Infonr Att främja kvinnors företagande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Infonr 021-2007. Att främja kvinnors företagande"

Transkript

1 Infonr Att främja kvinnors företagande Programförslag

2

3 Att främja kvinnors företagande Programförslag Infonr

4 NUTEK Produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2007 Infonr

5 Förord Nutek, Verket för näringslivsutveckling, fick den 14 december 2006 regeringens uppdrag att utforma ett förslag till treårigt program för att främja kvinnors företagande. Programmet ska bidra till att nyföretagandet bland kvinnor ökar och att fler av de företag som drivs av kvinnor växer. Programförslaget som här redovisas har tagits fram i dialog med aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Det bygger på erfarenheter av tidigare satsningar samtidigt som det innehåller flera nya initiativ. Arbetet med att hämta in idéer och synpunkter inför utformningen av programförslaget har skett på olika sätt. Ett stort antal organisationer, myndigheter och företagare bjöds i januari 2007 in till en heldagskonferens, med syftet att gemensamt lyfta fram frågor som bör ingå i en kraftfull, nationell satsning på att främja kvinnors företagande. I januari arrangerades även en tvådagarskonferens för de projektledare som under många år arbetat tillsammans med Nutek för att främja kvinnors företagande. I samband med detta öppnades även en e-postbrevlåda, dit många skickade sina förslag och synpunkter. Nuteks förslag bygger på kunskaper om kvinnor som startar, driver och utvecklar företag. Ett stort tack till er som har bidragit med idéer, förslag och synpunkter inför utformningen av Nuteks förslag till program för att främja kvinnors företagande. Programförslaget har tagits fram av Malin Gawell, Gunilla Thorstensson och Kerstin Wennberg. I arbetet har även Annika Järemo, Dorotea Falke, Henrik Levin, Stefan Jönsson, Camilla Maravelias och många andra medarbetare på Nutek deltagit. Stockholm i februari 2007 Sune Halvarsson Tf. generaldirektör Malin Gawell Projektledare

6 4

7 Innehåll Sammanfattning 7 Insatser för att främja kvinnors företagande Bakgrund och uppdrag 11 2 Kvinnors företagande en beskrivning av området 13 Företagande är inte könsneutralt varken som begrepp eller i praktiken Finansiering Regelverk Nuteks tidigare arbete Kvinnors företagande en kort sammanfattning Att främja kvinnors företagande innehåll och genomförande 25 Programmets syfte och mål Programmets delar DELPROGRAM 1 Information och affärsutveckling DELPROGRAM 2 Insatser inom Nuteks nationella program DELPROGRAM 3 Finansiering DELPROGRAM 4 Regelverk DELPROGRAM 5 Attityder och förebilder DELPROGRAM 6 Analys och forskning Principer för genomförande av programmet kvinnors företagande Kommunikation av programinsatserna 57 5 Uppföljning och utvärdering 59 6 Ekonomi 61

8 6

9 Sammanfattning Insatser för att främja kvinnors företagande På regeringens uppdrag har Nutek tagit fram ett förslag på ett treårigt program för att främja kvinnors företagande. Programmet består av sex delprogram och ska bidra till att nyföretagandet bland kvinnor ökar och till att fler av de företag som drivs av kvinnor växer. Programförslaget utgår från erfarenheter av befintliga insatser för företagsfrämjande samt innehåller nya initiativ. Arbetet med att ta fram förslaget har genomförts i dialog med aktörer på nationell, regional och lokal nivå. År 2007 omfattar programförslaget, enligt regeringens direktiv, 100 miljoner kronor. Programmet ska genomföras nära kvinnorna. Huvuddelen av insatserna bör därför vara inriktade på information och affärsutveckling. Nutek föreslår att olika typer av aktörer får möjlighet att samarbeta kring genomförandet, såväl privata som offentliga. I enlighet med den nationella strategin för konkurrenskraft och sysselsättning bör insatserna för att främja kvinnors företagande i så stor utsträckning som möjligt genomföras i samarbete med regionala partnerskap. För att säkra programmets mål föreslår Nutek att särskilda krav ställs på partnerskapen och de aktiviteter som får finansiering genom programmet. För att ge kraft åt alla insatserna som kommer att genomföras av olika aktörer i hela landet bör det finnas en samordnande funktion som aktivt verkar för erfarenhetsutbyte och som dessutom har ansvar för övergripande kommunikation, uppföljning och utvärdering. Vi föreslår att Nutek, utifrån sin centrala roll inom närings- och regional utvecklingspolitik samt erfarenhet av att arbeta med kvinnors företagande, får en sådan roll. Information och affärsutveckling Regelverk Att främja kvinnors företagande Attityder och förebilder Analys och forskning Insatser inom Nuteks nationella program Finansiering 7

10 DELPROGRAM 1 Information och affärsutveckling Delprogram 1 är utformat för att göra information om företagande lätttillgänglig för blivande och etablerade företagarkvinnor. Det ska också erbjuda affärsutvecklingsinsatser som passar företagarkvinnors efterfrågan. Inom ramen för programmet föreslår vi även utbildning för rådgivare som gör att genusperspektivet integreras i arbetet. Delprogrammet fokuserar i stor utsträckning på de många företagarkvinnor som verkar inom tjänstesektorn, såsom exempelvis vård, omsorg och turistnäringen, såväl på landsbygd som i städer. DELPROGRAM 2 Insatser inom Nuteks nationella program Nutek föreslår ett delprogram som verkar genom Nuteks befintliga nationella program för att fler kvinnor ska nås genom riktade insatser. Resultatet blir att flera kvinnor får ta del av medlen i dessa pågående satsningar. På så sätt utvecklar de nationella programmen en verksamhet och kunskap om kvinnors företagande även för framtida arbete. Programmet genomförs via aktörer som verkar regionalt och lokalt och som står i direktkontakt med företagen. DELPROGRAM 3 Finansiering Delprogrammet om finansiering syftar till att göra finansiering mer tillgänglig för företagarkvinnor. Lån via affärsbanker är vanligast för de flesta, därför föreslås ett utvecklingsprojekt tillsammans med bankerna. Vidare lämnas förslag om smålån samt studier och debatt om finansiering av kvinnors småföretagande. Ett tävlingskoncept för att finansiera tjänsteinnovationer presenteras också. DELPROGRAM 4 Regelverk Det fjärde delprogrammet bidrar till att minska regelverkens hämmande effekt på kvinnors företagande. Det ska skapa kunskap om vilka administrativa kostnader som är knutna till branscher där många företagarkvinnor verkar och arbeta för att de utpekade regelverken förbättras. Delprogrammet ska också föreslå förbättringar av regler som på olika sätt slår särskilt hårt mot kvinnor. Ytterligare områden att undersöka är exempelvis regler inom vård och omsorg. DELPROGRAM 5 Attityder och förebilder Attityder och förebilder är ett delprogram som arbetar för att synliggöra kvinnors företagande och dess betydelse för tillväxt. Företagarkvinnor är en heterogen grupp. Genom att lyfta fram förebilder av företagarkvinnor i olika åldrar, inom olika branscher, med olika bakgrund och utbildningsnivå och kvinnor som verkar både nationellt, regionalt och lokalt, visar vi på möjligheterna i företagandet. 8

11 DELPROGRAM 6 Analys och forskning Delprogrammet Analys och forskning syftar till att öka förståelsen för och kunskapen om kvinnors företagande. Satsningen på forskning görs genom att öka och bredda möjligheterna för forskare att söka finansiering för studier relaterade till kvinnors företagande. 9

12 10

13 1 Bakgrund och uppdrag Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Proportionerna mellan andelen kvinnor och andelen män som driver företag är däremot lika i de flesta av dessa länder. Cirka 25 procent av företagarna är kvinnor. Det finns därmed en stor potential för ökat företagande bland kvinnor. Fler kvinnor som driver företag skulle innebära att fler affärsidéer tillvaratas och att Sveriges möjligheter till ekonomisk utveckling stärks. Utöver generella satsningar för att främja nyföretagande, främja tillväxt inom befintliga företag samt att verka för ett positivt företagsklimat, satsar regeringen på ett treårigt program för att främja kvinnors företagande. År 2007 har 100 miljoner kronor avsatts för detta program. Nutek har fått i uppdrag av regeringen att utforma ett förslag till ett treårigt program för att främja kvinnors företagande (N2002/11216/ NL). I uppdraget till Nutek framhåller Näringsdepartementet att det i regeringsförklaringen 2006 fastslås att fler svenskar ska ges möjligheter att förverkliga sina drömmar och ambitioner genom att starta och driva företag. Entreprenörskap och företagande är avgörande för att öka sysselsättningen, för att lägga grunden till utvecklingskraft i hela Sverige och för att stärka Sveriges ställning i världen. Programförslaget som här redovisas har tagits fram i dialog med aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Det bygger på erfarenheter av tidigare satsningar samtidigt som det innehåller flera nya initiativ. Programförslaget inleds med en beskrivning av området kvinnors företagande. Därefter presenteras det föreslagna programmet för åren Slutligen anges föreslagna riktlinjer för kommunikation, uppföljning och utvärdering samt ekonomi. 11

14 12

15 2 Kvinnors företagande en beskrivning av området Denna beskrivning av området kvinnors företagande inkluderar en kort presentation av fakta samt referenser till forskning som problematiserar företagandets manliga prägel. Två områden som många gånger pekas ut som problematiska för kvinnor som vill starta och driva företag är finansiering och regelsystem. Därför berörs även båda dessa områden i beskrivningen samt Nuteks tidigare insatser för att främja kvinnors företagande. Slutligen dras lärdomar både från praktik och teori. En utgångspunkt för att främja kvinnors företagande är att kvinnor är underrepresenterade bland såväl företagare totalt som nyföretagare. Cirka 25 procent av företagarna är kvinnor. Attitydundersökningar visar dessutom att unga kvinnor är mindre intresserade av att bli företagare än unga män. Skillnaderna mellan kvinnor och män är dock större då vi ser på könsfördelningen bland företagare totalt sett än då vi ser till könsfördelningen inom nyföretagandet och bland andelen unga som är positiva till företagande. Detta tyder på en utveckling mot en jämnare könsfördelning i företagandet. Andelen företagare bland sysselsatta är lägre bland kvinnor än bland män. Siffror från SCB:s arbetskraftsundersökningar visar att andelen företagare totalt sett är 10 procent och att andelen företagare bland kvinnor och män är 5 respektive 14 procent. Tabell 1 Antal och andel företagare av samtliga sysselsatta Antal företagare (1 000-tal) Andel företagare Män Företagare % Sysselsatta totalt Kvinnor Företagare 107 5% Sysselsatta totalt Totalt Företagare % Sysselsatta totalt Källa: SCB (AKU) Även bland nyföretagare är kvinnor underrepresenterade. I 2005 års nyetableringsundersökning (ITPS) framkom att 34 procent av samtliga nyföretagare var kvinnor. Andelen nyföretagare som är kvinnor har 13

16 dock ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden vilket tyder på att skillnaderna är på väg att minska. En sådan förväntad utveckling får också stöd då vi ser på ungas attityder till företagande. Här är skillnaderna mellan kvinnor och män än mindre, även om det fortfarande är så att unga män i större utsträckning än unga kvinnor är intresserade av att bli företagare. I Nuteks Entreprenörskapsbarometer 2006 studeras inställning till entreprenörskap och företagande bland unga (18 30 år). I denna undersökning framkom att 67 procent av kvinnorna och 80 procent av männen kan tänka sig att bli företagare. Det är visserligen en tydlig skillnad mellan kvinnor och män, men skillnaden är även här avsevärt mindre än då vi jämför hur det ser ut idag vad gäller könsfördelningen bland befintliga företagare. Det finns även vissa skillnader mellan kvinnor och män sett till åldersstrukturen bland småföretagare. Kvinnor som driver företag tenderar att vara yngre än män som är företagare. Den största andelen företagare bland kvinnor, 32 procent, återfinns i ålderskategorin år medan största andelen företagare bland män, 37 procent, återfinns i kategorin år. Vi finner också att var fjärde företagande kvinna är 40 år eller yngre medan motsvarande andel bland män är var femte. 1 Traditionellt har småföretagare haft en ganska låg utbildningsnivå. Men i takt med den allmänna höjningen av befolkningens utbildningsnivå har detta förändrats. 82 procent av företagarna hade eftergymnasial utbildning 2005 jämfört med 61 procent Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning har ökat från 34 procent 1996 till 48 procent Bland män som är företagare har andelen med eftergymnasial utbildning ökat från 27 procent 1996 till 34 procent Ser vi till hur företag fördelar sig på olika storleksklasser kan vi konstatera att de allra flesta företag är små. Drygt nio av tio företag sysselsätter färre än tio personer. Denna kraftiga dominans av solo- eller mikroföretag gäller både kvinnor och män, men den genomsnittliga företagsstorleken tenderar vara något mindre bland kvinnor. Andelen soloföretag är 50 procent bland kvinnor och 41 procent bland män och 7 procent av de företag som leds av män har 10 eller fler sysselsatta jämfört med 4 procent bland de företag som leds av kvinnor. 3 Det svenska företagandet är lika könssegregerat som arbetsmarknaden i stort. Kvinnor och män tenderar att vara sysselsatta i olika branscher, även om kvinnor finns i alla branscher. Kvinnor återfinns i stor utsträckning inom handel, hälso- och sjukvård samt inom kultur och personlig 1 Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet

17 service medan män oftare än kvinnor är verksamma inom branscherna bygg och tillverkning. De allmänna könsskillnaderna i yrkesval och verksamhetsområden återspeglas därmed också i företagandet. Den vanligaste branschen bland kvinnor är handel (26 procent), tätt följd av uthyrning och företagstjänster och renhållning, rekreation, kultur, sport och annan service (båda 23 procent). Handel och företagstjänster är de vanligaste branscherna även bland manliga företagsledare (23 respektive 25 procent), medan renhållning, rekreation, sport och annan service hör till de minsta branscherna bland männen (4 procent). Kvinnor är också överrepresenterade i hälso- och sjukvård (9 procent av småföretagen ledda av kvinnor men bara 3 procent av män) medan småföretag ledda av män är överrepresenterade i bygg, tillverkning och transport och kommunikation (sammanlagt 39 procent av småföretagen ledda av män men bara 11 procent av kvinnor). Tabell 2 Bransch Småföretag fördelade branschvis Företagsledare kvinna Företagsledare man Samtliga småföretag Tillverkning 6% 11% 10% Bygg 2% 19% 15% Handel 25% 23% 24% Hotell och restaurang 7% 5% 5% Transport och kommunikation 3% 9% 8% Uthyrning och företagstjänster 23% 25% 24% Utbildning 2% 1% 2% Hälso- och sjukvård, sociala tjänster och veterinärverksamhet 9% 3% 4% Renhållning, rekreation, kultur, sport och annan service 23% 4% 8% Samtliga småföretag 100% 100% 100% Källa: Nutek och SCB Företagens villkor och verklighet" 2005 Vissa av de verksamhetsområden där kvinnor är överrepresenterade kännetecknas allmänt sett av en låg företagaraktivitet. Detta gäller exempelvis många verksamhetsområden inom vård- och omsorgssektorn. Här är företagaraktiviteten dock relativt låg bland både kvinnor och män. Att många kvinnor är sysselsatta inom sådana sektorer kan därmed vara ett skäl till den stora könsskillnaden i andelen företagare totalt sett. 15

18 Både kvinnor och män är över lag nöjda med företagets lönsamhet, även om kvinnor är nöjda i något högre utsträckning än män (65 respektive 62 procent). I motsvarande mån är det något vanligare att manliga företagsledare i småföretag anser att lönsamheten är dålig (34 procent att jämföra med 30 procent av kvinnorna). Tabell 3 Vad anser du om företagets lönsamhet för närvarande? Dålig eller mycket dålig God eller mycket god Ingen uppfattning Företagsledare kvinna 30% 66% 4% Företagsledare man 34% 62% 4% Samtliga småföretag 33% 63% 4% Källa: Nutek och SCB Företagens villkor och verklighet" 2005 När det gäller tillväxtvilja finns ingen skillnad mellan kvinnor och män. De allra flesta, ungefär tre av fyra, skulle vilja låta företaget växa om det fanns möjlighet. Andelen som inte vill växa är lika stor bland kvinnor och män. En liten könsskillnad finns då vi ser på andelarna som vill låta företaget växa men utan att öka antalet anställda. Andelen är något högre bland kvinnor än bland män, 29 jämfört med 27 procent. 4 Företagande är inte könsneutralt varken som begrepp eller i praktiken Kvinnor och män är företagsamma och de företagsamma uttrycken tar sig många olika former både bland kvinnor och män. Däremot är begreppet företagande inte könsneutralt. 6 Det associeras till maskulina normer och en manlig värld. Det är även avgränsat till en specifik typ av företagsamhet det vi normalt associerar till som företag och näringsliv. 7 4 Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet Johannisson och Lindmark 1996, Företag, företagare, Företagsamhet, Lund: Studentlitteratur. Pengarna eller livet. Perspektiv på kvinnors företagande, NUTEK: B 1995:3. Holmquist och Sundin (red) 2002, Företagerskan, Stockholm: SNS Förlag 6 Ahl, H 2002, The making of the Female Entrepreneur, Jönköping: Jönköpings International Business School. Pettersson. K 2002, Företagande män och osynliggjorda kvinnor, Uppsala: Uppsala university. Wigren, C 2003, The Spirit of Gnosjö. The Grand Narrative and Beyond, Jönköping International Business School. 7 Gawell, M 2006, Activist Entrepreneurship. Attac'ing Norms and Articulating Disclosive Stories, Stockholm University School of Business. Berglund, K 2007, Jakten på entreprenörer: om öppningar och låsningar i entreprenörskapsdiskursen, Mälardalens högskola. 16

19 Före 1980-talet uppmärksammades knappast kvinnor i studier av företagande. 8 Statistiken om företagande var inte heller uppdelad på kön. 9 Idag finns den uppdelningen även om problem återstår med till exempel uppdelning efter kön i företag som involverar flera familjemedlemmar. Under 1980-talet växte förståelsen fram att kvinnor som ville starta och driva företag upplevde att de inte fick den hjälp de önskade, hade sämre villkor och i vissa fall till och med motarbetades av etablerade strukturer. 10 Behovet av kunskap om kvinnors specifika villkor och verklighet som företagare ökade. Lika väl växte behovet av att utveckla metoder och verktyg som passade för kvinnor. Detta var grunden till att man i början av 1990-talet initierade ett särskilt program för att främja kvinnors företagande med fokus på kunskap, information och affärsrådgivning (se nedan Nuteks tidigare arbete ). Å ena sidan ser kvinnors företagande ut ungefär som männens. Å andra sidan finns vissa skillnader vad gäller till exempel verksamheters branschtillhörighet och företagsstorlek. Det finns också studier som tyder på vissa skillnader i språkbruk och uttryckssätt. I boken Företagerskan synliggörs den manliga prägeln till exempel genom att författarna konsekvent använder begreppet Företagerskan istället för företagaren i en rad olika fallbeskrivningar. 11 Finansiering Finansieringsfrågor lyfts fram som ett särskilt viktigt område vad gäller kvinnors företagande inom forskning såväl som av praktiker. Därför har Nutek i samband med uppdraget gjort en genomgång av studier som behandlar skillnader i finansieringssituationen mellan kvinnor och män. 12 Även om skillnaderna många gånger inte är särskilt stora så finner man i de flesta studier att det finns könsskillnader och att kvinnor tycks ha svårare att finansiera sina verksamheter. 13 Detta problem är inte specifikt för Sverige utan återfinns i de flesta andra länder. En del av studierna diskuterar och analyserar också orsaker till skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgången till företagsfinansiering. I vår genomgång har vi även inkluderat undersökningar där finansie- 8 Holmquist och Sundin (red) 2002, Företagerskan, Stockholm: SNS Förlag. 9 Statistiken delades upp på kön år Pengarna och livet. Perspektiv på kvinnors företagande, Nutek 1995:3. Affärsrådgivare för kvinnor, Nutek R 1996:55. Affärsrådgivare för kvinnor. Utvärdering del 1 och 2, Nutek 1998:4/5. 11 Holmquist och Sundin (red) 2002, Företagerskan, Stockholm: SNS Förlag. 12 Finansieringssituationen för kvinnor som är företagare, Nutek info Detta har visat sig i studier av finansiering till såväl företagsstart, utveckling av verksamheten som tillgången till riskkapital. 17

20 ringsaktörer och företagsfrämjare intervjuats om skillnader och orsaker till skillnader i kvinnors och mäns finansieringssituation. Sammantaget kan vi konstatera att det sällan handlar om direkt diskriminering baserat på individuella egenskaper hos den som söker finansiering utan mer om strukturella skillnader och olikheter i till exempel verksamhetsinriktning och efterfrågan på finansiering. Följande huvudorsaker som förklarar skillnader mellan kvinnor och mäns tillgång till företagsfinansiering har identifierats: Branschskillnader: En vanlig förklaring till könsskillnader i finansieringssituationen är att kvinnor och män tenderar att verka i olika branscher och att de branscher där kvinnor ofta finns bedöms vara mindre lukrativa från finansiärernas utgångspunkter. Man avser då främst småskaliga verksamheter inom tjänstesektorn, t ex inom personlig service och/eller inom handeln. Efterfrågan på små lån: Kvinnors företag är i genomsnitt mindre än männens liksom de lån som kvinnor efterfrågar. Finansiärer bedömer ofta att små lån är mindre lönsamma för dem att teckna. Hanteringskostnaden är ungefär lika stor för ett litet som för ett stort lån medan finansiären tjänar mer på stora lån. Denna affärsmässiga och rationella bedömning leder då till att kvinnor missgynnas i större utsträckning än män. Manliga normer styr: Kvinnor kan ha okonventionella idéer och handlingsmönster i sitt företagande jämfört med män. De finansiella aktörerna, i sin tur, har kanske inte nödvändig kunskap/erfarenhet för att kunna bedöma kvinnors affärsidéer. Utgångspunkten är här att män och de verksamheter som män representerar utgör normen. Betydelsen av rätt kontaktnät: I vissa studier pekar man på att kvinnor har annorlunda kontaktnät än män och att detta kan påverka finansieringsmöjligheterna. Kontaktnätens betydelse har särskilt lyfts fram i de studier som studerat skillnader i tillgång till riskkapital. Olika risköverväganden: Kvinnor kombinerar ofta företagande med ett stort ansvar för hem och familj. Detta dubbla ansvar kan leda till ett annat sätt att se på risker och stora lån relaterade till företagandet. Huvudansvaret för familjen kan också missgynna kvinnor i finansiärernas ögon. Mindre säkerheter: Kvinnor har generellt sett lägre löner och mindre förmögenheter än män vilket innebär att kvinnor oftare har mindre eget kapital att använda vid företagsstart eller som säkerhet för lån. 18

21 Värderingar: I en av studierna tar man upp en förklaringsfaktor som innebär att kvinnor till följd av rådande värderingar eller normer ofta saknar självsäkerhet i kontakter med myndigheter och finansiärer, och därmed kan få svårare att övertygande redogöra för sina affärsidéer. Detta kan också göra att finansiärerna har en uppfattning om kvinnor som mindre kapabla företagare än män. De förslag till lösningar på kvinnors finansieringsproblem som förordas i studierna, och de insatser som redan finns i Sverige och internationellt, omfattar oftast marknadskompletterande finansieringslösningar, som motsvarar de finansieringsbehov kvinnor har. Dessa kan vara direkt riktade till kvinnor, som exempelvis det kvinnolån som ALMI tidigare hade i sin låneportfölj, eller mer generellt utformat men med en inriktning som passar kvinnor. Till exempel så förordas möjligheter till mikrokrediter, att kraven på säkerheter ses över samt att på olika sätt öka kunskapen om kvinnors företagande hos de finansiella aktörerna. Regelverk Regler upplevs ofta som problematiska av både kvinnor och män, som vill starta och/eller utveckla sitt företagande. Regler anses betungande och krångligt i sig. Men hindret kan också vara en enskild regels utformning, den totala regelmassan, hur reglerna tolkas och tillämpas, handläggningstider, avsaknad av samarbete mellan myndigheter, eller brist på kunskap. Det finns regler som gäller alla, regler som gäller för olika företagsformer eller olika branscher, regler som direkt eller indirekt får olika effekter för kvinnor och män. Det är därför viktigt att se på regler ur ett genus-, bransch- och storleksperspektiv. Kvinnor är ofta företagare till exempel inom vård och omsorg och andra branscher som helt eller delvis finansieras med offentliga medel. För de företag som säljer sina tjänster till offentliga aktörer har regelverken som omgärdar offentliga upphandlingar, och det sätt som upphandlingar genomförs i praktiken, en avgörande betydelse för dessa företags möjligheter att bedriva sin verksamhet. När det gäller regelverk som påverkar företagarkvinnor är det viktigt att se hur, varför och på vilket sätt de är ett problem för att kunna avgöra vad som är möjligt att åtgärda. Det kan röra sig om att vissa regelverk slår olika ur ett könsperspektiv. Regelområden som kan behöva ses över är socialförsäkringsregler, regler för särskilda branscher där det är vanligt att kvinnor startar företag och/eller regler kring deltagande i olika program. Både direkta och indirekta aspekter bör beaktas. 19

22 Nuteks tidigare arbete Nutek har sedan år 1993 haft i uppdrag att arbeta med att främja kvinnors företagande. 14 Syftet med insatserna har varit att nå fler kvinnor och även grupper av kvinnor som normalt sett inte deltar i närings- och regionalpolitiska program. Därför har uppdragen varit att främja kvinnors företagande främst utifrån kvinnors liv, situation och önskemål. Medlen har använts till kompetensutvecklings- och företagsutvecklingsprojekt av olika slag. Satsningen omfattade stöd till och arbete med affärsrådgivare för kvinnor i 62 kommuner i de dåvarande regionalpolitiska stödområdena 1 och 2, det vill säga norra Sverige exklusive kuststräckan. De flesta av kommunerna fortsatte med detta arbete i 5 6 år. Efter projekttidens slut övergick verksamheten i några kommuner till att bli lokala resurscentra för kvinnor. År 1997 fick Nutek i uppdrag att även erbjuda delfinansiering för affärsrådgivare för kvinnor i vissa utvalda kommuner i Sverige (främst dåvarande målområde 2 och 5b). Dessa erbjudanden avsåg från början två år men förlängdes sedan till fyra år. Sedan 1998 har Nutek även haft i uppdrag att fördela medel till resurscentra för kvinnor. 15 Det övergripande syftet med stödet till resurscentra för kvinnor är att de ska bidra till en hållbar tillväxt där såväl sociala, ekonomiska som miljömässiga dimensioner beaktas. Resurscentra för kvinnor ska förbättra kvinnors villkor och förutsättningar i de regionala tillväxtprogrammen RTP och inom de regionala utvecklingsprogrammen RUP. I dagsläget har 75 procent av projekten som beviljas medel via resurscentra inriktning på entreprenörskap. Inom ramen för Nuteks program för kvinnors företagande fortsatte affärsrådgivningsprojektet med ALMI och NyföretagarCentrum som huvudsakliga bidragsmottagare. Under programmets tid nåddes cirka kvinnor. Projekten syftade till att långsiktigt arbeta för att fler kvinnor startar och driver företag. Vidare var tanken att kunskaper om kvinnors företagande ska integreras i rådgivarorganisationernas ordinarie verksamhet. Målgrupp för satsningen har således varit både presumtiva företagare, kvinnor som driver företag samt rådgivare. 14 De första uppdragen sträckte sig över åren , , Satsningen har som mest disponerat 12 miljoner kronor under ett budgetår men beloppet har vanligtvis omfattat omkring 6 miljoner kronor per år. Under åren 2005 och 2006 har finansiella och personella resurser minskat och insatserna fokuserats på projektstöd till affärsrådgivning samt viss materialframtagning. 15 Dessa centra har allt mer kommit att arbeta med entreprenörskap. Medlen för resurscentra har stigit från 16 miljoner kronor till att för år 2007 uppgå till 36 miljoner kronor. Som mest avsattes 51 miljoner kronor

23 Arbetet med att främja kvinnors företagande har även medfört insatser för att göra kvinnors företagande synligt. För att utveckla underlag för informationssatsningarna har satsningar på statistikutveckling gjorts. I arbetet har också förmedlats kunskap och information till, samt arrangerat erfarenhetsutbyte mellan, affärsrådgivare för kvinnor, resurscentra för kvinnor, jämställdhetsexperter, samt projektledare i programmets projekt. Nutek har också medverkat i framtagandet av två högskolekurser med fokus på arbetet som rådgivare samt framtagandet av olika skrifter. 16 Därutöver har Nutek medfinansierat forskningsprogrammet FEM (Female Entrepreneurship & Management) samt medverkat i internationella nätverk och projekt (WES, ProWoman, Women toward leadership in business and agriculture). Erfarenheter och lärdomar från tidigare arbete inom området De utvärderingar som gjorts av insatserna har visat att de kvinnor som deltagit är mycket nöjda. 17 År 2005 gjorde utvärderingsföretaget FBA bedömningen att målet med 80 procents kundnöjdhet uppnåtts. Företagarna som tagit del av insatserna lyfter fram att dessa bidragit till att de har fått nya perspektiv, kunskaper och infallsvinklar. De har fått tillgång till nya nätverk och upplever sig stärkta i sin roll som företagare. Dessutom har insatserna bidragit till att utveckla nya kunskaper om de branscher där kvinnor driver företag samt de styrkor och svagheter som i viss mån kan sägas känneteckna kvinnors företagande. Affärsrådgivarorganisationerna har upplevt en ökad efterfrågan från kvinnor som vill starta och driva företag. Det har också uppstått en ökad efterfrågan från en bredare grupp av företagare på de metoder och kunskaper som utvecklats i olika projekt. Utvärderingarna trycker på vikten av att målgruppen definieras på olika sätt för olika insatser. Målgruppen kvinnor består i detta fall både av nyföretagare, soloföretagare och tillväxtföretagare. Det är därför av vikt att definiera vilka man vill nå och vilket stöd man vill ge dem. I utvärderingarna framhålls vikten av uthållighet i arbetet. Trots insatser konstaterades det år 2005 att man bara nått en bit på vägen med att integrera affärsrådgivning för kvinnor i den ordinarie verksamheten inom rådgivarorganisationerna och i arbetet med de regionala tillväxtprogrammen (RTP). Kvinnors företagande en kort sammanfattning Det finns många likheter mellan kvinnors och mäns företagande. De stora variationerna är snarare mellan olika branscher eller olika storleksklasser 16 Se 17 Se Nutek R 1996:55, R 1998:4/5, R 2001:1, R 2001:3 och R 2005:23 21

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Programplan Främja kvinnors företagande 2007 2009 Delprogram 1.

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Programplan Främja kvinnors företagande 2007 2009 Delprogram 1. 1. Främja kvinnors 3. 2007-09-04. 1. 3. Programplan 2. 4. 4 Delprogram 1. företagande 2007 2009 Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärker näringsliv i Sverige Innehåll Kvinnors

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm

2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Regeringsbeslut I 12 Näringsdepartementet 2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Program för att främja kvinnors

Läs mer

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Erfarenheter från: Glesbygdeverket Mittuniversitetet Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Innehåll: Vad är kvinnors företagande? Bilder & Attityder Fakta & fönster: exempel från rapport juni

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Kvinnor och mäns Företagande

Kvinnor och mäns Företagande och mäns Företagande Entreprenörskapsbarometern 2012 1 Om Faktabroschyren Attityder till företagande bland kvinnor och män och mäns företagande är en av flera faktabroschyrer som publiceras utöver huvudpublikationen.

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande s och mäns företagande Fakta & statistik 2009 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Främja kvinnors företagande

Främja kvinnors företagande Främja kvinnors företagande Rapport, Främja kvinnors företagande, augusti 2014 1 Bakgrund och fakta om kvinnors företagande Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder.

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231 Norrbottens län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Norrbottens län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Resultat från kartläggning av hur kvinnor som driver företag i Halland upplever bemötandet hos främjande aktörer

Resultat från kartläggning av hur kvinnor som driver företag i Halland upplever bemötandet hos främjande aktörer Resultat från kartläggning av hur kvinnor som driver företag i Halland upplever bemötandet hos främjande aktörer 361 respondenter (1282 utskickade) 140 120 100 80 60 40 20 0 Halmstad Varberg Kungsbacka

Läs mer

vinnors företaga stärker näringsliv

vinnors företaga stärker näringsliv 1. Inbjudan att. 1. Insatser inom nationella program 2. Främja kvinnors företagande 2007 2009 2 Delprogram 2: 4. 4 söka projektmedel för satsningar på kvinnors företagande Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram

Läs mer

Kultur +näring i olika perspektiv

Kultur +näring i olika perspektiv Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E FÖRETAGARES BEHOV AV STÖD E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E A V A T T I T Y D I K A R L S T A D A B P Å U P P D R A G A V D E T

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal

Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal Samhällsbyggnadsenheten Maria Lindegren LÄNSSTYRELSEN 1(7) I SKÅNE LÄN Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

H ä r k a n s k e D E T d ö l j e r s i g 5 0 0 0 0 n y a j o b b!

H ä r k a n s k e D E T d ö l j e r s i g 5 0 0 0 0 n y a j o b b! H ä r k a n s k e D E T d ö l j e r s i g 5 0 0 0 0 n y a j o b b! genom ett ökat idéburet företagande n ä r i n g s p o l i t i k f ö r idéburet företagande Företagande skapar värde för enskilda individer

Läs mer

i åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å== ^îçéäåáåöéå=ñ ê=e äää~ê= ríîéåâäáåö=

i åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å== ^îçéäåáåöéå=ñ ê=e äää~ê= ríîéåâäáåö= i åëëíóêéäëéå g ãíä~åçëä å ^îçéäåáåöéåñ êe äää~ê ríîéåâäáåö Främja kvinnors företagande 2007-2009 Länsstyrelsen i Jämtlands län inbjuder härmed Er att ansöka om medel inom ramen för Främja kvinnors företagande

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Kunskap ger kunder. Mentorskapsprogram för företagarkvinnor. QVIM - Kvinnor vill mer!

Kunskap ger kunder. Mentorskapsprogram för företagarkvinnor. QVIM - Kvinnor vill mer! Kunskap ger kunder Nätverket Företagsamma Kvinnor erbjuder Dig som är företagarkvinna (såväl medlemmar som icke medlemmar) utbildning i sälj-, analys- och informationsmetoder samt enskild rådgivning för

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Sida 1 (3) Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %), nedan kallat moderbolaget,

Läs mer

Yttrande över remiss av motion (2016:13) av Stina Bengtsson (C) om ett starta eget-program för kvinnor i utanförskapsområden

Yttrande över remiss av motion (2016:13) av Stina Bengtsson (C) om ett starta eget-program för kvinnor i utanförskapsområden Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-08-18 Handläggare Madeleine Duggin Telefon: 08-508 35 881 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende

Läs mer

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Slutrapport Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Bakgrund Det sker stora strukturförändringar i Skåne inom i stort

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Maria Antonsson-Anderberg Enhetschef 040-675 32 22 Maria.Antonsson-Anderberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-17 Dnr 1301426 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Återrapportering:

Läs mer

Främja kvinnors företagande

Främja kvinnors företagande Regeringen vill att fler kvinnor ska bli företagare, det är en viktig tillväxtfråga för Sverige. Genom de här satsningarna hoppas jag fler kvinnor vill starta, driva och växa i sina företag Anders Ebefeldt,

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Resurscentra för kvinnor - Workshop

Resurscentra för kvinnor - Workshop Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Nya företagare behöver goda råd

Nya företagare behöver goda råd Nya företagare behöver goda råd En bättre Vi start ger en bättre start Vår uppgift är att ge alla som vill starta eget bästa möjliga förutsättningar för att lyckas! NyföretagarCentrums Vi förmedlar uppgift

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Är du intresserad av en bra affär?

Är du intresserad av en bra affär? Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna . SAMMANFATTNING Entrecoop i Dalarna har under projektperioden bidragit till att 7 företag bildats och där associationsformen är ekonomisk

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

Välkommen till ett nytt SNAB-år!

Välkommen till ett nytt SNAB-år! Verksamhetsplan 2015 Välkommen till ett nytt SNAB-år! Med företagens bästa i fokus kommer 2015 präglas av tillväxt och business to business. Konkret innebär det fokus på aktiviteter som skapar möjligheter

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Tillväxtverket; SFS 2009:145 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Tillväxtverket

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer