Att leva med smärta Problem Detection Study

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att leva med smärta Problem Detection Study"

Transkript

1 Att leva med smärta Problem Detection Study

2 Bakgrund Hösten 21 sammanställde experter från 15 olika europeiska länder, med stöd från Pfizer, en konsensusrapport om långvarig smärta, Pain Proposal. Målet med rapporten var att få till stånd en effektivare hantering/handläggning av smärta, lösa de brister som finns idag och visa på goda exempel av effektiv smärtvård. En del i rapporten utgjordes av en undersökning, som genomfördes under augusti 21, om hur situationen såg ut i respektive deltagande land. Från Sverige deltog 1 personer med långvarig smärta och 1 primärvårdsläkare. Rapporten har presenterats för EU-parlamentariker och vid olika kongresser/ möten och finns att läsa i sin helhet på För att få ytterligare kunskap om vilka de främsta problemen är för de personer som lider av långvarig smärta, genomfördes 211 Metod Studien var uppbyggd utifrån frågeställningar i tre huvudområden. Att leva med smärta (11 påståenden) Genom djupintervjuer med personer som lider av långvarig smärta och personer med insyn i vården, inklusive patientföreningar, identifierades 11 problempåståenden. De som besvarat enkäten har fått ta ställning till hur stort problem de förknippat med vart och ett av dessa. Livstillfredställelse ( 1 frågor) Hur viktiga är ett antal aspekter för den allmänna livskvaliteten och hur väl uppfylls/ fungerar dessa i dag. Inte relevant i Sverige en större s.k. PDS- studie (Problem Detection Study). Undersökningen besvarades av 15 personer som var medlemmar i organisationerna Reumatikerförbundet, NHR (Neurologiskt Handikappades Riksförbund) eller RTP (Personskadeförbundet för Rehabilitering Tillgänglighet och Påverkan). Det största antalet deltagare kom från Reumatikerförbundet (n=112). Undersökningen genomfördes via webbenkäter under november månad 211 och skickades ut till totalt ca 15 medlemmar dvs alla de medlemmar som organisationerna hade en e-postadress registrerad till. Det övergripande syftet med studien var att identifiera de problem och behov som personer som lider av långvarig smärta upplever kring hela sin livssituation. Livssituation (24 bakgrundsfrågor) Slutligen ställdes ett relativt sett stort antal bakgrundsfrågor för att kunna få en bra bild av vilka som svarat samt skapa förutsättningar för en bra analys. Antalet frågor i enkäten är relativt omfattande och endast de som besvarat alla frågor ingår i denna rapport. Samtliga respondenter fick gradera vart och ett av de 11 påståendena utifrån hur stort problem de själva tycker att dessa är. Den skala som användes såg ut enligt nedan. Inget problem Stort problem Resultat Beskrivning av dem som besvarat enkäten. Kvinnor utgjorde 5 %, män 15 %. Ålder Ort Sysselsättning < 25 år - 1% Stockholm/Göteborg/Malmö - 22% 16% arbetade heltid % Ort > 1. inv. - 1% 25% arbetade deltid % Ort % 5% förvärvsarbetade inte % Ort <. - 41% > 65-1% 66% av respondenterna hade haft problem med sin smärta > 1 år. % hade en fastställd diagnos avseende sin smärtsituation. De högst rankade problemen 1 i- topplista En 1 i-topplista för de högst rankade problempåståendena ger en bra översikt om hur personerna med smärta upplever att det är att leva med långvarig smärta. Ett medelvärde har beräknats för vart och ett av påståendena och därefter har en rangordning av de 11 påståendena gjorts utifrån samtliga 15 respondenters svar. 1. Det är svårt att inse de fysiska begränsningar som min smärtsituation förorsakar eftersom jag vill mer än vad min kropp orkar ( jag ställer orimliga krav på mig själv ). 2. Smärtområdet uppmärksammas för lite i media och i den offentliga debatten, det känns därför som om smärtpatienter är en eftersatt grupp inom vården.. Det känns jobbigt att man som smärtpatient måste kunna prata för sig och vara påstridig för att få sin vilja igenom i kontakten med sjukvården. 4. Jag kan sällan sova en hel natt eftersom jag vaknar flera gånger pga. min smärta och jag känner mig därför aldrig riktigt utvilad. 5. Det är frustrerande att min smärta påverkas i så hög grad av olika väderförhållanden (kyla, vind, regn och rusk etc.) 6. Det känns som att det saknas vedertagna och beprövade behandlingsrutiner/vårdprogram och att smärta inte verkar vara ett prioriterat område inom svensk sjukvård.. Det känns frustrerande att ingen annan kan se att jag är sjuk eftersom jag trots min smärta ser pigg och välmående ut ( det syns inte utanpå ).. Det känns frustrerande att jag pga. min smärtsituation inte kan delta i min familjs och vänners aktiviteter i den utsträckning som jag skulle vilja.. Det är svårt att hitta sätt att sitta eller ligga som inte medför att jag får för ont pga. min smärta. 1. Det är jobbigt att vara så beroende av sin värkmedicin för att klara av det vardagliga livet.

3 Tre större problemområden För att få en bild av hur samtliga 11 problempåståenden hänger ihop gjordes en s.k. faktoranalys och då framkom problemområden. Dessa är: A. Att själv hantera smärta (smärtpatienten) B. Att bli behandlad för sin smärta (sjukvården) C. Att bli uppmärksammad /bemött (samhället/myndigheter) Område A Att själv hantera smärta Detta område handlar om hur det är att leva med smärta och är det område som har flest påståenden med hög problemupplevelse. Ser vi till de 1 högst rangordnade problemen i studien så hör hälften av dessa till detta område. R ank1 en fjärdedel (2%) uppger sig ha haft minst tre olika besvär under de senaste 12 månaderna. De vanligaste besvären är artros (6%), fibromyalgi (5%) och reumatism (%). Förutom problem som är förknippade med personen själv återfinner vi även problem som har en social anknytning. Många finner det frustrerande att inte kunna delta i familjens och vänners aktiviteter i den utsträckning som han/hon skulle vilja (rank ). I ett vidare perspektiv kan vi se att hela % anser att smärtsituationen har påverkat det dagliga livet på ett negativt sätt under de senaste 12 månaderna. Område B Att bli behandlad för sin smärta (sjukvården) Detta område har också en hög problemupplevelse bland de tillfrågade i studien. Här återfinns tre påståenden bland de tio högst rangordnade problemen. 5,2 R ank1 svårt att inse de fysiska begränsningar som smärtan förorsakar 5,2 2 5,2 2 jobbigt att man måste vara påstridig i kontakten med sjukvården 5,2 4 5,2 4 vaknar flera gånger per natt p.g.a. min smärta 5,2 5 5,25 5 smärta påverkas i hög grad av olika väderförhållanden 5,25 6 smärta inte verkar vara ett prioriterat område inom svensk sjukvård 5,24 6 5,2 4,5 inte kan delta i min familjs och vänners aktiviteter p.g.a. smärta 4,5 4,2 svårt att hitta sätt att sitta eller ligga 4,2 1 jobbigt att vara så beroende av sin värkmedicin 4, 1 inget problem stort problem inget problem Det största problemet gäller svårigheten att kunna inse sina fysiska begränsningar eftersom man vill mer än vad kroppen orkar. Nästan av 1 (6%) anser att detta är ett stort problem (5% har markerat det högsta svarsalternativet ). Av de som besvarat enkäten har % fått en diagnos som förklaring till sin smärta. Vidare upplever många att smärtan gör det svårt att hitta ett sätt att sitta eller ligga på som inte stort problem medför att man får ont. Detta innebär även att många ser det som ett stort problem att smärtan leder till att man inte kan sova ordentligt vilket leder till att man aldrig känner sig riktigt utvilad. Problemupplevelsen i detta övergripande område A korrelerar starkt till antalet besvär som man upplever sig ha haft under det senaste året. Ju fler besvär man uppger att man haft desto större är problemupplevelsen. Nästan Även om dessa tre problem hamnar inom samma område, sjukvården, så berör de olika aspekter. Det största problemet (rank ) är att man som patient måste vara påstridig och kunna prata för sig för att få sin vilja igenom i sina kontakter med sjukvården. Samtidigt upplever personerna att det saknas vedertagna och beprövade behandlingsrutiner och vårdprogram. Just på grund av detta upplever man att området smärta inte verkar vara prioriterat inom svensk sjukvård. En helt annan aspekt (rank 1), men inom samma område, är att personerna upplever det som ett stort problem att vara så beroende av sin värkmedicin för att klara av det dagliga livet. Det finns ett starkt samband mellan problemupplevelser i detta område och antalet kontakter som de svarande tagit med sjukvården. Ju fler kontakter som tagits desto större är problemupplevelsen.

4 I diagrammet nedan ser vi vilka kontakter som tagits med vården de senaste 12 månaderna. Det finns inga större skillnader i svaren mellan de olika patientföreningarna med undantag av att en betydligt högre andel av de personer som tillhör NHR eller Reumatikerförbundet har haft kontakt med en neurolog respektive en reumatolog. Område C Att bli uppmärksammad/bemött (samhället/myndigheter) Även om det i detta område ingår många problempåståenden (ca 25 st) så är det endast några få av dessa som upplevs som stora problem och hamnar högt upp när vi ser till den totala listan (11 st). Två problempåståenden återfinns dock bland de tio högst rankade. Husläkare/Allmänläkare 6 Sjukgymnast 56 Reumatolog 42 Ortoped Arbetsterapeut Neurolog 16 Smärtläkare Kurator Annan Naprapat/kiropraktor/osteopat Samtalsterapeut/psykolog Psykiater Specialist inom internmedicin Homeopat Inget av ovanstående % R ank uppmärksammas för lite i media och i den offentliga debatten frustrerande att ingen annan kan se att jag är sjuk inget problem 4,5 4,2 4, 5, 5,2 5,2 5,25 5,24 5,22 5, stort problem Resultatet visar vidare att nästan en femtedel av personerna (1%) har haft 5 eller fler olika kontakter med sjukvården under året. Drygt en tredjedel (4 %) uppger att de under det senaste året har haft kontakt med sjukvården minst någon gång per månad. I bakgrundsfrågorna fick samtliga deltagare ge ett helhetsomdöme över hur nöjda de är med sjukvården avseende sin smärtsituation. Resultatet visar på en splittrad bild. Andelen missnöjda är stor, en dryg tredjedel (6%) ger sjukvården de lägsta betygen 1 och 2 på en femgradig skala i denna fråga. Det största missnöjet finner vi hos den femtedel av de tillfrågade som ännu inte fått en diagnos fastställd för sin smärta. Bland dessa ger 5 % de lägsta betygen. De smärtpatienter som är mest nöjda med sjukvården finner vi bland dem som har angett reumatism som orsak till sin smärta. Av dessa ger drygt hälften (5%) vården de högsta betygen och endast en knapp fjärdedel (24%) de lägsta. Det framgår också att personer som de senaste 12 månaderna erbjudits medicinsk rehabilitering av sjukvården på grund av sin smärta är mer nöjda med sjukvården. I denna grupp som utgör ca 1% av de tillfrågade är drygt hälften (52%) nöjda och knappt var femte (1%) är missnöjda. Det som ses som ett mycket stort problem (rank 2) är att smärtområdet uppmärksammas för lite i media och i den offentliga debatten. På grund av detta känner smärtpatienterna att de är en eftersatt grupp inom vården. Synen på detta är gemensam hos de svarande när det gäller detta. Inga större skillnader kan ses vad gäller ålder, kön, bostadsort, orsak till smärta eller någon av de andra bakgrundsfaktorer som finns med i studien. På sjunde plats framgår att personerna upplever det mycket frustrerande att deras smärta inte syns på utsidan. Detta skulle kunna ha betydelse t ex vid kontakten med allmänhet, vården och olika myndigheter. Ett mer myndighetsrelaterat problem är att de svarande känner att de missar den ekonomiska ersättning de har rätt till som smärtpatient, eftersom Försäkringskassan är dålig på att informera om de rättigheter man har (rank 24). Undersökningen visar att det är framför allt oron och osäkerheten över konsekvenserna om man inte skulle få bra hjälp eller ett bra ekonomiskt skydd i den situation som har uppstått. Man upplever att man fått dålig information och stöd kring vilken hjälp man kan få samt känslan att vara misstrodd och utlämnad (rank ) i de utredningar som görs i samband med ersättningsanspråk. De personer som deltidsarbetar (25%), ser just den bristfälliga

5 informationen från Försäkringskassan som ett stort problem. De största skillnaderna i hur personerna uppfattar kontakten med myndigheter finner vi just utifrån arbetssituationen. Problemupplevelsen ökar i takt med huruvida patienterna förvärvsarbetar eller inte. Av det totala antalet svarande var det 16% procent som heltidsarbetade och 25 % som arbetade deltid. Av de 15 deltagarna var det % som var år, dvs i arbetsför ålder. Översikt respondenternas syn på sin smärtsituation idag Den inledande delen av studien fokuserar på problemupplevelser medan den andra delen handlar om hur viktiga vissa saker är för livskvaliteten i stort och hur man upplever att dessa fungerar för närvarande. Här fick respondenterna ta ställning till totalt 1 olika aspekter. Resultat för de 1 olika aspekter som bedömdes. orange stapel 1=inte alls viktigt och 5=mycket viktigt och blå linje 1=fungerar mycket dåligt och 5= fungerar mycket bra Att det finns en instans med totalansvar Att politiker prioriterar insatser Aktiv diskussion i media kring smärtområdet Fokus från myndigheterna - att kunna arbeta Möjligheterna att ha ett aktivt yrkesliv Lättillgänglig och utförlig information Träffa andra med smärtsituation som liknar min Kontakt med Försäkringskassan problemfri Kontakt med Arbetsförmedlingen problemfri Bra och väl fungerande smärt-/intresseförening Kan sköta om mitt hem Rimlig ekonomisk levnadsstandard Kontakt med Kommunen problemfri Medicin och behandlingsformer/leva ett normalt liv Stöd vid sidan av den traditionella sjukvården Sköta behandlingen på egen hand Kunnigt och professionellt bemötande från vårdpers Normalt umgänge och socialt liv Hur viktigt? Hur det fungerar? Generellt sett kan man säga att samtliga 1 egenskaper uppfattas som viktiga eller mycket viktiga av personerna. Det är endast behovet av att träffa andra människor som befinner sig i samma situation som inte anses vara fullt lika viktigt, men då bör påpekas att alla som svarade redan är medlemmar i en patient-/ intresseförening. Med avseende på hur olika aspekter fungerar är bilden betydligt mer varierad. Totalt sett är det få aspekter som får betyget godkänt, medan de flesta får underkänt, alltså ett genomsnittsbetyg som är lägre än. Det önskvärda är förstås att betyg sammanfaller med viktighet. Fyra aspekter kan identifieras som får låga eller mycket låga betyg. Dessa är: 1. Att det finns en instans som tar ett totalansvar för mig och min smärtsituation (2,). 2. Att politiker och beslutsfattare prioriterar insatser inom smärtområdet (2,2).. Att allmänheten är upplyst kring vad det innebär att ha långvarig smärta och att det förs en aktiv diskussion i media kring smärtområdet (2,44). 4. Att myndigheterna lägger fokus på åtgärder som kan hjälpa mig att kunna arbeta i så hög utsträckning som min smärtsituation tillåter (2,5). Även här ses en tydlig koppling till de tre huvudområden som framträdde i den inledande problemdelen i studien. De två första aspekterna som ges de lägsta betygen är det som skapar förutsättningarna för hur sjukvården agerar inom smärtområdet (område B). Missnöjet med hur den allmänna diskussionen förs i media kring smärtområdet handlar om hur man som smärtpatient blir sedd och i förlängningen uppmärksammad och bemött av samhället genom t.ex myndigheterna (område C). Även den sista aspekten som rör hur myndigheterna kan hjälpa till med att skapa förutsättningar till ett fortsatt yrkesliv hör till detta område.

6 Sammanfattning Både PDS studien och Pain proposal visar att det idag är svårt att leva med långvarig smärta i Sverige. Resultaten tyder på att det finns stora möjligheter till förbättring för vården och samhället i bemötande och vård av denna patientgrupp. Trots att dessa personer verkar ha hög tillgång till sjukvård så upplever de att de inte får den hjälp de behöver och fler av dem skulle kanske kunna gå tillbaka till arbetet om rätt åtgärder infördes. Det handlar inte bara om att öka de totala resurserna för smärtområdet utan att säkerställa att de resurser som avsätts används på rätt sätt. Förbättringsområden. Förbättra möjligheterna inom sjukvården så att: En korrekt diagnos ställs så tidigt som möjligt. Detta är en absolut nödvändighet för att kunna ta vara på de behandlingsmöjligheter som faktiskt finns för de drabbade och därmed också minska sjukskrivningar, både i antal och i tid. Tydliga syften och mål med olika behandlingar utarbetas tillsammans med patienten så att han/hon aktivt kan delta i sin utredning och behandling. Primärvården får ökad utbildning och bättre stöd inom diagnostik av de vanligaste orsakerna till långvarig smärta. Vårdprogram som är anpasade för primärvården bör tas fram. Primärvården har tillgång till råd och stöd från en specialist/multimodalt team. Insatt behandling utvärderas för att identifiera vilka metoder/behandlingar som har bäst effekt. Öka samordningen och synkronisering mellan olika sektorer Det krävs ökad samordning mellan olika delar av hälso- och sjukvården och andra parter såsom försäkringskassa, arbetsgivare och arbetsförmedling. Siloeffekten inom vården med separerade budgetar, bristande kommunikation och otydliga gemensamma incitament mellan olika enheter gör det svårt att ta ett helhetsgrepp om problematiken. Aktiviteter som genomförs av deltagande föreningar Personskadeförbundet RTP har konsensusframtagna behandlingsalgoritmer för smärta som medlemmarna kan ta med sig till sin behandlande läkare. Dessutom har förbundet studiecirklar i smärthantering för att bidra till att medlemmarna på ett bättre sätt ska kunna leva med sin långvariga smärta. Förbundet genomför regelbundet smärtkonferenser runt om i landet Reumatikerförbundet har tagit fram en smärtskola för primärvården och utbildar sjukgymnaster och arbetsterapeuter som leder skolorna samt att aktiva medlemmar med egen smärterfarenhet tillför livskunskap och socialt stöd. Förbundet gör också sin största riktade forskningssatsning på långvarig smärta om 1 miljoner kronor, med många forskare i multicenterstudier. Neurologiskt handikappades Riksförbund (NHR)-fonden stöder forskning om neuropatisk smärta. NHR arrangerar konferenser om neuropatisk smärta och har producerat en informationsfolder om neuropatisk smärta. Faktaruta: I genomsnitt var femte vuxen person i Europa är drabbad av måttlig till svår långvarig (kronisk)smärta. 1 Var femte person med långvarig smärta är oförmögen att arbeta på grund av sin smärta. 2 Långvarig (kronisk) smärta kan upplevas på ett antal ställen i kroppen - men ryggen är det vanligaste. Andra vanliga områden där långvarig smärta förekommer är till exempel nacke och leder samt som huvudvärk. 2 I Sverige beräknades långvarig smärta i form av sjukvård, sjukfrånvaro och produktionsbortfall till drygt miljarder kronor/år (2). 4 Referenser 1. Breivik H, et al. Survey of chronic pain in Europe: prevalence, impact on daily life and treatment Eur J Pain 26;1: InSites Consulting. Pain Proposal Patient Survey. August - September 21 (Conducted in 2,1 people with chronic pain across 15 European counties. Funded by Pfizer Ltd.). Consumer Health Sciences/Kantar Health. The Pain Market: EU Core Therapeutic Report. National Health and Wellness Survey SBU-rapport 1:26, sid 5 (2).

7 OTH125PSE4 Undersökningen är ett samarbetsprojekt mellan: Reumatikerförbundet Neurologiskt Handikappades Riksförbund Personskadeförbundet för Rehabilitering Tillgänglighet och Påverkan Pfizer AB Enkäten utformades och genomfördes av företaget Thams & Nyås med finansiellt stöd från Pfizer Analyserna i denna rapport har gjorts av Anders Örtengren, Mistat AB Rapporten har utöver de deltagande organisationerna även granskats av Med. dr Jan-Rickard Norrefalk Stockholm maj 212 Pfizer AB 11 Sollentuna, Tel

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

När smärtan talar olika språk Citatsamling

När smärtan talar olika språk Citatsamling När smärtan talar olika språk Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. I början av projektet genomfördes

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA Id. nr.. Högskolan i Borås UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA Nedan finns en rad med påståenden om det stöd och hjälp som du som anhörig får från din kommun med att hjälpa, stödja och vårda din

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Som ett led i utredningen av kulturskolans verksamhet idag har enkäter skickats till elever och föräldrar till elever. En elevenkät har skickats ut

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda Både OMTÄNKSAMT och lönsamt För sex år sedan opererade jag axeln men fick nya besvär nu i maj, vilket gjorde det svårt att sköta snickerifirman. If bokade

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Fem steg mot arbete. Arbetsförutsättningar. Socialförsäkringarna. Sociala förutsättningar. Medicinsk rehabilitering. Hälso- och sjukvård

Fem steg mot arbete. Arbetsförutsättningar. Socialförsäkringarna. Sociala förutsättningar. Medicinsk rehabilitering. Hälso- och sjukvård Fem steg mot arbete Arbetsförutsättningar Socialförsäkringarna Sociala förutsättningar Medicinsk rehabilitering Hälso- och sjukvård 1 Reumatikerförbundet Innehåll Trappan 3 Reumatism en folksjukdom 4 Det

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten som attraktiv arbetsgivare Rapportserie 2013:9 Arbetsgivarverket Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten

Läs mer

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation Frågeenkät Uppföljning av Anhörigas Livssituation Anhörigpulsen (UAL) Angående databehandling av personuppgifter Ditt deltagande i denna uppföljning är frivillig och anonym. Syftet med denna databehandling

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Oron i vård- och omsorgsföretagen Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes som en webbenkät den 25 maj-3 juni 2015 av Hero

Läs mer

En studie om hur arbetsgivare och! arbetssökande upplever rekryteringsprocessen. Av Yobber i samarbete med Mistat, november 2013

En studie om hur arbetsgivare och! arbetssökande upplever rekryteringsprocessen. Av Yobber i samarbete med Mistat, november 2013 ! En studie om hur arbetsgivare och! arbetssökande upplever rekryteringsprocessen. Av Yobber i samarbete med Mistat, november 2013 Metod Undersökningen har genomförts under perioden 5-23 november 2013

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän.

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän. Värkbarometern Undersökningen syftar till att öka kunskapen om långvarig värk och de 11 frågorna centrerar kring långvarig värk, livskvalitet, rätt behandling och bemötandet i vården. Undersökningen är

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET

SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET Bakgrund & Genomförande BAKGRUND & SYFTE Syftet med undersökningen är att kartlägga landets tandläkare och vårdgivare bedömer att tandvårdsstödet fungerar idag,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Karriären toppar i genomsnitt vid 44

Karriären toppar i genomsnitt vid 44 Rapport: Manpower Work Life Karriären toppar i genomsnitt vid 44 Karriären på topp vid 44 års ålder Olika branscher har olika livstrappor det varierar när man anses ligga på topp i karriären. Vissa branscher

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Brukarundersökning, Kristianstad Arena 2012

Brukarundersökning, Kristianstad Arena 2012 Brukarundersökning, Kristianstad Arena 2012 Bakgrund och syfte Kristianstad arena har i sin nuvarande form, under hösten 2012, varit i drift i drygt två år. Kultur- och fritidsförvaltningen ville därmed

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL - ANDRA RUNDAN

BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL - ANDRA RUNDAN BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL - ANDRA RUNDAN Sammanfattning Denna andra undersökning mot den så kallade näringslivspanelen, visar att den absoluta merparten av panelens medlemmar är mycket nöjda med det antal

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 14 14-6-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare 1. Inledning Under våren 14 har Ljungby kommuns miljö- och byggförvaltning genomfört en servicemätning

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

Svar från Västra Götalandsregionen:

Svar från Västra Götalandsregionen: Svar från Västra Götalandsregionen: Miljöpartiet de gröna i Västra Götalandsregionen Miljöpartiet arbetar för ett mer jämlikt utbud av rehabilitering än vad som tidigare varit fallet. Det historiska utbudet

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer på

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer