Orsakerna till den industriella revolutionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Orsakerna till den industriella revolutionen"

Transkript

1 Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen tog fart och fick spridning: triangelhandeln, en modernisering av jordbruket, urbaniseringen och nya tekniska uppfinningar. hade tjänat en stor summa pengar av triangel handeln så kunde nu flera stycken handelsmän slå ihop sina pengar och bilda en fabrik och tjäna ännu mera pengar. Eftersom att det nu var flera handelsmän som jobbade ihop så hade deras kassa växt enormt. När de har den stora summan pengar till fabriken kan de använda en del av de pengarna till att köpa varor från andra handelsmän eller bönder som de sen kan göra om i sin egen fabrik och sälja vidare. Men för att kunna ha en fabrik behövs inte bara varor utan även arbetskraft vilket de fick från jord- bruket som moderniserats. Jordbrukets modernisering var ett annat mycket viktigt skäl till industrialiseringen. Innan 1700-talet hade alla bönder små tegar på lite olika ställen runt byn så att alla skulle få del av den sämsta och den bästa (den näringsrikaste jorden). Men nu hade man moderniserat jordbruket och lagt ihop allas små tegar så att man fick en stor åker. Detta betydde att det blev lättare att så och skörda då eftersom man inte behövde byta ställe och akta sig för att slinta över på grannens åker. På så vis kunde bönderna jobba effektivare och matproduktionen ökade. Då behövdes det färre bönder som arbetade med jorden och fler kunde istället arbeta i fabriker. / / Läs fortsättningen på resonemanget i bilagan

2 Sammanfattande presentation. Vad? När? Var? Värderar de olika faktorerna med modalitet. Resonemang i flera led med komplexa samband. Tydligt markerad styckeindelning håller isär orsakerna. Kärnmeningar visar tydligt vad stycket handlar om. Säker och precis begreppsanvändning Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen tog fart och fick spridning: triangelhandeln, en modernisering av jordbruket, urbaniseringen och nya tekniska uppfinningar. hade tjänat en stor summa pengar av triangel handeln så kunde nu flera stycken handelsmän slå ihop sina pengar och bilda en fabrik och tjäna ännu mera pengar. Eftersom att det nu var flera handelsmän som jobbade ihop så hade deras kassa växt enormt. När de har den stora summan pengar till fabriken kan de använda en del av de pengarna till att köpa varor från andra handelsmän eller bönder som de sen kan göra om i sin egen fabrik och sälja vidare. Men för att kunna ha en fabrik behövs inte bara varor utan även arbetskraft vilket de fick från jord- bruket som moderniserats. Jordbrukets modernisering var ett annat mycket viktigt skäl till industrialiseringen. Innan 1700-talet hade alla bönder små tegar på lite olika ställen runt byn så att alla skulle få del av den sämsta och den bästa (den näringsrikaste jorden). Men nu hade man moderniserat jordbruket och lagt ihop allas små tegar så att man fick en stor åker. Detta betydde att det blev lättare att så och skörda då eftersom man inte behövde byta ställe och akta sig för att slinta över på grannens åker. På så vis kunde bönderna jobba effektivare och matproduktionen ökade. Då behövdes det färre bönder som arbetade med jorden och fler kunde istället arbeta i fabriker. Väljer relevanta faktorer. Här presenterade som nominaliseringar. Det här skulle kunna vara ännu tydligare förklarat med ämnesspecifika begrepp som kapital, råvaror, produkter och vinst. Visar hur orsakerna hänger samman. Använder passande sambandsord. / / Läs fortsättningen på resonemanget i bilagan

3 Bilaga till kapitlet Skriva Redogör för orsakerna till den industriella revolutionen! Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen tog fart och fick spridning: triangelhandeln, en modernisering av jordbruket, urbaniseringen och nya tekniska uppfinningar. hade tjänat en stor summa pengar av triangel handeln så kunde nu flera stycken handelsmän slå ihop sina pengar och bilda en fabrik och tjäna ännu mera pengar. Eftersom att det nu var flera handelsmän som jobbade ihop så hade deras kassa växt enormt. När de har den stora summan pengar till fabriken kan de använda en del av de pengarna till att köpa varor från andra handelsmän eller bönder som de sen kan göra om i sin egen fabrik och sälja vidare. Men för att kunna ha en fabrik behövs inte bara varor utan även arbetskraft vilket de fick från jordbruket som moderniserats. Jordbrukets modernisering var ett annat mycket viktigt skäl till industrielliseringen. Innan 1700-talet hade alla bönder små tegar på lite olika ställen runt byn så att alla skulle få del av den sämsta och den bästa (den näringsrikaste jorden). Men nu hade man moderniserat jordbruket och lagt ihop allas små tegar så att man fick en stor åker. Detta betydde att det blev lättare att så och skörda då eftersom man inte behövde byta ställe och akta sig för att slinta över på grannens åker. På så vis kunde bönderna jobba effektivare och matproduktionen ökade. Då behövdes det färre bönder som arbetade med jorden och fler kunde istället arbeta i fabriker. Ytterligare en anledning till att jordbruket moderniserades var att man ändrade hur och när man sådde och skördade. Innan hade man höstsådd, vårsådd och träda (när någonting låg i träda gick det inte att skörda där). Istället kom man nu på att man kunde ha växeljordbruk - det vill säga att man odlade en gröda ett år och en annan nästa år eftersom olika grödor tar upp olika näringsämnen ur marken. Då behövde man inte låta jorden ligga i träda längre. Som ett resultat av detta gav jordbruket mera mat så att flera människor överlevde. Fler människor betydde både ökad arbetskraft och ökade möjligheter för handelsmännen att sälja saker från sina fabriker. En konsekvens av att flera människor överlevde var urbanisering. Urbanisering innebär att människor flyttar från landet in till stan. En följd av att jordbrukets effektivitet och den ökade matproduktionen var som vi såg i styckena innan att allt fler överlevde. Då blev det så fullt på landet att folk inte fick någon åker. Man behövde inte heller lika många bönder längre. De som kom in till storstäderna behövde ett jobb så att de kunde försörja sig. De jobbade i de fabriker som handelsmännen byggt upp. En konsekvens av att det var många som var i behov jobb så var att handelsmännen kunde ge dem som arbetade svältlöner. Eftersom man inte kunde förhandla sig till högre lön då riskerade man att bli utbytt eftersom så många ville ha jobb (de fanns så många och välja på). Man hade även det billigt i fabrikerna så att alla kunde handla varor det var också ett skäl till svältlönerna för handelsmännen tjänade på låga priser. Att människorna fick idéer om nya uppfinningar, t.ex. den mekaniska vävstolen Spinning Jenny, var också en anledning till att det blev en industriell revolution. Eftersom de som ägde fabriker ville tillverka sina grejor så snabbt som möjligt så kunde de bygga nya uppfinningar så att tillverkningen ökade. Om tillvekningsprocessen ökande så kunde handelsmännen sälja mera grejor till alla samtidigt som de själva tjänade pengar på det. Summan av kardemumman är att utan alla dessa saker som hände i Storbritannien hade ingen revolution vuxit fram. En del saker kanske var mer viktiga än andra. Till exempel hade det aldrig gått att starta revolutionen om man inte haft några rikedomar som kommit från andra länder med triangelhandeln. Det var ju det som gjorde att man kunde skaffa nya fabriker och mer råvaror och på det sättet kunde man öka handeln och revolutionen ännu mer. Men om det inte funnits arbetskraft och folk som kunde köpa saker, så hade man inte kunnat ha några revolutioner eller någon handel. Så allt hänger ihop. Allt det här har sin egen pusselbit i det vi kallar industriella revolutionen.

4 Därför bör folkomröstningar vara rådgivande Folkomröstningar sker genom att riksdagen föreslår en sak (en lagändring) och folket röstar om detta. Folkomröstningar i Sverige är rådgivande, om de inte rör grundlagsändringar. De folkomröstningar vi har haft i Sverige har alla varit rådgivande. Jag anser att folkomröstningar i Sverige ska vara rådgivande och det finns flera starka skäl för den åsikten. För det första måste man tänka på att det visserligen är bra att folket är med och bestämmer, men det är inte så bra om ett helt land för all framtid ska rätta sig efter vad folket råkar tycka just den dag som det är folkomröstning. Om vi låter folkomröstningar vara bindande, så blir det samma sak som att de som lever idag får bestämma hur de som lever efter oss ska sköta sitt samhälle. Det blir som en diktatur, fast det förflutnas diktatur. Vem skulle vilja leva i ett samhälle där allt var bestämt av förfäderna? Inte jag i alla fall, om jag inte var en extremkonservativ människa som tyckte allt var bättre förr, och det är jag inte. Vi kan skatta oss lyckliga att folkomröstningar i Sverige är rådgivande. Tänk hur det var med högertrafikomläggningen 1955, då röstade nästan 90 % för att Sverige skulle behålla vänstertrafik. Ändå införde riksdagen bara några år senare, 1963 för att vara exakt, högertrafik. Det gjorde man eftersom Sverige hade börjat handla allt mer med andra länder och lastbilstrafik och andra kommunikationer hade ökat. Hade man då haft en bindande folkomröstning, så hade det kanske hindrat vår ekonomiska utveckling och det kunde man ju inte veta när man hade folkomröstning Ett annat problem som skulle kunna uppstå med bindande folkomröstningar är att resultatet av dem kan bli oklart. Tänk till exempel på folkomröstningen om kärnkraft Där hade man inte två alternativ (ja eller nej till kärnkraft) utan också ett tredje alternativ, som var att man skulle avveckla kärnkraften, fast på längre sikt. Vi kan likna kärnkraftomröstningen vid att eleverna i en klass skulle rösta om ifall de ska ha läxor eller inte och har tre alternativ: JA, NEJ, eller KANSKE om det behövs. Om kanske-alternativet skulle vinna skulle det helt klart uppstå förvirring. Förvirring i en klass kanske man kan leva med. Men hur är det med politisk förvirring? Vad skulle hänt om en sådan folkomröstning varit bindande? Det vet vi inte eftersom vi inte har bindande folkomröstningar i sådana frågor. Men det hade uppstått mycket förvirring, den saken är klar. Och förvirring gör att det blir svårare att styra landet och det förlorar alla på. Så jag röstar nej till bindande folkomröstningar. Jag förstår argumentet att man ska respektera folkets vilja. Men det gör man enligt min åsikt bättre genom att lyssna på folket än att för all framtid lyda de som går och folkomröstar en viss dag.

5 Därför bör folkomröstningar vara rådgivande En inledande definition. Tar ställning och uttrycker ståndpunkter tydligt. Känslomässigt argument. En jämförelse med framtidsperspektiv. Logiskt argument. Ett exempel med ekonomiskt perspektiv. Bygger ut med orsaker och konsekvenser. Logiskt argument: ett problem. Bygger ut med jämförelser, här i ett politiskt praktiskt perspektiv. Upprepar ståndpunkten och det viktigaste argumentet. Folkomröstningar sker genom att riksdagen föreslår en sak (en lagändring) och folket röstar om detta. Folkomröstningar i Sverige är rådgivande, om de inte rör grundlagsändringar. De folkomröstningar vi har haft i Sverige har alla varit rådgivande. Jag anser att folkomröstningar i Sverige ska vara rådgivande och det finns flera starka skäl för den åsikten. För det första måste man tänka på att det visserligen är bra att folket är med och bestämmer, men det är inte så bra om ett helt land för all framtid ska rätta sig efter vad folket råkar tycka just den dag som det är folkomröstning. Om vi låter folkomröstningar vara bindande, så blir det samma sak som att de som lever idag får bestämma hur de som lever efter oss ska sköta sitt samhälle. Det blir som en diktatur, fast det förflutnas diktatur. Vem skulle vilja leva i ett samhälle där allt var bestämt av förfäderna? Inte jag i alla fall, om jag inte var en extremkonservativ människa som tyckte allt var bättre förr, och det är jag inte. Vi kan skatta oss lyckliga att folkomröstningar i Sverige är rådgivande. Tänk hur det var med högertrafikomläggningen 1955, då röstade nästan 90 % för att Sverige skulle behålla vänstertrafik. Ändå införde riksdagen bara några år senare, 1963 för att vara exakt, högertrafik. Det gjorde man eftersom Sverige hade börjat handla allt mer med andra länder och lastbilstrafik och andra kommunikationer hade ökat. Hade man då haft en bindande folkomröstning, så hade det kanske hindrat vår ekonomiska utveckling och det kunde man ju inte veta när man hade folkomröstning Ett annat problem som skulle kunna uppstå med bindande folkomröstningar är att resultatet av dem kan bli oklart. Tänk till exempel på folkomröstningen om kärnkraft Där hade man inte två alternativ (ja eller nej till kärnkraft) utan också ett tredje alternativ, som var att man skulle avveckla kärnkraften, fast på längre sikt. Vi kan likna kärnkraftomröstningen vid att eleverna i en klass skulle rösta om ifall de ska ha läxor eller inte och har tre alternativ: JA, NEJ, eller KANSKE om det behövs. Om kanske-alternativet skulle vinna skulle det helt klart uppstå förvirring. Förvirring i en klass kanske man kan leva med. Men hur är det med politisk förvirring? Vad skulle hänt om en sådan folkomröstning varit bindande? Det vet vi inte eftersom vi inte har bindande folkomröstningar i sådana frågor. Men det hade uppstått mycket förvirring, den saken är klar. Och förvirring gör att det blir svårare att styra landet och det förlorar alla på. Så jag röstar nej till bindande folkomröstningar. Jag förstår argumentet att man ska respektera folkets vilja. Men det gör man enligt min åsikt bättre genom att lyssna på folket än att för all framtid lyda de som går och folkomröstar en viss dag. Tar upp och bemöter ett motargument. Värderande ord och modalitet visar åsikter och Retoriska frågor Detaljerad fakta ger trovärdighet. Direkt, uppmanande tilltal Inkluderande tilltal

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Rikedom - länder. Merkurius vt 19

Rikedom - länder. Merkurius vt 19 Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?

Läs mer

Motivera och förklara varför!

Motivera och förklara varför! Muntligt samtal i historia måndagen den 19/3 Ni ska i era basgrupper (enligt svenskan) ha ett samtal om varför och hur samhället förändrades under industriella revolutionen. Samtalet kommer utgå ifrån

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN Var? England När? Slutet av 1700-talet DET BEHÖVS KAPITAL! Var kommer kapitalet ifrån? Arbetare, för vem skall jobba i fabriken? Kapitalismen tar över Liberalismen växer INDUSTRIELLA

Läs mer

ca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö

ca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt många gånger under historiens gång. Ibland

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Argumenterande tal. Denna presentation och dess exempel är till största del baserade på Erik Petterssons Youtube-klipp.

Argumenterande tal. Denna presentation och dess exempel är till största del baserade på Erik Petterssons Youtube-klipp. Argumenterande tal Denna presentation och dess exempel är till största del baserade på Erik Petterssons Youtube-klipp. Utan ärlighet saknar du trovärdighet. Övertyga någon att tro på det du pratar om Du

Läs mer

Den industriella revolutionen. Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion

Den industriella revolutionen. Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion Den industriella revolutionen Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion Mänsklighetens historia utifrån en samhällsekonomisk uppdelning i olika tidsepoker. Industrisamhället Jordbrukssamhället

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

Hur formas ett land, en stad och dess invånare?

Hur formas ett land, en stad och dess invånare? Hur formas ett land, en stad och dess invånare? I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

#räddaplaneten. Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman. Inledning/Syfte

#räddaplaneten. Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman. Inledning/Syfte #räddaplaneten Inledning/Syfte Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman Titta runt omkring dig så kommer du se en massa saker som tillverkats, en stol, en mobil eller kläder. Aldrig tidigare i historien

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 För att nå målen för godkänt skall eleven Redogöra för skiftesreformerna och förändringarna i jordbruket under 1800-talet Redogöra för några betydelsefulla

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Argumenterande text Insändare

Argumenterande text Insändare 1 Argumenterande text Insändare Syftet med en insändare är att framföra en åsikt och påverka andra. Det gäller att övertyga läsaren om att man har rätt. Därför motiverar man varför man tänker på ett visst

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Den industriella revolutionen. En resa tillbaka till framtiden

Den industriella revolutionen. En resa tillbaka till framtiden Den industriella revolutionen En resa tillbaka till framtiden Crash course om industriella revolutionen Till filmen Från mekanisk garntillverkning till iphone och självkörande bilar Den industriella revolutionen

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE:

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE: VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 5. Varför behövs det regler? Kan eleven framföra sina åsikter? Kan eleven förklara varför regler behövs? Kan eleven se vad konsekvenserna skulle bli om det inte

Läs mer

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR

Läs mer

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt Samhällskunskap åk 9 Skolval, Politiska ideologier och samhällsekonomi

Läs mer

Analysförmåga. Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens)

Analysförmåga. Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens) Analysförmåga Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens) Vad som kan hända då är att (konsekvens) I stället kan man (föreslå lösning)

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9 Diktatorn De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9 Syfte Eleverna funderar på och formulerar i bild och text vilka mänskliga

Läs mer

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

!!!!!!!!!! Franska revolutionen! Franska revolutionen Centralt innehåll HISTORIA Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan

Läs mer

1800-talet Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt i Sverige

1800-talet Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt i Sverige 1800-talet Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt i Sverige Massproduktion Industrialisering, en övergång från hantverk till massproduktion i fabriker med hjälp av maskiner. Massproduktion

Läs mer

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/ KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2355 Kansalaiskeskustelu ydinvoimasta 2006 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Anna-Lotta Elg Leg lärare Helenelundsskolan 28/ Skrivmallar i samhällskunskapsundervisningen

Anna-Lotta Elg Leg lärare Helenelundsskolan 28/ Skrivmallar i samhällskunskapsundervisningen Anna-Lotta Elg Leg lärare Helenelundsskolan 28/11-2017 Skrivmallar i samhällskunskapsundervisningen Jag tycker det är bra med mallar eftersom att jag har lite skrivsvårigheter så blir det mindre skrivande

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna tala inför andra framföra sina åsikter ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

POLITIK och DEBATT svenska + SO

POLITIK och DEBATT svenska + SO POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att

Läs mer

Självvärdering The big five

Självvärdering The big five Kommunikativ förmåga Samtala, resonera och diskutera med varandra. I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag lyssnar på mina kamrater och värderar deras åsikter. Jag ser till att

Läs mer

Min bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009

Min bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009 Min bild av Europa TEMA historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009 SO Mål och betygskriterier Du är godkänd om du kan berätta om viktiga händelser, förändringar, personer och idéer

Läs mer

Föreningen för Förändring

Föreningen för Förändring Föreningen för Förändring Vem är jag? Egentligen helt oväsentligt. Vad är FF? Den gemensamma nämnaren och, därmed hjärtefrågan, är åsikten att det svenska folkets inflytande över Sveriges styre måste ökas.

Läs mer

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör:

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör: Jeansens pris Deltagare: 3-15 personer Tid: Ca 20 min Jeansens pris är en övning som vidareutvecklats från inspirationsövningen Jeansen vad är de värda? som finns i Fairtrade Sverige och Rena Kläders bok

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att

Läs mer

Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp.

Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp. 1 2 Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp. 13 procent kände inte till debatten. (Var åttonde person) 55 procent hade

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort

Läs mer

Vad är en resonerande text

Vad är en resonerande text Vi resonerar! Vad är en resonerande text Vad är en resonerande text I en resonerande text ska du fundera och diskutera med dig själv. Du ska utgå från ett ämne och sedan försöka se på det från olika perspektiv.

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Genrer del 7 Insändare

Genrer del 7 Insändare Genrer del 7 Insändare 1, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö www.lektion.se Insändare Insändare kallas tidningsartiklar som tidningens läsare bidrar med. Dessa artiklar är inget tidningarna ber enskilda personer

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Jordbruksrevolutionen. Industrialiseringen av jordbruket

Jordbruksrevolutionen. Industrialiseringen av jordbruket Jordbruksrevolutionen 97 % Så många tror man var jordbrukare i Sverige innan tiden för jordbruksrevolutionen tog fart. Resten hade andra yrken som gruvarbetare, fiskare eller adel. Man levde i små samhällen

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Ung 2012. En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling

Ung 2012. En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling Ung 2012 En studie om ungdomars syn på ansvar CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling Ung 2012 Under sommaren 2009 gjordes CSR Västsverige en undersökning bland

Läs mer

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk. b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.

Läs mer

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel. Denna lektion är hämtad från Svenska Direkt 8 av Cecilia Peña och Lisa Eriksson. Svenska Direkt är ett basläromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 7-9, som tar fasta på att språk uppstår i

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system: Klimat 4AQ: Pengar och Konsumtion (Grupp X) Den här uppgiften handlar om något som är väldigt viktigt men som jag är väldigt osäker på. Därför skickar jag först det här mailet där jag beskriver problemet

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

1800-talets Stockholm

1800-talets Stockholm Stockholm 1800-2200 1800-talets Stockholm Befolkning Omkring år 1850 hade Stockholm ca 93 000 invånare vilket är väldigt lite om man jämför med med de ca 900 000 människor som idag räknas tillhöra Stockholms

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Den värderande analysen

Den värderande analysen Den värderande analysen 1 En premiss är ett implicit eller explicit påstående i argumentationen som tillsammans med argumentet är avsett att utgöra skäl för tesen. Varje argument har en premiss. Men man

Läs mer

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106! Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL ARGUMENTATION De närmsta veckorna framöver kommer vi att arbeta med argumentation. I Sverige h ar vi tryckfrihet och yttrandefrihet, där alla får framföra sina åsikter på till exempel insändar och debattsidor.

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer