Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Ekonomi- och förvaltningsdirektör Ilkka Heinänen, tfn

Transkript

1 Samkommunen HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN / /2010 Samkommunen Styrelsen Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Ekonomi- och förvaltningsdirektör Ilkka Heinänen, tfn HRT:s verksamhets- och ekonomiplan har utarbetats för tre år av vilka det första är budgetår. Enligt 11 i samkommunens grundavtal ska beslut om budget och ekonomiplan fattas på samkommunsstämman som hålls senast i slutet av november. Enligt 23 i grundavtalet ska utlåtanden om budgetförslaget begäras av kommunerna och dessa utlåtanden ska sedan bifogas till budgetförslag som ges till samkommunsstämman. Budgeten och ekonomiplanen grunder sig på HRT:s strategi och personalstrategi som styrelsen godkände 2/2014, I kraft varande TTS , Bokslutsuppgifter för år 2014 och föreliggande uppgifter om utfallet för år 2015 Den godkända trafikeringsplanen och planerna på lång sikt Planerna över stomlinjenätet och tvärgående linjerna, Utvecklingsplanen för Joker-linjen , slutlig bearbetning av HLJ2015 planen och beslut om trafiksystemet Ekonomiplanen har utarbetats så att den motsvarar kostnadsnivån år Viktiga strategiska mål under planeringsperioden: 1. Smidiga resor - Kundernas reskedja baserar sig på kollektivtrafikens stomlinjenät och smidiga anslutningsförbindelser

2 I. Metron, närtåget och stombusslinjerna som kör vanligen med mindre än 10 minuters mellanrum utgör stommen för kollektivtrafiken. II. III. IV. Förbindelserna till stomlinjenätet sköts med anslutningslinjer som betjänar samtidigt interna kommunikationer i sina områden. Byten kommer att ske till största delen vid terminaler där det erbjuds också andra tjänster för passagerare. Gångavstånden mellan bytesplatserna planeras så att de är korta och tillgängliga och miljön förverkligas med kvalitet. När turintervallerna är korta på stomlinjerna förbättras trafikens pålitlighet. Linjenätet utvecklas genom att koncentrera utbudet till starka rutter både i buss- och spårtrafiken i enlighet med stomlinjestrategin. Stomlinjenätet i HRT-området förbättrades avsevärt när Ringbanan togs i bruk Då Västmetron kommer att tas i bruk hösten 2016 blir stomlinjenätet i HRT-området klart mer omfattande. Ibruktagande av Västmetron hör tätt samman med förnyelsen av linjerna i södra Esbo som genomförs samtidigt. År 2016 fortsätter utarbetandet av genomförandeplaner för stomlinjerna 570, 551 och E1 samt för förlängning av linje 560 till Mattby. År 2017 lanseras en ny stomlinje 500 från Hertonäs till Munkshöjden. Byten kommer att ske till största delen vid terminaler där det erbjuds också andra tjänster för passagerare. Gångavstånden mellan bytesplatserna planeras så att de är korta och tillgängliga och miljön förverkligas med kvalitet. I samarbete med trafikföretagen och i avtalen betonas förbättring av trafikens pålitlighet och kvalitet. HRT gör planerings- och avtalssamarbete med VR, Trafikverket och KM för att utveckla tjänster och förutsättningar för att närtågstrafiken kan fungera. Beredskap för störningar och undantagsförhållanden i kollektivtrafiken utvecklas genom beredskapsplanering, uppbyggande av krisgrupp samt genom utbildning och övningar. HRT deltar som kollektivtrafiksmyndighet i säkerhets- och beredskapsplaneringen som andra myndigheter utför samt i övrigt samarbete. 2. Tydlig service - Vi erbjuder våra kunder uppdaterad information före och under resan samt tydliga och rimligt prissatta biljetter som är lätta att använda. I. Kunderna får information i realtid om tidtabeller och undantagstrafik bl.a. på hållplatserna och ombord på trafikmedlen samt till egna terminaler så som mobilen. Också tjänsten Reseplaneran blir i realtid.

3 II. III. Det tydliga biljettsystemet baserar sig på bågformade zoner vilka kommer att förtydligas med hjälp av passagerarinformation, marknadsföring och tjänstedesign. Biljetten kan lätt köpas t.ex. i nätet. Resekortets självserviceläsare har en pekskärm som är lätt att använda för alla kundgrupper. Biljettpriser baserar sig inte längre på kommungränser utan mer på resans längd. Kommunernas stöd riktas till priserna på de period- och värdebiljetter som de fasta kunderna använder. Medlemskommunernas vilja om subventionsnivå påverkar prissättningen. HRT:s målsättning är att det i slutet av TTS-perioden finns mer realtidsinformation tillgänglig både före och under resan för kunderna samt tydliga och rimligt prissatta biljetter som är lätta att använda. Kunderna får information i realtid om tidtabeller och undantagstrafik bl.a. på hållplatserna och ombord på trafikmedlen samt till egna terminaler så som mobilen. Också tjänsten Reseplaneran blir i realtid. Passagerarinformation och biljettsystem utvecklas kundinriktat genom att utnyttja metoder i tjänstedesignområdet och användarundersökningar. Resekortsystemet förnyas och samtidigt förverkligas passagerarinformationssystem i realtid (LIJ) till hela regionen. Passagerarinformation och biljettsystem utvecklas kundinriktat genom att utnyttja metoder i tjänstedesignområdet och användarundersökningar. Biljettsystemet byts ut under TTS-perioden och det nya systemet kommer att basera sig på bågformade zoner vilka kommer att förtydligas med hjälp av passagerarinformation, marknadsföring och tjänstedesign. Biljetten kan lätt köpas t.ex. i nätet. Resekortets självserviceläsare har en pekskärm som är lätt att använda för alla passagerare. Biljettpriser baserar sig inte längre på kommungränser utan mer på resans längd. Kommunernas stöd riktas till priserna på de period- och värdebiljetter som de fasta kunderna använder. Möjlighet till biljetternas sambruk främjas i samarbete med andra aktörer. Utvidgande av biljettsystemet i Helsingforsregionen med en eventuell metropolförvaltning gör det möjligt att invånare i allt flera kommuner kan använda HRT:s resekort och biljetter. HRT deltar i utvecklingen av möjligheten till biljetternas sambruk i samarbete med Trafikverket, Lippu- ja maksujärjestelmä Oy (LMJ) som förvaltar det riksomfattande Waltti-kortet samt med VR och Matkahuolto. HRT ordnar förarutbildningar i enlighet med trafikerginsavtal. Varje år planeras en ny utbildning med ett helt ny tema där kundservice alltid betonas. Under varje utbildningsdag utnyttjas passagerarrespons. Som en del av utveckling av kundupplevelsen utarbetar HRT tillsammans med trafikföretagen HRT:s förarguide med syfte att förbättra interaktionen mellan kunden och föraren. 3. Lyft åt kollektivtrafiken vi styr trafikökningen till kollektivtrafiken, cykling och gång.

4 I. Tätare markanvändning stöder det hur hållbara färdsätt fungerar och främjar deras konkurrenskraft. II. III. Vi främjar i samarbete med kommuner och staten genomförande av infartsparkeringar för cyklar och personbilar så att de ligger vid spårtrafikens stationer och övriga kollektivtrafikens knutpunkter. Med hjälp av en aktiv marknadsföring och HRT:s kundprogram ökar vi användningsgrad av kollektivtrafiken hos våra nuvarande kunder samt ökar antalet nya kunder. Både Ringbanan och Västmetron ökar antalet användare i kollektivtrafiken under TTS-perioden. Enligt konsekvensbedömningar ökar Västmetron med anslutningslinjerna kollektivtrafikens andel bland färdsätt i regionen med 1,1 procent och lockar på vardagar drygt nya användare till kollektivtrafiken. Två tredjedelar av de nya användarna byter från personbilar och resten från cykling och gång. Under planeperioden fortsätter HRT samarbete med kommuner för att verkställa infrastrukturobjekt som gör spårtrafiken smidigare och för att lyfta upp nya objekt. HRT deltar aktivt i planläggnings- och trafikplaneringen så att kollektivtrafikens behov tas i beaktande i de nya byggprojekten. Dessutom genomförs stomlinjeplan som HRT:s styrelse har godkänt. HRT marknadsför inte bara för att öka kollektivtrafikens popularitet utan för att öka också cykling. Med mobilitetsstyrningen främjas framförallt val av hållbara färdsätt i arbetsplatser och skolor men också bland den ökande seniorbefolkningen. HRT:s målsättning är att öka antalet elektroniskt registrerade kunder till flera hundra tusen under TTS-perioden. Integrationen mellan det nya biljett- och informationssystemet och CRM-systemet ger möjlighet att utveckla modeller för att sköta HRT:s kundrelationer, segmentera kunder och göra kundanalys. 4. Tät och attraktiv region - Trafiksystem som baserar sig på spårtrafiknät förtätar samhällsstrukturen och ökar regionens attraktivitet. I. Regionen ska vara attraktiv till invånare, företag och för dem som besöker regionen. Regionens fungerande säkerställs med trafiksystemet. II. III. Planeringen av trafiksystemet förs vidare så att det grundar sig på ett starkt spårnät. Så säkerställer vi också förutsättningarna för bildande av en tät och hållbar samhällsstruktur. Vi främjar tät markanvändning genom att delta i planläggningen och genom samspel med intressegrupper.

5 Trafiksystemplan för Helsingforsregionen (HLJ) främjar samordning mellan markanvändningslösningar och trafikinvesteringar i Helsingforsregionen. HRT deltar i planeringen av trafiknät och trafikprojekt på strategisk nivå. HRT deltar i planläggningen med syfte att säkerställa att stadstrukturen utvecklas så att den gynnar kollektivtrafiken samt att det finns goda förutsättningar för kollektivtrafiken. Trafiksystemplan för Helsingforsregionen (HLJ 2015) fungerar för trafikens del som startpunkt för det nya MAL-intentionsavtalet Syftet är att intentionsavtalet är klart i slutet av 2015 och att avtalet främjar verkställande av de centrala linjeringarna i HLJ-strategin. Under planeperioden söker HRT möjligheter och åtgärder för att stärka finansieringsgrunden för trafiksystemet och för att främja hållbar mobilitet. 5. Mindre utsläpp - Vi ökar andelen av utsläppssnål trafik i kollektivtrafiken. I. Vi ökar andelen av utsläppsfri spårtrafik i kollektivtrafiken. II. Vi minskar utsläpp i busstrafiken. Med hjälp av linjeplaneringen styrs resorna till spårtrafiken då utsläppen från kollektivtrafiken minskar. HRT deltar tillsammans med Helsingfors, Esbo och Trafikverket i projektplaneringen av Spår-Joker samt tillsammans med Trafikverket och Helsingfors till planeringen av Pisara-banan. HRT deltar också i ett tväradministrativt spårtrafiksprojekt som Helsingfors stad ordnar. Inom ramen för projektet utvecklas spårtrafiken och man förbereder sig till dess utvidgande. HRT ökar andelen av utsläppssnål trafik i kollektivtrafiken. HRT:s roll som aktör som bär sitt miljöansvar tas ännu kraftigare fram i kommunikationen. HRT deltar i projektet ebussystems där ett system med elbuss utveckals. En central förutsättning för att busstrafiken som fungerar helt på el blir vanligare är definiering och genomförande av ändamålsenlig laddningsinfrastruktur. Genom ett leasing-avtal köper HRT under åren elbussar för testbruk med syfte att skapa Finlands första elbussystem. Ett delsyfte i projektet (epeli) är att få bussföretag att bekanta sig med elbussar och säkerställa att de i fortsättningen kan delta i anbudstävlingar av elbusstrafik. Projektet gör det möjligt att elbusstrafiken i fortsättningen ingår i konkurrensutsättningen. 6. Effektiv ekonomi - Vi förbättrar kollektivtrafikens kostnadseffektivitet och förstärker hållbarhet av finansieringsbasen för hela trafiksystemet. I. Vi effektiviserar genom planeringen av kollektivtrafiktjänster och upphandlingsförfarande skötseln av kollektivtrafiken.

6 II. III. Vi letar efter i utvecklingen av HRT:s interna och yttre verksamhet de mest kostnadseffektiva och bästa sätten att ordna tjänsterna. Vi utreder aktivt sådana finansieringsalternativ för trafiksystem som gör det möjligt att regionen växer och med hjälp av vilka man minska det höjningstryck som riktas till biljettpriser och kommunandelar. År 2014 utgjorde kommunandelarnas andel 48,8 procent, biljettintäkternas andel 48,3 procent, andel av övriga inkomst 1,9 procent och andelen av det statliga understödet för kollektivtrafiken 1,0 procent av HRT:s verksamhetsintäkter. HRT:s syfte under planeperioden är att utvidga finansieringsgrund för verksamheten med hjälp av nya intäkts- och finansieringskällor. På så sätt vill HRT öka den absolutiska andelen av övriga intäkter och i mån av möjligheter också relativ andel av de övriga intäkterna bland alla verksamhetsintäkter. VR och HRT har avtalat ett intentionsavtal om närtågstrafiken för år VR:s förslag ger HRT under den fem år långa avtalsperioden sammanlagt ungefär 30 miljoners besparingar jämfört med nuvarande prisnivån. Besparingen är av samma storlek som de nyttor som HRT har beräknat att konkurrensutsättningen skulle ge d.v.s. 15 procent från den nuvarande nivån. På basis av intentionsavtalet bereder båda parterna under 2015 ett nytt femårigt avtal som ska träda i kraft Avsikten är att HRT:s styrelse behandlar och godkänner det nya avtalet i början av Dessa besparingar som det nya intentionsavtalet ger har inte tagits i beaktande i TTS. Vid sidan av beredningen av det nya avtalet fortsätter HRT de förberedande åtgärderna under planeperioden så att tågtrafiken öppnas för konkurrens år HRT kontrollerar biljetterna i alla kollektivtrafikmedel (buss-, metro-, spårvagns-, närtågs- och färjetrafiken) i HRT-området. Med VR avtalas årligen separat om kontrollverksamheten i VR:s närtrafik och i hela landets fjärrtrafik. Synlig och effektiv biljettkontroll minskar antalet passagerare som reser utan giltig biljett eller med fel biljett och främjar utveckling av biljettintäkter. Målsättningen år 2016 är att antalet kontrollerade passagerare ligger minst på års 2015 nivå (prognos 245 passagerare/kontrollant/kontrolldag). Målsättningarna i personalstrategin som omfattar år 2018 är: 1. Vi utvecklar vår kunskap målinriktat och mångsidigt för att förbättra verksamhet och resultaten. 2. Vi stärker yrkesmässighet i förmansarbete och samarbetskunskap bland personalen. 3. Vi gör resultatrikt samarbete med arbetskompisar, kunder och intressegrupper. Ekonomiplan

7 Verksamhetsintäkter HRT:s verksamhetsintäkter år 2016 är sammanlagt 647,2 miljoner euro. Det betyder en ökning på 25,8 milj. euro (4,2 %) från förra årets prognos. Biljettintäkter Som grund för värdering av biljettintäkter har använts prognoser av biljettintäkter 2015 som fastställs på basis av utfallet för åtta månader. Biljettintäkterna beräknas uppgå till 307,1 milj. euro utan MOMS år 2015 och till 322,0 milj. euro år Det är en ökning på 4,8 % från förra årets prognos. Biljettintäkterna utgör 49,8 % av HRT:s verksamhetsintäkter. Kommunandelar Medlemskommunerna betalar till HRT i form av kommunandelar de utgifter som inte kan täckas med biljettintäkter eller med övriga intäkter. Kommunandelarna består av kommunandelar för de operativa kostnaderna, allmänna kostnader och kollektivtrafiksinfrastruktur. Kommunandelarna är i budgeten för år 2016 sammanlagt 309,9 milj. euro. Kommunandelarna utgör 47,9 % av HRT:s verksamhetsintäkter. Till kommunandelarna riktas kostnader år 2016 sammanlagt 664,2 miljoner euro varav de operativa kostnaderna utgör 493,1 miljoner euro (74,2 %), infrakostnaderna 99,2 miljoner euro (14,9 %) och de allmänna kostnaderna 71,8 miljoner euro (10,8 %). Till kommunandelarna riktas intäkter sammanlagt 336,9 miljoner euro varav biljettintäkterna utgör sammanlagt 322,0 miljoner euro (95,6 %), det statliga understödet för kollektivtrafiken 4,7 miljoner euro (1,4 %) och till allmänna kostnaderna riktas intäkter 10,2 miljoner euro (3,0 %). I kommunandelarna har man tagit i beaktande medlemskommunernas över-/underskott under föregånga åren för sammanlagt 17,5 miljoner euro. Understöd till kollektivtrafik i de stora städerna Statsunderstödet till kollektivtrafiken i de stora städerna har beräknats uppgå till 4,7 milj. euro år Understödet riktas till HRT:s medlemskommuner i relation till invånarantalet. Övriga stöd och bidrag uppskattas till 0,8 milj. euro. Intäkter från biljettkontrollen Kontrollavgiften kan vara 40 gånger det lägsta enkelbiljettspriset. Kontrollavgiften är 80 euro sedan år Det föreslås att kontrollavgiften höjas till 100 euro år Intäkterna från kontrollavgifterna beräknas uppgå år 2016 till 5,0 miljoner euro varav kreditförluster och kreditförlustreserveringar bokförs för ungefär 2,4 miljoner euro. Övriga verksamhetsinkomster

8 De övriga verksamhetsinkomsterna, 4,1 milj. euro, består huvudsakligen av intäkterna från VR:s ersättning för kontrollavgiftsverksamhet och av hyror som faktureras av trafikföretagen för pausutrymmen och resekortsapparater. Ersättningarna från VR för kontrollavgiftsverksamhet beräknas uppgå till 1,0 milj. euro, hyresinkomsterna som faktureras av trafikföretagen för pausutrymmen och resekortsapparater samt för elbussarna till 2,3 miljoner euro och andra inkomster till 0,8 miljoner euro. Verksamhetsutgifter HRT:s verksamhetsutgifter 2016 är sammanlagt 654,2 miljoner euro. Det betyder en ökning på 55,0 miljoner euro (9,2 %) jämfört med årets 2015 budget. Personalkostnaderna är 19,7 miljoner euro dvs. 3,0 % av verksamhetsutgifterna. Personalutgifterna ökar med 0,3 miljoner euro (1,6 %) från året innan. Utgifter för köp av tjänster Utgifterna för köp av tjänster år 2016 uppgår till sammanlagt 625,0 miljoner euro, och utgör 95,5 % av HRT:s verksamhetsutgifter. Kollektivtrafikens operativa kostnader Kostnaderna för den operativa verksamheten i kollektivtrafiken uppgår till sammanlagt 492,5 miljoner euro, vilket utgör 75,3 % av HRT:s verksamhetsutgifter. Ökningen av kostnadsnivån inom kollektivtrafiken beräknas bli i genomsnitt 1,7 % i jämförelse med förra året. Busstrafikens utgifter år 2016 är sammanlagt 312,7 milj. euro. Busstrafikens utgifter innehåller reserveringen för miljöbonus 1,5 milj. euro. År 2016 uppskattas kostnadsindex för busstrafiken stiga med 2,0 %. Tågtrafikens utgifter uppgår 2016 sammanlagt till 88,0 miljoner euro som innehåller ersättningar som betalas för VR för tågtrafik som anskaffas som köptjänst samt ersättningarna för bolaget Junakalusto. Kostnadsnivån för tågtrafiken uppskattas stiga för köptrafikens del med 0,7 % år Kostnaderna för spårtrafiken 2016 uppskattas till 52,3 miljoner euro. Höjningen av kostnadsnivån uppskattas till 1,8 %. Kostnaderna för metrotrafiken 2016 uppskattas till 33,9 miljoner euro. Höjningen av kostnadsnivån uppskattas till 2,0 %. Kostnaderna för färjetrafiken 2016 uppskattas till 4,1 miljoner euro. Höjningen av kostnadsnivån uppskattas till 1,1 %. För att täcka kostnader som orsakas av att tjänsten Kutsuplus avslutar har det reserverats 1,6 miljoner euro för år 2016.

9 Köp av övriga tjänster För köp av andra än operativa tjänster i kollektivtrafiken och infratjänster används 33,3 miljoner euro varav 11,1 miljoner euro till IT-tjänster, 6,6 miljoner euro till biljettförsäljningsställen där betalningen går till återförsäljarna av resekortet, 4,8 miljoner euro till sakkunnigtjänster, 3,8 miljoner euro till tjänster gällande underhållet av materiel och utrustning, 0,6 miljoner euro till tryckning, 1,4 miljoner euro till ersättningar för skötseln av den statiska informationen, 1,6 miljoner euro till annons- och marknadsföringstjänster, 0,5 miljoner euro till bevakningstjänster samt 3,0 miljoner euro till övriga tjänster såsom post- och teletjänster, bank- och kontorstjänster, städning och underhåll av fastigheter samt personaltjänster (såsom t.ex. utbildnings- och resetjänster). Kollektivtrafikens infrastrukturersättningar Ersättningar för infrastrukturen som betalas till kommunerna uppskattas uppgå till 99,2 miljoner euro år Ersättningarna för infrastrukturen inkluderar 72,6 miljoner euro i kostnader för Helsingfors, 13,4 miljoner euro för Esbo, 12,9 miljoner euro för Vanda, 0,08 miljoner euro för Kervo samt 0,2 miljoner euro för Kyrkslätt. I ersättningarna för infrastrukturen ingår 50 % av avskrivningar på kapitalet och räntor samt förvaltnings- och underhållskostnaderna till deras fulla belopp. Kalkylgrunden för kapitalersättningen för infrastruktur som tagits i bruk före 2010 är egendomens justerade gängse värde. Beräkningsgrunden för den nya infrastrukturen är bokföringsvärdet. Räntan på kapitalet och under byggnadstiden som har använts är fem procent. Avtalet mellan HRT och dess medlemskommuner om ersättningarna för kostnaderna om kollektivtrafikinfrastruktur är i kraft sedan Enligt punkt 8.2 i avtalet skall om infrastrukturkostnader, som uppstår på grund av betydande kollektivtrafikinvesteringar som tas i bruk under 2012 eller efter det, avtalas i sin helhet separat. Sådana nya, betydande kollektivtrafikinvesteringar är åtminstone Västmetron och Ringbanan. Principerna i avtalet som godkändes för Ringbanans och Västmetrons del har tillämpats vid fördelning av infrastrukturkostnader i verksamhets- och ekonomiplanen. På samma sätt har ökning i enkelregionbiljettintäkter som beror på ibruktagande av Ringbanan riktats till Vanda 3,0 miljoner euro år 2016 (ökning av biljettintäkter från enkelregionbiljetter som beror på ibruktagande av Ringbanan beräknas uppgå till 5,0 miljoner euro år 2016). För material, förnödenheter och varor reserveras 1,7 miljoner euro år Hyreskostnaderna år 2016 är 4,5 milj. euro.

10 Övriga kostnader år 2016 är 3,1 milj. euro. Till övriga kostnader förs uppskattningsvis 2,4 miljoner euro i kreditförluster och kreditförlustreserveringar för kontrollavgifterna. Verksamhetsbidraget år 2016 beräknas vara 7,0 miljoner euro i underskott och det räcker inte för att täcka finansieringskostnader som uppskattas till 0,4 miljoner euro. Att verksamhetsbidraget visar underskott beror på att överskott som ackumulerats till medlemskommunerna har tagits i beaktande i antalet kommunandelar som bokförs i verksamhetsintäkter. Finansiella intäkter och utgifter HRT finansierar sina investeringar genom att ta lån i finansinstitut. HRT har varit tills vidare skuldfri. Uppskattningsvis behövs 35 miljoner euro i lån för nya investeringar år 2016, 10 miljoner euro år 2017 och 5,0 miljoner euro år Då skulle lånestocken uppgå i slutet av år 2018 till cirka 42,9 miljoner euro. I beräkningen har använts låneräntan på 1,5 %. Nettoutgifterna för finansieringen beräknas uppgå till 0,4 miljoner euro år 2016 och öka under 2017 och 2018 så att reserveringen för år 2017 är 0,7 miljoner euro och för år ,8 miljoner euro. Årsbidraget efter finansieringsposter visar ett underskott på 7,4 miljoner euro. Avskrivningar enligt plan år 2016 är 10,1 miljoner euro och de ökar med 1,4 miljoner euro (16,2 %) jämfört med förra årets budget. Avskrivningarna enligt plan beräknas öka under när LIJ-projektet blir klart. Reserveringen för år 2017 är 19,7 miljoner euro och för år ,9 miljoner euro. Räkenskapsperiodens underskott år 2016 beräknas uppgå till 17,5 miljoner euro och kan täckas med överskottet från de föregående åren. Hantering av över/underskott Det kommunvisa över/underskottet enligt HRT:s bokföring beaktas i de kommande årens budgetar. Det kumulativa över/underskottet som är i enlighet med användningen i prognosen för årets 2015 andra delårsrapport finns tillgänglig sammanlagt 52,4 miljoner euro. HRT fäster särskilt uppmärksamhet i planeringen av sin verksamhet under de kommande åren så att det inte skulle förekomma omfattande under-/överskott. Då verksamhets- och ekonomiplanen för år godkändes, beslöt samkommunsstämman att HRT betalar årlig ränta till sina medlemskommuner på det kumulativa överskottet enligt HRT:s bokföring och på motsvarande sätt tar ut ränta av medlemskommunerna i enlighet med det kumulativa underskottet enligt bokföringen.

11 Beräkningsgrunden för räntan är det kommunvisa, kumulativa medeltalet av över/underskottet under den första och den sista dagen av varje räkenskapsår. Kalkylräntan är 12 månaders euribor. Räntan fastställs enligt räntan på den första bankdagen på varje räkenskapsåret och räntebetalningsdagen är den 30 juni året som följer räkenskapsåret. Förslag (SR) Styrelsen beslutar föreslå till samkommunsstämman att den beslutar att a) godkänna budgeten för 2016 samt verksamhets- och ekonomiplanen enligt bilaga b) besluta bindande anslag och inkomstposten för år 2016 enligt följande: Verksamhetsutgift er Investeringsutgifte r Kommunandelar euro euro euro c) HRT betalar årlig ränta till medlemskommunerna på det kommunvisa överskottet och tar ut ränta för det kommunvisa underskottet år Beräkningsgrunden för räntan är medeltalet av över/underskottet under den första och den sista dagen av räkenskapsår Räntan är 12 månaders euribor på den första dagen av räkenskapsåret. d) på HRT:s grundkapital beräknas ingen ränta år 2016 samt e) bevilja styrelsen rätt att ta långfristigt lån på högst 35,0 milj. euro och kortfristigt lån på högst 10,0 milj. euro år 2016 Behandling Ekonomi- och förvaltningsdirektör Ilkka Heinänen redogjorde ärendet. Styrelsemedlem Sirpa Hertell gjorde ett motförslag under diskussionen så att punkt f) sätts till som lyder: Styrelsen föreslår vidare till samkommunsstämman att den beslutar inleda förhandlingar mellan ägarkommunerna om nivån på kommunandelarna, subventionsgraden och om en eventuell omfördelning av infrakostnaderna så att behovet av att höja biljettpriser minskar under ekonomiplanperioden. Styrelsen beslöt enhälligt att lägga till ny punkt f) som Sirpa Hertells förslag som lyder: inleda förhandlingar mellan ägarkommunerna om nivån på kommunandelarna, subventionsgraden och om en eventuell omfördelning av infrakostnaderna så att behovet av att höja biljettpriser minskar under ekonomiplanperioden. Beslut Styrelsen beslöt föreslå till samkommunsstämman att den beslutar att a) godkänna budgeten för 2016 samt verksamhets- och ekonomiplanen enligt bilaga

12 b) besluta bindande anslag och inkomstposten för år 2016 enligt följande: Verksamhetsutgift er Investeringsutgifte r Kommunandelar euro euro euro c) HRT betalar årlig ränta till medlemskommunerna på det kommunvisa överskottet och tar ut ränta för det kommunvisa underskottet år Beräkningsgrunden för räntan är medeltalet av över/underskottet under den första och den sista dagen av räkenskapsår Räntan är 12 månaders euribor på den första dagen av räkenskapsåret. d) att på HRT:s grundkapital beräknas ingen ränta år 2016 samt e) bevilja styrelsen rätt att ta långfristigt lån på högst 35,0 milj. euro och kortfristigt lån på högst 10,0 milj. euro år 2016, f) inleda förhandlingar mellan ägarkommunerna om nivån på kommunandelarna, subventionsgraden och om en eventuell omfördelning av infrakostnaderna så att behovet av att höja biljettpriser minskar under ekonomiplanperioden. Samkommunsstämman Styrelsens förslag Samkommunstämman beslutar att a) godkänna budgeten för 2016 samt verksamhets- och ekonomiplanen enligt bilaga b) besluta bindande anslag och inkomstposten för år 2016 enligt följande: Verksamhetsutgift er Investeringsutgifte r Kommunandelar euro euro euro c) HRT betalar årlig ränta till medlemskommunerna på det kommunvisa överskottet och tar ut ränta för det kommunvisa underskottet år Beräkningsgrunden för räntan är medeltalet av över/underskottet under den första och den sista dagen av räkenskapsår Räntan är 12 månaders euribor på den första dagen av räkenskapsåret. d) att på HRT:s grundkapital beräknas ingen ränta år 2016 samt

13 e) bevilja styrelsen rätt att ta långfristigt lån på högst 35,0 milj. euro och kortfristigt lån på högst 10,0 milj. euro år 2016 f) inleda förhandlingar mellan ägarkommunerna om nivån på kommunandelarna, subventionsgraden och om en eventuell omfördelning av infrakostnaderna så att behovet av att höja biljettpriser minskar under ekonomiplanperioden. Bilaga Verksamhets- och ekonomiplan