Motion A13 Malmö arbetarekommun Grunden för en socialdemokratisk politik för arbete Två frågor har under många år definierat socialdemokratin; arbete

Transkript

1 Motioner från Malmö

2 Motion A13 Grunden för en socialdemokratisk politik för arbete Två frågor har under många år definierat socialdemokratin; arbete och välfärd. Inom dessa två områden har vi satt vår prägel på samhället och genom klara ideologiska markeringar har väljarna kunnat se skillnad på oss och borgarna. Vill vi vinna valet 2010 måste väljarna kunna sen en klar skillnad på vår politik och borgarnas, såväl till innehåll som till retorik. Vi måste även vara väldigt klara över motiven till vår politik och kommunicera både mål och motiv. Varför vi vill något är lika viktigt som vad vi vill göra. Arbete åt alla Det klassiska socialdemokratiska kravet Arbete åt alla har alltid haft en djupare innebörd än att alla ska arbeta. I kravet har det också legat ett krav på arbetets utformning, det ska vara det goda arbetet åt alla, inte arbetet som sliter ut och utnyttjar. I begreppet Arbete åt alla har det funnits en klar människosyn som innebär att människan vill arbeta, att människan är aktiv och nyfiken och reagerar bättre på morötter än på piska. Arbetet är också en rättighet för alla. Arbeta åt alla har också definierat oss socialdemokrater. Vårt främsta motiv för att kräva arbete åt alla har varit att det goda arbetet i sig är utvecklande och eftersträvansvärt. Vi inser att allas insatser behövs, om några lämnas utanför förminskas helheten och vi blir alla fattigare. Det är våra krav på arbetats utformning, vår människosyn och våra motiv för att sträva efter arbete åt alla som har skilt oss från borgerligheten. När vi nu skriver nya program måste vi behålla de ideal och den ideologiska bas som fortfarande definierar oss som rörelse. Arbete åt alla måste fortfarande vara det huvudtema som vår politik för arbete vilar på, därför att detta tema bär med sig mycket mer än bara kravet på att alla ska arbeta. En god arbetsmiljö Idag är den faktiska pensionsåldern lite över 60 år. Många pensionerar sig tidigare därför att de genom avtal har skaffat sig den möjligheten och gör ett fritt val, andra tvingas förtidspensionera sig därför att de är utslitna av sitt arbete. Ett arbete som sliter ut en människa i förtid är inte det arbete som vi socialdemokrater eftersträvar. En god arbetsmiljö är grunden för ett bra arbete. En av förutsättningarna för en god arbetsmiljö är att det finns en bra lagstiftning och goda kontroll- och sanktionssystem. De fackliga skyddsombuden är en viktig länk i den kedja som bygger en bra arbetsmiljö. Det måste även finnas tillräckliga resurser för inspektioner och utredning av arbetsmiljöbrott. Straffen för arbetsmiljöbrott måste skärpas betydligt. Det behövs även forskningsresurser som framför allt undersöker de mer svårtkomliga psykosociala arbetsmiljöproblemen som finns såväl inom tillverknings- som inom tjänstesektorn. En bättre arbetsmiljö innebär minskad utslagning och lägre kostnader i den gemensamma sektorn. Även utifrån ett rent kameralt synsätt är det lönsamt att satsa resurser på en bättre arbetsmiljö, utifrån ett socialdemokratiskt synsätt är det en självklarhet. Delaktighet och demokrati Morgondagens arbetsorganisation måste premiera delaktighet och demokrati. Ett modernt ledarskap premierar initiativ, samarbete och ömsesidig respekt. Goda arbetsplatser med ett modernt ledarskap skapar ett arbetsklimat som motverkar psykosociala arbetsmiljöpro29 blem. En arbetsplats där de anställdas kunskaper och erfarenheter tas till vara blir också en effektiv arbetsplats, vilken borgar för lönsamma företag som kan expandera och anställa fler. Genom att utveckla arbetsorganisationen inom den gemensamma sektorn blir den mer attraktiv och får lättare att locka till sig folk. Vi får även en mer effektiv resursanvändning och på det viset mer välfärd för pengarna. Därför kräver jag: A13:1 att arbete åt alla ska vara temat för Socialdemokraternas politik för arbete, Bifall A13:2 att tankarna om det goda arbetet ska genomsyra vår jobbpolitik, Besvarad A13:3 att mer resurser satsas på utbildning och fortbildning av skyddsombud, Besvarad A13:4 att Arbetsmiljöverket får ökade resurser för inspektioner, Besvarad A13:5 att rättsväsendet får ökade resurser för att utreda arbetsmiljöbrott, Besvarad A13:6 att straffen för arbetsmiljöbrott skärps, Besvarad A13:7 att Sverige ska bli ledande inom forskning om arbetsmiljö, arbetslivets villkor och

3 demokratisk arbetsorganisation, Bifall A13:8 att Arbetslivsinstitutet nystartas, Besvarad A13:9 att den gemensamma sektorn blir en föregångare när det gälla att utveckla demokratiska arbetsplatser. Missad? Peter Johansson, Möllevångens socialdemokratiska förening beslöt att anta motionen som sin egen.

4 Motion A43 Miljöavgift till motorvägar och motortrafikleder Att bygga infrastruktur såsom motorvägar och motortrafikleder är mycket dyrt. Så och att underhålla detta vägnät. Utbyggnad är nödvändig både av många skäl såsom säkerhet, miljöskäl att dra trafiken utanför tättbebyggt samhälle, tillgänglighet för företagsetablering, bättre framkomlighet för kollektivtrafiken med mera. Många länder har valt att avgiftsbelägga sitt motorvägssystem genom vägtullar där man betalar efter körd sträcka. Ett mycket kostsamt system som fordrar stora inversteringar och stora ingrepp i befintlig miljö, tillika ökar miljöutsläppen vid betalstationerna genom den kösituation som uppstår i högtafik. Efter fyra borgerliga år urholkade statsfinanser är det nu nödvändigt att också se till möjliga intäkter inom infrastrukturens område. I Schweiz finns ett system där alla som kör på motorvägar betalar en bilgette som varar ett år. Denna fästes i framrutan på fordonet. Att köpa sin biljett är enkelt, dels kan man betala via giro, dels kan man köpa vid gränsstation eller på posten med flera ställen ställen. Om man inte har giltig biljett är det förenat med kraftiga böter vid kontroll. Även turister och nyttotrafik omfattas av systemet. Om vi leker med tanken att två miljoner bilförare i vårt land skulle betala 500 kronor var per år i miljöavgift riktat till att bygga ut och underhålla infrastrukturen skulle det ge en årlig intäkt till statskassan på 10 miljarder kronor. Även den tunga trafiken skulle inbringa många miljarder. Vi föreslår partikongressen besluta: A43:1 att ge partistyrelsen i uppdrag att undersöka om miljöavgift för finansiering av infrastrukturen enligt den modell som beskrivits är möjlig att införa, Besvarad A43:2 att om miljöavgift införs enligt ovan ska dessa medel riktas direkt till infrastruktursatsningar på vägnätet. Besvarad Eva Sjöstedt, SEKOs socialdemokratiska förening i Malmö beslöt att anta motionen som sin egen.

5 Motion A44 Finansieringen av större infrastrukturprojekt Infrastrukturen ett statligt ansvar Staten har ansvar för infrastrukturen för transporter och IT i hela landet. Finansieringen av nya projekt och underhåll är därmed ett statligt ansvar. I vissa synnerliga fall, där ett starkt kommunalt eller regionalt intresse finns för speciella särlösningar, kan det dock vara motiverat med kommunal eller regional medfinansiering. Större investeringsvolym Infrastrukturen är mycket viktig för ett lands ekonomiska utveckling och ännu viktigare i Sverige, med långa avstånd och en befolkning som är utspridd på en stor yta. Ändå har infrastruktursatsningarna i Sverige under lång tid varit helt otillräckliga. Både nyinvesteringarna och underhållsinvesteringarna har legat långt under det europeiska genomsnittet. För att de geografiska avstånden inte ska vara en kraftig konkurrensnackdel, måste Sveriges infrastrukturinvesteringar vara högre än det europeiska genomsnittet. En ny finansieringsmodell Idag direktavskrivs de statliga infrastrukturinvesteringarna i budgeten. Det innebär i praktiken att man inte kan låna pengar till investeringarna. Vi anser att infrastruktur är en investering och inte en kostnad. Därmed ska den i budgeten tas upp som en kostnad i den del som gäller räntor, avskrivningar och med investeringarna förenade driftskostnader. En särskild investeringsbudget ska upprättas. Därigenom skulle väsentligt fler investeringar rymmas under utgiftstaket och man tränger inte heller undan nödvändiga statliga satsningar på välfärden. Min uppfattning är att nya infrastrukturprojekt ska finansieras på det här sättet, så att jag successivt går över i en ny finansieringsmodell. Däremot ska finansieringen av befintlig infrastruktur inte göras om. Eftersatt underhåll Med detta synsätt är eftersatt underhåll en kostnad och ska kostnadsföras under utgiftstaket. Kommunal/regional förskottering Kommunal och/eller regional förskottering till statliga infrastrukturprojekt kan i vissa fall komma ifråga. Förutsättningen är att prioriteringsordningen inte ändras så att kommuner som inte har råd med medfinansiering missgynnas. Ytterligare ett villkor är att återbetalningstiden bestäms från början, så att kommunen eller regionen kan ta upp förskotteringen som en fordran i sin balansräkning. Om så inte sker tvingas kommunerna direktavskriva förskotteringen, vilket är oacceptabelt. Funktionsupphandling Staten lånar alltid till lägre ränta än alla andra. Man ska därför inte ta till så kallad offentligprivat samverkan (OPS) för att det saknas pengar utan av andra skäl. Ett positivt exempel är funktionsupphandling, som innebär att entreprenören blir konstruktör av infrastrukturprojektet och garanterar dess egenskaper under en längre tidsperiod. Socialdemokratiska prioriteringar Vi vill att en gemensam prioritering av infrastrukturprojekten sker på partinivå. Sedan ska de genomföras i sin helhet i den prioriterade ordningen. Genomförandet ska inte vara beroende av om man i årsbudgeten anvisar medel, vilket har inneburit kraftigt ökade kostnader när man styckat upp projekt i ett antal delprojekt. När prioriteringar sker, vill vi se en kraftig betoning på järnvägssatsningar. Det är också angeläget att hamnutredningen av Bengt Owe Birgersson fullföljs, nämligen att det tas särskilda hänsyn till att det finns en bra infrastruktur till och från de utpekade nationella, strategiska hamnarna. s styrelse föreslår representantskapet besluta: A44:1 att en investeringsbudget införs i statsbudgeten, Avslag A44:2 att funktionsupphandlingar ska användas oftare för att öka effektiviteten vid upphandling av anläggningsprojekt, Besvarad A44:3 att fler alternativa finansieringar möjliggörs, Bifall A44:4 att lånemöjligheten i Riksgälden används för att säkerställa Sveriges konkurrenskraft. Besvarad beslöt att anta motionen som sin egen.

6 Motion A64 Införande av båtskatt och båtregister Idag betalar man skatt för bil och motorcyklar och fritidsboende. Däremot behöver man inte skatta för sin fritidsbåt. En båtskatt skulle ge välbehövliga inkomster till staten. Men detta är ändå inte huvudargumentet för att införa en sådan skatt. Det viktigaste skälet är alla de kostnader som båtägare genererar utan att i tillräcklig utsträckning bidra. Kommunerna betalar idag för hamnar, där båtarna kan lägga till. Rengöring av stränderna som följd av båttrafiken ligger också på kommuner/privat boende längs kusterna. Staten har ansvar för sjöräddningen och större föroreningar som båttrafiken orsakar. Allt detta kostar, trots att sjöräddningen dessutom bärs upp av ideella krafter. På samma sätt som på land förekommer vårdslöshet och fylleri i sjötrafiken. Kontrollen till sjöss är dock i det närmaste obefintlig. Här behövs mer resurser. För att kunna ta ut skatt måste först ett register för fritidsbåtar upprättas. Detta register bör omfatta större motordrivna båtar. Ett båtregister är dessutom en nödvändig förutsättning för en effektiv bekämpning av båtstölder och andra brott till sjöss. Vi yrkar att: A64:1 att ett båtregister ska upprättas och införas, Besvarad A64:2 att skatt ska införas på större fritidsbåtar. Besvarad Leif Holmgren, Siv Jönsson och Jan-Olov Jönsson i Rosengårds socialdemokratiska förening beslöt att anta motionen som sin egen.

7 Motion A65 Avskaffande av straffskatten mot pensionärer, sjuka och arbetslösa Den borgerliga regeringen har betalat sina skattesänkningar för välbeställda med ökade klyftor och sämre villkor för låginkomsttagare. Till råga på allt har de infört en diskriminerande skatt som slår mot förtids- och ålderspensionärer, sjuka och arbetslösa. Som enda land i världen beskattar Sverige nu pensionärer högre än arbetstagare. Regeringen har sänkt skatten i tre steg, och för varje steg har skillnaden mellan löntagare och pensionärer, arbetslösa och sjuka ökat. PRO har räknat ut att pensionärer får betala mellan kronor per år i pensionärsskatt till regeringen, beroende på hur hög pension de har. Regeringen motiverar denna skillnad mellan löntagare och pensionärer med att det får folk att arbeta. Det är fruktansvärt att regeringen utmålar Sveriges arbetslösa som latmaskar och att de vill tvinga svårt sjuka människor att arbeta istället för att hjälpa dem att bli friska. Och det är fullständigt sanslöst att budskapet till landets pensionärer är att de måste arbeta! Många pensionärer har arbetat i tunga, slitsamma jobb sedan de var i nedre tonåren och hela tiden betalat skatt och avstått lön till pensionen. När de sedan blir utslitna vid år eller går senare, med ålderns rätt, kräver regeringen att de ska arbeta ännu mer! Annars får de snällt betala pensionärsskatten. Självklart ska förtids- och ålderspensionärer, sjuka och arbetslösa inte betala högre skatt än löntagare! Det är orimligt att människor som redan från början har mindre pengar att leva på ska vara med att betala de rikas skattesänkningar och dessutom utmålas som lata! Många pensionärer, sjuka och arbetslösa har under sitt arbetsliv avstått inkomst för att få ett inkomstskydd att ha på ålderns höst eller om olyckan är framme. Det finns ingen skam i att bli arbetslös, sjuk, utsliten eller gammal. Gamla blir vi allihop om vi får leva så länge och sjuk eller arbetslös kan vem som helst bli. Skammen ligger på regeringen som urholkat löntagarnas försäkringsskydd och nu dessutom straffbeskattar en stor del av Sveriges befolkning medan de öser pengar över överklassen! Vi socialdemokrater måste kraftfullt ta avstånd från denna diskriminerande, konservativa politik. Vi bör gå till val med ett löfte om att avskaffa den diskriminerande skatten som borgarna infört! Denna fråga bör ha högsta prioritet om vi vinner valet! Jag kräver: A65:1 att SAP går till val på att avskaffa den diskriminerande skatten som slår mot ålders- och förtidspensionärer, sjuka och arbetslösa, Besvarad A65:2 att SAP prioriterar denna fråga om vi vinner valet. Besvarad Hillevi Larsson beslöt att anta motionen som sin egen.

8 Motion A66 Rättvis skatt för pensionärerna Många pensionärer kände sig svikna av Socialdemokraterna i föregående valrörelse och valde att lägga sin röst på något parti i den borgerliga alliansen eller SPI i tron på att det skulle bli bättre och tryggare i vårt land. Inget av de borgerliga partierna talade om att pensionärerna skulle få betala räkningen. Vi kan nu efter halva mandatperioden konstatera att klyftorna ökar i samhället och de som drabbats allra hårdast är pensionärerna. Dagens pensionär betalar i genomsnitt upp till 1000 kronor mer i skatt per månad än en löntagare med samma inkomst efter införandet av så kallade jobbskatteavdraget. Enligt skatteverkets tabell för 2009 betalar en pensionär med årsinkomst på kronor ytterligare 8976 kronor i skatt och en pensionär med årsinkomst på kronor ytterligare kronor. Pensionen är intjänad lön under ett långt arbetsliv som nu genom den borgerliga alliansens beslut kraftigt urholkas i värde. Våra äldre som har byggt upp samhället och den svenska välfärden får nu betala dyrt för den Borgerliga alliansens fagra löften om att allt skulle bli bättre och tryggare. För en person med låg pension innebär nuvarande orättvisa skattesystem att man som pensionär förlorar en månads pension efter skatt. En rejäl lönesänkning eftersom pensionen är pensionärens lön. Den borgerliga alliansens beslut om pensionärernas skatteuttag är både skandal och kan betraktas som stöld från pensionärerna genom den urholkning som skett. Vi är medvetna om att de fyra Borgerliga åren för pensionärerna är förlorade år som inte kan återställas. Däremot kan vi socialdemokrater återskapa förtroendet hos pensionärerna genom rättvisa skatteuttag där pensionerna beskattas på samma sätt som för löntagarna. Det är än en gång dags att visa att det är vi socialdemokrater som står för trygghet, rättvisa och solidaritet i samhället. Vi föreslår partikongressen besluta: A66:1 att skattesystemet ska vara rättvist, Bifall A66:2 att pension och lön ska beskattas lika. Bifall Eva Sjöstedt SEKOs socialdemokratiska förening i Malmö beslöt att anta motionen som sin egen.

9 Motion A67 Högre och mer porgressiva skatter, tack 66 procent kan absolut tänka sig att betala högre skatt för att alla ska få bättre service eller kvalitet när det gäller sjukvården. 61 procent kan absolut tänka sig att betala högre skatt för att alla ska få bättre service eller kvalitet när det gäller äldreomsorgen. 53 procent kan absolut tänka sig att betala högre skatt för att alla ska fåbättre service eller kvalitet när det gäller skolan. Siffrorna avser den delen av den svenska allmänheten som var 16 år eller äldre Siffrorna är trovärdiga då undersökningen de kommer från beställts av det borgerligt styrda Sveriges Kommuner och Landsting, sannolikt för att visa motsatt resultat. Det finns alltså starkt stöd för höjda skatter men ett svagt stöd för borgerlig skattepolitik. Alldeles oavsett vad folk i allmänhet tycker ska socialdemokrater alltid slåss för ökad jämlikhet. Solidariskt skattefinansierad välfärd är ett viktigt medel för att uppnå det. Nu när vi har siffror på stödet för högre skatter ska vi ta tillfället i akt att argumentera för vad en stor majoritet. Det är oansvarigt av partiföreträdare att höja ett varningens finger mot argument för höjda skatter. Det är mycket oklokt att framställa ekonomisk politik för bantad istället för generös välfärd för ansvarsfull. Det kan mycket väl bidra till valförlust i riksdagsvalet. Höjda skatter och starkare progressivitet i skattesystemet kommer dels att omfördela mellan och inom arbetarklassen och högre samhällsskikt, dels mellan lägre av lönade kvinnor och högre avlönade män. Vi kräver: A67:1 att Socialdemokratiska arbetarpartiet tar ställning för generös välfärd framför låga eller sänkta skatter, Besvarad A67:2 att socialdemokratiska politiker talar klarspråk om prioriteringar gällande välfärd och skatter, Besvarad A67:3 att Socialdemokratiska arbetarpartiet tar ställning för att skattekvoten (skatternas andel av till exempel ett lands ekonomi, till exempel räknat som andel av brutto nationalprodoukt, BNP) i Sverige höjs från den nivå den borgerliga riksdagsmajoriteten och regeringen sänkt den till, Besvarad A67:4 att SAP tar ställning för ökad progressivitet i skattesystemet. Besvarad SSU-Centrum, Malmö beslöt att anta motionen som sin egen.

10 Motion A81 enskild Bostäder Bostadsmarknaden blir alltmer problematisk i vårt land och så även i Malmö. Väntan på bostad är för många lång och det bostadsutbud som erbjuds är för dyrt för de flesta. Många ungdomar tvingas bo hemma längre än beräknat, för att de inte ges möjlighet att få ett eget hyreskontrakt eller egen bostad. Byggkostnaderna är i dagsläget alldeles för höga och gör att hyresnivåerna blir för höga. Yrkande: A81:1 att arbeta för att byggmomsen halveras, Avslag A81:2 att verka för att fastighetsskatten försvinner på hyresrätter, Avslag A81:3 att verka för att hyresnivån inte får överstiga 25 procent av den disponibla inkomsten. Besvarad Håkan Björkenklev beslöt att sända motionen som enskild till kongressen

11 Motion B29 Stoppa utförsäljningen av våra gemensamma tillgångar Gemensamt ägda företag har sålts ut utan att förklaras på ett trovärdigt sätt. Det har använts ord som konkurrens och effektivitet som svepskäl för att slå sönder företag och tjänster som varit gemensamt ägda. Vi påstår att den borgerliga regering säljer ut företag av ideologiska skäl, trots att det skadar verksamheterna. Det måstet bli stopp på nuvarande tokutförsäljningar. Vilka är de nya företagen? De ägs ofta av andra europeiska stater. Den franska och tyska staten, ja till och med den danska och norska staten är med och kämpar om det gemensamt ägda i Sverige. 54 Därför föreslår vi kongressen besluta: B29:1 att staten även i framtiden ska äga Vattenfall, Posten och SJ och kontrollera våra naturtillgångar, Besvarad B29:2 att det gemensamma även i framtiden ska ha kontrollen över vår infrastruktur såsom våra telenät, våra kommunikationer, våra vägar och järnvägar samt våra energisystem. Besvarad Eva Sjöstedt SEKOs socialdemokratiska förening beslöt att anta motionen som sin egen.

12 Motion B114B enskild Arbetsförmedlingens rutiner Arbetsförmedlingen tvingar i vissa fall arbetssökande till oseriösa arbetsgivare som ibland inte har kompletta bolagsstyrelser och i andra fall inte har godkänd/auktoriserad revisor. Det förekommer att företag inte ens är momsregistrerade och att det obligatoriska bokslutet inte har sänts in till PRV. Det ska vara lika självklart att arbetsförmedlingen ska leverera en korrekt tjänst som att en butik inte ska sälja skämda varor. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi: B114B:1 att arbetssökande inte ska tvingas till oseriösa arbetsgivare med hot om avstängning från a-kassan, Besvarad B114B:2 att Arbetsförmedlingen ska kontrollera företagens status på PRV och skattemyndighet innan den sökande sänds dit, Besvarad B114B:3 att sökande som trots kontroll sänts ut till ett oseriöst företag inte ska straffas med avstängning från a-kassan, Besvarad B114B:4 att arbetsgivare som inte uppfyller dessa krav ska kunna nekas platsannons i arbetsförmedlingens regi, Besvarad B114B:5 att vid arbetsmarknadsåtgärd kräva av branschen gällande lönenivå. Besvarad Transport-Sossen beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.

13 Motion B154 En social dimension i EU På EU-nivå försiggår samma kamp som här hemma, en kamp mellan höger och vänster. Frågan är om det är marknadskrafterna eller demokratiska institutioner som ska styra samhället. När tjänstedirektivet behandlades på EU-nivå tydliggjordes konflikten. Förslaget handlade om fri rörlighet av tjänster över gränserna, vilket vi redan har för varor. Problemet med förslaget var dock att det öppnade upp för social dumping. Så som det var utformat kunde ett företag som etablerade sig i ett annat EU-land fortfarande lyda under hemlandets regelverk. Det skulle exempelvis innebära att företag från låglöneländer kunde etablera sig i Sverige och slippa bry sig om svenska kollektivavtal, arbetarskydd och miljöregler. Förslaget väckte inte bara motstånd i Sverige, utan i hela Europa. Socialdemokratin och fackföreningsrörelsen stod enad i protest mot förslaget. Även i de nya baltiska och östeuropeiska EU-länderna var facket på vår sida. Konflikten blev en vattendelare mellan olika intressen i Europa. På den ena sidan stod Europas löntagarföreträdare, på den andra högerpolitiker och arbetsgivarintressen. Den svenska högern försvarade inte den svenska modellen utan sällade sig omedelbart till sina fränder i andra länder som ville passa på att dumpa lönerna och urholka arbetarskyddet. Fredrik Reinfeldt talade både då och i samband med Vaxholmsblockaden om att byggnadsarbetare är alldeles för välbetalda i Sverige och borde få sänkt lön. Maud Olofsson framhöll fördelarna med att folk fick halverade löner då skulle ju priserna också halveras! (Vem som skulle ha råd att efterfråga varorna tänkte hon dock inte på ). Trots hårt motstånd från högern och arbetsgivarintressena lyckades Europas arbetarrörelse ändra utformningen av tjänstedirektivet. I det slutgiltiga förslaget fastslogs att den fria rörligheten av tjänster över gränserna inte fick ske på bekostnad av nationella regler, avtal och lagar. Tjänsteföretag kan således röra sig över gränserna men måste respektera nationella regler i de länder de kommer till. Men tjänstedirektivet träder inte i kraft förrän år 2009, och tyvärr hann Vaxholms190 domen komma innan ikraftträdandet. Det är svårt att säga om utfallet blivit annorlunda om tjänstedirektivet vägts in, men det hade i alla fall inte försämrat läget med tanke på att tjänstedirektivet går stick i stäv med domen. Huvudproblemet i detta och andra rättsfall i EU är att den borgerliga regeringen inte är att lita på vad gäller att försvara den svenska modellen när det gäller. Inte på ett enda EU-möte har den borgerliga regeringen tagit upp Vaxholmsfallet och de problem som domen innebär på den svenska arbetsmarknaden. Till och med när Danmark väckte frågan vilka konsekvenser domen kommer att få, valde vår egen regering att inte säga något. Både Danmark och Tyskland har agerat mer i frågan än Sverige, trots att dessa länder också är högerledda! Men det är inte bara vår regering som är ett problem utan även att EU:s regler på dessa områden kan tolkas på ett sådant sätt att EU-domstolen riskerar att fälla utslag som går emot oss. Vi måste bli bättre på att lägga oss i hur lagtexterna skrivs så att alla former av missförstånd undviks. Okunskap om den svenska modellen är ett av problemen. Domarna som tjänstgör i EU-domstolen bör dessutom granskas betydligt hårdare än idag i samband med att de utses. Vi bör framhålla närhetsprincipen i alla sammanhang där det faktiskt är bättre att de enskilda länderna själva utformar reglerna på olika områden. Grunden för hela EUpolitiken bör vara närhetsprincipen. Vaxholmsdomen strider mot denna princip. Särskilt anmärkningsvärt är det att domstolen genom sitt utslag inte bara utmanar rätten att försvara svenska kollektivavtal utan även öppnar upp för diskriminering mot andra EUländers medborgare. Prinicipen om icke-diskriminering är ju annars en grundläggande princip både i gällande fördrag och i det nya förslaget. Vi bör kämpa för att marknadskrafterna inte överordnas andra värden på de områden som är gränsöverskridande och där det finns behov av gemensamma EU-regler. På dessa områden kan vi till och med flytta fram positionerna, eftersom vi tillsammans i Europa kan göra betydligt mer än Sverige ensamt kan (även med socialdemokratisk regering). Det tydligaste exemplet på detta är miljön.

14 Viktigast av allt är att vi driver kampen tillsammans med likasinnade i Europa. En enad europeisk arbetarrörelse kan åstadkomma betydligt mer än om vi splittrar upp oss. Gemensam kamp gynnar inte bara svenska intressen utan är dessutom en solidaritetshandling. Det handlar ju inte enbart om att försvara svenska landvinningar utan även om att sprida dem. (Kanske kan vi dessutom ta till oss lyckade reformer som våra partikamrater genomfört i andra länder?) Kampen mot social dumping handlar inte bara om att försvara svenska kollektivavtal utan även om att hjälpa till att stärka löntagarna i andra länder. Det är dessutom av högsta vikt att EU för en solidarisk politik gentemot resten av världen. Ytterligare politikområden som behöver reformeras framöver är bland annat gränsöverskridande fackliga rättigheter, flykting- och biståndspolitiken, jordbrukspolitiken, handelspolitiken, jämställdhetsfrågorna, konsumentfrågorna, ekonomisk krishantering och sysselsättningspolitik. Jag kräver att: B154:1 att närhetsprincipen ska vara grunden för EU:s politik, Besvarad B154:2 att sociala rättigheter inklusive arbetsrätt och arbetsmiljö måste uppvärderas, Besvarad B154:3 att rätt till fackliga sympatiåtgärder över gränserna ska införas, Besvarad B154:4 att diskriminering ska bekämpas på alla nivåer, Besvarad B154:5 att fortsatt utvidgning ska främjas där alla europeiska länder som respekterar demokrati och mänskliga rättigheter är välkomna, Bifall B154:6 att flyktingpolitiken ska vara ett gemensamt ansvarstagande för hela EU och bygga på humanism, Bifall B154:7 att jordbrukspolitiken måste reformeras i snabbare takt av solidaritet med tredje världen. Respekt för folkhälsa, miljö och djurskydd ska vara grunden, Besvarad B154:8 att handelspolitiken ska bygga på etik och inte bidra till plundring, utsugning och brott mot folkrätten. Kamp för fackliga rättigheter och mot barnarbete, ockupation och förtryck bör prägla politiken, Besvarad B154:9 att jämställdhet, som handlar om mänskliga rättigheter, ska integreras i alla politikområden, Besvarad B154:10 att konsumenternas rättigheter ska överordnas kapitalintressena, Besvarad B154:11 att starka trygghetssystem, utbildning, kompetensutveckling och forskning ska förespråkas som en väg ut ur Europas kris istället för satsningar på låga löner och urholkat arbetarskydd. Besvarad Hillevi Larsson beslöt att anta motionen som sin egen.

15 Motion B156 Befria facket från statligt tvång I decennier har arbetsmarknadens parter skött konfliktåtgärder så gott som utan statlig inblandning. Det är en bra och viktig del av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Sedan år 2000 har staten genom Medlingsinstitutet ingripit några gånger till nackdel för arbetarklassens fackliga organisationer. Stridsåtgärd från Elektrikerförbundet har som exempel blivit uppskjuten. Friheten från statlig inblandning i regleringen av arbetsmarknaden har gynnat facken och därmed löner och anställningsvillkor. Socialdemokratisk politik för arbetsmarknaden ska lägga en god grund för facken att tillkämpa sig förbättringar, inte lägga hinder i vägen. Därför kräver vi: B156:1 att alla statliga, lagstadgade tvångsbefogenheter mot arbetsmarknadens parter rörande tillämpning av stridsåtgärder avskaffas. Besvarad Möllevångens socialdemokratiska förening beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.

16 Motion C7 Återställ a-kassan för deltidsarbetslösa och timanställda Antal deltidsarbetslösa och timanställda anmälda på arbetsförmedlingen har sjunkit det senaste året. Antal personer som önskar heltidsarbete är dock fortfarande hög. Enligt den nuvarande regeringens beräkningar kommer ca 47 procent av dessa personer behöva komplettera med a-kassa under april 2008 infördes nya regler som begränsas rätten att kombinera a-kassan med deltidsarbete och timanställning. Begränsningen innebär sammantaget 75 hela ersättningsdagar under en ersättningsperiod på 300 dagar. Resten 225 dagar kan bara utnyttjas vid heltidsarbetslöshet. Detta innebär att många ofrivilligt deltidsarbetslösa och timanställda ställs inför en valsituation. Arbeta vidare på deltid utan ersättning eller avsluta sin tillsvidare anställning på deltid och övergå till heltidsarbetslöshet. Mot denna bakgrund är det angeläget att uppmärksamma gruppen deltidsarbetslösa och timanställda. Nu gäller det att minska det ofrivilliga deltidsarbetet. Vi vet också att deltidsarbetslösheten bland kommunalt anställda det senaste året minskat mer än inom andra områden. Trots detta svarar kommunerna dock fortfarande för en betydande del av deltidsarbetslösa och timanställda. Vi föreslår därför kongressen besluta:: C7:1 att all offentlig verksamhet ska vara en förebild när det gäller att erbjuda heltid istället för deltid, Besvarad C7:2 att ofrivillig deltid- och timanställning kraftigt minskas, Besvarad C7:3 att a-kassan för deltidsarbetslösa och timanställda snarast återställs fram till dess att ovan har genomförts. Besvarad Deltagarna i studiecirkel rådslag Jobb: Jan-Olov, Danuta, Sedat, Hamdi, Rose-Marie beslöt att anta motionen som sin egen.

17 Motion C8 Fler och bättre jobb, och arbete åt alla En aktiv arbetsmarknadspolitik kan aldrig ha som mål att skapa jobb till varje pris och helt bortse från hur dåliga, illa betalda eller fysiskt och psykiskt utarmande de är. Arbetsmarknadspolitikens verkliga utmaning är att bidra till att ge arbete åt alla i ett arbetsliv och i en samhällsmiljö som präglas av rättvisa och vilja till solidaritet. Politiken måste också bottna i människors behov av gemenskap, ta vara på viljan att vara behövd och uppmuntra viljan att bidra efter förmåga. Målet är arbete av hög kvalitet till goda löner i goda arbetsmiljöer i alla branscher, i alla delar av landet och för alla som kräver sin rätt till arbete. Därför är synen på arbetsmarknadspolitiken djupt ideologisk. Till dem som säger att jobb till alla kräver jobb till lägre pris, utan makt att påverka det egna arbetets innehåll och med ökad otrygghet säger vi att det går att förena fler jobb och bra jobb. Det har gjorts förr, av socialdemokratin och arbetsmarknadens parter i samförstånd. Det kan och måste göras igen. Inte minst nu när den globala krisen utsätter både jobben och sammanhållningen i det svenska samhället för enorma påfrestningar. Grunden för stabilitet i förändringen av den svenska arbetsmarknaden är och förblir den hittills oerhört framgångsrika modellen med nationella, branschtäckande kollektivavtal mellan starka fackföreningar och välorganiserade parter på arbetsgivarsidan. Dessvärre har denna historiska styrka i relationerna mellan fack och arbetsgivare attackerats av EU genom domstolsutslaget i Lavalmålet och andra liknande domar och märkligt nog också av Svenskt Näringsliv, både i stödet till det lönedumpande lettiska företaget och i arbetsgivarnas vägran att gå vidare och teckna ett nytt huvudavtal med LO och PTK. Utan fungerande och landsomfattande kollektivavtal faller inte bara rättssäkerheten och skyddet för den enskilde på arbetsplatsen. Kollektivavtal och fungerande lönebildning är själva förutsättningen för att kunna bedriva välfärdspolitik och motverka ökade ekonomiska och sociala skillnader i samhället. Vi är medvetna om att alla människor inte alltid under sina år på jobbet når upp till de allt hårdare krav som präglar dagens arbetsliv. Och många behöver hjälp för att över huvud taget kunna ta sig in och utnyttja sin rätt till ett arbete i nivå med sin förmåga. Stat och kommun har det övergripande ansvaret för att aktivt hjälpa människor i denna situation, men också ett ansvar för att upprätthålla och öka sysselsättning särskilt i strukturella kriser, som den vi upplever sedan hösten Det innebär att Arbetsförmedlingen måste ges ett betydligt mer offensivt uppdrag. För att utveckla modeller för anpassade stöd till dem som tillfälligt eller permanent inte kan prestera efter arbetslivets krav och för att skapa vägar tillbaka till arbete, genom rehabilitering och samarbete med andra myndigheter och organisationer, för dem som slitits ut i sina tidigare jobb. Mer kraftfulla insatser än hittills måste också göras för att bekämpa den för individen och arbetsmarknaden fullständigt förödande diskriminering, som fortfarande snedvrider både enskilda människors och samhällets förmåga att utnyttja av den arbetsförmåga som finns hos alla. En fungerande arbetsmarknad är i längden heller inte möjlig att upprätthålla med en uppsjö av olika tillfälliga och otrygga anställningsformer, som gör det svårt för löntagarna att hävda sina rättigheter, forma en socialt acceptabel tillvaro och planera sin tid och sin ekonomi. Ett första viktigt steg, som också skulle motverka ojämställdhet i löner och arbetsvillkor mellan män och kvinnor, är laglig rätt till heltid med rätt till undantag genom kollektivavtal. I dagens arbetsliv byter alltfler anställning flera gånger under sina liv. Förändring kan och bör betyda möjligheter till utveckling och fler chanser under ett arbetsliv att höja sin kompetens, pröva nya arbetsuppgifter och inte fastna i rutinmässiga sysselsättningar till låg ersättning på arbetsplatser där man inte trivs eller kommer till sin rätt. Men förändringen kan också vara ett hot mot den enskilde när anställningen upphör på grund av arbetsbrist och jämförbara arbeten inte finns inom rimligt avstånd eller inte kan sökas på grund av brist på dokumenterad kompetens eller utbildning. Det är en central uppgift för arbetsmarknadspolitiken att underlätta omställning, vare sig den sker frivilligt eller lett till kortare eller längre arbetslöshet. Ett instrument är

18 att stå till tjänst med kvalificerad validering av yrkeskunskaper, ett annat är att ge den enskilde möjlighet att formalisera kunskaper som förvärvats av erfarenhet snarare än formell utbildning. I bägge fallen handlar det om att synliggöra kompetens, som med andra insatser senare kan höjas genom till exempel vuxenutbildning eller yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Just nu upplever vi en global finansiell kris, som slagit igenom i omfattande strukturkriser i nyss relativt stabila industrigrenar. Det exportberoende Sverige har drabbats hårt av denna industrikris och följdeffekterna sprids ut i andra näringsgrenar och verksamheter. Vi befinner oss i ett läge där en exceptionell situation på arbetsmarknaden kräver exceptionella lösningar. Om arbetsmarknadspolitiken förhåller sig passiv eller inriktas på fel åtgärder riskerar den här gången en rad orter och samhällen att helt enkelt slås ut när exportföretagens orderböcker gapar tomma. För små företag med en effektiv produktion av varor eller tjänster som är beroende av de stora exportföretagen bör det finnas ett omställningsskydd i de fall deras huvudkund försvinner från marknaden. Ett sådant skydd skulle kunna vara strukturfonder, administrerade av arbetsmarknadens parter och gemensamt finansierade via arbetsgivaravgiften. Fondmedlen används under lågkonjunktur eller mer utdragna strukturkriser för att vidareutbilda och höja kompetensen hos de anställda. För de som av olika skäl visar sig vara mer svårplacerade än andra i ett svårt arbetsmarknadsläge ska Arbetsförmedlingens resurser finnas på plats för individuellt avpassade insatser, som utformas i nära kontakt med den enskilde. Även i ett mer normalt konjunkturläge än det nuvarande krävs, som påpekats ovan, mer aktiva och kreativa metoder i arbetsmarknadspolitiken för att verkligen nå målet ett meningsfullt arbete för alla. De mönsterarbetsplatser som Socialdemokraterna tillsammans med Kommunal tidigare tagit fram riktlinjer för handlar om att skapa arbetstillfällen i miljöer som tillåter dem som stötts ut från den reguljära arbetsmarknaden att pröva och utveckla sin arbetsförmåga individanpassat och med hänsyn till vars och ens förmåga. Det är viktigt att lösningar som denna finansieras i samverkan mellan stat och näringsliv så att det gemensamma ansvaret poängteras och görs uthålligt. Vi har valt att framhålla kollektivavtalen som den bärande idén i vad som kommit att kallas den svenska modellen. Minst lika viktig för såväl arbetsmarknadens funktionssätt som för den generella och generösa välfärdsmodell som utformats av Socialdemokraterna under en lång följd av år är arbetslöshetsförsäkringen. Att den omfattar många, att den ger ett verkligt inkomstskydd vid arbetslöshet, att den betalas solidariskt och att avgifterna är tillräckligt låga för att alla ska kunna ha råd att vara anslutna till försäkringen har varit grundbultar i denna modell. Med en stark arbetslöshetsförsäkring skapas ett viktigt mått av trygghet i perioder av förändring, omställning och då många ofrivilligt tvingas lämna sina jobb. Om försäkringen försämras och allt färre har råd att behålla den eller kvalificera sig till den skapas ett tryck nedåt på löner och därigenom också på skatteinkomsterna till kommuner, stat och landsting. En låg och illa utformad a-kassa där grupp ställs mot grupp försvagar också kollektivavtalen och den fackliga solidariteten. Samhället blir både orättvisare och mer konfliktfyllt och samhällsekonomin skadas i lika hög grad som den enskilde löntagaren. Också här går en tydlig ideologisk skiljelinje. Det borgerliga synsättet ser det som nödvändigt att kontrollera och disciplinera löntagarna och deras organisationer också till priset av fler framtida konflikter på arbetsmarknaden och ökad ekonomisk utsatthet för den som oförskyllt drabbas av arbetslöshet. Arbetsmarknaden ska bokstavligt talat fungera som vilken marknad som helst med tydliga utslagningsmekanismer och bestraffning av dem som inte klarar konkurrensen. Socialdemokraterna vet av erfarenhet att människor nästan undantagslöst vill arbeta och att en hög a-kassa, som fungerar som ett verkligt inkomstskydd också för löntagare med genomsnittslöner snarast fungerar som ett smörjmedel på arbetsmarknaden än som en broms för att söka jobb. Den uppfattningen har också stöd av forskningen på området. Det är bristen på arbete som ger arbetslöshet, inte en anständig arbetslöshetskassa! Med hänvisning till ovanstående föreslår : C8:1 att lagstiftad rätt till heltid, med rätt till undantag genom kollektivavtal, införs, Besvarad C8:2 att företagsanpassad utbildning bör vara gångbar även hos andra arbetsgivare inom samma bransch, Besvarad

19 C8:3 att validering införs för teoretiska yrkeskunskaper som förärvats genom erfarenhet i yrket, Besvarad C8:4 att generellt flyttbidrag ges till den som väljer att ta anställning på en ny arbetsort, C8:5 att strukturfonder inrättas där arbetsgivare och löntagare gemensamt fonderar resurser under goda tider för att användas under konjunkturnedgångar till kompetenshöjning och vidareutbildning till de anställda, Besvarad C8:6 att Arbetsförmedlingen ges i uppdrag att utforma och i nära samarbete med den arbetslöse löntagaren utveckla individuella utvecklingsplaner i syfte att snarast erhålla ny anställning, Besvarad C8:7 att en betydligt större andel av arbetstagarna än idag ska omfattas av a-kassans ersättningsnivå och att denna ska höjas till 90 procent av inkomsten, Besvarad C8:8 att den försäkrades avgift till a-kassan ska vara låg, vara branschneutral och att a-kassan inte ska ha en bortre parentes. Besvarad beslöt att anta motionen som sin egen.

20 Motion C50 Rätten att ändra intyg Varje år i Sverige byter ett antal människor personnummer och ibland också namn. I de allra flesta fall är bytena okomplicerade, det handlar om att en person blivit tilldelade ett personnummer med felaktiga födelsedata. Men i vissa fall är bytena mer komplicerade, de där en transsexuell person byter könstillhörighet och därmed både personnummer och förnamn. I de fallen är identitetsbytet för en utomstående ofta helt osynligt, det finns inga kopplingar mellan den gamla och den nya juridiska identiteten utom för rättsväsendet. Detta skyddar transsexuella från att råka ut för hot på grund av sin bakgrund och från att bli betraktade som mindre äkta män och kvinnor på grund av normativa föreställningar om kön. Men så fort den som en gång bytt juridiskt könstillhörighet vill söka utbildning eller arbete på äldre meriter tvingas hon/han idag avslöja sin bakgrund som transsexuell. Det stora flertal transsexuella som inte lever helt öppet med sin identitet har alltså idag ingen möjlighet att söka utbildning och arbete på samma villkor som andra. Möjligheten att få äldre arbetsintyg och betyg utfärdade med nya personuppgifter är när det gäller skolbetyg omöjliga och i andra fall beroende på den tidigare arbetsgivarens goda vilja. I det senare fallet kan intyget dessutom aldrig dateras som om det var utfärdat när anställningen avslutades, det blir en typ av förfalskning. Följden blir att en transsexuell person sällan har möjlighet att verkligen visa upp samtliga intyg och betyg vid exempelvis en anställningsintervju om hon/han inte vill berätta om sin bakgrund som transsexuell. Oavsett om han/hon väljer att berätta eller inte, blir följden alltså att chansen att få jobbet minskar, antingen på grund av omgivningens fördomar mot transsexuella eller på grund av undermåliga intyg. Inför studier måste eleven avslöja sin bakgrund för studieledning och vissa registrerare, något som han/hon kanske helst hade velat undvika. En annan, mindre men mer utsatt grupp, kan tänkas råka ut för liknande problem. Ett litet antal personer i Sverige lever med så kallade fingerade personuppgifter. Deras personuppgifter är ändrade, och deras riktiga identitet enbart känd av ett fåtal personer. Det handlar om människor som lever under starka hot. Inte heller de kan använda äldre meriter om de på en ny ort vill återuppta ett normalt liv med studier eller arbete, inte med mindre än att riskera att avslöja sig för de som utgör hotet. För båda grupperna vore det önskvärt med en laglig möjlighet att kräva tidigare arbetsgivare och läroanstalter på nya intyg/betyg, utfärdade i de nya eller fingerade personuppgifterna, men i övrigt identiska med det gamla intyget/betyget så att ett nyutfärdat och nydaterat intyg väcker uppmärksamhet. I de fall en arbetsgivare/läroanstalt vägrar kan en myndighet uppdras att utfärda intyget istället, och utkräva en avgift från denne att täcka myndighetens kostnad. Om arbetsgivaren/läroanstalten upphört existera får staten bära kostnaden. Om det också kombineras med möjligheten att ändra personuppgifter på äldre meriter i LADOK skulle situationen för studerande och forskande transsexuella underlättas betydligt. En sådan här lösning skulle underlätta livet enormt för många transsexuella och förmodligen också för den lilla gruppen människor som lever med mycket tunga hotbilder. Yrkande: C50:1 att Socialdemokraterna driver att det ska göras lagligt möjligt för en person att kräva att arbetsintyg och betygsuppgifter utfärdas i de nya personuppgifterna vid byte av personnummer, på grund av byte av juridiskt könstillhörighet, och vid tilldelning av fingerade personuppgifter, Bifall C50:2 att Socialdemokraterna driver att den typen av utfärdanden av nya intyg och betyg inte ska ses som brottslig, Bifall C50:3 att Socialdemokraterna driver att det görs möjligt att i LADOK ändra personuppgifter på tidigare registerposter, då studenten/forskaren har bytt personnummer på grund av byte av juridiskt könstillhörighet eller har fingerade personuppgifter, Bifall C50:4 att Socialdemokraterna driver att en myndighet ges i uppdrag att övervaka och informera om möjligheten samt i förekommande fall själva träda i arbetsgivares/ läroanstalts ställe och utfärda nya intyg/betyg. Bifall HBT (S) Öresund beslöt att anta motionen som sin egen.