Sammanställning utförd av ADL-instrumentgruppen Jönköpings kommun och sjukvårdsområde
|
|
- Kristina Inga Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 Granskningsmall 5 Sunnaas ADL-index 6 Functional Independence Measure (FIM) 8 Instrumental Activity Measure (IAM) 10 ADL-trappan 12 ADL-taxonomin 14
3 3 Sammanfattning Arbetsterapeuter i olika samverkansgrupper i kommun och landsting har under många år efterfrågat gemensamma instrument för ADL-rapportering. En arbetsgrupp med representanter från slutenvård, primärvård och kommunens äldreomsorg tillsattes Syftet med gruppen var att inom arbetsterapiverksamheten enas om lämpliga ADL-instrument för utredning, rapportering och uppföljning och därigenom ge möjlighet att kunna följa patienternas rehabilitering genom vårdkedjan.. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, 31 (SFS 1982:763) skall kvalitet inom hälso- och sjukvård fortlöpande och systematiskt utvecklas och säkras. Det är av stor betydelse både för vårdgivare och patient att kunna mäta resultat av åtgärder. Den insamlade informationen och kunskapen kan användas för att förbättra kliniska processer och därmed medverka till att patienten får bästa möjliga rehabilitering (Widén-Holmqvist, 1998). Arbetsterapeuterna i har använt en mängd olika ADL-instrument genom åren. Det har funnits många idéer och synpunkter om vad ett ADLinstrument ska innehålla och dessutom har begreppen varit dåligt förankrade i verksamheten, t.ex. vilka aktiviteter som innefattas inom personlig och instrumentell ADL. Arbetsgruppen startade med en lokal inventering av instrument som användes i verksamheten. Dessutom gjordes en nationell förfrågan via FSAs hemsida och via personliga kontakter. ADL-taxonomin, ADL-trappan, Sunnaas ADL-index, FIM och IAM var de mest frekventa. Dessa är också reliabilitets- och validitetstestade. Diskussion har också förts med representanter från arbetsterapeututbildningen på Hälsohögskolan för att få samstämmighet vad gäller val av lämpliga ADL-instrument. En studie och granskning gjordes av varje instrument. Följande huvudkriterier på ADLinstrumenten ställdes för att komma fram till en rekommendation: - vara enkelt att använda vid kollegial rapportering - ge översikt av ADL-förmåga - vara ett rehabiliteringsinstrument dvs. användbart i en rehabiliteringsprocess - kunna användas vid grupputvärdering - används nationellt - manual ska finnas - vara lätt att administrera - innehålla målformulering Arbetsgruppen fann att inget instrument täcker alla önskade kriterier och behov. Efter övervägande valdes ett enkelt och överskådligt instrument Sunnaas ADL-index och två mer detaljerade och teaminriktade instrument FIM och IAM. Sunnaas används vid bedömning inför vårdplanering när insatserna är begränsade. FIM används då en rehabiliteringsprocess påbörjas inom sjukhusvården. Arbetsgruppen startade hösten 2004 och har träffats kontinuerligt under ett års tid. Arbetet har varit lärorikt. Stimulerande mötesplatser för gemensamma frågor har skapats. Resultatet av instrumentbearbetningen sammanfattas i detta kompendium.
4 4 Arbetsgruppen har bestått av: Elisabet Ekman Rehabmedicin Länssjukhuset Ryhov tfn Helene Ekroth Vårdcentralen Hälsan 1 Primärvården Jkpg tfn Maria Frank Vilhelmsro rehab Jkpgs kommun tfn Irene Johansen Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov tfn Lena Jönsson Verksamhetsutveckl. Jkpgs sjukvårdsomr. tfn Ylva Medén Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov tfn Ewa Timén Smedjegårdens rehab Jkpgs kommun tfn Referenser SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. [ ]. Widén-Holmqvist, L. (1998). Development and evaluation of rehabilitation at home after stroke in south-west Stockholm (avhandling för doktorsexamen, Karolinska Institutet, Stockholm).
5 5 Granskning av ADL-instrument Jönköpings kommun/sjukvårdsområde, december -05 kunna användasutbildning krävs för att hemtjänsttim. Kan anv. som underlag för beräkn. av Rapportering, tydlig att avläsa för mottagare Sensivitet - känslighet för förändringar Målformulering - på blankett P-ADL - antal variabler I-ADL - antal variabler Web-version - datorstöd finns Teaminstrument Instrument ADL-trappan 6 4 (Katz) Sunnaas 9 3 ADL-status ADL-taxonomin 7 4 Yrkesspecifikt FIM 15 IAM 8 Ja Nej Samtliga ovanstående instrument: - kan användas vid kollegial rapportering - ger en översikt av ADL-förmåga - är rehabiliteringsinstrument - kan användas vid grupputvärdering - används nationellt, i vissa fall även internationellt - är reliabilitets- och validitetstestat - har manual
6 6 P-ADL (personlig): äta, dricka, förflyttning, toalettbesök, på-/avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård, kommunikation I-ADL (instrumentell): resor, matlagning, inköp av dagligvaror, städning, tvätt, underhåll/reparation (FSA, Gärda 2.0, 2005) Sunnaas ADL-index Beskrivning Sunnaas ADL-index är ett instrument för bedömning av ADL funktion. Det är utvecklat av arbetsterapeuter vid Sunnaas sjukhus i Norge. Första versionen kom 1982 och reviderades 1985, därefter har mindre förändringar gjorts. Instrumentet är översatt till svenska 1989 och reviderat Det har testats för validitet och reliabilitet. Dess förutsägbarhet är beskriven som god i förhållande till prognos och hjälpbehov. Det är också använt som instrument i olika forskningsstudier. Målgrupp/användningsområde Målgruppen var från början strokepatienter, men indexet kan också användas till andra patientgrupper framförallt geriatriska patienter. Det är utarbetat av arbetsterapeuter till tvärfackligt bruk och kan t.ex. användas vid överrapportering från sjukhus till primärvård eller kommun. Konstruktion Sunnaas ADL index består av en registreringsblankett och en bedömningsmanual. Det förutsätter att manualen används vid ifyllandet. Den har bra formuleringar som kan användas vid kommentarer. Indexet består av 12 aktiviteter. Dessa är tänkta att vara de mest centrala, vilka är nödvändiga att utföras av vuxna personer för att leva ett självständigt liv och därmed kunna bo i eget boende. Gradering Sunnaas ADL-index är uppbyggt så att informationen ges längs en horisontal och vertikal skala som visar ett profilmönster, vilket gör det lätt att inhämta information från. Blanketten har en 4 delad skala som går från 0 = patienten är helt beroende av annan persons hjälp, 1 = patienten är delvis beroende av hjälp av annan person, 2 = patienten behöver hjälpmedel eller speciellt tillrättalagd situation, 3 = självständig. Det är en viktig skillnad mellan gradering 1 och 2. Maximal poäng är 36 = oberoende av hjälp i alla 12 aktiviteterna. Vid 15 poäng finns en förutsägbar brytpunkt. Mindre än 15 poäng visar på låg ADL nivå och hög vårdnivå, under förutsättning att bedömningen inte är gjord i akutsjukvård. Aktiviteterna grupperas efter hur ofta patienten behöver hjälp av annan person:
7 7 Aktivitet 1 4: Aktivitet 5 8: Aktivitet 9 11: Aktivitet 12: Dessa aktiviteter kan inte planeras eller utföras på fasta tider Dessa aktiviteter kan planläggas och utföras två eller flera gånger per dygn på bestämda tider. Dessa aktiviteter behöver nödvändigtvis inte utföras dagligen, men t.ex. 1 2 gånger /vecka. Faller utanför denna gradering. Poäng för kommunikation räknas ej med om man sammanställer patientens ADL-nivå. Tidsåtgången varierar beroende på patient och svårigheter. Det gäller både observationstid och ifyllande av status. Möjligheter och begränsningar Bedömning med Sunnaas ADL-index kan utföras genom observation eller intervju. Det är inte alltid tillräckligt känsligt för att se hur mycket en person har ökat sin aktivitetsförmåga inom de elva aktivitetsområdena, t.ex. visar det inte med tillräcklig tydlighet om personens beroende minskat från två till en person. I vissa fall står det angivet i manualen om det behövs en eller två personers hjälp. Det mäter förändringen helt självständig utan hjälpmedel (3) eller med hjälpmedel och/eller tillrättalagd miljö (2) och delvis beroende av hjälp (1) eller helt beroende av annan persons hjälp (0). Instrumentets uppbyggnad gör det lätt att avläsa. Instrumentet är gratis och kräver ingen speciell utbildning. Referenser Bathen, T. (2004). Information från Sunnaas Sjukhus Bathen, T., & Vardeberg, K. (2001). Test retest reliability of Sunnaas ADL Index. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 8, Ingemarsson, M., Nilsson, M. & Sonn, U. (2002). Rehabilitering för äldre guide vid val av mätinstrument. Rapport från Äldreväst Sjuhärad. Kolsrud, M. (1986), Formidling av ADL-observasjoner og måling av behandlingsresultater. Norska Ergoterapeuten, 12,
8 8 Functional Independence Measure (FIM) Beskrivning FIM är ett validitets- och reliabilitetstestat instrument som grundar sig på Katz och Barthels ADL-index, men inbegriper också områden som kommunikation och kognition. Det är också mer specifikt i fråga om hur mycket hjälp som behövs för olika aktiviteter. Instrumentet är utvecklat i USA. Målgrupp/användningsområde FIM kan användas för vuxna i alla åldrar. Ursprungligen utformades det för rehabiliteringspatienter i både särskilt och eget boende. Instrumentet kan användas av olika yrkesgrupper inom socialtjänst och sjukvård. Människor utanför dessa yrkesgrupper kan också utbildas i att använda FIM Konstruktion FIM omfattar 18 områden grupperade i 6 funktionsområden: Personlig vård äta/dricka, övre toalett, dusch/bad, påklädning överkropp, påklädning underkropp, nedre toalett. Sfinkter kontroll blåskontroll, tarmkontroll. Kortare förflyttningar säng, stol, rullstol, toalett, badkar/dusch. Längre förflyttningar gång eller rullstol, trappor. Kommunikation förståelse, uttrycksförmåga. Social och intellektuell funktion socialt samspel, problemlösning, minne. Informationen samlas genom intervju, observation eller ur patientjournaler. Liksom Barthel graderas aktiviteterna i FIM efter den hjälp som behövs, från 1 helt beroende till 7 helt oberoende. Poäng sju ges när aktiviteten utförs oberoende samt på ett säkert sätt och inom rimlig tid. Instrumentet mäter vad patienten faktiskt utför, inte vad hon/han borde göra. Tidsåtgång är ca 30 minuter. Instrumentet har en tydlig manual. Möjligheter och begränsningar FIM används i stor utsträckning i flera länder. Det är ett bra instrument för att planera rehabilitering, vård- och omsorgsplanering och för att följa människor genom vård- och omsorgsverksamheten. FIM visar sämre urskiljning hos personer med smärre funktionshinder. En dags utbildning är nödvändig för att kunna använda instrumentet rätt. En person per enhet/klinik måste ha den formella utbildningen i FIM, den kan sedan vidareutbilda övrig personal.
9 9 Copyright för att kopiera och sprida FIM tillhandahålls genom professor Gunnar Grimby vid Avdelningen för rehabilitering, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Kontaktperson är Barbro Olsson. Referenser Isgör, D. (1998) Patientklassificeringssystem i tiden. Vård, 2, McDowell, I. & Newell, C. (1996) Measuring Health A Guide to Rating Scales and Questionnaires. New York. Oxford University Press. Tersi, J.A., Lawton, M.P., Holms, D.& Ory, M. (1997) Measurement in Elderly Chronic Care Populations. New York. Springer Publishing Company.
10 10 Instrumental Activity Measure (IAM) Beskrivning IAM har utvecklats för att vara ett redskap inom rehabilitering, för att på aktivitetsnivå beskriva och dokumentera vad individer gör i sin vardagsmiljö beträffande specifika instrumentella aktiviteter, IADL Instrumentet har utvecklats för att vara ett supplement till Functional Independence Measure, FIM vad gäller instrumentella aktiviteter och är avsett att användas som intervjuinstrument. Målgrupp/användningsområde IAM är ett bedömnings- och skattningsinstrument som har utvecklats för att beskriva vad personer i ordinärt boende utför inom vardagliga aktiviteter. Individens bostads- och närmiljö är utgångspunkten vid IAM:s användning och bedömningarna ska göras utifrån vad individen uppger under ett intervjusamtal. Konstruktion IAM omfattar aktiviteter som är relevanta för att klara eget boende, d.v.s. att bo utanför institution. De aktiviteter som ingår är förflyttning utomhus, enkel måltid, matlagning, allmänna kommunikationer, småinköp, storköp, städning och tvätthantering. Varje aktivitet består av 4 eller 6 moment. IAM innehåller 2 ordinalskalor. I bedömningsdelen med 7 nivåer, bedömer intervjuaren självständigt utförande. Nivå 7 innebär att aktiviteten utförs helt självständigt och 1 står för att aktiviteten ej utförs till följd av skadan/sjukdomen. I skattningsdelen med 4 nivåer, skattar den intervjuade själv sin upplevda svårighet att utföra aktiviteten. Nivå 4 står då för att aktiviteten utförs utan svårighet och 1 innebär att aktiviteten är för svår för att utföra. Nivå 0 används då aktiviteten inte har prövats eller då den inte är relevant/aktuell för personen. De båda delarna används samtidigt i ett samtal mellan den person som berörs och arbetsterapeut. Lämplig referenstid för samtalet och bedömningen är de 2 senaste veckorna. Bedömningsdelen har utvecklats enligt samma struktur som FIM. Bedömningen registreras i en IAM profil. Möjligheter och begränsningar Många äldre personer har nedsatt förmåga inom instrumentell ADL. Därför är en bedömning av dessa aktiviteter mycket relevant. Forskare har i en studie testat IAM avseende reliabilitet, som visar att mellanbedömarreliabiliteten är god. De anser vidare att studier måste göras för att förtydliga innehållet i de olika aktiviteterna, göra intervjun mer strukturerad genom fasta följdfrågor samt att skalstegen måste definieras tydligare. De aktiviteter som ingår i instrumentet har tagits fram genom klinisk erfarenhet och litteraturstudier. FIM och IAM har i
11 11 två studier använts tillsammans och det framkommer att dessa två instrument kompletterar varandra. Referenser Andrén, E., Daving, Y., & Grimby, G. (1997). Manual version 2,0 Instrumental Activity Measure IAM. Göteborg: Göteborgs universitet, Avdelningen för handikappforskning och Avdelningen för rehabiliteringsmedicin. Grimby, G., Andrén, E., Daving, Y., & Wright, B. (1998). Dependence and Perceived Difficulty in Daily Activities in Community-Living Stroke Survivors 2 Years after Stroke. A Studie of Instrumental Structures. Stroke, 29 (9), Grimby, G., Andrén, E., Holmgren, E., Wright, B., Linacre, J.M., & Sundh, V. (1996). Structure of a combination of Functional Independence Measure and Instrumental Activity Measure Items in community living persons: a study of individuals with Cerebral Palsy and Spina Bifida. Archives Physical Medicine and Rehabilitation, 77 (11),
12 12 ADL-trappan Beskrivning ADL-trappan är en skattningsskala som är vidareutvecklad av Katz ADL-index. Instrumentet är utvecklat av en läkare och en arbetsterapeut ADL-trappan mäter individens beroende vid tio aktiviteter. Bedömningen avser en skattning av om personen utför aktiviteten självständigt eller använder personlig hjälp. Med personlig hjälp avses aktiv hjälp, påminnelse eller tillsyn. Mätkvalitet: ADL-trappan är testad för validitet och reliabilitet. Målgrupp/användningsområde ADL-trappan kan användas för att fånga upp begränsningar i den personliga förmågan. Den kan användas både i eget boende och på institution. Instrumentet kan även rekommenderas när det gäller att undersöka en persons möjlighet att klara av eget boende. Vem som ska bedöma enligt ADL-trappan beror på vad bedömningen ska ligga till grund för. En biståndshandläggare kan få ett visst underlag om bedömningen gäller hjälp och bistånd enligt socialtjänstlagen. ADL-trappan kan ge en vägledning om vårdtidens längd och kommande rehabiliteringsbehov. Annan personal kan använda ADL-trappan för att få underlag för fortsatt träning och rehabilitering. Instrumentet ger vårdpersonalen ett gemensamt språk för ADL-förmåga. ADL-trappan kan användas på individ eller gruppnivå. Ett annat användningsområde är utvecklingsarbete samt forskning och utredning inom vård och omsorg. Varje aktivitet är noggrant definierad, varför det är viktigt att bedömaren är väl insatt i var skiljelinjen går mellan beroende och oberoende för varje aktivitet. Konstruktion ADL-förmågan kan bedömas genom självskattning, observation eller test. Det är vanligt att dessa tre sätt kombineras. ADL-trappans tio aktiviteter är; städning, matinköp, transport, matlagning, badning, av- och påklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens och födointag. De fyra aktiviteterna städning, matinköp, transport och matlagning har lagts till från Katz ADL-index. Dessa tio aktiviteter är numrerade från 0 till 10. Steg 10 är den lägsta nivån, personen är beroende i samtliga 10 aktiviteter. Steg 0 innebär att personen inte behöver någon hjälp. Varje aktivitet bedöms i tre skalsteg: oberoende, delvis beroende, beroende. Därefter klassas delvis beroende antingen till beroende eller till oberoende, vilket framgår av manualen. Möjligheter och begränsningar
13 13 ADL-trappan är lämplig för hemmaboende personer. ADL antar ett hierarkiskt förhållande bland aktiviteter. Forskare är dock inte överens om detta förhållande, framförallt när det gäller instrumentella ADL-aktiviteter. I ADL-trappan finns möjlighet att med egna ord beskriva orsakerna till begränsningarna för personens förmåga att klara dagliga livets aktiviteter: kan inte, vill inte, får inte, törs inte, förstår inte. Om t ex någon annan i omgivningen brukar göra det åt personen. Därför kan flera följdfrågor krävas vid en intervju. Anledningen till att en person inte utför en aktivitet kommer inte fram i själva skattningsskalan, men den påverkar bedömningen av beroende. Referenser Ingemarsson, M., Nilsson, M. & Sonn, U., (2002).Rehabilitering för äldre - guide vid val av mätinstrument, Äldre Väst sjuhärad. Hulter Åsberg, K., (1990). ADL-trappan Socialstyrelsen, (2001) Verksamhetsuppföljning inom vård och omsorg till Äldre och funktionshindrade i kommunerna Redovisning av läget Socialstyrelsen (2002) Instrument för utredning inom kommunens äldreomsorg Sonn, U. & Hulter Åsberg, K., (1991). Assessment of activities of daily living in the elderly. A study of a population of 76-years-olds in Gothenburg, Sweden. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine, 23, Sonn, U., Grimby, G. & Svanborg, A. (1996). Activities of daily living studied longitudinally between 70 and 76 years of age. Disability and rehabilitation 18,
14 14 ADL-taxonomin Beskrivning ADL-taxonomin är utvecklad av arbetsterapeuter för arbetsterapeuter och bygger på Katz ADL-index. Instrumentet används för att beskriva en persons aktivitetsförmåga och bygger på en arbetsterapeutisk referensram som knyter an till ett arbetsterapeutisk yrkesspråk. Detta ger en struktur och gemensam terminologi vid överrapportering. Mätkvalitet: Instrumentet har validitet och reliabilitet testats. Målgrupp/användningsområde ADL-taxonomin används för utredning av aktivitetsförmåga vid olika funktionshinder som t ex vid stroke och synnedsättning. Instrumentet utvecklades först för att användas på individnivå men kan nu även användas på gruppnivå, där varje aktivitet bedöms var för sig. Instrumentet används av arbetsterapeuter för att beskriva en individs aktivitetsförmåga. Möjlighet finns att välja vilka aktiviteter som kan vara relevant att bedöma. Underlaget ligger sedan till grund för analys av aktivitetsförmåga, målformulering och utvärdering. ADLtaxonomin kan tydliggöra patientdelaktighet vid målformulering. Konstruktion Begrepp som används är definierade i manualen. Det omfattar tre begreppsnivåer: aktivitetsområde aktiviteter delaktiviteter. ADL-taxonomin omfattar tolv basaktiviteter inom personlig vård och boende; äta och dricka, förflyttning, toalettbesök, på -avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård, kommunikation, resor, matlagning, inköp av dagligvaror, städning och tvätt. Varje basaktivitet är indelad i ett antal delaktiviteter. Instrumentet kan fånga upp olika dimensioner av individens förmåga t ex vad personen kan, gör och vill göra. Bedömningen görs genom observation eller intervju utifrån valda aktiviteter. Bedömningen kan dokumenteras i ett cirkeldiagram eller på en bedömningsblankett. Instrumentet mäter i ordinalskala. Tidsåtgången vid bedömningen varierar beroende på antal valda aktiviteter. Möjligheter och begränsningar Det krävs ingen utbildning för att använda ADL-taxonomin utifrån manualen. Instrumentet med manual går att beställa från Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. ADL-taxonomin är ett flexibelt instrument, egna valda aktiviteter kan läggas till. ADL-taxonomin kan användas som ett teambaserat instrument och IT-stöd finns. För att kunna tolka cirkeldiagrammen krävs att man tillägnat sig definitionerna, och begreppsstrukturen. Cirkeln ska inte användas vid överrapportering, då används traditionellt kodblad.
15 15 Referenser Lilja, M., Nygård, L. & Borell, L. (2000). The transfer of information about geriatric clients in the occupational therapy chain of care: an intervention study. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 7, Sonn, U., Törnqvist, K. & Svensson, E. (1999). The ADL taxonomy from individual categorical data to ordinal categorical data. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 6, Törnquist, K. & Sonn, U.(1994). Towards an ADL Taxonomy for Occupational Therapists. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 1, Törnquist, K. & Sonn, U. (2001). ADL-taxonomin: en bedömning av aktivitetsförmågan. Nacka. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Web-dokument Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
16 16
Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)
Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting) Målgrupp: Personer med en nedsättning av funktioner kopplade till aktiviteter i det dagliga livet p.g.a. lång tid
Läs merUtvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning
1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus
Läs merGiltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:
Läs merADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt
ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter
Läs merGMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning
2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade
Läs merREHABILITERING FÖR ÄLDRE
MARI INGEMARSSON, MARTIN NILSSON, ULLA SONN REHABILITERING FÖR ÄLDRE GUIDE VID VAL AV MÄTINSTRUMENT. RAPPORT FRÅN ÄLDREVÄST SJUHÄRAD 2002 REHABILITERING FÖR ÄLDRE GUIDE VID VAL AV MÄTINSTRUMENT MARI INGEMARSSON,
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
Läs merMANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare
MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare Rörelseförmåga Förflyttning inomhus Kan förflytta sig själv med eller utan gånghjälpmedel/rullstol. I kommentar anges om förflyttning sker gående, med
Läs merUtfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.
RUTIN FÖR Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 18 nr 662 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2023-05-31 Dokumentansvarig Medicinskt
Läs merHemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.
Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,
Läs merÄrendebeskrivning Vårdtyngdsmätning från september 2017 har inkommit. Vårdtyngdsmätning genomförs enligt Katz ADL-index och Bergerskalan.
~ LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatu m 17--14 4 () Bos Dnr KS 6/17 Vårdtyngdsmätning Ärendebeskrivning Vårdtyngdsmätning från
Läs merArbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra
Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms
Läs merInstrumentell ADL-förmåga hos äldre kvinnor som har drabbats av höftfraktur
Örebro Universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2008 Instrumentell ADL-förmåga hos äldre kvinnor som har drabbats av höftfraktur Elderly women s ability in instrumental ADL after hip
Läs merGRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete
1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t
Läs merVårdkedja: Från akutmottagning till eget boende
Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen
Läs merINTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI
INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper
Läs merUrsprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.
EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren
Läs merSpisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson
Läs merUtvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Läs merTryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merTryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merÄldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)
Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk
Läs merKalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)
Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med
Läs merÄr TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst
Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Korttidsavdelning, Kompassen Tuvängen, Lerum Reportage i Fourum Rehabchefen och sjukgymnasten hade tidigare hört talats om TLS Intresserad
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin
Läs merFörslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097
1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring
Läs merAtt leva med ett dolt funktionshinder
Att leva med ett dolt funktionshinder Gunnel Carlsson Med Dr/Leg.arbetsterapeut Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Sahlgrenska Akademin
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merFörbättring i dagliga aktiviteter efter rehabilitering på geriatrisk klinik
Örebro universitet Hälsovetenskapliga institutionen Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2006 Förbättring i dagliga aktiviteter efter rehabilitering på geriatrisk klinik - Jämförelse mellan bedömningar genomförda
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merGRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del
GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade
Läs merOmvårdnadsförvaltningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline
Läs mer1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård
Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten
Läs merAnvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende
Handläggare: Git Skog Telefon: 08-508 36 217 Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende Sida 1 av 9 Innehållsförteckning
Läs merArbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
Läs merDe arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.
Förord Den här rapporten har sin utgångspunkt i författarens och dennes kollegors osäkerhet om de arbetsterapeutiska åtgärderna, som ges vid en akutgeriatrisk klinik, är relevanta för den äldres aktivitetsförmåga
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs merMin Förmåga Aktivitetsutförande - Strukturerat samtal och observation
Min Förmåga Aktivitetsutförande - Strukturerat samtal och observation Att personer som arbetar nära patienten ska bli medveten om vilka behov som föreligger. Att personalgruppen ska nå en ökad samsyn i
Läs merProcess. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM GENERELL NIVÅ ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS
Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELL NIVÅ ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Arbetsterapienheten, Sunderby består av enhetschef, 19 arbetsterapeuter
Läs merMappning av ADL-taxonomin till ICF
The International Classification of Functioning, Disability and more commonly as ICF, provides a standard language and fram description of health and health-related states. Like the first ver by the World
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över
Läs merADL - INDEX enligt Sunnaas
ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merstroke 5-6 år efter insjuknandet
[ Lat. söka ] Kartläggning av aktivitets- och funktionsförmåga samt livskvalitet hos personer med stroke 5-6 år efter insjuknandet Britt-Marie Eriksson, Marie Lundgren Rapport 2/05 Forskning och folkhälsa
Läs merGenerellt arbetsterapiprogram
Arbetsdokument Arbetsdokument Sida 1 (9) Generellt arbetsterapiprogram Arbetsterapienheten, Sunderby sjukhus består av enhetschef, 16 arbetsterapeuter och ett arbetsterapibiträde och ingår i division närsjukvård,
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå
Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 1 (8) ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredning, intervention och utvärdering
Läs merKommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker
Kommunrehab 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster 5 Arbetsterapeuter 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör 2 Hjälpmedelstekniker Yrkesbeskrivning Leg. Arbetsterapeut: Rehabassistent: Aktivitetsbedömning/
Läs merSUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual
Sunnaas sykehus HF Ergoterapitjenesten Sunnaas Sykehus 1998 Revidert layout januari 2000 och augusti 2007. SUNNAAS ADL INDEX Bedömningsmanual 1. ÄTA FINFÖRDELA MAT, INTA FÖDA, TUGGA OCH SVÄLJA. 1.0 Måste
Läs merRätt träning förbättrar den äldres förmåga att utföra vardagssysslor
Rätt träning förbättrar den äldres förmåga att utföra vardagssysslor Rose-Marie Wilnerzon Thörn, leg fysioterapeut, MSc, specialist i gerontologi och geriatrik, Geriatriska teamet, USÖ Definitioner Fysisk
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. ADL-trappan PDF ladda ner
ADL-trappan PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Kerstin Hulter Åsberg. Syftet med denna bok är att presentera ADL-begreppet, Aktiviteter i Dagligt Liv, och dess betydelse i det dagliga
Läs merICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Läs merINSTRUKTION - ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (12) TryggVE-modellen - Underlag vid upprättande av lokala rutiner för verksamheten Innehållsförteckning Inledning...2 Förutsättningar...2 Genomförande...2 Trygghet...2 Psykisk hälsa...4 Lokal
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 0 ARBETSTERAPIPROGRAM BÄCKENFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merVård och Omsorg är vår uppgift!
Hälsa och Omsorg Vård och Omsorg är vår uppgift! Det ska finnas vård och omsorg av god kvalitet för dig som på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder behöver hjälp och stöd. Du ska kunna känna trygghet
Läs merINSTRUKTION ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (6) Checklista TryggVE - manual för ifyllnad Innehållsförteckning Inledning... 2 Förutsättningar... 2 Hur ska checklistan användas?... 2 Var hittar jag Checklista TryggVE?... 2 Är checklistan
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merInstrument från FSAs förlag
Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer
Läs merInventering av rehabiliteringsfrågor i Riksstrokes akutformulär
Inventering av rehabiliteringsfrågor i Riksstrokes akutformulär 1 FÖRORD Riksstroke har i sitt akutformulär frågor avseende rehabilitering både under vårdtid på sjukhus men även rehabilitering som är planerad
Läs merBilagor. BILAGA 1 Genomförandeplan. BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen. BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan
Bilagor BILAGA 1 Genomförandeplan BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan BILAGA 4 Löpande anteckningar BILAGA 5 Vägledning kring löpande anteckningar
Läs merstöd och hjälp i det egna boendet.
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda
Läs merIntroduktion Vem är Gill Asplin?
Introduktion Vem är Gill Asplin? Kom till Sverige ifrån Skottland 1991 Sjukgymnast sedan 1987 Arbetat med geriatrisk rehabilitering i ca 18 år Specialistsjukgymnast inom gerontologi och geriatrik Sektionsledare
Läs merAnn-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se
Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merProjekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö
Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merIntervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2016-10-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merKognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen
Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Maria Johansson, Med.dr., leg. arbetsterapeut Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping 2 Kognitiv svikt/demens Demens; 5-10 %
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merKUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson
Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs merGHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Läs merETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN
ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade
Läs merRehabiliteringsprocessen i Lunds kommun
Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning
Läs merModell för kompetensutveckling
Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2017-02-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merÄldres behov i centrum. Erik Wessman
Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET
ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merDefinition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna
2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande
Läs merHöftledsplastik - arbetsterapiinsatser pre- och postoperativt
Vårdprogram 1(7) Höftledsplastik arbetsterapiinsatser pre- och Division Hälsa, habilitering och rehabilitering (HHR) Torsby sjukhus Utgåva: 1 Godkänd av: Eva Stjernström Divisionschef HHR Karin Lundin
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merAtt leva med hjärtsvikt
Eva Ruberg Leg. Arbetsterapeut 2009-10-15 Arbetsterapi Occupational Therapy Occupation - an activity in which one engages Arbetsterapiprogram för hjärtsviktspatienter: Gemensamt synsätt från vetenskap
Läs merMANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment
Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merBERGS BALANSSKALA MANUAL
1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten
Läs merUtskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004
Utskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004 1 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström tfn 08-452 77 25 Inger Lundkvist tfn 08-452 76 98 Sveriges Kommuner
Läs merHur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?
Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Roger Olsson Vårdplaneringshandläggare Thomas Viktorsson Leg. Sjukgymnast 1 VÅRDPLANERINGSTEAM Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska
Läs merKunden ska vara delaktig i planeringen. Enligt SOSFS 2006:5 (4 kap. 2) ska namn och titel på personalen framgå av planen.
Syfte Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Hur beslutet ska omsättas i praktisk handling. Innehåll Genomförandeplanen
Läs merSökord/åtgärder inom arbetsterapi
Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har
Läs mer