Ingå kommuns kollektivtrafikprogram. Inkoon kunnan joukkoliikenneohjelma KF/KV Kollektivtrafikprogram joukkoliikenneohjelma
|
|
- Axel Bergman
- för 3 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ingå kommuns kollektivtrafikprogram Inkoon kunnan KF/KV
2 Innehåll 1. UTGÅNGSLÄGE 1.1 Nuläget 1.2 Ändringar i verksamhetsmiljön 1.3 Målen i kommunstrategin och förankrande av den 1.4 Planeringen av markanvändningen och dess anknytning till ordnandet av kollektivtrafiken 2. UTVECKLINGSBEHOV 2.1 Fastställande av servicenivå 2.2 Betalnings-, biljett- och informationssystem 2.3 Resekedjor och optimering av restider 2.4 Ökande av andelen cykling och gående som en del av resekedjan 2.5 Övriga trafikmedel 2.6 Regionalt samarbete 3. SERVICENIVÅMÅLEN I ETAPPER A. Smidiga pendlings- och studeranderesor Varje timme till Helsingfors! B. Interna transporter, kollektivtrafik för alla C. Resor under veckoslut och sommar som betjänar besökare D. Kännspakt visuellt intryck stöder marknadsföringen och informationen. 4. ÅTGÄRDSPROGRAM Kuvat: Kristoffer Nöjd, Jaakko Kajaste, Benjamin Lundin, Laura Taskinen ja Tiina Tervo2
3 1. Utgångsläge 3
4 1.1 Nuläge Ordnandet av kollektivtrafik: ansvarsfördelning, aktörer och lagstiftning Kollektivtrafiken i Ingå består av bussturer på marknadsvillkor samt av tilläggsturer vilka konkurrensutsatts av kommunen och NTM-centralen och vilka beviljats statligt stöd. Därtill erbjuder VR bussförbindelser som ersätter tågtrafiken. Ordnandet av kollektivtrafiken styrs av transportservicelagen (320/2017) och EU:s serviceavtalsförordning (1370/2007). Den behöriga myndigheten i Ingå är Nylands NTM-central. Servicenivåmålen fastställs i samarbete med kommunen och NTM-centralen. Västra Nylands persontrafikarbetsgrupp fungerar regionalt för att främja trafiken och särskilt kollektivtrafiken. I gruppen ingår utöver Ingå också Hangö, Högfors, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis samt HRT, Nylands förbund och Nylands NTM-central. De västnyländska kommunerna har också en gemensam logistiker. Servicenivåmålen för åren har fastställts i Västra Nylands kollektivtrafikutredning, NTM:s publikation Rapporter 84/2016. Vid upphandling av trafikförbindelser prioriterar NTM-centralen tryggandet av förbindelserna för pendlare och studerande på vardagarna. Servicenivådefinitionen håller på att uppdateras och den färdigställs före utgången av år I Ingå kommun är det en kollektivtrafikarbetsgrupp som är underställd kommunstyrelsen som svarar för utvecklandet av kollektivtrafiken. Det är tekniska nämnden som svarar för administrationen. 4
5 1.1 Nuläge Tabell 1: Kvantitativa servicenivåfaktorer för vintertrafiken. De kriterier som fastställer servicenivåklassen visas i fet stil på mörkare botten. Övriga kriterier är rekommendationer (källa: Trafikverkets anvisningar 31/2015). 5
6 1.1 Nuläge Kollektivtrafikens servicenivå i Ingå Servicenivån på kollektivtrafiken från Ingå till Helsingfors möjliggör bra förbindelser under vardagar. I riktningen mot Raseborg erbjuder servicenivån på sträckan Ingå-Karis-Ekenäs regelbundna vardagsförbindelser. Förbindelserna mellan Ingå och Lojo är främst skolskjutsar. Under vårterminen 2020 är antalet bussturer från Ingå mot Kyrkslätt och/eller vidare till Helsingfors vardagar 18/20 turer och på veckoslut 6 /7 turer, mot Karis vardagar 10/11 turer samt på veckoslut 1 tur, mot Lojo/Virkby vardagar 4 turer (se bilaga 1). Under skolornas lovtider är turutbudet mindre. Den av Ingå kommun upphandlade kompletterande trafiken konkurrensutsätts separat för sommarperioden med andra målsättningar än för vintertrafiken. Kommuninvånarna kan också använda sig av anropstaxin, se Servicen är tillgänglig endast dagtid. Ungefär hälften av Ingås invånare bor på glesbygdsområde där kollektivtrafiktjänster begränsas till några persontransporter som är öppna för alla Statlig finansiering för kollektivtrafik Den trafik som överskrider kommungränserna är främst trafik på marknadsvillkor. Kommunerna eller staten kan inte stöda trafik på marknadsvillkor. Om trafiken på marknadsvillkor inte erbjuder tillräckligt bra förbindelser, kan utbudet kompletteras med upphandlad trafik. Den upphandlade trafiken konkurrensutsätts av NTM-centralen. För upphandlad trafik kan man få statsbidrag för högst 50 % av nettokostnaderna. Bidragsbeloppet beror på i vilken omfattning man anser att den upphandlade trafiken förbättrar pendlings- och studeranderesorna. Statsbidrag kan också beviljas för kollektivtrafikens utvecklings- och planeringsprojekt. Kommunen stöder ingåbornas HRT-biljetter genom att ingåborna kan köpa biljetter för samma pris som de som bor inom HRT-området. Det är också möjligt att få statsbidrag för det här stödet. Kommunerna kan fr.o.m inte längre stöda trafik på marknadsvillkor. 6
7 1.1 Nuläge Kollektivtrafikens användargrupper och reseriktningar Kollektivtrafikens största användargrupper är kommuninvånare som arbetar utanför kommunen samt andra stadiets studeranden. Enligt Statistikcentralen pendlade 65 % (1566 personer) av de sysselsatta personerna i Ingå (totalt 2412 personer) år 2018 till andra orter. Av resorna riktade sig 72 % österut till Kyrkslätt och vidare mot huvudstadsregionen, 14 % till Raseborg och Hangö, 7 % till Lojo och 7 % till andra kommuner. I Ingå bor sammanlagt 116 gymnasiestuderanden. Av dem går 18 i Helsingfors, 32 i Esbo, 41 i Lojo, 14 i Kyrkslätt, 3 i Ekenäs och 8 i Karis. De populäraste skolorna är Virkby gymnasium (29) och Mattlidens gymnasium (20). 129 unga deltar i yrkesutbildning och studieplatserna bland dem fördelas bredare. De populäraste utbildningsorterna är Raseborg 36 st., Helsingfors 29 st., Lojo 22 st., Esbo 12 st. och Kyrkslätt 6 st. Det finns inga statistikuppgifter om antalet sporadiska användare av kollektivtrafik. Andelen sporadiska användare kan utökas bland annat genom att förbättra kollektivtrafikens användarvänlighet Persontransporter Persontransporterna inom bildningen och grundtryggheten har konkurrensutsatts våren 2017 och avtalet upphör Transporthelheten omfattar skolskjutsarna, de äldres skjutsar till dagverksamheten, måltidstjänsternas transporter samt hälsovårdens material- och läkemedelstransporter. Öppnandet av skolskjutsarna för allmänheten fortsätter för den del som det med beaktande av tidtabellerna och kapaciteten är möjligt. 7
8 1.1 Nuläge Tabeller 2-3: Riktningen för skolresorna för andra stadiets studeranden Gymnasier - Lukiot Yrkeskolor lukiot Länteen Pohj Itä Ammatilliset oppilaitokset Länteen Pohj Itä 8
9 1.1 Nuläge Tabell Taulukko 4: Riktningen för arbetspendlandet 9
10 1.2 Verksamhetsmiljön i ändring Ändringar i utbudet av och efterfrågan på Ingås kollektivtrafik Tågtrafiken upphörde år VR införde busstrafik som ersatte tågtrafiken mellan Karis och Kyrkslätt. Det går dagligen tre turer i båda riktningarna. Användarmängderna inom den av kommunen konkurrensutsatta kompletterade trafiken har ökat stadigt under hösten Megatrender som påverkar efterfrågan på kollektivtrafik Klimatförändringen och den ökande vetskapen om målen för hållbar utveckling styr kommuninvånarnas val. I allmänhet leder koncentrerandet av bosättningen till tätorter och de mobilitetstjänster som tätorterna erbjuder till att behovet av körkort minskar, och då överväger särskilt de yngre generationerna om det lönar sig att skaffa körkort eller om det skjuts upp till senare (källa: Traficom). Internationella klimatavtal, områdesanvändningsmål samt målsättningen att öka andelen som tar sig fram till fots, med cykel och med kollektivtrafik ställer upp nationella ramvillkor och mål för planerandet av trafiken och dessa kan genom det regionala trafiksystemarbetet också påverka servicenivåmålen på kommunnivå. Bra kollektivtrafikförbindelser är en viktig måttstock för en kommuns livskraft. Utvecklandet av kollektivtrafiktjänsterna förbättrar kommunens image. Fungerande kollektivtrafikförbindelser ökar sysselsättningen och arbetskraftens rörlighet samt förbättrar tjänsternas attraktionskraft (källa: NTM). 10
11 1.2 Verksamhetsmiljön i ändring Ökandet av cyklingens popularitet och elektrifieringen av mobiliteten Enligt den av Traficom genomförda riksomfattande enkäten (2019) ansåg de flesta att kollektivtrafiken samt cyklingens rutter och förhållanden är det som borde utvecklas bland den egna bostadsortens rörelsemöjligheter och -tjänster. På samhällelig nivå har man börjat främja cyklingen med den utvecklingsprojektfinansiering för lednätverket som anvisats till cyklingens infrastruktur samt genom att stöda cyklingsförmåner som anställningsförmån, eftersom cyklingens popularitet har sjunkit vid en långsiktig granskning. Elektrifieringen av cyklingen och övrig mobilitet är de mest potentiella formerna av mobilitet och samtidigt ökar riskerna i trafikmiljön på grund av att man rör sig snabbare Spårtrafikens utvecklingsutsikter Ökandet av persontrafikens turer och öppnandet av stationer längs Kustbanan förutsätter betydande förbättringsåtgärder på hela banavsnittet (Helsingfors- Åbo/Hangö). Kommunen strävar efter återinföra trafiken till Ingå stationen bl.a. genom kustbanekommunernas gemensamma påverkningsorgan (s.k. kustbanegruppen). Med den nuvarande materielen och tidtabellsstrukturen kan tåg inte trafikera till Ingå station så att det på bästa möjliga sätt skulle betjäna pendlingstrafikens behov. 11
12 1.3 Målen i kommunstrategin och Förankrande av den Målsättning: Välmående kommuninvånare Smidiga trafikförbindelser är en förutsättning för en god vardag för kommuninvånarna. Pendlingstrafiken är smidig och trygg Målsättning: Näringsliv i utveckling Trafikförbindelserna påverkar kommunens attraktionskraft och placeringen av industri, handel och service samt deras tillgänglighet Målsättning: Bra livsmiljö Ingå har som HINKU-kommun målet att minska utsläppen med 80 % från nivån år 2007 fram till år Minskandet av privatbilismen är ett betydande sätt för att uppnå utsläppsmålen. Användningen av kollektivtrafik minskar trafikens energiförbrukning, farliga utsläpp och buller. 12
13 1.4 Planeringen av markanvändningen och dess betydelse för ordnandet av kollektivtrafik Effektiverandet av markanvändningen vid bra trafikförbindelser stöder utvecklandet av kollektivtrafiken Byggandet borde styras till att ske vid goda trafikförbindelser. Placerandet av anslutningsparkeringsplatser vid trafikens knutpunkter Det mark- och bostadspolitiska programmet styr markanvändningen på lång sikt Kommunen kan stöda kollektivtrafikens förutsättningar genom att skaffa mark vid bra trafikförbindelser. I markanvändningsersättningarna som man kommer överens om i markanvändningsavtalen kan man beakta investeringsbehoven för att förbättra gång- och cykeltrafikens nätverk Generalplanläggningen styr samhällsstrukturens täthet och utvecklingsriktningarna för boende och arbetsplatser Förslaget till generalplanen för fastlandsområdet är framlagt 2-3/ Planläggningsprogrammet fastställer konkreta projekt för att öka antalet invånare och arbetsplatser Kommuncentrum kan med hjälp av planläggningsprojekt utvecklas och göras tätare så att det lämpar sig bättre för kollektivtrafik. Projekten kan omfatta markområden som antingen ägs av kommunen eller av privata markägare. 13
14 2. Utvecklingsbehov 14
15 2.1 Fastställande av servicenivå Utgångspunkter för fastställande av en tillräcklig servicenivå Kollektivtrafiktjänsternas omfattning och kvalitet ska optimeras enligt kommuninvånarnas behov. Man fäster också uppmärksamhet vid att kollektivtrafiken är tillgänglig från byarna och glesbygdsområdena. Hela tjänstekedjan ska vara tillförlitlig: operatör, materiel och punktliga tidtabeller. Långsiktiga rutt- och turlösningar. 15
16 2.2 Betlanings-, biljett- och informationssystem Biljettsystem och produkter Lättanvända tjänster ökar den regelbundna användningen och lockar sporadiska användare. Möjligheten att förena kommunens övriga tjänster till biljettsystemet Utvecklandet av informationssystemen Det är viktigt att regionalt utveckla centraliserade informationssystem. Matkahuoltos utvecklingsobjekt Exempelvis utvecklingen av KYYTI-tjänsten. 16
17 2.3 Resekedjor och optimering av resetider Verktyg för planerande av pendlings-, och studeranderesor samt resor för att uträtta ärenden / reseplanerare Förenande av Matkahuoltos, VR:s och HRT:s tidtabells- och ruttuppgifter till en elektronisk plattform. Användningen av HRT-biljetterna är populärt bland ingåborna Anslutningstrafiktjänster och infrastruktur Utvecklande av busstations(resecentrums)tjänsterna i samarbete med lokala företagare. Utvecklandet av anslutningsparkering för bilar och cyklar. Anslutningsparkeringarna placeras så, att de också betjänar dem som anländer från glesbygdsområdet så bra som möjligt 17
18 2.4 Ökande av andelen cykling och gående som en del av resekedjan Infrastruktur som betjänar fotgängare och cyklister Plan för åtgärder för att förbättra kommunens nätverk för gång- och cykeltrafik, slutförande. Förbindelserna till busshållplatserna och cykelparkeringarna ska förbättras. Busshållplatsernas och cykeltakens infrastruktur ska utvecklas Cykeluthyrning Kontakt med eventuella aktörer. Elassisterade cyklar betjänar på längre distanser. 18
19 2.5 Övriga trafikmedel Anropstaxi Användbarheten utvecklas genom att standardisera rutter. Betjänar glesbygdsområdet Tillsammans i bilen Samåkningsapp testas under år
20 2.6 Regionalt samarbete Kustbanans utvecklingsmål Kustbanekommunernas (Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Raseborg, Hangö) gemensamma intressebevakningsarbete inleddes hösten Det gemensamma ställningstagandet för Kustbanan färdigställs våren Utvecklandet av kvälls- och veckoslutstrafiken regionalt I synnerhet gällande riktning med stamväg 51 / kustbanan. 20
21 3. Servicenivåmål i etapper 21
22 A. Smidiga pendlings- och studieresor, skede I vision: Varje timme till Helsingfors! A.1 Anslutningstrafik till HRT-området (Kyrkslätt / Mattby) Turintervallet under rusningstider (kl. 7-9, 15-17) högst ½ h, övriga tider 1 h. Ingen trafik under vardagsnätterna. Man strävar efter att ersätta de direkta turerna som avslutats från början av år 2020 med anslutningsförbindelser till Mattby och till Stensvik (efter 2023). A.2 Förbindelser till Raseborg och Lojo, morgnar och eftermiddagar Betjänar i första hand studeranden på andra stadiet. A.3 Resor till andra stadiets skolor med högst en timmes väntetid Man strävar efter att anpassa förbindelserna enligt skoltiderna. Matartrafik till Mattby metrostation som betjänar andra stadiets studeranden. A.4 Digital biljett- och ruttplaneringstjänst tas i bruk I första hand en skräddarsydd lösning för Ingå som också kan utnyttjas i kommunens övriga tjänster. Möjligheterna till regionalt samarbete utreds. 22
23 A. Smidiga pendlings- och studieresor, skede I vision: Varje timme till Helsingfors! A.5 Utvecklandet av hållplatsinfrastrukturen och nätverket för gång- och cykeltrafik De primära utvecklingsobjekten är Täktervägens korsning, Bollstavägens hållplatser och hållplatsen vid stamväg 51 i Degerby. Gång- och cykelförbindelserna till hållplatserna granskas. A.6 Anslutningsparkering för bilar och cyklar Anslutningsparkering vid Bollstavägens korsning, beaktas i den pågående detaljplanändringen. Degerbys anslutningsparkering, planeras i samband med gatuplanen Anslutningsparkeringen vid resecentret (centrum) och övriga resecentertjänster; utvecklas som en del av utvecklandet av gästhamnsverksamheten tillsammans med företagarna i området. A.7 Cykeluthyrning som en del av resekedjan Ansluts i centrum till resecentrets och gästhamnens tjänster. Övriga platser är Barösund, Fagervik och Kopparnäs (sommartid). Samarbetsmöjligheter med ingåföretag. A.8 Eget brand för Ingås kollektivtrafik Uppgörs samtidigt som Ingås nya visuella uttryck för marknadsföringen. A.9 Information Informationen i sociala medier utvecklas. Informationen är regelbunden, konsekvent och långsiktig. 23
24 A. Smidiga pendlings- och studeranderesor, skede II A10 Anslutningstrafik till Stensviks metro Förutsätter samarbete med HRT och NTM. A.11 Tågtrafiken till Ingå station kompletterar på lång sikt kollektivtrafikutbudet I markanvändningsbeslut så som planläggningen förbereder man sig på att trafikeringen inleds. A.12 Anslutningstrafiken på rutten centrum-stamväg 51-Ingå station-joddböle Utvecklandet av arbetsplatsområdet i Joddböle skapar behov av matartrafik samt anslutningsparkering för bilar och cyklar. Förbindelserna utvecklas också genom att bygga en gång- och cykelled mellan centrum och Hamnvägen. 24
25 B. Interna transporter, kollektivtrafik för alla SKEDE I B.1 Öppnandet av interna transporter och kommunikation fortsätter aktivt. B.2 Marknadsföring till olika användargrupper utvecklas. Seniorer, i synnerhet. Samarbete mellan kommunens olika sektorer. 3.B. Användbarheten utvecklas genom att standardisera rutter Tidtabellsinformationen utvecklas till att vara både tryckt och digital. SKEDE II B.4 Interna transporterna är öppen kollektivtrafik för alla. Lösningarna beror på utvecklingen av tjänsterna på marknadsvillkor. Samarbetet inom utvecklandet av trafiken på marknadsvillkor och den kompletterande upphandlade trafiken samt informationstjänsterna och biljettprodukterna är utmanande. 25
26 C. Resor under veckoslut och sommar som betjänar besökare SKEDE I C.1 Kommuncentrum och skärgården kan nås sommartid och under veckoslut med kollektivtrafik Taxibåtar till Barösund, Jakobshamn och Kopparnäs. I samarbete med företagare. C.2 Kvälls- och veckoslutsturer från Kyrkslätt och Mattby + Karis och Lojo Kvällstur tillbaka till Kyrkslätt och Mattby Trafik mot Raseborg och Lojo under sommartid utvecklas så att det stöder kommunens livskraft. C.3 Uthyrning av cyklar eller elcyklar Uthyrningsställen i centrum, Kopparnäs och Fagervik. SKEDE II C.4 Tågtrafik till Ingå station + anslutning (med olika trafikmedel) Elassisterade cyklar och matartrafik från centrum. 26
27 D. Kännspakt visuellt intryck stöder marknadsföring och information D.1 Identifierbart brand Det visuella uttrycket för Ingå kommuns kommunikation förnyas Kollektivtrafikens utformning och färgsättning följer ett valt uttryck. D.2 Nyhetsbrev Ingår i den regelbundna synligheten. D.2 Bloggar Möjlighet att synliggöra positiva användarerfarenheter genom bloggar. 27
28 4. Åtgärdsprogram, skede I 1. FÖRBÄTTRANDE AV SERVICENIVÅN Varje timme till Helsingfors ; trafiken på marknadsvillkor kompletteras vid behov med upphandlad trafik Förhandlingar med HRT: ersätta de avslutade direkta turerna med anslutningsförbindelse till Mattby; beakta andra stadiets skoltider Högst en timmes väntetider; kontrollera turintervallet för skol- och studeranderesorna västerut Utvecklandet och införandet av biljett- och tidtabellsappen Tillsammans med Lojo och Raseborg granskas hur kollektivtrafiken mellan Ingå-Lojo-Ingå och Ingå-Karis-Ingå kan utvecklas MARKNADSFÖRING Kollektivtrafiken ska få ett eget visuellt uttryck som iakttar riktlinjer i kommunens nya marknadsföringsuttryck INFRASTRUKTURBYGGANDE Genomförande av anslutningsparkeringsplatser och skyltning: centrum + Bollstavägen korsning + Degerby Planering av hållplatsinfrastrukturen och förbättrande av den stegvis + kommunikation gällande förbättringsåtgärder 2020-> 28
29 4. Åtgärdsprogram, skede II 1. FÖRBÄTTRANDE AV SERVICENIVÅN: SPÅRTRAFIK Anslutning till metrotrafiken 2023 Tågtrafik till Ingå station kompletterar tjänsterna 2023 Joddböles arbetsplatsområdes behov beaktas i marknadsföringen MARKNADSFÖRING Samarbete med stora arbetsgivare (arbetsplatsbiljetter mm.) INFRASTRUKTURBYGGANDE Utvecklande av Täktervägens korsning för anslutningsparkering 2023 Förbättrande av anslutningsinfrastrukturen (parkering mm.) vid Ingå station TÅGTRAFIK Kommunen arbetar aktivt för att få tillbaka tågtrafiken till Ingå 2020-> met uppdateras minst vartannat år. 29
AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN
2014 AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN 2014 2019 Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2014 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council // Helsinki-Uusimaa
Läs merUtredning av kollektivtrafiken och fastställande. Samråd med invånare
Utredning av kollektivtrafiken och fastställande av servicenivån i Västra Nyland 2017 2020 Samråd med invånare Innehåll Fastställande av kollektivtrafikens servicenivå... 2 Bakgrund och mål... 2 Kollektivtrafiksystemets
Läs merAVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019
2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council
Läs merIngå kommuns kollektivtrafikstrategi
Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi 28.9.2016 2 (17) 28.9.2016 Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi INNEHÅLL 1 INGÅ KOMMUNS STRATEGIER OCH REGIONALT UTVECKLINGSARBETE... 3 1.1 KOLLEKTIVTRAFIKEN STYRS
Läs merHELSINGFORS- REGIONEN 2050
HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.
Läs merIngås markanvändningsstrategi Utkast
Ingås markanvändningsstrategi 2035 Utkast 16.2.2011 Innehållsförteckning 1 Markanvändningsstrategins roll i kommunens strategiarbete... 4 2 Markanvändningsstrategin i förhållande till landskapsplan...
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 mars 2012 124/2012 Statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik Utfärdad i Helsingfors den 8 mars 2012 I enlighet med statsrådets
Läs merMAL-planen för VÄSTRA NYLAND
MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform
Läs merIngå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.
Ingå 2020 18.6.2015 Ingås mission Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet. Kommunen ordnar effektiv
Läs merRP 144/2017 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2018.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen och till vissa andra lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merMål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering
Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering 2 Trafiken i en växande stad Helsingfors växer, trafiken ökar Helsingfors och Helsingforsregionen växer kraftigt. Man har uppskattat att folkmängden i
Läs merUtvecklingsplan för anslutningsparkering i Åbo regionen. Sammandrag
Utvecklingsplan för i Åbo regionen Sammandrag Förord Åbo regionens trafiksystemplan innehåller bl.a. följande mål: att andelen för det kollektiva färdsättet ökar och att kollektivtrafik blir smidigare
Läs merAvdelningen för tjänsteproduktion
1(6) Avdelningen för tjänsteproduktion 11.9.2018 LVM/1620/08/2018 Pilotprojektet för att ordna regional tågtrafik och för att utveckla upphandlingen av tågtrafik och tågtrafik som omfattas av allmän trafikplikt
Läs merEsbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1
Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:
Läs merDrömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T
Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T 1 6. 5. 2 0 1 8 Bäst även i vardagen #stadsliv Den populäraste hemstaden Föregångare i klimatarbetet Drömmarnas Borgå Ömsesidig respekt
Läs merBeredningsmaterial till Nylandsplanen 2050: STRUKTURPLAN FÖR NYLAND, UTKAST PLANKARTA OCH BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER. Framlagt
Uudellemaalle pitää olla myös helppo tulla jok Suomea - - ja maailmaltakin. Beredningsmaterial till Nylandsplanen 2050: STRUKTURPLAN FÖR NYLAND, UTKAST PLANKARTA OCH BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER Framlagt
Läs merHRT rör oss alla. Helsingin seudun liikenne -kuntayhtymä
HRT rör oss alla Helsingin seudun liikenne -kuntayhtymä HRT rör oss alla HRT erbjuder mångsidiga möjligheter att åka kollektivt och skapar förutsättningar för en livskraftig och trivsam Helsingforsregion.
Läs merNylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen
Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen 9.4.2014 Oskari Orenius\Per-Stefan Nyholm Nylands förbund En lagstadgad samkommun som enligt statsrådets beslut har 26 medlemskommuner
Läs merKonjukturbarometer för Västra Nyland 2014
Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,
Läs merTrafikutredning för Ingåport
INGÅ KOMMUN Trafikutredning för Ingåport Rapport FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P26600 Rapport 1 (9) Saara Aavajoki Innehållsförteckning 1 Allmänt... 1 2 Planeringsområdet... 1 2.1 Fordonstrafiken i nuläget...
Läs merHelsingforsregionens trafik
Helsingforsregionens trafik Välkommen till invånarkvällen! 2 29.11.2017 HRT:s samarbetsområde 7 kommuner: Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda, Kervo, Kyrkslätt, Sibbo. 1.1.2018 Sjundeå och Tusby Enligt
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 15 april 2013 267/2013 Statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik Utfärdad i Helsingfors den 11 april 2013 I enlighet med statsrådets
Läs merTrafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki
Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas
Läs merKyrkslätts kommuns utlåtande om Samkommunen Helsingforsregionens trafiks preliminära verksamhets- och ekonomiplan 2015-2017
Kommunstyrelsen 30 8.08.04 Kommunstyrelsen 3 5.08.04 Kyrkslätts kommuns utlåtande om Samkommunen Helsingforsregionens trafiks preliminära verksamhets- och ekonomiplan 05-07 Kommunstyrelsen 8.08.04 30 Enligt
Läs merEtapplandskapsplan 2 för Nyland. Planförslag. Landskapsplanen. revidering
Etapplandskapsplan 2 för Nyland Planförslag Landskapsplanen planen revidering Planeringsområdet omfattar 28 kommuner Etapplandskapsplan 2 för Nyland är den första landskapsplanen som omfattar de 28 kommunerna
Läs merUppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik
Uppsala Spårväg för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala växer Uppsala växer och är en av Europas mest expansiva regioner. År 2050 förväntas vi bli 340 000 invånare. Vi ser positivt på denna utveckling.
Läs merSysselsättningsöversikt, februari 2014
UTSIKTER FEBRUARI NTM-CENTRALEN I NYLAND Ytterligare information: Jouni Nupponen 0295 021 117 Tuunia Keränen 0295 020 914 Sysselsättningsöversikt, februari Får publiceras 25.3. kl. 9.00 Ungdomsarbetslösheten
Läs merGör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning
Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har
Läs merHelsingfors stad Stadsplaneringskontoret Snabbspårväg Framtidens kollektivtrafik i Helsingfors www.hel.fi/ksv/sv
Helsingfors stad Stadsplaneringskontoret Snabbspårväg Framtidens kollektivtrafik i Helsingfors www.hel.fi/ksv/sv Helsingfors och hela metropolområdet växer fort. Fram till 2050 uppskattas Helsingfors
Läs merPROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 och 64 )
INGÅ KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR BARÖSUND PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 och 64 ) Planområde Planområdet omfattar Barösunds bycentrum med omnejd på Orslandet. Planområdet är avgränsat med rött.
Läs merInvesteringsprogrammet för gång och cykling 2019
1 (5) 24.6.2019 Investeringsprogrammet för gång och cykling 2019 Transport- och kommunikationsverket Traficom delar ut statsunderstöd till kommunerna för att främja gång och cykling som ett led i kommunikationsministeriets
Läs merDrömmarnas Borgå 2030 och 2050
Drömmarnas Borgå 2030 och 2050 BORGÅ STADS STRATEGI OCH DELGENERALPLAN FÖR DE CENTRALA DELARNA I BORGÅ DELGENERALPLAN FÖR DE CENTRALA DELARNA PROGRAM FÖR BYSTRUKTUREN Stadsfullmäktige 15.12.2004 (trädde
Läs merSamkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141
Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010 Samkommunen 20 Styrelsen 141 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Stf. ekonomidirektör
Läs merTotalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.
Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter
Läs mer- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande!
- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! Pomoväst rf En stark del av det Västnyländska utvecklingsarbetet redan från år 1997! Verksamhetsområde Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt
Läs merVerkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Ekonomi- och förvaltningsdirektör Ilkka Heinänen, tfn 040 533 5330
Samkommunen 3 17.11.2015 3 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2016-2018 1508/02.021.211/2010 Samkommunen Styrelsen 137 27.10.2015 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Ekonomi- och
Läs merMinskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.
Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar
Läs merHRT rör oss alla. Samkommunen Helsingforsregionens trafik
HRT rör oss alla Samkommunen Helsingforsregionens trafik HRT:s målbild 2025 HRT Från strategi till handling Allt flera använder kollektivtrafiken i arbete och under fritiden. Vi erbjuder kunderna tjänster
Läs merRemissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)
2018-03-16 Ert dnr: N2017/07438/FF n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.ff@regeringskansliet.se Handläggare: Lars Sandberg Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik
Läs merSammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall
Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och
Läs merTilläggslista. Kommunfullmäktiges sammanträde den 26 januari 2017
Tilläggslista Kommunfullmäktiges sammanträde den 26 januari 2017 Inkomna frågor Inkommen fråga från Gunnar Brådvik (L) ställd till kultur- och fritidsnämndens ordförande Elin Gustafsson (S) angående biblioteket
Läs merResultaten från invånarenkäten
Resultaten från invånarenkäten Sibbo kommuns parkeringsriktlinjer 1 29.10.2018 Åldersfördelning bland dem som svarade (n = 480) under 18 år 3 Invånarenkät 18-29 år 51 30-39 år 102 Enkäten hörde samman
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland
Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan
Läs merDELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet
DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak
Läs merÄRENDE Bekräftelse av kollektivtrafikens servicenivå för Nylands NTM-centrals område.
BESLUT UUDELY/15468/2016 22.12.2016 ÄRENDE BESLUT Bekräftelse av kollektivtrafikens servicenivå för Nylands NTM-centrals område. Nylands närings-, trafik- och miljöcentral bekräftar för sitt område en
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merMissä ollaan nyt? Hur långt har vi kommit? Where are we now?
Missä ollaan nyt? Hur långt har vi kommit? Where are we now? Minna Ermala 4.10.2012 History will help you understand what you are. To develop yourself or your company, you have to look ahead. You are in
Läs merHangö strategi 2025. Gott liv i staden vid havet
Hangö strategi 2025 Gott liv i staden vid havet 2 (9) Hangö strategi 2025 - gott liv i staden vid havet! Vision om Hangö 2025 Hangö är år 2025 en växande, dragkraftig, havsnära stad, i vilken det goda
Läs merVästsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik
Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter
Läs merTrafikundersökning 2014 Bakgrundsfrågor
Trafikundersökning 2014 Bakgrundsfrågor Ifall undersökningen riktar sig till ett barn i ert hushåll ber vi föräldrarna eller en förmyndare svara för barnet. Är era uppgifter korrekta i följebrevet? Ifall
Läs merDetta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.
Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan
Läs merKOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162
KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför
Läs merDrömmarnas Borgå 2030
Drömmarnas Borgå 2030 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ BäST OckSÅ I vardagen Ömsesidig respekt POPuläRASTE hemstaden STADSlIv FÖREGÅnGARE I klimatarbete Om det var jag som valde Borgå eller Borgå som valde mig
Läs merEsbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1
Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1006/08.00.00/2015 Stadsstyrelsen 105 16.3.2015 Fullmäktige 62 13.4.2015 Stadsstyrelsen 160 27.4.2015 76 Fråga om byggande och automatisering av Västmetron Beredning och
Läs merProgrammet Hemstaden Helsingfors 2012
Programmet Hemstaden Helsingfors 2012 I MARKANVÄNDNING II BOSTADSPRODUKTION III BOSTADSOMRÅDEN IV BOSTADSBESTÅND V INVÅNARSTRUKTUR Ett välmående och växande Helsingfors En livskraftig urban miljö Social,
Läs merFörsök för att utveckla trafiktjänsterna i den maritima skärgården
Försök för att utveckla trafiktjänsterna i den maritima skärgården Skärgårdsdelegationen 09.11. 2016 Eeva Linkama Förbindelsefartygstrafiken i Skärgårdshavet och Finska viken De mest centrala bristerna
Läs mer1. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2. Stockholms läns landsting,
1 (10) Överenskommelse avseende behörighet för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län Denna överenskommelse avseende
Läs merSibbo. Kommunrapport
Sibbo Kommunrapport Bakgrund och genomförande 1/2 Syftet med undersökningen var att utreda vad medlemmar i Företagarna i Finland anser om kommunernas näringspolitik samt om utvecklingen av samarbetet mellan
Läs mernorrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik
norrstyrelsen rapport 2009: 25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av
Läs merTrafikpliktsutredning avseende allmän trafikplikt för Östra Sörmland
Trafikpliktsutredning avseende allmän trafikplikt för Östra Sörmland Sammanfattning Busstrafiken i område Östra Sörmland, omfattande Strängnäs kommun samt de angränsande områdena i Eskilstuna kommun (Norra
Läs merUtvecklingskorridoren Lännentiet Utredning. Hangö Raseborg Ingå Sjundeå Kyrkslätt
Utvecklingskorridoren Lännentiet Utredning Hangö Raseborg Ingå Sjundeå Kyrkslätt 1 FÖRORD Den utvecklingskorridor som går under namnet Lännentiet omfattar Kustbanans och stamväg 51:s influensområde i Kyrkslätt,
Läs merSamrådsrapport
Metropolområdets förhandsutredning preliminära alternativen - kommunindelningsutredningsområdena och alternativen till metropolförvaltningen Samrådsrapport 11.1.2013 Utredarna Jarmo Asikainen, Rolf Paqvalin,
Läs merKårkulla samkommun i västra Nyland
Kårkulla samkommun i västra Nyland Västra Nyland I västra Nyland erbjuder Kårkulla samkommun temporär och fortgående boendeservice, verksamhet som främjar delaktighet och sysselsättning och rådgivande
Läs merBlekinge i Sverigeförhandlingen
Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos
Läs merRegeringens svar på interpellationen om konsekvenserna av regeringens trafikpolitiska mål för medborgarna och för den regionala tillgängligheten
Med reservation för ändringar Regeringens svar på interpellationen om konsekvenserna av regeringens trafikpolitiska mål för medborgarna och för den regionala tillgängligheten Kommunikationsminister Anne
Läs merEn ny generation järnväg
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg Peter Uneklint Programchef, En ny generation järnväg 2016 Infrastrukturpropositionen 11 oktober
Läs merKommunrapport Borgå. Företagarna i Finland
Kommunrapport Borgå Företagarna i Finland Bakgrund och genomförande 1/2 Syftet med undersökningen var att utreda vad medlemmar i Företagarna i Finland anser om kommunernas näringspolitik samt om utvecklingen
Läs merTrafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag
Beslutsunderlag 2014-11-14 Ewa Rosén 0451-288511 Ewa.rosen@skanetrafiken.se Regionala tillväxtnämnden Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under år 2016 löper ett antal
Läs merRegeringens proposition 2012/13:25
CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential
Läs merKollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland
på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd
Läs merSYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500
SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435
Läs merDrömmarnas Borgå 2030
Drömmarnas Borgå 2030 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ UTKAST 15.8.2018 BäST OcKSÅ I vardagen Ömsesidig respekt POPUläRASTE hemstaden STADSlIv FÖREGÅnGARE I KlImATARBETE Om det var jag som valde Borgå eller Borgå
Läs merTåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik
Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram
Läs merKimitoöns kommun (upphandlare) upphandlar skolskjutsar för alla grundskolor och förskolor, samt för mattransporter under skoldagar.
1 (5) UPPHANDLING AV KIMITOÖNS KOMMUNS SKOLSKJUTSAR 2013-2015 KEMIÖNSAAREN KUNNAN 2013-2015 KOULUKULJETUSTEN HANKINTA ANBUDSFÖRFRÅGAN på skolskjutsar och mattransport Kimitoöns kommun (upphandlare) upphandlar
Läs merDatum Kommunstyrelsen. Remissyttrande Regionalt Trafikförsörjningsprogram i Norrbottens län Dnr 8/2018
Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Delegeringsbeslut Datum 2018-01-30 3 Nämnd/Styrelse Ärendegrupp Delegat Föredragande Kommunstyrelsen 2. Besluta på nämndens vägnar i ärende som är så brådskande,
Läs merFörslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08
1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland
Läs merKLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET
KLIMATPROGRAM 2016 2020 Små dagliga val HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET Esbo stad vill vara en ansvarsfull föregångare i att stävja klimatförändringen. Staden har tagit fram ett klimatprogram, som ger staden
Läs merKommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Läs merNYA LOKALER I KÄRNAN AV FÖRETAGSVÄRLDEN
EKOEFFEKTIVT KONTORSHUS PÅ KÄGELUDDEN www.keilaranta.fi En ny, genuint modifierbar kontorshelhet på Kägelstranden är den som ligger närmast den framtida metrostationen på Kägeludden. Trivsamma lokaler
Läs merKommunstyrelseförvaltningen
Kommunstyrelseförvaltningen Åstorps kommuns Bredbandsstrategi Beslutat av Kommunfullmäktige 2016-05-30 66 Dnr 2015/431 2(7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Definition av bredband... 3 1.2 Beslutsstruktur...
Läs merUtkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012
Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation
Läs merVÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg
VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande
Läs merAvfallsnämnden arbetar med avfallshanteringens myndighetsuppgifter i de kommuner som undertecknat avtalet.
AVTAL OM GEMENSAM AVFALLSNÄMND UTKAST 19.5.2015 1. Avtalets syfte De undertecknade kommunerna kommer med detta avtal överens om att Raseborgs stads nämnd, som kallas för Nylands avfallsnämnd, fungerar
Läs merKyrkslätts bildningsväsendes informations- och kommunikationsteknikstrategi
SFUN 1/27.1.2016 3 Dnr 22/07.00.00/2016 Kyrkslätts bildningsväsendes informations- och kommunikationsteknikstrategi 2016-2019 Inledning Med informations- och kommunikationsteknik (IKT / ICT) avses all
Läs merSammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merFörvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag;
1(3) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-10-23 Trafiknämnden 2018-12-04, punkt 9 Ärende TN 2018-1298 Infosäkerhetsklass K1 (Öppen) Överenskommelse
Läs merFamiljen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden
Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik Inför planperioden 2018-2029 Syfte Underlag till nationell och regional åtgärdsplanering för planperioden 2018-2029. Gemensam vision
Läs merTrafikutredning TCR Oskarshamn
2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin
Läs merfrågor om höghastighetståg
12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad
Läs merKjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011
* Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011 * *... skulle den samlade lokala, regionala och nationella informationen om svenska aktiviteter vara mindre synlig och betydligt mera fragmentarisk och spretig
Läs merITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake
ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram
Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på
Läs merEn nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Lena Kling Sofia Wieselfors Näringsdepartementet 1 En nationell cykelstrategi
Läs merMissiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland
Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 Till kollektivtrafikråden i Västra Götaland Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra
Läs merNovember 2015 Lommabanan
November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig
Läs merDetta är Västsvenska paketet
Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och
Läs mer8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017
Kulturnämnden 2017-09-19 Sida 56 (90) 8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017 Beslut Kulturnämnden beslutar enligt förslag från kulturförvaltningen:
Läs merBilaga 1; Bakgrund Innehåll
Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...
Läs merBilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv
Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Uppdragsavtal träffat mellan å ena sidan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands
Läs mer