Årsrapport Helsingborg - Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg MRO Diskanti

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport 2009. Helsingborg - Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg MRO Diskanti"

Transkript

1 Årsrapport 2009 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är en frivillig sammanslutning, ett samarbetsforum, mellan landets antidiskrimineringsbyråer. Syftet är att sinsemellan kunna föra en dialog, utbyta erfarenheter och kompetens samt att på en nationell nivå arbeta mot diskriminering. Byråernas verksamhet finansieras i huvudsak av medel från Ungdomsstyrelsen.* Ett fåtal byråer får också bidrag från andra instanser som exempelvis kommunen. Forumet Sveriges Antidiskrimineringsbyråer bestod under 2009 av 15 byråer, från Luleå i norr till Helsingborg i söder. Varje byrå har som syfte att på lokal och regional nivå motverka diskriminering och främja mångfald och jämlikhet. Alla byråer är religiöst och partipolitiskt obundna organisationer. Följande byråer ingick under 2009 i samarbetet: Luleå - Röda Korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten Östersund - Röda Korsets byrå mot diskriminering i Jämtland Sundsvall - Röda Korsets byrå mot diskriminering i Västernorrland Uppsala - Diskrimineringsbyrån Uppsala Stockholm - Byrån för lika rättigheter i Kista Eskilstuna - Humanitas Antidiskriminering Sörmland Örebro - Örebro Rättighetscenter mot diskriminering Karlstad - Antidiskrimineringsbyrån i Värmland (ADBiV) Norrköping - Byrån mot diskriminering i Norrköping Trollhättan Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan Visby - Röda korsets byrå mot diskriminering på Gotland Kalmar - Antidiskrimineringsbyrån i Kalmar län Helsingborg - Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg MRO Diskanti Under 2009 ingick även Antidiskrimineringsbyrån i Karlskrona och Antidiskrimineringsbyrån i Umeå/ Västerbotten i samarbetet. Efter att ha nekats stöd från Ungdomsstyrelsen för år 2010 valde de dock att lägga ner sin verksamhet. Statistik från dessa byråer finns därför inte med i denna rapport. Rapporten innehåller därmed endast statistik från 13 av de 15 byråerna som under 2009 ingick i samarbetet. *Under 2009 delade Ungdomsstyrelsen ut 14 miljoner kronor till 17 antidiskrimineringsbyråer, varav 15 av dessa ingick i samarbetet Sveriges Antidiskrimineringsbyråer.

2 Ärendehantering hos byråerna Sida 2 Under 2009 inkom 598 ärenden till 13 av Sveriges Antidiskrimineringsbyråer. Detta går att jämföra med 854 ärenden fördelat på 18 byråer under Utslaget på antalet byråer är därmed snittet handlagda ärenden per byrå ungefär detsamma. Utöver ärendena som byråerna har drivit under året, tillkommer även rådgivningsärenden samt förfrågningar och ärenden utan koppling till någon diskrimineringsgrund. Ett rådgivningsärende är en kortare konsultation som inte leder till ytterligare handläggning. I de fall det saknas koppling till diskrimineringsgrund ger byråerna råd och hänvisar om möjligt vidare till andra instanser. I vissa fall, då byråerna anser att situationen kräver det, har byråerna ändå valt att driva ärenden trots att där inte finns någon koppling till diskriminering (se kategorin övrigt i diagrammet nedan). Diagrammet nedan visar på antalet ärenden som Sveriges Antidiskrimineringsbyråer har drivit under Ärendena har fördelats efter de 7 diskrimineringsgrunderna, multipel diskriminering (ärenden där fler än en diskrimineringsgrund varit aktuell) och övrigt. Den i särklass främsta orsaken till att personer kontaktar byråerna är diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Under 2009 utgjorde ärenden med grunden etnisk tillhörighet 328* av de 598 inkomna ärendena, vilket är ca 55 % av alla ärenden. Ärendena som gäller etnisk diskriminering handlar ofta om arbetslivet. Det finns också ofta här en stark koppling till religion, och där muslimer är en speciellt utsatt grupp. Under året handlade byråerna 22 ärenden som gällde religion eller annan trosuppfattning*. Diagram 1: Ärenden uppdelat i diskrimineringsgrunder Den näst vanligaste diskrimineringsgrunden är funktionshinder. Trots att antalet byråer har minskat har de tillsammans ändå drivit 107 ärenden gällande funktionshinder, vilket kan jämföras med föregående års 116 ärenden. Ärendena gällande funktionshinder handlar exempelvis om personer som nekats inträde på restauranger eller inte fått tillgång till de hjälpmedel på arbetsplatsen som de har rätt till. De 45 ärenden som byråerna drivit under året gällande könsdiskriminering handlar bland annat om kvinnor som nekats anställning i samband med graviditet eller män som diskriminerats på kvinnodominerade arbetsplatser. *Byrån i Kista har valt att inte dela upp grunderna religion och etnisk tillhörighet. Alla deras ärenden som gäller dessa grunder (65 st.) är därför placerade under etnisk tillhörighet.

3 Sida 3 Sedan 1 januari 2009 finns även ett skydd i diskrimineringslagen (2008:567) mot åldersdiskriminering och diskriminering i samband med könsidentitet eller -uttryck. Att antalet ärenden som inkommit till byråerna gällande dessa grunder inte är särskilt många kan därför delvis förklaras utifrån att skyddet är väldigt nytt. Att byråerna endast har drivit 7 ärenden gällande könsidentitet och -uttryck samt sexuell läggning kan förklaras genom att det finns en obenägenhet att anmäla hos dessa grupper. De ärenden som gäller sexuell läggning handlar här bland annat om personer som utsatts för trakasserier och kränkande kommentarer på arbetsplatsen. Ärendena som rör könsidentitet eller -uttryck handlar exempelvis om personer som behandlats illa på arbetsplatsen eller i kontakt med hälso och sjukvården. Under 2009 har byråerna drivit 18 ärenden där personer har känt sig diskriminerade i samband med ålder. Dessa ärenden handlade ofta om arbetsmarknaden där personer upplevt sig diskriminerade i anställningsförfarandet på grund av att de av arbetsgivaren har ansetts vara för gamla eller för unga. De 57 ärenden som ligger under kolumnen övrigt gäller ärenden som faller utanför de 7 diskrimineringsgrunderna, men som byråerna ändå har valt att ta sig an och driva. Av dessa ärenden gäller flertalet kränkande behandling i skolan. Det handlar även om ärenden där ingen tydlig diskriminering har funnits, utan det har snarare handlat om missförstånd mellan personerna och olika myndigheter. Dessa ärenden driver byråerna endast i mån av tid. Byråerna har haft 19 ärenden gällande multipel diskriminering, vilka bland annat handlar om personer som diskriminerats både i samband med sin ålder och sitt funktionshinder, eller både i samband med sin etniska tillhörighet och sin könstillhörighet. Anmälningar till DO och andra lösningar Sveriges Antidiskrimineringsbyråer har under 2009 hjälpt 75 klienter att anmäla deras ärenden till Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Justitieombudsmannen (JO). Byråerna har även bistått dessa klienter med att skriva yttranden och andra inlagor som följer på en anmälan. Byråerna utgår från klientens önskan om hur ett ärende ska lösas. Detta kan handla om alltifrån att klienten vill ha en ursäkt från den som diskriminerat till att de vill göra en anmälan. Oftast önskar klienterna dock att en lokal lösning ska nås och att ärendet inte skall bli offentligt. Diagram 2: Anmälningar till DO, BEO och JO

4 Sida 4 Sammanlagt är det runt 12 % av alla ärenden som byråerna har drivit under året som har resulterat i en anmälan till någon av instanserna DO, BEO eller JO. Av dessa anmälningar är det över 80 % (61 ärenden) som har anmälts till DO. DO har sedan 1 januari 2009, då de tidigare 4 ombudsmännen slogs samman, hand om alla diskrimineringsgrunderna. De flesta anmälningar som kommer in till DO handlar, precis som byråernas ärenden, främst om etnisk tillhörighet och funktionshinder. Byråerna har även hjälpt till att göra 5 anmälningar till BEO och 9 anmälningar till JO. Förutom dessa tre instanser har byråerna även hjälpt till att anmäla ärenden till bland annat olika fackföreningar, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och polisen. Fackföreningar har företrädesrätt när det kommer till att driva diskrimineringsärenden gällande arbetslivet. Vid ärenden som gäller arbetslivet och då klienten är fackligt ansluten har alltså fackföreningen rätt att först besluta om de vill ta sig an ärendet eller inte. Sedan 1 januari 2009 har byråerna enligt diskrimineringslagen även möjlighet att själva driva ärenden i domstol. Dock under vissa förutsättningar (se vidare diskrimineringslagen 6 kap 2 och prop. 2007/08:95 sid 433 ff). Ingen av byråerna har dock under detta första år valt att själva driva ett diskrimineringsärende i domstol. Denna möjlighet skulle för byråernas del bland annat innebära ett större oberoende och en bättre förhandlings- och förlikningsmöjlighet vid ärendehantering. Utbildningar och informationsinsatser Sveriges Antidiskrimineringsbyråer har förutom att ge råd och stöd till personer som utsatts för diskriminering ett viktigt uppdrag i att arbeta förebyggande för att motverka diskriminering och främja alla människors lika rätt. Utbildningar och informationsinsatser är oerhört viktiga för att personer som riskerar att utsättas för diskriminering ska känna till sina rättigheter och för att de som riskerar att utsätta andra för diskriminering ska känna till sina skyldigheter. Byråerna har för år 2009 ingen gemensam statistik kring utbildnings- och informationsinsatser. Flera byråer har dock fört egen statistik över detta. Exempelvis har Röda korsets byrå mot diskriminering i Jämtland under 2009 anordnat 33 utbildningstillfällen för sammanlagt 1700 personer. I dessa har det bland annat ingått utbildningar för politiker och chefer i kommunen. Humanitas i Eskilstuna har haft 75 utbildningar under året för cirka 1700 personer. Deltagarna har bestått av elever, medlemmar i ideella föreningar, politiker och allmänheten. Röda korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten har under året hållit i cirka 150 utbildningstillfällen där ungefär 3800 personer sammanlagt har deltagit. Byrån har utbildat elever, anställda, tjänstemän, chefer, politiker o.s.v. Sveriges Antidiskrimineringsbyråer har under året utbildat personer från de flesta samhällsområden. Örebro Rättighetscenter har exempelvis utbildat krogvakter kring bemötande och diskriminering. Diskrimineringsbyrån Uppsala har fortsatt sina samarbeten med bland annat Uppsala universitet och Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (BYA). Byrån mot diskriminering i Norrköping var under förintelsens minnesdag ute på skolor och informerade. Byrån har också som återkommande verksamhet att utbilda studenter på SFI och ungdomar som ingår i en arbetsmarknadsåtgärd. ADB Värmland har utbildat integrationssamordnare i olika kommuner kring lagar, värderingar och fördomar och har även hållit i utbildningar på Brottsofferjouren i Arvika, Eda och Årjängs kommun.

5 Sida 5 Förutom dessa utbildningar och informationstillfällen deltar byråerna även i andra insatser som syftar till att skapa opinion kring antidiskriminering och alla människors lika rätt. Röda korsets byrå mot diskriminering på Gotland deltog exempelvis under Världsaidsdagen och utdelningen av ett MR-pris. Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan deltog under FN-dagen mot etnisk diskriminering och rasism och under Antidiskrimineringsdagen, då ett 100-tal personer deltog. Byråerna i Örebro och i Karlstad fanns även på plats under respektive kommuns Systerskapsarrangemang. I Uppsala och Värmland har byråerna tillsammans med Sensus studieförbund startat MR-nätverk. Detta är ett sätt att samla ideella föreningar som är engagerade i mänskliga rättigheter och som tillsammans vill uppmärksamma frågorna i samband med exempelvis internationella kvinnodagen. Projekt Eftersom byråernas resurser är relativt begränsade söker många pengar för att kunna driva projekt. Dessa projekt bidrar till att byråerna kan utöka den förebyggande delen av verksamheten och hitta nya vägar för att motverka diskriminering. Exempel på projekt som byråerna har drivit under 2009 är: Mot islamofobi för mångfald, integration och demokrati Diskrimineringsbyrån Uppsala drev i samarbete med Uppsala Föreningsråd och Sensus studieförbund ett projekt kring islamofobi. Två halvdagar arrangerades för gymnasieelever i Uppsala län den 30 november på Uppsala Konsert och Kongress. Rapparen, föreläsaren och mångsysslaren Behrang Miri höll samman dagen med sång och mellansnack. Religionsprofessor Mattias Gardell föreläste om islamofobi. En panel med unga muslimer i Uppsala, Daniel Poolh från Expo och Elvir Gigovic från Sveriges Muslimska råd avslutade dagen med ett samtal om islamofobi och synen på muslimer. För högstadieelever har Diskrimineringsbyrån Uppsala och Sensus multireligiösa guider varit ute på skolorna och hållit workshops. Situation Testing (praktikprövning) Byrån för Lika Rättigheter i Kista har under 2009 fortsatt arbetet med projektet Situation Testing. En handbok har tillsammans med Isabelle Rorive tagits fram, vilken kan användas av antidiskrimineringsbyråer, advokatbyråer, domstolar och ideella organisationer för att genom undersökningar och kartläggningar på fältet (arbetsplatser, rekryteringsprocesser, krogar m.fl.) stärka bevisbördan inför domstolar när man anmäler diskriminering. Under året har fokus legat på att sprida handboken till olika intressenter. De som visat intresset för handboken är bl.a. fackförbund, MR-organisationer, antidiskrimineringsbyråer samt enskilda individer. Nästan 200 exemplar av boken har nått ut till olika intressenter.

6 Sida 6 Agera utan att diskriminera Sveriges Antidiskrimineringsbyråer påbörjade i samarbete med Svenska Röda Korset, Centrum mot rasism och Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation den 1 december 2009 projektet Agera utan att diskriminera. Projektet finansieras framförallt av EU-kommissionens program PROGRESS som syftar till att stödja medlemsstaternas antidiskrimineringsarbete. Projektet syftar till att öka kunskapen om hur det går att förebygga och motverka diskriminering. Det handlar även om att öka kunskapen kring hur diskriminering ser ut i Sverige idag. Projektet omfattar samtliga sju diskrimineringsgrunder och både ett intersektionellt och jämställdhetsintegrerat perspektiv. Röda Korset är projektägare och Lina Gidlund från Diskrimineringsbyrån Uppsala kommer under projektet vara utlånad som projektledare. Arbetet med projektet kommer att fortsätta under Beviljade projekt Under 2009 har flera byråer även beviljats pengar för projekt som kommer att pågå under Örebro Rättighetscenter kommer exempelvis driva projektet Reko reklam, vilket har som mål att motverka könsdiskriminerande reklam i samhället. Projektet går bland annat ut på att utbilda ungdomar i skolan så att de lär sig att kritiskt granska och anmäla reklam som de finner är kränkande utifrån ett könsperspektiv. Diskrimineringsbyrån Uppsala har fått stöd för att driva bland annat projektet PraLin. Projektet syftar till att granska vilka verktyg och metoder som finns inom området praktiskt likabehandlingsarbete idag och sedan ta fram ett arbetssätt som uppfyller lagens intentioner och innebär ett stöd för såväl personal, elever och föräldrar. Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden och startar den 1 januari Nationella samarbeten Under varje år samlas Sveriges Antidiskrimineringsbyråer för att gemensamt motverka diskriminering. Återkommande samarbeten är Almedalen, Pridefestivalen och en nationell kampanj. Under 2009 fanns Sveriges Antidiskrimineringsbyråer även representerade på bland annat Equality Summit. Den nationella kampanjen Till den nationella kampanjen 2009 valde Sveriges Antidiskrimineringsbyråer att fokusera på den ökade intoleransen mot muslimer i Sverige. I samarbete med Byrån För Lika Rättigheter i Kista och deras projekt Verktygslådan mot rasism och islamofobi togs preparatet Islamofobil fram. Islamofobil utformades av konstnären Ida Dzanovic. På medicinasken framhävs en idé om att med 2 mg Islamofobil kan muslimhat och islamofobi lindras. Målet med kampanjen var att motverka den diskriminering och det hat som muslimer möter i det svenska samhället. Preparatet, tillsammans med ett följebrev och en bipacksedel, skickades till alla riksdagsledamöter och ett tjugotal medier. Islamofobil har nu delats ut i drygt 2000 exemplar. Responsen visar att många anser att detta är ett roligt sätt att hantera ett viktigt och svårt ämne som islamofobi.

7 Sida 7 Almedalen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer fanns under 2009 representerade under den årliga politikerveckan i Almedalen. Inför arrangemanget hade t-shirtar, foldrar och en roll-up tagits fram med Sveriges Antidiskrimineringsbyråers logga. Ett quiz kring Antidiskrimineringsbyråernas verksamhet och diskrimineringsfrågor, tillsammans med en nyckelring med LED-lampa fungerade som en samtalsöppnare. Representanterna gick på en mängd föreläsningar, seminarier och minglade under hela veckan. Ida Annerstedt från Byrån för lika rättigheter i Kista höll en föreläsning med titeln: "Religionsutövningens gränser på arbetsplatsen". EU-domstolens praxis, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och diskrimineringslagen låg som grund för föreläsningen. Cirka 40 personer lyssnade och ställde frågor. Emma Svensson och Carl Lind från Byrån mot Diskriminering i Norrköping deltog på Miljöpartiets Open Stage och informerade om nätverkets arbete. Stockholm Pride Stockholm Pride är en festival som anordnas varje år och syftar till att uppmärksamma HBTQ-frågor genom sociala och politiska aktiviteter. Sveriges Antidiskrimineringsbyråer medverkade under 2009 i Pridehouse genom att arrangera tre seminarier. De deltog även på seminarier och föreläsningar som var knutna till Pride. Bland annat fanns några representanter på plats på Riksföreningen för HBTQsjuksköterskors mingeltillställning och på DO:s Transmingel. Kerstin Burman från Byrån för lika rättigheter i Kista var moderator på seminariet Att skapa inkluderande miljöer queerklubbar berättar. Medverkande på seminariet var bland annat Miranda Rudklint från Kiss Kiss Bang Bang i Örebro, som också är ledamot i Örebro Rättighetscenters styrelse. Kerstin Burman deltog även, tillsammans med Jan-Olov Madeleine Ågren från Röda Korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten, på seminariet Tillämpning av namnlagen vadå könskonträrt. Cirka 65 personer kom dit för att lyssna och diskutera. Båda medverkade också i seminariet Ny diskrimineringsgrund vadå könsöverskridande?. Där uppskattningsvis 90 personer var med och lyssnade och diskuterade kring den nya diskrimineringsgrunden som började gälla 1 januari 2009.

8 Sida 8 Equality summit Equality summit 2009 var den tredje EU-konferensen som ägde rum med syfte att utbyta kunskap och erfarenheter för att kunna utveckla mer effektiva sätt att främja lika rättigheter och motverka alla former av diskriminering. Temat för årets konferens var jämställdhetsintegrering och multipel diskriminering. På konferensen deltog ungefär 300 representanter för EU:s medlems- och kandidatländer, EFTA, EUinstitutioner, NGO s och sociala aktörer. Mötet vände sig till ministrar, myndighetschefer, ordföranden för ideella föreningar på EU-nivå, representanter för sociala aktörer på EU-nivå och internationella organisationer. Integrations och jämställdhetsdepartementet erbjöd Sveriges Antidiskrimineringsbyråer tre platser. Samarbetsforumet valde Lina Gidlund från Diskrimineringsbyrån Uppsala, Lars Thornberg, från Örebro Rättighetscenter och Elvir Gigovic från Byrån för Lika Rättigheter i Kista som representanter. Tyngdpunkten låg på situationen för romer, HBTQ-frågor och våld mot kvinnor. Årets milstolpe Sveriges Antidiskrimineringsbyråer driver en ständig kamp mot diskriminering och för alla människors lika rätt. Under 2009 var det flera händelser som visade på att det går att förändra och skapa ett mer accepterande samhälle. Den 1 januari började exempelvis en ny diskrimineringslag att gälla. Lagen innebär, förutom ett skydd mot diskriminering i samband med kön, etnicitet, religion, funktionshinder och sexuell läggning, även ett skydd för personer som diskrimineras i samband med ålder eller könsidentitet eller -uttryck har också varit ett speciellt år för Sveriges Antidiskrimineringsbyråer i och med att Regeringsrätten den 29 september ändrade svensk rättspraxis och gav vuxna personer möjlighet att själva bestämma sina namn oavsett juridiskt eller biologiskt kön. Jan-Olov Madeleine Ågren, som arbetar på Röda Korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten, hade nekats av Skatteverket att få lägga till Madeleine i sitt förnamn. Kerstin Burman, från Byrån för Lika Rättigheter i Kista, tog sig an ärendet och fick slutligen rätt i alla tre rättsliga instanserna. Den nya praxisen innebär att Skatteverket inte längre har rätt att tolka lagen mot vuxna människors egna önskningar och säga nej till ett förnamn, oavsett om det traditionellt sett anses vara kvinnligt eller manligt. Många människor som tidigare fått avslag eller inte vågat ändra sina namn med rädsla för att få avslag kommer nu att få en korrekt och icke-diskriminerande bedömning av Skatteverket. Kontaktuppgifter: Vill du veta mer om Sveriges Antidiskrimineringsbyråer eller komma i kontakt med någon av de lokala byråerna gå in på Har du frågor som gäller press och media kontakta Pressansvarig Vida Paridad på telefon Årsrapporten är framtagen av Linda Höglin och Vida Paridad vid Örebro Rättighetscenter. Publikationen har givits ut med stöd av EUkommissionens Generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet i publikationen motsvarar inte nödvändigtvis EUkommissionens ståndpunkter.

Årsrapport 2008 Luleå Umeå Östersund Sundsvall Uppsala Stockholm Eskilstuna Örebro Karlstad Norrköping Växjö Trollhättan Visby Kalmar Karlskrona

Årsrapport 2008 Luleå Umeå Östersund Sundsvall Uppsala Stockholm Eskilstuna Örebro Karlstad Norrköping Växjö Trollhättan Visby Kalmar Karlskrona Årsrapport 2008 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är en frivillig sammanslutning, ett samarbetsforum, mellan landets antidiskrimineringsbyråer. Syftet är att sinsemellan kunna föra en dialog, utbyta erfarenheter

Läs mer

Årsrapport 2013. Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2013: Sundsvall/Östersund Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och

Årsrapport 2013. Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2013: Sundsvall/Östersund Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och Årsrapport 2013 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer (SADB) är ett nätverk och samarbetsforum mellan ideella antidiskrimineringsbyråer. Samarbetsforumets syfte är att föra en dialog, utbyta erfarenheter

Läs mer

Årsrapport 2012. Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2012: Sundsvall Röda Korsets byrå mot diskriminering i Västernorrland

Årsrapport 2012. Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2012: Sundsvall Röda Korsets byrå mot diskriminering i Västernorrland Årsrapport 2012 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är ett nätverk och samarbetsforum mellan ideella antidiskrimineringsbyråer. Samarbetsforumets syfte är att föra en dialog, utbyta erfarenheter och kompetens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÖREBRO RÄTTIGHETSCENTER 2013

VERKSAMHETSPLAN ÖREBRO RÄTTIGHETSCENTER 2013 VERKSAMHETSPLAN ÖREBRO RÄTTIGHETSCENTER 2013 SIDA 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 Vision 2 Huvudsakliga mål 3 Prioriterade områden 3 ORGANISATION 4 Ideella insatser 4 Personal 5 Ekonomisk förvaltning

Läs mer

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker. Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media

Läs mer

Verksamhetsplan för 2015

Verksamhetsplan för 2015 Verksamhetsplan för 2015 Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti i Helsingborg har etablerat sig som en trovärdig aktör dit individer såväl som organisationer, företag,

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 1 januari 30 april 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 ORGANISATION 4 Förtroendevalda 4 Medlemmar 4 Personal 4 Praktikanter 4 VERKSAMHET 5 Samarbeten 5 Kompetensutveckling 6 Ansökningar

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Ett starkare skydd mot diskriminering

Ett starkare skydd mot diskriminering Ett starkare skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Det här är DO Statlig myndighet Nationell MR-Institution Arbetar mot

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

2015-02-16 Verksamhetsplan 2015 1

2015-02-16 Verksamhetsplan 2015 1 Verksamhetsplan 2015 1 Innehåll 1. OM OSS... 3 1.1 Vision... 3 1.2 Mål... 3 1.2.1 Ökad juridisk hjälp och kunskap... 3 1.2.2 Bredda verksamheten... 3 1.2.3 Ökade personella resurser... 3 2. ORGANISATION...

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2008 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 ORGANISATION...4 Förtroendevalda... 4 Medlemmar... 4 Personal... 5 Kompetensutveckling 2008... 5 VERKSAMHET...7 Tillgänglighet... 7 ÖRC i

Läs mer

Verksamhetsberättelse Örebro Rättighetscenter 1 maj 30 september 2009

Verksamhetsberättelse Örebro Rättighetscenter 1 maj 30 september 2009 Verksamhetsberättelse Örebro Rättighetscenter 1 maj 30 september 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 ORGANISATION... 4 FÖRTROENDEVALDA... 4 Styrelse:... 4 Valberedning:... 4 MEDLEMMAR... 4 PERSONAL...

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan. Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Ärendesammanfattningar 2009. Sammanfattande texter av Örebro Rättighetscenters ärenden mellan 090501-090931

Ärendesammanfattningar 2009. Sammanfattande texter av Örebro Rättighetscenters ärenden mellan 090501-090931 Ärendesammanfattningar 2009 Sammanfattande texter av Örebro Rättighetscenters ärenden mellan 090501-090931 Örebro Rättighetscenter är en ideell antidiskrimineringsbyrå som arbetar mot diskriminering och

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

UTVÄRDERING AV LOKAL ANTI- DISKRIMINERINGSVERKSAMHET

UTVÄRDERING AV LOKAL ANTI- DISKRIMINERINGSVERKSAMHET INTEGRATIONS- OCH JÄMSTÄLLHETS- DEPARTEMENTET Mars 2009 RAPPORT UTVÄRDERING AV LOKAL ANTI- DISKRIMINERINGSVERKSAMHET SAMMANFATTNING Ramböll Management har på uppdrag av Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Föreningens ändamål Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering har som mål att verka för de mänskliga rättigheterna samt ett samhälle präglat av mångfald och respekt för människors

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR INTEGRATIONSFORUM MOT RASISM I TROLLHÄTTAN 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR INTEGRATIONSFORUM MOT RASISM I TROLLHÄTTAN 2014 Integrationsforum mot rasism i Trollhättan 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR INTEGRATIONSFORUM MOT RASISM I TROLLHÄTTAN 2014 Integrationsforum/Antidiskrimineringsbyrån Föreningsgatan 16 461 30 Trollhättan Telefon/fax:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015 CSK 1 Syfte Gäller för Hela Trollhättans Stad Referensdokument Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Föräldraledighetslagen Ansvar och genomförande Uppföljning Arbetsmiljöenkät Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Läs mer

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Verksamhetsplan 2015 Om verksamhetsplanen På de kommande sidorna kommer vi att presentera hur vi år 2015 vill utveckla Göteborgs Rättighetscenter mot diskriminering

Läs mer

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan Stockholm 2013 04 23 Kongliga Bergssektionens jämställdhetsplan 2013/2014 Bakgrund: På Bergssektionen finns idag (VT 2011) 205 betalande sektionsmedlemmar varav 59 är kvinnor. På Bergssektionen finns idag

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014 1 Innehållsförteckning 1. Diskrimineringsbyrån Humanitas 3 1.1 Värdegrund och ändamål 3 2. Organisation 3 2.1 Anställda 4 2.2 Styrelse 4 2.3 Medlemmar 4 3. Verksamhet 4 3.1 Juridisk

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 ÅLANDS OMBUDSMANNAMYNDIGHET (ÅOM) VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 ÅLANDS DISKRIMINERINGSOMBUDSMAN (DO) OCH BARNOMBUDSMAN (BO) s.1 Innehållsförteckning s.1 1. År 2014. Allmän förvaltning med övergripande mål

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Policy På Viskastrandsgymnasiet tolereras inga former av diskriminering, övergrepp, mobbning eller kränkningar. Alla elever och all personal ska

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsområde: Norr PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Hovgårdsskolan År 2011 2012 Ansvarig rektor: Annika Rylander PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige. ISSN 2000-043X HebyFS 2013:2 Infördes i författningssamlingen den 20 februari 2013 Likabehandlingsplan 2012-2014 Kommunfullmäktige beslutade 1 den 13

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat... 11 Utvärdering och analys...

Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat... 11 Utvärdering och analys... 1 Innehåll Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat... 11 Utvärdering och analys... 12 Utvärdering av resultat... 12 Förslag på förbättringar...

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Öppen bostadsmarknad

Öppen bostadsmarknad Öppen bostadsmarknad Information till fastighetsägare för att minska risken att diskriminera i samband med uthyrning Sammanställt av Fastighetsägarna Varför belysa ämnet diskriminering? ALLT OFTARE HÖR

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning

Läs mer

2014-02-07 Verksamhetsberättelse 2013 1

2014-02-07 Verksamhetsberättelse 2013 1 Verksamhetsberättelse 2013 1 Innehåll 1. OM OSS... 3 1.1 Vision... 3 1.2 Mål... 3 1.2.1 Ökad juridisk hjälp och kunskap... 3 1.2.2 Ökad kunskap... 3 1.2.3 Bredda verksamheten... 3 2. ORGANISATION... 3

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Jämställdhets- och diskriminerings- program

Jämställdhets- och diskriminerings- program Jämställdhets- och diskriminerings- program Inledning De flesta arbetsgivare, universitet och högskolor är måna om att ta tillvara den bästa kompetensen. Ingen har råd att avstå från betydande delar av

Läs mer

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 1(7) Likabehandlingsplan för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 2(7) Bakgrund Idag regleras diskriminering och kränkande behandling i diskrimineringslagen, skollagen, arbetsmiljölagstiftningen

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola År 2014 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Struktur och LB-gruppens

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Projektträdet. En effektiv processutbildning om mångfald och diskriminering

Projektträdet. En effektiv processutbildning om mångfald och diskriminering Projektträdet En effektiv processutbildning om mångfald och diskriminering Projektträdet genomförs under en hel dag, som en utbildning och workshop för att upptäcka, diskutera och förebygga diskriminering

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan för plan mot diskriminering och mot kränkande behandling.. Diskrimineringslag (2008:567) och Skollag (2010:800

Läs mer

Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Förslag till Verksamhetsplan 2014 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund s. 3 1.1 Organisation, se bilaga 1

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Kan man säga nej till uthyrningar?

Kan man säga nej till uthyrningar? Kan man säga nej till uthyrningar? Vi har fått frågor om vad som gäller för offentligt finansierade institutioner i samband med uthyrning av lokaler till externpart. Riksutställningar har här gjort en

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

mångfaldspolicy på lika villkor

mångfaldspolicy på lika villkor mångfa ldspol icy på lika villkor PÅ LIKA VILLKOR Mångfaldspolicy INNEHÅLLSförteckning Strategisk arbetsgivarpolitik Varför mångfaldspolicy? Bakgrund Innnehåll i arbetet med mångfald På lika villkor Mångfaldspolicy

Läs mer

Årjängs gymnasieskola

Årjängs gymnasieskola Årjängs gymnasieskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013/14 2013-09-09 INNEHÅLL 1. Inledning... - 2 - Syfte... - 2 - Mål... - 2 - Lagar... - 2 - Viktiga definitioner... - 3 -

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

SPONSORPAKET KALMARSUND PRIDE 2015

SPONSORPAKET KALMARSUND PRIDE 2015 KALMARSUND PRIDE 2015 Bakgrund och Syfte Kalmarsund Pride är en ideell förening som bildades i mars 2015 och som arbetar för att stärka homosexuellas, bisexuellas, trans -och queerpersoners rättigheter

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Motverkande av rasism i Sverige. european network against racism europeiska antirasistiska nätverket

Motverkande av rasism i Sverige. european network against racism europeiska antirasistiska nätverket Motverkande av rasism i Sverige european network against racism europeiska antirasistiska nätverket Rasism i Sverige I Sverige finns en etnisk maktordning på samma sätt som det finns en könsmaktordning.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Alla människor har lika värde Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Liten ordlista En del ord i broschyren Alla människor har lika värde kan man med fördel arbeta lite extra kring. Här är

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer