Miljökrav i offentlig upphandling Erfarenheter från ett urval av Sveriges Kommuner Landsting och Regioner

Transkript

1 Miljökrav i offentlig upphandling Erfarenheter från ett urval av Sveriges Kommuner Landsting och Regioner Lina Carlsson Doktorand vid enheten för Rättssociologi Lunds Universitet

2 Projekt Påbörjades 2003 Samarbete med Chalmers Avdelningen för Service Management Upphandling av Kommunalt Byggande Utveckling av Kommunal Praxis e/janbro/uhb.htm

3 Projekt Syftet är att undersöka hur kriterier som hänför sig till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet utvecklas och används i upphandlingsmodeller. Vilka är drivkrafterna bakom utvecklingen av en kriterie-modell? Hur tillämpas modellen? Hur reagerar entreprenörsidan? Hur utvecklas och tolkas 'mjuka' kriterier?

4 INTERVJUER Urval I TED Tenders Electronic Daily användes för att identifiera kommuner och regioner baserat på dessa två urvalskriterier. Endast kommuner med någon byggupphandling över tröskelvärdet och därmed med erfarenhet från upphandling inom ramen för EG-direktiven under Stora nog att ha hanterat utvärderingskriterier som berör ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

5 INTERVJUER Urval II Antal kommuner, landsting och regioner åtta svenska kommuner (Eskilstuna, Göteborg, Malmö, Sandviken, Stockholm, Uppsala, Varberg och Växjö), ett landsting (Västerbottens läns landsting), och en region (Västra Götaland)

6 INTERVJUER Tillvägagångssätt Personliga intervjuer 2-5 personer inom varje kommun, landsting eller region. Minst en som är byggupphandlare. Minst en som sitter centralt; inköpschef eller liknande. Genomfördes maj-okt. 2003, samt nov okt

7 Resultat från Intervjuerna. Generaliserar resultaten från byggupphandlare och centrala upphandlare till stor del. Några jämförelser görs Frågor och resultat som rör miljökrav direkt eller indirekt.

8 Resultat från Intervjuerna - Upplägg 1. Prövning av anbud Upphandlaren väljer mellan det Ekonomiskt Mest Fördelaktiga eller Lägsta Pris. Dock har även förekomsten miljörelaterade skallkrav i kvalificeringsstadiet undersökts. 2. Miljökrav i upphandlingen Generellt i upphandlingsprocessen: Kvalificering, Utvärdering

9 Resultat från Intervjuerna - Upplägg 3. Information om miljöprodukter och lämpliga (lagliga) miljökriterier 4. Politikernas roll och inverkan Offentlig upphandling som politiskt styrmedel 5. Miljöpolicy och/eller Miljömål i Upphandlingspolicys

10 1. Prövning av anbud Anbudet med lägst pris. Inget utrymme för miljökriterier, endast miljöskallkrav Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Utrymme för miljökriterier

11 Upphandlarnas val Prövning av anbud - Val Ekonomiskt Mest Fördelaktig Lägsta Pris

12 1. Prövning av anbud Skillnad mellan den centrala upphandlaren och byggupphandlaren

13 Central vs. Byggupphandlare Prövning av anbud - Val Prövning av anbud - Val 100 Lägsta Pris Ekonomiskt Mest Fördelaktiga Lägsta Pris Ekonomiskt Mest Fördela Centrala upphandlare 0 Byggupphandlare

14 Argument för och emot För lägsta pris: Enklare inga utvärderingskriterier har redan talat om vad vi vill ha Bra vid okomplicerade upphandlingar Kostnaden lägre Stämmer handlingarna? Vem har lägst pris? Lägre risk för överprövning

15 Argument för och emot Mot lägsta pris Svårare Måste specificera i detalj vad man vill ha aldrig så enkelt Har inte råd att köpa skräp Dyrt att köpa billigt Lägre kostnader i utvärderingen, MEN högre kostnader i utförandeskedet Man får aldrig mer än man betalar för Kan inte vara bra ur konkurrenssynpunkt

16 Argument för och emot För ekonomiskt mest fördelaktiga Produkten är viktigast [inte priset] Ger utrymme för flexibilitet i utvärderingen Kan inkludera även framtida underhållskostnader i värdet Man kan vikta upp de mjuka parametrarna om det krävs Mödan värt Miljökrav kan ställas utan att ha monetärt värde Måste ha ett paket ett helhetsperspektiv Vinner inget på billig produkt och dyr leverans Det är alltid något man vill bedöma

17 Argument för och emot Mot ekonomiskt mest fördelaktiga Mjuka parametrar är svåra, speciellt miljökriterier Har inte kompetens för miljökriterier Blir lätt subjektivt i utvärderingen Ändå oftast priset som avgör Måste ha tungan rätt i mun Svårt att förstå vad det står för Tar mycket tid och arbetskraft

18 2. Miljökrav i upphandlingsprocessen Trend mot lägsta pris och fler skallkrav istället för utvärderingskriterier En del som säger att de har miljö i skallkraven istället för utvärderingskriterierna En upphandlare ändrade modell helt på grund av överprövning och skadeståndsanmälan Andelen som har miljöskallkrav Inte så många Oftast Miljöledningssystem

19 Miljöskallkrav Ingen information/inget Miljöskallkrav B 20 C

20 2. Miljökrav i upphandlingsprocessen Andelen som har miljökriterier Minst hälften hade miljökriterier Talar mot den trend som nämnts Fler som har miljökriterier än miljöskallkrav Förutom utifall att miljöaspekterna försvinner helt när man går över till lägsta pris och skallkrav. Flertalet arbetar med nya metoder för utvärdering Problematik kring mjuka kriterier, i synnerhet miljökrav

21 Miljökriterier inom Bygg- vs. Centrala upphandlare Inga miljökriterier 50 0 Ingen information 40 Miljökriterier B C

22 Typ av miljökriterier , ,5 14,5 14,5 28,5 Övrigt/Okänt Miljömärken Miljöpolicy Energi MLS , ,5 0 B C

23 2. Miljökrav i upphandlingsprocessen MLS Problematik Många uttalanden om meningen med detta kriterium: Papperstiger Ingen garanti för att ett företag är bättre Nöjer sig inte med certifikat, referens till genomfört projekt Svårt att kontrollera Förutsätter att de har det, men utvärderar det inte Vad står egentligen ett MLS för?

24 2. Miljökrav i upphandlingsprocessen Viktning av miljökriterier i förfrågningsunderlag Oftast väldigt lågt (<10%, om ens det) Är det lönt? Bättre med skallkrav?

25 3. Information Information om miljöprodukter och om vilka miljökriterier som kan ställas och som är lämpliga att ställa. Brist på information/kunskap Upphandlare

26 3. Information Några kände till och använde tidigare Västernorrlandspärmen. Centrala upphandlare Påpekande att EKU-verktyget behövs för att tillhandahålla information. Vi vet att de mallar och de krav som finns där är genomtänkta och förhoppningsvis då håller juridiskt. Måste utvecklas Måste blir lättare att använda

27 4. Politikernas roll och inverkan Offentlig upphandling som politiskt styrmedel Inte omöjligt enligt upphandlarna Behov av klara och tydliga riktlinjer från politikerna Endast allmänna ordalag, aldrig något konkret. En kommun hade en strategisk plan där ribban höjs varje år för miljöriktiga inköp: 8-12% Behov av resurser knutna till begäran

28 5. Miljöpolicy och Inköpspolicy Miljöpolicys saknades i stort för kommunerna och landstingen eller så saknades kunskapen om den Inköpspolicys saknades i stort för kommunerna och landstingen eller så saknades kunskapen om den I synnerhet bland byggupphandlare Brist på miljömål i inköpspolicys eller grön upphandling som mål i miljöpolicys Något exempel där man profilerat sig som grön kommun och hade strategi för detta.

29 Inköpspolicy och/eller Miljö som strategiskt mål i policydokument Ingen/Okänt Miljöaspekt Inköpspolicy B C

30 Slutsatser 1. Det ekonomiskt mest fördelaktiga väljs ofta framför lägsta pris, eller så varierar man däremellan. Sällan endast lägsta pris 2. En del har miljökrav, andra anser det vara: Inte affärsmässigt/ovidkommande hänsyn, eller För svårt att hantera För dyrt

31 Slutsatser 3. Information om miljövänliga produkter och lämpliga (lagliga) kriterier saknas EKU-verktyget behövs Men måste utvecklas 4. Politikerna försöker påverka För allmänt hållna anvisningar Inga resurser knutna till begäran

32 Slutsatser 5. Miljöpolicy eller miljömål i upphandlingspolicys saknas eller känns inte till av upphandlarna.

33 TACK!