TILLÄMPNINGSDOKUMENT TILL UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR ELEKTRICITET V 1.1. BASKRAV OCH AVANCERADE KRAV

Transkript

1 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 1 (5) TILLÄMPNINGSDOKUMENT TILL UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR ELEKTRICITET V 1.1. BASKRAV OCH AVANCERADE KRAV INNEHÅLL Viktiga begrepp och definitioner... 2 Elektricitet från förnybara energikällor... 2 Ursprungsmärkning av el... 2 Upphandlingskraven... 3 Kvalificeringskrav... 3 Krav på varan... 3 Bilaga 1. Europeiska länder anslutna till EECS-systemet... 5

2 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 2 (5) VIKTIGA BEGREPP OCH DEFINITIONER ELEKTRICITET FRÅN FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för el riktar in sig på elektricitet producerad med förnybara energikällor. Definitionen utgår från EU:s definition av förnybara energikällor i direktiv 2009/28/EG, det är: vindenergi, solenergi, aerotermisk energi (luftvärme), geotermisk energi, hydrotermisk energi (vattenvärme), och havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas. Biomassa definieras som den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung; från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, inklusive fiske och vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. Det är alltså el producerad med dessa energikällor som uppfyller baskravet på förnybar energi. Torv räknas i Sverige som ett långsamt förnybart biobränsle, men omfattas inte av EU:s definition och inte heller av MSR:s kriterier. Skälet är att FN:s klimatkonvention inte klassificerar torv som ett förnybart bränsle. URSPRUNGSMÄRKNING AV EL Det går inte att fysiskt skilja på el med olika ursprung. För att konsumenter ändå ska få möjlighet att välja finns det inom EU krav på att elens ursprung ska redovisas (direktiv 2009/72/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el). EU:s medlemsstater ska se till så att elhandlarna på eller i samband med fakturor och i reklam till slutförbrukare ska ange varje enskild energikällas andel av den genomsnittliga bränslesammansättning som företaget använt under det gångna året (Kap II, Artikel 3:9a). Detta krav på ursprungsmärkning har omsatts i svensk lagstiftning i den svenska ellagens 8 kap, Energimarknadsinspektionen har utfärdat anvisningar för hur redovisningen ska göras (EIFS 2013:6). En kund med avtal om el från en specifik produktionskälla, exempelvis förnybar el, ska få detta verifierat genom information på fakturan om levererad energimix (i exemplet förnybar el). Denna el ska vara spårbar med hjälp av ursprungsgarantier. En ursprungsgaranti är ett elektroniskt certifikat som innehåller uppgifter om var och hur en viss mängd el har producerats. Sverige och ytterligare 15 Europeiska länder upprättar sina ursprungsgarantier med utgångspunkt från den gemensamma standarden European Energy Certificate System, EECS. Standarden garanterar att en viss volym förnybar el bara kan säljas en gång. Certifikaten annulleras så snart de sålts till en slutanvändare. De certifikat som inte sålts förstörs automatiskt efter tolv månader. Handeln med ursprungsgarantier kan både ske inom och mellan länder i Europa, systemen för annullering är sammankopplade.

3 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 3 (5) UPPHANDLINGSKRAVEN KVALIFICERINGSKRAV MRS upphandlingskrav för el gäller förnybar el. För att garantera att beställd volym förnybar el har producerats krävs att det finns ursprungsgarantier för levererad volym el och att dessa har annullerats. För att en leverans av miljömärkt/certifierad förnybar el ska kunna vara tillförlitlig måste certifieringssystemet vara baserat på användning ursprungsgarantier enligt EECSstandarden. Vid försäljning av exempelvis Bra miljöval el ska eventuella ursprungsgarantier alltid följa med och annulleras. I Sverige hanteras de elektroniska ursprungsgarantierna i Cesar, Svenska kraftnäts system för kontoföring av både elcertifikat och ursprungsgarantier. Både elproducenter och elleverantörer kan registrera konton i Cesar. Motsvarande system i Norge heter NECS och administreras av Statnett. Bilaga 1 redovisar de länder och organisationer i Europa som utfärdar ursprungsgarantier i enlighet med EECS-standarden. Producenter ansöker om och registrerar ursprungsgarantier. De har en livslängd på max tolv månader. Under denna tidsperiod kan garantin antingen säljas vidare till en elleverantör eller annulleras i samband med att producenten själv levererar ursprungsgaranterad el till en slutkund. Har garantin sålts vidare är det elhandelsföretaget som annullerar garantin när ursprungsgaranterad el säljs till slutkund. För att hantera ursprungsgarantier måste elhandelsföretaget ha ett konto i Cesar eller något annat lands kontosystem, vilket är skälet till MSR:s kvalificeringskrav att anbudsgivaren har rutiner för att hantera ursprungsgarantier, med förslag till konto som bevis. Andra, alternativa bevis, är rutinbeskrivningar som exempelvis finns med i ett kvalitetseller miljöledningssystem. Att rutinerna följs kan då kontrolleras och bekräftas av en revisor. KRAV PÅ VARAN Baskrav El från förnybara energikällor enligt redovisad definition ska levereras. Ursprungsmärkning baserad på ursprungsgarantier är ett enkelt sätt att få bevis för korrekt leverans. Metodiken regleras i lagar och förordningar, Energimyndigheten har tillsynsansvar. Leverans av miljömärkt el är ett alternativ, förutsatt att miljömärkningssystemet är baserat på ursprungsgarantier eller andra ursprungsdokument upprättade enligt den gemensamma standarden EECS eller motsvarande och använder sig av EU:s definition av förnybara energikällor. Detta gäller exempelvis Naturskyddsföreningens märkning Bra miljöval el eller det europeiska märkningssystemet EKOenergy. Ett index över globala miljömärken för energi finns på Ytterligare information om europeiska märkningssystem finns i Komplement till bakgrundsdokument:

4 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 4 (5) Avancerade krav De avancerade kraven bygger på baskraven, men med en höjd kravnivå för el från vattenkraft och biokraft. Genom att särskilda krav ställs för dessa energislag måste leverantören särredovisa vilka andelar förnybar el som kommer från vattenkraft och biokraft anläggningar. Denna specifikation har inte täckning i lagen om ursprungsmärkning, men eftersom ursprungsredovisningen görs med utgångspunkt från ursprungsgarantier är det lätt för leverantören att specificera vilka andelar av leveransen som kommer från olika produktionskällor. På en ursprungsgaranti finns följande information: Ett certifikatsnummer, producerad volym, produktionsland, energislag och typ av anläggning, produktionsperiod samt anläggningens produktionskod, effekt och namn. Tillgången till information på ursprungsgarantierna gör det också lätt för leverantören att sammanställa en förteckning över de produktionsanläggningar som levererat el från vattenkraft respektive biokraft. Vatten- och biokraftanläggningar som är godkända för produktion av Bra miljöval el uppfyller de avancerade kraven. Bra miljöval el uppfyller även MSR:s spjutspetskrav för el. Produktionsanläggningar godkända i märkningssystemet EKOenergi uppfyller också det avancerade kravet för vattenkraft, men däremot inte kravet för biokraft. Elleverantörer har möjlighet att presentera andra bevis för att vattenkraftverk respektive biokraftverk uppfyller de avancerade kraven. Bevisen bör i dessa fall vara verifierade av en utomstående part. Exempel på bevis kan vara: För vattenkraft: fysiska mätningar på årsbasis av vattenföringen i den ursprungliga, naturliga huvudfåran efter kraftverket, och uppgifter om beräknad medellågvattenföring, MLQ. Ytterligare information om begrepp och parametrar som rör medellågvattenföring redovisas i bilagan Definitioner och begrepp vattenkraft. För biokraft: mätningar om redovisar askproduktion och askans sammansättning i aktuella anläggningar. En sammanställning av askkraven finns redovisad i bilagan Krav på aska. Tillståndskraven för vissa anläggningar kan innehålla specificerade krav på askan och eventuellt också krav på askåterföring.

5 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 5 (5) BILAGA 1. EUROPEISKA LÄNDER ANSLUTNA TILL EECS-SYSTEMET Belgien (Bryssel): Cervere Belgien (Flandern): VREG Belgien (Vallonien): e-cwape Danmark: CMO.grexel Finland: CMO.grexel Frankrike: Powernext Island: Landsnet Italien: GSE (Gestore Servizi Energetici) Kroatien: CMO.grexel Luxemburg: CMO.grexel Nederländerna: CERTIQ Norge: NECS Portugal: LOGACTIV Schweiz: Swissgrid Slovenien: Borzen Spanien: LOGACTIV Sverige: CMO.grexel Tjeckien: OTE Tyskland: UBA (Umwelt Bundes Amt) Österrike: E-control