BUY SMART. Energieffektiv upphandling. Riktlinjer för upphandling av grön el. Grön upphandling för smarta inköp. Stöds av.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUY SMART. Energieffektiv upphandling. Riktlinjer för upphandling av grön el. Grön upphandling för smarta inköp. Stöds av. www.buy-smart."

Transkript

1 BUY SMART Grön upphandling för smarta inköp Energieffektiv upphandling Riktlinjer för upphandling av grön el Stöds av

2 Riktlinjerna har tagits fram inom ramen för EU programmet Buy smart Grön upphandling för smarta inköp med stöd från programmet Intelligent Energy Europe. Utgivare: Energikontor Sydost AB Framtidsvägen 10 A Växjö Telefon Innehållet har tagits fram av: Berliner Energieagentur GmbH: Kerstin Kallmann, Vanessa Hübner Utformning och textbearbetning: Berliner Energieagentur GmbH Svensk textbearbetning: Energikontor Sydost, Sverige Datum: November 2009 Friskrivningsklausul: Utgivaren garanterar på inget sätt att informationen i dessa riktlinjer i alla avseenden är fullständig, korrekt eller aktuell. Det gäller även för referenser som dessa riktlinjer hänvisar till. Upphovsmännen ansvarar ensamma för innehållet i dessa riktlinjer. De företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens åsikter. Europeiska kommissionen ansvarar inte för någon form av användning av informationen i dokumentet. 2

3 Innehåll 1. Inledning Juridiska frågor 5 2. Aktuella produkter och kriterier för grön el System för grön el Grön el och additionaliteten för miljön Grön el enligt traditionell modell Grön el från producenten Grön el med stöd 9 3. Miljömärkning för grön el i Europa Ursprungsgarantier Ursprungsmärkning av el RECS internationellt system för handel med elcertifikat Bra Miljöval, Sverige Miljömärkning i Österrike % Grön el, Italien Milieukeur, Nederländerna Norppa, Grön energimärket i Finland ok power, Tyskland TÜV Mark EE01/02, Tyskland TÜV Mark UE01/02, Tyskland Praktiska råd om upphandling av grön el Att integrera kriterier i upphandlingsprocessen Beskrivning av prestanda Kvalificering och kriterier för tilldelning av kontrakt Råd om upphandling av grön el Förslag på tillvägagångssätt Introduktion Tillvägagångssätt vid upphandling Referenser 25

4 1. Inledning Med avregleringen av elmarknaden 1996 lades grunden för fri konkurrens på den europeiska elmarknaden. El blev en fri handelsvara 1999 i de flesta av EU:s medlemsländer. För majoriteten av kunderna är priset det viktigaste beslutskriteriet eftersom andra egenskaper hos elen som tillförlitlighet eller frekvensfluktuationer tas för givna. Eftersom elen är av hög kvalitet i de flesta av EU:s medlemsländer återstår bara dess ursprung och hur den genereras som jämförelsegrund, som man ibland bortser från och ibland inte kan härleda. I och med avregleringen av elmarknaden kan kunderna förlita sig inte bara till lokala elproducenter utan även till andra konkurrenter. Antalet producenter av grön el från förnyelsebara energikällor som sol, vind och vatten har ökat i de flesta EU länderna under de senaste åren, se Figur 1. För att förse konsumenterna med effektiva och begripliga råd när de ska köpa el på den komplicerade elmarknaden har man utvecklat olika miljömärkningar för grön el och introducerat dem på marknaden. I dessa riktlinjer beskrivs hur man i upphandlingsprocessen kan ta med att elproduktionen sker från förnyelsebara källor genom att märka den som grön el. Dessutom undersöks kvaliteten hos erbjudandena om grön och vilken miljöpåverkan den har. Figur 1. Installerad kapacitet för elproduktion baserad på förnyelsebara källor i EU, 2007 (BMU, 2009) 1, totalt 190 GWh eller 24 % av kapaciteten för elproduktion. Mörkblått: vattenkraft >10 MW; blålila: vattenkraft <10 MW; grått: avfall; mörkgrönt: trä och träavfall; ljusgrönt: biogas; ljusblått: vindenergi; rött: geotermisk energi; gult: solel. 1 BMU 2009, 2

5 Tabell 1: Tillgång till el från förnyelsebara källor inom EU (BMU 2009). Längst till höger anges målet i % för år

6 Tabell 2: Elproduktionens fördelning på förnyelsebara energikällor i EU länder 2007 (BMU, 2009). Vattenkraft Vindenergi Biomassa, fast Biogas Biomassa, flytande Avfall, sopor Geotermisk energi Solel 4

7 1.1 Juridiska frågor Vid offentlig upphandling får man ställa högre krav på miljöprestanda än vad lagen föreskriver, så länge som det inte leder till att möjliga anbudgivare diskrimineras 2. Upphandling av el i offentlig sektor tas upp i följande EU direktiv: Bild: ap_47632_photovoltaik-element_mit_ Strommast_2008_stormpic_aboutpixel_de_300 Direktiv 2004/17/EG från Europaparlamentet och Rådet av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transport och posttjänster (försörjningsdirektivet). 3 Direktiv 2004/18/EG från Europaparlamentet och Rådet av den 31 mars 2004 om samordning av förfaranden vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. 4 Direktiven gör det möjligt för offentliga kunder att kräva att varan som upphandlas tillverkas på ett visst sätt till exempel el från förnyelsebara energikällor. I överensstämmelse med beslut från EG domstolen kan följande principer för grön el definieras: Miljökrav utöver stödformer enligt nationell lagstifning om förnyelsebar energi är i princip tillåtna, men o o måste vara i anslutning till produkten som upphandlas och måste anges explicit vid utlysning av upphandling som minimikrav eller som kriterier för tilldelning. Krav på att elen produceras med en viss teknik, till exempel enbart vindkraft eller vattenkraft, skulle vara diskriminerande och är därför förbjudna vid offentlig upphandling. 2 Tolkning från EU kommissionen av gemenskapslagstiftning med tillämpning på offentlig upphandling och möjligheterna att ta miljöhänsyn vid offentlig upphandling, KOM (2001) 274 slutlig från lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:32004l0017:sv:html 4 lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:32004l0018:sv:html 5

8 2. Aktuella produkter och kriterier för grön el 2.1 System för grön el Sedan år 2000 har i de flesta europeiska länderna olika regelverk för att stödja förnyelsebar energi trätt i kraft. Regelverken innehåller vanligen garantier för godkännande och lägsta ersättning för leverans av el från förnyelsebara källor till elnätet, det vill säga nätägaren betalar producenten av grön el en juridiskt fastställd ersättning. Utöver dessa förpliktelser för förnyelsebar energi har andra regelverk införts, som incitament i form av tariffsystem samt krav på (förnyade) tillstånd för anläggningar. Alla dessa former av stödsystem sammanfattas i fortsättningen som nationella regelverk eller nationell lagstiftning. Allmänt kan elleverantören besluta sig för att leverera grön el som en del av energimixen och därigenom fördela kostnaderna på alla kundgrupper, eller genom att samla ihop all grön el, marknadsföra den som det och låta de kunder som köper grön el betala kostnaden för den. Grön el har traditionellt producerats enbart med stödformer baserade på nationella regelverk, medan nya leverantörer av oftast 100 % ren grön el erbjuder något annat. De tillhandahåller ännu fler fördelar för miljön. Det gäller inte bara vilken produktionsteknik som används, utan även andelen nya investeringar som får stöd i form av ersättningen för den så kallade additionaliteten för miljön. Additionalitet innebär i det här fallet att ny produktion tillkommer, så att det inte handlar om befintlig förnybar elproduktion. Allmänt handlar additionalitet om effekter som sker genom att man väljer eller köper en produkt, och som annars inte skulle ha skett. Ambitiösa erbjudanden skiljer sig åt när det gäller grön el från traditionella leverantörer (se avsnitt 3.2 till 3.4), speciellt beroende på hur man tolkar begreppet nya anläggningar. Att betala extra för grön el är ofta kopplat till att man varit med och investerat i nya produktionsanläggningar baserade på förnyelsebar energi 5. För att främja att fler tekniker används investeras de extra pengarna i elproduktionsanläggningar som annars inte skulle vara kostnadseffektiva. Vi börjar med att undersöka vilka fördelar för miljön grön el medför. Därefter visar vi hur några olika modeller för grön el kan se ut. 5 Att köra igång en stängd elproduktionsanläggning räknas som att bygga en ny anläggning, liksom att förhindra att en som var tänkt att stängas stängs. 6

9 2.1.1 Grön el och additionaliteten för miljön Genom att nya anläggningar för förnybar energi uppförs, som annars inte skulle ha byggts, medför köp av grön el även additionalitet för miljön (additionalitet innebär som nämnts att ny produktion uppförs, så att det inte handlar om befintlig förnybar elproduktion.) Det är bara nya anläggningar som bidrar till att minska utsläppen enligt det här synsättet gör redan amorterade produktionsanläggningar för förnybar el inte det. När man väljer grön el rekommenderas att man även tänker på miljökriterier, eftersom alla alternativ inte kan garantera samma fördelar för miljön. Den vanliga elmixen i Europa idag innehåller redan en viss andel grön el i Sverige är den över 50 %. Att överföra befintlig produktion av förnybar el från den vanliga elmixen till grön el ökar inte produktionen. För att förklara det beskrivs i det följande olika sätt att erbjuda grön el Grön el enligt traditionell modell El som produceras från förnybara energikällor med stöd enligt nationellt regelverk, distribueras proportionellt till elnätägarna och vidare till elproducenterna. Vissa elleverantörer slår ihop sin andel till grön el. I detta fall ger den extra ersättningen enligt nationellt regelverk stöd enbart till kunden som köper grön el inte till alla kunder gemensamt. Inga nya anläggningar byggs men kostnaderna för de anläggningar som skulle ha byggts i alla fall betalas bara av kunder som köper grön el. Dessa erbjudanden har ingen ytterligare påverkan på marknadsutvecklingen för förnybar energi. Modellen illustreras i Figur 2. Grön el enligt traditionell modell Producent av grön el Grön el GRL* Leverantör av grön el (Elnätägare) * GRL: Lägsta ersättning för grön el enligt nationellt regelverk Grön el Kund Eltariff + tilläggsavgift för grön el Figur 2: Grön el enligt traditionell modell 7

10 2.1.3 Grön el från producenten Producenter av grön el förser kunder med energi från förnyelsebara energikällor (eller kraftvärme upp till 50 %). Tillgång till grön el tryggas avtalsenligt genom en kvantitativ balans mellan el som köpts in och el som levererats. En viss andel måste komma från nya anläggningar som av ekonomiska skäl inte skulle ha byggts utan den extra ersättningen. Dessa anläggningar får vanligtvis ingen ersättning från stödformer enligt nationella regelverk. Genom att köpa grön el bidrar konsumenten till att minska sina CO 2 utsläpp eftersom elen produceras i anläggningar baserade på förnyelsebar energi, se Figur 3. Grön el från producenten Överföringsavgift Producent av grön el Elnätägare Grön el Kund Eltariff + tilläggsavgift för grön el Den gröna elen erbjuds kommersiellt av elproducenten men levereras fysiskt av elnätägaren till kunden. Producenten av grön el betalar en överföringsavgift för detta. Figur 3: Grön el från producenten 8

11 2.1.4 Grön el med stöd Modellen för grön el med stöd innebär att man betalar ett fastställt ekonomiskt stöd för förnybar energi utöver stödformer enligt nationellt regelverk. Man stödjer ekonomiskt anläggningar för förnybar energi som även har stöd enligt nationellt regelverk, som annars inte skulle kunna uppföras eller drivas. Kunden betalar detta stöd utöver den normala energitaxan och elproducenten måste investera dessa pengar i nya anläggningar. Kunden köper inte den gröna el som produceras vid nya anläggningar med detta extra ekonomiska stöd utan får som vanligt grön el från befintliga vattenkraftverk. Eftersom elen fortfarande kommer från förnybara energikällor bidrar köparen till lägre CO 2 utsläpp än vad som annars hade varit fallet. Eftersom additionaliteten för miljön inte är direkt kopplad till produkten man köper (grön el), ska grön el med stöd inte användas vid offentlig upphandling. Å andra sidan är modellen lämplig för alla andra upphandlande organisationer, eftersom det är ett effektivt sätt att använda det ekonomiska stödet för att skapa en ökad andel grön el i den vanliga elmixen på lång sikt. Figur 4 ger en bild av modellen. Grön el med stöd Producent av grön el Grön el GRL* Elnätägare Grön el Eltariff + tilläggsavgift för grön el Grön el eller aktuell elmix Eltariff + tilläggsavgift för grön el Kund Kund Gråtonat område symboliserar elmarknaden, som påverkas av stöd till grön el. Figur 4. Grön i el med stöd * Lägsta ersättning för grön el enligt nationellt regelverk 9

12 3. Miljömärkning för grön el i Europa I Europa finns för närvarande tio olika sorters miljömärkning av grön el. Alla anger en uppsättning kriterier som ska säkerställa att den gröna el som erbjuds verkligen är bra för klimatet och miljön. Icke desto mindre skiljer de sig åt i flera avseenden. Varje miljömärkning har sin egen definition på förnyelsebar energi. Dessa definitioner stämmer inte alltid överens med den som finns i direktiven om främjande av användning av energi från förnybara energikällor (det så kallade RES direktivet, direktiv 2009/28/EG som ersätter direktivet 2001/77/EG). I många fall är definitionen mer strikt än i direktivet, i andra fall inte. Dessa miljömärkningar kan användas som ett slags enkel bekräftelse på att elen kommer från förnyelsebara källor, ifall den som lägst innehåller den förnybara energi som anges i direktivet. Direktivet om främjande av användning av energi från förnybara energikällor 6 fastställer följande definitioner: (1) energi från förnybara energikällor ska innebära förnybara icke fossila energikällor (vindenergi, solenergi, geotermisk energi, tidvattenenergi, vågenergi, termisk energi från vatten och luft, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk och biogas); (2) biomassa ska innebära den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall; (3) el producerad från förnybara energikällor ska innebära el som är producerad i kraftverk som enbart använder förnybara energikällor, liksom den andel av elen som produceras från förnybara energikällor i hybridkraftverk som även använder konventionella energikällor, inklusive den el från förnybara energikällor som används för att fylla lagringssystem, men exklusive den el som produceras som ett resultat av lagringssystem. Direktivet om förnybar energi kräver att alla medlemsländer tar fram system för ursprungsgarantier. Trots att de redan skulle funnits på plats sedan oktober 2003 är det bara några få länder som har giltiga system för ursprungsgarantier så att de kan certifiera ursprunget för den el som förbrukas. Ett alternativ tills systemen är färdiga kan vara att använda certifikat som man kan handla med (t.ex. RECS, frivilliga gröna certifikat via en internationell intresseorganisation). Ett centralt 6 lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2009:140:0016:01:sv:html 10

13 organ ger ut certifikat till producenter av grön el och kan sedan säljas (antingen tillsammans med eller fristående från elen). 3.1 Ursprungsgarantier Mål: Att reducera utsläppen av koldioxid; handel över gränserna mellan 27 EU länder med el producerad från förnybara energikällor. Produkter/tjänster: Grön el el producerad från förnybara energikällor (RES E). Utfärdas av samt kriterier: Ursprungsgarantier (på engelska Guarantee of Origin, GoO) är ett bevis på urspunget, inte en märkning eller ett varumärke. Det är en garanti för den som köper grön el att den producerats av förnybara energikällor i den betydelse som finns i EU direktivet 2001/77/EG. Ursprungsgarantier ska förebygga bedrägeri i handeln med grön el. Det är obligatoriskt för medlemsländerna att utfärda ursprungsgarantier till elproducenter när de producerar el baserad på förnybara energikällor. Med förnybara energikällor menar man i direktivet icke fossila (vind, sol, geotermisk energi, vågor, tidvatten, vattenkraftanläggningar med effekten högst 10 MW samt biomassa vilket omfattar produkter från jordbruk och skogsbruk, vegetabiliskt avfall från jordbruk, skogsbruk och livsmedelsindustri, obehandlat träavfall och korkavfall) 7. Direktivet trädde i kraft 27 september EU:s medlemsländer förpliktigades att överföra direktivet till nationell lag till oktober Alla 27 medlemsländer har ännu inte infört system för att utfärda ursprungsgarantier. På Energimyndighetens webbplats kan man läsa mer om hur elcertifikatsystemet i Sverige fungerar 8. 7 I definitionen kan ingå el som produceras från förnybara energikällor i hybridanläggningar som använder konventionella energikällor, speciellt om det är som reservbränsle

14 3.2 Ursprungsmärkning av el Mål: Med ursprungsmärkning av el ökar konsumenternas uppmärksamhet på den miljöpåverkan som följer av energiförbrukning. Genom information om hur den levererade elen producerats och om elens miljöprestanda (åtminstone koldioxidutsläpp och mängd kärnbränsleavfall) ska alla elerbjudanden bli jämförbara och transparenta. Produkter/tjänster: Ursprungsmärkning av el krävs för all slags elkraft för hushållskunder. Utfärdas av samt kriterier: Ursprungsmärkning av el baseras på EU direktivet 2003/54/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el. 9 Direktivet ska ha överförts till nationell lag i respektive medlemsländer till 15 december Det har ännu inte lösts i vissa EU länder. Ursprungsmärkning av el ger pålitlig information om sammansättningen av energin (kärnkraft, förnybar energi, fossil energi och andra energikällor) och dess specifika miljöpåverkan som CO 2 utsläpp per kwh och kärnavfall. Energiproducenter är tvungna att deklarera åtminstone denna fastställda information på elräkningen eller i en bilaga. Betydelse på marknaden: Ursprungsmärkning av el ger bara information i vissa avseenden om den el man köper. Det som inte visas är vilken sammansättning den förnybara elen har liksom om den har inverkan på miljön på annat sätt. Därför kan ursprungsmärkning av el inte ersätta de märkningar för grön el som finns, utan mer bidra till att öka underlaget för jämförelser och ge större insyn. 9 lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:32003l0054:sv:html 12

15 3.3 RECS internationellt system för handel med elcertifikat Webbplats: RECS (Renewable Energy Certificate System) är ett internationellt system för att handla med elcertifikat. Mer information finns på Mål: Handel nationellt och över gränserna mellan 27 medlemsländer i EU med el producerad från förnybara energikällor för att påtagligt minska koldioxidutsläppen. Produkter/tjänster: Grön el el producerad från förnybara energikällor (RES E). Man kan handla med certifikat enligt RECS samt certifikat för ursprungsgarantier, som baseras på nationell lagstiftning i linje med direktivet 77/2001/EG om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el. Utfärdas av samt kriterier: Den internationella organisationen RECS bygger på en frivillig överenskommelse mellan producenter av förnyelsebar energi, elhandlare och elleverantörer i Europa. Varje land som deltar har utsett ett oberoende nationellt organ som utfärdar certifikat för att sköta handelssystemet. Organisationen RECS är icke vinstdrivande och är registrerad i Bryssel. Kriterierna för att kvalificera sig för RECS är i överensstämmelse med direktivet 77/2001/EG. Produktionsanläggningen för förnybar el måste registreras och den el som produceras ska regelbundet mätas. Som en del av handelssystemet RECS kan man även handla med certifikat för ursprungsgarantier via internetplattformen AIB/RECS. Minst vart femte år måste varje produktionsanläggning på nytt söka om att bli registrerad. En oberoende revisor kontrollerar varje produktionsenhet enligt reglerna för RECS minst vart femte år. Avgifter: För att delta i RECS måste man vara medlem under året och betala en inträdesavgift. Betydelse på marknaden: Systemet RECS startade kring år Idag handlar cirka 180 medlemmar med certifikat (RECS, ursprungsgarantier) i mer än 15 länder i Europa. 13

16 3.4 Bra Miljöval, Sverige Webbplats: guide/bra miljoval/ Utfärdas av: Bra Miljöval är svenska Naturskyddsföreningens miljömärkning. Betydelse på marknaden: Systemet omfattar för närvarande tolv produktområden. Upphandling på alla Sveriges kontor är i fokus för en av Naturskyddsföreningens kampanjer. Sedan maj 1998 har man samma kriterier i Norge och Finland efter samarbete med systerorganisationen Norges Naturvernforbund. Bra miljöval el är en del av Naturskyddsföreningens arbete med energi. 3.5 Miljömärkning i Österrike Webbplats: Mål: Österrikes miljömärkning ger information om vilken miljöpåverkan produktion och användning av el samt avfallshantering har och presenterar miljövänliga alternativa produkter för konsumenterna. Produkter/tjänster: Miljömärkningen ges till ett antal olika produktgrupper inom byggnadssektorn, hushållen, trafiksektorn, städning och hygien, förnybara energikällor och energieffektivisering, kontorsutrustning och trädgårdsskötsel. Det handlar om produkter som mineralvatten, rengöringsmedel, trämöbler, lacker, ljuskällor eller grön el. Dessutom ges märkningen till turistbranschen (hotell, restauranger, värdshus) samt skolor och träningsanläggningar. Utfärdas av: Utfärdande organ är miljödepartementet i Österrike. Betydelse på marknaden: Sedan den introducerades på marknaden 1990 har den blivit mycket väl etablerad och är den enda relevanta miljömärkningen i Österrrike. 14

17 % Grön el, Italien Webbplats: Mål: Miljömålet med den italienska märkningen 100 % Grön el (100 % energia verde) är är att använda godkända energikällor i energiproduktionen. Produkter/tjänster: I Italien utges certifikat för energi som producerats från vind, solceller, solpaneler, geotermiska källor, hållbar vattenkraft samt våg och tidvattenkraft, biogas och biobränsle. Certifikat gäller inte energi från fossila bränslen, kärnkraft och värme producerad från fasta sopor. Det är dock tillåtet att 20 % av energiproduktionen kommer från vattenkraft som inte är hållbar. Betydelse på marknaden: Märkningen 100 % grön el är en frivillig märkning nationellt, inom EU och internationellt. Den är internationellt gångbar och baseras på certifikat från det internationella systemet RECS för handel med elcertifikat, som garanterar att energin kommer från förnybara energikällor. Märkningen betecknar energiproducenter, elhandlare och kunder som engagerar sig för miljön. 3.7 Milieukeur, Nederländerna Webbplats: Utfärdas av: Märkningen Milieukeur utfärdas av Stichting Milieukeur, Den Haag. Betydelse på marknaden: Milieukeur är den officiella holländska miljömärkningen som certifierar mer än 220 produkter, däribland grön el. 15

18 3.8 Norppa, Grön energimärket i Finland Webbplats: Mål: Huvudmålet med den finska miljömärkningen Norppa är att göra energiförbrukningen mer hållbar och att öka allmänhetens medvetande om energiproduktionens miljöpåverkan. Produkter/tjänster: Värme eller el med finska Grön energimärket produceras med vindenergi, solenergi eller av trä och andra biobränslen. Det finns en uppsättning kriterier för källor och tillgång till biobränsle för att säkerställa att produktionen baseras på godtagbara ekologiska metoder. Vattenkraft kan vara berättigad under vissa förutsättningar (ingen nyutbyggnad accepteras). Grön energimärket kan även användas för tjänster. Utfärdas av samt kriterier: Finlands Naturskyddsförbund beviljar rätten att använda Grön energimärket. För att ett företag ska få det måste det visa att de är engagerade inte bara när det gäller att producera och använda ekologiskt godtagbar energi, utan också genom att ha med energieffektivsering som en del av sin policy. Kontrollsystem: Företag som använder märkningen ska ha en bokföring där de data som märkningen kräver kan kontrolleras Betydelse på marknaden: Grön energimärket Norppa introducerades 1998 i samband med att energimarknaden öppnades. Motsvarande märkning finns i Sverige (Bra Miljöval) och Norge. 16

19 3.9 ok power, Tyskland Webbplats: Mål: Huvudmålet med den tyska miljömärkningen ok power är att bygga ut produktionen av förnybar energi med nya anläggningar. Produkter: Grön el som producerats från förnybara energikällor utöver redan befintlig kapacitet. Kriterier: Målet med märkningen är att uppnå additionalitet för miljön genom att använda grön el. Certifikat kan utfärdas för två olika produkter. Den ena är Grön el från producenten: här levereras grön el till kunden. Den andra är Grön el med stöd: el levereras till kunden precis som förut och kunden betalar en tilläggsavgift som används för att bygga nya anläggningar för att producera förnybar energi. Minst 1 % av den gröna elen ska komma från solenergi. Endast 50 % ska komma från kraftvärme. Utfärdas av: Föreningen EnergieVision e.v., WWF i Tyskland och konsumentbyrån NRW utfärdar märkningen ok power i Tyskland. Betydelse på marknaden: Märkningen ok power har funnits sedan år Hittills har 16 elleverantörer fått märkningen. Märkningen garanterar att ytterligare anläggningar för förnybar energi byggs utöver vad som regleras i lagen om förnybar energi. Märkningen har hög trovärdighet genom en årlig granskning av oberoende ackrediterade laboratorier. För kunden är den därför en bra vägvisare på marknaden för grön el. Märkningen innebär inget förbud mot att äga kärnkraftsanläggningar. Därför kan märkningen också vara intressant för stora producenter som även har kapacitet för kärnkraft. 17

20 3.10 TÜV Mark EE01/02, Tyskland Webbplats: sued.de Mål: Märkningen stödjer investeringar i nya anläggningar för förnybar energi (TÜV Mark EE 01). Märkningen certifierar producenter av grön el som förser kunder med el producerad från förnybara eller miljövänliga energikällor. Att producenterna följer lagstadgade krav och tilläggskrav kontrolleras. Produkter/tjänster: Certifiering av el som produceras från 100 % förnybara energikällor (TÜV Mark EE 01) eller 100 % vattenkraft (TÜV Mark EE 02). Utfärdas av: Märkningen utfärdas av TÜV Management Service GmbH. Betydelse på marknaden: Kriterierna kräver förhållandevis lite jämfört med andra märkningar för Grön el. Kraven i EE01 garanterar att elen produceras från förnybara energikällor men källorna anges ej. I båda märkningarna ingår el från kritiserad vattenkraft. Det finns inga tydliga krav på att man ska investera i nya kraftverk. Därför innebär märkningen ingen förbättring i miljöhänseende jämfört med regelverket i lagstiftningen om förnybar energi. Namnet och symbolen TÜV är mycket mer välkänd än märkningen i sig och vad den innebär. Den vanliga konsumenten litar på varumärket TÜV som är brett etablerat på en rad tekniska områden. Det är en fördel för märkningen att ha denna framtoning och det förtroende det medför TÜV Mark UE01/02, Tyskland Webbplats: sued.de Mål: Huvudmålet med TÜV Mark UE01/02 är att investera i anläggningar som producerar förnybar energi. Produkter/tjänster: Certifiering av el som produceras av miljövänliga källor (minst 50 % från förnybara energikällor och resten från kraftvärme) Utfärdas av: Märkningen utfärdas av TÜV Management Service GmbH. Betydelse på marknaden: Kriterierna är inte så krävande jämfört med andra märkningar för grön el. Kraven i UE01 innehåller även att 25 % av intäkterna ska investeras i nya anläggningar för förnybar el, men inga garantier finns för en förbättring jämfört med den tyska lagen om förnybar energi. Elektriciteten produceras delvis från förnybara energikällor, men källorna anges ej. Vattenkraftproducerad el är inte tillåten för dessa två märkningar. 18

21 4. Praktiska råd om upphandling av grön el 4.1 Att integrera kriterier i upphandlingsprocessen Grön el kan efterfrågas som huvuderbjudande eller tilläggserbjudande. Anbudsunderlaget för grön el kan integreras i olika faser av upphandlingsprocessen Beskrivning av prestanda a) Det är tillåtet att välja grön el i ett anbudsunderlag. När prestanda specificeras i anbudsunderlaget kan inköparen bestämma vilken produkt som ska upphandlas. Tekniska krav ska avse användning av förnybara energikällor i allmänhet och inte enskilda tekniker som exempelvis el från vindkraftverk. En sådan begränsning skulle diskriminera producenter av grön el från andra förnybara energikällor. Om det inte är 100 % grön el som efterfrågas, så är det möjligt att utesluta kärnkraft, liksom andra icke förnybara energikällor för resterande delen som ej är förnybar. b) Miljömärkning är ett intyg på att prestanda som efterfrågas är uppfyllda. I ett offentligt anbudsunderlag kan de som upphandlar även hänvisa till kriterier för frivillig miljömärkning för grön el. Ett likvärdigt erbjudande måste accepteras. Kriterierna måste dock anges som efterfrågade prestanda, det räcker inte att enbart hänvisa till märkningen. c) Formuleringar om additionalitet för miljön är juridiskt möjliga, men Specifika krav som efterfrågas men inte har direkt anknytning till produkten som ska köpas in är inte tillåtna enligt lagen om upphandling. Det gäller speciellt grön el med stöd. Att hänvisa till sådana kriterier och/eller märkning som ansluter till dem rekommenderas inte vid offentlig upphandling. 19

22 d) Att efterfråga grön el utanför ramen av stödformer enligt nationella regelverk diskriminerar inte utländska leverantörer. I nästan alla länder i EU produceras grön el med stöd enligt nationella regelverk. Grön el från nationella marknader kan dock knappast jämföras när det gäller volymer som marknadsförs och energimixer. Sett mot den bakgrunden kan inköp av el som inte har stöd enligt nationella regelverk utvärderas som ett steg i att förhindra diskriminering på grund av nationellt ursprung. e) Grön el från producenten kan övervägas vid upphandling av grön el grön el med stöd endast vid privat upphandling. Grön el från producenten kan användas i offentliga offerter eftersom additionaliteten för miljön kombineras med grön el, medan modellen grön el med stöd enbart ska användas av privata företag. Bild: sunflower_2008_stormpic_aboutpixel_de 20

23 4.1.2 Kvalificering och kriterier för tilldelning av kontrakt a) Kvalificerande utvärdering. Kvalificerande utvärdering ger ingen möjlighet att ta hänsyn till kriterier för grön el. Vissa kriterier hos producenten kan inkluderas, till exempel certifiering enligt ett miljöledningssystem (om man hänvisar till egna miljömål). Att utesluta elproducenter som erbjuder kunderna kärnkraft är diskriminerande och inget som offentliga upphandlare får göra. 10 b) Miljökriterier för tilldelning av kontrakt kan utvärderas med tilläggspoäng. Miljökriterier som integreras i kriterier för tilldelning av kontrakt måste vara relaterade till grön el och definieras i anbudsunderlaget. Typiska kriterier för tilldelning som man kan vikta med tilläggspoäng är exempelvis: Större bidrag till att minska CO 2 utsläppen jämfört med energimixen eller de minimikrav som fastställs i de tekniska specifikationerna. Utveckling av nya produktionsanläggningar för energi utöver de som kommer till med hjälp av stöd från nationella regelverk. Om man tar hänsyn till dessa kriterier måste de specificeras i kriterier för tilldelning och anges så detaljerat som möjligt i anbudsunderlaget. c) Viktning av miljökriterier med andel upp till 45 % är förenlig med europeisk gemenskapslagstiftning (enligt domen Wienstrom C 448/01, 4 december 2003 m.fl.). Det ekonomiskt mest fördelaktiga erbjudandet tilldelas kontraktet. Om miljökriterier viktas vid sidan av priset måste det anges i förväg i anbudsunderlaget. 10 Så gör man i t.ex. det tyska GrünerStromLabel. 21

24 4.2 Råd om upphandling av grön el 1. Upphandling av grön el ska kombineras med energisparåtgärder för att man ska få den mest kostnadseffektiva minskningen av koldioxidutsläppen. Mer att läsa om hur man kombinerar användning av grön el och energisparåtgärder finns att läsa på engelska från det europeiska projektet GreenEffect European nitiative for energyefficient office buildings (www.greeneffect.org). 2. En rekommendation är att om möjligt samla ihop många byggnader till en grupp och ta fram ett gemensamt anbudsunderlag. Med olika löptid på leveranskontrakten kan leveranspunkten göras upp enligt ett schema. Fördelarna är lägre kostnader per byggnad för att uppfylla anbudet, liksom förväntad kostnadsminskning för efterfrågan på större kvantiteter el. 3. Direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG kräver en samordning av upphandlingen i hela Europa när värdet uppgår till minst följande tröskelvärden 11 (revideras vartannat år): euro för centrala statliga myndigheter euro för andra upphandlande myndigheter. För att uppskatta värdet på upphandlingen multipliceras den årliga elförbrukningen med antalet år som anges i avtalet och ett genomsnittligt marknadspris; om avtalet löper tills vidare utan tidsangivelse multipliceras genomsnittligt marknadspris med fyra år. Bild: elledning_bernd boscolo_aboutpixel 11 Senaste ändringen av tröskelvärden enligt Kommissionens förordning (EG) nr 1422/2007: lex.europa.eu/lexuriserv/site/sv/oj/2007/l_317/l_ sv pdf 22

25 4.3 Förslag på tillvägagångssätt Introduktion Upphandling av el kan ske enligt två olika alternativ: Alternativ A: Förenklad procedur som enbart beaktar obligatoriska kriterier (minimikrav), där den förhållandevis låga arbetsinsatsen ger en relativt liten effekt på miljön. Alternativ B: Fullständig procedur där man väger långtgående miljökrav mot totalkostnader, och genom den större arbetsinsatsen även får en större effekt på miljön och samtidigt det ekonomiskt mest fördelaktiga erbjudandet. Tillvägagångssättet är möjligt/inte möjligt: möjligt för länder med eller utan speciella inmatningstariffer eller andra former av stöd och nationella regelverk för förnyelsebar energi beroende på förhållandena i de olika europeiska medlemsländerna inte möjligt i en upphandling över hela Europa, då är det lämpligt med ett mer omfattande tillvägagångssätt Tillvägagångssätt vid upphandling Det viktigaste beslutet är att slå fast andelen grön el av den totala elförbrukningen, med hänsyn till: att andelen grön el stämmer överens med de mål man har för att minska sina koldioxidutsläpp att den vanligtvis högre kostnaden för grön el (2 %) är ekonomiskt hållbar med tanke på budgeten. För att ge producenter som specialiserat sig på grön el möjlighet att delta i anbudsprocessen är det lämpligt att dela upp den i delar. Upphandling av el från kraftvärmeverk tas inte upp i det här förslaget Alternativ A (förenklad procedur) Datablad upphandling för alternativ A används: Datablad upphandling innehåller enbart obligatoriska kriterier (minimikrav). Bestäm minsta andel av den totala elleveransen som ska vara grön el (punkt 1.2), andelen bör hänga samman med de klimatmål den upphandlande organisationen har (den 23

26 andel el som verkligen erbjuds kommer att specificeras av producenten under punkt 1.3, den kan vara större än den efterfrågade). Skicka med Datablad upphandling som en del av anbudsunderlaget, och påpeka att o produkter som ej uppfyller kriterierna kommer att uteslutas från upphandlingen. Producenten ska i detalj ange all information som efterfrågas för att bekräfta att de obligatoriska kriterierna uppfylls. Om enstaka obligatoriska kriterier ej uppfylls kommer dessa anbud att uteslutas. Livscykelkostnaden kan om man så önskar beräknas med beräkningshjälpmedlet Alternativ B (fullständig procedur) I Alternativ B kan man använda sig av följande verktyg: Datablad upphandling för Alternativ B med tilläggskriterier jämfört med Alternativ A. Beräkningshjälpmedel för att utvärdera de totala kostnaderna. Utvärderingsverktyg för att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga erbjudandet genom att kombinera dessa två (modul inkluderas i beräkningshjälpmedlet). Datablad upphandling för Alternativ B kommer att användas på följande sätt: Datablad upphandling för Alternativ B består av tilläggskriterier. Fastställ önskad minsta andel grön el av totala elleveransen (punkt 1.2) i Datablad upphandling A, en andel som ska stämma överens med de klimatmål den upphandlande organisationen har (andelen grön el som verkligen erbjuds kommer att specificeras av producenten vid punkt 1.3, den kan bli högre än vad man frågat efter). Skicka med Datablad upphandling som en del av anbudsunderlaget, och påpeka att: o producenten är skyldig att fylla i Datablad upphandling fullständigt o produkter som inte uppfyller obligatoriska kriterier kommer att uteslutas. Bestäm andel för viktning av miljökriterier (Datablad upphandling), andra kriterier och livscykelkostnader och slå fast det i anbudsunderlaget. o Vi rekommenderar en andel på 30 % för miljökriterierna. Den ska inte vara högre än 45 %, för att vara förenlig med gemenskapsrätten (vilket har behandlats i bland annat domen Wienstrom C 448/01 från 4 december 2003). 24

27 o Om man får poäng för andra kriterier ska man se till att andelen för viktning av livscykelkostnaderna är mer än 50 % och alltså förblir det viktigaste kriteriet för att acceptera anbudet. Producenten ska i detalj ange all information som efterfrågas (speciellt målkriterierna) respektive bekräfta att de obligatoriska kriterierna uppfylls. Anbud där enstaka obligatoriska kriterier ej är uppfyllda kommer att uteslutas. I beräkningshjälpmedlet har man ett stöd för att utvärdera totalkostnaderna och grundat på det det ekonomiskt mest fördelaktiga erbjudandet: Fyll i beräkningshjälpmedlet i den produktspecifika information som producenten lämnar i Datablad upphandling samt antal poäng för målkriterier som utvärderats i Datablad upphandling; dessutom kan beräkningen av poäng för målkriterier kontrolleras. Fyll i viktningsandelen för miljökriterier om den inte är 30 %. Kostnadsberäkningen ger totalkostnad per år. Resultatet är en utvärdering av det ekonomiskt sett mest fördelaktiga erbjudandet. Upphandlingsverktyg finns att ladda ner i word format på webbplatsen smart.info. 5. Referenser Referenser finns i noter i den löpande texten. Alla länkar till webbplatser i hela dokumentet har hämtats och gäller i november

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el Buy Smart+ Grön upphandling i Europa Grön el Innehåll Vad gäller för upphandling av el? Märkning av el Tips Elanvändningen (brutto) i EU-27, 1990 2008 fördelat på bränslen Källa: EEA 2010 Installerad kapacitet

Läs mer

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp Allmän information Innehåll Lagstiftning Energi och kostnadsbesparingar Användning av miljö- och energimärkningar Grön upphandling Produktgrupper Bakgrund Den

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, den 19.11.2003 C (2003)4415 Ärende: Statligt stöd N 294/2003 Sverige Ändring av systemet med gröna certifikat Fru Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 2 juli

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor)

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) 2002-04-25 LOC 0112-1145 LS 0112-0693 1(6) Landstingskontoret Registraturen Box 22550 104 22 STOCKHOLM Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) Ärendet Remissvar på

Läs mer

BUY SMART. Energieffektiv upphandling. Riktlinjer för energieffektiv och miljövänlig upphandling av apparater, belysning, fordon och el.

BUY SMART. Energieffektiv upphandling. Riktlinjer för energieffektiv och miljövänlig upphandling av apparater, belysning, fordon och el. BUY SMART Grön upphandling för smarta inköp Energieffektiv upphandling Riktlinjer för energieffektiv och miljövänlig upphandling av apparater, belysning, fordon och el Allmän del 1 Stöds av www.buy-smart.info

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling

Läs mer

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu gällande licenserna att finnas, men från och med den 1 januari

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016

INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016 INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016 Anmälan till Husbyggnadsvaror HBV Förening senast 15 september 2015 1(6) 1 Inbjudan Välkommen att delta i HBVs samordnade upphandling

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Elcertifikatsmarknaden i Sverige Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak?

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Johan Kling, Svenska Naturskyddsföreningen, 2003-06-02 All elproduktion har negativ påverkan på miljön oavsett om den kommer från kärnkraftverk,

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 05-02-2003 C(2003)382fin Ärende: Statligt stöd N 789/2002 Sverige Elcertifikatsystemet Fru Minister, 1. FÖRFARANDE I en skrivelse av den 6 december 2002, registrerad

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Grönt är bara en färg

Grönt är bara en färg El är aldrig grön Grönt är bara en färg Välj el märkt Bra Miljöval Varför du ska välja el märkt Bra Miljöval Du som väljer el märkt Bra Miljöval... All elproduktion har en miljöpåverkan, det är oundvikligt.

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.06.2000 SG(2000) D/ 104296 Ärende: Statligt stöd N 4/00 Sverige Stöd till småskalig elproduktion Fru minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 21 december

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Konkurrensverkets (KKV:s) arbete med förordning 2014:480 om myndigheternas inköp av energieffektiva varor och tjänster

Konkurrensverkets (KKV:s) arbete med förordning 2014:480 om myndigheternas inköp av energieffektiva varor och tjänster Konkurrensverkets (KKV:s) arbete med förordning 2014:480 om myndigheternas inköp av energieffektiva varor och tjänster KKV och tidigare MSR Miljöstyrningsrådet hade stöd för energieffektiva myndigheter

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

EIE/04/234/SO7.38605,

EIE/04/234/SO7.38605, Sonja Ewerstein Juni 2005 Regional rapportering om införlivande av EU:s RES-e-direktiv utförd av Sonja Ewerstein, Energimyndigheten inom ramen för EU-projektet RES-e regions nr EIE/04/234/SO7.38605, work

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av elenergi för avtal från och med år 2015

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av elenergi för avtal från och med år 2015 1(3) avdelningen Handläggare Ragna Forslund 08-686 1959 Ragna.Forslund@sll.se ANSKAFFNINGSBESLUT 2013-11-05 nämnden 2013-11-12, punkt 21 SL-2013-0753 Anskaffningsbeslut avseende upphandling av elenergi

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

BluePower. Tanka med egen el.

BluePower. Tanka med egen el. BluePower. Tanka med egen el. Ett erbjudande från OX2 och Volkswagen vind el 6h 190 e-up! km Vindparken på Fallåsberget. Foto: Lina Westman, Gefle Dagblad 2 BluePower. Juni 2014. Kör din elbil på el som

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water.

WSP Environmental Sverige. WSP Environmental Sverige WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE. Corporate Services. Soil and Water. WSP Environmental Sverige Corporate Services Acoustics Digital solutions Soil and Water Building Physics Asset Management WSP ENVIRONMENTAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Verksamhetsområden: Miljömanagement

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Vägledning angående ursprungsmärkning av el (2011-08-29)

Vägledning angående ursprungsmärkning av el (2011-08-29) Vägledning angående ursprungsmärkning av el (2011-08-29) 1 Innehåll A) Inledning 3 A.1 Bakgrund... 3 A.2 Syfte och mål med vägledningen... 3 A.3 Risk för dubbelräkning... 4 A.4 Terminologi... 4 B) Vägledningens

Läs mer

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB Marknadsundersökningen inom ramen för RELACS har gjorts i samarbete mellan Energikontor Sydost AB och kommunikationspecialisten Herr H Kommunikation. Herr H har utifrån projektbeskrivning, projektets enkätmall

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Energimyndigheten Enheten för hållbara bränslen Sebastian Carbonari Bakgrund (1) Ny förordning om övervakning och rapportering från och med

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Boverket Yttrande Datum 2015-07-07 Diarienummer 1793/2015 1(5) Myndigheten för semhattsptanermq, byggande oct, boende Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Remiss av Energimyndighetens

Läs mer

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. EUROPEAN EUROPEISKA COMMISSION KOMMISSIONEN Bryssel den 26.11.2013 C (2013) 3866 final OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

Erbjudande till dig som mikroproducent!

Erbjudande till dig som mikroproducent! Erbjudande till dig som mikroproducent! Vårt klimat och miljön omkring oss är lika viktig för oss alla! Från och med den 1 december 2015 börjar vi köpa elcertifikat samt ursprungsgarantier från mikroproducenter.

Läs mer

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Inte någon specifik sektor (Små och medelstora företag i allmänhet) - Gå till 3

Inte någon specifik sektor (Små och medelstora företag i allmänhet) - Gå till 3 EUROPEISK UNDERSÖKNING AV SMF OCH MILJÖN Välkommen till den Europeiska undersökningen om SMF och miljön. Det tar ungefär 5-10 minuter att fylla i frågeformuläret. Tack! Danska Teknologiska Institutet &

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Riktlinjer för utvärdering av anbud

Riktlinjer för utvärdering av anbud Riktlinjer för utvärdering av anbud - Standardmodell för Sundsvalls kommun I Lagen om offentlig upphandling finns två tilldelningsgrunder. Vilket som ska användas måste bestämmas innan förfrågningsunderlaget

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015

Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015 Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015 Kort om Lindahl En av Sveriges största advokatbyråer med ca 400 medarbetare varav två tredjedelar är jurister Bred kapacitet samt lång och gedigen

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Miljöhänsyn i upphandling

Miljöhänsyn i upphandling Miljöhänsyn i upphandling Marlene Sahibzada, upphandlingschef marlene.sahibzada@harryda.se 031-724 6321 1 2010-01-26 Administrativt stöd Upphandlingsenheten i Härryda kommun Våra ansvarsområden: Enheten

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Vägledning angående ursprungsmärkning av el (2012-07-10)

Vägledning angående ursprungsmärkning av el (2012-07-10) Vägledning angående ursprungsmärkning av el (2012-07-10) 1 Innehåll A) Inledning 3 A.1 A.2 Bakgrund... 3 Syfte och mål med vägledningen... 3 A.3 A.4 Risk för dubbelräkning... 4 Terminologi... 4 B) Vägledningens

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer