MediaCenter ska fortsatt vara en del av Kommunförbundet utifrån den utredning som gjordes hösten Verksamheten ska fortsättningsvis i huvudsak stödja personal inom skolan och deras arbete för att uppnå de olika målen, samt att främja individers olika inlärningssätt med användandet av media i skolan. Utredningens resultat visar att bl.a. IKT-pedagogiskt stöd efterfrågas på alla nivåer, från skolchefer till pedagoger. Under 2015 är uppdraget att utveckla vidare hur verksamheten kan förbättras i enlighet med utredningens förslag.

119 Plats för noteringar: Ärende 10

120 Förbundsfullmäktige Verksamhetsplan 2015 Styrelsen har , 30 beslutat att kansliet får uppdraget att omformulera de två första punktsatserna under 3.8 Folkhälsa, Nyckelaktivteter, till en punkt Att direktören får uppdraget att till junisammanträdet utreda olika möjligheter att inrymma en utökad ambition inom området Folkhälsa med alternativa finansieringar av detta, samt att väga detta område mot andra angelägna satsningar som styrelsen lyft fram Föreliggande förslag är omformulerat enligt styrelsens beslut. Kansliet föreslår att förbundsfullmäktige fastställer Verksamhetsplan

121 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2015

122 Verksamhetsplan och budget 2015 Innehåll Verksamhetsplan och budget Inledning Uppdraget Verksamhetsidé Övergripande mål Strategiska områden Uppgifter Hållbar tillväxt och utveckling Infrastruktur Socialtjänst Barn och ungdomar Samverkan inom stöd, omsorg och vård (mitt i livet, äldre ) Missbruks- och beroendevården i utveckling Barn- och utbildning Barn och ungdomar Förskola, grundskola och gymnasieskolan i framtiden Eftergymnasial utbildning Miljö och samhällsbyggnad Miljö Planering och byggande Kommunalteknik Energi och klimat Räddningstjänst och krisberedskap Forskning och utveckling/innovation Norrbotten Strategiska forsknings- och utvecklingsområden Kunskapsspridning Operativt stöd Implementering av Digital Agenda och Strategi för esamhället Jämställdhetsintegrering Folkhälsa Media Center Norrbotten Övrig intressebevakning Kultur Nyanländas etablering, integration Nationella Minoriteter och minoritetsspråk Projekt Kommunal ehälsa inom socialtjänst Investeringsfrämjande arbete för kommunernas tillväxt Samverkan mot våld Miljösamverkan Norrbotten

123 5. Uppföljning Styrelsens övergripande mål Nätverksträffar Kurser och konferenser Bilaga: Budgetsammanställning

124 Inledning Detta dokument utgör Kommunförbundet Norrbottens Verksamhetsplan och budget för Dokumentet bygger på den Inriktning som antogs av styrelsen Planen tillställs förbundsfullmäktige för beslut Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Syftet med förbundets verksamhet är att tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och att tillhandahålla service. Ett övergripande mål är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Kansliets övergripande uppdrag är att under styrelsen ansvara för förbundets administration och löpande verksamhet. Vår region har stora utmaningar men också fantastiska möjligheter. Den regionala tillväxtpolitiken utgår från EU:s strategier och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft vilket ställer krav på politiker att finnas på olika arenor för delaktighet och påverkan. Därför är det viktigt att politiker och tjänstemän ökar sitt engagemang och deltar på olika arenor, i olika nationella nätverk och på EU-nivån med syftet att påverka samt främja utveckling och tillväxt. EU;s strategi för sammanhållningspolitiken, Europa 2020, är en sysselsättnings- och tillväxtstrategi. Genom smart, hållbar och inkluderande tillväxt ska ekonomiska, sociala och territoriella skillnader mellan länder utjämnas och därmed ska EU stärkas. Europa 2020 är utgångspunkten för EU:s strategiska vägval som ska utgöra en inriktning för medlemsländernas inrikespolitik och därmed de regionala utvecklingsstrategierna. Kommunförbundet Norrbotten företräder kommunerna i det regionala utvecklingsarbetet och deltar med både politiker och tjänstemän i det Regionala partnerskapet. Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS), är ett övergripande strategidokument för Norrbottens fortsatta utveckling. Strategin tar sitt avstamp i tre grundläggande utmaningar vilka omsätts i utvecklingsinsatser inom fem områden för hållbar utveckling. Slutsatser, processutvärderingar och analyser från tidigare länsprogram, strategier samt den Politiska plattformen har utgjort en viktig grund för inriktningen av strategin. Den regionala utvecklingsstrategin är länets överenskommelse om samverkan och prioriteringar för att utveckla Norrbotten (citat ur strategin). I RUS har visionen formulerats till: Norrbotten för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa För att uppnå visionen i strategin krävs ett långsiktigt och strategiskt utvecklingsarbete. Vi måste själva fortsätta att göra vägval, utveckla det vi är bra på och se möjligheter för den hållbara ut- 3

125 vecklingen. I den regionala utvecklingsstrategin kommer fokus att ligga på genomförande med utgångspunkt i de identifierade utmaningarna för länet. De horisontella kriterierna jämställdhet, integration och mångfald, miljö och unga ska ligga till grund för satsningar. Strategier och prioriterade åtgärder formuleras utifrån indelningen i fem utvecklingsområden: Livsmiljöer Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud Strategiskt gränsöverskridande samarbete De prioriterade åtgärderna inom varje utvecklingsområde är beroende av varandra för att skapa ett jämställt och mångkulturellt samhälle med tillgång till goda livsmiljöer, attraktivt boende och ett rikt kultur- och fritidsutbud. Det kräver även satsningar för att stärka näringslivets och företagens konkurrenskraft samt tillgång till god infrastruktur, service och välutbildad arbetskraft. Kommunförbundet Norrbotten ska tillsammans med kommunerna arbeta aktivt för att förverkliga åtgärder främst inom de utvecklingsområden som ingår i kommunernas ansvar för verksamheter. 1. Uppdraget Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Förbundets grunduppdrag är att i nära samarbete med medlemmarna, organisera, driva och utveckla arenor och nätverk för dialog och kunskapsutveckling. Härvid ska förbundet: Tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och samarbete för att utveckla verksamheterna och stärka det kommunala självstyret. Ena kommunernas röster och företräda dem vid regionala-, nationella- och internationella forum och i överläggningar/förhandlingar med Norrbottens läns landsting (Region Norrbotten). Genom omvärlds- och intressebevakning informera om och initiera gemensamma aktiviteter/insatser inom kommunalregionala frågor/områden. Skapa mötesplatser för lärande, för tjänstemän och förtroendevalda och därmed medverka till erfarenhetsutbyte samt kunskaps- och kompetensutveckling. Förestå och vidareutveckla MediaCenter Norrbotten 1.1 Verksamhetsidé Kommunförbundet Norrbotten ska genom ett processinriktat arbetssätt och ett utvecklat beredningsförfarande företräda, påverka, driva och stödja kommunerna i deras samarbete för en positiv och hållbar regional utveckling i såväl ett nationellt- som internationellt perspektiv. 4

126 1.2 Övergripande mål Kommunförbundet Norrbotten är kommunernas naturliga regionala arena. Mandat och resurser utgår ifrån att förbundet är en intresseförening. Erfarenheter under senare år och en utblick mot framtiden, visar att kraven på att ytterligare utveckla samordning och samarbete mellan kommuner och mellan kommuner och landstinget ökar. För att konkretisera inriktningen av verksamheten har styrelsen formulerat ett antal övergripande mål för mandatperioden vilka justeras årligen i takt med att resultat uppnås eller att nya erfarenheter vunnits. För 2015 har följande övergripande mål formulerats: Ö 1: Fördjupa och bredda det politiska företrädarskapet regionalt, nationellt och internationellt Detta ska uppnås genom att förbundet: Utvecklar dialogen inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, med riksdagspolitiker, med den framtida Region Norrbotten m fl Tillhandahåller kontinuerlig kunskapsutveckling Genom att kommunerna: Aktivt medverkar på olika arenor som förbundets representant (t e x Europaforum Norra Sverige, Samverkansberedningen och Tillväxtberedningen) Utvecklar den interna dialogen kring de gemensamma kommunalregionala frågorna och därmed bidra till ett mer dynamiskt samarbete Ö 2: Verka för att de kommunala verksamheterna utvecklas med stöd av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet Detta ska uppnås genom att förbundet: fungerar som förmedlande länk mellan kommunerna och universiteten och andra kunskapsmiljöer i regionen och landet utvecklar rollen att vara ett nav i en regional stödstruktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom och mellan de kommunala verksamheterna i länet erbjuder, både fysiskt och webbaserat, föreläsningar, seminarier, workshops och andra former för kunskapsbildning och kunskapsspridning erbjuder metodstöd, konsultation och handledning av forsknings- och utvecklingsarbeten och utvärderingar Genom att kommunerna: Utvecklar sin interna kompetens att efterfråga och använda forskningsbaserad kunskap samt skapar förutsättningar för systematisk kunskapsutveckling och lärande i enlighet med en evidens- 5

127 baserad praktik, d v s baserat på en sammanvägning av vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och medborgarnas önskemål" Ö 3: Öka förutsättningarna för att kommunerna på sikt ska klara kompetensförsörjningen. Detta ska uppnås genom att förbundet: Följer och stödjer det samarbete som sker inomregionalt inom utbildningsområdet Bidrar till kompetensutveckling och ett utvecklat samarbete inom utbildningsområdet Omvärldsbevakar, informerar, ger kunskap samt initierar samarbeten inom introduktionsinsatserna och inom integrationsområdet i sin helhet Bidrar till att kommunernas attraktivitet som arbetsgivare ökar, genom att bland annat ta del av och regionalisera SKL;s satsning på kommunerna som attraktiva arbetsgivare Genom att kommunerna: Delger kommunvisa kompetensförsörjningsplaner Utvecklar samarbetet inom utbildningsområdet med målet att det på sikt (år 2020) får vara högst 10 % av åringarna som inte avslutat gymnasiestudierna eller fortsatt sina studier samt att andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning uppgår till minst 45 % Ö 4: Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt nyttjande av resurser för bättre samhällsservice. Detta ska uppnås genom att förbundet: Aktivt och systematiskt driver, utvecklar och stödjer samtal mellan medlemmarna med målsättningen att nå samsyn och samförstånd kring vad, hur och vilka som ska delta i olika samarbeten, hur de gemensamägda bolagen ska styras, utvecklingsarbeten inom ramen för enämnden mm Deltar på andra kommunala samverkansarenor och utgör bryggan mellan olika kommuners engagemang för att öka samverkan med varandra Genom att kommunerna: Väcker och driver mellankommunala samarbeten Bjuder in kommunförbundet som observatör i dessa forum för samarbete Ö 5: Öka användandet av modern teknik i verksamheterna till nytta för invånare, personal och beslutsfattare Detta ska uppnås genom att förbundet: Stödjer implementeringen av intentionerna i Regional Digital Agenda, Strategin för esamhället och andra nationella strategier för e-utveckling. Därvid ska förbundet bland annat arbeta för en sammanhållen IT-strategi för. Samordnar aktiviteter med enämnden, IT Norrbotten och andra aktörer inom sakområdet 6

128 Genom att kommunerna: Implementerar intentionerna i Regional Digital Agenda och Strategin för esamhället Ö 6: Verka för ökad jämställdhet i kommunerna Detta ska uppnås genom att förbundet: Omvärldsbevakar, samordnar nätverk och genomförs utbildningar för att stödja implementeringen av principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst CEMRdeklarationen (The Council of European Municipalities and Regions). Synliggör de nationella politiska målen och de regionala strategierna och programmen för att få genomslag för arbetet Genom att kommunerna: Implementerar principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst CEMR- deklarationen Följer implementering och uppföljning av jämställdhetsarbetet i Norrbotten, för en bättre helhetsbild 1.3 Strategiska områden Ovanstående inriktning och övergripande mål ska förverkligas genom ett samlat och processinriktat arbetssätt med medlemmarna inom nedanstående områden: Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Barn och utbildning Miljö- och samhällsbyggnad FoUI Norrbotten Det finns, utöver de strategiska områdena, ett antal sakområden som är speciellt betydelsefulla där Kommunförbundet Norrbotten ska vara en aktör på regional nivå. Kultur, folkhälsa och samverkan mot våld är exempel på sakområden där förbundet kan bidra påtagligt genom att samordna insatser och företräda kommunerna. 3. Uppgifter 3.1 Hållbar tillväxt och utveckling Kommunförbundet Norrbotten är tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget huvudaktörer i det regionala strategiarbetet. Det regionala partnerskapet i Norrbotten är, under länsstyrelsens ledning, till viss del ett formaliserat samarbete mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och näringsliv. Syftet är att samhandla och prioritera resurser i det regionala tillväxtar- 7

129 betet. Inom det regionala partnerskapet finns en överenskommelse om att varje organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna. Sammanhållningspolitiken, med fokus på Europa 2020 samt den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft utgör grund för den regionala utvecklingsstrategin. Östersjöstrategin, vilken syftar till att genomföra politiska mål på makroregional nivå, är betydelsefull även för vår regions utveckling. Det är viktigt att det politiska ledarskapet har en framskjuten och aktiv roll i allt strategiarbete och är med och påverkar på olika nivåer utifrån en gemensam politisk plattform. Kommunförbundet Norrbotten är en aktiv part inom Europaforum Norra Sverige för att påverka politiska ställningstaganden på EU- nivå samt nationellt i syfte att stärka förutsättningar för utveckling och tillväxt i regionen. Tillsammans med norra Norge och norra Finland har Europaforum tagit fram en framtidsstudie NSPA, Northern Sparsely Populated Areas, med fokus på våra utmaningar och tillgångar samt vår investering till det europeiska mervärdet. Den extra allokeringen i form av gleshetsbonusen är en viktig resurs i regionens utvecklingsarbete. EUkommissionen vill se konkreta argument och analysunderlag varför NSPA-området behöver gleshetsbonusen. Ambitionen är att nu genomföra en gemensam OECD-studie som ett viktigt verktyg i påverkansarbetet för bibehållande av gleshetsbonusen. OECD-studien ska påvisa nyttoeffekten samt en legitimitet för argumentationen från norra Sverige och norra Finland. Vår närhet till Arktis är en fördel i argumentationen då EU har starkt intresse för arktiska frågor och har för avsikt att ta fram en EU:s strategi för Arktis. Förbundets styrelse och ansvarig tjänsteman ska genom sin representation i bland annat det Regionala partnerskapet, Strukturfondspartnerskapet och Tillväxtberedningen bidra till att åtgärder och insatser för tillväxt och utveckling i enlighet med prioriteringarna i RUS förverkligas. Detsamma gäller för andra betydelsefulla strategier. Angelägna områden för kommunerna är förverkligande bl.a. av den regionala digitala agendan och den regionala klimat- och energistrategin. Åtgärder inom energistrategin syftar bl.a. till effektivt nyttjande av förnybara energikällor och energieffektivisering för utveckling av ett hållbart samhälle. Andra samarbeten och satsningar som är betydelsefulla är den upprättade avsiktsförklaringen mellan de kommunala näringslivskontoren och Luleå Tekniska Universitet, avseende LTU:s engagemang i kommunerna för att stötta enskilda företag som vill utveckla produkter/tjänster. Tillika är de viktiga satsningar som görs för att förbättra investeringsfrämjande arbete i regionen och kommunerna för att möjliggöra för investerare och nya etableringar som exempelvis datacenter. Indikatorer Kommunikation och beslut inom Tillväxtberedningen banar väg för att de politiska prioriteringarna får genomslag i det regionala partnerskapets arbete genom RUS och andra strategier. Påverkan på EU;s sammanhållningspolitik genom strategiarbete på nationell, makroregional och EU-nivå och tydliggörande av det mervärde regionen bidrar med. Strukturfondspartnerskapet är tydligt i sina prioriteringar så att satsningar görs i 8

130 enlighet med de beslutade tillväxt- och utvecklingsområdena i RUS. Norrbotten är en regional aktör i strategiska allianser nationellt och internationellt. Kommunerna bidrar till förverkligandet av regionala digitala agendan och den regionala klimat- och energistrategin. Nyckelaktiviteter Ledamöter i Tillväxtberedningen och Regionala Partnerskapet deltar på möten och aktiviteter med fokus på regionala tillväxtfrågor.(ö1) Aktivt delta i arbetet med genomförandet av RUS, den regionala innovationsstrategin och den regionala digitala agendan samt i genomförandearbete för nyttjande av strukturfonder och Interreg program.(ö1) (Ö2) (Ö3) (Ö4) (Ö5) (Ö6) Aktivt verka för en kunskapsuppbyggnad om arktiska frågor till nytta för regionen. (Ö1) Förankringsarbetet sker systematiskt genom nätverk och aktiviteter för kommunerna.(ö4) Stimulera och samordna gemensamt utvecklingsarbete inom nätverket näringslivschefer.(ö4) Genomför Norrbottenskonferensen för bred politisk delaktighet. (Ö1) Delta på internationella arenor, i olika nationella nätverk med syftet att främja utveckling och tillväxt. Nationellt forum som är regeringens dialog med regionala politiker om tillväxtpolitiken. Nordkalottrådet är exempel på en Nordisk arena inom Barentsområdet. (Ö1) Delta inom Europaforum Norra Sverige i aktiviteter för att påverka samt genomföra konferenser och uppvaktningar på europeisk-, nationell- och regional nivå för att stärka regionens konkurrenskraft. (Ö1) Argumentera för NSPA (Northern Sparsely Populated Area) dvs. delta i aktiviteter för att synliggöra den politiska positionen för området i olika sammanhang på EU- och nationell nivå exempelvis genom OECD-studien.(Ö1) Stödja och utveckla Sweden/Emelia-Romagna nätverket för att främja transnationellt samarbete/projekt i kommunerna.(ö1) (Ö4) Fortsätta stödja processen med det regionala energistrategiarbetet i kommunerna samt nyttja Nenets resurser för bl.a. projektriggning för att supporta kommunerna.(ö4) Infrastruktur Tillgång till bra kommunikationer är avgörande för länets tillväxt och utveckling. Därför är väl fungerande och hållbara gods- och persontransporter, med förbättringar både inom väg- och järnvägsnätet, sjöfart och IT-kommunikationer likväl som bra flygförbindelser avgörande för vår regions konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Fortsatta satsningar på Norrbotniabanan och Botniska korridoren (BK) med koppling till Northern Axis ska särskilt uppmärksammas. Tillväxtberedningen ska arbeta för gemensamma ställningstagande och prioriteringar i transport- och infrastrukturfrågor för att än mer argumentera kraftfullt för infrastrukturinvesteringar i Norra Sverige. 9

131 Indikatorer Samordnat agerande för genomförande av för regionen avgörande infrastruktursatsningar. Regionen får genomslag för mer resurser till ett utvecklat sammanhållet hållbart transportsystem. Agerande och nyttjande att BK ingår i Core Network inom TEN-T programmet. Stödja verksamheten vid kollektivtrafikmyndigheten. Nyckelaktiviteter Samordna och påverka genom remissyttranden avseende infrastruktur. (Ö1) Bevaka och påverka genom ställningstagande i kommunikationsfrågor som får konsekvenser för regionen. (Ö1) Aktivt stödja arbetet för Norrbotniabanan samt att regeringen utser en förhandlingsperson.(ö1) Delta i olika aktiviteter för att påverka regeringen tillsammans med andra aktörer för investeringar i Botniska korridoren och malmbanan som ingår i transportnätet (Core Network) inom TEN-T. (Ö1) Aktivt påverka konsultationer samt grönböcker på EU nivå i angelägna frågor för länet. (Ö1) Bevaka och agera via North Sweden och Europaforum när EU-kommissionen föreslår nya riktlinjer inom infrastrukturområdet som exempelvis tidigare statsstödet till regionala flygplatser. (Ö1) Delta i processer och aktiviteter med kollektivtrafikmyndigheten. (Ö1) 3.2 Socialtjänst Inom socialtjänsten finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta inom. Inte minst gränssnittet och samverkan med Norrbottens läns landsting är avgörande för utvecklingen av rationalitet och kvalitet i verksamheten. Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av insatser inom nedanstående områden Barn och ungdomar Barns förutsättningar att lyckas i livet påverkas av en mängd faktorer, såväl ärftliga och miljömässiga som enskilda livshändelser. Samhället försöker genom en rad olika insatser att kompensera för dessa olika förutsättningar. Att hjälpa barn och unga som har problem så tidigt som möjligt är bra både för barnen, familjen och för samhället. För att stärka samhällets möjligheter att verka stödjande för barn och unga, krävs att de inblandade aktörerna samverkar. Norrbottens kommuner och landsting har en överenskommelse om samverkan Norrbus. Socialtjänsten har till uppgift att erbjuda barn och unga stöd och skydd med utgångspunkt från barnens bästa. En av de mest ingripande insatserna socialtjänsten har att tillgå är placering utanför det egna hemmet. För att kunna ge barnen ett bra stöd, använda resurserna effektivt och säkra 10

132 tillgången till adekvata insatser bör kunskapen om vårdens innehåll och effekter öka. Det är också viktigt att lyfta barns brukarmedverkan. Indikatorer Samverkansdialogen mellan social- och barn och utbildningsberedningarna samt samverkansberedningen mellan kommuner och landsting har utvecklats. Insatserna i verksamheten bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap. Den systematiska uppföljningen av insatser för barn och unga har utvecklats. Samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatrin och barnmedicin har utvecklats så att barn med behov får stöd och insatser så tidigt som möjligt. Kommunerna arbetar med att höja kvalitén på insatser för barn och unga. Nyckelaktiviteter Samverkansdagar för förtroendevalda och chefstjänstemän inom barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. (Ö1) (Ö4) (Ö2) Utveckla brukarmedverkan i barn och unga verksamheten. (Ö2) Förbättra systematisk uppföljning för området. (Ö2) (Ö5) Förankra och aktivt stödja Norrbus överenskommelsen i länets alla kommuner i samverkan med landstinget och barn och utbildning. (Ö4) Läkarundersökningar. (Ö4) Förankra, utbilda och handleda användandet av samordnade individuella planer (SIP). (Ö2) (Ö4) (Ö5) Följa utvecklingen av avvikelserapportering inom Norrbus. (Ö4) Samordna kompetensutveckling av länets socialtjänstpersonal inom barn och unga. (Ö3) Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Kurs och konferensverksamhet kring regelverk, olika former av nationella riktlinjer. (Ö3) (Ö4) (Ö2) (Ö6) Öka kunskapen om särskilda behov hos barn som genomlevt svåra livssituationer, exempelvis traumatiska upplevelser. (Ö2) (Ö3) Samverkan inom stöd, omsorg och vård (mitt i livet, äldre ) Människor med behov av omfattande insatser från flera samhällsaktörer ska kunna få ett samlat erbjudande om hjälp och behandling, rehabilitering samt service och stöd som utgår från den enskildes individuella behov. Det är viktigt att ta vara på erfarenheter och utveckla kunskaper och som stärker och ökar förutsättningarna för personer med funktionsnedsättningar i alla åldrar och äldre till ett mer meningsfullt liv. Den enskilde, anhörige/närstående är medskapare av insatserna. Det är viktigt att lyfta enskildes kunskap samt finna former för samverkan kring dennes aktiviteter. En fungerande samverkan mellan olika huvudmän och organisationer är viktigt. Styrning och ledning över huvudmannagränser börjar finna former. Det finns en struktur och gemensamma överenskommelser/handlingsplaner har upprättas. 11

133 Det finns ett uppbyggt samarbete med Luleå tekniska universitet och Umeå universitet kring den verksamhetsförlagda utbildningen. Avsikten är att höja kvalitén på studenternas praktik och knyta verksamhetsområdena närmare universiteten. Indikatorer Samverkansdialogen i den gemensamma samverkansberedningen inom vård, skola och omsorg mellan kommuner och landsting har utvecklats. Insatserna i verksamheterna bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap. Samverkan har utvecklats så att enskilda med behov från flera vård- och omsorgsgivare får samordnade verkningsfulla stöd, omsorgs och vård insatser. Mål och mått för avgränsande gemensamma uppföljningsområden mellan kommun och landsting är fastställda. Dialogen i länet om samverkansformer kring behov av kompetensutveckling för personal som arbetar med personer som har behov av insatser från båda huvudmännen har förbättrats. Dialogen om gemensamma former för kompetensutveckling för personal inom socialtjänsten har utvecklats. Nyckelaktiviteter Samverkansdagar för ledamöter i beredningar och chefstjänstemän för socialtjänst och landstinget genomförs. (Ö1) (Ö4) (Ö2) Stödja socialtjänstens arbete med att utveckla former för att stärka brukarens inflytande. bl.a. med att förankra strategin för brukar- och patientmedverkan. (Ö2) Stödja och stimulera länets kommuner i verksamhetsutvecklings, förbättrings och kvalitetsarbete. (Ö4) (Ö3) Utreda behovet av en gemensam myndighetsjour. (Ö4) Förbättra systematisk uppföljning för de olika verksamhetsområdena. (Ö2) (Ö5) Förankra överenskommelserna/handlingsplaner i länets alla kommuner i samverkan med landstinget. (Ö4) (Ö2) Förankra och aktivt stödja socialtjänstens arbete med strategin bättre liv för sjuka äldre. (Ö4) (Ö5) (Ö2) Förankra, implementera, utbilda och handleda användandet av samordnade individuella planer (SIP). (Ö2) (Ö4) (Ö5) Följa utvecklingen av avvikelserapporteringen inom områdena. (Ö4) I samarbete med landstinget förbättra IT-system för utskrivningsklara personer. (Ö5) Genomföra nätverksträffar för förtroendevalda och anställda för erfarenhetsutbyte. (Ö4) (Ö6) (Ö2) Genomföra kurser och konferenser i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. (Ö3) (Ö6) (Ö2) 12

134 3.2.3 Missbruks- och beroendevården i utveckling Staten har sedan 2008 stöttat kommuner och landsting i utveckling av missbruks- och beroendevården genom överenskommelser med SKL och genomförande av utvecklingsprojektet "Kunskap till Praktik". Sedan 2012 har detta utvecklingsarbete fokuserat på familjeperspektiv i missbruksoch beroendevården. Norrbotten har varit med i utvecklingsarbetet sedan 2008 och medverkade också i den stora kartläggning som SKL genomförde 2012 av föräldrar i missbruks- och beroendevården. Under utvecklingsarbetet har kommunförbundet norrbotten tillsammans med kommunerna och landstinget arbetat fram ett koncept för kompetensutveckling för personal som möter personer med riskbruk, missbruk och beroende i sin yrkesroll. Detta ingår som ett kontinuerligt inslag i kommunförbundets kurs och konferensverksamhet. I Norrbotten finns väl uppbyggda strukturer för samverkan och informationsutbyte genom flera nätverk bestående av kontaktpersoner som representerar missbruksvården i kommuner och landsting. Kommunförbundet avser att fortsatt ge stöd i utveckling av samverkan mellan huvudmännen, arbeta med samordnade insatser, integrerade verksamheter, brukarmedverkan och en långsiktig lösning för kompetensutveckling samt att stödja barn och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Utmaningar inför inträdde en ny lag inom HSL (hälso- och sjukvårdslagen) där författningen säger att minderåriga barn till patienter har rätt att få information, råd och stöd från den som behandlar förälders sjukdom. I lagen framgår tydligt att barns rättigheter gäller om föräldern har en psykisk funktionsnedsättning, missbruk av alkohol eller andra beroendeframkallande droger eller oväntat avlider. Både kommun och landsting har lyft osäkerheten kring att samtala med barn då man anser att man saknar den kompetensen som krävs. BRA-samtal är ett verktyg för att öka kompetensen i hur man kan samtala med barn. Under 2015 avser kommunförbundet att erbjuda verksamheterna utbildning i BRA samtal via Kommunförbundet. Reviderade nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. De reviderade riktlinjer är nu publicerade i en preliminär version. Det är en revidering av 2007 års nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom missbruks- och beroendevården. Riktlinjerna kommer att publiceras under 2015 i slutlig version. Behoven av ytterligare kompetensutveckling och samlade utbildningsinsatser är stort i länet, framförallt när det gäller flera av de rekommenderade psykosociala behandlingsmetoderna som har lyfts fram i de nya (preliminära) riktlinjerna från Socialstyrelsen. Indikatorer Kommunförbundet bevakar kommunernas intressen i uppbyggnad av den länsgemensamma beroendeenheten/kompetenscentrum. Tillsammans med kommunerna och beroendeenheten utforma och organisera det kompetensstöd som verksamheterna behöver utifrån bl.a Socialstyrelsens reviderade nationella riktlinjer. Få till en kontinuerlig BRA utbildning i Kommunförbundets kursutbud 13

135 Nyckelaktiviteter (Ö2) (Ö4) Nätverksmöten Regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen, brukarråd samt andra berörda aktörer.(ö4) Kommunförbundet erbjuder fortsättningsvis metodutbildning genom Kurs och konferensverksamheten. Finansiera utbildning av metodutbildare i BRA-samtal Kommunförbundet stödjer brukarrådet LEVA, samt stödjer brukarrådet i genomförandet av en brukarstyrd brukarrevision. Intressebevakning och spridning av information 3.3 Barn- och utbildning Inom Barn- och utbildningsområdet finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta kring. Det som främst påverkar förutsättningarna för en hög kvalitet inom barn- och utbildningsområdet under de kommande åren är förmågan att implementera det stora antalet skolreformer, tillgången till behöriga lärare, förändringen av elevvolymer och konkurrensen från de fristående skolornas etableringar. Alla som arbetar inom barn- och utbildningsområdet behöver vara i nära kontakt med forskning och utveckling. Forskningen behöver därför få ta större plats i verksamheterna för att bland annat eleverna bättre ska kunna nå målen. När relevant forskning finns, sprids och används i verksamheterna, då vilar skolan på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av insatser inom nedanstående områden: Barn och ungdomar Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd omfattas av insatser inom både skolans och socialtjänstens verksamheter. Arbetet med att stärka kunskapen om skolans uppdrag avseende insatser för barn och unga i behov av särskilt stöd behöver ständigt utvecklas. Indikatorer Samverkansdialogen mellan social- och barn och utbildningsberedningarna samt samverkansberedningen mellan kommuner och landsting har utvecklats. Insatserna i verksamheten bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap. Den systematiska uppföljningen av insatser för barn och unga har utvecklats. Samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatrin och barnmedicin har utvecklats så att barn med behov får stöd och insatser så tidigt som möjligt. Kommunerna arbetar med att höja kvalitén på insatser för barn och unga. 14

136 Nyckelaktiviteter Samverkansdagar för förtroendevalda och chefstjänstemän inom barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. (Ö1) (Ö4) (Ö2) Utveckla brukarmedverkan i barn och unga verksamheten. (Ö2) Förbättra systematisk uppföljning för området. (Ö2) (Ö5) Förankra och aktivt stödja Norrbus överenskommelsen i länets alla kommuner i samverkan med landstinget och barn och utbildning. (Ö4) Läkarundersökningar. (Ö4) Förankra, utbilda och handleda användandet av samordnade individuella planer (SIP). (Ö2) (Ö4) (Ö5) Följa utvecklingen av avvikelserapportering inom Norrbus. (Ö4) Samordna kompetensutveckling av länets socialtjänstpersonal inom barn och unga. (Ö3) Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Kurs och konferensverksamhet kring regelverk, olika former av nationella riktlinjer. (Ö3) (Ö4) (Ö2) (Ö6) Öka kunskapen om särskilda behov hos barn som genomlevt svåra livssituationer, exempelvis traumatiska upplevelser. (Ö2) (Ö3) Förskola, grundskola och gymnasieskolan i framtiden En skola i utveckling präglas av kompetens och goda kunskaper om förutsättningarna att bedriva en skola med hög kvalitet. Detta förutsätter samarbete inom kommunerna och över kommungränserna i Norrbotten. Vi ska bidra till att samverkansdialoger genomförs och att det stora antalet skolreformer blir kända i kommunerna samt ge råd och stöd i implementeringsarbetet. Därutöver ska vi delta i byggandet av en plattform för skolforskning i ett kommunalt perspektiv. Ytterligare fokus ska sättas på studie- och yrkesvägledningen. Våra ungdomar ska möta ett brett utbildningsutbud i gymnasieskolan med hög kvalitet. Vi ska bidra till dialog om gemensamma lösningar kring samverkan om gymnasieutbildningar. Samarbetet måste utvecklas än mer för att vi ska optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Indikatorer Ökad dialog i länet om samverkansformer inom grund- och gymnasieskolan, samverkansavtal mm. Ökad kompetens om styrdokumenten i förskola/skola. Ökad medvetenhet inom skolan om vikten av en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Ökad medvetenhet i skolan om kunskaps- och demokratiuppdragets betydelse för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan. Ökad medvetenhet om studie- och yrkesvägledningens betydelse. Ökad grad av identifiering av ungdomar som inte börjar eller lämnar gymnasieskolan 15

137 Nyckelaktiviteter Samverkans- och dialogkonferenser efter behov i länet.(ö1) (Ö2) Kurs och konferenser om aktuella styrdokument inom förskola/skola.(ö2) Bidra i utvecklingen av FOUI i skolan, en miljö för att stimulera och stödja ett vetenskapligt förhållningssätt inom skolan. (Ö2) Bidra i utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen i Norrbotten.(Ö3)(Ö5) Bidra till ökade kunskaper om kommunernas aktivitetsansvar för de ungdomar som inte börjar eller lämnar gymnasieskolan samt ökad samverkan mellan berörda aktörer/huvudmän. (Ö3) Eftergymnasial utbildning Vi verkar för en utvecklad vuxenutbildning genom samarbete mellan olika parter/aktörer i Norrbotten. Våra studerande ska möta ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet. Vi ska genom samverkan med näringsliv och övriga myndigheter bidra till att möta efterfrågan på kompetens i länet. Samverkan måste utvecklas än mer för att optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Därutöver behöver vuxenutbildningen koppla sina resultat till en ökad medvetenhet om forskning och beprövad erfarenhet på området samt sätta fokus på vägledningens betydelse. Indikatorer Utvecklad dialog om vuxnas lärande i länet. Ökad kompetens om styrdokumenten kring vuxnas lärande. Ökad kunskap om individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom vuxnas lärande. Ökad medvetenhet inom vuxnas lärande om vikten av en vuxenutbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Ökad medvetenhet om vägledningens betydelse Nyckelaktiviteter Dialogmöten/nätverksmöten i samtliga samverkansområden i länet utifrån behov. (Ö1) Kurs och konferenser om aktuella styrdokument inom vuxnas lärande. (Ö2) Bidra i utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom vuxnas lärande (Ö3) Bidra till ett ökat fokus på skolans roll i kompetensförsörjningsfrågor.(ö3) Bidra i utvecklingen av FOUI i skolan, en miljö för att stimulera och stödja ett vetenskapligt förhållningssätt inom skolan. (Ö2) Bidra i utvecklingen av studie och yrkesvägledningen i Norrbotten. (Ö3) (Ö5) 3.4 Miljö och samhällsbyggnad Miljö- och samhällsbyggnadsområdet omfattar verksamheter inom miljö, planering, byggande, kommunalteknik, klimat och energi samt räddningstjänst och krisberedskap. Genom ett utvecklat processarbete, ibland i tvärsektoriella nätverk, olika projektarbeten och utbildningar kommer Kom- 16

138 munförbundet Norrbotten att fokusera på följande delområden/aktiviteter det kommande verksamhetsåret Miljö Kommunerna har ansvaret för tillsynen enligt Miljöbalken. Arbetet är komplicerat med många utgångspunkter som kräver kompetens av skiftande slag. Kommunerna har här valt att börja en samverkan under namnet Miljösamverkan Norrbotten Ett treårigt projekt där länsstyrelsen och 13 av 14 kommuner deltar. Inom vattenverksamheten skickar vattenmyndigheten nu ut förslagen till åtgärdsprogram för nästa planeringscykel på remiss till kommunerna. Remisstiden går ut och det är viktigt att kommunerna lämnar sina synpunkter på förslaget då det blir vägledande för vattenarbetet de kommande sex åren ( ). Styrelsen har beslutat stödja Hållbarhetsveckan SEE ekonomiskt. SEE är en kampanjvecka som arrangeras av kommunerna, länsstyrelsen, landstinget, Kommunförbundet Norrbotten och Nolia med syfte att synliggöra det breda hållbarhetsarbetet i länet. Här finns möjligheten för kommunerna att presentera arbeten som redan är inarbetade i den kommunala vardagen men även nya satsningar. En ny mandatperiod påbörjas 2015 och för att våra politiker inom miljö- och byggnämnderna ska vara väl förberedda på sina uppdrag arrangerar vi en nyvaldsutbildning inom området. Indikatorer Miljösamverkan Norrbotten är etablerat och bedrivs enligt plan. Förslaget till åtgärdsprogram inom vattenverksamheten är behandlat i kommunerna. Hållbarhetsveckan arrangeras hösten 2015 med medverkan av flertalet kommuner och Kommunförbundet Norrbotten. Politikerna i kommunernas myndighetsnämnder inom miljö- och bygg är väl förberedda för sitt uppdrag. Nyckelaktiviteter Projektledaren för miljösamverkan Norrbotten besöker samtliga kommuner för diskussioner kring de aktuella projektområdena enskilda avlopp, täkter och tillfälliga boenden. Projekten inleds. (Ö4) (Ö2) Träffar och seminarier för politiker och tjänstemän kring åtgärdsprogrammet för vatten genomförs tillsammans med vattenmyndigheten (Ö1) SEE-veckan planeras och vi identifierar tänkbar information och verksamhet som kan vara aktuell att redovisa från Kommunförbundet Norrbottens sida i SEE-veckan. (Ö1) Kommunförbundet Norrbotten och 4-kantskommunerna arrangerar nyvaldsutbildning för samtliga kommuner i länet inom miljö- och byggområdet. (Ö1) Planering och byggande Några kommuner i Norrbotten står inför stora utmaningar vad gäller planering och byggande de kommande åren, medan andra lever i en verklighet bestående av befolkningsminskning och minskat 17

139 samhällsbyggande. Tillsammans med länsstyrelsen arrangeras en rad aktiviteter för att hålla tjänstemän och politiker uppdaterade om nyheter och utvecklingstendenser inom plan- och byggområdet. Ett projekt syftande till bättre regional översiktsplanering kommer att sjösättas under det kommande året. Länsstyrelsen är sammanhållande med aktivt deltagande från kommunerna. En ny PBL-lag ska implementeras vilket kommer att kräva betydande informationsinsatser riktade till kommunerna. Nätverksträffar genomförs kontinuerligt för kommunernas tjänstemän inom området. Indikatorer Politiker och tjänstemän är väl insatta i ny lagstiftning och nya utvecklingstendenser inom planoch byggområdet. Planfrågor har fått ett forum för erfarenhetsutbyte. Tillsynen inom området har utvecklats. Kommunförbundet Norrbotten har en utökad dialog med kommunerna i länet inom plan- och byggområdet. Nyckelaktiviteter Plan- bygg- och bostadsdagarna (PBB) genomförs i september i samarbete med Länsstyrelsen (Ö1, Ö2) En omfattande utbildning genomförs för att implementera den nya PBL-lagstiftningen. (Ö1) I samband med PBB genomförs ett Planforum för kommunernas tjänstemän inom området. (Ö4) Tillsynsforum för byggnadsinspektörer genomförs. (Ö4) Ett nätverk bestående av chefstjänstemän skapas. (Ö4) (Ö2) Kommunalteknik Avfallsfrågorna diskuteras för närvarande intensivt på nationell nivå. Producentansvaret har utretts och den nya regeringen har signalerat en förändring där kommunerna blir ansvariga för insamlingsdelen av producentansvaret. Vid en sådan förändring kommer kravet på samverkan kommunerna emellan att öka. Hanteringen av parkeringstillstånd för rörelsehindrade är en komplicerad och tidskrävande uppgift för kommunernas gatukontor. Handläggande tjänstemän, som ofta är ensam i sin roll, utsetts för kritik som i värsta fall kan utvecklas till ett arbetsmiljöproblem. Erfarenhetsutbyte och nätverksarbete kan förbättra arbetssituationen för dessa handläggare. Indikatorer Kommunernas politiker och avfallsansvariga tjänstemän är väl insatta och förberedda på de förändringar som kan komma inom producentansvaret. Handläggningen av parkeringstillstånd har underlättats och arbetsmiljön förbättrats för ansvariga tjänstemän. 18

140 Nyckelaktiviteter Seminariet Aktuell Avfallspolitik genomförs under mars månad där producentansvaret blir en dominerande punkt i programmet. (Ö1) Kommunförbundet Norrbotten arrangerar nätverksträff för tjänstemän i kommunerna som handlägger parkeringstillstånd. (Ö4) Energi och klimat Länsstyrelsen är huvudansvarig för det övergripande regionala klimat- och energiarbetet. En klimatoch energistrategi har utarbetats med tillhörande åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet, som gäller till och ned 2015, har kommunerna sina största utmaningar i energieffektivisering av fastighetsbeståndet samt frågan om transporter som på olika sätt servar offentlig sektor på lokal nivå. Samtliga kommuner och landstinget äger Norrbottens Energikontor som på olika sätt utgör kommunernas resurs i arbetet med energi och klimatfrågor. Ett flertal projekt drivs av NENET där Kommunförbundet Norrbotten deltar i styrgrupper. Indikatorer Skolprojektet Futurize fortsätter enligt plan och kommer att avslutas till årsskiftet. En fortsättning på arbetet är etablerat i mer permanent form. Projektet Data4action som nu är i en uppstartsfas är sjösatt innan årsskiftet 14/15. Projektdeltagarna samarbetar genom energidatautbyte för hållbar energiplanering. Nyckelaktiviteter Ett antal aktörer som är aktiva inom andra projekt liknande Futurize kommer att samlas för att arbeta för en mer permanent organisation kring LHU (lärande om hållbar utveckling). Här kopplar man ihop både akademi/forskning, myndigheter och andra aktörer som utifrån detta etablerar regionala centra. (Ö2) I Data4action skapas regionala workshops och europeiskt erfarenhetsutbyte om dataanalys och partnerskapmanagement. (Ö2) (Ö1) Utveckling sker av 12 regionala one-stop-shop data center för lokal och regional energi och utsläppsinventering. (Ö2) Räddningstjänst och krisberedskap Samhället utvecklas och blir mer komplext. Nya risker uppstår och samhället ställer större krav på kommunernas förmåga att kunna hantera trygghet, olyckor och kriser. Den kommunala räddningstjänsten är en viktig aktör både i det lokala och regionala perspektivet för en hållbar utveckling kring säkerhets- och trygghetsarbete. Samarbete är en nyckelfråga och det samarbetas väl redan idag i Norrbotten, dels mellan olika kommuner i Norrbotten men också med kommuner i angränsande län och länder. Detta samarbete är nu moget ett ta ett steg vidare. Lagstiftaren är tydlig i lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) att kommunerna och de statliga myndigheterna som ansvarar för räddningstjänst ska samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs (LSO 1 kap 6 ). Kommunerna ska även ta till vara möjligheterna att nyttja varandras resurser för räddningstjänst (LSO 3 kap 7 ). 19

141 Indikatorer Länets 14 kommuner har upprättat avtal om samverkan för att effektivisera sin verksamhet. Nyckelaktiviteter Genom Kommunförbundet Norrbottens nätverk för räddningschefer arbetas ett avtal fram som sedan presenteras för Kommunförbundets styrelse. Styrelsen kan sedan rekommendera kommunerna att sluta avtalet. (Ö4) (Ö1) 3.5 Forskning och utveckling/innovation Norrbotten Vid Kommunförbundet Norrbotten finns fr o m januari 2014 en gemensam FoUI-miljö (forskning och utveckling/innovation). FoUI Norrbotten ska stärka samarbetet mellan länets kommuner vad gäller kunskapsbildning, kunskapsspridning och kunskapsanvändning inom de kommunala verksamheterna; socialtjänst, skola, samhällsbyggnad samt styrning och ledning,. Det övergripande målet är att FoUI ska bidra till att de kommunala verksamheterna utvecklas med hjälp av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet och att FoUI-miljön på så sätt ska vara ett stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i såväl glesbygd som tätort. Förutom att stimulera samverkan kring forskning, utveckling och innovation i länets kommuner ska FoUI-miljön skapa förutsättningar för verksamhets- och professionsutveckling som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessutom ska FoUI-miljön medverka till att styra in mot forskning/utveckling/innovation som utgår från kommunernas intresse och behov, baserad på såväl lokal uppföljning som på aktiv omvärldsbevakning. Det innebär att FoUI Norrbotten ska vara ett stöd för kommunerna i deras uppgift att tillhandahålla verksamheter med hög kvalitet för medborgarna. Ledord FoUI-verksamheten är att synliggöra, möjliggöra och nyttiggöra Strategiska forsknings- och utvecklingsområden Indikatorer Identifierat viktiga områden och strategier för forskning och utveckling utifrån kommunal verksamhet Skapat former för samverkan mellan akademin och kommunerna i syfte att identifiera forsknings- och utvecklingsprojekt Nyckelaktiviteter Analysera och avrapportera information från kommunbesöken i länet (Ö2) Hitta former för att arbeta vidare med resultaten från kommunbesöken tillsammans med företrädare för kommunerna (Ö2) (Ö4) Påbörja formuleringen av en programförklaring för FoUI:s långsiktiga arbete (Ö2) Undersöka olika former för finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt (Ö2) 20

142 Inrätta en tjänstemannasammansatt referensgrupp för FoUI-verksamhet inom skola och socialtjänst (Ö4) Kvartalsvisa möten mellan FoUI och utvecklingsstrategerna inom KF Rådet för kunskapsutveckling inom lärande, omsorg och vård (Ö2) Driva frågan om en avsiktsförklaring för samverkan mellan LTU och Kommunförbundet/ FoUI Norrbotten (Ö1) (Ö2) Samverka med LTU inom ramen för nya Centrumbildningen inom skolområdet (Ö2) Delta i samverkansnätverk med Lärarhögskolan/Umeå universitet, Mittuniversitetet/ RUNnätverket, LTU och Region Västerbotten (Ö2) Utveckla samarbetet med universiteten i syfte att skapa mötesplatser som t ex workshops, seminarier och dialoggrupper för verksamma i kommunerna och forskare (Ö2) (Ö4) Utveckla former för att matcha önskemål och behov från kommunerna med studenters uppsatser på C-nivå och högre (Ö3) (Ö2) Kunskapsspridning Indikatorer Synliggjort och förmedlat forsknings- och utvecklingsresultat som främjar utvecklingen i de kommunala verksamheterna Nyckelaktiviteter Seminarieserie om aktuell forskning/färska avhandlingar, delvis webbsända (Ö2) (Ö5) Heldagskonferens om "skola på vetenskaplig grund" (Ö2) Arrangera ett inspirationsseminarium om Kommunikativt ledarskap i samarbete med länets personalchefer (Ö3) (Ö2) Utveckla kanaler för erfarenhets- och kunskapsspridning och omvärldsbevakning i from av blogg, nyhetsbrev etc. (Ö2) (Ö5) Utveckling av hemsidan (Ö2) (Ö5) Arrangera en workshop om Folkhälsa med fokus på sociala investeringar i samarbete med hälsostrategen i Luleå, Utvecklingsledare från SKL samt forskare UmU (Ö4) (Ö6) (Ö2) Operativt stöd Indikatorer Erbjudit vetenskaplig handledning och stöd till lokala uppföljnings- och utvecklingsaktiviteter samt utvärderingar Erbjudit stöd till implementering av en evidensbaserad praktik, erfarenhetsutbyte och praktiknära forskning Erbjudit stöd till kommunerna för systematisk uppföljning för kvalitetsutveckling 21

143 Nyckelaktiviteter Ge stöd i att formulera, avgränsa och forskningsanknyta verksamhetsnära utvecklingsidéer (Ö2) Erbjuda projekthandledning, t ex via FoUI-stipendier (Ö2) Ge handledningsstöd till och i vissa fall genomföra utvärderingar i egen regi (Ö2) Lärande nätverksträffar med (Ö2) (Ö4) - Handläggare inom LSS - Chefer inom LSS - Biståndshandläggare - Chefer inom ÄO - Kontaktpersoner EBP - utvecklingsledare inom skola - kvalitetsnätverket Undersöka behovet av ett nätverk för förstelärare (Ö4) (Ö2) Satsa på en förstärkning av nätverket Kontaktpersoner EBP (Ö2) (Ö4) Erbjuda workshops om EBP till två kommuner per termin (Ö2) Erbjuda uppföljande workshops om EBP till två kommuner per termin (Ö2) Erbjuda stöd till kommunerna för spridning och implementering av arbetssätt och modeller för barns delaktighet i socialtjänsten (Ö2) (Ö6) Utveckla ett program för stöd till nyrekryterade socialsekreterare inom området barn och unga (Ö2) (Ö4) (Ö6) Erbjuda Analysstöd utifrån befintliga kvalitetsmätningar (t ex Öppna jämförelser osv.) ur både ett lokalt och regionalt perspektiv (Ö4) (Ö2) Erbjuda ett utbildningspaket om lokal uppföljning och utvärdering för nyckelpersoner i kommunerna (Ö4) (Ö2) Heldagskonferens om lokal uppföljning inom skola och socialtjänst (Ö4) (Ö2) 3.6 Implementering av Digital Agenda och Strategi för esamhället Regeringen gav ut i oktober 2011 "IT i människans tjänst - Digitala agendan för Sverige". Agendan är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre och pekar ut behov av insatser inom fyra strategiska områden med utgångspunkt i användarens perspektiv; Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Behov av infrastruktur IT:s roll i samhällsutveckling IT Norrbotten fick i början av 2013 i uppdrag att samordna arbetet i länet för att ta fram en regional digital agenda. I arbetet har deltagit representanter för företagare, riksförbundet för lantbrukare, Luleå tekniska universitet, Norrbottens läns landsting, länsstyrelsen och Kommunförbundet Norrbotten. Strategin för den regionala digitala agendan antogs av Regionala parterskapet i januari Den 22

144 innehåller prioriterade åtgärder för varje deltagande organisation för att uppnå strategins mål. Varje organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna. Kommunförbundet Norrbotten tillsammans med länets kommuner har bundit sig att inom socialtjänsten driva utvecklingsarbetet inom de fem utvecklingsområden som staten utpekat i Strategin för ehälsa och inom skolområdet att arbeta för en sammanhållen IT-strategi för förskola, grundskola och gymnasieskola. Strategin för esamhället vilken framtagits av SKL, och som kommunerna i länet antagit, utgör en vägledning för utveckling av det fortsatta arbetet mot esamhället. I strategin formuleras tre målsättningar för den kommunala sektorns utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Tillgång till service och tjänster för företag och privatpersoner i glesbygd kan vara avgörande faktorer för att de stannar kvar i regionen. För att samordna utvecklingsarbetet inom e-förvaltning och att kunna erbjuda invånarna i hela länet likvärdig service och tjänster har 13 av länets kommuner bildat en gemensam e-nämnd. Värdkommun är Luleå kommun. Indikatorer Ökad samverkan i gemensamma frågor för e-nämnden, IT Norrbotten och ehälsa samt med andra aktörer i samhället såsom näringslivet, universitet, landstinget och länsstyrelsen. Ökad medvetenhet i verksamheter om moderna kommunikations- och informationslösningar. Nyckelaktiviteter Stödja och främja samverkan i länet för att nå intentionerna i Strategin för esamhället och i den regionala Digitala agendan (Ö5). Bidra till spridning av kunskaper om utveckling av verktyg och hjälpmedel inom kommunikations- och informationsteknik för berörda verksamheter (Ö5). 3.7 Jämställdhetsintegrering Kommunförbundets styrelse, förbundsfullmäktige och samtliga kommuner har under antagit CEMR jämställdhetsdeklaration (Council of European Municipalities and Regions) och förväntas fortsätta arbetet med att förverkligar antagandet. Länets 14 kommuner och landsting är landets första region som antagit deklarationen. Deklarationen är ett verktyg som syftar till att införliva jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutfattandet och i den praktiska verksamheten och omfattar ett antal områden: Del 1 innefattar de 6 principerna. Del 2 innefattar genomförande av deklarationen och åtagande. Del 3 innefattar den politiska rollen,(artikel 2-7) samt allmänna åtagande (artikel 8-30). 23

145 I de allmänna åtagandena finns artiklar rörande den verksamhet som kommunen ägnar sig åt, dvs. verksamheter som berör arbetsgivarrollen, upphandling, könsrelaterat våld och rollen som tjänsteleverantör (inkluderat utbildning, fritid, hälsa, vård av anhörig, barnomsorg etc.). Deklarationen är ett verktyg för att nå målet jämställdhet och korrelerar även med det svenska jämställdhetsmålet, makt att forma samhället och sitt eget liv (inkluderat de 4 delmålen, makt, ekonomi, obetalt hem och omsorgsarbete samt mäns våld mot kvinnor ska upphöra). Jämställdhetsintegrering är en strategi och metod för att säkra jämställdhet i våra verksamheter. Det betyder att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i beslutsfattande, planering och genomförande. Metoden kräver att resultaten alltid ska redovisas könsuppdelade och att statistiken efterhand analyseras. Förbundet kommer internt och gentemot medlemmarna att använda metoden jämställdhetsintegrering i syfte att nå målet - makt att forma samhället och sitt eget liv. Förbundets utsedda ledamöter och tjänsteman ska genom sin representation i den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering bidra genom att stötta och följa upp kommunernas jämställdhetsarbete samt delta i Länsstyrelsens Jämställdhetsdelegationen. Kommunförbundet och kommunernas arbete med jämställdhetsintegrering ingår som en del i Strategi för jämställdhetsintegrering i Norrbotten , Länsstyrelsen Norrbotten. Indikatorer Genom att utsedda ansvariga i respektive kommuner fortsätter utarbetande och antagande av handlingsplan i respektive medlemskommun. Förbundets rekommendationer förverkligas hos medlemskommunerna Jämställdhetsstipendiet Nyckelaktiviteter Förbundet och kommunerna utarbetar handlingsplaner före (Ö6) Genomför workshop för nätverket processledare som utsetts i varje kommun. (Ö6) Följer upp Förbundets rekommendationer till kommunerna att säkerställa ett kommunövergripande mål samt genomförandet av en 3R kartläggning inom området hemtjänsten till oktober 2015.(Ö3) (Ö6) Aktivt delta och stödja den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering i samverkan med Norrbottens läns landsting. (Ö1) (Ö6) Ta fram en checklista för jämställdhetssäkrade och jämlikhetsfrämjande event och uppdatera jämställdhetsplanen för att säkerställa det interna arbetet med jämställdhet på kommunförbundet sett ur arbetsgivarperspektivet.(ö6) Samverka med landstinget, länsstyrelsen, universitetets för genomförandet av jämställdhetsstipendiet (Ö6) Genom deltagande vid Jämställdhetsdelegationen sammankomster följa jämställdhetsarbetet på regional nivå. (Ö1) (Ö6) Genomför i samverkan med NLL fortsatta utbildningar inom området. (Ö6) 24

146 3.8 Folkhälsa Kommunförbundet Norrbotten har under ett antal år prioriterat folkhälsoområdet. Arbetet har bedrivits i projektform från 2009 med Kommunförbundet och Landstinget som projektägare de första två åren, därefter i Kommunförbundets egen regi fram till Från 2012 beslutades att prioritera vissa kommuner i länet för att ge extra stöd i att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. Inför 2015 befann man sig inför ett vägval om fortsatt prioritering av området genom inrättande av en fast tjänst eller en ambitionssänkning. Kommunförbundets styrelse beslutade vid styrelsesammanträde att fortsatt prioritera folkhälsoområdet och att inarbeta detta i verksamhetsplanen för Kommunerna är de stora operativa aktörerna på lokal nivå i utvecklandet av ett strategiskt folkhälsoarbete. Många är i behov av stöd från den regionala nivån för att klara detta uppdrag. Kommunförbundet Norrbotten är en naturlig hemvisst för detta stöd som i praktiken måste utformas som en tjänst för kompetensutveckling, omvärldsbevakning och ett operativt stöd för kommunernas strategiska arbete. För att upprätthålla rollen som regional aktör krävs kompetens inom folkhälsoområdet samt kunnande om de lokala förhållandena i kommunerna. Även detta innebär i praktiken en tjänst för att säkra en långsiktigt hållbar lösning. Det är viktigt att behålla det breda kommunala angreppssättet i det strategiska arbetet som varit målsättnigen i de tidigare genomförda projekten. Folkhälsofrågorna innehåller så mycket mer än livsstilsfrågor. Samhällsbyggande - tillväxt och social investeringspolitik är andra viktiga områden. Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt ständigt pågående arbete som ingår i kommunernas och Kommunförbundet Norrbottens ordinarie arbete. Indikatorer Länets kommuner har utvecklat ett strategiskt tänkande inom folkhälsoområdet. Länsaktörerna inom folkhälsoområdet samverkar enligt tidigare plan och utvecklar även nya modeller för samverkan. En utveckling av socialt investeringsperspektiv har skett hos flertalet kommuner. Några kommuner har beslutat att tillskapa utvecklingsmedel för främjande och förebyggande. Nyckelaktiviteter En resurs inom folkhälsoområdet skapas vid Kommunförbundet Norrbotten. Utifrån behov och genom operativa insatser får berörda kommuner stöd från förbundet i utvecklingen av sitt strategiska folkhälsoarbete vilket delfinansieras av berörda kommuner.(ö4) Satsningen på sociala investeringar fortsätter genom deltagandet i det nationella nätverk som bildats tillsammans med Scandia som blivit en medaktör inom området. Det regionala nätverket inom området fortsätter att träffas för erfarenhetsutbyte. Kommunförbundets FoUI-enhet deltar också i berörda delar. (Ö2) Länsträffar för politiker och tjänstemän inom folkhälsoområdet genomförs. (Ö1) Norrbottens folkhälsopolitiska råd fortsätter sitt arbete med bl.a en översyn av Norrbottens folkhälsopolitiska strategi. (Ö1) 25

147 3.9 Media Center Norrbotten Media Center i Norrbottens län är en del av Kommunförbundet Norrbotten. Våra kunder är i första hand länets kommuner, där vi servar samtliga förvaltningar, men särskilt utbildningssektorn. Andra kunder är Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, folkhögskolor, friskolor, studieförbund och utbildningsföretag, som tecknar egna avtal med MediaCenter. Vår verksamhet ska i huvudsak stödja pedagoger, ledare och annan personal inom skolan och i deras arbete för att uppnå de olika målen, samt att främja individers olika inlärningssätt med användandet av media i skolan, som ett komplement till litteraturen. Fördelarna med att använda sig av film och andra medier i skolan är många, då man har möjlighet att beröra flera sinnen samtidigt. MediaCenter arbetar kontinuerligt med att tipsa våra låntagare om hur bild och ljud kan användas i undervisningen, och tar fram material inom områden som är aktuella eller viktiga att belysa. Våra kunder erbjuds ett rikt och aktuellt utbud av undervisningsmedia, i form av DVD med färdigt arbetsmateriel samt möjligheten att se filmerna på webben, via streaming/strömmande media. Utbudet uppdateras dagligen, och man kan se hela utbudet på Vår strävan är att hålla en så hög nivå som möjligt på service, vårt utbud och tillgängligheten till detta. Ett fundament är att vi genom vår verksamhet hjälper skolan att använda media och teknik i skolan, och att MediaCenter följer de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, för att utbildningssektorn på ett enkelt sätt ska kunna ha tillgång till media i undervisningen. Indikatorer MediaCenter fortsätter att stärka sin roll som pedagogisk mediaresurs. Bland annat genom att fortlöpande kunna erbjuda ett förbättrat kvantitativt och kvalitativt utbud, när det gäller undervisningsfilmer, men också genom att kunna erbjuda den nya tekniken i form av streaming/ strömmande media. Streamingen har mer än tredubblats sedan starten, och ger pedagogerna nya möjligheter i sin undervisning. Det senaste är samsök som söker filmer och materiel hos MediaCenter, Utbildningsradion, Wikipedia och i National Encyklopedins fria del. Det öppnar ytterligare nya möjligheter och arbetssätt för pedagogerna och eleverna. MediaCenter erbjuder användarvänliga, trygga och driftssäkra helhetslösningar för det moderna klassrummet. En utredning om MediaCenter Norrbotten ägde rum under hösten 2014, och den påvisade att användandet och behovet av film i undervisningen är stort. En del önskemål om förbättringar framkom från pedagogerna, och de ska MediaCenter arbeta med under våren Nyckelaktiviteter (Ö4) (Ö5) MediaCenter ska förbättra, förenkla och öka innehållet på hemsidan. Instruktionsfilmer om hur man använder MediaCenters plattform och hur man skapar elevinloggningar ska läggas upp på hemsidan. Utbudet av streaming/strömmande media ska utökas ytterligare vårterminen Speciellt satsning på historiefilmer. Kompletteringen av streamingfiler i mp4 format för ipad och iphone fortsätter. Arbetet med att ta fram pedagogiskt arbetsmaterial till undervisningsfilmerna fortskrider. Att följa speciella och aktuella samhällshändelser och köpa in filmer inom aktuellt område, efter pedagogernas önskemål. 26

148 Fler nyhetsbrev till lärarna skickas ut, främst för att presentera undervisningsfilmer inom aktuella händelser i samhället Övrig intressebevakning Kultur Norrbotten är ett mångfasetterat län med olika förutsättningar både kulturellt och geografiskt. Varje del av länet har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor. Styrkan i länets utveckling och i kulturarbetet är att med länets olikheter som tillgång skapa en stark gemensam och hållbar utveckling för hela länet. Indikatorer Ökad tillgänglighet till kultur genom en stabilare infrastruktur som ger möjlighet att ta del av och delta i ett brett kulturutbud fördelat över hela länet. Genom kulturpolitiska insatser bidra till regioners utveckling och tillväxt, förtydliga kulturens roll och förstärka visionen om ett bra liv i Norrbotten. Ge barn och ungdomar ökad delaktighet och möjlighet att påverka kulturutbudet i länet. Kultur användas för att stärka norrbottningarnas hälsa Nyckelaktiviteter I samarbete med landstinget genomföra träffar med kommunernas kulturtjänstemän. Följa arbetet med genomförandet av länets kulturplan. Aktivt delta och stödja den politiska konstellationen kulturberedningen. (Ö1) Vid behov och/eller önskemål anordna konferenser inom kulturområdet Nyanländas etablering, integration Nyanlända invandrare är en viktig resurs för Sverige, inte minst vad gäller långsiktig kompetensförsörjning. Ett långsiktigt helhetstänk och en förståelse för att alla i kommunen, allt ifrån politiken till det lokala näringslivet och ideella krafter, har en viktig roll i mottagande och etablering av nyanlända. Kommunförbundet Norrbotten stödjer det lokala arbetet genom omvärldsbevakning, genom att ge kunskap, förmedla information och genom nätverksarbete. Indikatorer Förbundet har tillsammans med länets kommuner och övriga regionala aktörer inventerat vilket behov av stöd som finns och kring vilka insatser förbundet kan göra bästa nytta. Nyckelaktiviteter (Ö4) Nätverksmöten Regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen, Norrbottens läns landsting och Migrationsverket, samt andra berörda aktörer. 27

149 Vid behov arrangerar kurser eller konferenser för anställda och politiker i medlemskommunerna i ämnesområdet Nationella Minoriteter och minoritetsspråk Sverige har alltid varit flerspråkigt och mångkulturellt. Samer, finnar, tornedalingar, romer och judar har under mycket lång tid funnits i landet. Deras språk och kulturer är en del av det svenska samhället och vårt gemensamma kulturarv. Den 1 januari 2010 trädde lagen om de nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft som ger de nationella minoriteterna rätt till information, skydd av kultur och språk och rätt till delaktighet och inflytande. Indikatorer Förbundet har tillsammans med länets förvaltningsområden/kommuner inventerat och vilket behov av stöd som finns och kring vilka insatser förbundet kan göra bästa nytta. Nyckelaktiviteter (Ö4) Nätverksmöten Regional samverkan mellan länets förvaltningskommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen Stockholm, minoritetsföreningar samt andra berörda aktörer. Vid behov arrangerar kurser eller konferenser för anställda och politiker i medlemskommunerna i ämnesområdet 4. Projekt 4.1 Kommunal ehälsa inom socialtjänst Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingick i december 2012 överenskommelse med regeringen om att påskynda utvecklingen av ehälsa i socialtjänsten, dels genom stimulansmedel till kommunerna och regionala samordnare, dels genom nationella stödinsatser. Stimulansbidraget har utgått under 2013 och 2014 men i den nya regeringens budgetproposition finns de riktade medlen till utvecklingsarbetet inom ehälsa inte längre med. För att klara av framtidens välfärd med ökat antal äldre och personer med behov av stöd från socialtjänsten samtidigt som antalet utbildad personal minskar, kommer tekniken att spela en allt viktigare roll. I överenskommelsen för 2014 fanns ett villkor om att kommuner ska ta fram en handlingsplan på hur de ska införa konceptet "Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik". Detta arbete behöver drivas långsiktigt och för att stödja kommunerna har Kommunförbundets styrelse i juni 2014 beslutat att fortsätta samordningen inom detta utvecklingsområde för att befästa utvecklingen i kommunerna. 28

150 Indikatorer Öka kunskap om tekniska lösningar inom ehälsaområdet och införa hjälpmedel och verktyg som visat sig underlätta vardagen för omsorgstagarna och personalen Informationsspridning och kunskapsöverföring till olika nyckelgrupper i kommuner för att stödja verksamhetsutvecklingen med stöd av modern teknik Förenkla vardagen för invånarna genom service och tjänster med stöd av modern teknik Skapa större trygghet för brukare i eget boende genom digitala tjänster Slutföra införandet av digitala trygghetslarm i kommuner Kommuner som producenter till Nationell patientöversikt (NPÖ) Omvärldsbevakning inom sakområdet Nyckelaktiviteter (Ö 5) En regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottensläns landsting, e-nämnden, IT Norrbotten och Luleå tekniska universitet förstärks i gemensamma frågor Ett nära samarbete med Norrbottens läns landsting och Luleå tekniska universitet inom ehälsa t ex genom att driva gemensamma projekt Nätverksträffar med kontaktpersoner i kommuner för att stödja fortsatt utveckling av ehälsa Stödja kommuner i processen att bli producenter till NPÖ Införa mobila tjänster inom hemtjänst och hemsjukvård Digitala hjälpmedel och e-hemtjänster införs inom socialtjänsten för att underlätta kvarboendet Samordna införandet av digitala trygghetslarm i kommuner 4.2 Investeringsfrämjande arbete för kommunernas tillväxt Projektet syftar till regional mobilisering dvs. att kommuner och regionala aktörer ökar sin kunskap kring vad som kännetecknar ett gott investeringsfrämjande arbete. Projektet är ett komplement till Invest i Norrbotten AB för skapa större resurser att via agenter nå internationella marknader och därigenom utveckla regionens nätverk till internationella investerare och etablerare. Parallellt med att paketera och marknadsföra regionens affärsmöjligheter utifrån ett bredare perspektiv ska projektet med hjälp av agenter skapa kontakter mellan norrbottniska företag med ambitioner att växa och tänkbara internationella affärspartners. Övergripande är att bidra till tillväxt i länets kommuner. Projektet startade och avslutas Indikatorer Ökad grad av internationalisering Fler intressanta internationella marknadsområden Lokal marknadskunskap med utökad research för att nå rätt kontakter Ökat inflöde av investerare till regionen / kommunerna Fler etablerare inom de av regionen utpekade tillväxtområdena 29

151 Fler affärer för norrbottniska företag Nyckelaktiviteter Val av geografiska marknader Upphandling av agenttjänster enligt LOU Marknadsaktiviteter på utvalda marknader genom direkta uppdrag till internationella agenter Aktiviteter med affärsmöjligheter och företagsmatchning Återkoppling till och del i den regionala lärandeprocessen för kommunerna och regionala aktörer 4.3 Samverkan mot våld Länssamordnarens uppdrag är att planera, utveckla, samordna och följa upp arbetet inom samverkan mot våld mellan samverkansaktörerna Polismyndigheten Norrbotten, Länets Kommuner samt Norrbottens läns landsting. Stärka samverkan och verka för samnyttjande av arbete som bedrivs inom de olika länsdelarna, över kommungränserna i samverkan med länets aktörer för att uppnå lagstiftningens krav samt medborgarens behov av stöd och hjälp. Indikatorer Utvecklingsarbete sker i samverkan med länets övriga aktörer; länsstyrelsen, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten, representanter från länsdelarna samt brukarorganisationer utifrån identifierade behov. Det föregående och pågående utvecklingsarbetet inom länsdelarna och hos respektive aktörer följs upp. Samverkan mot våld är en regional aktör i strategiska nationella och internationella nätverk. Alla kommuner kan erbjuda stödinsatser till våldsutsatta vuxna och barn samt till personer som utövar våld i nära relationer enligt SOSFS 2014:4 Samordnat agerande och förstärkt stöd, genom strukturerad samverkan, för barn och ungdomar som utsatts för våld av närstående. Stärkt samverkan över kommungränserna för att uppnå lagstiftningens krav samt medborgarens behov av stöd och hjälp. Driva process för utvecklande av skyddat boende i länet för kvinnor som utsatts för våld i nära relation samt medföljande barn. Samordna och tydliggöra kommunerna respektive landstingets ansvar och roll genom insatskedja och handläggningsöverenskommelse. Utveckla den gemensamma webbportalen samt sprida information om denna genom kampanjen Bryt tystanden. Engagera civilsamhället i arbete mot våld i nära relation genom kampanjen Bryt tystnaden. 30

152 Nyckelaktiviteter Länssamordnaren arbetar fram en handlingsplan för arbetet i samverkan med socialtjänstens strateg på Kommunförbundet Norrbotten samt chefen för hälso- och sjukvård, NLL. Aktör i länsgruppen för kvinnofrid i samverkan med Länsstyrelsen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Migrationsverket samt övriga aktörer. Uppföljning av Basnivån hos respektive aktör med särskilt fokus på kommunerna uppnåelse av basnivå. Resultat och sammandrag av Socialstyrelsens öppna jämförelser brottsoffer sprids till kommunerna och övriga aktörer. Deltagande i regionala, nationella samt internationella strategiska nätverk och allianser. Bidra till utveckling av samverkan över kommungränserna gällande samnyttjande av resurser/insatser till kvinnor och barn utsatta för våld samt till personer som utövar våld. Följa upp arbetet i länets olika barnsamråd och förstärka utvecklingsarbetet så att konkreta insatser erbjuds till barn som utsatts för våld och som är målsägande i brottsutredning samt initierad för utredning inom socialtjänsten. I samverkan med huvudaktörerna NLL, Polismyndigheten Norrbotten, Länsstyrelsen samt representanter från kommuner i länsdelarna utreda förutsättningar, utveckla överenskommelse samt verksamhet för ett skyddat boende i länet. I samverkan med representant för NLL ta fram förslag på insatskedja/handläggningsöverenskommelse som beskriver kommunernas och landstingets ansvarsfördelning och roll i arbete med medborgare som utsatts för våld eller som utövat våld i nära relation. Förslag presenteras till länsstyrgruppen för beslut. Kontinuerligt uppdatera webbportalen sprida information samt följa upp kommunernas publicering av gröna knappen. Identifiera samt kontakta lämpliga parter från civilsamhället i kampanjen Bryt tystnaden. 4.4 Miljösamverkan Norrbotten Miljösamverkan syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet enligt miljöbalken och ska ge stöd till myndigheternas tillsyn, som utöver inspektioner också innefattar informationsinsatser och aktiviteter. Samverkan ska medföra bättre resursutnyttjande, möjlighet att gå på djupet och ge ökade möjligheter att bättre nå ut till olika målgrupper, exempelvis till näringslivet. Miljösamverkan är inte en myndighet utan en stödfunktion till Länsstyrelsens och kommunernas arbete inom miljöområdet. I en framtid finns möjlighet att överväga en utökning av samverkan till att omfatta även plan- och bygglagens område. Miljösamverkan medverkar till att Länsstyrelsens tillsynsvägledning och Naturvårdsverkets vägledningsplan till kommunerna på miljöbalkens område underlättas. Miljösamverkan tar också fram och tillhandahåller verktyg för de operativa myndigheterna för en smidigare och effektivare tillsyn i praktiken. 31

153 Miljösamverkan Norrbotten syftar till att skapa ett forum för samverkan mellan Norrbottens kommunerna, länsstyrelsen och Kommunförbundet Norrbotten kring frågor som gäller tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Projektet pågår från till med projektledarstöd på halvtid. Indikatorer Höjd kompetens hos myndigheterna inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Genom samverkan delar myndigheterna erfarenheter och kunnande med varandra i syfte att öka spetskompetensen. Resurserna nyttjas väl hos myndigheterna. En samsyn är skapad som ger mer likartade bedömningsgrunder vid tillämpningen av miljöbalkens regelverk och en mer rättssäker handläggning av miljöfrågorna i länet. En ökad kunskap om miljö finns hos verksamhetsutövare och därmed förbättrade förutsättningar för ett bra miljöarbete och att nå miljömål och hållbar utveckling Arbetet med projektinriktad tillsyn som metod är utvecklad. Nyckelaktiviteter Besök hos varje deltagande kommun för diskussioner med inspektörer om projektets syften och upplägg. Start av delprojekt inom enskilda avlopp, täktverksamhet och tillfälliga boenden. Samarbete med Region Västerbotten och Miljösamverkan Västerbotten. Kontakt med övriga miljösamverkan i landet för erfarenhetsutbyte. 5. Uppföljning Nedanstående verksamheter ska löpande följas under verksamhetsåret och redovisas i delårsredovisningen per och i årsredovisningen. Ansvarig: Roger Kempainen 5.1 Styrelsens övergripande mål Åtgärder och effekter av insatser definierade i form av indikatorer och nyckelaktiviteter under varje prioriterad uppgift ska dokumenteras. 5.2 Nätverksträffar Antalet nätverksträffar med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter ska löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare. 32

154 5.3 Kurser och konferenser Antalet kurser/konferenser med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter ska löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare. 33

155 Kommunförbundet Norrbotten Bilaga 1 till Verksamhetsplan 2015 Sammanställning av budget 2015 Kostnader Budget 2015 Budget Styrelse och au *) Revision Kansli Direktören Socialtjänst Barn- och utbildning Miljö o samh.byggn/folkhälsa EU och internationalisering Tillväxt/regional utveckling Kultur/fritid, jämställdhet Övriga uppgifter Samverkansberedning FoUI UR/Film Kurser/konferenser Summa Intäkter 10 Intäkter kurs/konferens Finansiering Summa Resultat 0 0 *) Styrelsen har fattat beslut om medfinansering för 2015 enligt följande: North Sweden kr, CRR kr, Miljösamverkan kr, RFSL kr, Jämställdhetspris kr. Totalt kr (ingår i styrelsens budget).

156 Plats för noteringar: Ärende

157 Förbundsfullmäktige Kommunernas avgifter år 2016 Förbundsfullmäktige har att fastställa medlemsavgift i promille av medlemmarnas samlade skatter och bidrag för år Presidiet föreslår förbundsfullmäktige att avgiften ska vara oförändrad också för 2016, innebärande 1,45 promille av medlemmarnas samlade skatter och bidrag.

158 Plats för noteringar: Ärende 12

159 Förbundsfullmäktige Revidering av Kommunförbundet Norrbottens stadgar Stadgarnas 12 och 13 är formulerade enligt nedan: 12 Medlemskommunerna väljer en ordinarie ledamot och en ersättare till förbundets styrelse. Valet förrättas före årsskiftet det år som det genomförts allmänna val till kommunfullmäktige. Ledamöterna väljs för perioden intill nästa förbundsfullmäktige genomförts året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige ägt rum. Nytt val av styrelse kan dock ske vid extra förbundsfullmäktige som påfordrats av förbundets revisorer. Om ledamot eller ersättare avgått, kan fyllnadsval förrättas av berörd medlemskommun. Parti representerat i minst hälften av medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar men ej erhållit ordinarie styrelseplats, erbjuds representation i styrelsen med en ordinarie ledamot och en ersättare vardera. 13 Förbundsfullmäktige utser för mandatperioden inom styrelsen en ordförande. Styrelsen utser inom sig vice ordförande. Avgår ordförande under mandatperioden övergår ordförandeskapet till 1:e vice ordförande enligt succession tills förbundsfullmäktige väljer ny ordförande. Avgår vice ordförande under verksamhetsåret utser styrelsen annan ledamot till vice ordförande. Styrelsen har , 102, och , 35, diskuterat frågan och bland annat kommit till följande slutsatser: Det bör framgå av stadgarna att fullmäktige fastslår de val som kommuner och partier gjort av ledamöter i styrelsen. Såväl kommuner som partier bör kunna förrätta fyllnadsval efter styrelseledamöter och ersättare som lämnar sina uppdrag.

160 Förbundsfullmäktige Kommunstyrelsens ordförande eller vice ordförande bör väljas som respektive kommuns representant i styrelsen. Ett argument för detta är att det ger en säkrare förankring av förbundets beslut i varje medlemskommun. Styrelsens ordförande väljs av förbundsfullmäktige men medlemskommunerna bör kunna nominera kandidater till posten. Styrelsen har valt en första och en andra vice ordförande. Det bör framgå av stadgarna att styrelsen har två vice ordföranden. Styrelsen har , 102, och , 35, beslutat föreslå förbundsfullmäktige ändra stadgarna enligt nedanstående. Förslagen till ändringar är understrukna. 12 Medlemskommun väljer sin styrelseordförande eller vice styrelseordförande till ordinarie ledamot i Kommunförbundet Norrbottens styrelse. Därutöver väljer varje medlemskommun en ersättare till förbundets styrelse. Parti som finns representerat i minst hälften av medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar men ej erhållit ordinarie styrelseplats, erbjuds att välja en ordinarie ledamot och en ersättare till styrelsen. Valen förrättas före årsskiftet det år som det genomförts allmänna val till kommunfullmäktige. Ledamöterna väljs för perioden intill nästa förbundsfullmäktige genomförts året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige ägt rum. Valen fastställs av förbundsfullmäktige. Nytt val av styrelse kan dock ske vid extra förbundsfullmäktige som påfordrats av förbundets revisorer. Om ledamot eller ersättare avgår, kan fyllnadsval förrättas av berörd medlemskommun respektive parti.

161 Förbundsfullmäktige Förbundsfullmäktige utser för mandatperioden inom styrelsen en ordförande. Ordföranden nomineras av medlemskommunerna. Styrelsen utser inom sig en förste och en andre ordförande. Avgår ordförande under mandatperioden övergår ordförandeskapet till vice ordförandena enligt succession tills förbundsfullmäktige väljer ny ordförande. Avgår vice ordförande under verksamhetsåret utser styrelsen annan ledamot till vice ordförande.

162 Plats för noteringar: Ärende 13

163 Förbundsfullmäktige Val av revisorer Valberedningen föreslår förbundsfullmäktige Att Att Att utse Bengt Ek (s) och Ylva Strutz (Fp) till ordinarie revisorer utse Sören Engelmark (s), Gällivare och Britt-Marie Forsman (v), Luleå till ersättare Hans Öystilä, KPMG, Luleå, utses till auktoriserad revisor

164 Plats för noteringar: Ärende 14

165 Förbundsfullmäktige Val av valberedning Förbundsfullmäktige har att utse valberedning för Nuvarande valberedning består av följande ledamöter: Margareta Lindbäck, (s), Luleå, sammankallande Bengt-Olov Innala, (s), Haparanda Rigmor Åström, (m), Boden Roland Axelsson, (s), Gällivare Iris Dimitri, (v), Gällivare Valberedningen lämnar inga förslag till val av valberedning.

166 Plats för noteringar: Ärende 15

167 Förbundsfullmäktige Fastställande av styrelse Kommunerna har valt följande representanter till styrelsen: Ordinarie kommunrepresentanter: Britta Flinkfeldt Jansson (S), Arjeplog Lotta Åman, (s), Arvidsjaur Inge Andersson, (s), Boden Jeanette Wäppling, (v), Gällivare Peter Waara, (s), Haparanda Robert Bernhardsson, (s), Jokkmokk Ellinor Söderlund (s), Kalix Zakrisson Kristina, (s), Kiruna Yvonne Stålnacke, (s), Luleå Jan Larsson, (s), Pajala Peter Roslund, (s), Piteå Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Sarah Karlsson, (c), Överkalix Tomas Mörtberg, (c), Övertorneå Ersättare från kommunerna: Albert Laestander (V), Arjeplog Bjarne Hald, (c) Arvidsjaur Anders Sundström, (ns), Boden Ännu inte utsedd Jan-Ola Eriksson, (s), Haparanda Birgitta Siljelöf, (s), Jokkmokk Tommy Nilsson, (s), Kalix Sirén Niklas, (v), Kiruna Anders Josefsson, (m), Luleå Bengt Niska, (s), Pajala Helena Stenberg, (s), Piteå Tomas Egmark, (s), Älvsbyn Mikael Larsson, (v), Överkalix OK Tomas Vedestig, (Öta), Övertorneå Partierna har nominerat följande ledamöter: Ordinarie partirepresentanter Ersättare från partierna Thomas Olofsson, (fp), Luleå Hendrik Andersson, (fp), Boden Sven Nordlund, (mp), Kalix Ann-Louise Hagström, (mp), Piteå Lars Alriksson, (m), Gällivare Linda Frohm, (m), Kalix Margareta Henricsson, (ns), Gällivare Kenneth Backgård, (ns), Boden Helén Lindbäck, (kd), Piteå Anette Asplund, (kd), Boden Robert Håkansson, (sd), Piteå Eric Palmqvist, (sd), Gällivare

168 Förbundsfullmäktige Styrelsen har , 32, beslutat Att valberedningens, medlemskommunernas och partiernas förslag föreläggs Förbundsfullmäktige för beslut

169 Plats för noteringar: Ärende 16

170 Förbundsfullmäktige Val av styrelseordförande Valberedningen föreslår att Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog, utses till styrelsens ordförande

171 Plats för noteringar: Ärende 17

172 Förbundsfullmäktige Motioner och interpellationer Inga motioner är inlämnade. Motioner ska enligt stadgarna inlämnas senast två månader innan förbundsfullmäktiges sammanträde. Interpellationer kan enligt stadgarna inlämnas senast en vecka innan förbundsfullmäktiges sammanträde.