Arbetsminnets betydelse för inlärningssituationen Samtal med elever i år 6-9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsminnets betydelse för inlärningssituationen Samtal med elever i år 6-9"

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete, avancerad nivå 15 högskolepoäng Arbetsminnets betydelse för inlärningssituationen Samtal med elever i år 6-9 The significance of working memory in a learning situation Dialogues with students in year 6-9 Rebecka Fornander Speciallärarprogrammet 90hp Specialpedagogik Examinator: Birgitta Lansheim Handledare: Lotta Anderson

2 2

3 Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Vårterminen 2012 Abstract Fornander, Rebecka (2012). Arbetsminnets betydelse för inlärningssituationen samtal med elever i år 6-9. The significance of working memory in a learning situation. Dialogues with students in year 6-9. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlärningssituation. Syftet är att belysa hur nedsatt arbetsminne påverkar inlärning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlätta för dessa elever. Den empiriska delen baseras på en frågeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i år 6-9. I min undersökning framkommer att elever med nedsatt arbetsminne har svårigheter att ta in kunskap eftersom deras arbetsminne lätt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjärnan när kunskap lärs in. Nedsatt arbetsminne ger negativa effekter på framför allt läsförståelse och matematik och då främst problemlösning. Brister i läsförståelse påverkar de flesta ämnena, framför allt de teoretiska. Det finns strategier som pedagogisk personal kan använda sig av för att kompensera för elever med nedsatt arbetsminne. Det har även tagits fram specifika dataprogram som tränar arbetsminnet. Nyckelord: arbetsminne, inlärningssituation, koncentrationssvårigheter, läsförståelse Rebecka Fornander Examinator: Birgitta Lansheim Handledare: Lotta Andersson 3

4 4

5 Innehållsförteckning Abstract... 3 Innehållsförteckning Inledning Centrala begrepp Problemområde Syfte Frågeställning Kunskapsöversikt Vad är minne? Långtidsminne Korttidsminne Arbetsminne Arbetsminne i vardagen Arbetsminne i skolan Arbetsminnets betydelse för läsförståelsen Arbetsminnets betydelse för att förstå instruktioner Arbetsminnets betydelse för koncentration och dess koppling till ADHD Arbetsminnets betydelse för matematik Tidigare forskning Träning av arbetsminnet Cogmed Minneslek Alternativa sätt att träna arbetsminnet

6 2.5.4 Kompensera för elever med nedsatt arbetsminne Teoretisk anknytning Didaktiska perspektiv Begriplighet Metodval Urval Genomförande Databearbetning Bortfall Tillförlitlighet Etiskt perspektiv Resultat och analys Reflektioner över skolarbetet Analys Tidsperspektiv Analys Strategier Analys Tillfredsfaktor Analys Försvårande faktorer Analys Underlättande faktorer Analys Skoltrötthet

7 5.7.1 Analys Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Specialpedagogiska implikationer Fortsatt forskning Slutsats Referenser Bilaga Bilaga

8 1 Inledning Under mina tio år som lärare har jag ett antal gånger kommit i kontakt med elever som har haft det tufft i skolan och som har fått mindre bra resultat i sitt skolarbete. Det kunde bero på en mängd olika orsaker som dålig studievana/studieteknik, strunta i att plugga osv, orsaker kan vara många. Det fanns dock alltid den gruppen som verkade plugga dag och natt utan att för den skull få några toppresultat. Elever som trots att de pluggade för allt vad de var värda ändå bara verkade glömma vad de läst. Skolan i Sverige ska vara en skola för alla ett uttryck som myntades i och med införandet av Lgr 80, 1980 års läroplan, men sanningen är den att många elever har fallit utanför skolans skyddsnät. Under min tid som lärare har ett antal elever misslyckats att nå målen i kärnämnena. Forskningen har mer och mer börjat belysa hur viktigt det är med ett fungerande arbetsminne för att inlärning ska ske under gynnsammaste former (Gathercole & Alloway, 2008). Trots att forskning om arbetsminnet ändå har funnits förhållandevis länge så är det ett relativt okänt begrepp i våra skolor bland både elever och lärare och det har inte fått den genomslagskraften som är önskvärd. Klingberg (2011) går till och med så långt som att hävda att det skulle revolutionera den svenska skolan om kopplingen mellan forskningen om hjärnan och den pedagogiska undervisningen skulle få genomslagskraft i skolan. Det mest revolutionerande inom forskningen om arbetsminne är att det går att träna upp (Dahlin, 2010; Klingberg, 2011). I min litteraturstudie har jag blivit varse att den största delen av forskningen bedrivs av psykologer och forskare med hjärnan som specialområde. Vissa studier har bedrivits inom ramen för skolans verksamhet som till exempel de av Gathercole & Alloway (2008). Vad är då arbetsminne? Och vad har vi för nytta av att ha ett välfungerande arbetsminne? Det ska jag bland annat ägna teoridelen åt att försöka belysa. Förenklat sett kan man säga att arbetsminne är förmågan att hålla flera saker i minnet. Det hjälper dig att klara av vardagliga uppgifter. Har du någon gång varit med om att du går in i ett rum för att hämta något och när du kommer in i rummet har du glömt vad det var du skulle hämta? Då har du överbelastat ditt arbetsminne med för mycket information. Tidigare har forskarna trott att arbetsminne är statiskt och inte kan tränas upp men senare forskning har visat att så är inte fallet (Klingberg, 2007). Detta har lett till att flera företag har utvecklat träningsprogram, oftast databaserade, för att öva upp arbetsminnet. Det mest kända av dessa program och också det enda vetenskapsbaserade och godkända är Cogmeds tre olika träningsprogram (www.cogmed.com). Ett annat är Minneslek (www.minneslek.se). Det har även lett till att den pedagogiska forskningen och den neurologiska forskningen har hittat 8

9 ännu en bred beröringspunkt. Vissa forskare (Klingberg, 2007) föreslår nu till och med att pedagogisk personal ska göra tester på eleverna i tidig ålder för att utröna vilka som har dåligt arbetsminne och därpå sätta in tidiga stödåtgärder för att arbeta proaktivt för att även dessa elever ska få samma förutsättningar som barn som har ett välfungerande arbetsminne från början. Den främsta stödåtgärden som forskarna trycker på är att eleverna ska få träna sitt arbetsminne. Ytterligare en anledning att tidigt identifiera nedsatt arbetsminne är att det har visat sig att vissa delar av arbetsminnet har stark korrelation till koncentrationssvårigheter som t.ex. ADHD, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan medföra koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och/eller impulsivitet (Roodenrys, 2007). Hjärnforskningen har visat att barn med nedsatt arbetsminne får svårigheter med de kognitiva färdigheterna, vilket i allra högsta grad påverkar inlärningen. När jag började söka på ordet arbetsminne på nätet så var det första jag kom i kontakt med detta citat: Arbetsminnet är inom kognitiv psykologi förmågan att upprätthålla och manipulera information under en kortare tidsperiod. Arbetsminnet ses som centralt i förmågor som till exempel språkinlärning, läsförmåga, problemlösning och matematiskt resonerande. Arbetsminnesförmåga korrelerar starkt med flytande intelligens och är en viktig prediktor för akademisk framgång. (http://sv.wikipedia.org/wiki/arbetsminne_(psykologi)) Texten är hämtad från Wikipedia och den visade mig en försmak av vad arbetsminne innebär och vilken komplex mekanism det är. Nationalencyklopedin ger definitionen: generell beteckning för den tillfälliga lagring av information i korttidsminnet som krävs för att en person ska kunna utföra kognitiva, intellektuella uppgifter. En annan definition av arbetsminnet hämtar jag från Baddeley & Hitch (1974) där de uttrycker det som: ett begränsat kognitivt system som ansvarar för den temporära lagringen av och processandet av information i det omedelbara nuet. Gathercole & Alloway definierar det som förmågan att hålla och manipulera information i minnet under kortare tidsperioder. Vidare förklarar de att den förser oss med ett mentalt arbetsutrymme eller som ett blädderblock som används för att lagra viktig information i vårt vardagliga liv. Forskningen om arbetsminne har pågått under ett par årtionden. Den tidigaste boken som var refererad på Wikipedia var från 50-talet. Under de senaste åren har debatten om arbetsminne dock fått ett rejält uppsving. Den genomslagskraft som skulle behövas i skolan saknas dock än så länge. 9

10 1.1 Centrala begrepp Följande centrala begrepp kommer att återkomma i min uppsats: hjärnforskning, neuropsykologi, neuropedagogik, arbetsminne, kognitition, adhd, koncentrationssvårigheter. Hjärnforskning är det övergripande namnet på all forskning som har med hjärnan att göra. Hjärnforskning är i sin tur indelad i ett antal mindre områden beroende på vad för funktioner eller delar av hjärnan man studerar. Neuropsykologi är enlig NE:s definition, vetenskapen som behandlar relationen mellan de mentala funktionerna och hjärnan (http://www.ne.se/sok?q=neuropsykologi). Det förklarar till exempel var anledningen till språksvårigheter kan lokaliseras i hjärnan. I fallet med arbetsminne har till exempel konstaterats att man kan förändra dopaminreceptorerna i hjärnan genom att träna upp arbetsminnet (Klingberg, 2011). Neuropedagogik är bryggan mellan den neurologiska forskningen och den pedagogiska forskningen. Den förmedlar hur den neurologiska forskningen skulle kunna tillämpas i skolverkligheten (Klingberg, 2007). Neuropedagogiken omsätter modern kunskap om hjärnan till den pedagogiska vardagen (Adler, 2006, s. 185) Arbetsminne är förmågan att hålla fler enheter i minnet samt att kunna bearbeta dem. Arbetsminnet är vitalt i vårt dagliga liv och hjälper oss att till exempel följa recept. Kognition är en term som framför allt används inom psykologin. Det hänvisar till de tankefunktioner som hjärnan använder när den ska hantera information och kunskap. (http://www.ne.se/sok?q=kognition). Inom skolvärlden så talar man om kognitiva svårigheter vilket innebär svårigheter för eleven att till sig kunskap. Det kan bland annat vara dyslexi, ADHD, språkstörningar eller generella läs- och skrivsvårigheter. ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan medföra koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och/eller impulsivitet. Även diagnosen ADD finns där det hyperaktiva beteendet saknas. Kopplingar har gjorts mellan nedsatt arbetsminne och ADHD (Gathercole & Alloway, 2008). ADHD har under årens lopp haft många olika etiketter där flera har belyst de förmodade orsakerna till beteendet medan den nuvarande termen fokuserar på de beteendemässiga konsekvenserna (Rooodenrys, 2006) 10

11 Koncentrationssvårigheter innebär precis som namnet säger svårigheter med koncentrationsförmågan. Detta leder till att eleven har svårt att hålla fokus på en uppgift under en längre tid och att man har svårt att klara av uppgifter som kräver stor mental kapacitet. 1.2 Problemområde Arbetsminne spelar en vital roll för ett barns inlärning därför är detta något som är viktigt att identifiera i tidig ålder. Fortfarande finns barn i skolan som får resultat som inte är proportionerliga till hur mycket tid de lägger ner på skolarbetet. Då forskning har visat att arbetsminnet går att träna upp (Dahlin, 2010) är det viktigt att forskningen får effekt i skolans värld. I dagens läge trycker forskarna framför allt på att eleverna ska träna upp arbetsminnet med hjälp av dataprogram grundlades idén av Klingberg om ett dataprogram som skulle träna arbetsminnet (Klingberg, 2007). Har det gett den önskade effekten? Bryngelsson & Björling (2007) har gjort studier där de följt upp ett antal ungdomar med ADHD som använt Robomemo. Resultatet av den studien visade att träningen hade en positiv effekt på deltagarnas arbetsminne. ADHD beskrivs i rapporten med uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet. I studien fann man att elever som genomgått träning av arbetsminne minskade sina symtom som hör till ADHD diagnosen. De blev bättre på att planera och genomföra uppgifter och de blev bättre på att kontrollera sitt känslotillstånd. Finns det även metoder att kompensera ett nedsatt arbetsminne eller behövs inte det? Finns det proaktiva metoder för att förhindra nedsatt arbetsminne? Vad beror nedsatt arbetsminne på? Utmaningen för mig som blivande speciallärare måste vara bland annat att omsätta forskningen som utförs av psykologer och hjärnforskare till verkligheten i skolan. För att även elever som har nedsatt arbetsminne ska få en likvärdig chans till kunskapsinhämtning så krävs det att pedagogisk personal tillvaratar forskningen som finns inom området arbetsminne. Av egna erfarenheter vet jag att kunskap om arbetsminne är begränsad. Skolan jag arbetar på har under en längre tid saknat specialpedagogisk personal vilket kan vara en av anledningarna till bristande kunskaper på området. Avsikten är att belysa forskningen inom ämnet för att kunna se vilka effekter nedsatt arbetsminne har på inlärning och vilka områden inom inlärning det påverkar. Jag vill även ta reda på om forskningen har förbättrat vardagen för elever med nedsatt arbetsminne och se vilka konkreta vägar som finns att träna upp arbetsminne. Jag vill också i min egenskap av speciallärare kunna bemöta elever med nedsatt arbetsminne på ett kompetent sätt. Jag vill 11

12 även belysa några av de träningsprogram som finns och få en inblick i hur de fungerar. I min strävan att förstå eleverna ingår även att ta del av elevernas personliga reflektioner runt sin situation för att därigenom skapa förståelse. Eftersom även koncentrationsförmåga påverkas av arbetsminnet så tenderar en hel del elever att bli missförstådda. Elever som vi tycker har svårt att sitta still och lätt blir irriterade på har eventuellt istället brister i sitt arbetsminne. Därför är det viktigt att även från den synvinkeln skapa förståelse för deras situation. Avsikten med detta examensarbete arbete är även att informationen ska nå ut till skolan jag arbetar på och att kollegor ska få ta del av forskningen för att på bästa sätt kunna hjälpa elever med nedsatt arbetsminne. 1.3 Syfte Syftet är att ta reda på hur elever med nedsatt arbetsminne upplever och reflekterar över sin skolsituation. Har de fått adekvat hjälp av professionella, har de hittat egna strategier för hur de ska kompensera för sitt nedsatta arbetsminne, har de förlikat sig med att de alltid kommer att få lägga ner mycket mer tid på sina studier än sina klasskompisar eller har de helt enkelt resignerat och tappat studiemotivationen? Syftet är även att ta reda på hur den pedagogiska personalen i allmänhet och jag som speciallärare i synnerhet kan hjälpa, stödja och kompensera elever med nedsatt arbetsminne. 1.4 Frågeställning Syftet leder fram till följande frågeställningar: Hur upplever och reflekterar elever med nedsatt arbetsminne över sina studier? Vilka effekter upplever elever att nedsatt arbetsminne har på inlärning? Vilka strategier och hjälpmedel finns det att tillgå för elever med nedsatt arbetsminne? 12

13 2 Kunskapsöversikt Den nationella forskningen drivs till stor del i Karolinska Institutets regi. Det mest framstående namnet är som tidigare nämnts Torkel Klingberg, (2007, 2011) professor i kognitiv neurovetenskap och forskare på Karolinska institutet i Stockholm. Det är också han som står bakom Cogmeds olika träningsprogram för arbetsminnet. Även Peter Gärdenfors (2005, 2010), professor i kognitionsvetenskap vid filosofiska institutionen på universitetet i Lund berör arbetsminnet i sin litteratur. Han är även ordförande för Linnémiljön Cognition, Communication and Learning, en Linnémiljö om hur barn och vuxna lär sig begrepp och språk. Linnémiljöer är forskningsmiljöer som får ekonomiskt stöd av vetenskapsrådet. Syftet är att höja Sveriges konkurrenskraft genom att skapa särskilt starka miljöer för grundläggande forskning. Björn Adler (2006) är psykolog och har varit verksam i ett antal år och har fokuserat mycket på begreppet dyskalkyli. Han har även skrivit en hel del inom området arbetsminne och erbjuder även vissa tester online som man kan göra för att pröva arbetsminnet. Han har skrivit boken Neuropedagogik, där han kopplar ihop forskningen om hjärnan och forskningens effekter för den allmänna pedagogiken. På den internationella fronten finns det givetvis fler forskare som är insatta i området. En av de tidigare är Alan Baddeley som redan på 1970-talet delade in arbetsminnet i fyra komponenter (Baddeley & Hitch, 1974). Han är en brittisk forskare vid universitetet i York. Ett annat internationellt namn är Susan Gathercole. Hon har tillsammans med Tracy Alloway skrivit en bok som heter Working memory & Learning (2008) där de redogör för sina studier samt vilket mottagande de har fått av pedagoger när de redogjort för sina studier. Både Gathercole och Alloway är psykologer. 2.1 Vad är minne? Adler (2006) talar om minnet som något som behandlar det som är förgånget, det som är bortom nuet. Gärdenfors beskriver minnet som något som lämnar spår i hjärnan (Gärdenfors, 2005) Han hänvisar vidare till det latinska ordet memoria som hade en tvådelad betydelse, nämligen både minne och skrift. Den grekiske filosofen Platon gjorde referenser till minnet med en vaxtavla i själen, där det antecknades som vi ville komma ihåg. Under medeltiden associerades istället minnet till en bok. Böcker hade stark sammankoppling med minnet eftersom böcker fungerade som ett stöd för minnet. Under den tiden var det vanligt att man skulle lära sig saker utantill, detta var det enda sättet att förstå vad texterna innehöll. Efter ett tag fick istället böcker avlasta minnet. Det vi inte kunde komma ihåg, kunde vi slå upp i en 13

14 bok. Idag har vi ofta innehållsförteckning och ibland även ordhänvisningar i slutet av böcker för att vi lättare ska kunna hitta vad vi söker efter i boken (Gärdenfors 2005). Det finns dock flera typer av minne. Generellt sett brukar man urskilja långtidsminne, korttidsminne och arbetsminne (Gathercole & Alloway, 2008; Gärdenfors, 2010). Vissa forskare gör dock ingen skillnad mellan korttidsminne och arbetsminne. Hur skiljer sig då arbetsminne från övriga minnen? Långtidsminne Långtidsminne är termen som beskriver det som vi kommer ihåg som ligger bortom vårt omedelbara förflutna, det kan också vara minnen som vi har bildat under en längre period (Gathercole & Alloway, 2008). Långtidsminnet delas i sin tur in i fyra undergrupper: Det episodiska minnet varar allt ifrån timmar till dagar. Det hjälper dig att komma ihåg vad du åt till frukost på morgonen, vad du hade på dig för kläder igår osv, det vill säga saker som inte bär någon större vikt och som därför försvinner om det inte tas fram igen och diskuteras och reflekteras över. Det episodiska minnet är dock inte helt tillförlitligt, det beror till stor del på att det minnet behandlas av vår mentala tolkning. Vår mentala tolkning påverkas av känslor. Om händelser inträffar som påverkar oss känslomässigt starkt är chansen större att du kommer ihåg det. Om du precis undgår att bli påkörd av en bil så gör det ett starkt intryck på dig som gör att du inte glömmer av det. Det beror på att detta med allra största sannolikhet är något som vi kommer att tänka över och reflektera över vid senare tillfällen. Det episodiska minnet är även starkt sammankopplat med känslor (Gathercole & Alloway, 2008; Adler, 2006; Gärdenfors, 2010). Det självbiografiska minnet handlar om två olika typer av information. En är personlig information om dig själv som vad du heter, information om familj och vänner, var du gått i skolan mm. Den andra typen av information som är av stor vikt är och har ibland stort känslomässigt värde för oss som till exempel första dagen i skolan, bröllopsdagen, födelsen av första barnet mm (Gathercole & Alloway, 2008). Adler (2006) betonar att lärandet är starkt sammankopplat med förfluten tid via minnessystem i hjärnan. Lärandet har beröringspunkter med lagring av information, vidmakthålla information, återerinra och aktualisera information. Det semantiska minnet innehåller information om världen som vi har tagit till oss genom egna erfarenheter. Semantiken handlar om associeringar vi gör när vi hör vissa ord. Följaktligen 14

15 innehåller det semantiska minnet associeringar av vårt mentala lexikon. När vi hör ordet hund så tänker vi på en fyrbent varelse och när vi hör ordet bröd så kanske vi också tänker på smör. Två ord som är väldigt olika men som har en nära sammankoppling (Gathercole & Alloway, 2008). Adler (2006) menar att det semantiska minnet används för att lagra faktakunskaper som till exempel Europas huvudstäder eller glosor på ett främmande språk. Han menar vidare att det semantiska minnet har en viss känslighet för stress. För att minnen ska bli kvar i det semantiska minnet krävs kontinuerlig repetition. Procedurminnet är praktiska färdigheter vi har lärt oss och som sitter som man brukar säga i ryggmärgen. Ett kännetecken för procedurminnet är att vi vet exakt hur vi ska göra men vi har svårt att beskriva det på enkelt sätt. Det kan vara konsten att cykla, vissla, åka skidor mm (Gathercole & Alloway, 2008). Färdigheter som vi lärt oss tidigt i livet behöver ingen större mental kapacitet för att utföras och därför är den relativt okänslig för stress eller andra yttre omständigheter. I slutet av vår levnad är detta minnen som vi förlorar allra sist (Adler, 2006). En typ av minne som inte Gathercole & Alloway tar upp men som Adler (2006) berör är det perceptuella minnet. Han menar att det perceptuella minnet inte är så omtalat men icke desto mindre utgör en av de mest centrala delarna i vårt minnessystem. Det perceptuella minnet hjälper oss att känna igen till exempel föremål utan att se dem i helhet. Sticker vi ner handen i fickan kan du avgöra, om det är nycklar som finns i fickan eller om det är mynt, utan att behöva se dem. Det kan också handla om att vi uppfattar saker med andra sinnen än just bara synen. Du hör ett ljud och vet att det är grannen som kommer hem med bilen efterson du har lärt dig att känna igen ljudet av din grannes bil. Långtidsminnet kan även delas in i det explicita eller deklarativa minnet samt det implcita minnet. Det explicita minnet utgörs av episodminnet och det semantiska minnet. Det implicita minnet utgörs av procedurminnet. Det explicita minnet kan du medvetet plocka information ur genom att dra dig till minnes händelser. Det implicita handlar som sagt mer om praktiskt färdigheter vi lär oss (Adler, 2006) Korttidsminne Korttidsminne kan sägas vara en del av det som kallas för arbetsminne. Olika forskare har olika uppfattningar om relationen mellan arbetsminne och korttidsminne. Vissa menar att korttidsminne och arbetsminne är samma sak. Andra menar att den fonologiska loopen, som är en del av arbetsminnet är samma sak som korttidsminnet (Vukovic & Siegel, 2006). Den största skillnaden mellan korttidsminne och arbetsminne är att arbetsminnet används för att 15

16 information som lagras där används för att lösa olika typer av uppgifter som kräver mental kapacitet. I korttidsminnet kan du hålla information under ett par sekunder (Gathercole & Alloway, 2008) Arbetsminne Jag uppfattar att författarna till artikeln Variation in Working memory, (Conway, Jarrold, Kane, Miyake & Towse, 2007) ringar in skillnaden när de menar att arbetsminnet är just ett minne i arbete. De menar att förmågan att mentalt hålla information i minnet tillgängligt medan ny information selekteras och processas i minnet är en av de största bedrifterna för den mänskliga hjärnan. Arbetsminnet tjänstgör i de mest avancerade kognitiva processerna. Arbetsminne är vår förmåga att hålla ett visst antal enheter i minnet samt att bearbeta och använda dem till att lösa uppgifter. I arbetsminnet ingår även vår förmåga att lösa uppgifter samtidigt som vi utsätts för distraktioner. Arbetsminnet anses bestå av en centralexekutiv kontrollfunktion som är överordnad de två underordnade lagringssystemen som den talbaserade fonologiska loopen och det visuospatiala skissblocket. Den fonologiska loopen hanterar auditiv information, information som tas in via hörseln tex vad någon säger. Vid läsning är bokstäverna från början visuell information men kodas om och hanteras därmed av den fonologiska loopen. Det visuospatiala skissblocket hanterar visouspatial information till exempel en bild av en frukt (visuell) eller en väg genom en labyrint (spatial) (Baddeley & Hitch, 1974). Centralexekutiven antas kontrollera och reglera arbetsminnessystemet, där ingår även att koordinera de två undersystemen genom att fördela resurser mellan process och lagringsbehov. Den aktiverar och hämtar även information från långtidsminnet och kodar hämtningsstrategier. Centralexekutiven använder resurser från sina underordnade system för att underlätta vid lagring och processande av information. Generellt när det gäller elever som har inlärningssvårigheter har det upptäckts att de har brister i centralexekutiven och när det gäller att lagra information i fonologisk form (Baddeley & Hitch, 1974). Flera år efter det att Baddeley & Hitch hade strukturerat indelningen av arbetsminne fann de att vissa fenomen hamnade utanför originalmodellen De la därför till en fjärde komponent. Denna komponent kallade de för den episodiska bufferten. Även den episodiska bufferten anses vara underordnad centralexekutiven och den hanterar interaktionen med långtidsminnet. Den episodiska bufferten omfattar ett begränsat kapacitetssystem som ger tillfällig lagring av 16

17 information i olika former och har förmåga att binda information från underordnade system och från långtidsminne, till en enhetlig episodisk framställning (Baddeley, 2000). Det verbala minnet lagrar material som kan uttryckas i talat språk som nummer, ord och meningar och det vilar på strukturen i siddelen av den vänstra hjärnhalvan. Detta har upptäckts på grund av att människor som har skadat de här delarna av hjärnan förlorar sin förmåga att komma ihåg verbalt material för kortare perioder och också för att blodflödet till de här delarna ökar när en person försöker komma ihåg verbalt material (Baddeley, 2000). Visuospatialt korttidsminne kan hålla bilder och information om platser. Denna del av arbetsminnet hittar vi i den högra hjärnhalvan, motsatta sidan till det verbala korttidsminnet och det är ett helt annat system. På grund av detta så är det inte nödvändigtvis så att en person som är duktig på att lagra verbalt material också har ett bra visuospatialt lagringsutrymme (Vukovic & Siegel, 2006) Varje form av inlärning innebär att information från arbetsminnet flyttas över till långtidsminnet. 2.2 Arbetsminne i vardagen Arbetsminne använder människan sig av dagligen, bland annat när man följer ett recept, läser instruktioner osv. Om det förekommer distraktioner är risken stor att instruktionen glöms bort innan den hunnit omvandlas till handling. Arbetsminnet är således känsligt för stress och yttre distraktioner som ljud (Klingberg, 2011). Omständigheterna i vårt samhälle skiljer sig mycket från hur det var för bara 10, 20, 30 år sen. Idag känner vi av begränsningarna av vårt arbetsminne mycket tydligare. Det är dock inte vår hjärna som har tappat i kapacitet, det är vårt samhälle som har blivit mer krävande (Klingberg, 2007). Informationsflödet pågår ständigt runt omkring oss i form av radio, tidningar, tv, internet. I nyhetsprogram har man till exempel både nyheter som rullar i en remsa längst ner i rutan samtidigt som nyhetsuppläsaren pratar om en helt annan nyhet. De tillfällen då vi är som mest distraherad av visuell information är när vi surfar på internet. Företeelser som de nämnda gör att vårt arbetsminne utsätts för stora påfrestningar. Idag är det också vanligt att vi sitter i kontorslandskap vilket gör att vi hela tiden påverkas av ljud och rörelser i bakgrunden (Klingberg, 2007). Ett tvprogram visar tydligt svårigheten att klara av en tankekrävande uppgift samtidigt som vi påverkas av distraktioner. En deltävling i ett svenskt program, som gjorts efter en japansk förlaga och heter Hjälp, jag överlevde en japansk tv-show går ut på att du ska svara på 17

18 enkla frågor samtidigt som du utsätts för allehanda tortyr i form av pajkastning, brandsprutor och boxhandskar (www.wikipedia.se). Givetvis är detta väldigt extremt men det är en ganska intressant tanke att testa vår förmåga att svara på frågor när vi blir distraherade. I Metro den 24/4-12 läser jag rubriken Så botar du din distraktionssjuka. Artikeln tar upp våra arbetsplatser idag som är fyllda av distraktioner som hindrar oss från att utnyttja vår fulla kapacitet i vårt arbete. I artikeln hänvisas till en undersökning av arbetsplatser gjord i USA som visade att personalen utsattes för disktraktioner ungefär var tredje minut och att de personer som arbetar med datorer i genomsnitt har åtta olika sajter öppna samtidigt. I artikeln hänvisas även till Torkel Klingberg som är vår mest framstående svenska forskare inom området arbetsminne. Han menar att distraktioner hindrar oss från att hålla relevant information i huvudet. I artikeln finns även tips på hur man gör för att undvika att hjärnan svämmar över. 2.3 Arbetsminne i skolan Arbetsminne är nära förknippat med inlärning. En elev som har nedsatt arbetsminne har troligtvis vissa inlärningssvårigheter, det är helt enkelt svårt att ta in och bearbeta information i din hjärna. Det påverkar även förmågan att lära sig räkna och läsa. Enligt Alloway, Gathercole, Kirkwood & Elliot (2009) och Klingberg, (2011) så skulle elever med fördel testas i tidig ålder för att kartlägga arbetsminneskapacitet. De två frågorna som framför allt pedagoger ställer sig i dessa sammanhang är: vilka problem stöter dessa elever på och hur kan vi göra för att hjälpa dem? Exempel på vardagliga händelser där arbetsminnet spelar en avgörande roll är när man följer recept, räknar ut hur mycket varorna kostar som man har handlat och följer en vägbeskrivning (Klingberg, 2011). Elever som har nedsatt arbetsminne är ännu mer känsliga för distraktioner. Barns arbetsminneskapacitet är dessutom mindre än vuxnas (Klingberg, 2011). Gathercole & Alloway (2008) redogör för svårigheten i att skilja dem åt som har nedsatt arbetsminne och de som har akademiska svårigheter. De menar också att varje elev måste behandlas utifrån ett individperspektiv inte utifrån statistik. Elever med nedsatt arbetsminne beskrivs ofta som: svårt att hålla koncentrationen uppe, oengagerade, lättdistraherade eller brist på intresse. En elev kanske börjar med en uppgift men när hon/han ska utföra nästa led i instruktionen så är den redan bortglömd och eleven kanske tappar tråden, blir distraherad och börjar dagdrömma. En lätt knuff i rätt riktning eller en upprepad instruktion kan leda till att 18

19 elevens prestationer höjs. Det är alltså av största vikt att läraren kan ge eleven den rätta vägledningen. Nedsatt arbetsminne är oftast en sekundär diagnos till inlärningssvårigheter så som dyslexi, språkstörningar och ADHD. Frågan är om elever med nedsatt arbetsminne ska erkännas på basis av endast arbetsminnesproblem eller bara i samband med övriga akademiska svårigheter. Litteraturen som finns i ämnet har till viss del fastnat i frågeställningen om huruvida problemen med nedsatt arbetsminne är en primär inlärningssvårighet eller bara sekundära konsekvenser av andra inlärningssvårigheter. Detta må vara en viktig teoretisk fråga men den har lite relevans i klassrummets tillvägagångssätt. I praktiken innebär det att elever oavsett om det är en primär eller sekundär diagnos så behöver de en speciell typ av vägledning (Gathercole & Alloway, 2008). Eftersom forskningen om minnet i allra högsta grad tangerar hjärnforskningen så uttrycker Gathercole och Alloway (2008) vikten av att forskningen bedrivs i nära samarbete med pedagoger så att forskningen blir klassrumsnära. Deras forskning handlar om observationer i klassrumssituationer. Även Klingberg har gjort studier i klassrumssituation. Klingberg och hans team av läkare och psykologer utförde en mängd olika tester på elever från Nynäshamn. Eleverna testades med minnestest, tester som kartlade matematisk förmåga och läsförmåga. En del av dem gjorde en MR-undersökning (magnetröntgen) för att undersöka hjärnans aktivitet och mognad. De flesta barnen lämnade även blodprov. Lärare och föräldrar svarade på en stor mängd formulär. De faktorer som forskarna var mest intresserade av var långtidsminne och arbetsminne. Studien visade på ett starkt samband mellan matematik och visuospatialt arbetsminne. Matematikresultaten hade även ett starkt samband med verbalt arbetsminne, problemslösningsförmåga och läsförmåga (Klingberg, 2011) Arbetsminnets betydelse för läsförståelse Ett klart samband har etablerats mellan arbetsminnet och läsförståelse. Vukovic & Siegel (2006) menar att resultatet från både longitudinella och tvärsnittsstudier stöder teorin om att läsförståelse står i relation till arbetsminnet. De har en betoning på elever som har adekvat ordläsningsförmåga men ändå har svårigheter med läsförståelse. Det har konstaterats att arbetsminne har en stor del i de flesta kognitiva svårigheter, medan kunskapen om relationen mellan arbetsminne och läsförståelse är mer bristfällig. Läsförståelse bygger på att ett antal system ska fungera i hjärnan. Först måste eleven avkoda orden, tolka innebörden av orden, integrera innebörden av texten, komma ihåg och hålla i 19

20 minnet vad som lästs såväl som att bruka strategier för att förstå, som till exempel inferensläsning. Läsaren måste också kunna aktivera nödvändig bakgrundskunskap. Brister i arbetsminnet skulle när som helst under de olika processerna kunna leda till att läsförståelsen fallerar. Ett barn som kämpar med att avkoda orden kanske inte har tillräckligt med resurser kvar till förståelsen, en elev som tilldelar resurser till att tolka texten kanske inte har tillräckligt med mentalt utrymme att komma ihåg vad som har lästs. Svårigheter med läsförståelse delas in i två kategorier. De som har problem på ordnivå, d.v.s. problem att förstå de individuella orden var för sig. Det finns också de som har problem med läsförståelse trots att de har adekvat ordförståelse. De förstår orden var för sig men har svårigheter att förstå kontexten. Dessa elever har troligtvis vissa brister i arbetsminnet (Vukovic & Siegel, 2006) Arbetsminnets betydelse för att förstå instruktioner En konsekvens som följer av nedsatt arbetsminne är svårigheten att förstå och komma ihåg instruktioner. Barn som har nedsatt arbetsminne kan ofta börja skriva ner en sak för att sedan tappa bort sig totalt och fortsätta att skriva något annat. Till exempel så kanske läraren har skrivit en instruktion på tavlan i tre led, 1, datum när något ska hända, 2 platsen där det ska hända och 3 vad som ska hända. Eleven börjar skriva ner datumet, tappar sedan bort sig och fortsätter att skriva platsen och sedan vad som ska hända. Resultatet kan bli ett nedskrivet meddelande som är oförståeligt både för eleven, för föräldern och för läraren (Gathercole & Alloway, 2006) Arbetsminnets betydelse för koncentration och dess koppling till ADHD Baddeley (2000), pionjären inom ämnet arbetsminne har skrivit att om han fick namnge fenomenet arbetsminnet idag så hade han kallat det för arbetskoncentration. (Klingberg, 2011) Arbetsminnet är nämligen starkt sammankopplat med just koncentrationsförmågan. Det handlar om förmågan att kunna fokusera på mentalt svåra uppgifter och hålla fokus. Barn med ADHD anses inte ha brister i uppmärksamhet, snarare anses barn med ADHD brista i hur de kontrollerar uppmärksamheten på grund av att de inte kan hämma sin respons på stimulans som inte är relevant för uppgiften (Roodenrys, 2006). I ett antal teorier framställs den centrala funktionsnedsättningen hos barn med ADHD som oförmåga att stoppa eller försena beteendemässiga gensvar. Barkley (1997) står för den mesta refererade teorin i sin modell från 1997, där han menar att kunskapen om att undertrycka beteendemässiga responser anses vara en mekanism som normalt utvecklas tidigt i livet och stödjer ett antal andra högre kognitiva funktioner. Bristen i att kunna undertrycka beteendemässiga responser hindrar alltså 20

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den

Läs mer

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Minneslek Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Programmet innehåller nio olika övningar, både visuella och auditiva. Svårighetsgraden

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen. Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning En whiteboard... 16 november 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd sep 27 10:13 nov 14 14:15 Läraren skulle kunna. Tydligare och mer lättläst. Skriva ut och

Läs mer

När huvudet känns som en torktumlare

När huvudet känns som en torktumlare När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd

Läs mer

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den lärande hjärnan Joanne

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Delkurs 3 (15 ECTS) Praxisnära forskning. Specialpedagogiskt forskningsarbete 15 hp. Att träna arbetsminne en specialpedagogisk fråga

Delkurs 3 (15 ECTS) Praxisnära forskning. Specialpedagogiskt forskningsarbete 15 hp. Att träna arbetsminne en specialpedagogisk fråga Kurs: SQ3000 - Specialpedagogik, 61-90 ECTS Delkurs 3 (15 ECTS) Praxisnära forskning Specialpedagogiskt forskningsarbete 15 hp Att träna arbetsminne en specialpedagogisk fråga Maria Seger Högskolan i Kalmar

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

DYSKALKYLI MATEMATIKSVÅRIGHETER. Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se

DYSKALKYLI MATEMATIKSVÅRIGHETER. Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se MATEMATIKSVÅRIGHETER DYSKALKYLI Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se Susanna Vuorela, Studerande, Komvux Sundsvall susanna.vuorela@skola.sundsvall.se 2008-09-22

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19. Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.11 2013 Alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal Claes Andersson

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Lässvårigheter och lärande i matematik. Kan man lära sig räkna trots lässvårigheter?

Lässvårigheter och lärande i matematik. Kan man lära sig räkna trots lässvårigheter? Lässvårigheter och lärande i matematik Kan man lära sig räkna trots lässvårigheter? Dyslexi En funktionsnedsättning i det fonologiska systemet Svårigheter att hantera språkets minsta byggstenar - Ordavkodning

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Specialpedagogiskt forum

Specialpedagogiskt forum Kognitiva arbetsminnet - matematiksvårigheter och dyskalkyli språkstörningar och språkutveckling inkludering och elevhälsa Elite Palace Hotel, Stockholm, den 23 och 24 september 2014 Matematiksvårigheter

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Dyslexi. = specifika läs- och skrivsvårigheter. Vad är det? Hur blir det? Vad gör man?

Dyslexi. = specifika läs- och skrivsvårigheter. Vad är det? Hur blir det? Vad gör man? Dyslexi = specifika läs- och skrivsvårigheter Vad är det? Hur blir det? Vad gör man? Piteå 1 november 2016 Kontakt logoped@hanne.se www.hanne.se Logoped Hanne bokhyllor bibliotekarie lånedisk Ljud Ord

Läs mer

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet Lärandet Hjärnan Våra hjärnor är uppdelade i höger och vänster hjärnhalva som spelar olika men kompletterande roller. Den vänstra anses stå för förnuftet inom oss, den högra för känslan. Vänster hjärnhalva

Läs mer

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

Matematiksvårigheter en trasslig historia

Matematiksvårigheter en trasslig historia Matematiksvårigheter en trasslig historia Föreläsning 4/5 Helena Roos Vad är matematiksvårigheter? Matematiksvårigheter är ett relativt begrepp, vi ställer elevers kunskaper i matematik i relation till

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att förtydliga mål och kriterier Att skapa situationer som gör lärandet synligt Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning

Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 11 27 17:54 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/insidan/barns hjarnor kan paverkas med ratt traning/ Insidan Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning Publicerad

Läs mer

Medan Aktiv inlärning

Medan Aktiv inlärning Studieteknik Mål Överblick Före Förbered för studier Planera Delta i undervisningen Medan Aktiv inlärning Lyssna och anteckna Tänk aktivt Kunskap och förståelse Efteråt Behållning av studierna Aktivera

Läs mer

Lärande på hjärnans villkor

Lärande på hjärnans villkor Lärande på hjärnans villkor En fallstudie av ett antal klasslärares syn på begreppet arbetsminne och arbetsminnesträning Inger Westerlund Student Inger Westerlund Ht 2012 Examensarbete, 30 hp Speciallärarprogrammet,

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla

En likvärdig utbildning för alla Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Barn och ungdomar med adhd

Barn och ungdomar med adhd Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Det mesta som vi menar när vi talar om våra minnen finns i långtidsminnet. Karaktäristiskt för detta är att vi inte anstränger

Läs mer

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate Marking Scheme. Swedish. Higher Level

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate Marking Scheme. Swedish. Higher Level Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission Leaving Certificate 2012 Marking Scheme Swedish Higher Level RÄTTNINGSMALL SVENSKA Del I (Totalt 30 poäng) 1. Ersätt ordet med ett annat som

Läs mer

DYSKALKYLI MATEMATIKSVÅRIGHETER. Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se

DYSKALKYLI MATEMATIKSVÅRIGHETER. Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se MATEMATIKSVÅRIGHETER DYSKALKYLI Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se Susanna Vuorela, Studerande, Komvux Sundsvall SannaV@horse-mail.com 2011-06-23 Agneta Marsell

Läs mer

Pedagogers förhållningssätt i klassrummet till elever med ADHD

Pedagogers förhållningssätt i klassrummet till elever med ADHD EXAMENSARBETE Våren/2009 Lärarutbildningen Pedagogers förhållningssätt i klassrummet till elever med ADHD Författare Ida Waltersson Handledare Ann-Elise Persson Ida Waltersson Högskolan Kristianstad Lärarutbildningen

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

STUDIETEKNIK. Carl Engvall Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida:

STUDIETEKNIK. Carl Engvall Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida: STUDIETEKNIK Carl Engvall carl.engvall@svenska.gu.se Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida: http://uf.gu.se/ask/student/oppna-forelasningar Öppna föreläsningar i vår Torsdagar 16.15 17.45 4/2 Studieteknik

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

STUDIETEKNIK. Carl Engvall Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida:

STUDIETEKNIK. Carl Engvall Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida: STUDIETEKNIK Carl Engvall carl.engvall@svenska.gu.se Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida: http://uf.gu.se/ask/student/oppna-forelasningar Öppna föreläsningar i vår Onsdagar 16.15 17.45 2/3 Akademiskt

Läs mer

Studieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning hittar du på Språkhandledningens hemsida

Studieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning hittar du på Språkhandledningens hemsida Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning hittar du på Språkhandledningens hemsida http://www.utbildning.gu.se/student/ sprakhandledning/handelshogskolan/ 1 Öppna föreläsningar

Läs mer

Schack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle

Schack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack4an - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman 1 Inledning I mitt deltagande i Nordens

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer