Årsrapport Luleå Röda Korsets byrå mot diskriminering Norrbotten. Umeå Rättighetscentrum Västerbotten

Transkript

1 Årsrapport 2011 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är ett nätverk och samarbetsforum mellan ideella antidiskrimineringsbyråer. Samarbetsforumets syfte är att föra en dialog, utbyta erfarenheter och kompetens samt att på en nationell nivå arbeta mot diskriminering. Varje byrå ska på lokal och regional nivå motverka diskriminering samt främja jämlikhet och mångfald. Byråerna är religiöst och partipolitiskt obundna. Samtliga byråer finansieras av Ungdomsstyrelsen. Av byråerna får dessutom 13 stycken medel från flera instanser, däribland får tio byråer finansiering från sin lokala kommun. Övriga finansiärer är bland annat Svenska Röda Korset och Landstinget. Som mest har två byråer haft fyra olika finansiärer under Sveriges antidiskrimineringsbyråer bestod under 2011 av 16 byråer. Tre av dessa, de i Malmö, Göteborg och Umeå startade upp sina verksamheter under Följande byråer ingick i forumet under 2011: Luleå Röda Korsets byrå mot diskriminering Norrbotten Umeå Rättighetscentrum Västerbotten Östersund Röda Korsets byrå mot diskriminering i Jämtland Sundsvall Röda Korsets byrå mot diskriminering i Västernorrland Uppsala Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) Stockholm Byrån för lika rättigheter Eskilstuna Diskrimineringsbyrån Humanitas Örebro Örebro Rättighetscenter mot diskriminering Norrköping Byrån mot diskriminering i Östergötland Karlstad AntiDiskrimineringsByrån i Värmland Visby Röda Korsets byrå mot diskriminering på Gotland Göteborg Göteborgs Rättighetscenter mot diskriminering Kalmar Antidiskrimineringsbyrån Sydost Helsingborg Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg MRO Diskanti Malmö Malmö mot diskriminering Under 2011 ingick även Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan i forumet, men med anledning av indraget medel för 2012 har de inte haft möjlighet att medverka i denna rapport. Statistik från Trollhättan finns därför inte med.

2 Sida 2 Ärendehantering hos byråerna Byråernas främsta verksamhet är att hjälpa individer som blivit utsatta för diskriminering genom juridiskt stöd och råd. Byråerna hjälper kostnadsfritt personer genom att bland annat utreda, förhandla, förlika och anmäla fall av diskriminering. Under 2011 har byråerna handlagt sammanlagt 576 ärenden. Diskrimineringsgrunder Diagrammet nedan visar hur många ärenden byråerna handlagt under Ärendena har fördelats efter de sju diskrimineringsgrunderna, multipel diskriminering (där fler än en diskrimineringsgrund är aktuell) samt kategorin övrigt. Likt tidigare år har etnicitet varit den i särklass vanligaste diskrimineringsgrunden under Under året har totalt 242 ärenden handlagts där personer upplevt sig diskriminerade i samband med sin etnicitet. Ett av dessa ärenden handlade om en person som kände sig diskriminerad av en restaurangägare då denne ändrade sitt beteende och pris när hen såg att personen var rom. Under 2011 har byråerna även handlagt 29 ärenden gällande diskriminering i samband med religion eller annan trosuppfattning. Ett av dessa ärenden gällde ett barn som med anledning av sin religion hade ett behov av en kost som är ekologisk och fri från tillsatser. Förskolan ville inte gå med på att servera kosten, då de ansåg att den var för dyr. Det gick dock inte att avgöra om det var indirekt diskriminering barnet utsatts för och ärendet lades ned. Diskriminering i samband med funktionsnedsättning var likt 2010 den näst vanligaste grunden bland alla diskrimineringsärenden under Sammanlagt handlade byråerna under året 124 ärenden rörande funktionsnedsättning, vilket är en ökning med drygt 20 ärenden jämfört med föregående år. Ärenden gällande funktionsnedsättning handlar ofta om bristande stödåtgärder i skolan eller på Diagram 1: Ärenden uppdelat efter diskrimineringsgrunder

3 Sida 3 arbetsplatsen. I ett av ärendena nekades en elev med funktionsnedsättning som studerade på SFI att få den hjälp som hen behöver för att klara studierna. Ett annat ärende handlade om en person med epilepsi som nekades få ett stödhandtag i duschen uppsatt av hyresvärden med hänvisning till att det skulle ge fuktskador i badrummet. Den procentuellt största ökningen av ärenden i jämförelse med föregående år står diskrimineringsgrunden kön för. Under 2011 handlades 50 ärenden gällande denna grund jämfört med 2010 då 35 ärenden handlades. Ett ärende handlade om en läkare som var gravid i sjunde månaden och inte fick den chefstjänst hon sökt trots att hon var den enda sökande till tjänsten. Chefen hade varit väldigt tydlig med orsaken och sagt till läkaren att hon inte kunde få tjänsten eftersom hon var gravid. Under 2011 handlades sammanlagt 16 ärenden gällande sexuell läggning. Ärenden rörande diskrimineringsgrunden könsidentitet eller -uttryck var under 2011 sju stycken. Precis som tidigare år fick byråerna in minst antal anmälningar kring denna grund. Ett ärende handlade om att ett sjukhus nekade en person som skulle genomgå en könskorrigering att spara könsceller för att i framtiden kunna få barn. Antalet ärenden som handlades under 2011 gällande åldersdiskriminering var 16 stycken. I vissa av ärendena som inkommer till byråerna visar det sig att fler än en diskrimineringsgrund är aktuell (s.k. multipel diskriminering). Under 2011 handlade byråerna sammanlagt 38 ärenden av den typen av diskriminering. Den vanligaste formen av multipel diskriminering, med 13 ärenden, bestod av diskrimineringsgrunderna etnicitet och religion, följt av etnicitet och kön med sex ärenden. Ett av dessa ärenden handlade om en person som under en längre tid blivit trakasserad för sin religion och etniska bakgrund på företaget hen arbetade för. Personen berättade för arbetsgivaren om sina upplevelser, men blev inte tagen på allvar. I första hand driver byråerna ärenden som faller inom diskrimineringslagen men de kan även om möjlighet finns driva ärenden som faller utanför lagens bestämmelser. I kategorin övrigt ingår bland annat ärenden som behandlar asylfrågor och kränkande behandling i skolan handlade byråerna 64 ärenden under kategorin övrigt. Förutom de diskrimineringsärenden som byråerna handlagt under året tillkommer även förfrågningar och rådgivningsärenden. Rådgivningsärenden består av en kortare konsultation som inte leder till ytterligare handläggning. I de fallen hänvisar byråerna ofta vidare till andra lämpliga instanser såsom andra organisationer eller myndigheter. Samhällsområden Under året har ärenden drivits på de flesta samhällsområden som omfattas av diskrimineringslagen. Det vanligaste området där diskriminering förekommit har 2011 varit inom arbetslivet. Sammanlagt har byråerna tagit emot 133 ärenden gällande denna kategori. Ett av dessa ärenden handlade om en person som blev nekad ett sommarvikariat med hänvisning till bristande kunskaper i svenska språket. Ett annat ärende handlade om en person som inte kallades till anställningsintervju trots tillräckliga kvalifikationer i jämförelse med andra sökanden. Under året handlades 89 ärenden inom samhällsområdet varor, tjänster och bostäder. Ett exempel var en person vars familj trakasserats av en granne. Ärendet handlade i det fallet om huruvida bostadsvärden vidtagit tillräckliga åtgärder. Ett annat ärende berörde brister i bostadsanpassningen för en person med funktionsnedsättning. Ärenden som faller inom samhällsområdet hälsooch sjukvård samt socialtjänst har också varit vanligt förekommande under året. Sammanlagt handlade byråerna 80 ärenden inom detta område. En byrå fick in flera anmälningar mot en aktör inom hälso- och sjukvården och drev därför ett

4 Sida 4 initiativärende för att utreda detta. 57 ärenden rörde sig under året om diskriminering inom utbildningsväsendet. Ett ärende handlade om en elev med autism som inte fick de stödinsatser hen behövde av fritidshemmet. Under året har byråerna även handlagt 39 ärenden gällande diskriminering vid kontakt med offentligt anställda, 21 ärenden inom socialförsäkringssystemet samt 17 ärenden inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Diskriminering inom samhällsområdet medlemskap i vissa organisationer har enbart genererat ett ärende hos byråerna. Inom samhällsområdena näringsidkande verksamhet samt värn- och civilplikt har inga ärenden handlagts under ärenden gäller kategorin övrigt och innefattar samhällsområden som inte omfattas av diskrimineringslagen, men som byråerna ändå har valt att handlägga. De fallen har exempelvis handlat om ärenden gällande hatbrott och diskriminering på internet. Lösningar och resultat De ärenden som byråerna handlagt under 2011 har avslutats genom att de anmälts vidare till myndigheter, överklagats eller omprövats, genom att förlikning eller annan lokal lösning har nåtts eller att ärendet lagts ner. En del ärenden är dessutom fortfarande pågående. Under 2011 lades 198 ärenden ned under eller efter utredning. Att ärenden blivit nedlagda har bland annat berott på bevissvårigheter i ärendet, att klienten inte har varit kontaktbar eller att klienten själv haft önskemål om att lägga ned ärendet. Av ärendena som drevs 2011 slutade 133 ärenden i en förlikning eller annan lokal lösning. Förlikning och annan lokal lösning kan bland annat innebära att klienten får en ursäkt, att klienten får en ekonomisk kompensation eller att parterna på något annat sätt kommer överens om en för klienten tillfredsställande lösning på situationen. Diagram 2: Ärenden uppdelat efter samhällsområden

5 Sida 5 Byråerna har även i vissa fall hjälpt till med att överklaga eller ompröva beslut från olika instanser. Under året avslutades 27 av ärendena på det sättet. Utöver detta var 86 av ärendena fortfarande pågående vid årets slut. Diagram 3: Anmälningar till olika instanser Byråerna har hjälpt till med att anmäla 59 ärenden vidare till en annan instans. Av dessa anmäldes drygt hälften till Diskrimineringsombudsmannen (DO), tre anmälningar gjordes till Skolinspektionen och tre till Barn- och elevombudet (BeO). Inom kategorin övrigt ingår bland annat ärenden som anmälts vidare till Justitieombudsmannen, Socialtjänsten och Socialstyrelsen. Diagram 4: Lösningar/resultat Anmälda vidare Nedlagda Överklagat/ omprövat Pågående Förlikning/ annan lokal lösning * Resultatet under avsnittet Lösningar och resultat påverkas av att Byrån för lika Rättigheter i Kista på grund av tekniska problem inte kunnat registrera alla ärendens resultat och lösningar. Det fattas därför lösningar och resultat för 30 ärenden.

6 Sida 6 Utbildningar och informationsinsatser Byråerna arbetar även förebyggande för att främja allas lika rätt och för att motverka diskriminering. Det förebyggande arbetet består främst av utbildnings- och informationsinsatser. Under 2011 har byråerna anordnat 547 utbildnings- och informationstillfällen där cirka personer närvarat, vilket är en markant ökning jämfört med föregående års siffror på drygt personer. Under föregående år förde dock inte alla byråer statistik på området, vilket kan vara en förklaring till den kraftiga ökningen. Spridningen av kunskap om diskriminering, likabehandling, normkritik och andra närliggande områden har blivit större under åren i och med att fler personer från flera samhällsområden har nåtts. Här nedan följer några exempel på utbildnings- och informationsinsatser som byråerna utfört under Röda Korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten hade under 2011 en grundutbildning i ickediskriminering för ordningsvakter samt för handläggare på försäkringskassan i Piteå och Skellefteå. De hade även en utbildning i likabehandlingsfrågor för lärare i Övertorneå, Överkalix, Haparanda och Kalix. Malmö mot Diskriminering hade bland annat en utbildning om diskrimineringslagstiftningen med särskilt fokus på ålder och funktionsnedsättning vid PRO Malmös höstmöte. Antidiskrimineringsbyrån Sydost höll utbildning om mobbning, diskriminering och härskartekniker för LO sydost och utbildning om diskriminering och rekrytering för Kalmar Företagsring. Informationsinsatserna under 2011 har bland annat bestått av att Diskrimineringsbyrån Uppsala genomfört ett antal informationsträffar för bland annat folkhögskolestudenter, Vuxenskolan och på invigningen av en ny föreningsgård i Uppsala. Göteborgs Rättighetscenter höll inspirationsträff på Världskulturmuseet i Göteborg där de presenterade sin verksamhet och sitt antidiskrimineringsarbete. Röda Korsets byrå mot diskriminering på Gotland tog fram ett processinriktat koncept tillsammans med en högstadieskola. Det löpte över sju veckor och hade fokus på en diskrimineringsgrund per vecka. Efter de genomförda temaveckorna skedde valfri redovisning. På en skola anordnades det en utställning och på en annan ett avslutningstillfälle för allmänheten. Örebro Rättighetscenter riktade under 2011 in sig särskilt på skolor. Lindeskolan i Lindesberg fick en utbildning om diskriminering, normer och likabehandling och samtliga högstadie- och gymnasieskolor i Örebro län fick erbjudande om kostnadsfri grundutbildning kring diskriminering och kränkande behandling under hösten Röda Korsets Byrå mot Diskriminering i Jämtland hade under 2011 grundläggande utbildningar om diskrimineringslagstiftningen för gymnasieelever, föreningar och SFI.

7 Sida 7 Nationella samarbeten Sveriges Antidiskrimineringsbyråer samlas årligen för att gemensamt motverka diskriminering. Under 2011 medverkade Sveriges Antidiskrimineringsbyråer tillsammans på Pridefestivalen i Stockholm och på Almedalsveckan i Visby. Almedalen På Almedalsveckan finns företrädare för politiska partier, företag och intresseorganisationer representerade, däribland Sveriges Antidiskrimineringsbyråer. Sveriges Antidiskrimineringsbyråer ordnade så att besökare till Internationella torget varje eftermiddag, måndag till torsdag, kunde lyssna när samhällsdebattören och artisten Behrang Miri diskuterade dagsaktuella frågor med utvalda gäster. Några av gästerna i Behrangs hörna var Gudrun Schyman och Lisa Bjurwald. På ett annat seminarium diskuterades det hur demokrati och mänskliga rättigheter i Sverige kan stärkas genom EU-lagstiftning och tillfälliga projektmedel. Medverkande var representanter från AGERA/Sveriges Antidiskrimineringsbyråer, Mod att Mäta/Vi Unga, FIA-projektet/Uppsala Föreningsråd samt Ungdom Mot Rasism. Under det tredje seminariet som anordnades förde Diskrimineringsbyrån Uppsala, RFSL, RFSL Ungdom och FPES ett samtal om hur de arbetar för att tvångssteriliseringar av transpersoner ska upphöra. Sveriges Antidiskrimineringsbyråer arrangerade även tillsammans med Röda Korset och Studieförbundet Sensus en manifestation för de mänskliga rättigheterna och för att betona vikten av att arbeta med att implementera FN-konventionerna om de mänskliga rättigheterna. Traditionsenligt hölls det tal, spelades musik och sattes ut lyktor i havet. Stockholm Pride 2011 Pridefestivalen är en årlig festival i Stockholm som uppmärksammar HBTQ-frågor på både ett socialt och politiskt plan. Under Pridefestivalen valde Sveriges Antidiskrimineringsbyråer att särskilt uppmärksamma frågan om tvångssteriliseringar av transpersoner. Behrangs hörna med Lisa Bjurwald Under veckan var Sveriges Antidiskrimineringsbyråer även med och arrangerade tre olika seminarier. På ett av dessa diskuterade Sveriges Antidiskrimineringsbyråer, Unionen och Diskrimineringsombudsmannen bland annat effekterna av statistisk diskriminering kopplat till föräldraskap. Seminarium om tvångssteriliseringar av transpersoner

8 Sida 8 Linda Almqvist från Socialstyrelsen och aktivister från RFSL, Transföreningen FPES och Sveriges Antidiskrimineringsbyråer diskuterade med ansvariga på Socialdepartementet om hur de ska förhindra att tvångssteriliseringslagen fyller 40 år. (moderator), Jan-Olov Madeleine Ågren från Sveriges Antidiskrimineringsbyråer, Shadé Jalali från Unionen, Marjut Ervasti från Svenska Kyrkan samt Maria Karlsson från Lärarförbundet. Under Pridefestivalen arrangerade även Sveriges Antidiskrimineringsbyråer tillsammans med DO ett seminarium om att antalet anmälningar med koppling till sexuell läggning och könsidentitet/- uttryck är väldigt få trots att så många bär på upplevelser av just denna typ av diskriminering. Det diskuterades bland annat kring vilket skydd diskrimineringslagen ger till HBTQ-personer och vilket stöd som Sveriges Antidiskrimineringsbyråer och Diskrimineringsombudsmannen kan ge till dessa grupper. Tillsammans med Religion HBT arrangerades även ett seminarium om kön, sex och trosfrågor på jobbet. Medverkande var Linda Elstad Jan-Olov Madeleine Ågren från Sveriges Antidiskrimineringsbyråer diskuterar med andra intressenter om sex, kön och trosfrågor på jobbet.

9 Sida 9 Projekt I syfte att stärka sina verksamheter och utveckla arbetet mot diskriminering och för mänskliga rättigheter driver flera byråer olika projekt. Projekten genomförs med hjälp av allt ifrån volontärer till externa projektmedel. Under 2011 har ett flertal projekt i olika stor omfattning drivits av flera olika byråer. Nedan följer några exempel på projekt som drivits under året: Vägar till rättigheter Sveriges Antidiskrimineringsbyråer har under året samverkat med DO inom deras projekt Vägar till rättigheter. Målet med projektet var att dels stärka lagstiftningen mot diskriminering och dels att främja andra som jobbar för ett samhälle fritt från diskriminering. Som en del av projektet deltog Sveriges antidiskrimineringsbyråer i samverkan med DO i ett pilotprojekt som besökte fyra olika städer i Sverige: Malmö, Göteborg, Umeå och Eskilstuna. Detta för att undersöka det lokala antidiskrimineringsarbetet där och hur detta på olika sätt kan stärkas. I Malmö låg fokus på vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder medan det i Göteborg lades störst vikt på hälso- och sjukvården. Under veckan i Eskilstuna låg fokus på diskriminering inom bostadsmarknaden. Temaveckan i Umeå handlade om inflytande och delaktighet för det civila samhället. PraLin Diskrimineringsbyrån Uppsala har sedan 2010 drivit det treåriga utvecklingsprojektet PraLin praktiskt likabehandlingsarbete. Projektet har till syfte att stödja och utveckla likabehandlingsarbetet i skolorna med fokus på att kartlägga och motverka trakasserier och diskriminering. En stor del innefattar att öka elevernas eget inflytande och delaktighet i likabehandlingsarbetet. Inom projektet utvecklas ett kartläggningskoncept bestående av kartläggningsverktyg, utbildningsinsatser och utbildningsmaterial. Projekt nätverket FSO ADB Sydost har varit med och drivit ett projekt i samarbete med Funktionsnedsattas Samarbets- Organ (FSO) och genom detta utbildat olika funktionshinderföreningar inom diskriminering, Agenda 50, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och tillgänglighet. Byrån har under fyra heldagar utbildat föreningar. Projektet är ännu pågående och skall slutligen utmynna i ett material tillgängligt för alla FSO:s medlemmar. Normkritiska barnböcker Barnboksprojektet som under 2010 startades av byrån i Luleås frivilliggrupp har också under detta år fortsatt. Projektet inleddes som en reaktion på att många barnböcker reproducerar olika samhällsnormer. Under hösten 2011 har byrån startat upp ett sponsorprogram med syfte att skicka ut bokpaket till förskolor i Luleå kommun. Detta har lett till att 50 förskolor under året har fått ett normkritiskt bokpaket, innehållande 10 böcker som på olika sätt vänder på begrepp och normer. Samverkansprojekt Byråerna i Malmö och Helsingborg har under året startat upp ett projekt gällande erfarenhetsutbyte och samverkan med DO. Projektet syftar till att olika föreningar inom det civila samhället ska träffas för att utbyta erfarenheter gällande diskriminering. Under pilotprojektets första tillfälle träffades representanter från 12 olika föreningar för att diskutera och utbyta erfarenheter gällande kvällens ämne som var islamofobi. Efter att ha utvärderat erfarenhetsutbytet visade det sig att deltagarna ställde sig positiva till att fortsätta med den här typen av samverkansprojekt utifrån olika utvalda ämnen, dels för att stärka frågan om diskriminering inom föreningslivet men även för att dela erfarenheter i frågan.

10 Sida 10 Årets milstolpe Under 2011 har det skett mycket positivt för de olika byråerna i landet och för nätverket Sveriges Antidiskrimineringsbyråer. Flera byråer har bland annat stärkt sitt arbete genom att själva använda sig av domstolsprocesser. Två fall av diskriminering har hittills drivits av lokala antidiskrimineringsbyråer, varav ett domslut nu har vunnit laga kraft. Sedan 1 januari 2009 har byråerna enligt diskrimineringslagen kunnat driva ärenden i domstol och Örebro Rättighetscenter var den första av byråerna att använda sig av den möjligheten I oktober 2009 anmälde en romsk kvinna att hon av en anställd uppmanats att betala för bensinen i förskott eftersom de tidigare hade haft problem med romer. Hösten 2010 friade tingsrätten i Örebro bensinmacken från diskriminering, vilket överklagades till Göta hovrätt. Göta hovrätt fällde hösten 2011 macken för diskriminering av den romska kvinnan eftersom de hade frångått normalrutinen med betalning efter tankning. Detta är det första diskrimineringsfall som en lokal antidiskrimineringsbyrå stämt i och vunnit. etniska trakasserier. Domen är historisk på flera sätt: det är första gången som Arbetsdomstolen fällt en arbetsgivare för diskriminering sedan en chef trakasserat en anställd och första gången som en arbetsgivare fällts för etniska trakasserier. Både Arbetsdomstolens och Göta hovrätts domar visar att byråerna kan göra än mer skillnad samt att de är en kraft att räkna med! En annan viktig milstolpe som nåtts under 2011 är att tre nya byråer har startats i Malmö, Göteborg och Umeå. För regionerna innebär detta bland annat att de lättare kan få hjälp i ärenden om diskriminering samt tillgång till information och kunskap om hur de kan arbeta förebyggande. Detta innebär inte bara en förstärkning av nätverket Sveriges Antidiskrimineringsbyråer, utan framför allt är det en förstärkning av arbetet för mänskliga rättigheter och mot diskriminering. Under 2011 har också Byrån för lika rättigheter i Stockholm valt att stämma i domstol. Ärendet gäller en femårig flicka med funktionsnedsättning som diskriminerats vid ett besök på ett varuhus. Tingsrättsförhandlingen blir i början av Under år 2009 fick Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg MRO Diskanti in en anmälan från två kvinnor som handlade om trakasserier och diskriminering från en chef på en arbetsplats inom socialpsykiatrin. Båda kvinnorna som har rötter i Östeuropa blev av chefen kallade för nedsättande saker som öststatsflickorna och fick vid ett tillfälle en pornografisk bild skickade till sig. Fallet gick vidare till DO som i sin tur valde att driva fallet vidare till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen fällde arbetsgivaren för trakasserier och etnisk diskriminering eftersom det enligt Arbetsdomstolen var klarlagt att åtminstone en av kvinnorna utsatts för

11 Sida 11 Kontaktuppgifter Vill du veta mer om vad Sveriges Antidiskrimineringsbyråer gör eller komma i kontakt med någon av de lokala byråerna? Gå in på Har du frågor om samarbetet Sveriges Antidiskrimineringsbyråer? Kontakta: Linda Höglin på telefon eller genom att mejla info@adbsverige.se Årsrapporten är gjord av Amanda Svalin och Cornelia Tunved Ejd vid Örebro Rättighetscenter.

12