Årsrapport Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2013: Sundsvall/Östersund Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport 2013. Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2013: Sundsvall/Östersund Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och"

Transkript

1 Årsrapport 2013 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer (SADB) är ett nätverk och samarbetsforum mellan ideella antidiskrimineringsbyråer. Samarbetsforumets syfte är att föra en dialog, utbyta erfarenheter och kompetens samt att på en nationell nivå uppmärksamma byråernas arbete mot diskriminering. Varje byrå arbetar på lokal och regional nivå med att motverka diskriminering samt främja jämlikhet och mångfald. Byråerna är religiöst och partipolitiskt obundna. Förutom att byråerna samarbetar med varandra samarbetar de även med bland annat Diskrimineringsombudsmannen. Under 2013 finansierades samtliga byråer i nätverket av Ungdomsstyrelsens bidrag för antidiskrimineringsverksamhet. Av byråerna fick dessutom nio stycken medel från kommuner och två stycken från Landsting. Några byråer drev även särskilda projekt med finansiering från Ungdomsstyrelsen eller Allmänna Arvsfonden. Som mest har en byrå haft fyra olika bidragsgivare till sin antidiskrimineringsverksamhet under Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2013: Luleå Rättighetscentrum Norrbotten Umeå Rättighetscentrum Västerbotten Sundsvall/Östersund Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och Jämtland Uppsala Diskrimineringsbyrån Uppsala Stockholm Byrån för lika rättigheter Eskilstuna Diskrimineringsbyrån Humanitas Örebro Örebro Rättighetscenter mot diskriminering Norrköping Byrån mot diskriminering i Östergötland Karlstad Antidiskrimineringsbyrån i Värmland Trollhättan Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan Göteborg Göteborgs Rättighetscenter mot diskriminering Kalmar Antidiskrimineringsbyrån Sydost Helsingborg Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg Malmö Malmö mot diskriminering Under 2012 beslutade Röda korset att lägga ned sina byråer på grund av omorganisering. Två av dessa byråer fick under 2013 nya huvudmän. Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och Jämtland (med lokalkontor i Sundsvall och Östersund) togs över av Centrum mot rasism och byrån i Luleå har tagits över av Sensus. Den byrån heter numer Rättighetscentrum Norrbotten. I denna rapport finns statistik från samtliga 14 byråer.

2 Sida 2 Ärendehantering hos byråerna En central del av byråernas verksamhet är att hjälpa individer som blivit utsatta för diskriminering genom juridiskt stöd och rådgivning. Byråerna hjälper kostnadsfritt personer genom att bland annat utreda, förhandla, förlika eller anmäla vidare fall av diskriminering. Ett par byråer driver egna fall i domstol. Under 2013 har byråerna tillsammans haft 1314 nyinkomna ärenden. Byråerna skiljer på två typer av ärenden: rådgivningsärenden och insatsärenden (se nedan). Förutom inkomna ärenden 2013 arbetar byråerna även med ärenden från tidigare år som inte är avslutade. I den första delen av rapporten behandlas endast inkomna ärenden under Rådgivning Rådgivningsärenden är enklare förfrågningar där individen själv efter rådgivningen agerar och detta kräver ingen uppföljning från byråns sida. Av de 1314 ärendena som inkom under 2013 så var 779 av dessa rådgivningsärenden. Arbetsrättsliga frågor, frågor gällande socialförsäkringssystemet och då speciellt socialtjänsten samt frågor gällande problem med hyresvärdar och grannar är de vanligaste förekommande områdena som rådgivningen tenderar att handla om. Insatsärenden Insatsärenden är ett ärende som kräver vidare utredning av händelsen och/eller av gällande rätt. Vad som menas med en vidare utredning är att handläggaren på byrån undersöker den aktuella situationen för att klargöra vad som har inträffat för att sedan applicera gällande rätt såsom förarbeten, lagstiftning och praxis. I detta skede kan det förekomma kontakt eller möte med motpart eller andra parter som berörs. Byrån kan sedan fungera som stöd om individen själv vill agera eller vara behjälplig i att åtgärda situationen genom medling, förlikning, stämning i domstol, eller sätta in förebyggande insatser. Under året har byråerna handlagt 535 insatsärenden. Diskrimineringsgrunder Diagrammet nedan visar hur många inkomna ärenden byråerna haft under 2013, fördelat på de sju diskrimineringsgrunderna, samt kategorin övrigt. Diagram 1: Ärenden uppdelat efter diskrimineringsgrunder

3 Sida 3 Som tidigare år har etnicitet varit den i särklass vanligaste diskrimineringsgrunden som har anmälts till antidiskrimineringsbyråerna. Under året har totalt 355 ärenden inkommit där personer upplevt diskriminering i samband med sin etnicitet. Ett av dessa ärenden rörde en person som gick en utbildning men på rekommendation av utbildningsansvarig avslutades klientens utbildning i förtid med hänvisning till bristande kunskaper i det svenska språket. Under utbildningsperioden blev hen dagligen utsatt för omfattande etniska trakasserier i form av nedsättande kommentarer och anklagelser av den utbildningsansvarige. Klienten ansåg sig också blivit negativt särbehandlad jämfört med övriga studenter och hade påtalat det för ledningen men ingen agerade. Det gick så långt att det slutade med sjukskrivning på grund av de trakasserier och diskriminering som klienten blev utsatt för. Byrån utredde ärendet och kunde konstatera att utbildningssamordnaren hade utsatt hen för diskriminering på grund av hens etnicitet och brustit i sin utredningsskyldighet. Genom förlikning är tvisten löst, förlikningen innebar en ekonomisk kompensation till klienten. Diskriminering i samband med funktionsnedsättning var precis som 2012 den näst vanligaste grunden bland alla diskrimineringsärenden Sammanlagt inkom 107 ärenden rörande funktionsnedsättning till Byråerna. Ett av dessa ärenden handlade om en person med narkolepsi som på grund av sin funktionsnedsättning blev nekad arbete. Arbetet krävde nattarbete vilket inte framkom i varken platsannonsen eller under anställningsintervjun. Byrån utredde ärendet och fann att det kan vara problematiskt att krav på nattarbete särskilt kan missgynna exempelvis narkolepsi. Dock så kan det vara möjligt att ställa det kravet eftersom det är arbetsgivaren som organiserar och leder verksamheten men byrån kritiserade otydligheten i anställningsförfarandet. Arbetsgivaren tog till sig kritiken och bad klienten om ursäkt. Under 2013 inkom 43 ärenden med en koppling till kön, detta är en stor minskning jämför med tidigare år. Ett ärende rörde en pojke som inte fick delta i luciatåget på sin skola eftersom skolan hade infört en regel om att pojkar inte fick delta. Byrån kontaktade rektor och lärare på skolan. Skolan ändrade sina regler om luciatåget och pojken fick sedan delta tillsammans med övriga elever. År 2013 berörde 44 ärenden diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning. Ett ärende gällde en person som arbetade i en skolbespisning där personalen serverades en efterrätt innehållande gelatin. När klienten insåg att det var gris i efterrätten blev hen illa till mods och påpekade att arbetsgivaren kände till klientens religiösa tillhörighet. En av cheferna uttryckte det var ju bara lite gris i efterrätten, så det är inte så farligt. Klienten fick hjälp av byrån med en skriftlig ursäkt från arbetsgivaren som hen önskat. Ärenden rörande diskrimineringsgrunden könsidentitet eller uttryck var under 2012 sju stycken vilket ligger i linje med föregående år. 31 inkomna ärenden berörde åldersdiskriminering. En byrå fick in flera klagomål på praktikannonser som utlyser platser till personer över 25 år. Byrån begärde skriftlig motivering på varför det kravet fanns eftersom det exkluderar studenter som är under 25 år. Att utgå från att personer som nått en ålder över 25 skulle vara av högre mognadsgrad, livserfarenhet och förståelse är en generalisering som motverkar en individuell syn på varje människas livssituation och personlighet. Samtliga praktikplatser har tagit bort kravet på ålder i beskrivningen av praktikannonser. Under 2013 inkom sammanlagt 11 ärenden gällande sexuell läggning vilket är en minskning sedan föregående år. Ett ärende berörde två gifta kvinnor som skulle genomgå en fertilitetsutredning. Den privata gynekologkliniken meddelade att det är gratis för par men inte för er. Kvinnorna ställde sig frågandes till det och undrade på vilket sätt hon och hennes fru inte var ett par men det kunde kliniken inte ge något svar på. Kvinnorna kontaktade byrån som påbörjade en utredning.

4 Sida 4 Under utredningens gång visade det sig att kliniken hade blandat ihop begreppen, fertilitetsutredning och insemination. Paret hade planerat att göra insemination i Danmark och då bekostar inte landstinget fertilitetsutredningen. I Danmark är det tillåtet med insemination för både par och ensamstående kvinnor. Kliniken har bett om ursäkt till kvinnorna och byrån uppmanade dem att på sin webbplats vara tydliga med att de erbjuder patienter samma möjligheter oavsett sexuell läggning. I första hand driver byråerna ärenden som faller inom diskrimineringslagen men vi kan även, om möjlighet finns, driva ärenden som ligger utanför lagens bestämmelser. Inom kategorin övrigt ryms bland annat ärenden om kränkande behandling i skolan, frågor kring myndighetsbeslut, mobbing på arbetsplatsen samt asylärenden inkom 47 ärenden under kategorin övrigt. I vissa av de ärenden som inkommer till byråerna visar det sig att fler än en diskrimineringsgrund är aktuell, s.k. multipel diskriminering. Under 2013 inkom sammanlagt 52 ärenden gällande den typen av diskriminering. Samhällsområden Under året har ärenden drivits på de flesta områden som omfattas av diskrimineringslagen. Det vanligaste samhällsområdet har, enligt ärendestatistiken, varit inom arbetslivet. 187 av de ärenden där samhällsområde uppgetts placerar sig i denna kategori. Ett ärende gällande arbetslivet rörde en kvinna som blev avstängd från vikariebanken (inom äldrevården) i kommunen. Klienten menade att avstängningen hade en stark koppling till både hennes etnicitet och religion. Kvinnan är troende muslim och bar slöja. Byrån var i kontakt med kommunen och kunde efter utredning konstatera att hon hade blivit utsatt för diskriminering. Kvinnan var medlem i facket men upplevde att facket inte tog hennes situation på allvar. Efter byråns utredning i ärendet beslutade facket att driva ärendet vidare. Detta ledde till att diskrimineringsersättning begärdes och att kvinnan fick upprättelse för den kränkning hon blivit utsatt för. Diagram 2: Ärenden uppdelat efter samhällsområden

5 Sida 5 Samhällsområdet varor, tjänster och bostäder fick också en stor andel anmälningar under Under året handlades 105 nya ärenden inom det området, vilket ligger i linje med statistiken från föregående år. Ett ärende handlade om två personer med funktionsnedsättning som var bosatta i en hyreslägenhet hos ett kommunalt bostadsbolag. Bostadsbolaget skulle genomföra en hissreparation som medförde att hissen skulle vara avstängd under de tio dagar som reperationen skulle ta. Hyresgästerna som då skulle riskera att bli inlåsta i sina lägenheter frågade efter ersättningslägenheter under tiden hissen skulle repareras. Dock ville inte hyresbolaget hitta någon ersättningslägenhet och i kontakt med byrån har VD:n uttryckt jag börjar fundera på om ska ha funktionshindrade i våra lägenheter eftersom det alltid blir problem. Hyresbolaget ändrade sin inställning och gav sedan paret en ersättningslägenhet efter påtryckningar från byråns sida. Sammanlagt inkom 78 ärenden till byråerna inom samhällsområdet hälso- och sjukvården vilket är en markant ökning mot tidigare år. I 75 ärenden rörde det sig om diskriminering inom utbildningsväsendet. Ett ärende handlade om en person som på grund av sin religion blev avstängd från sin praktik på en restaurang. Restaurangen hänvisade till att klienten inte följde deras regler vad gäller arbetskläder. Praktikplatsen menade att slöja är oförenligt med de hygieniska riktlinjer som används på arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren gick på arbetsplatsens linje och personen ifråga underkändes på sin praktik. Detta medförde också att klienten gick miste om sina studiemedel under den tiden. Byrån kontaktade utbildningsanordnaren och de kom gemensamt fram till en lösning. Klienten fick en ursäkt och utbildningsanordnaren skulle ordna en ny praktikplats och gav också en ekonomisk ersättning som en kompensation för det klienten hade förlorat i studiemedel. Under året har byråerna även fått in 39 ärenden gällande upplevd diskriminering vid kontakt med offentligt anställda, 26 ärenden inom socialförsäkringssystemet samt 26 ärenden inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Diskriminering inom samhällsområdet medlemskap i vissa organisationer har genererat tre ärenden hos byråerna. 59 ärenden placerades inom kategorin övrigt som innehåller samhällsområden som inte omfattas av diskrimineringslagen, men som byråerna ändå har valt att handlägga. Det har som föregående år handlat om exempelvis om ärenden gällande hatbrott och kränkningar på internet.

6 Sida 6 Lösningar och resultat Totalt avslutades 508 ärenden under 2013 (oberoende av vilket år ärendet inkommit). Avslutningarna är uppdelade i tre grupper: förlikning eller annan lösning, nedlagda, eller dom/offentligt beslut. Under 2013 gick 279 ärenden till förlikning eller annan lösning. Förlikning och annan lösning kan bland annat innebära att klienten får en ursäkt, ekonomisk kompensation eller att parterna på något annat sätt kommer överens om en för klienten tillfredsställande lösning. Antalet nedlagda ärenden under året var 210 stycken. Att ärenden blivit nedlagda har bland annat berott på att det inte har gått att bevisa att diskriminering har ägt rum, att klienten inte har varit kontaktbar eller att klienten inte vill driva ärendet vidare. Vissa ärenden har även hänvisats till annan byrå eller till facket. Trots att ärenden har blivit nedlagda exempelvis på grund av bevissvårigheter så har ändå kritik kunnat riktas till motpart, vid exempelvis bristande stöd- och anpassningsåtgärder eller otydliga regler vid uthyrningspolicys. Byråerna har tillsammans fått till domar eller offentliga beslut i 18 ärenden under Nedan följer exempel på ett par av ärendena. Diskriminering på grund av kön vid praktik i butik K fick, genom Arbetsförmedlingen, praktik i en butik. När K och arbetsgivaren träffades beslutades det istället om ett vikariat. K blev lovad arbete på cirka 30 timmar per vecka. När K vid ett senare tillfälle berättar för arbetsgivaren att hon är gravid får hon reda på att hon inte längre är välkommen att arbeta i butiken. Arbetsgivaren kontaktar även Arbetsförmedlingen och undrar om de kunde föreslå någon annan till tjänsten. Byrån kontaktar butiken och meddelar att de gjort sig skyldiga till direkt diskriminering, och hänvisar även till tidigare rättspraxis.. Förlikning nås i ärendet vilket innebär att K får diiskrimineringsersättning. Diskriminering på grund av könsidentitet/ könsuttryck och försäkringsbolag I juni 2012 stämde en byrå ett försäkringsbolag för diskriminering som har samband med könsidentitet eller -uttryck. Ärendet gällde en person som ringde sitt försäkringsbolag för att berätta om sitt namnbyte. Personen fick till svar att namnet inte stämde överens med kundens registrerade kön och att namnet därför inte kunde ändras. I maj 2013, efter den muntliga förberedelsen i tingsrätten, valde försäkringsbolaget att betala ut den summa byrån hade begärt i ersättning till klienten, och målet avslutades genom förlikning. Diagram 2: Ärenden uppdelat efter samhällsområden

7 Sida 7 Utbildning och informationsinsatser Byråerna arbetar även förebyggande för att främja allas lika rätt och motverka diskriminering. Det förebyggande arbetet består främst av utbildningar och informationsinsatser. Under 2013 har byråerna anordnat 500 utbildnings- och informationstillfällen där cirka personer deltagit. Spridningen av kunskap om diskriminering, likabehandling, normkritik och andra närliggande områden har blivit större under åren i och med att fler personer från flera samhällsområden har nåtts. Här nedan följer några exempel på utbildnings- och informationsinsatser som byråerna utfört under Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) har exempelvis fortsatt samarbeta med Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (BYA). DU har även fortsatt att utbilda många förskoleoch skolverksamheter under året, delvis som ett resultat det avslutade projektet PraLin praktiskt likabehandlingsarbete i skolan. Byrån i Eskilstuna har inlett ett samarbete med Västerås stad och var under 2013 en del av stadens Arbetsmiljöutbildning för chefer, ledare och skyddsombud som är fyra gånger på ett år. Arbetsmiljöutbildningen är uppdelad i tre moduler och Byrån har deltagit vid modul 2, som är en heldag med föreläsningar om ex stress, systematiskt arbetsmiljöarbete och alkohol- och drogproblematik på arbetsplatsen. Byrån har ett pass under dagen som berörde området diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Detta samarbete kommer fortlöpa under I Luleå har byrån deltagit i turnén Norrbotten- för vem i samarbete för Norrbottensteatern. Två heldagar med seminarier och teater i Arvidsjaur, Luleå, Boden, Överkalix och Pajala. Första dagen med fokus på rasism och islamofobi och andra dagen om jämställdhet, homofobi och transfobi. Målgruppen var både elever från gymnasieskolorna (förmiddagarna) och allmänhet (eftermiddagarna) med representanter från offentlig sektor och föreningsliv samt privatpersoner. Totalt deltog cirka 2000 personer på turnén.

8 Sida 8 Nationell samverkan Sveriges Antidiskrimineringsbyråer träffas två gånger per år under forummöten där viktiga frågor för nätverket diskuteras. I tre dagar finns anställda och förtroendevalda närvarande. Den första dagen för anställda, andra dagen för både anställda och förtroendevalda tillsammans med övriga inbjudna gäster och tredje dagen bara för de förtroendevalda. I Göteborg (september 2013) fick forumet ta del av Marco Helles kartläggning inom ramen för Ageraprojektet. Marco hade gjort djupintervjuer med ett antal anställda och förtroendevalda på olika byråer. Kartläggningen visade på en otrolig variation i finansiering, antalet anställda och procentuell fördelning mellan ärenden och den förebyggande verksamheten. Marco ville även få ta del av byråernas tankar kring en nationell stödfunktion/paraplyorganisation, vilka styrkor och svagheter byråerna ser med ett eventuellt bildande av en nationell organisation som har varit under diskussion sedan Kartläggningen var ett förarbete till den utredning som genomförs under I Örebro (februari 2013) presenterades exempelvis arbetsgruppernas planering för kommande evenemang under året, vad pressansvarige ska ha för roll samt diskussion och beslutade om en policy för sociala medier (Facebook). Lina Gidlund, Diskrimineringsbyrån Uppsala, presenterade Ageraprojektets ansökan och om hur projektet är upplagt. Forumet fick också besök av en representant från arbetsgivaralliansen och en från tjänstemannasidan där byråerna fick insyn i hur de arbetar med diskrimineringsärenden men också möjligheter att ställa frågor utifrån sin upplevda arbetssituation. Forummöte i Örebro, februari MR-dagarna i Stockholm. Från vänster: Sofia Zouagui, Verktygslådan mot rasism och islamofobi, Johanna Ingmarsson, Malmö mot diskriminering, Kitimbwa Sabuni, Nätverket svenska muslimer och Kristin Tran, Byrån mot diskriminering i Östergötland. Precis som förra året deltog SADB på MRdagarna, denna gång i Stockholm. SADB delade monter tillsammans med Ageraprojektet (Diskrimineringsbyrån Uppsala) och arrangerade ett miniseminarium Antirasistiskt arbete i praktiken. I seminariet lyftes bland annat olika projekt som bedrivs på området och deltagarna delade med sig av sina erfarenheter och hur de ser på framtiden. Närvarande var bland annat Sofia Zouagui, projektledare för Verktygslådan mot rasism och islamofobi och Johanna Ingemarsson, jurist och projektledare för ett bostadsdiskrimineringsprojekt på Malmö mot diskriminering. Moderator var Kristin Tran från Byrån mot diskriminering i Östergötland. Sveriges Antidiskrimineringsbyråer beslutade att delta vid Torsdagsauktionen utanför Rosenbad två gånger i månaden för att uppmärksamma att bristande tillgänglighet bör skyddas av diskrimineringslagen. Byrån för lika rättigheter har funnits på plats tillsammans med andra representanter för exempelvis olika handikapporganisationer.

9 Sida 9 Projekt som byråerna har drivit I syfte att stärka sina verksamheter och utveckla arbetet mot diskriminering och för mänskliga rättigheter driver flera byråer olika projekt. Projekten genomförs med hjälp av allt ifrån volontärer till externa projektmedel. Under 2013 har ett flertal projekt i olika stor omfattning drivits av flera olika byråer. Nedan följer några exempel på projekt som drivits under året: Byrån mot diskriminering i Östergötland drev under 2013 projektet Vi avgör framtiden. Det är ett projekt som ska öka deltagande av kvinnor med utländsk bakgrund i föreningar i Norrköping. Föreningarna ska arbeta för mänskliga rättigheter och mot diskriminering. Syftet med projektet är att få utlandsfödda kvinnor och kvinnor med utlandsfödda föräldrar att ta del av makt och inflytande i föreningslivet för att där själva driva frågor om mänskliga rättigheter och diskriminering. Kvinnorna får ta del utav olika utbildningar under projektet. Dessa kommer bland annat att gå ut på att öka deras medvetenhet kring hur föreningarnas styrelser ser ut, föreningarnas ekonomi samt hur man arbetar inom de olika posterna i föreningar. Deltagarna i projektet kommer att ha mentorer under hela projekttiden. Malmö mot diskriminering startade, genom finansiering från Malmö stad, upp ett särskilt projekt kring diskriminering på bostadsmarknaden som kommer fortlöpa under Projektet drivs tillsammans med Hyresgästföreningen. Detta projekt är utarbetat med utgångspunkt i att diskriminering på bostadsmarknaden är ett problem i Malmö. Projektets ambitioner är att minska glappet mellan det rättsliga arbetet och den verklighet som framträder i statistiken. För att göra detta är avsikten att fullt ut utnyttja juridikens möjligheter att såväl synliggöra som konkret bearbeta den diskriminering som sker på bostadsmarknaden i Malmö, genom att ta med juridiken ut till denna marknad. Projektet är uppbyggt kring tre delar; fältkontor, så kallade praktiktest och framtagande av ett informationsmaterial om bostadsdiskriminering. Projektet har haft flera olika resultat. Dels har projektet ökat MmD:s synlighet i Malmö och dels har projektet resulterat i att ett 30-tal ärenden rörande diskriminering på bostadsområden inkommit till MmD under Projektet har också resulterat i att ett informationsmaterial för fastighetsägarna i Malmö att tas fram utifrån byråns erfarenheter av arbetet med bostadsdiskriminering. Materialet är efterfrågat och kommer att presenteras under flera seminarier under våren Diskrimineringsbyrån i Uppsala drev under 2013 (fortsätter under 2014) AGERA utan att diskriminera 2. Projektet finansieras av EUkommissionen med stöd av Uppsala kommun och syftar till att utveckla och stärka lokalt antidiskrimineringsarbete genom fyra delar: 1. Stärka ärendehandläggningen på de lokala antidiskrimineringsbyråerna genom framtagandet av riktlinjer för ärendehandläggning och en ärendedatabas för ärendehantering och statistikframställning samt kompetensutveckling för handläggare. 2. Utveckla en talerättsorganisation med en talerättsfond som gör det möjligt för intresseorganisationer i högre grad driva ärenden i domstol. 3. Utreda möjlig form och funktion för en nationell struktur för samarbete mellan de lokala antidiskrimineringsbyråerna. 4. Testa en modell för ökad egenmakt genom samverkan mellan förening, lokal antidiskrimineringsbyrå och lokal myndighet. Resultat av projektet kommer att presenteras under första halvan av 2014.

10 Sida 10 Milstolpar Flera ärenden i domstol Flera av byråerna har under 2013 stämt i sina första ärenden i domstol. Det betyder att byråerna har tagit ytterligare ett steg framåt i arbetet med att påtala och bekämpa diskriminering i vårt samhälle. Det är viktigt för implementeringen av diskrimineringslagen att densamma prövas och utvärderas genom den faktiska juridiska processen. Byråerna hoppas också på att den uppmärksamhet som vi får genom detta arbete ytterligare kommer att stärka vår position som en viktig aktör i antidiskrimineringsarbetet. Kontaktuppgifter Vill du veta mer om vad Sveriges Antidiskrimineringsbyråer gör eller komma i kontakt med någon av de lokala byråerna? Gå in på Du kan också följa Sveriges Antidiskrimineringsbyråers arbete på Facebook. Har du frågor om samarbetet Sveriges Antidiskrimineringsbyråer? Kontakta: Filippa Swanstein på Malmö mot diskriminering telefon eller genom att mejla Årsrapporten är sammanställd av Linda Thomsen på Diskrimineringsbyrån Humanitas.

Årsrapport 2008 Luleå Umeå Östersund Sundsvall Uppsala Stockholm Eskilstuna Örebro Karlstad Norrköping Växjö Trollhättan Visby Kalmar Karlskrona

Årsrapport 2008 Luleå Umeå Östersund Sundsvall Uppsala Stockholm Eskilstuna Örebro Karlstad Norrköping Växjö Trollhättan Visby Kalmar Karlskrona Årsrapport 2008 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är en frivillig sammanslutning, ett samarbetsforum, mellan landets antidiskrimineringsbyråer. Syftet är att sinsemellan kunna föra en dialog, utbyta erfarenheter

Läs mer

Årsrapport 2012. Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2012: Sundsvall Röda Korsets byrå mot diskriminering i Västernorrland

Årsrapport 2012. Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2012: Sundsvall Röda Korsets byrå mot diskriminering i Västernorrland Årsrapport 2012 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är ett nätverk och samarbetsforum mellan ideella antidiskrimineringsbyråer. Samarbetsforumets syfte är att föra en dialog, utbyta erfarenheter och kompetens

Läs mer

Årsrapport 2009. Helsingborg - Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg MRO Diskanti

Årsrapport 2009. Helsingborg - Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg MRO Diskanti Årsrapport 2009 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är en frivillig sammanslutning, ett samarbetsforum, mellan landets antidiskrimineringsbyråer. Syftet är att sinsemellan kunna föra en dialog, utbyta erfarenheter

Läs mer

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker. Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÖREBRO RÄTTIGHETSCENTER 2013

VERKSAMHETSPLAN ÖREBRO RÄTTIGHETSCENTER 2013 VERKSAMHETSPLAN ÖREBRO RÄTTIGHETSCENTER 2013 SIDA 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 Vision 2 Huvudsakliga mål 3 Prioriterade områden 3 ORGANISATION 4 Ideella insatser 4 Personal 5 Ekonomisk förvaltning

Läs mer

Verksamhetsplan för 2015

Verksamhetsplan för 2015 Verksamhetsplan för 2015 Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti i Helsingborg har etablerat sig som en trovärdig aktör dit individer såväl som organisationer, företag,

Läs mer

Diskriminering på bostadsmarknaden. Slutrapport år 2 Malmö mot Diskriminering 2014/2015

Diskriminering på bostadsmarknaden. Slutrapport år 2 Malmö mot Diskriminering 2014/2015 Diskriminering på bostadsmarknaden Slutrapport år 2 Malmö mot Diskriminering 2014/2015 1 Slutrapport för Malmö mot Diskriminerings projekt: Diskriminering på bostadsmarknaden Projektår 2, 2014/2015 Malmö

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Föreningens ändamål Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering har som mål att verka för de mänskliga rättigheterna samt ett samhälle präglat av mångfald och respekt för människors

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Förslag till Verksamhetsplan 2014 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund s. 3 1.1 Organisation, se bilaga 1

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan. Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Ett häfte om bostadsdiskriminering. Kunskaper samlade från Malmö mot Diskriminerings projekt Diskriminering på bostadsmarknaden

Ett häfte om bostadsdiskriminering. Kunskaper samlade från Malmö mot Diskriminerings projekt Diskriminering på bostadsmarknaden Ett häfte om bostadsdiskriminering Kunskaper samlade från Malmö mot Diskriminerings projekt Diskriminering på bostadsmarknaden 1 Samlade kunskaper från projektet Diskriminering på bostadsmarknaden Malmö

Läs mer

Öppen bostadsmarknad

Öppen bostadsmarknad Öppen bostadsmarknad Information till fastighetsägare för att minska risken att diskriminera i samband med uthyrning Sammanställt av Fastighetsägarna Varför belysa ämnet diskriminering? ALLT OFTARE HÖR

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

2014 Likabehandlingsplan

2014 Likabehandlingsplan 2014 Likabehandlingsplan Innehåll 1. Inledning...2 2. Vision...2 3. Lag och begrepp...2 3.1 Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5...2 3.2 Centrala begrepp...2 3.2.1 Direkt och indirekt diskriminering...2 3.2.2

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Policy På Viskastrandsgymnasiet tolereras inga former av diskriminering, övergrepp, mobbning eller kränkningar. Alla elever och all personal ska

Läs mer

Ärendesammanfattningar 2009. Sammanfattande texter av Örebro Rättighetscenters ärenden mellan 090501-090931

Ärendesammanfattningar 2009. Sammanfattande texter av Örebro Rättighetscenters ärenden mellan 090501-090931 Ärendesammanfattningar 2009 Sammanfattande texter av Örebro Rättighetscenters ärenden mellan 090501-090931 Örebro Rättighetscenter är en ideell antidiskrimineringsbyrå som arbetar mot diskriminering och

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014 1 Innehållsförteckning 1. Diskrimineringsbyrån Humanitas 3 1.1 Värdegrund och ändamål 3 2. Organisation 3 2.1 Anställda 4 2.2 Styrelse 4 2.3 Medlemmar 4 3. Verksamhet 4 3.1 Juridisk

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

2015-02-16 Verksamhetsplan 2015 1

2015-02-16 Verksamhetsplan 2015 1 Verksamhetsplan 2015 1 Innehåll 1. OM OSS... 3 1.1 Vision... 3 1.2 Mål... 3 1.2.1 Ökad juridisk hjälp och kunskap... 3 1.2.2 Bredda verksamheten... 3 1.2.3 Ökade personella resurser... 3 2. ORGANISATION...

Läs mer

Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Policy

Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Policy Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Policy Gäller från och med 23 april 2014 och tills vidare 2 (10) Innehållsförteckning Inledning... 3 Definitioner... 3 Diskriminering...

Läs mer

Nyhetsblad 4 november, 2014

Nyhetsblad 4 november, 2014 Malmö mot Diskriminering Malmö mot Diskriminering är en ideell förening som arbetar för allas lika värdighet och rätt och mot diskriminering. Vi erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning i diskriminerings-ärenden.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 1 januari 30 april 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 ORGANISATION 4 Förtroendevalda 4 Medlemmar 4 Personal 4 Praktikanter 4 VERKSAMHET 5 Samarbeten 5 Kompetensutveckling 6 Ansökningar

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Ärende 2014:2 Stockholm den 16 september 2014 Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Bakgrund En före detta kursdeltagare vid Vara folkhögskola har anmält till FSR att han anser att

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning

Läs mer

Ett starkare skydd mot diskriminering

Ett starkare skydd mot diskriminering Ett starkare skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Det här är DO Statlig myndighet Nationell MR-Institution Arbetar mot

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola Tunabergsskolan Ansvarig för planen Rektor: Lena Engebrand Nikou Planens giltighetstid: Augusti 2014 januari 2016

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Mål och vision På Beda Hallbergs gymnasium får man vara sig själv. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

2014-04-25 Ärende 900-2013/14

2014-04-25 Ärende 900-2013/14 2014-04-25 Ärende 900-2013/14 Inledning... 3 Samverkan... 3 Avgränsning... 4 Disposition... 4 Arbetsförhållanden... 5 Förvärvsarbete och föräldraskap... 7 Trakasserier... 8 Intern rörlighet... 10 Rekrytering...

Läs mer

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Verksamhetsplan 2015 Om verksamhetsplanen På de kommande sidorna kommer vi att presentera hur vi år 2015 vill utveckla Göteborgs Rättighetscenter mot diskriminering

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3 Målsättning 4 Vad innehåller lagen? 4 Förbud mot annan kränkande behandling

Läs mer

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan Stockholm 2013 04 23 Kongliga Bergssektionens jämställdhetsplan 2013/2014 Bakgrund: På Bergssektionen finns idag (VT 2011) 205 betalande sektionsmedlemmar varav 59 är kvinnor. På Bergssektionen finns idag

Läs mer

Kan man säga nej till uthyrningar?

Kan man säga nej till uthyrningar? Kan man säga nej till uthyrningar? Vi har fått frågor om vad som gäller för offentligt finansierade institutioner i samband med uthyrning av lokaler till externpart. Riksutställningar har här gjort en

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

2014-09-18. Upprättande och utvärdering likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

2014-09-18. Upprättande och utvärdering likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling TINGVALLAGYMNASIET Solveig Dille Rektor 054 540 1709 Solveig.dille@karlstad.se 2014-09-18 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Grundläggande vuxenutbildning, Utbildning i svenska för invandrare

Läs mer

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15.

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Brogårdsgymnasiet Datum 2014-12-18 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Likabehandlingsplanen beskriver hur Brogårdsgymnasiet säkerställer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 Utifrån Diskrimineringslagen 2008:567 samt Skollagen 2010:800 6 kap. 1. Vision På Kungsholmens gymnasium ska alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 1 1. Skolans vision för likabehandlingsarbete 2. Inledning 2.1 Presentation av verksamheten Trollets fsk har 21 st barn.

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Förbud mot diskriminering vid uthyrning av bostäder och lokaler

Förbud mot diskriminering vid uthyrning av bostäder och lokaler Förbud mot diskriminering vid uthyrning av bostäder och lokaler Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009. Lagen har ersatt jämställdhetslagen och sex andra civilrättsliga

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Projektträdet. En effektiv processutbildning om mångfald och diskriminering

Projektträdet. En effektiv processutbildning om mångfald och diskriminering Projektträdet En effektiv processutbildning om mångfald och diskriminering Projektträdet genomförs under en hel dag, som en utbildning och workshop för att upptäcka, diskutera och förebygga diskriminering

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller läsåret 13/14 Förskoleklass Grundskola 1-9 Innehållsförteckning sid 2 Inledning och syfte sid 3 Definiering av begrepp sid 4-5 Främjande arbete

Läs mer

Handledning Chefer och företrädare för lika villkor

Handledning Chefer och företrädare för lika villkor Personalenheten Samordnarna för lika villkor Agnes Lundgren Jeanette Lövqvist Handledning 2014-08-19 Sid 1 (10) Handledning Chefer och företrädare för lika villkor vid institutioner och enheter Fastställd

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Org.nr Lindesbergs Kommun Dalkarlshyttan 0581-810 00 vxl masugnen@lindesberg.se 212000-2015 711 31 Lindesberg

Läs mer