Sammanställning utförd av ADL-instrumentgruppen Jönköpings kommun och sjukvårdsområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning utförd av ADL-instrumentgruppen Jönköpings kommun och sjukvårdsområde 2007-01-15"

Transkript

1

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 Granskningsmall 5 Sunnaas ADL-index 6 Functional Independence Measure (FIM) 8 Instrumental Activity Measure (IAM) 10 ADL-trappan 12 ADL-taxonomin 14

3 3 Sammanfattning Arbetsterapeuter i olika samverkansgrupper i kommun och landsting har under många år efterfrågat gemensamma instrument för ADL-rapportering. En arbetsgrupp med representanter från slutenvård, primärvård och kommunens äldreomsorg tillsattes Syftet med gruppen var att inom arbetsterapiverksamheten enas om lämpliga ADL-instrument för utredning, rapportering och uppföljning och därigenom ge möjlighet att kunna följa patienternas rehabilitering genom vårdkedjan.. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, 31 (SFS 1982:763) skall kvalitet inom hälso- och sjukvård fortlöpande och systematiskt utvecklas och säkras. Det är av stor betydelse både för vårdgivare och patient att kunna mäta resultat av åtgärder. Den insamlade informationen och kunskapen kan användas för att förbättra kliniska processer och därmed medverka till att patienten får bästa möjliga rehabilitering (Widén-Holmqvist, 1998). Arbetsterapeuterna i har använt en mängd olika ADL-instrument genom åren. Det har funnits många idéer och synpunkter om vad ett ADLinstrument ska innehålla och dessutom har begreppen varit dåligt förankrade i verksamheten, t.ex. vilka aktiviteter som innefattas inom personlig och instrumentell ADL. Arbetsgruppen startade med en lokal inventering av instrument som användes i verksamheten. Dessutom gjordes en nationell förfrågan via FSAs hemsida och via personliga kontakter. ADL-taxonomin, ADL-trappan, Sunnaas ADL-index, FIM och IAM var de mest frekventa. Dessa är också reliabilitets- och validitetstestade. Diskussion har också förts med representanter från arbetsterapeututbildningen på Hälsohögskolan för att få samstämmighet vad gäller val av lämpliga ADL-instrument. En studie och granskning gjordes av varje instrument. Följande huvudkriterier på ADLinstrumenten ställdes för att komma fram till en rekommendation: - vara enkelt att använda vid kollegial rapportering - ge översikt av ADL-förmåga - vara ett rehabiliteringsinstrument dvs. användbart i en rehabiliteringsprocess - kunna användas vid grupputvärdering - används nationellt - manual ska finnas - vara lätt att administrera - innehålla målformulering Arbetsgruppen fann att inget instrument täcker alla önskade kriterier och behov. Efter övervägande valdes ett enkelt och överskådligt instrument Sunnaas ADL-index och två mer detaljerade och teaminriktade instrument FIM och IAM. Sunnaas används vid bedömning inför vårdplanering när insatserna är begränsade. FIM används då en rehabiliteringsprocess påbörjas inom sjukhusvården. Arbetsgruppen startade hösten 2004 och har träffats kontinuerligt under ett års tid. Arbetet har varit lärorikt. Stimulerande mötesplatser för gemensamma frågor har skapats. Resultatet av instrumentbearbetningen sammanfattas i detta kompendium.

4 4 Arbetsgruppen har bestått av: Elisabet Ekman Rehabmedicin Länssjukhuset Ryhov tfn Helene Ekroth Vårdcentralen Hälsan 1 Primärvården Jkpg tfn Maria Frank Vilhelmsro rehab Jkpgs kommun tfn Irene Johansen Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov tfn Lena Jönsson Verksamhetsutveckl. Jkpgs sjukvårdsomr. tfn Ylva Medén Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov tfn Ewa Timén Smedjegårdens rehab Jkpgs kommun tfn Referenser SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. [ ]. Widén-Holmqvist, L. (1998). Development and evaluation of rehabilitation at home after stroke in south-west Stockholm (avhandling för doktorsexamen, Karolinska Institutet, Stockholm).

5 5 Granskning av ADL-instrument Jönköpings kommun/sjukvårdsområde, december -05 kunna användasutbildning krävs för att hemtjänsttim. Kan anv. som underlag för beräkn. av Rapportering, tydlig att avläsa för mottagare Sensivitet - känslighet för förändringar Målformulering - på blankett P-ADL - antal variabler I-ADL - antal variabler Web-version - datorstöd finns Teaminstrument Instrument ADL-trappan 6 4 (Katz) Sunnaas 9 3 ADL-status ADL-taxonomin 7 4 Yrkesspecifikt FIM 15 IAM 8 Ja Nej Samtliga ovanstående instrument: - kan användas vid kollegial rapportering - ger en översikt av ADL-förmåga - är rehabiliteringsinstrument - kan användas vid grupputvärdering - används nationellt, i vissa fall även internationellt - är reliabilitets- och validitetstestat - har manual

6 6 P-ADL (personlig): äta, dricka, förflyttning, toalettbesök, på-/avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård, kommunikation I-ADL (instrumentell): resor, matlagning, inköp av dagligvaror, städning, tvätt, underhåll/reparation (FSA, Gärda 2.0, 2005) Sunnaas ADL-index Beskrivning Sunnaas ADL-index är ett instrument för bedömning av ADL funktion. Det är utvecklat av arbetsterapeuter vid Sunnaas sjukhus i Norge. Första versionen kom 1982 och reviderades 1985, därefter har mindre förändringar gjorts. Instrumentet är översatt till svenska 1989 och reviderat Det har testats för validitet och reliabilitet. Dess förutsägbarhet är beskriven som god i förhållande till prognos och hjälpbehov. Det är också använt som instrument i olika forskningsstudier. Målgrupp/användningsområde Målgruppen var från början strokepatienter, men indexet kan också användas till andra patientgrupper framförallt geriatriska patienter. Det är utarbetat av arbetsterapeuter till tvärfackligt bruk och kan t.ex. användas vid överrapportering från sjukhus till primärvård eller kommun. Konstruktion Sunnaas ADL index består av en registreringsblankett och en bedömningsmanual. Det förutsätter att manualen används vid ifyllandet. Den har bra formuleringar som kan användas vid kommentarer. Indexet består av 12 aktiviteter. Dessa är tänkta att vara de mest centrala, vilka är nödvändiga att utföras av vuxna personer för att leva ett självständigt liv och därmed kunna bo i eget boende. Gradering Sunnaas ADL-index är uppbyggt så att informationen ges längs en horisontal och vertikal skala som visar ett profilmönster, vilket gör det lätt att inhämta information från. Blanketten har en 4 delad skala som går från 0 = patienten är helt beroende av annan persons hjälp, 1 = patienten är delvis beroende av hjälp av annan person, 2 = patienten behöver hjälpmedel eller speciellt tillrättalagd situation, 3 = självständig. Det är en viktig skillnad mellan gradering 1 och 2. Maximal poäng är 36 = oberoende av hjälp i alla 12 aktiviteterna. Vid 15 poäng finns en förutsägbar brytpunkt. Mindre än 15 poäng visar på låg ADL nivå och hög vårdnivå, under förutsättning att bedömningen inte är gjord i akutsjukvård. Aktiviteterna grupperas efter hur ofta patienten behöver hjälp av annan person:

7 7 Aktivitet 1 4: Aktivitet 5 8: Aktivitet 9 11: Aktivitet 12: Dessa aktiviteter kan inte planeras eller utföras på fasta tider Dessa aktiviteter kan planläggas och utföras två eller flera gånger per dygn på bestämda tider. Dessa aktiviteter behöver nödvändigtvis inte utföras dagligen, men t.ex. 1 2 gånger /vecka. Faller utanför denna gradering. Poäng för kommunikation räknas ej med om man sammanställer patientens ADL-nivå. Tidsåtgången varierar beroende på patient och svårigheter. Det gäller både observationstid och ifyllande av status. Möjligheter och begränsningar Bedömning med Sunnaas ADL-index kan utföras genom observation eller intervju. Det är inte alltid tillräckligt känsligt för att se hur mycket en person har ökat sin aktivitetsförmåga inom de elva aktivitetsområdena, t.ex. visar det inte med tillräcklig tydlighet om personens beroende minskat från två till en person. I vissa fall står det angivet i manualen om det behövs en eller två personers hjälp. Det mäter förändringen helt självständig utan hjälpmedel (3) eller med hjälpmedel och/eller tillrättalagd miljö (2) och delvis beroende av hjälp (1) eller helt beroende av annan persons hjälp (0). Instrumentets uppbyggnad gör det lätt att avläsa. Instrumentet är gratis och kräver ingen speciell utbildning. Referenser Bathen, T. (2004). Information från Sunnaas Sjukhus Bathen, T., & Vardeberg, K. (2001). Test retest reliability of Sunnaas ADL Index. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 8, Ingemarsson, M., Nilsson, M. & Sonn, U. (2002). Rehabilitering för äldre guide vid val av mätinstrument. Rapport från Äldreväst Sjuhärad. Kolsrud, M. (1986), Formidling av ADL-observasjoner og måling av behandlingsresultater. Norska Ergoterapeuten, 12,

8 8 Functional Independence Measure (FIM) Beskrivning FIM är ett validitets- och reliabilitetstestat instrument som grundar sig på Katz och Barthels ADL-index, men inbegriper också områden som kommunikation och kognition. Det är också mer specifikt i fråga om hur mycket hjälp som behövs för olika aktiviteter. Instrumentet är utvecklat i USA. Målgrupp/användningsområde FIM kan användas för vuxna i alla åldrar. Ursprungligen utformades det för rehabiliteringspatienter i både särskilt och eget boende. Instrumentet kan användas av olika yrkesgrupper inom socialtjänst och sjukvård. Människor utanför dessa yrkesgrupper kan också utbildas i att använda FIM Konstruktion FIM omfattar 18 områden grupperade i 6 funktionsområden: Personlig vård äta/dricka, övre toalett, dusch/bad, påklädning överkropp, påklädning underkropp, nedre toalett. Sfinkter kontroll blåskontroll, tarmkontroll. Kortare förflyttningar säng, stol, rullstol, toalett, badkar/dusch. Längre förflyttningar gång eller rullstol, trappor. Kommunikation förståelse, uttrycksförmåga. Social och intellektuell funktion socialt samspel, problemlösning, minne. Informationen samlas genom intervju, observation eller ur patientjournaler. Liksom Barthel graderas aktiviteterna i FIM efter den hjälp som behövs, från 1 helt beroende till 7 helt oberoende. Poäng sju ges när aktiviteten utförs oberoende samt på ett säkert sätt och inom rimlig tid. Instrumentet mäter vad patienten faktiskt utför, inte vad hon/han borde göra. Tidsåtgång är ca 30 minuter. Instrumentet har en tydlig manual. Möjligheter och begränsningar FIM används i stor utsträckning i flera länder. Det är ett bra instrument för att planera rehabilitering, vård- och omsorgsplanering och för att följa människor genom vård- och omsorgsverksamheten. FIM visar sämre urskiljning hos personer med smärre funktionshinder. En dags utbildning är nödvändig för att kunna använda instrumentet rätt. En person per enhet/klinik måste ha den formella utbildningen i FIM, den kan sedan vidareutbilda övrig personal.

9 9 Copyright för att kopiera och sprida FIM tillhandahålls genom professor Gunnar Grimby vid Avdelningen för rehabilitering, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Kontaktperson är Barbro Olsson. Referenser Isgör, D. (1998) Patientklassificeringssystem i tiden. Vård, 2, McDowell, I. & Newell, C. (1996) Measuring Health A Guide to Rating Scales and Questionnaires. New York. Oxford University Press. Tersi, J.A., Lawton, M.P., Holms, D.& Ory, M. (1997) Measurement in Elderly Chronic Care Populations. New York. Springer Publishing Company.

10 10 Instrumental Activity Measure (IAM) Beskrivning IAM har utvecklats för att vara ett redskap inom rehabilitering, för att på aktivitetsnivå beskriva och dokumentera vad individer gör i sin vardagsmiljö beträffande specifika instrumentella aktiviteter, IADL Instrumentet har utvecklats för att vara ett supplement till Functional Independence Measure, FIM vad gäller instrumentella aktiviteter och är avsett att användas som intervjuinstrument. Målgrupp/användningsområde IAM är ett bedömnings- och skattningsinstrument som har utvecklats för att beskriva vad personer i ordinärt boende utför inom vardagliga aktiviteter. Individens bostads- och närmiljö är utgångspunkten vid IAM:s användning och bedömningarna ska göras utifrån vad individen uppger under ett intervjusamtal. Konstruktion IAM omfattar aktiviteter som är relevanta för att klara eget boende, d.v.s. att bo utanför institution. De aktiviteter som ingår är förflyttning utomhus, enkel måltid, matlagning, allmänna kommunikationer, småinköp, storköp, städning och tvätthantering. Varje aktivitet består av 4 eller 6 moment. IAM innehåller 2 ordinalskalor. I bedömningsdelen med 7 nivåer, bedömer intervjuaren självständigt utförande. Nivå 7 innebär att aktiviteten utförs helt självständigt och 1 står för att aktiviteten ej utförs till följd av skadan/sjukdomen. I skattningsdelen med 4 nivåer, skattar den intervjuade själv sin upplevda svårighet att utföra aktiviteten. Nivå 4 står då för att aktiviteten utförs utan svårighet och 1 innebär att aktiviteten är för svår för att utföra. Nivå 0 används då aktiviteten inte har prövats eller då den inte är relevant/aktuell för personen. De båda delarna används samtidigt i ett samtal mellan den person som berörs och arbetsterapeut. Lämplig referenstid för samtalet och bedömningen är de 2 senaste veckorna. Bedömningsdelen har utvecklats enligt samma struktur som FIM. Bedömningen registreras i en IAM profil. Möjligheter och begränsningar Många äldre personer har nedsatt förmåga inom instrumentell ADL. Därför är en bedömning av dessa aktiviteter mycket relevant. Forskare har i en studie testat IAM avseende reliabilitet, som visar att mellanbedömarreliabiliteten är god. De anser vidare att studier måste göras för att förtydliga innehållet i de olika aktiviteterna, göra intervjun mer strukturerad genom fasta följdfrågor samt att skalstegen måste definieras tydligare. De aktiviteter som ingår i instrumentet har tagits fram genom klinisk erfarenhet och litteraturstudier. FIM och IAM har i

11 11 två studier använts tillsammans och det framkommer att dessa två instrument kompletterar varandra. Referenser Andrén, E., Daving, Y., & Grimby, G. (1997). Manual version 2,0 Instrumental Activity Measure IAM. Göteborg: Göteborgs universitet, Avdelningen för handikappforskning och Avdelningen för rehabiliteringsmedicin. Grimby, G., Andrén, E., Daving, Y., & Wright, B. (1998). Dependence and Perceived Difficulty in Daily Activities in Community-Living Stroke Survivors 2 Years after Stroke. A Studie of Instrumental Structures. Stroke, 29 (9), Grimby, G., Andrén, E., Holmgren, E., Wright, B., Linacre, J.M., & Sundh, V. (1996). Structure of a combination of Functional Independence Measure and Instrumental Activity Measure Items in community living persons: a study of individuals with Cerebral Palsy and Spina Bifida. Archives Physical Medicine and Rehabilitation, 77 (11),

12 12 ADL-trappan Beskrivning ADL-trappan är en skattningsskala som är vidareutvecklad av Katz ADL-index. Instrumentet är utvecklat av en läkare och en arbetsterapeut ADL-trappan mäter individens beroende vid tio aktiviteter. Bedömningen avser en skattning av om personen utför aktiviteten självständigt eller använder personlig hjälp. Med personlig hjälp avses aktiv hjälp, påminnelse eller tillsyn. Mätkvalitet: ADL-trappan är testad för validitet och reliabilitet. Målgrupp/användningsområde ADL-trappan kan användas för att fånga upp begränsningar i den personliga förmågan. Den kan användas både i eget boende och på institution. Instrumentet kan även rekommenderas när det gäller att undersöka en persons möjlighet att klara av eget boende. Vem som ska bedöma enligt ADL-trappan beror på vad bedömningen ska ligga till grund för. En biståndshandläggare kan få ett visst underlag om bedömningen gäller hjälp och bistånd enligt socialtjänstlagen. ADL-trappan kan ge en vägledning om vårdtidens längd och kommande rehabiliteringsbehov. Annan personal kan använda ADL-trappan för att få underlag för fortsatt träning och rehabilitering. Instrumentet ger vårdpersonalen ett gemensamt språk för ADL-förmåga. ADL-trappan kan användas på individ eller gruppnivå. Ett annat användningsområde är utvecklingsarbete samt forskning och utredning inom vård och omsorg. Varje aktivitet är noggrant definierad, varför det är viktigt att bedömaren är väl insatt i var skiljelinjen går mellan beroende och oberoende för varje aktivitet. Konstruktion ADL-förmågan kan bedömas genom självskattning, observation eller test. Det är vanligt att dessa tre sätt kombineras. ADL-trappans tio aktiviteter är; städning, matinköp, transport, matlagning, badning, av- och påklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens och födointag. De fyra aktiviteterna städning, matinköp, transport och matlagning har lagts till från Katz ADL-index. Dessa tio aktiviteter är numrerade från 0 till 10. Steg 10 är den lägsta nivån, personen är beroende i samtliga 10 aktiviteter. Steg 0 innebär att personen inte behöver någon hjälp. Varje aktivitet bedöms i tre skalsteg: oberoende, delvis beroende, beroende. Därefter klassas delvis beroende antingen till beroende eller till oberoende, vilket framgår av manualen. Möjligheter och begränsningar

13 13 ADL-trappan är lämplig för hemmaboende personer. ADL antar ett hierarkiskt förhållande bland aktiviteter. Forskare är dock inte överens om detta förhållande, framförallt när det gäller instrumentella ADL-aktiviteter. I ADL-trappan finns möjlighet att med egna ord beskriva orsakerna till begränsningarna för personens förmåga att klara dagliga livets aktiviteter: kan inte, vill inte, får inte, törs inte, förstår inte. Om t ex någon annan i omgivningen brukar göra det åt personen. Därför kan flera följdfrågor krävas vid en intervju. Anledningen till att en person inte utför en aktivitet kommer inte fram i själva skattningsskalan, men den påverkar bedömningen av beroende. Referenser Ingemarsson, M., Nilsson, M. & Sonn, U., (2002).Rehabilitering för äldre - guide vid val av mätinstrument, Äldre Väst sjuhärad. Hulter Åsberg, K., (1990). ADL-trappan Socialstyrelsen, (2001) Verksamhetsuppföljning inom vård och omsorg till Äldre och funktionshindrade i kommunerna Redovisning av läget Socialstyrelsen (2002) Instrument för utredning inom kommunens äldreomsorg Sonn, U. & Hulter Åsberg, K., (1991). Assessment of activities of daily living in the elderly. A study of a population of 76-years-olds in Gothenburg, Sweden. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine, 23, Sonn, U., Grimby, G. & Svanborg, A. (1996). Activities of daily living studied longitudinally between 70 and 76 years of age. Disability and rehabilitation 18,

14 14 ADL-taxonomin Beskrivning ADL-taxonomin är utvecklad av arbetsterapeuter för arbetsterapeuter och bygger på Katz ADL-index. Instrumentet används för att beskriva en persons aktivitetsförmåga och bygger på en arbetsterapeutisk referensram som knyter an till ett arbetsterapeutisk yrkesspråk. Detta ger en struktur och gemensam terminologi vid överrapportering. Mätkvalitet: Instrumentet har validitet och reliabilitet testats. Målgrupp/användningsområde ADL-taxonomin används för utredning av aktivitetsförmåga vid olika funktionshinder som t ex vid stroke och synnedsättning. Instrumentet utvecklades först för att användas på individnivå men kan nu även användas på gruppnivå, där varje aktivitet bedöms var för sig. Instrumentet används av arbetsterapeuter för att beskriva en individs aktivitetsförmåga. Möjlighet finns att välja vilka aktiviteter som kan vara relevant att bedöma. Underlaget ligger sedan till grund för analys av aktivitetsförmåga, målformulering och utvärdering. ADLtaxonomin kan tydliggöra patientdelaktighet vid målformulering. Konstruktion Begrepp som används är definierade i manualen. Det omfattar tre begreppsnivåer: aktivitetsområde aktiviteter delaktiviteter. ADL-taxonomin omfattar tolv basaktiviteter inom personlig vård och boende; äta och dricka, förflyttning, toalettbesök, på -avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård, kommunikation, resor, matlagning, inköp av dagligvaror, städning och tvätt. Varje basaktivitet är indelad i ett antal delaktiviteter. Instrumentet kan fånga upp olika dimensioner av individens förmåga t ex vad personen kan, gör och vill göra. Bedömningen görs genom observation eller intervju utifrån valda aktiviteter. Bedömningen kan dokumenteras i ett cirkeldiagram eller på en bedömningsblankett. Instrumentet mäter i ordinalskala. Tidsåtgången vid bedömningen varierar beroende på antal valda aktiviteter. Möjligheter och begränsningar Det krävs ingen utbildning för att använda ADL-taxonomin utifrån manualen. Instrumentet med manual går att beställa från Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. ADL-taxonomin är ett flexibelt instrument, egna valda aktiviteter kan läggas till. ADL-taxonomin kan användas som ett teambaserat instrument och IT-stöd finns. För att kunna tolka cirkeldiagrammen krävs att man tillägnat sig definitionerna, och begreppsstrukturen. Cirkeln ska inte användas vid överrapportering, då används traditionellt kodblad.

15 15 Referenser Lilja, M., Nygård, L. & Borell, L. (2000). The transfer of information about geriatric clients in the occupational therapy chain of care: an intervention study. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 7, Sonn, U., Törnqvist, K. & Svensson, E. (1999). The ADL taxonomy from individual categorical data to ordinal categorical data. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 6, Törnquist, K. & Sonn, U.(1994). Towards an ADL Taxonomy for Occupational Therapists. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 1, Törnquist, K. & Sonn, U. (2001). ADL-taxonomin: en bedömning av aktivitetsförmågan. Nacka. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Web-dokument Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

16 16

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

REHABILITERING FÖR ÄLDRE

REHABILITERING FÖR ÄLDRE MARI INGEMARSSON, MARTIN NILSSON, ULLA SONN REHABILITERING FÖR ÄLDRE GUIDE VID VAL AV MÄTINSTRUMENT. RAPPORT FRÅN ÄLDREVÄST SJUHÄRAD 2002 REHABILITERING FÖR ÄLDRE GUIDE VID VAL AV MÄTINSTRUMENT MARI INGEMARSSON,

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

Instrumentell ADL-förmåga hos äldre kvinnor som har drabbats av höftfraktur

Instrumentell ADL-förmåga hos äldre kvinnor som har drabbats av höftfraktur Örebro Universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2008 Instrumentell ADL-förmåga hos äldre kvinnor som har drabbats av höftfraktur Elderly women s ability in instrumental ADL after hip

Läs mer

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare Rörelseförmåga Förflyttning inomhus Kan förflytta sig själv med eller utan gånghjälpmedel/rullstol. I kommentar anges om förflyttning sker gående, med

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper

Läs mer

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Korttidsavdelning, Kompassen Tuvängen, Lerum Reportage i Fourum Rehabchefen och sjukgymnasten hade tidigare hört talats om TLS Intresserad

Läs mer

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med

Läs mer

stroke 5-6 år efter insjuknandet

stroke 5-6 år efter insjuknandet [ Lat. söka ] Kartläggning av aktivitets- och funktionsförmåga samt livskvalitet hos personer med stroke 5-6 år efter insjuknandet Britt-Marie Eriksson, Marie Lundgren Rapport 2/05 Forskning och folkhälsa

Läs mer

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt. Förord Den här rapporten har sin utgångspunkt i författarens och dennes kollegors osäkerhet om de arbetsterapeutiska åtgärderna, som ges vid en akutgeriatrisk klinik, är relevanta för den äldres aktivitetsförmåga

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Att leva med ett dolt funktionshinder

Att leva med ett dolt funktionshinder Att leva med ett dolt funktionshinder Gunnel Carlsson Med Dr/Leg.arbetsterapeut Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Sahlgrenska Akademin

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 0 ARBETSTERAPIPROGRAM BÄCKENFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå

ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 1 (8) ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredning, intervention och utvärdering

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Mappning av ADL-taxonomin till ICF

Mappning av ADL-taxonomin till ICF The International Classification of Functioning, Disability and more commonly as ICF, provides a standard language and fram description of health and health-related states. Like the first ver by the World

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

ADL - INDEX enligt Sunnaas

ADL - INDEX enligt Sunnaas ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan

Läs mer

Rätt träning förbättrar den äldres förmåga att utföra vardagssysslor

Rätt träning förbättrar den äldres förmåga att utföra vardagssysslor Rätt träning förbättrar den äldres förmåga att utföra vardagssysslor Rose-Marie Wilnerzon Thörn, leg fysioterapeut, MSc, specialist i gerontologi och geriatrik, Geriatriska teamet, USÖ Definitioner Fysisk

Läs mer

Instrument från FSAs förlag

Instrument från FSAs förlag Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer

Läs mer

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual Sunnaas sykehus HF Ergoterapitjenesten Sunnaas Sykehus 1998 Revidert layout januari 2000 och augusti 2007. SUNNAAS ADL INDEX Bedömningsmanual 1. ÄTA FINFÖRDELA MAT, INTA FÖDA, TUGGA OCH SVÄLJA. 1.0 Måste

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Delrapport Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Projekt Lönnen Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Maria Johansson, Med.dr., leg. arbetsterapeut Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping 2 Kognitiv svikt/demens Demens; 5-10 %

Läs mer

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Eva Ruberg Leg. Arbetsterapeut 2009-10-15 Arbetsterapi Occupational Therapy Occupation - an activity in which one engages Arbetsterapiprogram för hjärtsviktspatienter: Gemensamt synsätt från vetenskap

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade

Läs mer

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har

Läs mer

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Roger Olsson Vårdplaneringshandläggare Thomas Viktorsson Leg. Sjukgymnast 1 VÅRDPLANERINGSTEAM Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (9)

Bilaga till rapport 1 (9) Bilaga till rapport 1 (9) Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke, rapport 234 (2015) Bilaga 1 Beskrivning av de olika formulären och skalorna Beroende

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

Introduktion Vem är Gill Asplin?

Introduktion Vem är Gill Asplin? Introduktion Vem är Gill Asplin? Kom till Sverige ifrån Skottland 1991 Sjukgymnast sedan 1987 Arbetat med geriatrisk rehabilitering i ca 18 år Specialistsjukgymnast inom gerontologi och geriatrik Sektionsledare

Läs mer

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

ABCDE. stadsdelsförvaltning A VDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH

ABCDE. stadsdelsförvaltning A VDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH Norrmalms stadsdelsförvaltning A VDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH STÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2002-01-07 DNR 530-751/01 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 08 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Granskning

Läs mer

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Tidig identifiering av mest sjuka äldre Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Veronika Stemme Gudrun Jonsson Mats Karlsson Hector Reyes

Veronika Stemme Gudrun Jonsson Mats Karlsson Hector Reyes Journalgranskning avseende användande av tilläggskod T91 för rapportering av rehabiliteringsinsatser under 2012 vid Brommageriatriken och Danderydsgeriatriken i Stockholms läns landsting Veronika Stemme

Läs mer

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Sigurveig H. Sigurðardóttir, Phd. Fakultetet för socialt arbete, Islands Universitet Att vårda och stödja sina nära, nordiska erfarenheter Såstaholm,

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Kunden ska vara delaktig i planeringen. Enligt SOSFS 2006:5 (4 kap. 2) ska namn och titel på personalen framgå av planen.

Kunden ska vara delaktig i planeringen. Enligt SOSFS 2006:5 (4 kap. 2) ska namn och titel på personalen framgå av planen. Syfte Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Hur beslutet ska omsättas i praktisk handling. Innehåll Genomförandeplanen

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Beslutad på strategisk nivå 2012-03-02 Ersätter tidigare dokument

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Centrum-Söder Växjö. Projektrapport. Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson

Centrum-Söder Växjö. Projektrapport. Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson Centrum-Söder Växjö Projektrapport Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson Hemrehab, Rehabenheten, Omsorgsförvaltningen, Växjö kommun, telefon 0470-43789 2 Innehåll Sammanfattning.. 3 Bakgrund..

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser.

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser. EXEMPELUTREDNING HEMTJÄNST Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren berörs av är de

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Slutrapport Projekt Lönnen

Slutrapport Projekt Lönnen Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012

SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012 SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012 Hemrehabilitering för de mest sjuka äldre genom Aktivitet i Vardagen Eva-Carin Gilbertsson, leg. arbetsterapeut Eva Lovén Berg, leg. sjukgymnast Solweig Rosendahl, leg.

Läs mer

Strategi för rehabilitering/habilitering inom välfärdsförvaltningen

Strategi för rehabilitering/habilitering inom välfärdsförvaltningen 2017-02-02 Strategi för rehabilitering/habilitering inom välfärdsförvaltningen 2017-2020 Antagen av: Omsorgsnämnden, 2017-02-22, 15 Dokumentägare: Välfärdsförvaltningens förvaltningschef Ersätter dokument:

Läs mer