Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi

Transkript

1 Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi

2 2 (17) Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi INNEHÅLL 1 INGÅ KOMMUNS STRATEGIER OCH REGIONALT UTVECKLINGSARBETE KOLLEKTIVTRAFIKEN STYRS AV INGÅ KOMMUNS STRATEGIER ORDNANDE AV KOLLEKTIVTRAFIK UTREDNING AV KOLLEKTIVTRAFIKEN I VÄSTRA NYLAND KOLLEKTIVTRAFIKEN IDAG KOLLEKTIVTRAFIKENS SERVICENIVÅ I INGÅ KOLLEKTIVTRAFIKUTBUDET I INGÅ IDAG INVÅNARENKÄTEN I ANSLUTNING TILL SERVICENIVÅUTREDNINGEN INGÅS PERSONTRAFIKPLAN INGÅBOR; TRAFIKERING OCH BOSÄTTNING INGÅBORNAS VARDAGSRESOR MARKANVÄNDNINGEN I INGÅ FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR TÅGTRAFIK FÖRÄNDRINGARNA I FJÄRR- OCH NÄRTRAFIK VERKNINGARNA PÅ INGÅ STATIONS VERKSAMHET FÖRSLAG TILL INGÅS KOLLEKTIVTRAFIKSTRATEGI... 16

3 Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi (17) 1 INGÅ KOMMUNS STRATEGIER OCH REGIONALT UTVECKLINGSARBETE 1.1 KOLLEKTIVTRAFIKEN STYRS AV INGÅ KOMMUNS STRATEGIER Ingås vision 2020 Vårt framgångsrika Ingå I Ingås vision 2020 beaktas principerna för hållbar utveckling och miljömålen ifråga om markanvändning och trafik enligt följande Kommunens verksamhet bygger på principerna om hållbar utveckling och energieffektiviteten beaktas vid planläggningen för att minska utsläppet av växthusgaser. Miljömålen förverkligas genom att minska utsläpp av växthusgaser och genom att beakta utvecklingsförutsättningarna för kollektivtrafiken. Som konkreta åtgärder föreslås planering och byggande av lättrafikleder inom centrumtriangeln och utveckling av kollektivtrafik varvid främjas förbindelserna till huvudstadsregionen och järnvägsstationerna. Ingå kommuns markanvändningsstrategi 2035 Ingå kommuns markanvändningsstrategi 2035 stöder kommunens övriga strategiarbete och stöder beslutsfattande gällande markpolitik, planläggning och styrning av byggande. Utvecklingen av markanvändningen i Ingå har i strategin indelats i tre perioder: Förenhetliga på detaljplanenivå, 2) Komplettera på generalplanenivå och 3) Val och beredskap inför 2035+, dvs. långsiktig strategisk planering. Enligt markanvändningsstrategins Förenhetliga utvecklingsskede vid utvecklande av markanvändning utnyttjas befintlig infrastruktur utnyttjas och samhällsstrukturen tätas speciellt på axeln Ingå station-kyrkbyn. Också Degerby utvecklas. Därtill eftersträvas att kollektivtrafikens och de hållbara färdsättens konkurrenskraft förbättras och görs flexiblare. Utbudet av kollektivtrafik och anslutningsparkering vid Ingå station och längs stamväg 51 utvecklas. Verksamhetsmiljön har förändrats sedan strategierna godkändes på ett sätt som påverkar strategins förverkligande speciellt ifråga om utvecklingen av Ingå stations område. 1.2 ORDNANDE AV KOLLEKTIVTRAFIK Kollektivtrafiklagen och EU:s trafikavtalsförordning (TAF) trädde i kraft i slutet av I kollektivtrafiklagen togs i bruk en övergångstid på tio år och linjetrafiktillstånden enligt den gamla persontrafiklagen ändrades till. sk. trafikeringsavtal för övergångsperioden, som slutar stegvis Nylands NTM-central är behörig myndighet i Västra Nyland. Behöriga myndigheter bestämmer hur kollektivtrafiken ordnas på deras område. Då kollektivtrafik uppstår på marknadsvillkor sköts det enligt ruttspecifika trafiktillstånd som beviljas av den behöriga myndigheten. Om servicenivån inte uppnås på marknadsvillkor, behövs offentligt stöd och myndigheten ordnar trafiken på ett sätt som bestäms av EU:s trafikavtalsförordning (som sk. TAF-trafik). Myndigheter anskaffar TAFtrafiken enligt upphandlingsbestämmelser, i huvudsak genom konkurrensutsättning och genom att bestämma den avtalsform som används. Efter övergångsperioden kommer kollektivtrafiken att bestå av ruttrafik på marknadsvillkor och TFA-trafik som anskaffas av behörig myndighet. För att skapa ett effektivt kollektivtrafiksystem och kombinerade transporter behövs allt mera regional planering och koordinering inom kommunerna mellan olika förvaltningar. Kommunerna har vissa lagstadgade plikter ifråga om persontransporter, såsom transporter enligt lagen om grundläggande utbildning och handikappservicelagen. Ordnande av öppen kollektivtrafik för alla

4 4 (17) Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi resenärer är inte heller i fortsättningen någon lagstadgad uppgift för kommuner. Kommunerna kan dock enligt prövning delta i att stöda trafik som ordnas av en behörig myndighet. I det följande beskrivs mål och utvecklingsåtgärder för åren i västra Nylands kollektivtrafikutredning som publiceras i oktober 2016 och som för sin del styr utvecklandet av kollektivtrafiken i Ingå. 1.3 UTREDNING AV KOLLEKTIVTRAFIKEN I VÄSTRA NYLAND Målen för kollektivtrafikens servicenivå Huvudmålet för Utredningen av kollektivtrafiken i Västra Nyland som publiceras i oktober 2016 var att fastställa vilken servicenivå för kollektivtrafiken som eftersträvas i kommunerna i Västra Nyland och på de viktigaste förbindelsesträckorna ut från regionen under Utöver fastställandet av målen för servicenivån ställdes utarbetandet av ett utvecklingsprogram för kollektivoch persontrafik för de närmaste åren upp som ett centralt mål i arbetet. Målen för servicenivån förutsätter ett planenligt samarbete mellan kommunerna och NTM-centralen, och utvecklingsprogrammets mål är att styra kommunernas och NTM-centralens gemensamma utvecklingsarbete. Nedläggningarna i tågtrafiken i början av 2016 försvagar kollektivtrafikens servicenivå ur resenärens synvinkel eftersom tåget är mycket konkurrenskraftigt som färdsätt jämfört med personbil. Länsimetros planerade start i början av 2017 leder till förändringar. De raka bussförbindelserna till Helsingfors ersätts med anslutningar till Länsimetro, och de vardagliga resorna ändras mycket snabbt. Kollektivtrafik som baserar sig på marknadsvillkor är det förmånligaste sättet för samhället att sköta kollektivtrafikservicen. Trafikutbudet i västra Nyland är mycket effektivt ordnad med tanke på servicenivån. Företag på markandsvillkor kan locka nya användare genom att utveckla sin verksamhet. Utbudet på marknadsvillkor lever dock hela tiden och kontinuiteten är osäker. Detta försvårar speciellt möjligheterna att ordna pålitliga förbindelser för studier och arbetsresor. Nylands NTM-central har prioriterat sina trafikanskaffningar och tryggat vardagliga förbindelser för arbetsresor och studier. Detta innebär i praktiken att en eventuell förbättring av förbindelserna under veckoslut och semestertider till stor del beror på kommunal finansiering, om servicen på markandsvillkor inte anses räcka till för att täcka servicebehovet. Vid ett möte som ordnades för trafikidkarna i samband med detta arbete framgick att en ökning av kvälls- och veckoslutsutbud på marknadsvillkor upplevdes som orealistiskt åtminstone på kort sikt. Utvecklingsåtgärder I Utredningen av kollektivtrafiken i Västra Nyland specificeras åtta utvecklingsåtgärder som finns listade nedan. Utvecklingsåtgärderna är i regel regionala och förverkligandet främjas avi västra Nylands persontrafikarbetsgrupp. För att kunna förverkligas kräver utvecklingsåtgärderna också starka satsningar av kommunerna. Utvecklingsåtgärdernas innehåll framgår av Västra Nylands kollektivtrafikutredning (publiceras i början av oktober). 1. Genomförande av målen för servicenivån i västra Nyland 2. Utvecklande av biljettsamarbetet och biljettsystemen 3. Beslutande om en planerings- och upphandlingsstrategi för kollektiv och persontrafiken för Förbättrande av informationen om trafiktjänster

5 Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi (17) 5. Fastställande av ett måltillstånd för tågtrafiken för att säkerställa funktionsdugligheten hos regionens trafiksystem 6. Ibruktagande av en funktion för samordning av resor och utvecklande av öppna persontransporter 7. Utvecklande av trafiktjänster som utgår från kunden och transportören ifråga om närförbindelser 8. Knutpunkter i kollektivtrafiken och knutpunkternas tjänster

6 6 (17) Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi 2 KOLLEKTIVTRAFIKEN IDAG 2.1 KOLLEKTIVTRAFIKENS SERVICENIVÅ I INGÅ I västra Nylands kollektivtrafikutredning granskas kollektivtrafikens nuvarande servicenivå i kommunerna på området. På basis av granskningen är kollektivtrafikens servicenivå från Ingå till Helsingfors vardagar av klass IV dagliga resor, dvs. kollektivtrafiken möjliggör goda vardagsförbindelser. I riktning mot Raseborg på förbindelsesträckan Ingå-Karis-Ekenäs är servicenivån av klass V, vilket innebär regelbundna vardagsförbindelser. Förbindelserna mellan Ingå och Lojo är av klass VI, och i förbindelserna består i huvudsak av skoltransporter. Målet för åren att bevara servicenivån på nuvarande nivå i hela västra Nyland. En stor del av kollektivtrafikutbudet i västra Nyland baserar sig på trafik på marknadsvillkor (avtal för rutter och övergångsperiod). Avtalen för övergångsperioden slutar , varefter trafikidkarna kan söka rutter för trafikering med ruttrafiktillstånd. Trafik på marknadsvillkor förutsätter att förbindelserna är lönsamma. Kollektivtrafikens servicenivåer: I. Konkurrenskraftig II. III. IV. Ett verkligt alternativ Användbart Dagliga resor V. Vardagsförbindelser VI. VII. Skol- och besöksresor Nödvändiga 2.2 KOLLEKTIVTRAFIKUTBUDET I INGÅ IDAG Ingås kollektivtrafikförbindelser ordnas i huvudsak längs stamväg 51. Mellan Ingå och huvudstadsregionen körs vardagar 8 turer i vardera riktningen. Av dessa har ett bussturpar Ingå station som avgångs- och slutstation, i övrigt körs turerna huvudsakligen på förbindelsesträckan Ekenäs-Ingå-Helsingfors. Lördagar körs tre turer på förbindelsesträckan Ekenäs-Ingå-Helsingfors och söndagar två turer i vardera riktningen. Turerna längs stamväg 51 är i huvudsak standardturer förutom ett par snabbturer som stannar endast på snabbturshållplatser i Ingå centrum och Degerby. I Ingå centrum körs kollektivtrafiken längs Bollstavägen till Ingå busstation och vidare längs Storkyrkovägen och Täktervägen till stamväg 51. Standardturerna har med linjenummer 190, som är sk. U-trafik på HRT-området. Bussarna kan påstigas på HRT-området och betalas med HRT-biljettprodukter. Då Länsimetro börjar trafikera i början av 2017 slutar ovan nämnda turer med U- signum. Förändringen kan ha verkningar på turernas användarmängder och därigenom trafikeringens lönsamhet. Från Ingå finns också turer i riktning mot Lojo och Sjundeå. Lojo-turerna betjänar i huvudsak skolelever och turerna trafikeras endast skoldagar. Turerna betjänar därför inte på bästa möjliga sätt behovet av kollektivtrafik för arbetsresor. Från Ingå till Lojo körs tre turer på vardagsmorgnar av vilka en från Degerby och på eftermiddagen en tur. Från Lojo till Ingå körs tre turer endast eftermiddagar och en av dem till Degerby. Från Ingå till Sjundeå körs två eftermiddagsturer och från Sjundeå en tur till Ingå på morgonen.

7 Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi (17) I tabellen nedan busstrafikutbudet längs stamväg 51. På nästa sida illustreras på en karta busstrafikens huvudriktningar turutbud vardagar (bild 1). INGÅ HELSINGFORS VARDAGAR HELSINGFORS INGÅ VARDAGAR Avgång Från Ingå MH Kyrkslätt Framme Helsingfors Tid Avgång Helsingfors Kyrkslätt Framme Ingå MH Framme 06:15A 06:25 06:55* 07:45 1h 20min 11:00 11:25 11:50 13:20H 50min 06:30T 07:15 07:40 08:20 1h 5min 12:30 12:55 13:20 13:50T 50 min 08:20T 09:10 09:35 10:05 55min 13:25 13:55 14:25 15:10T 1 h 09:15H 10:35 10:55 11:25 50 min 15:45 16:25* 16:55 17:05As 1h 10min 09:40B 11:15 11:40 12:10 55min 16:10 16:45 17:15 18:10T 1h 5min 14:10T 15:05 15:30 16:00 55min 17:00 17:35 18:05 18:55T 1h 5min 14:35H 16:00 16:20 17:00 1h 17:40 18:10 18:35 20:00B 55min 17:30I 17:30 17:50 18:20 50 min 18:50 19:20 19:40 20:30P 1h 10min Tid VECKOSLUT VECKOSLUT Avgång Från Ingå MH Kyrkslätt Framme Helsingfors Tid Avgång Helsingfors Kyrkslätt Framme Ingå MH Framme Tid Lör. 08:20T 09:10 09:35 10:05 55min Lör.-Sön. 11:00 11:25 11:50 13:20H 50min Lör.-Sön. 09:40B 11:15 11:40 12:10 55min Lör. 14:30 14:55 15:25 16:05T 55min Lör.-Sön. 14:35H 16:00 16:20 17:00 1h Lör.-Sön. 17:40 18:10 18:35 20:00B 55min Tilläggsinformation A / Ingå station H / Hangö * / Kyrkslätt resecentrum I / Ingå MH B / Bromarv SNABBTUR T / Ekenäs P / Pojo Tabell 1. Busstrafikutbudet längs stamväg 51 Förutom ovan nämnda turer har Ingå tillfällig matartrafik till tågstationerna i Karis och Kyrkslätt. Matartrafiken ersätter nedlagd tågtrafik och tidtabellerna betjänar huvudsakligen arbets- och studieresor. Mellan Kyrkslätt och Ingå körs tre bussturpar per dag. Mellan Karis-Ingå körs tre bussturer från Ingå till Karis och två bussturer från Karis till Ingå.

8 8 (17) Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi Bild 1. Huvudsaklig busstrafik inom Ingå kommun och turutbud vardagar. 2.3 INVÅNARENKÄTEN I ANSLUTNING TILL SERVICENIVÅUTREDNINGEN Som en del av utredningen gällande kollektivtrafikens servicenivå i västra Nyland utfördes en invånarenkät. Enkätens mål var att få fram invånarnas åsikter om de föreslagna målen för servicenivån under Enkäten genomfördes i alla sju kommuner på området I Ingå fanns totalt 105 intresserade som svarade på enkäten. Antalet var ca 2 % av Ingås befolkning. Enkäten ingick i projektet gällande invånarväxelverkan och inte en egentlig undersökning om kundnöjdhet gällande kollektivtrafik. Enkäten genomfördes på nätet och nådde därför inte alla åldersgrupper. Detta märks i svararnas åldersfördelning: största delen av de som svarade (46 %) var åringar eller åringar (30 %). 66 % av de som svarade var kvinnor. I resultatet betonas därför sådana observationer om kollektivtrafikens tillstånd som gavs av personer i arbetsför ålder. Svaren är riktgivande, men på basis av dem kan inte göras någon pålitlig bedömning om kommuninvånarnas och/eller kollektivtrafikanvändarnas åsikter. De som besvarade enkäten behöver kollektivtrafik i huvudsak för arbetsresor men också besök och fritidsresor är viktiga. Behovet av studie- och skolresor är mindre, vilket beror på det låga antalet svar från personer i studieåldern. Ca 38 % av de som använder kollektivtrafik använder det dagligen.!0 % av de som svarade använder kollektivtrafik inte alls. 39 % av de som svarade använder kollektivtrafik sporadiskt. I bilderna nedan (2 och 3) framgår kollektivtrafikens huvudsakliga användningsändamål och användningens regelbundenhet vardagar.

9 Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi (17) Kollektivrafikens huvudsakliga användning 60% 48% 40% 20% 0% 10% 3% 20% 19% Bild 2. Kollektivtrafikens huvudsakliga användning. 50% Kollektivtrafikanvändning vardagar 40% 38% 39% 30% 20% 10% 13% 10% 0% Lähes päivittäin Muutaman kerran viikossa Satunnaisesti En ollenkaan Bild 3. Regelbunden kollektivtrafikanvändning vardagar. De som besvarade enkäten ansåg att nedläggningen av tågturer var en dålig sak. Kollektivtrafikutbudet behöver förbättras speciellt mot huvudstadsregionen och det behövs skilda anslutningsförbindelser till tågstationen i Kyrkslätt. I svaren föreslås också att förbindelserna förstärks mot Lojo och Karis/Ekenäs. De som svarade anser också att kvällstrafiken behöver förbättras med t.ex. en tur ca och eventuellt senare från Helsingfors till Ingå. Förbindelserna mot Lojo upplevs inte vara avsedda för pendlare, eftersom turerna körs närmast skoltid. Speciellt eftermiddagens returtrafik från Lojo till Ingå upplevs som en brist. Hållplatsen vid Täktervägen och stamväg 51 borde enligt en person utvecklas till en anslutningshållplats. Också hållplatserna i kyrkbyn och Degerby anses behöva förbättras. 2.4 INGÅS PERSONTRAFIKPLAN Planeringen av Ingås persontrafiktransporter inleddes i maj 2016 och planen beräknas bli färdig i början av oktober Målet är att utarbeta en persontrafikplan för Ingå kommun så att transporterna effektiveras. I transporterna beaktas bildningssektorns och grundtrygghetens transporter. I samband med arbetet har utretts kommunens nuvarande transportsituation och utarbetats en plan för ordnande av Ingå kommuns persontransporter med tanke på de transportupphandlingar som inleds i början av år 2017.

10 10 (17) Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi Ingå kommuns transportkostnader är ca 1,0 miljon euro år 2015, av vilket bilningssektorns transporter utgör ca 0,73 miljoner euro och grundtrygghetens transporter ca 0,27 miljoner euro. Ingå kommuns högstadieelever transporteras i huvudsak med öppen kollektivtrafik och kostnaderna består i huvudsak av resebiljetter. Dessa kostnader ingår inte i de totalkostnader som presenteras. Största delen av socialväsendets transportkostnader består av serviceavgifter och trafikeringskostnader i anslutning till transporter enligt handikappservicelagen och socialskyddslagen. VPLoch SHL-klienterna gör idag ca resor per år av vilka 86 % görs av VPL-klienter. Speciellt VPLresornas årliga kostnader är höga i förhållande till antalet resor och transportkostnaderna har stigit med nästan 30 % under åren Målet med persontrafikplanen är att kombinera grundtrygghetens transporter med skoltransporternar för att få en kostnadseffektivare transporthelhet och producera bättre transportservice för kommuninvånarna. Målet med att kombinera transporter är att effektivera användningen av skoltransportbilarna. I granskningen ingår dagverksamhet, mattransporter, Röda Korsets bastutransporter samt instrument- och apotektransporter och hur de skulle kunna kombineras med skoltransporterna. I persontrafikplanen beaktas också den anropsstyrda besökstrafikservicen som erbjuds kommuninvånarna som en del av helheten. Besökstrafiken är speciellt avsedd för klienter enligt socialskyddslagen men samtidigt är det också meningen att den ska vara öppen kollektivtrafikservice för alla kommuninvånare. I arbetet föreslås att skoltransporterna öppnas till kollektivtrafik öppen för alla åtminstone till den del som det finns plats i bilarna. Öppna skoltransporter ligger i linje med utvecklingsåtgärderna i västra Nylands kollektivtrafikutredning. Det finns ett behov på hela området av att öppna de olika kommunala förvaltningarnas transporter (utvecklingsåtgärd 7). På nästan alla rutter finns också plats för betalande kunder förutom skolelever, förutom i två stora taxibilar. Öppna transporter ansluter sig starkt till det pågående arbetet att överföra kommunal persontrafik till kollektivtrafikens sökservice (utvecklingsåtgärd 4). Betaversionen av Matka.fi-servicen är tillgänglig här. Transporterna av klienter enligt handikappservicelagen ingår inte i den ovan beskrivna transporthelheten. Handikappserviceklienterna använder ofta taxi eller anropsstyrd trafik, eftersom de i regel ska få resa utan bestämda tidtabeller. Effektiveringen av dessa transporter behandlas skilt med tanke på förmedling och koordinering. För att stävja transportkostnaderna och genomföra förmedling och koordinering föreslås fortsatta utredningar för att hitta höga resekostnader (eventuellt missbruk eller felfakturering), för att kunna utarbeta noggrannare regler ifråga om resornas prissättning och att ingå avtal med serviceproducenter. För att få igång förmedling och koordinering föreslås att med grannkommunerna inleds diskussioner om eventuellt samarbete i enlighet med utvecklingsåtgärd 6 i Utredningen av kollektivtrafiken i Västra Nyland.

11 Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi (17) 3 INGÅBOR; TRAFIKERING OCH BOSÄTTNING 3.1 INGÅBORNAS VARDAGSRESOR Ingåbornas vardagsresor har granskats ifråga om arbetsresor och studerande på andra stadiet. 43 % av arbetsresorna riktar sig mot huvudstadsregionen (bild 4). Ingås försörjningsgrad ifråga om arbetsplatser igen är 36 %. De som studerar på andra stadiet fördelar sig relativt jämnt mot huvudstadsregionen, Raseborg och Lojo (bild 5). Största delen av vardagsresorna riktar sig alltså mot huvudstadsregionen. Speciellt de som studerar på andra stadiet reser mot Raseborg och Lojo. Arbetsresornas riktning 8% 5% 3% 0,5 % Inkoo Helsinki 4% 36% Espoo Kirkkonummi 10% Vantaa Raasepori Lohja 14% 16% Siuntio Vihti Bild 4. Ingåbornas arbetsresor (Källa: Statistikcentraler, arbetsresor 2013). 9% Studerande på andra stadiet 30% 33% Raasepori Lohja Pääkaupunkiseutu Muut 28% Bild 5. Studerande på andra stadiet och studieort (Källa: Ingå kommun 2016). 3.2 MARKANVÄNDNINGEN I INGÅ Kommunens markanvändning och planläggning styrs av de riksomfattande målen för områdesanvändning och landskapsplanen. I Nylands landskapsplan (2. etapplandskapsplan) har området för

12 12 (17) Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi tätortsverksamheter och området som ska förtätas placerats kring Ingå centrum. Arbetsplatsområden har anvisats norr om stamväg 51. Kring tågstationen har inte anvisats något område för tätortsverksamheter. Utdrag ur landskapsplan som bild 6. Bild 6. Utdrag ur landskapsplan (2. etapplandskapsplan) (Källa: Nylands förbunds kartservice ). Ingås nuvarande markanvändning och dess tyngdpunkt inom en nära framtid finns i kyrkbyn och dess randområden i enlighet med Förenhetliga skedet i Ingås markanvändningsstrategi. En förutsättning för att förbättra kollektivtrafikens servicenivå är att markanvändningen förstärks längs en kollektivtrafikförbindelse. Högst 800 m anses som ett lockande promenadavstånd till en hållplats. Verkningsområdet kan utvidgas genom cykling och cykelparkering är viktigt. Lönsam kollektivtrafik kan ordnas med en viss minimitäthet av invånare/ha. I bild 7 presenteras centrumhållplatsernas verkningsområde med en radie på 800 m fågelvägen. I bild 8 presenteras ett utdrag ur Ingå kommuns detaljplaneområde. På basis av bilderna kan konstateras att markanvändningen i Ingå centrum befinner sig nästan helt inom 800 m radier från hållplatserna. Markanvändningen i sig kan inte förändra trafikeringsvanor eller öka användningen av kollektivtrafik, men den skapar förutsättningar för lönsam kollektivtrafik. Kollektivtrafiken påverkas också av bl.a. av turutbud, biljettprodukter, tillgång till information och hållplatsförhållanden.

13 Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi (17) Bild 7. Centrumhållplatsernas verkningsområde på 800 m avstånd fågelvägen. Bild 8. Utdrag ur Ingå kommuns gällande detaljplan (Källa: Ingås kartservice ).

14 14 (17) Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi 4 FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR TÅGTRAFIK 4.1 FÖRÄNDRINGARNA I FJÄRR- OCH NÄRTRAFIK Förändringarna i fjärrtågtrafiken har påverkat trafikeringen på kustbanan. Fjärrtågen Helsingfors- Åbo stannar från oktober 2015 i Alberga i stället för Esbo centrum. Turer mellan Helsingfors-Åbo har lagts ner och tidtabellsstrukturen har samtidigt ändrats. Tågen har också försnabbats varför det är svårare att koordinera fjärr- och närtågens tidtabeller. Förändringarna i tidtabellsstrukturen är utmanande p.g.a. kustbanans infrastruktur. Banan har fyra spår mellan Helsingfors-Alberga, två spår mellan Alberga-Kyrkslätt, men endast ett spår från Kyrkslätt västerut. Stationerna i Ingå och Sjundeå har endast två spår, Kyrkslätt station tre. Flera spår på stationerna skulle göra det möjligt för tågen att mötas vid stationen. Enspårigheten och stationernas tvåspårighet gör det utmanande att planera tidtabeller p.g.a. att tågen ska kunna mötas. Att öppna tågtrafik på nytt förorsakar betydande kostnader. Sjundeå betalar för tågen i förhållande till resenärkilometrar. Biljettinkomsterna (VR) avdras från Sjundeås betalningsandel. Den nya tågförbindelsen kostar för Sjundeå ca per år. De totala trafikeringskostnaderna är 1,6 miljoner per år. I samarbete med detta arbete har granskats möjligheten att fortsätta Sjundeå-tågets trafikering till Ingå station med kustbanans nuvarande tidtabellstruktur. Det visade sig att det inte är möjligt att trafikera tåget till Ingå station på samma sätt som före ändringarna i tågtrafiken. Utmaningarna gäller speciellt morgontrafiken från Ingå mot Helsingfors. Tågets resenärantal påverkar tågtrafikens lönsamhet och vilket för sin del påverkas av markanvändningen i stationsområdet. Nedan uppgifter om antalet resenärer som stigit på stationerna längs kustbanan år 2007 och antalet invånare och arbetsplatser på en km avstånd. Invånarantalet vid Ingå stationsområde är klart minst. Också antalet påstigare är bland de minsta. Före nedläggningarna hade Ingå station i genomsnitt 20 på- och 20 avstigare per dag. Förutom Ingå station har också hållplatserna i Luoma och Mankki lagts ner p.g.a. fjärrtågens tidtabellsändringar och det snabbare Y-tåget Invånarantalet på 1 km avstånd från stationen år km Asukasluku 1 km Työpaikat Bild 9. Invånarantalet på 1 km avstånd från stationen år 2007 (Källa: Liikenteellinen ja ratatekninen selvitys Espoo Kirkkonummi lähijunaliikenteen kehittämisestä, 2009).

15 Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi (17) Antalet påstigare på närtåg Helsingin suunnasta Poistuneet Helsingin suunnasta Nousseet Helsingin suuntaan Poistuneet Helsingin suuntaan Nousseet Bild 10. Antalet påstigare på närtåg 2007 (Källa: Liikenteellinen ja ratatekninen selvitys Espoo Kirkkonummi lähijunaliikenteen kehittämisestä, 2009). 4.2 VERKNINGARNA PÅ INGÅ STATIONS VERKSAMHET Vardagsmorgontrafik från Ingå mot Helsingfors kan inte längre ordnas flexibelt genom att fortsätta Y-tågstrafiken från Sjundeå till Ingå. Tåget borde avgå från Ingå station före det passerande fjärrtåget, varvid tåget skulle vara i Sjundeå ca 8 minuter före avgången enligt tidtabellen. För resenären innebär detta att de som stiger på tåget i Ingå får vänta 8 minuter extra på Sjundeå station. I vardagstrafiken mot Helsingfors skulle uppstå en motsvarande väntan och på eftermiddagen mellan skulle väntetiden vara t.o.m. 20 minuter och trafikeringen skulle i praktiken vara omöjlig. Vardagseftermiddagstrafiken från Helsingfors mot Ingå kan fortsätta från Sjundeå station utan väntetid med nuvarande tidtabellstruktur. På vardagsmorgnar ska tåget dock vänta 10 minuter på Sjundeå station innan den kan fortsätta till Ingå station. Mitt på dagen ska prioriteras den andra riktningen, eftersom tidtabellerna är så nära varandra att flera tåg inte kan trafikera ända till Ingå station p.g.a. mötande trafik på det enspåriga avsnittet. På morgonen skulle resan till Helsingfors vara 1 h 7 minuter och på eftermiddagen 58 minuter. De nuvarande tiderna betjänar dock inte pendlarnas behov på bästa möjliga sätt. Returtrafiken saknar t.ex. en tur kl. fyra. I tabell 2 Y-tågets nuvarande tidtabell Helsingfors-Sjundeå och de möjliga avgångs- och ankomsttiderna vid Ingå station. Lähtö Inkoosta Siuntio - Helsinki Helsinki - Siuntio Saapuminen Inkooseen 05:40 06:02 06:47 05:06 05:49 06:30 06:44 07:09 07:53 06:00 06:41 07:05 13:34 13:56 14:41 13:07 13:48 Ei mahdollinen Ei mahdollinen 16:21 17:07 15:18 16:02 16:14 Ei mahdollinen 18:25 19:09 17:23 18:04 18:18 20:04 20:.26 21:09 19:37 20:18 18:32 Tabell 2. Y-tågets tidtabell Helsingfors-Sjundeå och de möjliga avgångs- och ankomsttiderna vid Ingå station

16 16 (17) Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi 5 FÖRSLAG TILL INGÅS KOLLEKTIVTRAFIKSTRATEGI Förslaget är att Ingås kollektivtrafikstrategi baseras på utvecklande av busstrafik. Med nuvarande tidtabellstruktur kan tåg inte trafikera Ingå station så att det skulle betjäna pendlarnas behov på bästa möjliga sätt. Kollektivtrafikstrategin som föreslås stöder målen för västra Nylands servicenivå, markanvändningsmålen i landskapsplanens markanvändningsmål och målen i Ingå kommuns markanvändningsstrategi och dess skede för förenhetligande. I enlighet med markanvändningsstrategins skede för förenhetligande föreslås som ett mål i första hand att den befintliga infrastrukturen utnyttjas effektivt och att samhällsstrukturen förtätas speciellt i centrum. Ifråga om kollektivtrafikutbudet föreslås att åtgärderna koncentreras till att utveckla Ingås egna hållplatser och utvecklande av anslutningsparkering längs stamväg 51. Åtgärderna förstärker kollektivtrafik på marknadsvillkor längs stamväg 51. Därtill föreslås att den interna trafiken utvecklas bl.a. genom att öppna persontrafiken till kollektivtrafik som är öppen för alla och genom att erbjuda kommuninvånarna anropsstyrd besökstrafik inom Ingå Ifråga om busstrafik till huvudstadsregionen föreslås att kommunen förbereder sig för att utveckla förbindelserna om trafik på marknadsvillkor minskar när Länsimetro börjar trafikera och när standardturerna med U-trafik slutar. För att trygga förbindelserna föreslås starkt samarbete med grannkommunerna, med den behöriga myndigheten och västra Nylands persontrafikarbetsgrupp. Ifråga om utvecklande av kvälls- och veckoslutstrafik föreslås regionalt samarbete med alternativa modeller med direkta förbindelser till Helsingfors, anslutningsförbindelser till metrostationen i Mattby och anslutningsförbindelser till Kyrkslätt station. Förslaget är också att utvecklingsårgärderna gällande tågtrafik flyttas till markanvändningsstrategins Kompletteringsskede på generalplanenivå och långsiktig strategisk planering. Konkreta förslag till utvecklingsåtgärder för att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik: Utvecklande av hållplatsinfra och lättrafiknät; hållplatsen vid Täktervägens och stamväg 51 korsning, hållplatserna i centrum och hållplatsen i Degerby vid stamväg 51, förbättrande av parkeringsmöjlighet i korsningen av riksväg 25/väg 186. några hållplatser i centrum ändras till sk. knutpunkter med bättre utrustning. Tak förnyas och antalet hållplatser ökas vid behov, belysningen förbättras, takförsedda cykelparkeringar speciellt i knutpunkten i centrum. Persontrafik öppnas till kollektivtrafik öppen för alla. Förslaget har utarbetats i samband med persontrafikplanen. Persontrafikarbetsgruppens representanter matar in uppgifterna om kommunernas interna transporter till kollektivtrafikens söktjänst (matka.fi). I avtalen beaktas i fortsättningen att trafikidkaren ansvarar för att uppgifterna matas in. Transporterna anskaffas som en helhet genom att kombinera de olika förvaltningssektorernas transporter. Ingå kommuns persontrafikplan har utarbetats som en grund för anskaffningen av denna transporthelhet.

17 Ingå kommuns kollektivtrafikstrategi (17) Inledande av förmedling och koordinering tillsammans med grannkommunerna och tilläggsutredningar gällande orsakerna till att de nuvarande transportkostnaderna stiger. Utvecklande av kvälls- och veckoslutsförbindelser, som alternativ direkta förbindelser till Helsingfors eller anslutningsförbindelser till Kyrkslätt eller metrostationen i Mattby. Om anslutningsförbindelsernas förverkligande som köptrafik ska avtalas med HRT. Anslutningsförbindelserna förverkligande gäller utvecklande av biljettsamarbete. Anslutningsförbindelsen till Kyrkslätt förutsätter att biljettsamarbetsavtalet ändras så att randkommunernas invånare får köpa HRT-biljetter till samma pris som de som bor på HRT-området också på regionbiljett 3 området. Beredskap för att trafik på marknadsvillkor minskar; utvecklande av kollektivtrafikförbindelser i samarbete med behörig myndighet och Västra Nylands persontrafikarbetsgrupp. Kommunen har beredskap att arbeta för dubbelspårig järnväg, som är ett måste för att garantera användarvänliga tidtabeller. Ingås kollektivtrafik ska på långsikt också omfatta en fungerande tågtrafik.