Ensamkommande barn och ungdomar -omsorg och bemötande vid trauma. Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Transkript

1 Ensamkommande barn och ungdomar -omsorg och bemötande vid trauma Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1

2 2

3 Barnkonventionen Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet Barnet har rätt att behålla sin identitet (artikel 7-8) Barnet som berövats sin familjemiljö, ska ha rätt till alternativ omvårdnad (artikel 20-21) Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsammans med förälder eller annan person (artikel 22) Barnet som har blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning. (artikel 39) 3

4 Vilken bild har jag? Beroende Ett utsatt barn Självständig Vuxen Traumatiserad Som vilken ungdom som helst 4

5 Trauma En extremt påfrestande händelse (innehållande hot, våld, skräck) som varken kan undflys eller bekämpas av den drabbade kan orsaka skada (van der Kolk) Biologiska, kognitiva och känslomässiga överlevnadsreaktioner aktiveras (stress-respons systemet) 5

6 Trauma Uppstramning av begreppet på senare årallt skadligt är inte trauma Potentiellt traumatiserande händelser 6

7 Typ 1/ Single type Enstaka olyckshändelser, katastrofer, sjukdomar, oförberedda svåra separationer osv Kan ge upphov till traumareaktioner och symtom Signalerna klingar av i de flesta fall Socialt stöd och stabilitet viktigaste åtgärd (L. Terr) 7

8 Typ 11/ Complex trauma Upprepade tillfällen av hot/fruktan, med tillhörande reaktion i nervsystemet, i kombination med omsorgsmiljö som brister i regleringsstöd (utsätter/alt brister i skydd och regleringsstöd) Ihållande reaktioner och symtom Bedömning och behandling ställer krav på förståelse av både traumarektioner och bristande reglering (anknytning) 8

9 Förståelse av tidiga trauman Brister i anknytning Regleringssvårigheter Traumtisk stress + brist på hjälp att reglera affekt är en mycket olycklig kombination! Barnet blir hänvisat till sig själv att lugna sig En omöjlig uppgift 9

10 Fight, flight, freeze Ändamål: Hålla mig levande Hypervaksamhet Uppmärksamhetsfokus: HOT (inre/yttre) Informationsinhämtningen förvrängs till cues som överrepresenterar fokus på överlevnad (Kevin Creeden Keeping the brain in mind) 10

11 Hur svarar hjärnan på hot? 11

12 Den tredelade hjärnan Weire, Jorgensen och Steinkopf, RVTS SØR 12

13 Några neurobiologiska konsekvenser av tidigt trauma Ökad limbisk irritabititet (överkänslighet) Amygdala blir hyperresponsiv. Regleringsystemets termostat kickar igång hotrespons även på en stimuli utan presentation av reellt hot (förvärras av svårigheter med h pfc ex avläsning av ansiktuttryck) Minskad utveckling av vänster hemisfär V hemisfär Logik, analys, matematik H Hemisfär Kreativitet, språk, holistiskt tänkande känslor Icke-verbalt rytm Minskad integration höger och vänster hemisfär Minskad aktivering av Vermis cerebelli Cerebellum: Motorisk koordinering, balans. Vermis: Stabilitet, kontroll. Exempel på motorisk respons på hot/stress: Fight, freeze, gunga i sedled. Tidiga trauma kan leda till brister i att koodinera motorisk respons, att man stänger ner/överresponderar Stimulera cerebellum: gå, gunga, snurra etc. Kevin Creeden,

14 Effekter av potentiellt traumatiska händelser beroende av Personlighet, ålder, utvecklingsnivå Grad av exponering Tolkning av egen roll Föräldrars stöd och reaktioner (före, under, efter) Socialt stöd (före, under, efter) RISKFAKTORER SKYDDSFAKTORER 14

15 Symtom efter trauma Ångest/oro Dålig självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Skol-/inlärningssvårigheter Aggressiva beteenden Ätstörningar Självmordsbenägenhet Hyperaktivitet Depression Missbruk Självskadebeteende Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Fobier Tvång Sömnsvårigheter 15

16 Traumapåverkan, tonåren Department of human services, 2012, Melbourne, Sömnsvårigheter, mardrömmar Förhöjd stressnivå, hyperarousal Problem kring mat Utagerande av traumat, risktagning, sexualiserat beteende, regressivt, våldsamt beteende Flykt in i manisk aktivitet eller tillbakadragande från andra för att hantera inre tumult Tendens att dra sig undan och pessimistisk livssyn Sårbar när det gäller depression, ångest, stress och självmordstankar Sårbar när det gäller uppförande/beteendeproblematik, anknytningsfrågor, ätstörningar Förändringar i humör och personlighet Förlust av eller reducerad förmåga att förhålla sig till omsorgspersoner Förlust av eller reducerad förmåga att hantera emotionella tillstånd, att lugna sig själv Reducerad känsla av självtillit Flykt in i vuxenliv/ forcera utvecklingen som ett sätt att fly från minnet av trauma och dess påverkan Rädsla inför att bli vuxen och rädsla för förlust 16

17 PTSD Posttraumatic Stress Disorder Tillstånd som kan drabba traumatiserade människor Återupplevande Genom ex. drömmar, flashbacks eller i lek. Undvikande Försök att undvika tankar, känslor eller samtal rörande situationen. Undvikande av aktiviteter platser eller personer som kan påminna om situationen. Minnesflykt. Förändringar i tanke och sinnesstämning ex. minnessvårigheter, självanklagelser, skam, skuld, svårigheter att känna positiva känslor Förhöjd vakenhetsgrad Svårt somna, ständigt uppvaknande under sömnen, hyperuppmärksamhet, överreaktion på överraskande stimuli, irritabilitet, vredesutbrott, självdestruktivt beteende Specificera med eller utan dissociativa symptom (depersonalisering, derealisation) Barn under 6 år, notera ex. mer återupplevade i lek, begränsat intresse för lek 17

18 Regleringssvårigheter efter komplex trauma Affekter och kroppsliga sensationer Uppmärksamhet och beteende Socialt och emotionellt 18

19 19

20 Trauma och livsomständigheter Horisontell stress Vertikal stress Ex. Flykt, separation (akuta kriser) Ex. åldrande, utvecklingskriser 20

21 Indikationer på hjälpbehov? Barnet/ungdomen drar sig undan vuxna och vänner Barnets/ungdomens uppträdande ändras drastiskt Barnet/ungdomen utvecklar fobiska reaktioner Barnet/ungdomen pratar om att skada sig själv/ta sitt liv Barnet/ungdomen reagerar med starka självförebråelser Skolarbetet försämras Efterreaktionerna är starka och förändras ej Barnet/ungdomen uppvisar minnesstörningar Hallucinationer eller osammanhängande prat Konstanta grubblerier kring det som skett 21

22 Traumafokuserad behandling Bedömning av skydd och stabilitet situation, system och individ Stabilisering (nutidsfokus) psykoedukation om reaktioner, symtom och hur hantera dessa Traumabearbetning (dåtidsfokus) exponering rekonstruktion: berätta om, visa, leka Skapa ett narrativ Konsolidering (framtidsfokus) Framtidsperspektiv, hopp, stärka nyutvecklade strukturer 22

23 Stabilisering Psykoedukation Traumasymtom kännetecken och triggers Information om vanliga reaktioner under behandling Stabiliseringstekniker stärk barnets egna, trygg plats, avledning, bilder/symboler, avslappning etc Planering för skydd, trygghet och stabilitet Stöd i sociala kontakter 23

24 Toleransfönstret Dag Nordanger (2013 Nordisk konferanse for behandlere som arbeider med flyktinger Bergen, April, 2013) 24

25 Ensamkommande flyktingbarn Marcus Wihk, Rädda Barnen 25

26 Jag känner mig ensam. Du kanske inte tror mig, men jag känner mig verkligen ensam på riktigt. 26

27 Fallbeskrivning 1 Trauma: Bevittnat förälders våldsamma död, blivit misshandlad, kroppsliga gränser kränkta. Trigger: Folk som går in i mitt rum utan att knacka, flyttar saker i mitt rum utan att fråga Reaktion: Explosiv ilska 27

28 Fallbeskrivning 2 Trauma: Smärtsam förlust av föräldrar lämnad ensam Trigger: Vänliga personer med föräldrakvaliteter Reaktion: Djup sorg, ilska, förvirring, flyktkänslor 28

29 Traumamedveten omsorg (Traumebevisst omsorg, Ørnes, Fladstad, Albæk, Nordisk konferanse for behandlere som arbeider med flyktinger Bergen, April, 2013) Relation Trygghet Affektreglering RVTS SØR Susan Ko Dennis Goulden 2007 Charles Wilson 2006 Miriam Wolf et al 2008 Howard Bath 2001;

30 Traumamedveten omsorg utgår från kunskap om utvecklingstrauman och påverkan på: Anknytningssystemet Stressresponssystemet Känslosystemet Minnet Förmåga till reflektion och självförståelse regleringssvårigheter 30

31 Hur skapas traumamedveten omsorg i praktiken? Skapa förståelse för vad ligger bakom beteendet Toleransfönstret Söka efter och förstå triggers Samreglera Time in Vara en bra omsorgsperson 31

32 Exempel: 1. Anne, tonåring Trigger 1. En tjej i klassen kritiserar hennes utseende. Hon blir ursinnig och angriper den andre och vuxna i skolan får ingripa. Familjehemsmamman hämtar henne, hon säger i bilen att (Trigger 2) vi får snacka om det här lite senare. (SAMREGLERING: Nu ser jag att du är väldigt upprörd Anne, berätta vad som har hänt ) Hemma, går Anne upp på sitt rum. Familjehemsmamman går upp efter en stund och frågar om hon har gjort sina läxor. Anne är upprörd och plötsligt reser hon sig upp och säger Du tror inte på mig, du vill bli av med mig, du vill att jag ska flytta, du hatar mig! Familjehemsmamman säger strängt sätt dig ner, lugna dig. Då attackerar Anne familjehemsmamman med en vas. (Trigger 3) Familjehemsmamman lägger ner Anne för att hon ska lugna sig. När hon släpper taget ger sig Anne på henne igen och kastar vasen mot henne. Familjehemsmamman lämnar rummet. (dissociation, återupplever tidigare kränkningar) TMO: Ingen idé att tala Anne till rätta när hon är så högt aktiverad. För att reglera ner affekt behöver omsorgspersonen förmedla att barnets obehag, ledsenhet och upplevelse av att ha blivit kränkt är rimlig. Jag är ledsen för att jag inte förstod hur förtvivlad du var igår. Jag förstår att det som hände i skolan måste ha varit förfärligt för dig. Jag ska hjälpa dig att reda ut det först hjälps vi åt att städa ditt rum Anne handlade inte medvetet med intention, hade inte kontroll i situationen. Ge konsekvenser, men inte i form av straff utan i form av återupprättelse av värdighet (ej skam, skuld) Förstå samband mellan beteende, affekt och kränkande traumatiska erfarenheter. Ju större förståelse, ju bättre förutsättningar att kontrollera sig själv Traumat: Omfattande sexuella kränkningar och fysisk misshandel Kaptenen: Anne vet logiskt sett att familjehemsföräldrarna är snälla och vill henne väl, men när temperaturen stiger i maskinrummet förlorar kaptenen kontrollen. Utmaningen är att hålla kaptenen kvar vid rodret. 32

33 Traumamedveten omsorg, tonåren Department of human services, 2012, Melbourne, Omsorgspersoner behöver: Öka stöd till sig själva för att hantera sina egna känslor Hålla sig lugna, uppmuntra ungdomen till att prata om traumatiska händelser med familjemedlemmar Ge ungdomen möjlighet att lägga tid på vänskapsrelationer som är stödjande och meningsfulla Försäkra ungdomen om att starka känslor av skuld, skam, hämndlystnad, är normala reaktioner efter trauma Hjälpa ungdomen att finna aktiviteter som ger möjlighet till en känsla av bemästring, kontroll och självtillit Uppmuntra lustfyllda fysiska aktiviteter Följa ungdomens förmåga att bemästra situationen hemma, i skolan och i kamratgruppen Ta tag i utåtagerande beteende som omfattar aggression eller självdestruktiva handlingar skyndsamt och tydligt och hänvisa till rätt hjälpinstans Ta tecken på depression, självskada, oaktsamhet om sig själv, och varaktiga personlighetsförändringar på allvar och sök professionell hjälp Hjälp ungdomen att sätta konsekvenserna av den traumatiska händelsen i perspektiv och väg in vikten av tidsperspektiv på återhämtning Uppmuntra till att skjuta upp viktiga beslut Söka information och råd om hur ungdomen ligger till utvecklingsmässigt och pedagogiskt Uppmuntra och stödja att ungdomen tar sig tid att ladda om batterierna/ egenomsorg Tänk på vikten av regelbunden och allsidig kost 33

34 Vad är viktigt för att må bra? Föräldrar och familj Skolan Vänner Fritiden Tillit och förtroende Framtiden Det är så mörkt hemma, men i skolan i är det ljust I skolan känner jag mig värd något och glömmer allt det jobbiga. Det kommer tillbaka när man är på boendet Mellan det förflutna och framtiden, Henry Ascher Lotta Melander 34

35 Sensitivitet och omsorg påverkar samma strukturer i hjärnan som vid hot 35

36 Vilka insatser behövs? Specialist resurser Bas resurser Stödjande vardagsmiljöer 36

37 Vilka behov ser vi inom Rädda Barnen? Ökat emotionellt stöd i vardagen Ökad grad av kontinuitet Ökad tillgång till stöd/behandling Ökad kunskap om påfrestningar och trauma Ökad traumamedveten omsorg Den där klappen på axeln efter fotbollsmatchen hade betytt så mycket Jag kan inte planera mitt eget liv Jag vill ha någon att berätta för 37

38 Rädda Barnens gruppstöd - en psykosocial modell för gruppsamtal på boendet 38

39 Vilka behov vill vi tillgodose? Deltagarnas förmåga att hantera svåra situationer. Göra deltagarnas tillvaro begriplig, hanterbar och meningsfull. Möten mellan ungdomarna och omsorgspersoner tillika gruppledare, som tar sig tid att vara närvarande i samtalet så att trygghet och relationer kan skapas. 39

40 Målet att öka ungdomarnas motståndskraft och förbättra ungdomens psykiska hälsa. Underlätta vardagen genom att ge verktyg att hantera situationer så att spänningar inte omvandlas till stress. 40

41 Hur tillgodoser vi behoven? Här och nu situationen Känsla av sammanhang Reflektera över sin identitet Uttrycka sig på sitt eget modersmål Ge möjlighet att spegla sig i andra 41

42 Ramar för samtalet Samtalsmodell att utgå ifrån Samtalen genomförs i grupp I gång per vecka vid sex tillfällen med givna teman 1½ timme per tillfälle Två samtalsledare Varierat arbetssätt Kontaktperson: Camilla Küster camilla.kuster.rb.se 42

43 43

44 Hinder Vårt uppdrag kräver samverkan Min budget Mitt upptagningsområde Våra resurser Min uppgift Vår målgrupp Våra rutiner 44

45 Tack för mig! Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Anna Thom Olin anna.thom.olin@rb.se