Infonr Att främja kvinnors företagande

Transkript

1 Infonr Att främja kvinnors företagande Programförslag

2

3 Att främja kvinnors företagande Programförslag Infonr

4 NUTEK Produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2007 Infonr

5 Förord Nutek, Verket för näringslivsutveckling, fick den 14 december 2006 regeringens uppdrag att utforma ett förslag till treårigt program för att främja kvinnors företagande. Programmet ska bidra till att nyföretagandet bland kvinnor ökar och att fler av de företag som drivs av kvinnor växer. Programförslaget som här redovisas har tagits fram i dialog med aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Det bygger på erfarenheter av tidigare satsningar samtidigt som det innehåller flera nya initiativ. Arbetet med att hämta in idéer och synpunkter inför utformningen av programförslaget har skett på olika sätt. Ett stort antal organisationer, myndigheter och företagare bjöds i januari 2007 in till en heldagskonferens, med syftet att gemensamt lyfta fram frågor som bör ingå i en kraftfull, nationell satsning på att främja kvinnors företagande. I januari arrangerades även en tvådagarskonferens för de projektledare som under många år arbetat tillsammans med Nutek för att främja kvinnors företagande. I samband med detta öppnades även en e-postbrevlåda, dit många skickade sina förslag och synpunkter. Nuteks förslag bygger på kunskaper om kvinnor som startar, driver och utvecklar företag. Ett stort tack till er som har bidragit med idéer, förslag och synpunkter inför utformningen av Nuteks förslag till program för att främja kvinnors företagande. Programförslaget har tagits fram av Malin Gawell, Gunilla Thorstensson och Kerstin Wennberg. I arbetet har även Annika Järemo, Dorotea Falke, Henrik Levin, Stefan Jönsson, Camilla Maravelias och många andra medarbetare på Nutek deltagit. Stockholm i februari 2007 Sune Halvarsson Tf. generaldirektör Malin Gawell Projektledare

6 4

7 Innehåll Sammanfattning 7 Insatser för att främja kvinnors företagande Bakgrund och uppdrag 11 2 Kvinnors företagande en beskrivning av området 13 Företagande är inte könsneutralt varken som begrepp eller i praktiken Finansiering Regelverk Nuteks tidigare arbete Kvinnors företagande en kort sammanfattning Att främja kvinnors företagande innehåll och genomförande 25 Programmets syfte och mål Programmets delar DELPROGRAM 1 Information och affärsutveckling DELPROGRAM 2 Insatser inom Nuteks nationella program DELPROGRAM 3 Finansiering DELPROGRAM 4 Regelverk DELPROGRAM 5 Attityder och förebilder DELPROGRAM 6 Analys och forskning Principer för genomförande av programmet kvinnors företagande Kommunikation av programinsatserna 57 5 Uppföljning och utvärdering 59 6 Ekonomi 61

8 6

9 Sammanfattning Insatser för att främja kvinnors företagande På regeringens uppdrag har Nutek tagit fram ett förslag på ett treårigt program för att främja kvinnors företagande. Programmet består av sex delprogram och ska bidra till att nyföretagandet bland kvinnor ökar och till att fler av de företag som drivs av kvinnor växer. Programförslaget utgår från erfarenheter av befintliga insatser för företagsfrämjande samt innehåller nya initiativ. Arbetet med att ta fram förslaget har genomförts i dialog med aktörer på nationell, regional och lokal nivå. År 2007 omfattar programförslaget, enligt regeringens direktiv, 100 miljoner kronor. Programmet ska genomföras nära kvinnorna. Huvuddelen av insatserna bör därför vara inriktade på information och affärsutveckling. Nutek föreslår att olika typer av aktörer får möjlighet att samarbeta kring genomförandet, såväl privata som offentliga. I enlighet med den nationella strategin för konkurrenskraft och sysselsättning bör insatserna för att främja kvinnors företagande i så stor utsträckning som möjligt genomföras i samarbete med regionala partnerskap. För att säkra programmets mål föreslår Nutek att särskilda krav ställs på partnerskapen och de aktiviteter som får finansiering genom programmet. För att ge kraft åt alla insatserna som kommer att genomföras av olika aktörer i hela landet bör det finnas en samordnande funktion som aktivt verkar för erfarenhetsutbyte och som dessutom har ansvar för övergripande kommunikation, uppföljning och utvärdering. Vi föreslår att Nutek, utifrån sin centrala roll inom närings- och regional utvecklingspolitik samt erfarenhet av att arbeta med kvinnors företagande, får en sådan roll. Information och affärsutveckling Regelverk Att främja kvinnors företagande Attityder och förebilder Analys och forskning Insatser inom Nuteks nationella program Finansiering 7

10 DELPROGRAM 1 Information och affärsutveckling Delprogram 1 är utformat för att göra information om företagande lätttillgänglig för blivande och etablerade företagarkvinnor. Det ska också erbjuda affärsutvecklingsinsatser som passar företagarkvinnors efterfrågan. Inom ramen för programmet föreslår vi även utbildning för rådgivare som gör att genusperspektivet integreras i arbetet. Delprogrammet fokuserar i stor utsträckning på de många företagarkvinnor som verkar inom tjänstesektorn, såsom exempelvis vård, omsorg och turistnäringen, såväl på landsbygd som i städer. DELPROGRAM 2 Insatser inom Nuteks nationella program Nutek föreslår ett delprogram som verkar genom Nuteks befintliga nationella program för att fler kvinnor ska nås genom riktade insatser. Resultatet blir att flera kvinnor får ta del av medlen i dessa pågående satsningar. På så sätt utvecklar de nationella programmen en verksamhet och kunskap om kvinnors företagande även för framtida arbete. Programmet genomförs via aktörer som verkar regionalt och lokalt och som står i direktkontakt med företagen. DELPROGRAM 3 Finansiering Delprogrammet om finansiering syftar till att göra finansiering mer tillgänglig för företagarkvinnor. Lån via affärsbanker är vanligast för de flesta, därför föreslås ett utvecklingsprojekt tillsammans med bankerna. Vidare lämnas förslag om smålån samt studier och debatt om finansiering av kvinnors småföretagande. Ett tävlingskoncept för att finansiera tjänsteinnovationer presenteras också. DELPROGRAM 4 Regelverk Det fjärde delprogrammet bidrar till att minska regelverkens hämmande effekt på kvinnors företagande. Det ska skapa kunskap om vilka administrativa kostnader som är knutna till branscher där många företagarkvinnor verkar och arbeta för att de utpekade regelverken förbättras. Delprogrammet ska också föreslå förbättringar av regler som på olika sätt slår särskilt hårt mot kvinnor. Ytterligare områden att undersöka är exempelvis regler inom vård och omsorg. DELPROGRAM 5 Attityder och förebilder Attityder och förebilder är ett delprogram som arbetar för att synliggöra kvinnors företagande och dess betydelse för tillväxt. Företagarkvinnor är en heterogen grupp. Genom att lyfta fram förebilder av företagarkvinnor i olika åldrar, inom olika branscher, med olika bakgrund och utbildningsnivå och kvinnor som verkar både nationellt, regionalt och lokalt, visar vi på möjligheterna i företagandet. 8

11 DELPROGRAM 6 Analys och forskning Delprogrammet Analys och forskning syftar till att öka förståelsen för och kunskapen om kvinnors företagande. Satsningen på forskning görs genom att öka och bredda möjligheterna för forskare att söka finansiering för studier relaterade till kvinnors företagande. 9

12 10

13 1 Bakgrund och uppdrag Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Proportionerna mellan andelen kvinnor och andelen män som driver företag är däremot lika i de flesta av dessa länder. Cirka 25 procent av företagarna är kvinnor. Det finns därmed en stor potential för ökat företagande bland kvinnor. Fler kvinnor som driver företag skulle innebära att fler affärsidéer tillvaratas och att Sveriges möjligheter till ekonomisk utveckling stärks. Utöver generella satsningar för att främja nyföretagande, främja tillväxt inom befintliga företag samt att verka för ett positivt företagsklimat, satsar regeringen på ett treårigt program för att främja kvinnors företagande. År 2007 har 100 miljoner kronor avsatts för detta program. Nutek har fått i uppdrag av regeringen att utforma ett förslag till ett treårigt program för att främja kvinnors företagande (N2002/11216/ NL). I uppdraget till Nutek framhåller Näringsdepartementet att det i regeringsförklaringen 2006 fastslås att fler svenskar ska ges möjligheter att förverkliga sina drömmar och ambitioner genom att starta och driva företag. Entreprenörskap och företagande är avgörande för att öka sysselsättningen, för att lägga grunden till utvecklingskraft i hela Sverige och för att stärka Sveriges ställning i världen. Programförslaget som här redovisas har tagits fram i dialog med aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Det bygger på erfarenheter av tidigare satsningar samtidigt som det innehåller flera nya initiativ. Programförslaget inleds med en beskrivning av området kvinnors företagande. Därefter presenteras det föreslagna programmet för åren Slutligen anges föreslagna riktlinjer för kommunikation, uppföljning och utvärdering samt ekonomi. 11

14 12

15 2 Kvinnors företagande en beskrivning av området Denna beskrivning av området kvinnors företagande inkluderar en kort presentation av fakta samt referenser till forskning som problematiserar företagandets manliga prägel. Två områden som många gånger pekas ut som problematiska för kvinnor som vill starta och driva företag är finansiering och regelsystem. Därför berörs även båda dessa områden i beskrivningen samt Nuteks tidigare insatser för att främja kvinnors företagande. Slutligen dras lärdomar både från praktik och teori. En utgångspunkt för att främja kvinnors företagande är att kvinnor är underrepresenterade bland såväl företagare totalt som nyföretagare. Cirka 25 procent av företagarna är kvinnor. Attitydundersökningar visar dessutom att unga kvinnor är mindre intresserade av att bli företagare än unga män. Skillnaderna mellan kvinnor och män är dock större då vi ser på könsfördelningen bland företagare totalt sett än då vi ser till könsfördelningen inom nyföretagandet och bland andelen unga som är positiva till företagande. Detta tyder på en utveckling mot en jämnare könsfördelning i företagandet. Andelen företagare bland sysselsatta är lägre bland kvinnor än bland män. Siffror från SCB:s arbetskraftsundersökningar visar att andelen företagare totalt sett är 10 procent och att andelen företagare bland kvinnor och män är 5 respektive 14 procent. Tabell 1 Antal och andel företagare av samtliga sysselsatta Antal företagare (1 000-tal) Andel företagare Män Företagare % Sysselsatta totalt Kvinnor Företagare 107 5% Sysselsatta totalt Totalt Företagare % Sysselsatta totalt Källa: SCB (AKU) Även bland nyföretagare är kvinnor underrepresenterade. I 2005 års nyetableringsundersökning (ITPS) framkom att 34 procent av samtliga nyföretagare var kvinnor. Andelen nyföretagare som är kvinnor har 13

16 dock ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden vilket tyder på att skillnaderna är på väg att minska. En sådan förväntad utveckling får också stöd då vi ser på ungas attityder till företagande. Här är skillnaderna mellan kvinnor och män än mindre, även om det fortfarande är så att unga män i större utsträckning än unga kvinnor är intresserade av att bli företagare. I Nuteks Entreprenörskapsbarometer 2006 studeras inställning till entreprenörskap och företagande bland unga (18 30 år). I denna undersökning framkom att 67 procent av kvinnorna och 80 procent av männen kan tänka sig att bli företagare. Det är visserligen en tydlig skillnad mellan kvinnor och män, men skillnaden är även här avsevärt mindre än då vi jämför hur det ser ut idag vad gäller könsfördelningen bland befintliga företagare. Det finns även vissa skillnader mellan kvinnor och män sett till åldersstrukturen bland småföretagare. Kvinnor som driver företag tenderar att vara yngre än män som är företagare. Den största andelen företagare bland kvinnor, 32 procent, återfinns i ålderskategorin år medan största andelen företagare bland män, 37 procent, återfinns i kategorin år. Vi finner också att var fjärde företagande kvinna är 40 år eller yngre medan motsvarande andel bland män är var femte. 1 Traditionellt har småföretagare haft en ganska låg utbildningsnivå. Men i takt med den allmänna höjningen av befolkningens utbildningsnivå har detta förändrats. 82 procent av företagarna hade eftergymnasial utbildning 2005 jämfört med 61 procent Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning har ökat från 34 procent 1996 till 48 procent Bland män som är företagare har andelen med eftergymnasial utbildning ökat från 27 procent 1996 till 34 procent Ser vi till hur företag fördelar sig på olika storleksklasser kan vi konstatera att de allra flesta företag är små. Drygt nio av tio företag sysselsätter färre än tio personer. Denna kraftiga dominans av solo- eller mikroföretag gäller både kvinnor och män, men den genomsnittliga företagsstorleken tenderar vara något mindre bland kvinnor. Andelen soloföretag är 50 procent bland kvinnor och 41 procent bland män och 7 procent av de företag som leds av män har 10 eller fler sysselsatta jämfört med 4 procent bland de företag som leds av kvinnor. 3 Det svenska företagandet är lika könssegregerat som arbetsmarknaden i stort. Kvinnor och män tenderar att vara sysselsatta i olika branscher, även om kvinnor finns i alla branscher. Kvinnor återfinns i stor utsträckning inom handel, hälso- och sjukvård samt inom kultur och personlig 1 Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet

17 service medan män oftare än kvinnor är verksamma inom branscherna bygg och tillverkning. De allmänna könsskillnaderna i yrkesval och verksamhetsområden återspeglas därmed också i företagandet. Den vanligaste branschen bland kvinnor är handel (26 procent), tätt följd av uthyrning och företagstjänster och renhållning, rekreation, kultur, sport och annan service (båda 23 procent). Handel och företagstjänster är de vanligaste branscherna även bland manliga företagsledare (23 respektive 25 procent), medan renhållning, rekreation, sport och annan service hör till de minsta branscherna bland männen (4 procent). Kvinnor är också överrepresenterade i hälso- och sjukvård (9 procent av småföretagen ledda av kvinnor men bara 3 procent av män) medan småföretag ledda av män är överrepresenterade i bygg, tillverkning och transport och kommunikation (sammanlagt 39 procent av småföretagen ledda av män men bara 11 procent av kvinnor). Tabell 2 Bransch Småföretag fördelade branschvis Företagsledare kvinna Företagsledare man Samtliga småföretag Tillverkning 6% 11% 10% Bygg 2% 19% 15% Handel 25% 23% 24% Hotell och restaurang 7% 5% 5% Transport och kommunikation 3% 9% 8% Uthyrning och företagstjänster 23% 25% 24% Utbildning 2% 1% 2% Hälso- och sjukvård, sociala tjänster och veterinärverksamhet 9% 3% 4% Renhållning, rekreation, kultur, sport och annan service 23% 4% 8% Samtliga småföretag 100% 100% 100% Källa: Nutek och SCB Företagens villkor och verklighet" 2005 Vissa av de verksamhetsområden där kvinnor är överrepresenterade kännetecknas allmänt sett av en låg företagaraktivitet. Detta gäller exempelvis många verksamhetsområden inom vård- och omsorgssektorn. Här är företagaraktiviteten dock relativt låg bland både kvinnor och män. Att många kvinnor är sysselsatta inom sådana sektorer kan därmed vara ett skäl till den stora könsskillnaden i andelen företagare totalt sett. 15

18 Både kvinnor och män är över lag nöjda med företagets lönsamhet, även om kvinnor är nöjda i något högre utsträckning än män (65 respektive 62 procent). I motsvarande mån är det något vanligare att manliga företagsledare i småföretag anser att lönsamheten är dålig (34 procent att jämföra med 30 procent av kvinnorna). Tabell 3 Vad anser du om företagets lönsamhet för närvarande? Dålig eller mycket dålig God eller mycket god Ingen uppfattning Företagsledare kvinna 30% 66% 4% Företagsledare man 34% 62% 4% Samtliga småföretag 33% 63% 4% Källa: Nutek och SCB Företagens villkor och verklighet" 2005 När det gäller tillväxtvilja finns ingen skillnad mellan kvinnor och män. De allra flesta, ungefär tre av fyra, skulle vilja låta företaget växa om det fanns möjlighet. Andelen som inte vill växa är lika stor bland kvinnor och män. En liten könsskillnad finns då vi ser på andelarna som vill låta företaget växa men utan att öka antalet anställda. Andelen är något högre bland kvinnor än bland män, 29 jämfört med 27 procent. 4 Företagande är inte könsneutralt varken som begrepp eller i praktiken Kvinnor och män är företagsamma och de företagsamma uttrycken tar sig många olika former både bland kvinnor och män. Däremot är begreppet företagande inte könsneutralt. 6 Det associeras till maskulina normer och en manlig värld. Det är även avgränsat till en specifik typ av företagsamhet det vi normalt associerar till som företag och näringsliv. 7 4 Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet Johannisson och Lindmark 1996, Företag, företagare, Företagsamhet, Lund: Studentlitteratur. Pengarna eller livet. Perspektiv på kvinnors företagande, NUTEK: B 1995:3. Holmquist och Sundin (red) 2002, Företagerskan, Stockholm: SNS Förlag 6 Ahl, H 2002, The making of the Female Entrepreneur, Jönköping: Jönköpings International Business School. Pettersson. K 2002, Företagande män och osynliggjorda kvinnor, Uppsala: Uppsala university. Wigren, C 2003, The Spirit of Gnosjö. The Grand Narrative and Beyond, Jönköping International Business School. 7 Gawell, M 2006, Activist Entrepreneurship. Attac'ing Norms and Articulating Disclosive Stories, Stockholm University School of Business. Berglund, K 2007, Jakten på entreprenörer: om öppningar och låsningar i entreprenörskapsdiskursen, Mälardalens högskola. 16

19 Före 1980-talet uppmärksammades knappast kvinnor i studier av företagande. 8 Statistiken om företagande var inte heller uppdelad på kön. 9 Idag finns den uppdelningen även om problem återstår med till exempel uppdelning efter kön i företag som involverar flera familjemedlemmar. Under 1980-talet växte förståelsen fram att kvinnor som ville starta och driva företag upplevde att de inte fick den hjälp de önskade, hade sämre villkor och i vissa fall till och med motarbetades av etablerade strukturer. 10 Behovet av kunskap om kvinnors specifika villkor och verklighet som företagare ökade. Lika väl växte behovet av att utveckla metoder och verktyg som passade för kvinnor. Detta var grunden till att man i början av 1990-talet initierade ett särskilt program för att främja kvinnors företagande med fokus på kunskap, information och affärsrådgivning (se nedan Nuteks tidigare arbete ). Å ena sidan ser kvinnors företagande ut ungefär som männens. Å andra sidan finns vissa skillnader vad gäller till exempel verksamheters branschtillhörighet och företagsstorlek. Det finns också studier som tyder på vissa skillnader i språkbruk och uttryckssätt. I boken Företagerskan synliggörs den manliga prägeln till exempel genom att författarna konsekvent använder begreppet Företagerskan istället för företagaren i en rad olika fallbeskrivningar. 11 Finansiering Finansieringsfrågor lyfts fram som ett särskilt viktigt område vad gäller kvinnors företagande inom forskning såväl som av praktiker. Därför har Nutek i samband med uppdraget gjort en genomgång av studier som behandlar skillnader i finansieringssituationen mellan kvinnor och män. 12 Även om skillnaderna många gånger inte är särskilt stora så finner man i de flesta studier att det finns könsskillnader och att kvinnor tycks ha svårare att finansiera sina verksamheter. 13 Detta problem är inte specifikt för Sverige utan återfinns i de flesta andra länder. En del av studierna diskuterar och analyserar också orsaker till skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgången till företagsfinansiering. I vår genomgång har vi även inkluderat undersökningar där finansie- 8 Holmquist och Sundin (red) 2002, Företagerskan, Stockholm: SNS Förlag. 9 Statistiken delades upp på kön år Pengarna och livet. Perspektiv på kvinnors företagande, Nutek 1995:3. Affärsrådgivare för kvinnor, Nutek R 1996:55. Affärsrådgivare för kvinnor. Utvärdering del 1 och 2, Nutek 1998:4/5. 11 Holmquist och Sundin (red) 2002, Företagerskan, Stockholm: SNS Förlag. 12 Finansieringssituationen för kvinnor som är företagare, Nutek info Detta har visat sig i studier av finansiering till såväl företagsstart, utveckling av verksamheten som tillgången till riskkapital. 17

20 ringsaktörer och företagsfrämjare intervjuats om skillnader och orsaker till skillnader i kvinnors och mäns finansieringssituation. Sammantaget kan vi konstatera att det sällan handlar om direkt diskriminering baserat på individuella egenskaper hos den som söker finansiering utan mer om strukturella skillnader och olikheter i till exempel verksamhetsinriktning och efterfrågan på finansiering. Följande huvudorsaker som förklarar skillnader mellan kvinnor och mäns tillgång till företagsfinansiering har identifierats: Branschskillnader: En vanlig förklaring till könsskillnader i finansieringssituationen är att kvinnor och män tenderar att verka i olika branscher och att de branscher där kvinnor ofta finns bedöms vara mindre lukrativa från finansiärernas utgångspunkter. Man avser då främst småskaliga verksamheter inom tjänstesektorn, t ex inom personlig service och/eller inom handeln. Efterfrågan på små lån: Kvinnors företag är i genomsnitt mindre än männens liksom de lån som kvinnor efterfrågar. Finansiärer bedömer ofta att små lån är mindre lönsamma för dem att teckna. Hanteringskostnaden är ungefär lika stor för ett litet som för ett stort lån medan finansiären tjänar mer på stora lån. Denna affärsmässiga och rationella bedömning leder då till att kvinnor missgynnas i större utsträckning än män. Manliga normer styr: Kvinnor kan ha okonventionella idéer och handlingsmönster i sitt företagande jämfört med män. De finansiella aktörerna, i sin tur, har kanske inte nödvändig kunskap/erfarenhet för att kunna bedöma kvinnors affärsidéer. Utgångspunkten är här att män och de verksamheter som män representerar utgör normen. Betydelsen av rätt kontaktnät: I vissa studier pekar man på att kvinnor har annorlunda kontaktnät än män och att detta kan påverka finansieringsmöjligheterna. Kontaktnätens betydelse har särskilt lyfts fram i de studier som studerat skillnader i tillgång till riskkapital. Olika risköverväganden: Kvinnor kombinerar ofta företagande med ett stort ansvar för hem och familj. Detta dubbla ansvar kan leda till ett annat sätt att se på risker och stora lån relaterade till företagandet. Huvudansvaret för familjen kan också missgynna kvinnor i finansiärernas ögon. Mindre säkerheter: Kvinnor har generellt sett lägre löner och mindre förmögenheter än män vilket innebär att kvinnor oftare har mindre eget kapital att använda vid företagsstart eller som säkerhet för lån. 18

21 Värderingar: I en av studierna tar man upp en förklaringsfaktor som innebär att kvinnor till följd av rådande värderingar eller normer ofta saknar självsäkerhet i kontakter med myndigheter och finansiärer, och därmed kan få svårare att övertygande redogöra för sina affärsidéer. Detta kan också göra att finansiärerna har en uppfattning om kvinnor som mindre kapabla företagare än män. De förslag till lösningar på kvinnors finansieringsproblem som förordas i studierna, och de insatser som redan finns i Sverige och internationellt, omfattar oftast marknadskompletterande finansieringslösningar, som motsvarar de finansieringsbehov kvinnor har. Dessa kan vara direkt riktade till kvinnor, som exempelvis det kvinnolån som ALMI tidigare hade i sin låneportfölj, eller mer generellt utformat men med en inriktning som passar kvinnor. Till exempel så förordas möjligheter till mikrokrediter, att kraven på säkerheter ses över samt att på olika sätt öka kunskapen om kvinnors företagande hos de finansiella aktörerna. Regelverk Regler upplevs ofta som problematiska av både kvinnor och män, som vill starta och/eller utveckla sitt företagande. Regler anses betungande och krångligt i sig. Men hindret kan också vara en enskild regels utformning, den totala regelmassan, hur reglerna tolkas och tillämpas, handläggningstider, avsaknad av samarbete mellan myndigheter, eller brist på kunskap. Det finns regler som gäller alla, regler som gäller för olika företagsformer eller olika branscher, regler som direkt eller indirekt får olika effekter för kvinnor och män. Det är därför viktigt att se på regler ur ett genus-, bransch- och storleksperspektiv. Kvinnor är ofta företagare till exempel inom vård och omsorg och andra branscher som helt eller delvis finansieras med offentliga medel. För de företag som säljer sina tjänster till offentliga aktörer har regelverken som omgärdar offentliga upphandlingar, och det sätt som upphandlingar genomförs i praktiken, en avgörande betydelse för dessa företags möjligheter att bedriva sin verksamhet. När det gäller regelverk som påverkar företagarkvinnor är det viktigt att se hur, varför och på vilket sätt de är ett problem för att kunna avgöra vad som är möjligt att åtgärda. Det kan röra sig om att vissa regelverk slår olika ur ett könsperspektiv. Regelområden som kan behöva ses över är socialförsäkringsregler, regler för särskilda branscher där det är vanligt att kvinnor startar företag och/eller regler kring deltagande i olika program. Både direkta och indirekta aspekter bör beaktas. 19

22 Nuteks tidigare arbete Nutek har sedan år 1993 haft i uppdrag att arbeta med att främja kvinnors företagande. 14 Syftet med insatserna har varit att nå fler kvinnor och även grupper av kvinnor som normalt sett inte deltar i närings- och regionalpolitiska program. Därför har uppdragen varit att främja kvinnors företagande främst utifrån kvinnors liv, situation och önskemål. Medlen har använts till kompetensutvecklings- och företagsutvecklingsprojekt av olika slag. Satsningen omfattade stöd till och arbete med affärsrådgivare för kvinnor i 62 kommuner i de dåvarande regionalpolitiska stödområdena 1 och 2, det vill säga norra Sverige exklusive kuststräckan. De flesta av kommunerna fortsatte med detta arbete i 5 6 år. Efter projekttidens slut övergick verksamheten i några kommuner till att bli lokala resurscentra för kvinnor. År 1997 fick Nutek i uppdrag att även erbjuda delfinansiering för affärsrådgivare för kvinnor i vissa utvalda kommuner i Sverige (främst dåvarande målområde 2 och 5b). Dessa erbjudanden avsåg från början två år men förlängdes sedan till fyra år. Sedan 1998 har Nutek även haft i uppdrag att fördela medel till resurscentra för kvinnor. 15 Det övergripande syftet med stödet till resurscentra för kvinnor är att de ska bidra till en hållbar tillväxt där såväl sociala, ekonomiska som miljömässiga dimensioner beaktas. Resurscentra för kvinnor ska förbättra kvinnors villkor och förutsättningar i de regionala tillväxtprogrammen RTP och inom de regionala utvecklingsprogrammen RUP. I dagsläget har 75 procent av projekten som beviljas medel via resurscentra inriktning på entreprenörskap. Inom ramen för Nuteks program för kvinnors företagande fortsatte affärsrådgivningsprojektet med ALMI och NyföretagarCentrum som huvudsakliga bidragsmottagare. Under programmets tid nåddes cirka kvinnor. Projekten syftade till att långsiktigt arbeta för att fler kvinnor startar och driver företag. Vidare var tanken att kunskaper om kvinnors företagande ska integreras i rådgivarorganisationernas ordinarie verksamhet. Målgrupp för satsningen har således varit både presumtiva företagare, kvinnor som driver företag samt rådgivare. 14 De första uppdragen sträckte sig över åren , , Satsningen har som mest disponerat 12 miljoner kronor under ett budgetår men beloppet har vanligtvis omfattat omkring 6 miljoner kronor per år. Under åren 2005 och 2006 har finansiella och personella resurser minskat och insatserna fokuserats på projektstöd till affärsrådgivning samt viss materialframtagning. 15 Dessa centra har allt mer kommit att arbeta med entreprenörskap. Medlen för resurscentra har stigit från 16 miljoner kronor till att för år 2007 uppgå till 36 miljoner kronor. Som mest avsattes 51 miljoner kronor

23 Arbetet med att främja kvinnors företagande har även medfört insatser för att göra kvinnors företagande synligt. För att utveckla underlag för informationssatsningarna har satsningar på statistikutveckling gjorts. I arbetet har också förmedlats kunskap och information till, samt arrangerat erfarenhetsutbyte mellan, affärsrådgivare för kvinnor, resurscentra för kvinnor, jämställdhetsexperter, samt projektledare i programmets projekt. Nutek har också medverkat i framtagandet av två högskolekurser med fokus på arbetet som rådgivare samt framtagandet av olika skrifter. 16 Därutöver har Nutek medfinansierat forskningsprogrammet FEM (Female Entrepreneurship & Management) samt medverkat i internationella nätverk och projekt (WES, ProWoman, Women toward leadership in business and agriculture). Erfarenheter och lärdomar från tidigare arbete inom området De utvärderingar som gjorts av insatserna har visat att de kvinnor som deltagit är mycket nöjda. 17 År 2005 gjorde utvärderingsföretaget FBA bedömningen att målet med 80 procents kundnöjdhet uppnåtts. Företagarna som tagit del av insatserna lyfter fram att dessa bidragit till att de har fått nya perspektiv, kunskaper och infallsvinklar. De har fått tillgång till nya nätverk och upplever sig stärkta i sin roll som företagare. Dessutom har insatserna bidragit till att utveckla nya kunskaper om de branscher där kvinnor driver företag samt de styrkor och svagheter som i viss mån kan sägas känneteckna kvinnors företagande. Affärsrådgivarorganisationerna har upplevt en ökad efterfrågan från kvinnor som vill starta och driva företag. Det har också uppstått en ökad efterfrågan från en bredare grupp av företagare på de metoder och kunskaper som utvecklats i olika projekt. Utvärderingarna trycker på vikten av att målgruppen definieras på olika sätt för olika insatser. Målgruppen kvinnor består i detta fall både av nyföretagare, soloföretagare och tillväxtföretagare. Det är därför av vikt att definiera vilka man vill nå och vilket stöd man vill ge dem. I utvärderingarna framhålls vikten av uthållighet i arbetet. Trots insatser konstaterades det år 2005 att man bara nått en bit på vägen med att integrera affärsrådgivning för kvinnor i den ordinarie verksamheten inom rådgivarorganisationerna och i arbetet med de regionala tillväxtprogrammen (RTP). Kvinnors företagande en kort sammanfattning Det finns många likheter mellan kvinnors och mäns företagande. De stora variationerna är snarare mellan olika branscher eller olika storleksklasser 16 Se 17 Se Nutek R 1996:55, R 1998:4/5, R 2001:1, R 2001:3 och R 2005:23 21