F Ö R O R D MÅL OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER SEDAN FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING...

Transkript

1

2 Innehållsförteckning F Ö R O R D MÅL OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER SEDAN FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING... 5 Mål Mål Mål FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Personella Ekonomiska Ledning och kvalitetsarbete Materiella ARBETET I VERKSAMHETEN UTVECKLA VERKSAMHETEN GENOM AKTIONSFORSKNING BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD BARN MED FUNKTIONSHINDER JÄMSTÄLLDHET RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL DE NATIONELLA MÅLEN NORMER OCH VÄRDEN UTVECKLING OCH LÄRANDE BARNS INFLYTANDE I FÖRSKOLAN LÄGGS GRUNDEN FÖR ATT BARN SKA FÖRSTÅ VAD DEMOKRATI ÄR. BARNENS SOCIALA UTVECKLING FÖRUTSÄTTER ATT DE ALLTEFTER FÖRMÅGA FÅR TA ANSVAR FÖR SINA HANDLINGAR OCH FÖR MILJÖN I FÖRSKOLAN FÖRSKOLA OCH HEM SAMVERKAN MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING MÅL 2 ATTRAKTIV KOMMUN MED HÖG LIVSKVALITET MÅL 3 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SAMMANFATTANDE ANALYS OCH BEDÖMNING AV VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE PRIORITERADE MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 2011/

3 F ö r o r d Mussebergs förskola i Bockara har en varierande verksamhet för barn som är 1 5 år gamla. Vi använder det som är bygdens starka sidor, närheten till naturen, skolans gymnastiksal och vår gård som inbjuder till lek och utmaningar. Alla medarbetare ser till varje barns bästa och det innebär att alla delar på det pedagogiska arbetet med barnen. Vi samverkar med förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan. Detta gör att våra barn får utmaningar och en naturlig övergång till skolan. Allt arbete med barnen utgår från läroplanen, verksamhetsmålen och den lokala arbetsplanen. Vår förskola erbjuder en röd tråd under hela barnets förskoletid. Arbetslaget har stor pedagogisk frihet att forma verksamheten utifrån styrdokument, barns tankar, behov och intressen. Vi ser hela dagen som lärande, alla situationer både inne och ute är lika viktiga. På våra samlingar använder vi oss av mycket rekvisita för att fånga barnens intresse. Utifrån barnens behov och intresse har vi skapa rum i rummen för olika sorters lek. Vi ger barnen möjlighet att lära genom olika sinnen och upplevelser. Värdegrundsarbetet går som en röd tråd genom hela vårt arbete. Vi är en del av Döderhults skolområde med visionen: Vi utbildar morgondagens världsmedborgare! Hela världen ligger öppen för elever från vårt skolområde! Varje dag är en viktig dag som kommer att sätta spår. Beslut och Ansvarig för kvalitetsredovisningen Kvalitetsarbetet pågår året om. Utifrån målen i styrdokumenten planerar, genomför, reflekterar, följer upp, utvärderar, analyserar och förbättrar vi vår verksamhet. Genom att sätta ord på och tydliggöra processen mellan mål och resultat har vi förutsättningar att ständigt utvecklas och förbättras. Vi håller i och bygger vidare på allt som är bra och tänker långsiktigt. Självvärdering handlar om den interna utvärderingen som görs av de professionella. Vi formulerar vad som är god kvalitet och framför allt hur vi når dit. När medarbetare ägnar sig åt strukturerad och systematisk reflektion skapas en professionell utvärdering som utvecklar både verksamheten och yrkesrollen. Barn och föräldrar är delaktiga i kvalitetsarbetet genom samtal, föräldramöten, elevråd, enkäter, brukarråd och andra utvärderingar. Föräldrar och barn får respons på de enkäter och intervjufrågor de svarar på. 3

4 Utvärderingsmaterialet, den nya kvalitetsredovisningen för , bygger på arbetslagets egna utvärderingar och åtgärderna till förbättring som finns i förra läsårets kvalitetsredovisning. Förskolechefen har det övergripande ansvaret för kvalitetsredovisningen. Arbetslaget och förskolechefen har skrivit kvalitetsredovisningen utifrån den dagliga verksamheten, besök, samtal, observationer, utvärderingar och olika möten. När förslaget var klart i juni 2011 redovisades det för medarbetare och föräldrarepresentanter. Efter förslag till förändringar beslutade förskolechefen om kvalitetsredovisningen för Oskarshamn hösten 2011 Förskolechefens namnteckning Maria Andersson Förskolechef Maria Andersson Område Döderhults skolområde Adress Havrevägen Postadress Bockara Telefon Hemsida 4

5 1. MÅL OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER SEDAN FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING I detta kapitel kan Du läsa om vilka förbättringsområden som identifierades och prioriterades i föregående läsårs kvalitetsredovisning. Du kan också läsa om hur förskolan under läsåret 10/11 jobbat för att lyfta verksamheten på dessa områden. I kapitlet får Du även svar på i vilken utsträckning åtgärderna lett till ökad måluppfyllelse eller inte. Mål 1 Förskolan skall erbjuda en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dygnsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter skall vägas samman på ett balanserat sätt. (Lpfö 98) Åtgärd - Under året har vi börjat med två läsvilor, för att öka lugn och harmoni i gruppen. - Under hösten har vi bytt ut en läsvila mot massage. - De mindre barnen har fått massage för att bli mer avslappnade vid sovstunden. Resultat Eftersom det var så många barn vid massagen blev det lite rörigt, vi beslutade oss för att dela gruppen i två och ha läsvila för de större och massage för de mindre barnen som skulle sova. Analys och bedömning av måluppfyllelse Att vi har två läsvilor har lett till att barnen har blivit mer intresserade av böcker och kan sitta still länge och lyssna på fler sagor. Under våren har vi inte pratat så mycket om kosten men tycker det är bra om att barnen smakar på maten och att de tar någon grönsak eller sallad. Mål 2 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner, (Lpfö 98) Åtgärd - Vi utökar vårt arbete med rim och ramsor enligt Bornholmsmodellen - Vi utökar samarbetet med skolan genom att elever kommer till oss en gång per termin och läser högt för de yngre barnen - Använder boken Före Bornholmsmodellen - Rim och ramsor - Språklekar - Lyssnarlekar och synövningar - Språkpåsar - Saklåda Resultat Barnen har tyckt att det varit roligt med rim och ramsor och de har hittar på egna rim. Saklådan har också varit uupskattad, där de ska para ihop olika föremål och välja bort. 5

6 Analys och bedömning av måluppfyllelse Barnen har fått större intresse för rim och de tycker det är roligt att leka med orden. De använder sig av rimkort och tramsrim Språkförståelsen har ökat, och barnen har blivit duktigare på att kommunicera. Mål 3 Utifrån målen i läroplanen fortsätter vi att utveckla förskolan med hjälp av aktionsforskning (Lpfö 98) Åtgärd - Tillsammans med handledaren blir vi överens om nästa utvecklingsområde - Föräldrar inbjuds till att komma med förslag på utvecklingsområden - Vi kom överrens inom personalen och tillsammans med barnen att vi ska jobba mer med teknik/snickra - Där barnen får bekanta sig med olika material. - Kunna prova olika verktyg - Bekanta sig med olika former - Kunna med hjälp av sin ritning åstadkomma det de har tänkt sig med lite hjälp. Resultat Barnen har först fått göra en ritning vad de har tänkt bygga och sen under samtal med pedagogen kommit överens om vilket material och hur de ska nå det slutliga resultatet. Analys och bedömning av måluppfyllelse Barnen har varit glada när de har fått bygga och väldigt stolta när de har varit färdiga. Eftersom vi har haft en utställning i entrén har de stolt visat upp för föräldrar och andra vad de har skapat. Vi har bedömt att de minsta barnen inte kan nå önskat resultat utan mycket vuxenhjälp. 6

7 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Här redovisas vilka förutsättningar som förskolan haft för att nå sina må under läsåret. 2.1 Personella Personaltäthet Andel Inskrivna barn per Årsarbetare 5(%) Förskollärare Barnskötare ,0 2, ,0 2,9 Analys och bedömning: Vi har en mycket hög personaltäthet per barn. I dags har vi en tillfredställande balans mellan de olika yrkesgrupperna i förskolan. From 2015 kommer vi enligt skollagen behöva större andel förskollärare med förskollärare med lärarlegitimation än vad vi har i dag anställda. Detta betyder att vi fram till dess måste se över organisationen i skolområdet och fördelningen över de förskollärare som har legitimation Personaltäthet med specialpedagogisk utbildning Antal barn per pedagog med specialpedagogisk utbildning , ,5 Analys och bedömning: Vi hade en gemensam specialpedagog i förskolan i Kristdala rektorsområde på 0,50 %. Under delar av 2009 och 2010 var specialpedagogen föräldraledig och vi köpet in tjänsten från andra förskoleområden vid behov. VT 2011 arbetade vår specialpedagog i förskolan i Dödehults skolområde 50 %, from HT 2011 arbetar vår specialpedagogen 100% Kompetensutveckling Verksamhet Kompetensutveckling Förskola Två Inspirationsföreläsningar Karin Alnevik ht Christina Boork Schillgard, Eva Andersson & Sven Persson vt 2011genom Q i Oskarshamn. Arbetslaget Individ Arbetslaget Individ Handledning på planeringsdagar En medarbetare deltog i Förskolebiennalen. Alla medarbetare deltog i en föreläsning angående exekutiva funktioner En medarbetare har varit på studiebesök på träningsskolan Analys och bedömning: En öka kunskap i olika frågor ökar förutsättningarna för förskolan att nå än högre måluppfyllelse. Läsårets kompetensfortbildning har därför påverkat förskolan positivt. 7

8 2.2 Ekonomiska Budget Nettobudget Nettoutfall Analys och bedömning: Kristdala rektorsområde gick in med ett överskott på ca 1,1 miljon. Överskottet har gått till investeringar för arbetslagen samt en förstärkning av tjänster under året. Bokslutet innebar ett överskott på kronor. Budgetuppföljningen har inte varit helt lätt efter uppdelningen i två olika skolområden då rektor inte längre ansvarar för helheten. Den linjära prognosen har under året pendlat mellan ett underskott på kronor och ett överskott på kronor vilket bidrar till att det är svårt att ha full koll på budgeten. 2.3 Ledning och kvalitetsarbete Analys och bedömning: Inför omorganisationen som var klar 1 januari 2011 var under hösten 2010 en biträdande rektor ansvarig för förskolan. I januari 2011 tillträdde biträdande rektor som förskolechef. Förskolechefen har också ansvar för fler förskolor i området. Arbetslaget får stöd av en handledare för Q i Oskarshamns och hon har träffar arbetslagen efter inspirationsföreläsningar för att följa upp dessa och kvalitetsarbetet. Förskolechefen har kommit till förskolan kontinuerlig och deltagit i barngruppen och har varit ett stöd för personalen vid samtal reflektionskvällar, reflektionsdagar, och stängningsdagar. Vi har en resurspedagog 20 % som har deltagit vid veckoplanering, stöttat i vårt förändringsarbete i förskolan. 2.4 Materiella Analys och bedömning: Utemiljön har förbättrats under hösten 2010 efter en incident under våren. Gungorna på gården har bytts ut mot gungor med två ringar. Tillgång till ändamålsenligt pedagogiskt material och pedagogiska miljöer är mycket bra efter att medarbetarna under förra läsåret ägnade mycket tid på att utveckla lekhallen och de andra rummen. Vi har minskat lekmaterial och det har blivit mer åskådligt. Vi byter ut lekmaterial en gång i månaden för att för att förnya och utveckla och ge nya infallsvinklar i leken. Pedagogiskt material och pedagogiska miljöer kallas den tredjepedagogen och har stor betydelse för barns lärandemiljöer. Till hösten kommer den reviderade läroplanen att gälla och detta innebär för personalen att det krävs utmanande miljöer som skapar utmaning och lärande 8

9 3. ARBETET I VERKSAMHETEN Här kan Du läsa om särskilda satsningar som gjorts inom förskolan under läsåret och vilka resutlat satsningarna lett till. Du kan också läsa om hur förskolan uppmärksammat och analyserat situationen för barn som verksamheten behöver göra särskilda insatser för. 3.1 Utveckla verksamheten genom aktionsforskning Tillsammans med en handledare har vi utvecklat ett rum till ett skaparrum där vi också har en snickarhörna. I detta rum är det meningen att barnen ska få känna och prova på olika material. När vi fick snickarbänken användes den först i leken där barnen använde det som tåg, vilket inte var vår tanke från första början och denna lek utvecklades mer och fler lekte den under flera veckor. Under tiden leken pågick införskaffades verktyg och material som vi köpte, fick från skola och föräldrar. 3.5 Jämställdhet Arbetet i förskolan utgår från varje barn intresse och tankar. Förskolan stimulerar barn till olika sorters lek och aktiviteter. Förskolan uppmuntrar både flickor och pojkar att använda allt material som finns på förskolan. Medarbetare tänker på att använda samma språk, mimik, tonfall, kroppsspråk och ögonkontakt när de pratar med barnen, oberoende av deras kön. Under läsåret har vi tagit upp denna fråga vid olika tillfällen och arbetar vidare med vårt förhållningssätt i det arbetet. 3.2 Barn med behov av särskilt stöd Underläsåret har förskolan haft stöd av en elevassistent som möjliggjort för ett barn att fortsätta sin positiva utveckling. Resursteamet har vid behov handlett medarbetare så att förskolan har kunnat erbjuda rika möjligheter till utveckling och lärande. 3.3 Barn med funktionshinder Förskolan arbetar med ett inkluderande förhållningssätt som innebär att de barn som har funktionshinder är tillsammans med alla andra barn utifrån de förutsättningar och behov som barnen har. All personal känner till rutinerna kring barnet och kan avlösa assistenten vid raster. Två vikarier har lärts upp och som kan vikariera för elevassistenten. 9

10 4. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL DE NATIONELLA MÅLEN Här kan Du läsa om i vilken utsträckning förskolan bedömer sig ha strävat mot målen i skollagen 1985:110, Läroplanen (Lpf ö98). 4.1 Normer och värden lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön eller funktionsnedsättning Beskrivning - barnen ska göras uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar - stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra Resultat Barnen visar stor empati för de mindre barnen och barn med funktionshinder. De barn som är större hjälper de mindre i olika vardagssituationer De är intresserade och måna om djur/ insekter eftersom vi ibland träffar på myror och vi har paddor i vår brunn. Analysera Barnen är väldigt måna om de mindre barnen och det barn som har ett funktionshinder, de passar upp på dem genom att hämta saker, sjunga för dem och hjälpa dem i vardagen etc. Bedömning Vi bedömer att barnens intresse för natur, djur och insekter är så stor att vi vill utveckla det mer. 4.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimuleras och utmanar barnets utveckling och lärande. Beskrivning - Barnen ska utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära - Barnen ska utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. - Barnen ska utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andra perspektiv Resultat I samlingen får barnen träna på att vänta på sin tur, återberätta händelser de har varit med om och komma med önskemål om aktiviteter de vill delta i. I samlingen leker vi mycket med ord och med siffror. Både i samling och i leken tränar vi på att barnen ska lyssna och förstå andra barns perspektiv genom att kunna dela med sig. Vi har fått mer struktur i verksamheten och därmed en tryggare barngrupp Analys Eftersom vi delar barnen i olika/mindre grupper så har det blivit lugnare. Pedagogerna är ständigt närvarande i barnens lek eller bredvid. Bedömning Vi behöver fortsätta utveckla, så barnen får ännu större förståelse för varandra 10

11 och att vi får en ännu tryggare arbetsmiljö för barnen och de vuxna. 4.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barn ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan. Beskrivning -barnen. ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation -barnen. ska utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Vi respekterar barnens uppfattningar och åsikter. Resultat Vi tycker att de som är lite tystare vågar säga ifrån och berätta i gruppen om deras erfarenheter. Analys De som är mest högljudda gör ofta sin stämma hörd. De tystlåtna får stå tillbaka lite. Bedömning Vi bedömer att vi lyfter fram de lite tystare i leken och i samlingarna. Barnen deltar i vardagsrutiner så som att räkna barnen tillsammans och när de är veckans värd hjälps de åt duka och berätta för sina kompisar vad det är för mat och vem som får gå till matbordet, där barnen har sina bestämda platser/namnskyltar. 4.4 Förskola och hem Vårdnadshavaren har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar fö att varje barn ska kunna utveckla rikt och mångsidigt. Beskrivning -barnen. tillsammans med sina föräldrar ska få en god instruktion i förskolan vårdnadshavare ska genom utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande kunna vara delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Resultat Genom daglig kontakt, föräldrar möte, enkäter och föräldrar samtal varje termin kan föräldrar ge sina sinpunkter på verksamheten. Vi är flexibla för extra frågeställningar och föräldrar samtal. Analys Vi bedömer att när det uppstår frågeställningar och missnöje har vi försökt att lösa det omgående tillsammans med föräldrarna och vi har möjlighet att ta hjälp av förskolechefen Bedömning Vi bedömer att föräldrar har uppskattat att vi har varit lyhörda och behjälpliga och försökt att lösa de frågeställningar som har uppstått. 4.5 Samverkan Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. 11

12 Beskrivning Samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Barnen har varit med förskoleklassen i skolan en gång i veckan och deltagit i gymnastiken två gånger i veckan. Analys Samarbetet med skolan har upplevts positivt både från barn och föräldrar. Bedömning Vi bedömer att det är bra med det samarbetet med skolan och det blir en mer naturlig och trygg övergång för barnen och vill fortsätta det samarbetet. 5. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL DE KOMMUNALA MÅLEN Här kan Du läsa om i vilken utsträckning förskolan bedömer sig ha uppnått målen i den kommunala skolplanen, beslutad av Barn och utbildningsnämnden i Oskarshamns kommun. Bedömningsvokabulären som används är desamma som Skolverket använt sig av i sina inspektionsrapporter. Mycket god, God, Mindre god, Ej godtagbar måluppfyllelse. Mål 1 God ekonomisk hushållning Ekonomi i balans Detta mål innebär att varje verksamhet och varje skolområde skall hålla sin budget. För att detta skall lyckas är förskolechefer och rektorer noga med att informera om det ekonomiska läget och följa upp eventuella avvikelser bestod skolområdet av tre olika områden, Rödsle barnomsorgsområde, halva Kristdala rektorsområde och Rödsle rektorsområde. Vid bokslutet 2010 redovisades varje område för sig. Två av områdena gick mer ett överskott på totalt kronor. Nämnden beslutade att detta skulle användas till 2011 års besparing och det resulterade i att skolområdet istället gick med ett underskott på totalt kronor. Att spara in detta, samtidigt som elevpengen inte ökar, är tungt. Inför hösten 2011, då elevantalet sjunker något, har ett antal åtgärder vidtagits och vi tror på en budget i balans. Detta kan dock ändras om vi inte får överskrida investeringskostnaderna då vi tvingas att köpa nya telefoner och brandlarm till en kostnad på ca kronor. 12

13 Mål 2 Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare Målet innebär att våra föräldramöten är så attraktiva att minst 80 % av barnens föräldrar väljer att komma på möten. Hösten 2010 hade vi 81,25% av barnens föräldrar. Detta innebär föräldrarna är intresserade av vad som händer på förskolan God kommunal service Detta innebär att meritvärdena på elevernas slutbetyg ska ligga på riksgenomsnittet senast Vi bidrar till detta genom utmaningar som leder till utveckling och lärande. Mål 3 Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Under en treårs period skall varje medarbetare gå bredvid en annan medarbetar för att lära av varandra. Under detta läsår har ingen av medarbetarna gått bredvid i en annan verksamhet. Dialogen gällande målet har under vårterminen kommunicerats på arbetplatsträffar. Detta innebär att vi till nästa läsår lyfter målet vid varje medarbetarsamtal och där efter är förskolechefen behjälplig med lösningar för att nå måluppfyllelse. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Var tredje år mäts detta genom en enkät där kommunen tar reda på om medarbetarna känner till kommunens fyra övergripande mål. Den första mätningen är inte gjord än. 6. UPPRÄTTANDE AV LIKABEHANDLINGSPLAN/ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Här kan Du läsa om hur förskolan jobbat för att motverka kränkande behandling av barn. Nedan kan Du ta del av hur föregående läsårs planerade åtgärder genomförts och vad de lett till. Du ta också del av den översikt med åtgärder som enheten planerar att genomföra under kommande läsår för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Åtgärder läsåret 09/10 - Vi använder oss av massage och vila varje dag för att skapa lugn och harmoni. - Vi har daglig kontakt med föräldrar - Vi lyssnar på varje barn och skuldbelägger inte någon - Vi stöttar barn som har det jobbigt - De små barnen kramar varandra när det har hänt en konflikt - Vi hjälper barn att lösa konflikter som uppstår Resultat av åtgärderna Den dagliga kontakten med föräldrarna är viktig, att föräldrarna inte bara lämnar in barnen utan att vi vill ha ögonkontakt så de ser att vi är här och tar emot. Vid den stora vilan var det ganska många barn och det blev rörigt och stimmigt och det var svårt att läsa saga och att ha massage. Vi upplever att med närvarande pedagoger och 13

14 förändringar i den pedagogiska miljön har barngruppen har blivit lugnare. Eftersom vi delar barnen i fler grupper nu så är det mer lugn och harmoni vid läsvilan och barnen har blivit mer intresserade av böcker. Barnen får utmaningar genom att lekmaterialet byts ut. Analys och bedömning Det har tagit tid, men vi märker att vi är på rätt väg. Utifrån åtgärderna så har vi kommit fram till att vi måste dela på barnen i flera grupper. Vi ska fortsätta att byta ut lekmaterial eftersom vi har märkt att det är en utmaning och barnen leker bättre med varandra. Vi ska fortsätta att dela barnen vid vila när det är många barn. Eftersom vi märk att barnen lättare att komma till ro när de är mindre grupper. Åtgärder läsåret 10/11 - Vi delar grupperna vid vila för att skapa lugn och harmoni vid läsvilan - Vi har daglig kontakt med föräldrar - Lyhörda för föräldrars synpunkter - Närvarande pedagoger - Förändringar i den pedagogiska miljön/utbyte av lekmaterial - Vi kommer att till nästa läsår ta fram en grundstomme gällande likabehandlingsplan/årligplan mot kränkande behandling som gäller i hela Döderhults skolområde. Varje enhet kommer därefter att skriva in sina egna mål och metoder. Vi kommer även under hela året i olika sammanhang tillsammans reflektera utifrån innehållet i dokumentet för att göra det levandegöra det. Dessa insatser kommer att leda till att vuxna och barn i verksamheten har kunskap om innehållet och efterlever de 14

15 7. UPPFÖLJNING AV KULTURPLANEN I detta kapitel kan Du läsa om hur förskolan jobbat för att uppfylla målen i den kommunala kulturplanen som beslutades av Barn och utbildningsnämnden i Oskarshamns kommun under våren Planens övergripande mål är att alla barn och unga i Oskarsshamns kommuns förskolor och grundskolor ska ha likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser och möjligheter till eget skapande. Kultur och estetik ska vara en integrerad del av lärandet Mål ur kulturplanen - Alla barn skall under sin förskoletid få möjlighet att utforska sin närmiljö - Alla barn erbjuds under sin förskoletid vid flertalet tillfällen besök på sitt lokala bibliotek - Alla förskolor erbjuds att regelbundet låna böcker - Alla barn i förskolan erbjuds under sin förskoletid ett professionellt musikprogram. - Alla barn i förskolan erbjuds under sin förskoletid två professionella teater- eller dansföreställningar. områdesrektor sätter av pengar till resor in till Oskarshamns gör det möjligt för vår förskola att åka på de olika arrangemangen som ordnas. Bedömning Barnen har tyckt att det har varit spännande att få åka buss och sen gå på teater. Böckerna som vi har lånat från bokbussen läses bl.a. när de stora barnen ska vila. Under året har vi regelbundet besökt bokbussen, skogen och lekplatser i samhället. Varje vecka läser vi högt tillsammans med barnen ur böcker som vi lånat på bokbussen. Barnen som är fyra och fem år gamla deltog under hösten i en dansföreställning. Resultat, - Barn som är födda -05 har varit på teatern på vår strand på hösten Barn som är födda -06 har varit på teatern Leoparden som tappade en fläck på hösten Barn som är födda -07 har varit på teatern Nu är vi Gorillor låtsas vi på våren Analys Vi gör bedömningen att vi når målen i kulturplanen under barnens förskoltid. Glesbygdsbidraget som innebär att 15

16 8. SAMMANFATTANDE ANALYS OCH BEDÖMNING AV VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE I detta avsnitt kan Du ta del av förskolechefens analys och bedömning av sambanden mellan förutsättningar, arbetet i verksamheten, resultat och måluppfyllelse. Av analysen framkommer både starka och svaga områden som finns inom enheten. Förskolechefen gör bedömningen att måluppfyllelsen i förskolan är på god väg. Att vi når de resultat vi gör beror till största del medarbetarna hur under läsåret fortsatt att ta ansvar för samarbete, samspel och utvecklat arbetet på förskolan genom att ha påbörjat arbetet med att alltid utgå från styrdokumenten genom att bryta ned dem, koppla det till arbetat i verksamheten och se vikten av att ha ett levande kvalitetsarbete som pågår under hela läsåret. Den reviderade läroplanen, skollagen blir en nystart i processen gällande att sätta ord på vardagen och göra kopplingar till styrdokumenten. 9. PRIORITERADE MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 2011/2012 Utifrån förskolechefens analys och bedömning av måluppfyllelsen i kapitel 8 i kvalitetsredovisningen, beslutar rektor om ett antal konkreta förbättringsåtgärder för kommande läsår. Mål och åtgärder redovisas för respektive verksamhet. Mål Att utveckla verksamhetens pedagogiska miljöer inne och ute för utveckling och lärande. Vara närvarande och medforskande pedagoger i barnens utveckling och lärande. Ha ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna. Åtgärd Fortsätta arbetet med att anpassa förskolan så att den gynnar alla barn i alla åldrar. En sida för de yngre barnen och den andra sidan för de äldre. Nyttja vårt uterum och innerum under fullt ut under dagen. Delta aktivt och med stort engagemang i barnens utveckling och lärande. Fortsätta ha en nära och daglig kontakt med vårdnadshavarna, samt vara lyhörd för deras synpunkter Uppföljning och utvärdering Tid för uppföljning och utvärdering avsätts på den gemensamma planeringen, reflektionskvällar, reflektionsdagar och stängningsdagar. Utvärderingen och uppföljningen utgår alltid från våra styrdokument och ingår i vårt kvalitetsarbete som pågår under hela läsåret. Ansvarig All personal tillsammans samt förskolechefen arbetar för en så hög måluppfyllelse som möjligt. 16

17 Mål som gäller alla förskolor i kommunen: Mål 1 Mål 2 Implementering av den reviderade läroplanen; förskolan tydliggör hur verksamheten arbetar för en högre måluppfyllelse gentemot målen i läroplanen. Q i förskolan; använda organisationen med handledare som kan de redskap som finns i aktionsforskningen för att leda verksamhetens utveckling mot högre måluppfyllelse. Mål 3 Attraktiva föräldramöten; 80 % av eleverna är representerade på verksamhetens föräldramöten. Mål utifrån vårt eget kvalitetsarbete i förskoleområdet Mål 1 Vi tar tillvara på vad som händer i förskolan och skapar lärande miljöer utefter detta. -förskolan arbetar fram metoder gällande pedagogisk dokumentation av verksamheten. - förskolan tydliggör hur verksamheten arbetar för att skapa utmaningar och lärande. 17