Sammanställning utförd av ADL-instrumentgruppen Jönköpings kommun och sjukvårdsområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning utförd av ADL-instrumentgruppen Jönköpings kommun och sjukvårdsområde 2007-01-15"

Transkript

1

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 Granskningsmall 5 Sunnaas ADL-index 6 Functional Independence Measure (FIM) 8 Instrumental Activity Measure (IAM) 10 ADL-trappan 12 ADL-taxonomin 14

3 3 Sammanfattning Arbetsterapeuter i olika samverkansgrupper i kommun och landsting har under många år efterfrågat gemensamma instrument för ADL-rapportering. En arbetsgrupp med representanter från slutenvård, primärvård och kommunens äldreomsorg tillsattes Syftet med gruppen var att inom arbetsterapiverksamheten enas om lämpliga ADL-instrument för utredning, rapportering och uppföljning och därigenom ge möjlighet att kunna följa patienternas rehabilitering genom vårdkedjan.. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, 31 (SFS 1982:763) skall kvalitet inom hälso- och sjukvård fortlöpande och systematiskt utvecklas och säkras. Det är av stor betydelse både för vårdgivare och patient att kunna mäta resultat av åtgärder. Den insamlade informationen och kunskapen kan användas för att förbättra kliniska processer och därmed medverka till att patienten får bästa möjliga rehabilitering (Widén-Holmqvist, 1998). Arbetsterapeuterna i har använt en mängd olika ADL-instrument genom åren. Det har funnits många idéer och synpunkter om vad ett ADLinstrument ska innehålla och dessutom har begreppen varit dåligt förankrade i verksamheten, t.ex. vilka aktiviteter som innefattas inom personlig och instrumentell ADL. Arbetsgruppen startade med en lokal inventering av instrument som användes i verksamheten. Dessutom gjordes en nationell förfrågan via FSAs hemsida och via personliga kontakter. ADL-taxonomin, ADL-trappan, Sunnaas ADL-index, FIM och IAM var de mest frekventa. Dessa är också reliabilitets- och validitetstestade. Diskussion har också förts med representanter från arbetsterapeututbildningen på Hälsohögskolan för att få samstämmighet vad gäller val av lämpliga ADL-instrument. En studie och granskning gjordes av varje instrument. Följande huvudkriterier på ADLinstrumenten ställdes för att komma fram till en rekommendation: - vara enkelt att använda vid kollegial rapportering - ge översikt av ADL-förmåga - vara ett rehabiliteringsinstrument dvs. användbart i en rehabiliteringsprocess - kunna användas vid grupputvärdering - används nationellt - manual ska finnas - vara lätt att administrera - innehålla målformulering Arbetsgruppen fann att inget instrument täcker alla önskade kriterier och behov. Efter övervägande valdes ett enkelt och överskådligt instrument Sunnaas ADL-index och två mer detaljerade och teaminriktade instrument FIM och IAM. Sunnaas används vid bedömning inför vårdplanering när insatserna är begränsade. FIM används då en rehabiliteringsprocess påbörjas inom sjukhusvården. Arbetsgruppen startade hösten 2004 och har träffats kontinuerligt under ett års tid. Arbetet har varit lärorikt. Stimulerande mötesplatser för gemensamma frågor har skapats. Resultatet av instrumentbearbetningen sammanfattas i detta kompendium.

4 4 Arbetsgruppen har bestått av: Elisabet Ekman Rehabmedicin Länssjukhuset Ryhov tfn Helene Ekroth Vårdcentralen Hälsan 1 Primärvården Jkpg tfn Maria Frank Vilhelmsro rehab Jkpgs kommun tfn Irene Johansen Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov tfn Lena Jönsson Verksamhetsutveckl. Jkpgs sjukvårdsomr. tfn Ylva Medén Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov tfn Ewa Timén Smedjegårdens rehab Jkpgs kommun tfn Referenser SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. [ ]. Widén-Holmqvist, L. (1998). Development and evaluation of rehabilitation at home after stroke in south-west Stockholm (avhandling för doktorsexamen, Karolinska Institutet, Stockholm).

5 5 Granskning av ADL-instrument Jönköpings kommun/sjukvårdsområde, december -05 kunna användasutbildning krävs för att hemtjänsttim. Kan anv. som underlag för beräkn. av Rapportering, tydlig att avläsa för mottagare Sensivitet - känslighet för förändringar Målformulering - på blankett P-ADL - antal variabler I-ADL - antal variabler Web-version - datorstöd finns Teaminstrument Instrument ADL-trappan 6 4 (Katz) Sunnaas 9 3 ADL-status ADL-taxonomin 7 4 Yrkesspecifikt FIM 15 IAM 8 Ja Nej Samtliga ovanstående instrument: - kan användas vid kollegial rapportering - ger en översikt av ADL-förmåga - är rehabiliteringsinstrument - kan användas vid grupputvärdering - används nationellt, i vissa fall även internationellt - är reliabilitets- och validitetstestat - har manual

6 6 P-ADL (personlig): äta, dricka, förflyttning, toalettbesök, på-/avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård, kommunikation I-ADL (instrumentell): resor, matlagning, inköp av dagligvaror, städning, tvätt, underhåll/reparation (FSA, Gärda 2.0, 2005) Sunnaas ADL-index Beskrivning Sunnaas ADL-index är ett instrument för bedömning av ADL funktion. Det är utvecklat av arbetsterapeuter vid Sunnaas sjukhus i Norge. Första versionen kom 1982 och reviderades 1985, därefter har mindre förändringar gjorts. Instrumentet är översatt till svenska 1989 och reviderat Det har testats för validitet och reliabilitet. Dess förutsägbarhet är beskriven som god i förhållande till prognos och hjälpbehov. Det är också använt som instrument i olika forskningsstudier. Målgrupp/användningsområde Målgruppen var från början strokepatienter, men indexet kan också användas till andra patientgrupper framförallt geriatriska patienter. Det är utarbetat av arbetsterapeuter till tvärfackligt bruk och kan t.ex. användas vid överrapportering från sjukhus till primärvård eller kommun. Konstruktion Sunnaas ADL index består av en registreringsblankett och en bedömningsmanual. Det förutsätter att manualen används vid ifyllandet. Den har bra formuleringar som kan användas vid kommentarer. Indexet består av 12 aktiviteter. Dessa är tänkta att vara de mest centrala, vilka är nödvändiga att utföras av vuxna personer för att leva ett självständigt liv och därmed kunna bo i eget boende. Gradering Sunnaas ADL-index är uppbyggt så att informationen ges längs en horisontal och vertikal skala som visar ett profilmönster, vilket gör det lätt att inhämta information från. Blanketten har en 4 delad skala som går från 0 = patienten är helt beroende av annan persons hjälp, 1 = patienten är delvis beroende av hjälp av annan person, 2 = patienten behöver hjälpmedel eller speciellt tillrättalagd situation, 3 = självständig. Det är en viktig skillnad mellan gradering 1 och 2. Maximal poäng är 36 = oberoende av hjälp i alla 12 aktiviteterna. Vid 15 poäng finns en förutsägbar brytpunkt. Mindre än 15 poäng visar på låg ADL nivå och hög vårdnivå, under förutsättning att bedömningen inte är gjord i akutsjukvård. Aktiviteterna grupperas efter hur ofta patienten behöver hjälp av annan person:

7 7 Aktivitet 1 4: Aktivitet 5 8: Aktivitet 9 11: Aktivitet 12: Dessa aktiviteter kan inte planeras eller utföras på fasta tider Dessa aktiviteter kan planläggas och utföras två eller flera gånger per dygn på bestämda tider. Dessa aktiviteter behöver nödvändigtvis inte utföras dagligen, men t.ex. 1 2 gånger /vecka. Faller utanför denna gradering. Poäng för kommunikation räknas ej med om man sammanställer patientens ADL-nivå. Tidsåtgången varierar beroende på patient och svårigheter. Det gäller både observationstid och ifyllande av status. Möjligheter och begränsningar Bedömning med Sunnaas ADL-index kan utföras genom observation eller intervju. Det är inte alltid tillräckligt känsligt för att se hur mycket en person har ökat sin aktivitetsförmåga inom de elva aktivitetsområdena, t.ex. visar det inte med tillräcklig tydlighet om personens beroende minskat från två till en person. I vissa fall står det angivet i manualen om det behövs en eller två personers hjälp. Det mäter förändringen helt självständig utan hjälpmedel (3) eller med hjälpmedel och/eller tillrättalagd miljö (2) och delvis beroende av hjälp (1) eller helt beroende av annan persons hjälp (0). Instrumentets uppbyggnad gör det lätt att avläsa. Instrumentet är gratis och kräver ingen speciell utbildning. Referenser Bathen, T. (2004). Information från Sunnaas Sjukhus Bathen, T., & Vardeberg, K. (2001). Test retest reliability of Sunnaas ADL Index. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 8, Ingemarsson, M., Nilsson, M. & Sonn, U. (2002). Rehabilitering för äldre guide vid val av mätinstrument. Rapport från Äldreväst Sjuhärad. Kolsrud, M. (1986), Formidling av ADL-observasjoner og måling av behandlingsresultater. Norska Ergoterapeuten, 12,

8 8 Functional Independence Measure (FIM) Beskrivning FIM är ett validitets- och reliabilitetstestat instrument som grundar sig på Katz och Barthels ADL-index, men inbegriper också områden som kommunikation och kognition. Det är också mer specifikt i fråga om hur mycket hjälp som behövs för olika aktiviteter. Instrumentet är utvecklat i USA. Målgrupp/användningsområde FIM kan användas för vuxna i alla åldrar. Ursprungligen utformades det för rehabiliteringspatienter i både särskilt och eget boende. Instrumentet kan användas av olika yrkesgrupper inom socialtjänst och sjukvård. Människor utanför dessa yrkesgrupper kan också utbildas i att använda FIM Konstruktion FIM omfattar 18 områden grupperade i 6 funktionsområden: Personlig vård äta/dricka, övre toalett, dusch/bad, påklädning överkropp, påklädning underkropp, nedre toalett. Sfinkter kontroll blåskontroll, tarmkontroll. Kortare förflyttningar säng, stol, rullstol, toalett, badkar/dusch. Längre förflyttningar gång eller rullstol, trappor. Kommunikation förståelse, uttrycksförmåga. Social och intellektuell funktion socialt samspel, problemlösning, minne. Informationen samlas genom intervju, observation eller ur patientjournaler. Liksom Barthel graderas aktiviteterna i FIM efter den hjälp som behövs, från 1 helt beroende till 7 helt oberoende. Poäng sju ges när aktiviteten utförs oberoende samt på ett säkert sätt och inom rimlig tid. Instrumentet mäter vad patienten faktiskt utför, inte vad hon/han borde göra. Tidsåtgång är ca 30 minuter. Instrumentet har en tydlig manual. Möjligheter och begränsningar FIM används i stor utsträckning i flera länder. Det är ett bra instrument för att planera rehabilitering, vård- och omsorgsplanering och för att följa människor genom vård- och omsorgsverksamheten. FIM visar sämre urskiljning hos personer med smärre funktionshinder. En dags utbildning är nödvändig för att kunna använda instrumentet rätt. En person per enhet/klinik måste ha den formella utbildningen i FIM, den kan sedan vidareutbilda övrig personal.

9 9 Copyright för att kopiera och sprida FIM tillhandahålls genom professor Gunnar Grimby vid Avdelningen för rehabilitering, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Kontaktperson är Barbro Olsson. Referenser Isgör, D. (1998) Patientklassificeringssystem i tiden. Vård, 2, McDowell, I. & Newell, C. (1996) Measuring Health A Guide to Rating Scales and Questionnaires. New York. Oxford University Press. Tersi, J.A., Lawton, M.P., Holms, D.& Ory, M. (1997) Measurement in Elderly Chronic Care Populations. New York. Springer Publishing Company.

10 10 Instrumental Activity Measure (IAM) Beskrivning IAM har utvecklats för att vara ett redskap inom rehabilitering, för att på aktivitetsnivå beskriva och dokumentera vad individer gör i sin vardagsmiljö beträffande specifika instrumentella aktiviteter, IADL Instrumentet har utvecklats för att vara ett supplement till Functional Independence Measure, FIM vad gäller instrumentella aktiviteter och är avsett att användas som intervjuinstrument. Målgrupp/användningsområde IAM är ett bedömnings- och skattningsinstrument som har utvecklats för att beskriva vad personer i ordinärt boende utför inom vardagliga aktiviteter. Individens bostads- och närmiljö är utgångspunkten vid IAM:s användning och bedömningarna ska göras utifrån vad individen uppger under ett intervjusamtal. Konstruktion IAM omfattar aktiviteter som är relevanta för att klara eget boende, d.v.s. att bo utanför institution. De aktiviteter som ingår är förflyttning utomhus, enkel måltid, matlagning, allmänna kommunikationer, småinköp, storköp, städning och tvätthantering. Varje aktivitet består av 4 eller 6 moment. IAM innehåller 2 ordinalskalor. I bedömningsdelen med 7 nivåer, bedömer intervjuaren självständigt utförande. Nivå 7 innebär att aktiviteten utförs helt självständigt och 1 står för att aktiviteten ej utförs till följd av skadan/sjukdomen. I skattningsdelen med 4 nivåer, skattar den intervjuade själv sin upplevda svårighet att utföra aktiviteten. Nivå 4 står då för att aktiviteten utförs utan svårighet och 1 innebär att aktiviteten är för svår för att utföra. Nivå 0 används då aktiviteten inte har prövats eller då den inte är relevant/aktuell för personen. De båda delarna används samtidigt i ett samtal mellan den person som berörs och arbetsterapeut. Lämplig referenstid för samtalet och bedömningen är de 2 senaste veckorna. Bedömningsdelen har utvecklats enligt samma struktur som FIM. Bedömningen registreras i en IAM profil. Möjligheter och begränsningar Många äldre personer har nedsatt förmåga inom instrumentell ADL. Därför är en bedömning av dessa aktiviteter mycket relevant. Forskare har i en studie testat IAM avseende reliabilitet, som visar att mellanbedömarreliabiliteten är god. De anser vidare att studier måste göras för att förtydliga innehållet i de olika aktiviteterna, göra intervjun mer strukturerad genom fasta följdfrågor samt att skalstegen måste definieras tydligare. De aktiviteter som ingår i instrumentet har tagits fram genom klinisk erfarenhet och litteraturstudier. FIM och IAM har i

11 11 två studier använts tillsammans och det framkommer att dessa två instrument kompletterar varandra. Referenser Andrén, E., Daving, Y., & Grimby, G. (1997). Manual version 2,0 Instrumental Activity Measure IAM. Göteborg: Göteborgs universitet, Avdelningen för handikappforskning och Avdelningen för rehabiliteringsmedicin. Grimby, G., Andrén, E., Daving, Y., & Wright, B. (1998). Dependence and Perceived Difficulty in Daily Activities in Community-Living Stroke Survivors 2 Years after Stroke. A Studie of Instrumental Structures. Stroke, 29 (9), Grimby, G., Andrén, E., Holmgren, E., Wright, B., Linacre, J.M., & Sundh, V. (1996). Structure of a combination of Functional Independence Measure and Instrumental Activity Measure Items in community living persons: a study of individuals with Cerebral Palsy and Spina Bifida. Archives Physical Medicine and Rehabilitation, 77 (11),

12 12 ADL-trappan Beskrivning ADL-trappan är en skattningsskala som är vidareutvecklad av Katz ADL-index. Instrumentet är utvecklat av en läkare och en arbetsterapeut ADL-trappan mäter individens beroende vid tio aktiviteter. Bedömningen avser en skattning av om personen utför aktiviteten självständigt eller använder personlig hjälp. Med personlig hjälp avses aktiv hjälp, påminnelse eller tillsyn. Mätkvalitet: ADL-trappan är testad för validitet och reliabilitet. Målgrupp/användningsområde ADL-trappan kan användas för att fånga upp begränsningar i den personliga förmågan. Den kan användas både i eget boende och på institution. Instrumentet kan även rekommenderas när det gäller att undersöka en persons möjlighet att klara av eget boende. Vem som ska bedöma enligt ADL-trappan beror på vad bedömningen ska ligga till grund för. En biståndshandläggare kan få ett visst underlag om bedömningen gäller hjälp och bistånd enligt socialtjänstlagen. ADL-trappan kan ge en vägledning om vårdtidens längd och kommande rehabiliteringsbehov. Annan personal kan använda ADL-trappan för att få underlag för fortsatt träning och rehabilitering. Instrumentet ger vårdpersonalen ett gemensamt språk för ADL-förmåga. ADL-trappan kan användas på individ eller gruppnivå. Ett annat användningsområde är utvecklingsarbete samt forskning och utredning inom vård och omsorg. Varje aktivitet är noggrant definierad, varför det är viktigt att bedömaren är väl insatt i var skiljelinjen går mellan beroende och oberoende för varje aktivitet. Konstruktion ADL-förmågan kan bedömas genom självskattning, observation eller test. Det är vanligt att dessa tre sätt kombineras. ADL-trappans tio aktiviteter är; städning, matinköp, transport, matlagning, badning, av- och påklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens och födointag. De fyra aktiviteterna städning, matinköp, transport och matlagning har lagts till från Katz ADL-index. Dessa tio aktiviteter är numrerade från 0 till 10. Steg 10 är den lägsta nivån, personen är beroende i samtliga 10 aktiviteter. Steg 0 innebär att personen inte behöver någon hjälp. Varje aktivitet bedöms i tre skalsteg: oberoende, delvis beroende, beroende. Därefter klassas delvis beroende antingen till beroende eller till oberoende, vilket framgår av manualen. Möjligheter och begränsningar

13 13 ADL-trappan är lämplig för hemmaboende personer. ADL antar ett hierarkiskt förhållande bland aktiviteter. Forskare är dock inte överens om detta förhållande, framförallt när det gäller instrumentella ADL-aktiviteter. I ADL-trappan finns möjlighet att med egna ord beskriva orsakerna till begränsningarna för personens förmåga att klara dagliga livets aktiviteter: kan inte, vill inte, får inte, törs inte, förstår inte. Om t ex någon annan i omgivningen brukar göra det åt personen. Därför kan flera följdfrågor krävas vid en intervju. Anledningen till att en person inte utför en aktivitet kommer inte fram i själva skattningsskalan, men den påverkar bedömningen av beroende. Referenser Ingemarsson, M., Nilsson, M. & Sonn, U., (2002).Rehabilitering för äldre - guide vid val av mätinstrument, Äldre Väst sjuhärad. Hulter Åsberg, K., (1990). ADL-trappan Socialstyrelsen, (2001) Verksamhetsuppföljning inom vård och omsorg till Äldre och funktionshindrade i kommunerna Redovisning av läget Socialstyrelsen (2002) Instrument för utredning inom kommunens äldreomsorg Sonn, U. & Hulter Åsberg, K., (1991). Assessment of activities of daily living in the elderly. A study of a population of 76-years-olds in Gothenburg, Sweden. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine, 23, Sonn, U., Grimby, G. & Svanborg, A. (1996). Activities of daily living studied longitudinally between 70 and 76 years of age. Disability and rehabilitation 18,

14 14 ADL-taxonomin Beskrivning ADL-taxonomin är utvecklad av arbetsterapeuter för arbetsterapeuter och bygger på Katz ADL-index. Instrumentet används för att beskriva en persons aktivitetsförmåga och bygger på en arbetsterapeutisk referensram som knyter an till ett arbetsterapeutisk yrkesspråk. Detta ger en struktur och gemensam terminologi vid överrapportering. Mätkvalitet: Instrumentet har validitet och reliabilitet testats. Målgrupp/användningsområde ADL-taxonomin används för utredning av aktivitetsförmåga vid olika funktionshinder som t ex vid stroke och synnedsättning. Instrumentet utvecklades först för att användas på individnivå men kan nu även användas på gruppnivå, där varje aktivitet bedöms var för sig. Instrumentet används av arbetsterapeuter för att beskriva en individs aktivitetsförmåga. Möjlighet finns att välja vilka aktiviteter som kan vara relevant att bedöma. Underlaget ligger sedan till grund för analys av aktivitetsförmåga, målformulering och utvärdering. ADLtaxonomin kan tydliggöra patientdelaktighet vid målformulering. Konstruktion Begrepp som används är definierade i manualen. Det omfattar tre begreppsnivåer: aktivitetsområde aktiviteter delaktiviteter. ADL-taxonomin omfattar tolv basaktiviteter inom personlig vård och boende; äta och dricka, förflyttning, toalettbesök, på -avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård, kommunikation, resor, matlagning, inköp av dagligvaror, städning och tvätt. Varje basaktivitet är indelad i ett antal delaktiviteter. Instrumentet kan fånga upp olika dimensioner av individens förmåga t ex vad personen kan, gör och vill göra. Bedömningen görs genom observation eller intervju utifrån valda aktiviteter. Bedömningen kan dokumenteras i ett cirkeldiagram eller på en bedömningsblankett. Instrumentet mäter i ordinalskala. Tidsåtgången vid bedömningen varierar beroende på antal valda aktiviteter. Möjligheter och begränsningar Det krävs ingen utbildning för att använda ADL-taxonomin utifrån manualen. Instrumentet med manual går att beställa från Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. ADL-taxonomin är ett flexibelt instrument, egna valda aktiviteter kan läggas till. ADL-taxonomin kan användas som ett teambaserat instrument och IT-stöd finns. För att kunna tolka cirkeldiagrammen krävs att man tillägnat sig definitionerna, och begreppsstrukturen. Cirkeln ska inte användas vid överrapportering, då används traditionellt kodblad.

15 15 Referenser Lilja, M., Nygård, L. & Borell, L. (2000). The transfer of information about geriatric clients in the occupational therapy chain of care: an intervention study. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 7, Sonn, U., Törnqvist, K. & Svensson, E. (1999). The ADL taxonomy from individual categorical data to ordinal categorical data. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 6, Törnquist, K. & Sonn, U.(1994). Towards an ADL Taxonomy for Occupational Therapists. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 1, Törnquist, K. & Sonn, U. (2001). ADL-taxonomin: en bedömning av aktivitetsförmågan. Nacka. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Web-dokument Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

16 16

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

REHABILITERING FÖR ÄLDRE

REHABILITERING FÖR ÄLDRE MARI INGEMARSSON, MARTIN NILSSON, ULLA SONN REHABILITERING FÖR ÄLDRE GUIDE VID VAL AV MÄTINSTRUMENT. RAPPORT FRÅN ÄLDREVÄST SJUHÄRAD 2002 REHABILITERING FÖR ÄLDRE GUIDE VID VAL AV MÄTINSTRUMENT MARI INGEMARSSON,

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

ADL - INDEX enligt Sunnaas

ADL - INDEX enligt Sunnaas ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual Sunnaas sykehus HF Ergoterapitjenesten Sunnaas Sykehus 1998 Revidert layout januari 2000 och augusti 2007. SUNNAAS ADL INDEX Bedömningsmanual 1. ÄTA FINFÖRDELA MAT, INTA FÖDA, TUGGA OCH SVÄLJA. 1.0 Måste

Läs mer

Instrument från FSAs förlag

Instrument från FSAs förlag Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

Mappning av ADL-taxonomin till ICF

Mappning av ADL-taxonomin till ICF The International Classification of Functioning, Disability and more commonly as ICF, provides a standard language and fram description of health and health-related states. Like the first ver by the World

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Delrapport Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Projekt Lönnen Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012

SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012 SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012 Hemrehabilitering för de mest sjuka äldre genom Aktivitet i Vardagen Eva-Carin Gilbertsson, leg. arbetsterapeut Eva Lovén Berg, leg. sjukgymnast Solweig Rosendahl, leg.

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik

Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik Fastställd av verksamhetschefsgruppen 2009-10-09 Innehåll DEL 1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR...2 SYFTE OCH MÅL...2 HEMREHABILITERING

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Kognitiv checklista vid arbetsterapeutisk bedömning av ADL-förmåga

Kognitiv checklista vid arbetsterapeutisk bedömning av ADL-förmåga Kognitiv checklista vid arbetsterapeutisk bedömning av ADL-förmåga Kognitiv checklista. Regionförbundet Örebro, mars 2012 1 Kognitiv checklista vid arbetsterapeutisk bedömning av ADL-förmåga En arbetsgrupp

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM LUMBAGO ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin av 10

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Arbetsterapi program Demenssjukdom

Arbetsterapi program Demenssjukdom Arbetsterapi program Demenssjukdom, rev.2011 Arbetsterapiprogram för arbetsterapeutisk utredning och intervention vid demenssjukdom Författare: 2002-03-01: Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken,

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine av 8 200-06-0 Arbetsterapeuter Länsgruppen ARBETSTERAPIPROGRAM HALVPLASTIK FRÄMRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Gruppbostad och servicebostad

Gruppbostad och servicebostad omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppbostad och servicebostad Vem kan få gruppbostad eller servicebostad? Personer med funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppbostad eller servicebostad. För att få

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT

TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 11 ARBETSTERAPIPROGRAM TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Vem hjälper vem? informell hjälp och hjälpmedelsanvändning. behovsstudie

Vem hjälper vem? informell hjälp och hjälpmedelsanvändning. behovsstudie informell hjälp och hjälpmedelsanvändning behovsstudie Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2009 Författare: leg. arbetsterapeut Emmelie Barenfeld, leg. arbetsterapeut Kristina Nilsson, leg. arbetsterapeut Ann-Sofie

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB 1 vecka 2 veckor 4 veckor boende, klarar sig hemma. Skapa trygghet/säkerhet. 1:A boende. åtgärder. 1:C boende utan hemtjänst. åtgärder. 3:B ordinärt boende. Skapa trygghet/säkerhet.

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer