Mikael Feldbaum, Michael Kumhof IMF chef vill beskatta de rika En intervju med Michael Kumhof

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mikael Feldbaum, Michael Kumhof IMF chef vill beskatta de rika En intervju med Michael Kumhof"

Transkript

1 Mikael Feldbaum, Michael Kumhof IMF chef vill beskatta de rika En intervju med Michael Kumhof Michael Kumhof är chef för avdelningen som utvecklar IMF:s ekonomiska modeller. Nu har hans forskning lett honom till ett ovanligt ställningstagande: Om världen inte minskar inkomstklyftorna, kommer nästa finanskris som ett brev på posten. Michael Kumhof är IMF ekonomen som just nu uppmärksammas världen över. I november besökte han Stockholm inbjuden av tankesmedjan Global utmaning. IMF:s räddningspaket förknippas ofta med stenhårda krav på omstruktureringar, privatiseringar och liberaliseringar. Men Michael Kumhofs recept för att undvika kriser är ökad jämlikhet. Read also "Increasing social distance between the poorest and the richest diminishes social cohesion, which in turn means more collective problems and fewer resources for solving all our other collective problems." Göran Therborn on why inequality matters. Han anser att grunden för både finanskrisen 2008 och skuldkrisen 2011 är den ökade ojämlikheten, framför allt i USA. För att undvika framtida kriser måste vi se till att majoritetens förhandlingsposition stärks gentemot de allra rikaste i samhället. "Jag slår vad om att ni inte tidigare hört en IMF ekonom säga att lönerna måste höjas. Det är mycket kontroversiellt", sa han vid sitt besök i Sverige i november. Men för en ekonom som själv jobbat i banksektorn och som irriterar sig på ekonomer som inte grundar sina teorier tillräckligt i hur den verkliga världen fungerar, är det inga konstigheter. Michael Kumhof framstår som en ganska vanlig framgångsrik teoretisk ekonom. Efter att ha arbetat som assistant professor på Stanford universitetet arbetar han i dag som chef för den avdelning på IMF som utvecklar ekonomiska modeller. För 25 år sedan lämnade han Tyskland för en internationell karriär, huvudsakligen i USA. Michael Kumhof är försiktig när han uttalar sig i frågor som kan ha politisk laddning. Väl medveten om att han företräder IMF vill han inte kommentera specifika länders utveckling. Inte heller vill han föreslå konkreta åtgärder för att minska ojämlikheten. Det är en uppgift för skatteexperterna, menar han. Men han har en egenskap som han själv beskriver som tysk: en vilja att gå till botten av problemen. Och att bygga sina modeller utifrån hur verkligheten faktiskt ser ut. Kanske är det därför han kommit till en slutsats som går på tvärs med vad IMF förknippats med hittills. För Michael Kumhofs budskap är enkelt. Om vi inte minskar inkomstklyftorna så kommer nästa kris som ett brev på posten. An article from 1/7

2 I artikeln "Inequality, Leverage and Crises", som Michael Kumhof skrev tillsammans med Romain Rancière 2010, konstaterar författarna att utvecklingen som föregått krisen 2008 har stora likheter med tiden som föregick den stora depressionen Det främsta kännetecknet är ökande inkomstklyftor. Klyftorna har lett till en högre skuldsättningsgrad hos hushållen. Länder med stor ojämlikhet är också de länder som har högst skuldkvot, störst finanssektor och dessutom ofta störst underskott i bytesbalansen. Författarna visar hur de rikaste fem procenten av befolkningen lånar ut delar av sitt överflöd till de övriga 95 procenten av befolkningen genom en svällande finanssektor. De rikaste behöver hitta ett sätt att investera sitt överflöd. Och den fattigare majoriteten av befolkningen vill upprätthålla den konsumtion de vant sig vid, men nu i och med den ökande ojämlikheten inte längre har råd med. Ett större utbud av krediter, möter en ökad efterfrågan. Resultatet blir hög skuldsättning och uppbyggnaden av en skuldkris. Det enda sättet att hållbart minska skulderna vore att minska ojämlikheten. Mikael Feldbaum: Beskriv grunderna i din forskning om ojämlikhet och skulder. Michael Kumhof: Det började med att jag besökte ett seminarium om finanskrisen Jag tyckte att man fokuserade för mycket på hur man skulle hantera krisen, men inte på de underliggande orsakerna till den. Det som hänt i USA sedan slutet på 1970 talet är att ojämlikheten mellan de allra rikaste och den stora majoriteten av befolkningen växt väldigt mycket. Det finns stora likheter med vad som skedde före den stora depressionen i USA Skuldsättningen ökade också kraftigt båda perioderna. I stället för att resonera om hur man ska använda inflation för att ta sig ur krisen borde man kunna formalisera grunderna för krisen, tänkte jag. Hittills fanns det två fokus för hur krisen uppstått. IMF:s förra chefekonom Raghuram Rajan menade att politikerna som sett majoritetens inkomster sjunka, i stället för att hantera ojämlikheten valt att göra pengar tillgängliga. Så kunde människor låna för att upprätthålla den konsumtion som de vant sig vid. Det var bekvämare än att göra något åt ojämlikheten. Det andra sättet att se det på var att bankerna lyckats i sina påtryckningar för att få låna ut mer pengar och att liberaliseringen av finansmarknaden lett till de stora lånen. Vad som är nytt med vår modell är att den kombinerar de här två sätten att resonera. Den utgår från att de rikaste fem procenten av befolkningen har ökat sina inkomster så mycket att de inte kan konsumera upp alla pengarna. Du kan An article from 2/7

3 ju bara använda ett begränsat antal Armanikostymer. De rikaste hittar inte heller tillräckligt många företag med tillräckligt hög lönsamhet att investera i. Då återstår att låna ut pengarna med hjälp av banksektorn. Samtidigt har de återstående 95 procenten av befolkningen fått en mindre del av kakan än förut. De måste låna för att kunna upprätthålla den konsumtion som de anser att de borde ha. De tror nämligen fortfarande att de ska få en större del av kakan längre fram och vill jämna ut sin konsumtion. Ett stort utbud av pengar från de rikaste fem procenten och en stor vilja att låna hos resterande 95 procent skapar den stora skuldbörda som vi ser just nu. Höga statsskulder är egentligen samma fenomen. Staten har lånat, inom eller utom landet, för att bekosta de fattigares konsumtion. MF: Ojämlikheten leder alltså till hög skuldsättning, men varför har ojämlikheten ökat? MK: Det har gjorts många försök att förklara varför ojämlikheten uppstått. Vissa anser att politikerna i USA minskat fackets makt. Det är svårt att argumentera emot att det skulle vara så. Vissa tror att det beror på ökad internationell konkurrens, teknikutveckling som gynnat högutbildade, alltför låg ränta, globala handelsobalanser, en avreglerad finansmarknad eller på att kapital flyttat till skatteparadis. Orsaken är inget vi behöver ta ställning till i vår modell. MF: Det är bankerna som förmedlar lånen. Om vi bortser från ojämlikhet som det underliggande problemet, skulle man kunna begränsa bankernas utlåning för att minska skuldsättningen? MK: Att reglera bankerna löser inte våra problem nu. Men till exempel en skatt på utlåning hade kanske kunnat minska skuldsättningen. Men jag vet inte om en skatt på finansiella transaktioner är en bra idé. På 1930 talet efter den stora depressionen funderade man mer på bankernas roll i ekonomin än i dag. Bankerna spelar en viktig roll för fluktuationer i konjunkturer. Om de vill ta risk så skapas pengar i systemet. Om de ogillar risk så minskar pengarna. Problemet är att med stora inkomstklyftor ligger det i människors intresse som privatpersoner att låna och låna ut, men ökad utlåning är inte optimalt för samhället som helhet. Som politiker kan man tänka sig att man bör verka för det allmännas bästa och minska utlåningen. Samtidigt är det inte säkert att det är rätt att hindra människor från att göra vad som ligger i deras intresse. MF: Om ojämlikheten och skuldsättningen är krisens förutsättning, vad var det som fick vagnen att tippa över? MK: Det var den stora skuldsättningen först för privatpersoner och sedan för stater som skapade den stora explosionen. Själv tog jag ut alla mina pengar från marknaden år Det var inte svårt att se vad som höll på att hända. Jag har själv arbetat med utlåning på bank. Finanssektorn dubblades perioden före krisen. Skuldbördan accelererade de tio år som föregick krisen. Bristerna i regleringen var den utlösande faktorn. Men det är ett misstag att fokusera på halmstrået som bröt kamelens rygg. Jag ser på detta som ett fenomen på en generations sikt snarare än i perspektiv av en affärskonjunktur. MF: Hur kommer vi ur krisen? An article from 3/7

4 MK: Man kan minska ojämlikheten dels genom att höja majoritetens del av kakan före skatt, dels efter skatt. Vi börjar med hur man kan höja inkomsten före skatt. Man skulle kunna hävda att om politiska beslut lett till lägre löner för majoriteten så borde politiska beslut kunna öka lönerna. Men med höjda löner riskerar man att arbete flyttar utomlands. Om å andra sidan inget görs och lönerna för majoriteten inte ökar så fortsätter skulderna att öka. Det är två dåliga alternativ, men man måste hitta en lösning. Att minska ojämlikheten genom beskattning är den andra vägen. Man får försöka beskatta de rika genom smarta skatter. De rikaste bör beskattas mer än den fattigare majoriteten. Jag är ingen skatteexpert, men de som är det brukar föreslå att man höjer skatter så att det inte påverkar människors beteenden. Det är alltså smartare att beskatta till exempel mark eller råvaror, som inte är lika lättrörligt som arbete och kapital. Jag vill inte säga hur det ska göras men vi bör ge skatteexperterna i uppdrag att utreda detta. MF: Att höja arbetskraftens produktivitet genom till exempel utbildning är väl ett sätt att motivera högre löner? MK: Ja, men utbildning är en långsiktig åtgärd, den hjälper inte just nu. Dessutom går redan dataingenjörer utan jobb eftersom de jobben outsourcas. Men visst vore det bra om man både kunde öka majoritetens produktivitet och dess förhandlingsmakt. MF: Du anser att fördelningen i samhället är en demokratisk fråga? MK: Skuldmönstret inom ett land kan se komplicerat ut. Men det finns en struktur. En stor del av lånen ges av de mycket rika till den fattigare majoriteten. Majoritetens inkomster har inte varit tillräckligt hög, men de rikas har varit det. Det finns de som säger att problemet är oövervinnligt eftersom de som tagit lånen har för små inkomster för att betala. Men detta är inte ett oöverstigligt problem. Ett land kan omfördela inomster genom demokratiska beslut i parlamentet. Men i de fall som till exempel statsskulden hålls av en utländsk långivare så kan inte parlamentet lagstifta bort problemet. Kineserna är ju inte representerade i parlamentet. MF: Små öppna ekonomier har ofta större trygghetssystem än stora länder. Enligt ekonomen Dani Rodrik kan det bero på att små länder är mer utsatta för teknologiskiften på världsmarknaderna och behöver skydda medborgarna. Vore det något för större länder att ta efter, ifall de också är mer utsatta för konkurrens från omvärlden i dagsläget? MK: Det kände jag faktiskt inte till. Jag har inte tänkt igenom det och vill därför inte uttala mig. Men spontant ser jag inte att det skulle vara en bra lösning. MF: Hur ska man se på utvecklingen i Sverige där flera politiska beslut har tagits de senaste åren som ökat ojämlikheten? Den rikaste procenten ökar sin del av kakan ungefär lika mycket procentuellt som motsvarande grupp i USA. MK: Eftersom jag företräder IMF så vill jag inte kommentera specifika länders politik. Du skriver ju för ett magasin som kallar sig progressivt så jag föreslår att du i det här fallet själv i din text drar slutsatser av det jag sagt tidigare. An article from 4/7

5 MF: Då vill du inte heller tala om Greklands och Italiens åtstramningspaket? MK: Nej. MF: Men du tror inte generellt på åtstramningspaket? MK: Jag anser att stimulanser kan göra mycket nytta såvida inte sättet intäkterna kommer in till statskassan på verkar snedvridande på ekonomin. Vi bör försöka ta in mer pengar till statskassan för att stimulera ekonomin snarare än att minska utgifterna. MF: Vad tror du själv om möjligheterna att vi tar oss ur krisen? MK: Eftersom jag företräder IMF så väljer jag att inte svara på den frågan. Du kan säkert föreställa dig vilka reaktioner det skulle väcka om en IMF ekonom hade sagt det ena eller andra i den frågan. MF: Blir du oroad när du funderar över vad miljoner arbetslösa betyder för samhället och när ILO förutspår ökad social oro? MK: Jag känner inte att jag kan uttala mig om sådana frågor. MF: Reaktionerna i världen just nu med Occypy rörelsen, Indignados och utspel från Warren Buffet om att de rika borde betala mer skatt, vad anser du om det? MK: Jag vill inte kommentera Occupy rörelsen men kan säga att de täcker in ett stort område av ekonomin. Rörelsen handlar delvis om en reaktion på höga studielån. Det är ett uttryck för att många människor inte kan hantera den situation som uppstått. MF: Men det handlar också om frågan om vem som ska betala skulderna? MK: Ja. MF: Hur tas din forskning emot? MK: Min forskning om ojämlikhet har fått den största medieuppmärksamheten av den forskning jag bedrivit hittills. Ämnet ligger ju i tiden. Jag möts av sympati men inom ekonomkåren finns också mycket fokus på kortsiktiga förklaringar och åtgärder. Fler människor måste fånga upp forskningen för att den ska få genomslag. Om fler problem uppstår i ekonomin kanske insikten om att vi måste göra något ökar. Vi måste kanske slås i huvudet två gånger, för under lång tid har vi inte tagit ojämlikhet på tillräckligt stort allvar. Men den stora förändringen i IMF, delvis på grund av krisen, är en stor öppenhet för nya idéer till och med utanför researchavdelningen inom IMF. IMF är nuförtiden ganska öppen för heterodoxa teorier. IMF chef Christine Lagarde har till exempel uppmanat de länder som har utrymme att stimulera ekonomin. MF: Men problemet är väl de länder som inte har utrymme att stimulera ekonomin? An article from 5/7

6 MK: Så kan det vara. Men att de som har råd stimulerar betyder också att de hjälper länder i kris genom att köpa deras varor och tjänster och på så sätt förbättra krisländernas handelsbalans. MF: Tror du att dina slutsatser om att ojämlikhet bör bekämpas får genomslag i praktisk politik? MK: Det återstår att se. MF: Ekonomer har fått mycket kritik för att inte ha förutsett krisen. Hur ser du på framtiden för ekonomin som vetenskap? MK: Makroekonomerna var inte bra på att förutse krisen trots att den borde varit enkel att se. IMF:s förre chefekonom Raghuram Rajan blev förlöjligad när han förutsåg krisen. Det finns ett problem. Man går fortfarande inte till rötterna med vad som hänt. Man säger att det beror på psykologi ad folk tror om den framtida utvecklingen. För mig är det en djupt otillfredsställande förklaring eftersom det inte tar hänsyn till fundamenta. Men att ekonomer utvecklar matematiska modeller är inte fel i sig. Ekonomerna har ändå utvecklat användbara verktyg de senaste 30 åren. I vårt fall med "Inequality, Leverage and Crises" lärde vi oss mycket genom att utveckla vår modell. Frågan är inte fler modeller eller färre modeller utan att verktygen inte ska ta över så att man slutar bry sig om verkligheten. De fundamentala frågorna måste alltid ligga i botten. MF: Du nämner ofta att man måste gå till grunden med problemen och inte koncentrera sig på "halmstrået som bryter kamelens rygg". Är denna grundliga inställning en del av din personlighet? MK: Ja, jag är ju tysk! Nej, det kanske är en stereotyp av tyskar, men jag tror att det kan ligga något i den. Visserligen lämnade jag Tyskland för 25 år sedan, men ändå. Jag tror att man måste vara både teoretisk och praktisk. Något som irriterar mig är när teoretiska modeller inte är kopplade till verkligheten. MF: Vad forskar du om just nu? MK: Jag har flera områden på gång. Dels forskar jag om bankers roll i ekonomin. Med min praktiska erfarenhet av bankverksamhet är det ett utmärkt sätt att kombinera teori med praktiska erfarenheter av hur banker verkligen fungerar. Jag forskar också om bristen på råvaror. Då börjar jag med att fråga geologer och ingenjörer om deras åsikter. De är viktiga för mig. Många ekonomer gör inte den grundläggande researchen. MF: Vilka är dina framtidsspaningar om ojämlikhet? MK: Jag fortsätter forskningen om ojämlikhet och utvecklar en modell för små öppna ekonomier. Artikeln beräknas komma ut om ungefär en månad. Jag kan avslöja så mycket som att vi ser att ojämlikhet inom ett land med ett finansväsen som kan förmedla krediter inom landet leder till högre skuldsättning inom det landet. En stor del av underskottet i handelsbalansen förklaras också av ojämlikhet eftersom man för det man lånar av utlandet köper utländska varor. Men ett ojämlikt land som inte har ett bankväsen som kan fördela skulder inom landet men däremot tillåter de rika att låna ut pengar till utlandet, kommer att An article from 6/7

7 få ett bytesbalansöverskott när de rika lånar pengar till utlandet. Du förstår säkert att detta motsvarar utvecklingen i USA och Kina mycket väl. Och om Kina avreglerar sin marknad så att majoriteten kan låna pengar, så står vi inför nästa stora utmaning. Då måste inkomstskillnaden i Kina minskas för att hindra en kinesisk skuldkris. Published Original in Swedish Contribution by Arena First published in Arena 6/11 (Swedish version); Eurozine (English version) Mikael Feldbaum / Michael Kumhof / Arena Eurozine An article from 7/7

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

DELA BANKERNA MINSKA RISKERNA

DELA BANKERNA MINSKA RISKERNA DELA BANKERNA MINSKA RISKERNA En rapport från Vänsterpartiet Dela%bankerna% %minska%riskerna% Förord Eurokrisenbliralltdjupare.Idessspårblirmiljonermänniskorarbetslösaochfattiga.Andra tvingasemigrerafrånsinakrisdrabbadeländer.ikrisensspårangripsfackligarättigheteroch

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Svensk finanspolitik 2010. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010

Svensk finanspolitik 2010. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010 Svensk finanspolitik 2010 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010 Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf.) Torben Andersen (vice ordf.) Michael Bergman Martin

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Helsingborg stämmer Kommuninvest Helsingborgs stad stämmer Kommuninvest och vill ha tillbaka pengar som med förlust placerats i amerikanska kommunobligationer.

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte har några skulder hos Kronofogden men som är oroliga

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08.

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08. Den onda cirkeln - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället Nils Fagerberg Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08 Ulvsåkra www.ekologiskekonomi.se Upplägg 18.00 Problemanalys - samhällsekonomins

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Disposition Var är krisen? Vilka drabbades? Hur det kan bli? Hur borde det

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Finns det en grekisk åtramningsmyt?

Finns det en grekisk åtramningsmyt? Finns det en grekisk åtramningsmyt? Efter rapporten om Greklandkrisen fick jag flera synpunkter som gick ut på att Grekland fuskat med åtstramningen och reformerna. En mer underbyggd sådan kom i form av

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Universitetsutbildning utan arbetsgaranti

Universitetsutbildning utan arbetsgaranti Universitetsutbildning utan arbetsgaranti 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning I denna text vill vi besvara frågan Hur påverkar universitetsutbildningen ungdomars framtida möjligheter att få jobb?.

Läs mer

NASDAQ OMX First North. TBDY SE0001295437 Aktier 269 386 959 Market name First North STO Internet www.trustbuddyinternational.com.

NASDAQ OMX First North. TBDY SE0001295437 Aktier 269 386 959 Market name First North STO Internet www.trustbuddyinternational.com. NASDAQ OMX First North TrustBuddy International AB Östermalmstorg 1, 114 42 STOCKHOLM Telefon: +46 8-562 596 00 http://trustbuddyinternational.com e-post: info@trustbuddy.com Namn TBDY ISIN SE0001295437

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler I går, vid en sammankomst av det tredje parlamentet, och elva månader efter

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper Så skapar du Personas och fångar din läsare White paper Så skapar du Personas och fångar din målgrupp Att verkligen förstå din målgrupps situation är avgörande för att nå fram med ditt budskap. De flesta

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system: Klimat 4AQ: Pengar och Konsumtion (Grupp X) Den här uppgiften handlar om något som är väldigt viktigt men som jag är väldigt osäker på. Därför skickar jag först det här mailet där jag beskriver problemet

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer