Årsrapport Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2013: Sundsvall/Östersund Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och

Transkript

1 Årsrapport 2013 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer (SADB) är ett nätverk och samarbetsforum mellan ideella antidiskrimineringsbyråer. Samarbetsforumets syfte är att föra en dialog, utbyta erfarenheter och kompetens samt att på en nationell nivå uppmärksamma byråernas arbete mot diskriminering. Varje byrå arbetar på lokal och regional nivå med att motverka diskriminering samt främja jämlikhet och mångfald. Byråerna är religiöst och partipolitiskt obundna. Förutom att byråerna samarbetar med varandra samarbetar de även med bland annat Diskrimineringsombudsmannen. Under 2013 finansierades samtliga byråer i nätverket av Ungdomsstyrelsens bidrag för antidiskrimineringsverksamhet. Av byråerna fick dessutom nio stycken medel från kommuner och två stycken från Landsting. Några byråer drev även särskilda projekt med finansiering från Ungdomsstyrelsen eller Allmänna Arvsfonden. Som mest har en byrå haft fyra olika bidragsgivare till sin antidiskrimineringsverksamhet under Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2013: Luleå Rättighetscentrum Norrbotten Umeå Rättighetscentrum Västerbotten Sundsvall/Östersund Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och Jämtland Uppsala Diskrimineringsbyrån Uppsala Stockholm Byrån för lika rättigheter Eskilstuna Diskrimineringsbyrån Humanitas Örebro Örebro Rättighetscenter mot diskriminering Norrköping Byrån mot diskriminering i Östergötland Karlstad Antidiskrimineringsbyrån i Värmland Trollhättan Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan Göteborg Göteborgs Rättighetscenter mot diskriminering Kalmar Antidiskrimineringsbyrån Sydost Helsingborg Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg Malmö Malmö mot diskriminering Under 2012 beslutade Röda korset att lägga ned sina byråer på grund av omorganisering. Två av dessa byråer fick under 2013 nya huvudmän. Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och Jämtland (med lokalkontor i Sundsvall och Östersund) togs över av Centrum mot rasism och byrån i Luleå har tagits över av Sensus. Den byrån heter numer Rättighetscentrum Norrbotten. I denna rapport finns statistik från samtliga 14 byråer.

2 Sida 2 Ärendehantering hos byråerna En central del av byråernas verksamhet är att hjälpa individer som blivit utsatta för diskriminering genom juridiskt stöd och rådgivning. Byråerna hjälper kostnadsfritt personer genom att bland annat utreda, förhandla, förlika eller anmäla vidare fall av diskriminering. Ett par byråer driver egna fall i domstol. Under 2013 har byråerna tillsammans haft 1314 nyinkomna ärenden. Byråerna skiljer på två typer av ärenden: rådgivningsärenden och insatsärenden (se nedan). Förutom inkomna ärenden 2013 arbetar byråerna även med ärenden från tidigare år som inte är avslutade. I den första delen av rapporten behandlas endast inkomna ärenden under Rådgivning Rådgivningsärenden är enklare förfrågningar där individen själv efter rådgivningen agerar och detta kräver ingen uppföljning från byråns sida. Av de 1314 ärendena som inkom under 2013 så var 779 av dessa rådgivningsärenden. Arbetsrättsliga frågor, frågor gällande socialförsäkringssystemet och då speciellt socialtjänsten samt frågor gällande problem med hyresvärdar och grannar är de vanligaste förekommande områdena som rådgivningen tenderar att handla om. Insatsärenden Insatsärenden är ett ärende som kräver vidare utredning av händelsen och/eller av gällande rätt. Vad som menas med en vidare utredning är att handläggaren på byrån undersöker den aktuella situationen för att klargöra vad som har inträffat för att sedan applicera gällande rätt såsom förarbeten, lagstiftning och praxis. I detta skede kan det förekomma kontakt eller möte med motpart eller andra parter som berörs. Byrån kan sedan fungera som stöd om individen själv vill agera eller vara behjälplig i att åtgärda situationen genom medling, förlikning, stämning i domstol, eller sätta in förebyggande insatser. Under året har byråerna handlagt 535 insatsärenden. Diskrimineringsgrunder Diagrammet nedan visar hur många inkomna ärenden byråerna haft under 2013, fördelat på de sju diskrimineringsgrunderna, samt kategorin övrigt. Diagram 1: Ärenden uppdelat efter diskrimineringsgrunder

3 Sida 3 Som tidigare år har etnicitet varit den i särklass vanligaste diskrimineringsgrunden som har anmälts till antidiskrimineringsbyråerna. Under året har totalt 355 ärenden inkommit där personer upplevt diskriminering i samband med sin etnicitet. Ett av dessa ärenden rörde en person som gick en utbildning men på rekommendation av utbildningsansvarig avslutades klientens utbildning i förtid med hänvisning till bristande kunskaper i det svenska språket. Under utbildningsperioden blev hen dagligen utsatt för omfattande etniska trakasserier i form av nedsättande kommentarer och anklagelser av den utbildningsansvarige. Klienten ansåg sig också blivit negativt särbehandlad jämfört med övriga studenter och hade påtalat det för ledningen men ingen agerade. Det gick så långt att det slutade med sjukskrivning på grund av de trakasserier och diskriminering som klienten blev utsatt för. Byrån utredde ärendet och kunde konstatera att utbildningssamordnaren hade utsatt hen för diskriminering på grund av hens etnicitet och brustit i sin utredningsskyldighet. Genom förlikning är tvisten löst, förlikningen innebar en ekonomisk kompensation till klienten. Diskriminering i samband med funktionsnedsättning var precis som 2012 den näst vanligaste grunden bland alla diskrimineringsärenden Sammanlagt inkom 107 ärenden rörande funktionsnedsättning till Byråerna. Ett av dessa ärenden handlade om en person med narkolepsi som på grund av sin funktionsnedsättning blev nekad arbete. Arbetet krävde nattarbete vilket inte framkom i varken platsannonsen eller under anställningsintervjun. Byrån utredde ärendet och fann att det kan vara problematiskt att krav på nattarbete särskilt kan missgynna exempelvis narkolepsi. Dock så kan det vara möjligt att ställa det kravet eftersom det är arbetsgivaren som organiserar och leder verksamheten men byrån kritiserade otydligheten i anställningsförfarandet. Arbetsgivaren tog till sig kritiken och bad klienten om ursäkt. Under 2013 inkom 43 ärenden med en koppling till kön, detta är en stor minskning jämför med tidigare år. Ett ärende rörde en pojke som inte fick delta i luciatåget på sin skola eftersom skolan hade infört en regel om att pojkar inte fick delta. Byrån kontaktade rektor och lärare på skolan. Skolan ändrade sina regler om luciatåget och pojken fick sedan delta tillsammans med övriga elever. År 2013 berörde 44 ärenden diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning. Ett ärende gällde en person som arbetade i en skolbespisning där personalen serverades en efterrätt innehållande gelatin. När klienten insåg att det var gris i efterrätten blev hen illa till mods och påpekade att arbetsgivaren kände till klientens religiösa tillhörighet. En av cheferna uttryckte det var ju bara lite gris i efterrätten, så det är inte så farligt. Klienten fick hjälp av byrån med en skriftlig ursäkt från arbetsgivaren som hen önskat. Ärenden rörande diskrimineringsgrunden könsidentitet eller uttryck var under 2012 sju stycken vilket ligger i linje med föregående år. 31 inkomna ärenden berörde åldersdiskriminering. En byrå fick in flera klagomål på praktikannonser som utlyser platser till personer över 25 år. Byrån begärde skriftlig motivering på varför det kravet fanns eftersom det exkluderar studenter som är under 25 år. Att utgå från att personer som nått en ålder över 25 skulle vara av högre mognadsgrad, livserfarenhet och förståelse är en generalisering som motverkar en individuell syn på varje människas livssituation och personlighet. Samtliga praktikplatser har tagit bort kravet på ålder i beskrivningen av praktikannonser. Under 2013 inkom sammanlagt 11 ärenden gällande sexuell läggning vilket är en minskning sedan föregående år. Ett ärende berörde två gifta kvinnor som skulle genomgå en fertilitetsutredning. Den privata gynekologkliniken meddelade att det är gratis för par men inte för er. Kvinnorna ställde sig frågandes till det och undrade på vilket sätt hon och hennes fru inte var ett par men det kunde kliniken inte ge något svar på. Kvinnorna kontaktade byrån som påbörjade en utredning.

4 Sida 4 Under utredningens gång visade det sig att kliniken hade blandat ihop begreppen, fertilitetsutredning och insemination. Paret hade planerat att göra insemination i Danmark och då bekostar inte landstinget fertilitetsutredningen. I Danmark är det tillåtet med insemination för både par och ensamstående kvinnor. Kliniken har bett om ursäkt till kvinnorna och byrån uppmanade dem att på sin webbplats vara tydliga med att de erbjuder patienter samma möjligheter oavsett sexuell läggning. I första hand driver byråerna ärenden som faller inom diskrimineringslagen men vi kan även, om möjlighet finns, driva ärenden som ligger utanför lagens bestämmelser. Inom kategorin övrigt ryms bland annat ärenden om kränkande behandling i skolan, frågor kring myndighetsbeslut, mobbing på arbetsplatsen samt asylärenden inkom 47 ärenden under kategorin övrigt. I vissa av de ärenden som inkommer till byråerna visar det sig att fler än en diskrimineringsgrund är aktuell, s.k. multipel diskriminering. Under 2013 inkom sammanlagt 52 ärenden gällande den typen av diskriminering. Samhällsområden Under året har ärenden drivits på de flesta områden som omfattas av diskrimineringslagen. Det vanligaste samhällsområdet har, enligt ärendestatistiken, varit inom arbetslivet. 187 av de ärenden där samhällsområde uppgetts placerar sig i denna kategori. Ett ärende gällande arbetslivet rörde en kvinna som blev avstängd från vikariebanken (inom äldrevården) i kommunen. Klienten menade att avstängningen hade en stark koppling till både hennes etnicitet och religion. Kvinnan är troende muslim och bar slöja. Byrån var i kontakt med kommunen och kunde efter utredning konstatera att hon hade blivit utsatt för diskriminering. Kvinnan var medlem i facket men upplevde att facket inte tog hennes situation på allvar. Efter byråns utredning i ärendet beslutade facket att driva ärendet vidare. Detta ledde till att diskrimineringsersättning begärdes och att kvinnan fick upprättelse för den kränkning hon blivit utsatt för. Diagram 2: Ärenden uppdelat efter samhällsområden

5 Sida 5 Samhällsområdet varor, tjänster och bostäder fick också en stor andel anmälningar under Under året handlades 105 nya ärenden inom det området, vilket ligger i linje med statistiken från föregående år. Ett ärende handlade om två personer med funktionsnedsättning som var bosatta i en hyreslägenhet hos ett kommunalt bostadsbolag. Bostadsbolaget skulle genomföra en hissreparation som medförde att hissen skulle vara avstängd under de tio dagar som reperationen skulle ta. Hyresgästerna som då skulle riskera att bli inlåsta i sina lägenheter frågade efter ersättningslägenheter under tiden hissen skulle repareras. Dock ville inte hyresbolaget hitta någon ersättningslägenhet och i kontakt med byrån har VD:n uttryckt jag börjar fundera på om ska ha funktionshindrade i våra lägenheter eftersom det alltid blir problem. Hyresbolaget ändrade sin inställning och gav sedan paret en ersättningslägenhet efter påtryckningar från byråns sida. Sammanlagt inkom 78 ärenden till byråerna inom samhällsområdet hälso- och sjukvården vilket är en markant ökning mot tidigare år. I 75 ärenden rörde det sig om diskriminering inom utbildningsväsendet. Ett ärende handlade om en person som på grund av sin religion blev avstängd från sin praktik på en restaurang. Restaurangen hänvisade till att klienten inte följde deras regler vad gäller arbetskläder. Praktikplatsen menade att slöja är oförenligt med de hygieniska riktlinjer som används på arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren gick på arbetsplatsens linje och personen ifråga underkändes på sin praktik. Detta medförde också att klienten gick miste om sina studiemedel under den tiden. Byrån kontaktade utbildningsanordnaren och de kom gemensamt fram till en lösning. Klienten fick en ursäkt och utbildningsanordnaren skulle ordna en ny praktikplats och gav också en ekonomisk ersättning som en kompensation för det klienten hade förlorat i studiemedel. Under året har byråerna även fått in 39 ärenden gällande upplevd diskriminering vid kontakt med offentligt anställda, 26 ärenden inom socialförsäkringssystemet samt 26 ärenden inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Diskriminering inom samhällsområdet medlemskap i vissa organisationer har genererat tre ärenden hos byråerna. 59 ärenden placerades inom kategorin övrigt som innehåller samhällsområden som inte omfattas av diskrimineringslagen, men som byråerna ändå har valt att handlägga. Det har som föregående år handlat om exempelvis om ärenden gällande hatbrott och kränkningar på internet.

6 Sida 6 Lösningar och resultat Totalt avslutades 508 ärenden under 2013 (oberoende av vilket år ärendet inkommit). Avslutningarna är uppdelade i tre grupper: förlikning eller annan lösning, nedlagda, eller dom/offentligt beslut. Under 2013 gick 279 ärenden till förlikning eller annan lösning. Förlikning och annan lösning kan bland annat innebära att klienten får en ursäkt, ekonomisk kompensation eller att parterna på något annat sätt kommer överens om en för klienten tillfredsställande lösning. Antalet nedlagda ärenden under året var 210 stycken. Att ärenden blivit nedlagda har bland annat berott på att det inte har gått att bevisa att diskriminering har ägt rum, att klienten inte har varit kontaktbar eller att klienten inte vill driva ärendet vidare. Vissa ärenden har även hänvisats till annan byrå eller till facket. Trots att ärenden har blivit nedlagda exempelvis på grund av bevissvårigheter så har ändå kritik kunnat riktas till motpart, vid exempelvis bristande stöd- och anpassningsåtgärder eller otydliga regler vid uthyrningspolicys. Byråerna har tillsammans fått till domar eller offentliga beslut i 18 ärenden under Nedan följer exempel på ett par av ärendena. Diskriminering på grund av kön vid praktik i butik K fick, genom Arbetsförmedlingen, praktik i en butik. När K och arbetsgivaren träffades beslutades det istället om ett vikariat. K blev lovad arbete på cirka 30 timmar per vecka. När K vid ett senare tillfälle berättar för arbetsgivaren att hon är gravid får hon reda på att hon inte längre är välkommen att arbeta i butiken. Arbetsgivaren kontaktar även Arbetsförmedlingen och undrar om de kunde föreslå någon annan till tjänsten. Byrån kontaktar butiken och meddelar att de gjort sig skyldiga till direkt diskriminering, och hänvisar även till tidigare rättspraxis.. Förlikning nås i ärendet vilket innebär att K får diiskrimineringsersättning. Diskriminering på grund av könsidentitet/ könsuttryck och försäkringsbolag I juni 2012 stämde en byrå ett försäkringsbolag för diskriminering som har samband med könsidentitet eller -uttryck. Ärendet gällde en person som ringde sitt försäkringsbolag för att berätta om sitt namnbyte. Personen fick till svar att namnet inte stämde överens med kundens registrerade kön och att namnet därför inte kunde ändras. I maj 2013, efter den muntliga förberedelsen i tingsrätten, valde försäkringsbolaget att betala ut den summa byrån hade begärt i ersättning till klienten, och målet avslutades genom förlikning. Diagram 2: Ärenden uppdelat efter samhällsområden

7 Sida 7 Utbildning och informationsinsatser Byråerna arbetar även förebyggande för att främja allas lika rätt och motverka diskriminering. Det förebyggande arbetet består främst av utbildningar och informationsinsatser. Under 2013 har byråerna anordnat 500 utbildnings- och informationstillfällen där cirka personer deltagit. Spridningen av kunskap om diskriminering, likabehandling, normkritik och andra närliggande områden har blivit större under åren i och med att fler personer från flera samhällsområden har nåtts. Här nedan följer några exempel på utbildnings- och informationsinsatser som byråerna utfört under Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) har exempelvis fortsatt samarbeta med Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (BYA). DU har även fortsatt att utbilda många förskoleoch skolverksamheter under året, delvis som ett resultat det avslutade projektet PraLin praktiskt likabehandlingsarbete i skolan. Byrån i Eskilstuna har inlett ett samarbete med Västerås stad och var under 2013 en del av stadens Arbetsmiljöutbildning för chefer, ledare och skyddsombud som är fyra gånger på ett år. Arbetsmiljöutbildningen är uppdelad i tre moduler och Byrån har deltagit vid modul 2, som är en heldag med föreläsningar om ex stress, systematiskt arbetsmiljöarbete och alkohol- och drogproblematik på arbetsplatsen. Byrån har ett pass under dagen som berörde området diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Detta samarbete kommer fortlöpa under I Luleå har byrån deltagit i turnén Norrbotten- för vem i samarbete för Norrbottensteatern. Två heldagar med seminarier och teater i Arvidsjaur, Luleå, Boden, Överkalix och Pajala. Första dagen med fokus på rasism och islamofobi och andra dagen om jämställdhet, homofobi och transfobi. Målgruppen var både elever från gymnasieskolorna (förmiddagarna) och allmänhet (eftermiddagarna) med representanter från offentlig sektor och föreningsliv samt privatpersoner. Totalt deltog cirka 2000 personer på turnén.

8 Sida 8 Nationell samverkan Sveriges Antidiskrimineringsbyråer träffas två gånger per år under forummöten där viktiga frågor för nätverket diskuteras. I tre dagar finns anställda och förtroendevalda närvarande. Den första dagen för anställda, andra dagen för både anställda och förtroendevalda tillsammans med övriga inbjudna gäster och tredje dagen bara för de förtroendevalda. I Göteborg (september 2013) fick forumet ta del av Marco Helles kartläggning inom ramen för Ageraprojektet. Marco hade gjort djupintervjuer med ett antal anställda och förtroendevalda på olika byråer. Kartläggningen visade på en otrolig variation i finansiering, antalet anställda och procentuell fördelning mellan ärenden och den förebyggande verksamheten. Marco ville även få ta del av byråernas tankar kring en nationell stödfunktion/paraplyorganisation, vilka styrkor och svagheter byråerna ser med ett eventuellt bildande av en nationell organisation som har varit under diskussion sedan Kartläggningen var ett förarbete till den utredning som genomförs under I Örebro (februari 2013) presenterades exempelvis arbetsgruppernas planering för kommande evenemang under året, vad pressansvarige ska ha för roll samt diskussion och beslutade om en policy för sociala medier (Facebook). Lina Gidlund, Diskrimineringsbyrån Uppsala, presenterade Ageraprojektets ansökan och om hur projektet är upplagt. Forumet fick också besök av en representant från arbetsgivaralliansen och en från tjänstemannasidan där byråerna fick insyn i hur de arbetar med diskrimineringsärenden men också möjligheter att ställa frågor utifrån sin upplevda arbetssituation. Forummöte i Örebro, februari MR-dagarna i Stockholm. Från vänster: Sofia Zouagui, Verktygslådan mot rasism och islamofobi, Johanna Ingmarsson, Malmö mot diskriminering, Kitimbwa Sabuni, Nätverket svenska muslimer och Kristin Tran, Byrån mot diskriminering i Östergötland. Precis som förra året deltog SADB på MRdagarna, denna gång i Stockholm. SADB delade monter tillsammans med Ageraprojektet (Diskrimineringsbyrån Uppsala) och arrangerade ett miniseminarium Antirasistiskt arbete i praktiken. I seminariet lyftes bland annat olika projekt som bedrivs på området och deltagarna delade med sig av sina erfarenheter och hur de ser på framtiden. Närvarande var bland annat Sofia Zouagui, projektledare för Verktygslådan mot rasism och islamofobi och Johanna Ingemarsson, jurist och projektledare för ett bostadsdiskrimineringsprojekt på Malmö mot diskriminering. Moderator var Kristin Tran från Byrån mot diskriminering i Östergötland. Sveriges Antidiskrimineringsbyråer beslutade att delta vid Torsdagsauktionen utanför Rosenbad två gånger i månaden för att uppmärksamma att bristande tillgänglighet bör skyddas av diskrimineringslagen. Byrån för lika rättigheter har funnits på plats tillsammans med andra representanter för exempelvis olika handikapporganisationer.

9 Sida 9 Projekt som byråerna har drivit I syfte att stärka sina verksamheter och utveckla arbetet mot diskriminering och för mänskliga rättigheter driver flera byråer olika projekt. Projekten genomförs med hjälp av allt ifrån volontärer till externa projektmedel. Under 2013 har ett flertal projekt i olika stor omfattning drivits av flera olika byråer. Nedan följer några exempel på projekt som drivits under året: Byrån mot diskriminering i Östergötland drev under 2013 projektet Vi avgör framtiden. Det är ett projekt som ska öka deltagande av kvinnor med utländsk bakgrund i föreningar i Norrköping. Föreningarna ska arbeta för mänskliga rättigheter och mot diskriminering. Syftet med projektet är att få utlandsfödda kvinnor och kvinnor med utlandsfödda föräldrar att ta del av makt och inflytande i föreningslivet för att där själva driva frågor om mänskliga rättigheter och diskriminering. Kvinnorna får ta del utav olika utbildningar under projektet. Dessa kommer bland annat att gå ut på att öka deras medvetenhet kring hur föreningarnas styrelser ser ut, föreningarnas ekonomi samt hur man arbetar inom de olika posterna i föreningar. Deltagarna i projektet kommer att ha mentorer under hela projekttiden. Malmö mot diskriminering startade, genom finansiering från Malmö stad, upp ett särskilt projekt kring diskriminering på bostadsmarknaden som kommer fortlöpa under Projektet drivs tillsammans med Hyresgästföreningen. Detta projekt är utarbetat med utgångspunkt i att diskriminering på bostadsmarknaden är ett problem i Malmö. Projektets ambitioner är att minska glappet mellan det rättsliga arbetet och den verklighet som framträder i statistiken. För att göra detta är avsikten att fullt ut utnyttja juridikens möjligheter att såväl synliggöra som konkret bearbeta den diskriminering som sker på bostadsmarknaden i Malmö, genom att ta med juridiken ut till denna marknad. Projektet är uppbyggt kring tre delar; fältkontor, så kallade praktiktest och framtagande av ett informationsmaterial om bostadsdiskriminering. Projektet har haft flera olika resultat. Dels har projektet ökat MmD:s synlighet i Malmö och dels har projektet resulterat i att ett 30-tal ärenden rörande diskriminering på bostadsområden inkommit till MmD under Projektet har också resulterat i att ett informationsmaterial för fastighetsägarna i Malmö att tas fram utifrån byråns erfarenheter av arbetet med bostadsdiskriminering. Materialet är efterfrågat och kommer att presenteras under flera seminarier under våren Diskrimineringsbyrån i Uppsala drev under 2013 (fortsätter under 2014) AGERA utan att diskriminera 2. Projektet finansieras av EUkommissionen med stöd av Uppsala kommun och syftar till att utveckla och stärka lokalt antidiskrimineringsarbete genom fyra delar: 1. Stärka ärendehandläggningen på de lokala antidiskrimineringsbyråerna genom framtagandet av riktlinjer för ärendehandläggning och en ärendedatabas för ärendehantering och statistikframställning samt kompetensutveckling för handläggare. 2. Utveckla en talerättsorganisation med en talerättsfond som gör det möjligt för intresseorganisationer i högre grad driva ärenden i domstol. 3. Utreda möjlig form och funktion för en nationell struktur för samarbete mellan de lokala antidiskrimineringsbyråerna. 4. Testa en modell för ökad egenmakt genom samverkan mellan förening, lokal antidiskrimineringsbyrå och lokal myndighet. Resultat av projektet kommer att presenteras under första halvan av 2014.

10 Sida 10 Milstolpar Flera ärenden i domstol Flera av byråerna har under 2013 stämt i sina första ärenden i domstol. Det betyder att byråerna har tagit ytterligare ett steg framåt i arbetet med att påtala och bekämpa diskriminering i vårt samhälle. Det är viktigt för implementeringen av diskrimineringslagen att densamma prövas och utvärderas genom den faktiska juridiska processen. Byråerna hoppas också på att den uppmärksamhet som vi får genom detta arbete ytterligare kommer att stärka vår position som en viktig aktör i antidiskrimineringsarbetet. Kontaktuppgifter Vill du veta mer om vad Sveriges Antidiskrimineringsbyråer gör eller komma i kontakt med någon av de lokala byråerna? Gå in på Du kan också följa Sveriges Antidiskrimineringsbyråers arbete på Facebook. Har du frågor om samarbetet Sveriges Antidiskrimineringsbyråer? Kontakta: Filippa Swanstein på Malmö mot diskriminering telefon eller genom att mejla info@adbsverige.se Årsrapporten är sammanställd av Linda Thomsen på Diskrimineringsbyrån Humanitas.