Traumamedveten omsorg - Att skapa en läkande miljö för barn och unga i vardagen

Transkript

1 Traumamedveten omsorg - Att skapa en läkande miljö för barn och unga i vardagen 1

2 2

3 Agenda för dagen Bakgrund Traumaförståelse Traumamedveten omsorg Sammanfattning 3

4 Ensamkommande flyktingbarn CSN Skatteverket Försäkringskassan Skolverket Tolkar Skatteverket Länsstyrelserna Sjukvården Socialstyrelsen Marcus Wihk, Rädda Barnen 4

5 Jag känner mig ensam. Du kanske inte tror mig, men jag känner mig verkligen ensam på riktigt. 5

6 Jag vill lägga till en diagnos brist på omsorg! Ensamkommande, 17 åring från Afghanistan 6

7 Bakgrund 7

8 Kompetensutvecklingsprogram i Traumamedveten omsorg Implemetering Traumamedvet en omsorg Workshop Konsultation Omsorgströtthet Sekundärtraumatisering Organisationskultur Vidmakthållande Möte med uppdragsgivaren om villkor, ramar, ansvar och riskanalys Föreläsningar för personal Praktisk träning av relevanta metoder och verktyg för personalen. Tema- eller situationsbaserad konsultation utifrån aktuella problem ställningar. Löper från och med nu och framåt. Processarbete med personal med fokus på reflektion, ansvar och kommunikation Omsorgströtthet, sekundärtraumatisering och stresshantering. Avslutande möte med uppdragsgivaren med fokus på vidmakthållande och vidareutveckling. 8

9 God medveten omsorg är den bästa terapin som finns! (Mogens Albaek RVTS, Norge) 9

10 Vilka insatser behövs? Specialist resurser Bas resurser Stödjande vardagsmiljöer 10

11 Dr Howard Bath Three pillars of transforming care Creating a context for healing in the other 23 hours Clinican psychologist Tidigare Childrens s Commissioner, Northern territory, Australien 11

12 Utbildning med Howard Bath, Lund januari

13 Traumamedveten omsorg (TMO) - Ett förhållningssätt Kunskap och färdigheter för vuxna som arbetar direkt med barn och ungdomar som varit med om svåra påfrestningar och trauma. Parents, counsellors, teachers, coaches, direct-care workers, case managers, and others are all in a position to help a child heal Greenwald,

14 Att skapa en läkande vardagsmiljö genom att stärka skyddsfaktorer Skyddsfaktorer Sårbarhet/ Riskfaktorer Stress 14

15 Traumarelaterade behov Generella behov (tillhörighet, autonomi, kompetens, meningsfullhet) Traumarelaterade behov Individuella behov 15

16 16

17 Smärtuttryck (pain based behaviours) Barnets/ungdomens beteende Barnets/ungdomens känslor, tankar, forväntningar och uppfattningar 17

18 Åtgärder Metod Teori Värderingar 18

19 Traumamedveten omsorg- Traumaförståelse Trygghet Relation Bemästring (Howard Bath) Traumaförståelse 19

20 Vad är trauma? En extremt påfrestande händelse (innehållande hot, våld, skräck) som varken kan undflys eller bekämpas av den drabbade kan orsaka skada (van der Kolk) Biologiska, kognitiva och känslomässiga överlevnadsreaktioner aktiveras (stress-respons systemet) 20

21 Typer av trauma Typ 1 Avgränsad psykisk traumatisering Ex misshandel, bilolycka eller våldtäkt Typ 11 (komplex) Långvarig och upprepade tillfällen av hot/fruktan. Ex långvariga sexuella övergrepp, våld i familjen, upplevelser av krig. 21

22 Utvecklingstrauma (relationstrauma) Sviktande regleringsstöd från anknytningsperson Traumatisk stress Traumatisk stress + brist på hjälp att reglera affekt är en mycket olycklig kombination! Barnet blir hänvisat till sig själv att lugna sig En omöjlig uppgift 22

23 Symtom efter trauma Ångest/oro Dålig självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Skol-/inlärningssvårigheter Aggressiva beteenden Ätstörningar Självmordsbenägenhet Hyperaktivitet Depression Missbruk Självskadebeteende Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Fobier Tvång Sömnsvårigheter 23

24 Regleringssvårigheter efter komplex trauma Affekter och kroppsliga sensationer Uppmärksamhet och beteende Socialt och emotionellt 24

25 Effekter av potentiellt traumatiska händelser beroende av Personlighet, ålder, utvecklingsnivå Grad av exponering Tolkning av egen roll Föräldrars stöd och reaktioner (före, under, efter) Socialt stöd (före, under, efter) RISKFAKTORER SKYDDSFAKTORER 25

26 PTSD Posttraumatic Stress Disorder Tillstånd som kan drabba traumatiserade människor Återupplevande Genom ex. drömmar, flashbacks eller i lek. Undvikande Försök att undvika tankar, känslor eller samtal rörande situationen. Undvikande av aktiviteter platser eller personer som kan påminna om situationen. Minnesflykt. Förändringar i tanke och sinnesstämning ex. minnessvårigheter, självanklagelser, skam, skuld, svårigheter att känna positiva känslor Förhöjd vakenhetsgrad - Svårt somna, ständigt uppvaknande under sömnen, hyperuppmärksamhet, överreaktion på överraskande stimuli, irritabilitet, vredesutbrott, självdestruktivt beteende Specificera med eller utan dissociativa symptom (depersonalisering, derealisation) Barn under 6 år, notera ex. mer återupplevade i lek, begränsat intresse för lek 26

27 Vad händer i vår hjärna vid stress och trauma? 27

28 Logikhjärnan/tänkande hjärnan Känslohjärnan Sinnesförnimmande hjärnan/överlevnadshjärnan 28

29 Kapt ein (Prefrontal Cortex) Den tenkende hjernen Maskinist (Det limbiske system) Følelseshjernen RVTS Sør, etter ide av Brown & Cahill, 2006 Fyrbøt er Lillehjernen, øvre del av ryggmargen Den autonome, selvstyrte hjernen 29

30 Omedelbara reaktioner vid fara 30

31 Mentalt tillstånd påverkar hjärnan 31

32 Gör omsorg skillnad? God sensitiv omsorg påverkar samma strukturer i hjärnan som vid hot, fast i positiv riktning Hur ge god omsorg i överdos samtidigt som just det kan upplevas som utmanande? (Dag Nordanger) 32

33 Träna på att se samband mellan trauma, trigger och reaktion 33

34 Traumamedveten omsorg- Trygghet Trygghet Relation Bemästring (Howard Bath) Traumaförståelse 34

35 Trygghet och tillit är grundläggande Maslow 35

36 Harlow 36

37 Anknytning Zht0 37

38 Trygghet Fysisk trygghet Emotionell trygghet Social/relationell trygghet Kulturell trygghet Gender trygghet Identitetstrygghet Andlig trygghet UPPLEVD trygghet 38

39 Barnet som var där på båten är hos oss nu... 39

40 Vad kan du göra för att skapa trygghet för just det här barnet? 40

41 Traumamedveten omsorg- Relation Trygghet Relation Bemästring (Howard Bath) Traumaförståelse 41

42 Bath 42

43 Relation (connections) Skapa nya trygga relationer med anknytningskvalitet Skapa relationer till omgivningen (ekologin); skola, kamrater, fotbollslaget etc Stärka känslan av normalitet Relationer för att få hjälp att reglera sina känslor, sitt beteende och sina impulser Resilience via känsla av tillhörighet 43

44 Connections skapar förändring 44

45 Hur skapar vi connections? The power of play! Tillgodose behov Uppmärksam på när barnet bjuder upp till relation (bids) Bjud in till gemensam aktivitet som är rolig, som skapar framgång och som ger positiv erfarenhet LEK, turtagning 45

46 Uppmärksamma när barnet/den unge bjuder in till relation Barnet bjuder in till relation Den vuxne ger en positiv respons Den unge känner sig accepterad och förstådd (Bath) 46

47 Traumamedveten omsorg- Bemästring -Stärka adaptiva bemästringsstrategier för att hantera både yttre och inre stressorer Trygghet Relation Bemästring (Howard Bath) Traumaförståelse 47

48 Affektreglering att kunna ta hand om sina känslor, sitt beteende och sina impulser. 48

49 Det vi vet: Barn kan inte reglera på egen hand Om barnet är rädd eller frustrerad måste det finnas någon där som reglerar Barn behöver regleringsstöd för att kunna utvecklas på ett positivt sätt Att kunna bemästra stress, träna på reglering, skapar känsla av egenmakt 49

50 Verktyg för att hjälpa till med affektreglering Skapa förståelse för vad ligger bakom beteendet Time in Samreglering Toleransfönstret Söka efter och förstå triggers 50

51 Hur samreglerar vi? Medvetenhet om sina egna känslor Fokus på barnets känslor och uttryck Lugnande, stadig ton Möta barnets behov Ej agera på barnets verbala kränkningar Time in Sätta ord på känslor Aktivt lyssnande 51

52 Barnet upplever stress 52

53 icke traumamedveten omsorg 53

54 Traumamedveten omsorg 54

55 Brist på samreglering 55

56 Samreglering 56

57 Empati Vår förmåga till inlevelse i en annan persons tankemässiga eller känslomässiga situation Vårt viktigaste verktyg för att hjälpa andra Tveeggat svärd känslor är smittsamma 57

58 Filmklipp Kramer vs kramer Billy acts ut a0&feature=em-share_video_user 58

59 Konfliktcirkeln, negativ interaktion Stressfylld situation Den vuxnes respons Barnets känslor Den vuxnes känslor Barnets beteende (Efter Bath, Long) 59

60 Traumamedveten samreglering Icke traumamedveten reglering Medveten om egna känslor Ej medveten om egna känslor Fokus på barnets känslor Fokus på barnets beteende Mål: Hjälpa barnet att få ro Mål: Att stoppa olämpligt beteende Empatisk kommunikation (lugn, bestämd ton) Situationskonfronterande kommunikation (hög, aggressiv ton) Bl.a. Bath 2006,

61 Aktivering Toleransfönstret Hyperaktivering Toleransfönstret Område av optimal aktivering Hypoaktivering (Efter D. Siegel, 1999) 61

62 Självinsikt- Vad triggar mig? 62

63 Sammanfattande tips Träna på att möta smärtuttrycket bakom det yttre beteendet Träna på att se koppling mellan trauma, trigger och reaktion (vad stressar? vad lugnar?) Ingen idé att tala till rätta om kaptenen (logikhjärnan) är satt ur spel Prioritera att skapa trygghet, till exempel via samreglering Skapa konsekvenser utan bestraffningslogik så att barnet och du själv kan gå ur situationen med bevarad känsla av värdighet Både den unge och du själv behöver komma tillbaka in i toleransfönstret för att kunna prata igenom situationen och hitta nya lösningar Var uppmärksam på när den unge bjuder in till relation Bjud själv in till relationsbyggande aktiviteter 63

64 Sammanfattning ayer_embedded&v=jfq6-ns65ry 64

65 Tack för mig! Anna Thom Olin Leg psykolog Rädda Barnen