Årsrapport Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2013: Sundsvall/Östersund Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport 2013. Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2013: Sundsvall/Östersund Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och"

Transkript

1 Årsrapport 2013 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer (SADB) är ett nätverk och samarbetsforum mellan ideella antidiskrimineringsbyråer. Samarbetsforumets syfte är att föra en dialog, utbyta erfarenheter och kompetens samt att på en nationell nivå uppmärksamma byråernas arbete mot diskriminering. Varje byrå arbetar på lokal och regional nivå med att motverka diskriminering samt främja jämlikhet och mångfald. Byråerna är religiöst och partipolitiskt obundna. Förutom att byråerna samarbetar med varandra samarbetar de även med bland annat Diskrimineringsombudsmannen. Under 2013 finansierades samtliga byråer i nätverket av Ungdomsstyrelsens bidrag för antidiskrimineringsverksamhet. Av byråerna fick dessutom nio stycken medel från kommuner och två stycken från Landsting. Några byråer drev även särskilda projekt med finansiering från Ungdomsstyrelsen eller Allmänna Arvsfonden. Som mest har en byrå haft fyra olika bidragsgivare till sin antidiskrimineringsverksamhet under Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2013: Luleå Rättighetscentrum Norrbotten Umeå Rättighetscentrum Västerbotten Sundsvall/Östersund Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och Jämtland Uppsala Diskrimineringsbyrån Uppsala Stockholm Byrån för lika rättigheter Eskilstuna Diskrimineringsbyrån Humanitas Örebro Örebro Rättighetscenter mot diskriminering Norrköping Byrån mot diskriminering i Östergötland Karlstad Antidiskrimineringsbyrån i Värmland Trollhättan Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan Göteborg Göteborgs Rättighetscenter mot diskriminering Kalmar Antidiskrimineringsbyrån Sydost Helsingborg Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg Malmö Malmö mot diskriminering Under 2012 beslutade Röda korset att lägga ned sina byråer på grund av omorganisering. Två av dessa byråer fick under 2013 nya huvudmän. Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och Jämtland (med lokalkontor i Sundsvall och Östersund) togs över av Centrum mot rasism och byrån i Luleå har tagits över av Sensus. Den byrån heter numer Rättighetscentrum Norrbotten. I denna rapport finns statistik från samtliga 14 byråer.

2 Sida 2 Ärendehantering hos byråerna En central del av byråernas verksamhet är att hjälpa individer som blivit utsatta för diskriminering genom juridiskt stöd och rådgivning. Byråerna hjälper kostnadsfritt personer genom att bland annat utreda, förhandla, förlika eller anmäla vidare fall av diskriminering. Ett par byråer driver egna fall i domstol. Under 2013 har byråerna tillsammans haft 1314 nyinkomna ärenden. Byråerna skiljer på två typer av ärenden: rådgivningsärenden och insatsärenden (se nedan). Förutom inkomna ärenden 2013 arbetar byråerna även med ärenden från tidigare år som inte är avslutade. I den första delen av rapporten behandlas endast inkomna ärenden under Rådgivning Rådgivningsärenden är enklare förfrågningar där individen själv efter rådgivningen agerar och detta kräver ingen uppföljning från byråns sida. Av de 1314 ärendena som inkom under 2013 så var 779 av dessa rådgivningsärenden. Arbetsrättsliga frågor, frågor gällande socialförsäkringssystemet och då speciellt socialtjänsten samt frågor gällande problem med hyresvärdar och grannar är de vanligaste förekommande områdena som rådgivningen tenderar att handla om. Insatsärenden Insatsärenden är ett ärende som kräver vidare utredning av händelsen och/eller av gällande rätt. Vad som menas med en vidare utredning är att handläggaren på byrån undersöker den aktuella situationen för att klargöra vad som har inträffat för att sedan applicera gällande rätt såsom förarbeten, lagstiftning och praxis. I detta skede kan det förekomma kontakt eller möte med motpart eller andra parter som berörs. Byrån kan sedan fungera som stöd om individen själv vill agera eller vara behjälplig i att åtgärda situationen genom medling, förlikning, stämning i domstol, eller sätta in förebyggande insatser. Under året har byråerna handlagt 535 insatsärenden. Diskrimineringsgrunder Diagrammet nedan visar hur många inkomna ärenden byråerna haft under 2013, fördelat på de sju diskrimineringsgrunderna, samt kategorin övrigt. Diagram 1: Ärenden uppdelat efter diskrimineringsgrunder

3 Sida 3 Som tidigare år har etnicitet varit den i särklass vanligaste diskrimineringsgrunden som har anmälts till antidiskrimineringsbyråerna. Under året har totalt 355 ärenden inkommit där personer upplevt diskriminering i samband med sin etnicitet. Ett av dessa ärenden rörde en person som gick en utbildning men på rekommendation av utbildningsansvarig avslutades klientens utbildning i förtid med hänvisning till bristande kunskaper i det svenska språket. Under utbildningsperioden blev hen dagligen utsatt för omfattande etniska trakasserier i form av nedsättande kommentarer och anklagelser av den utbildningsansvarige. Klienten ansåg sig också blivit negativt särbehandlad jämfört med övriga studenter och hade påtalat det för ledningen men ingen agerade. Det gick så långt att det slutade med sjukskrivning på grund av de trakasserier och diskriminering som klienten blev utsatt för. Byrån utredde ärendet och kunde konstatera att utbildningssamordnaren hade utsatt hen för diskriminering på grund av hens etnicitet och brustit i sin utredningsskyldighet. Genom förlikning är tvisten löst, förlikningen innebar en ekonomisk kompensation till klienten. Diskriminering i samband med funktionsnedsättning var precis som 2012 den näst vanligaste grunden bland alla diskrimineringsärenden Sammanlagt inkom 107 ärenden rörande funktionsnedsättning till Byråerna. Ett av dessa ärenden handlade om en person med narkolepsi som på grund av sin funktionsnedsättning blev nekad arbete. Arbetet krävde nattarbete vilket inte framkom i varken platsannonsen eller under anställningsintervjun. Byrån utredde ärendet och fann att det kan vara problematiskt att krav på nattarbete särskilt kan missgynna exempelvis narkolepsi. Dock så kan det vara möjligt att ställa det kravet eftersom det är arbetsgivaren som organiserar och leder verksamheten men byrån kritiserade otydligheten i anställningsförfarandet. Arbetsgivaren tog till sig kritiken och bad klienten om ursäkt. Under 2013 inkom 43 ärenden med en koppling till kön, detta är en stor minskning jämför med tidigare år. Ett ärende rörde en pojke som inte fick delta i luciatåget på sin skola eftersom skolan hade infört en regel om att pojkar inte fick delta. Byrån kontaktade rektor och lärare på skolan. Skolan ändrade sina regler om luciatåget och pojken fick sedan delta tillsammans med övriga elever. År 2013 berörde 44 ärenden diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning. Ett ärende gällde en person som arbetade i en skolbespisning där personalen serverades en efterrätt innehållande gelatin. När klienten insåg att det var gris i efterrätten blev hen illa till mods och påpekade att arbetsgivaren kände till klientens religiösa tillhörighet. En av cheferna uttryckte det var ju bara lite gris i efterrätten, så det är inte så farligt. Klienten fick hjälp av byrån med en skriftlig ursäkt från arbetsgivaren som hen önskat. Ärenden rörande diskrimineringsgrunden könsidentitet eller uttryck var under 2012 sju stycken vilket ligger i linje med föregående år. 31 inkomna ärenden berörde åldersdiskriminering. En byrå fick in flera klagomål på praktikannonser som utlyser platser till personer över 25 år. Byrån begärde skriftlig motivering på varför det kravet fanns eftersom det exkluderar studenter som är under 25 år. Att utgå från att personer som nått en ålder över 25 skulle vara av högre mognadsgrad, livserfarenhet och förståelse är en generalisering som motverkar en individuell syn på varje människas livssituation och personlighet. Samtliga praktikplatser har tagit bort kravet på ålder i beskrivningen av praktikannonser. Under 2013 inkom sammanlagt 11 ärenden gällande sexuell läggning vilket är en minskning sedan föregående år. Ett ärende berörde två gifta kvinnor som skulle genomgå en fertilitetsutredning. Den privata gynekologkliniken meddelade att det är gratis för par men inte för er. Kvinnorna ställde sig frågandes till det och undrade på vilket sätt hon och hennes fru inte var ett par men det kunde kliniken inte ge något svar på. Kvinnorna kontaktade byrån som påbörjade en utredning.

4 Sida 4 Under utredningens gång visade det sig att kliniken hade blandat ihop begreppen, fertilitetsutredning och insemination. Paret hade planerat att göra insemination i Danmark och då bekostar inte landstinget fertilitetsutredningen. I Danmark är det tillåtet med insemination för både par och ensamstående kvinnor. Kliniken har bett om ursäkt till kvinnorna och byrån uppmanade dem att på sin webbplats vara tydliga med att de erbjuder patienter samma möjligheter oavsett sexuell läggning. I första hand driver byråerna ärenden som faller inom diskrimineringslagen men vi kan även, om möjlighet finns, driva ärenden som ligger utanför lagens bestämmelser. Inom kategorin övrigt ryms bland annat ärenden om kränkande behandling i skolan, frågor kring myndighetsbeslut, mobbing på arbetsplatsen samt asylärenden inkom 47 ärenden under kategorin övrigt. I vissa av de ärenden som inkommer till byråerna visar det sig att fler än en diskrimineringsgrund är aktuell, s.k. multipel diskriminering. Under 2013 inkom sammanlagt 52 ärenden gällande den typen av diskriminering. Samhällsområden Under året har ärenden drivits på de flesta områden som omfattas av diskrimineringslagen. Det vanligaste samhällsområdet har, enligt ärendestatistiken, varit inom arbetslivet. 187 av de ärenden där samhällsområde uppgetts placerar sig i denna kategori. Ett ärende gällande arbetslivet rörde en kvinna som blev avstängd från vikariebanken (inom äldrevården) i kommunen. Klienten menade att avstängningen hade en stark koppling till både hennes etnicitet och religion. Kvinnan är troende muslim och bar slöja. Byrån var i kontakt med kommunen och kunde efter utredning konstatera att hon hade blivit utsatt för diskriminering. Kvinnan var medlem i facket men upplevde att facket inte tog hennes situation på allvar. Efter byråns utredning i ärendet beslutade facket att driva ärendet vidare. Detta ledde till att diskrimineringsersättning begärdes och att kvinnan fick upprättelse för den kränkning hon blivit utsatt för. Diagram 2: Ärenden uppdelat efter samhällsområden

5 Sida 5 Samhällsområdet varor, tjänster och bostäder fick också en stor andel anmälningar under Under året handlades 105 nya ärenden inom det området, vilket ligger i linje med statistiken från föregående år. Ett ärende handlade om två personer med funktionsnedsättning som var bosatta i en hyreslägenhet hos ett kommunalt bostadsbolag. Bostadsbolaget skulle genomföra en hissreparation som medförde att hissen skulle vara avstängd under de tio dagar som reperationen skulle ta. Hyresgästerna som då skulle riskera att bli inlåsta i sina lägenheter frågade efter ersättningslägenheter under tiden hissen skulle repareras. Dock ville inte hyresbolaget hitta någon ersättningslägenhet och i kontakt med byrån har VD:n uttryckt jag börjar fundera på om ska ha funktionshindrade i våra lägenheter eftersom det alltid blir problem. Hyresbolaget ändrade sin inställning och gav sedan paret en ersättningslägenhet efter påtryckningar från byråns sida. Sammanlagt inkom 78 ärenden till byråerna inom samhällsområdet hälso- och sjukvården vilket är en markant ökning mot tidigare år. I 75 ärenden rörde det sig om diskriminering inom utbildningsväsendet. Ett ärende handlade om en person som på grund av sin religion blev avstängd från sin praktik på en restaurang. Restaurangen hänvisade till att klienten inte följde deras regler vad gäller arbetskläder. Praktikplatsen menade att slöja är oförenligt med de hygieniska riktlinjer som används på arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren gick på arbetsplatsens linje och personen ifråga underkändes på sin praktik. Detta medförde också att klienten gick miste om sina studiemedel under den tiden. Byrån kontaktade utbildningsanordnaren och de kom gemensamt fram till en lösning. Klienten fick en ursäkt och utbildningsanordnaren skulle ordna en ny praktikplats och gav också en ekonomisk ersättning som en kompensation för det klienten hade förlorat i studiemedel. Under året har byråerna även fått in 39 ärenden gällande upplevd diskriminering vid kontakt med offentligt anställda, 26 ärenden inom socialförsäkringssystemet samt 26 ärenden inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Diskriminering inom samhällsområdet medlemskap i vissa organisationer har genererat tre ärenden hos byråerna. 59 ärenden placerades inom kategorin övrigt som innehåller samhällsområden som inte omfattas av diskrimineringslagen, men som byråerna ändå har valt att handlägga. Det har som föregående år handlat om exempelvis om ärenden gällande hatbrott och kränkningar på internet.

6 Sida 6 Lösningar och resultat Totalt avslutades 508 ärenden under 2013 (oberoende av vilket år ärendet inkommit). Avslutningarna är uppdelade i tre grupper: förlikning eller annan lösning, nedlagda, eller dom/offentligt beslut. Under 2013 gick 279 ärenden till förlikning eller annan lösning. Förlikning och annan lösning kan bland annat innebära att klienten får en ursäkt, ekonomisk kompensation eller att parterna på något annat sätt kommer överens om en för klienten tillfredsställande lösning. Antalet nedlagda ärenden under året var 210 stycken. Att ärenden blivit nedlagda har bland annat berott på att det inte har gått att bevisa att diskriminering har ägt rum, att klienten inte har varit kontaktbar eller att klienten inte vill driva ärendet vidare. Vissa ärenden har även hänvisats till annan byrå eller till facket. Trots att ärenden har blivit nedlagda exempelvis på grund av bevissvårigheter så har ändå kritik kunnat riktas till motpart, vid exempelvis bristande stöd- och anpassningsåtgärder eller otydliga regler vid uthyrningspolicys. Byråerna har tillsammans fått till domar eller offentliga beslut i 18 ärenden under Nedan följer exempel på ett par av ärendena. Diskriminering på grund av kön vid praktik i butik K fick, genom Arbetsförmedlingen, praktik i en butik. När K och arbetsgivaren träffades beslutades det istället om ett vikariat. K blev lovad arbete på cirka 30 timmar per vecka. När K vid ett senare tillfälle berättar för arbetsgivaren att hon är gravid får hon reda på att hon inte längre är välkommen att arbeta i butiken. Arbetsgivaren kontaktar även Arbetsförmedlingen och undrar om de kunde föreslå någon annan till tjänsten. Byrån kontaktar butiken och meddelar att de gjort sig skyldiga till direkt diskriminering, och hänvisar även till tidigare rättspraxis.. Förlikning nås i ärendet vilket innebär att K får diiskrimineringsersättning. Diskriminering på grund av könsidentitet/ könsuttryck och försäkringsbolag I juni 2012 stämde en byrå ett försäkringsbolag för diskriminering som har samband med könsidentitet eller -uttryck. Ärendet gällde en person som ringde sitt försäkringsbolag för att berätta om sitt namnbyte. Personen fick till svar att namnet inte stämde överens med kundens registrerade kön och att namnet därför inte kunde ändras. I maj 2013, efter den muntliga förberedelsen i tingsrätten, valde försäkringsbolaget att betala ut den summa byrån hade begärt i ersättning till klienten, och målet avslutades genom förlikning. Diagram 2: Ärenden uppdelat efter samhällsområden

7 Sida 7 Utbildning och informationsinsatser Byråerna arbetar även förebyggande för att främja allas lika rätt och motverka diskriminering. Det förebyggande arbetet består främst av utbildningar och informationsinsatser. Under 2013 har byråerna anordnat 500 utbildnings- och informationstillfällen där cirka personer deltagit. Spridningen av kunskap om diskriminering, likabehandling, normkritik och andra närliggande områden har blivit större under åren i och med att fler personer från flera samhällsområden har nåtts. Här nedan följer några exempel på utbildnings- och informationsinsatser som byråerna utfört under Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) har exempelvis fortsatt samarbeta med Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (BYA). DU har även fortsatt att utbilda många förskoleoch skolverksamheter under året, delvis som ett resultat det avslutade projektet PraLin praktiskt likabehandlingsarbete i skolan. Byrån i Eskilstuna har inlett ett samarbete med Västerås stad och var under 2013 en del av stadens Arbetsmiljöutbildning för chefer, ledare och skyddsombud som är fyra gånger på ett år. Arbetsmiljöutbildningen är uppdelad i tre moduler och Byrån har deltagit vid modul 2, som är en heldag med föreläsningar om ex stress, systematiskt arbetsmiljöarbete och alkohol- och drogproblematik på arbetsplatsen. Byrån har ett pass under dagen som berörde området diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Detta samarbete kommer fortlöpa under I Luleå har byrån deltagit i turnén Norrbotten- för vem i samarbete för Norrbottensteatern. Två heldagar med seminarier och teater i Arvidsjaur, Luleå, Boden, Överkalix och Pajala. Första dagen med fokus på rasism och islamofobi och andra dagen om jämställdhet, homofobi och transfobi. Målgruppen var både elever från gymnasieskolorna (förmiddagarna) och allmänhet (eftermiddagarna) med representanter från offentlig sektor och föreningsliv samt privatpersoner. Totalt deltog cirka 2000 personer på turnén.

8 Sida 8 Nationell samverkan Sveriges Antidiskrimineringsbyråer träffas två gånger per år under forummöten där viktiga frågor för nätverket diskuteras. I tre dagar finns anställda och förtroendevalda närvarande. Den första dagen för anställda, andra dagen för både anställda och förtroendevalda tillsammans med övriga inbjudna gäster och tredje dagen bara för de förtroendevalda. I Göteborg (september 2013) fick forumet ta del av Marco Helles kartläggning inom ramen för Ageraprojektet. Marco hade gjort djupintervjuer med ett antal anställda och förtroendevalda på olika byråer. Kartläggningen visade på en otrolig variation i finansiering, antalet anställda och procentuell fördelning mellan ärenden och den förebyggande verksamheten. Marco ville även få ta del av byråernas tankar kring en nationell stödfunktion/paraplyorganisation, vilka styrkor och svagheter byråerna ser med ett eventuellt bildande av en nationell organisation som har varit under diskussion sedan Kartläggningen var ett förarbete till den utredning som genomförs under I Örebro (februari 2013) presenterades exempelvis arbetsgruppernas planering för kommande evenemang under året, vad pressansvarige ska ha för roll samt diskussion och beslutade om en policy för sociala medier (Facebook). Lina Gidlund, Diskrimineringsbyrån Uppsala, presenterade Ageraprojektets ansökan och om hur projektet är upplagt. Forumet fick också besök av en representant från arbetsgivaralliansen och en från tjänstemannasidan där byråerna fick insyn i hur de arbetar med diskrimineringsärenden men också möjligheter att ställa frågor utifrån sin upplevda arbetssituation. Forummöte i Örebro, februari MR-dagarna i Stockholm. Från vänster: Sofia Zouagui, Verktygslådan mot rasism och islamofobi, Johanna Ingmarsson, Malmö mot diskriminering, Kitimbwa Sabuni, Nätverket svenska muslimer och Kristin Tran, Byrån mot diskriminering i Östergötland. Precis som förra året deltog SADB på MRdagarna, denna gång i Stockholm. SADB delade monter tillsammans med Ageraprojektet (Diskrimineringsbyrån Uppsala) och arrangerade ett miniseminarium Antirasistiskt arbete i praktiken. I seminariet lyftes bland annat olika projekt som bedrivs på området och deltagarna delade med sig av sina erfarenheter och hur de ser på framtiden. Närvarande var bland annat Sofia Zouagui, projektledare för Verktygslådan mot rasism och islamofobi och Johanna Ingemarsson, jurist och projektledare för ett bostadsdiskrimineringsprojekt på Malmö mot diskriminering. Moderator var Kristin Tran från Byrån mot diskriminering i Östergötland. Sveriges Antidiskrimineringsbyråer beslutade att delta vid Torsdagsauktionen utanför Rosenbad två gånger i månaden för att uppmärksamma att bristande tillgänglighet bör skyddas av diskrimineringslagen. Byrån för lika rättigheter har funnits på plats tillsammans med andra representanter för exempelvis olika handikapporganisationer.

9 Sida 9 Projekt som byråerna har drivit I syfte att stärka sina verksamheter och utveckla arbetet mot diskriminering och för mänskliga rättigheter driver flera byråer olika projekt. Projekten genomförs med hjälp av allt ifrån volontärer till externa projektmedel. Under 2013 har ett flertal projekt i olika stor omfattning drivits av flera olika byråer. Nedan följer några exempel på projekt som drivits under året: Byrån mot diskriminering i Östergötland drev under 2013 projektet Vi avgör framtiden. Det är ett projekt som ska öka deltagande av kvinnor med utländsk bakgrund i föreningar i Norrköping. Föreningarna ska arbeta för mänskliga rättigheter och mot diskriminering. Syftet med projektet är att få utlandsfödda kvinnor och kvinnor med utlandsfödda föräldrar att ta del av makt och inflytande i föreningslivet för att där själva driva frågor om mänskliga rättigheter och diskriminering. Kvinnorna får ta del utav olika utbildningar under projektet. Dessa kommer bland annat att gå ut på att öka deras medvetenhet kring hur föreningarnas styrelser ser ut, föreningarnas ekonomi samt hur man arbetar inom de olika posterna i föreningar. Deltagarna i projektet kommer att ha mentorer under hela projekttiden. Malmö mot diskriminering startade, genom finansiering från Malmö stad, upp ett särskilt projekt kring diskriminering på bostadsmarknaden som kommer fortlöpa under Projektet drivs tillsammans med Hyresgästföreningen. Detta projekt är utarbetat med utgångspunkt i att diskriminering på bostadsmarknaden är ett problem i Malmö. Projektets ambitioner är att minska glappet mellan det rättsliga arbetet och den verklighet som framträder i statistiken. För att göra detta är avsikten att fullt ut utnyttja juridikens möjligheter att såväl synliggöra som konkret bearbeta den diskriminering som sker på bostadsmarknaden i Malmö, genom att ta med juridiken ut till denna marknad. Projektet är uppbyggt kring tre delar; fältkontor, så kallade praktiktest och framtagande av ett informationsmaterial om bostadsdiskriminering. Projektet har haft flera olika resultat. Dels har projektet ökat MmD:s synlighet i Malmö och dels har projektet resulterat i att ett 30-tal ärenden rörande diskriminering på bostadsområden inkommit till MmD under Projektet har också resulterat i att ett informationsmaterial för fastighetsägarna i Malmö att tas fram utifrån byråns erfarenheter av arbetet med bostadsdiskriminering. Materialet är efterfrågat och kommer att presenteras under flera seminarier under våren Diskrimineringsbyrån i Uppsala drev under 2013 (fortsätter under 2014) AGERA utan att diskriminera 2. Projektet finansieras av EUkommissionen med stöd av Uppsala kommun och syftar till att utveckla och stärka lokalt antidiskrimineringsarbete genom fyra delar: 1. Stärka ärendehandläggningen på de lokala antidiskrimineringsbyråerna genom framtagandet av riktlinjer för ärendehandläggning och en ärendedatabas för ärendehantering och statistikframställning samt kompetensutveckling för handläggare. 2. Utveckla en talerättsorganisation med en talerättsfond som gör det möjligt för intresseorganisationer i högre grad driva ärenden i domstol. 3. Utreda möjlig form och funktion för en nationell struktur för samarbete mellan de lokala antidiskrimineringsbyråerna. 4. Testa en modell för ökad egenmakt genom samverkan mellan förening, lokal antidiskrimineringsbyrå och lokal myndighet. Resultat av projektet kommer att presenteras under första halvan av 2014.

10 Sida 10 Milstolpar Flera ärenden i domstol Flera av byråerna har under 2013 stämt i sina första ärenden i domstol. Det betyder att byråerna har tagit ytterligare ett steg framåt i arbetet med att påtala och bekämpa diskriminering i vårt samhälle. Det är viktigt för implementeringen av diskrimineringslagen att densamma prövas och utvärderas genom den faktiska juridiska processen. Byråerna hoppas också på att den uppmärksamhet som vi får genom detta arbete ytterligare kommer att stärka vår position som en viktig aktör i antidiskrimineringsarbetet. Kontaktuppgifter Vill du veta mer om vad Sveriges Antidiskrimineringsbyråer gör eller komma i kontakt med någon av de lokala byråerna? Gå in på Du kan också följa Sveriges Antidiskrimineringsbyråers arbete på Facebook. Har du frågor om samarbetet Sveriges Antidiskrimineringsbyråer? Kontakta: Filippa Swanstein på Malmö mot diskriminering telefon eller genom att mejla Årsrapporten är sammanställd av Linda Thomsen på Diskrimineringsbyrån Humanitas.

Sveriges antidiskrimineringsbyråer

Sveriges antidiskrimineringsbyråer Årsrapport 2014 Sveriges antidiskrimineringsbyråer Sveriges Antidiskrimineringsbyråer (SADB) är ett nätverk och samarbetsforum mellan ideella antidiskrimineringsbyråer. Samarbetsforumets syfte är att föra

Läs mer

Årsrapport 2008 Luleå Umeå Östersund Sundsvall Uppsala Stockholm Eskilstuna Örebro Karlstad Norrköping Växjö Trollhättan Visby Kalmar Karlskrona

Årsrapport 2008 Luleå Umeå Östersund Sundsvall Uppsala Stockholm Eskilstuna Örebro Karlstad Norrköping Växjö Trollhättan Visby Kalmar Karlskrona Årsrapport 2008 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är en frivillig sammanslutning, ett samarbetsforum, mellan landets antidiskrimineringsbyråer. Syftet är att sinsemellan kunna föra en dialog, utbyta erfarenheter

Läs mer

Årsrapport 2012. Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2012: Sundsvall Röda Korsets byrå mot diskriminering i Västernorrland

Årsrapport 2012. Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2012: Sundsvall Röda Korsets byrå mot diskriminering i Västernorrland Årsrapport 2012 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är ett nätverk och samarbetsforum mellan ideella antidiskrimineringsbyråer. Samarbetsforumets syfte är att föra en dialog, utbyta erfarenheter och kompetens

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Årsrapport 2011. Luleå Röda Korsets byrå mot diskriminering Norrbotten. Umeå Rättighetscentrum Västerbotten

Årsrapport 2011. Luleå Röda Korsets byrå mot diskriminering Norrbotten. Umeå Rättighetscentrum Västerbotten Årsrapport 2011 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är ett nätverk och samarbetsforum mellan ideella antidiskrimineringsbyråer. Samarbetsforumets syfte är att föra en dialog, utbyta erfarenheter och kompetens

Läs mer

GÅR DET ATT UTBILDA BORT DISKRIMINERING?

GÅR DET ATT UTBILDA BORT DISKRIMINERING? UTBILDNINGSKATALOG 2016 GÅR DET ATT UTBILDA BORT DISKRIMINERING? Diskriminering innebär att bli behandlad sämre än någon annan utifrån de egenskaper som en har. Det kan finnas många olika anledningar till

Läs mer

Årsrapport 2009. Helsingborg - Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg MRO Diskanti

Årsrapport 2009. Helsingborg - Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg MRO Diskanti Årsrapport 2009 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är en frivillig sammanslutning, ett samarbetsforum, mellan landets antidiskrimineringsbyråer. Syftet är att sinsemellan kunna föra en dialog, utbyta erfarenheter

Läs mer

Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan

Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan Nr. 3 November 2015 Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan Antidiskrimineringsbyrån arbetar förebyggande mot diskriminering genom utbildning och genom att stötta människor som upplever sig diskriminerade

Läs mer

Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplan 2016 Om Antidiskrimineringsbyrån Helsingborg Antidiskrimineringsbyrån Helsingborg är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som grundades 2002. Vi arbetar med att ge kostnadsfri

Läs mer

Årsrapport 2010. Östersund - Röda Korsets byrå mot diskriminering i Västernorrland och Jämtland.

Årsrapport 2010. Östersund - Röda Korsets byrå mot diskriminering i Västernorrland och Jämtland. Årsrapport 2010 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är en frivillig sammanslutning, ett samarbetsforum, mellan landets antidiskrimineringsbyråer. Syftet är att sinsemellan kunna föra en dialog, utbyta erfarenheter

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR I TEGRATIO SFORUM MOT RASISM I TROLLHÄTTA 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR I TEGRATIO SFORUM MOT RASISM I TROLLHÄTTA 2013 Integrationsforum mot rasism i Trollhättan 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR I TEGRATIO SFORUM MOT RASISM I TROLLHÄTTA 2013 Integrationsforum/Antidiskrimineringsbyrån Föreningsgatan 16 461 30 Trollhättan Telefon/fax:

Läs mer

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker. Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel Malmö mot Diskriminering Jay Seipel Vilka är MmD? MmD är en av 15 antidiskrimineringsbyråer i Sverige (SADB) MmD är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening ingen myndighet MmD är föreningarnas

Läs mer

Verksamhetsplan för 2014

Verksamhetsplan för 2014 Verksamhetsplan för 2014 Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti i Helsingborg har etablerat sig som en trovärdig aktör dit individer såväl som organisationer och andra

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag från studieförbundet Sensus

Ansökan om verksamhetsbidrag från studieförbundet Sensus KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Holmgren Ulla Jo Linder Roger Datum 2015-11-10 Diarienummer KSN-2015-2047 Kommunstyrelsen Ansökan om verksamhetsbidrag från studieförbundet Sensus Förslag till beslut

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Föreningens ändamål Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering har som mål att verka för de mänskliga rättigheterna samt ett samhälle präglat av mångfald och respekt för människors

Läs mer

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,

Läs mer

Verksamhetsplan för 2015

Verksamhetsplan för 2015 Verksamhetsplan för 2015 Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti i Helsingborg har etablerat sig som en trovärdig aktör dit individer såväl som organisationer, företag,

Läs mer

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Inledning Varje kommun har enligt skollagen 1 och diskrimineringslagen 2 en skyldighet att skydda barn och elever mot kränkningar. I framtagna

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÖREBRO RÄTTIGHETSCENTER 2013

VERKSAMHETSPLAN ÖREBRO RÄTTIGHETSCENTER 2013 VERKSAMHETSPLAN ÖREBRO RÄTTIGHETSCENTER 2013 SIDA 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 Vision 2 Huvudsakliga mål 3 Prioriterade områden 3 ORGANISATION 4 Ideella insatser 4 Personal 5 Ekonomisk förvaltning

Läs mer

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Policy vid Konstvetenskapliga institutionen Institutionen arbetar

Läs mer

Diskriminering på bostadsmarknaden. Slutrapport år 2 Malmö mot Diskriminering 2014/2015

Diskriminering på bostadsmarknaden. Slutrapport år 2 Malmö mot Diskriminering 2014/2015 Diskriminering på bostadsmarknaden Slutrapport år 2 Malmö mot Diskriminering 2014/2015 1 Slutrapport för Malmö mot Diskriminerings projekt: Diskriminering på bostadsmarknaden Projektår 2, 2014/2015 Malmö

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Livsmedelsverket och kommunens livsmedelskontroll

Livsmedelsverket och kommunens livsmedelskontroll Att göra en anmälan Livsmedelsverket och kommunens livsmedelskontroll Livsmedelsverket är en statlig myndighet under Landsbygdsdepartementet. Tillsammans med kommuner och länsstyrelserna utför de livsmedelskontroller.

Läs mer

Rapport - Uppföljning av diskriminering eller annan kränkande behandling FSKF

Rapport - Uppföljning av diskriminering eller annan kränkande behandling FSKF SIGNERAD 2015-09-01 Malmö stad Förskoleförvaltningen 1 (5) Datum 2015-09-18 Vår referens Mats Ahlin Planeringssekreterare mats.ahlin@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport - Uppföljning av diskriminering eller

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 för den gymnasiala vuxenutbildningen i Falu kommun Arbetsmarknads- integrations- och kompetensförvaltningen, AIK Vuxenutbildningen Bakgrund Vuxenutbildningen

Läs mer

Nyhetsblad 5 december, 2014

Nyhetsblad 5 december, 2014 Malmö mot Diskriminering Malmö mot Diskriminering är en ideell förening som arbetar för allas lika värdighet och rätt och mot diskriminering. Vi erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning i diskriminerings-ärenden.

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell, eva.nikell@do.se www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700

Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell, eva.nikell@do.se www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell, eva.nikell@do.se www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen Syftet med lagen är att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete.

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering söker: Projektmedarbetare Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete. Om tjänsten Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 1 januari 30 april 2010 1 Innehållsförteckning INLEDNING 3 ORGANISATION 4 Styrelse... 4 Personal... 4 Praktikanter... 4 VERKSAMHET 5 Samarbeten... 5 Projekt och bidrag... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Riktlinjer för hantering av trakasseriärenden enligt diskrimineringslagen

Riktlinjer för hantering av trakasseriärenden enligt diskrimineringslagen Dnr UFV 2011/724 Riktlinjer för hantering av trakasseriärenden enligt diskrimineringslagen Fastställd av Rektor 2011-05-31 Innehållsförteckning Inledning 3 Om diskrimineringslagen (2008:567) 3 Utredningsskyldighet

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utbildning i svenska för invandrare (sfi) HANDLINGSPLAN 1(6) 2012-08-14 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utbildning i svenska för invandrare (sfi) På sfi ska ingen känna sig diskriminerad eller kränkt. Personal och studerande på

Läs mer

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en

Läs mer

Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Förslag till Verksamhetsplan 2014 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund s. 3 1.1 Organisation, se bilaga 1

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan. Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen Personalstrategiska avdelningen Charlotta Lundberg likabehandlingsstrateg 044-309 33 13 charlotta.lundberg@skane.se BESLUT 2011-03-22 1 (2) Handlingsplan mot trakasserier och kränkande särbehandling Beskrivning

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen. I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

2014 Likabehandlingsplan

2014 Likabehandlingsplan 2014 Likabehandlingsplan Innehåll 1. Inledning...2 2. Vision...2 3. Lag och begrepp...2 3.1 Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5...2 3.2 Centrala begrepp...2 3.2.1 Direkt och indirekt diskriminering...2 3.2.2

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Stjerneskolan Torsby gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stjerneskolan Torsby gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Stjerneskolan Torsby gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola, Gymnasiesärskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Hermods Vuxenutbildning, distansutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hermods Vuxenutbildning, distansutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling Hermods Vuxenutbildning, distansutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Utbildning i svenska för invandrare, Grundläggande och gymnasial

Läs mer

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017-2019 2016-10-13 1 Ansvar och arbetssätt HR-funktionen ansvarar för att ta fram likabehandlingsplanen och hålla den uppdaterad. Ledningsgruppen fattar beslut om planen i samband

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Västra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1

Västra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1 Västra Skaraborg Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial sid 1 Facket har förstahandsrätt att företräda sina medlemmar i diskrimineringsärenden. Den här miniguiden är till för dig som är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Ett starkare skydd mot diskriminering

Ett starkare skydd mot diskriminering Ett starkare skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Det här är DO Statlig myndighet Nationell MR-Institution Arbetar mot

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling BÅSTADS KOMMUN Västra Karups skola, förskoleklass och fritidshem. Beslutad 2013-11-27 Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling Läsåret 2013-2014 Västra Karups Skola,

Läs mer

ULLVIGYMNASIETS TRYGGHETSPLAN

ULLVIGYMNASIETS TRYGGHETSPLAN 1 ULLVIGYMNASIETS TRYGGHETSPLAN Syftet med Ullvigymnasiets trygghetsplan är att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom att vi inhämtar kunskap om

Läs mer

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Introduktionsprogrammen a för planen Bitr. rektor är ytterst ansvarig för planen.

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014 Lika villkor Institutionen för matematik och matematisk statistik Personaldagar 20 21 augusti 2014 Lika villkor Ingen negativ särbehandling utan giltig grund Laglig reglering i diskrimineringslagen Gäller

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden till

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden till Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2017-01-01 till 2017-12-31 Beslut: Rektor 2004-05-15 Revidering: 2017-02-13 Dnr: HDa 1.2 2016/21 Gäller fr o m: 2017-01-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Yrkeshögskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Yrkeshögskola

Läs mer

Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 2016-03-02 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Utfall Efter att ni har samtalat färdigt kan du, om du vill, berätta om vilket utfall casen fick.

Utfall Efter att ni har samtalat färdigt kan du, om du vill, berätta om vilket utfall casen fick. Case från DO I den här övningen får deltagarna ta del av verkliga fall som Diskrimineringsombudsmannen (DO) har drivit. Syftet är att synliggöra hur fördomar och stereotypa föreställningar kan leda till

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (7) Rev 2016-05-18 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Bullerbyns förskola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016 Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016 Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra skolor ska alla barn och vuxna respektera

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Uddevalla Gymnasiesärskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Uddevalla Gymnasiesärskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Uddevalla Gymnasiesärskola 2016-2017 Innehållsförteckning Handlingsplan... 0 Bakgrund...2 Lagar och styrdokument...2 Definitioner och begrepp... 3 Gymnasiesärskolans

Läs mer

Tillsyn avseende utbildningsanordnares utrednings- och åtgärdsskyldighet

Tillsyn avseende utbildningsanordnares utrednings- och åtgärdsskyldighet Beslut 2016-12-16 Sida 1 (5) Högskolan Ärende ANM 2016/253 handling Handläggare Anna Fritshammar Tillsyn avseende utbildningsanordnares utrednings- och åtgärdsskyldighet Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Sammanställning studentenkät våren 2014

Sammanställning studentenkät våren 2014 2014-10-03 Sammanställning studentenkät våren 2014 Henrik Andersson, Student- och doktorandombudsman, Marika Hämeenniemi, Mångfalsstrateg Denna sammanställning är en kortfattad version som avhandlar studentenkät

Läs mer

Anmälan om att en utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder

Anmälan om att en utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder Anmälningsblankett Sida 1 (5) Anmälan om att en utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder Använd den här blanketten för att anmäla att en utbildningsanordnare brister i arbetet med diskrimineringslagens

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2015-09-17, 90, Dnr 2014/0523 KS Innehållsförteckning Inledning... 2 Definitioner... 2 Ett område i kommunens personalpolicy...

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Cybergymnasiet Malmö Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvarig för planen Johan Wingren, rektor Vår vision På vår skola

Läs mer

Ett häfte om bostadsdiskriminering. Kunskaper samlade från Malmö mot Diskriminerings projekt Diskriminering på bostadsmarknaden

Ett häfte om bostadsdiskriminering. Kunskaper samlade från Malmö mot Diskriminerings projekt Diskriminering på bostadsmarknaden Ett häfte om bostadsdiskriminering Kunskaper samlade från Malmö mot Diskriminerings projekt Diskriminering på bostadsmarknaden 1 Samlade kunskaper från projektet Diskriminering på bostadsmarknaden Malmö

Läs mer

Nävertorp grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nävertorp grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Nävertorp grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Nävertorp grundsärskola och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer