Traumamedveten omsorg - Att skapa en läkande miljö för barn och unga i vardagen

Transkript

1 Traumamedveten omsorg - Att skapa en läkande miljö för barn och unga i vardagen 1

2 Agenda för dagen Bakgrund Traumaförståelse Traumamedveten omsorg Sammanfattning 2

3 Ensamkommande flyktingbarn CSN Skatteverket Försäkringskassan Skolverket Tolkar Skatteverket Länsstyrelserna Sjukvården Socialstyrelsen Marcus Wihk, Rädda Barnen 3

4 Jag känner mig ensam. Du kanske inte tror mig, men jag känner mig verkligen ensam på riktigt. 4

5 Jag vill lägga till en diagnos brist på omsorg! Ensamkommande, 17 åring från Afghanistan 5

6 Hemlandet flykten det nya landet... Förluster Separationer Sorg Identitetskris Trauma Omsorgsbrist 6

7 Vilka insatser behövs? Specialist resurser Bas resurser Stödjande vardagsmiljöer 7

8 Traumamedveten omsorg (TMO) - Ett förhållningssätt Kunskap och färdigheter för vuxna som arbetar direkt med barn och ungdomar som varit med om svåra påfrestningar och trauma. Parents, counsellors, teachers, coaches, direct-care workers, case managers, and others are all in a position to help a child heal Greenwald,

9 Att skapa en läkande vardagsmiljö genom att stärka skyddsfaktorer Skyddsfaktorer Sårbarhet/ Riskfaktorer Stress 9

10 Traumarelaterade behov Generella behov (tillhörighet, autonomi, kompetens, meningsfullhet) Traumarelaterade behov Individuella behov 10

11 Smärtuttryck (pain based behaviours) Barnets/ungdomens beteende Barnets/ungdomens känslor, tankar, forväntningar och uppfattningar 11

12 Traumamedveten omsorg- Traumaförståelse Bemästring Relation Trygghet (Howard Bath) Traumaförståelse 12

13 Vad är ett trauma? En extremt påfrestande händelse innehållande hot, våld, skräck, som varken kan undflys eller bekämpas av den drabbade och som kan orsaka skada. (van der Kolk) 13

14 Vad är ett trauma? En psykiskt påfrestande händelse som ligger utanför människors erfarenhetsområde och som ofta innebär en känsla av intensiv rädsla, skräck eller hjälplöshet Bruce Perry 14

15 Typer av trauma Typ 1 Avgränsad psykisk traumatisering Ex misshandel, bilolycka eller våldtäkt Typ 11 (komplex) Långvarig och upprepade tillfällen av hot/fruktan. Ex långvariga sexuella övergrepp, våld i familjen, upplevelser av krig. 15

16 Traumatisering Potentiellt traumatiska händelser Personlighet, ålder, utvecklingsnivå Grad av exponering Tolkning av egen roll Generellt inte händelsen i sig utan upplevelsen av en händelse som orsakar traumatisering Stor betydelse hur man blir bemött efter den eller de traumatiska händelserna Riskfaktorer Skyddsfaktorer Hur man mår? Typ och mängd trauma 16

17 Symtom efter trauma Ångest/oro Dålig självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Skol-/inlärningssvårigheter Aggressiva beteenden Regleringssvårigheter Självmordsbenägenhet Hyperaktivitet Depression Missbruk Självskadebeteende Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Fobier Tvång Sömnsvårigheter 17

18 PTSD Posttraumatic Stress Disorder Tillstånd som kan drabba traumatiserade människor Återupplevande Genom ex. drömmar, flashbacks eller i lek. Undvikande Försök att undvika tankar, känslor eller samtal rörande situationen. Undvikande av aktiviteter platser eller personer som kan påminna om situationen. Minnesflykt. Förändringar i tanke och sinnesstämning ex. minnessvårigheter, självanklagelser, skam, skuld, svårigheter att känna positiva känslor Förhöjd vakenhetsgrad - Svårt somna, ständigt uppvaknande under sömnen, hyperuppmärksamhet, överreaktion på överraskande stimuli, irritabilitet, vredesutbrott, självdestruktivt beteende Specificera med eller utan dissociativa symptom (depersonalisering, derealisation) Barn under 6 år, notera ex. mer återupplevade i lek, begränsat intresse för lek 18

19 Vad händer i vår hjärna vid stress och trauma? 19

20 Logikhjärnan/tänkande hjärnan Känslohjärnan Överlevnadshjärnan 20

21 Kapt ein (Prefrontal Cortex) Den tenkende hjernen Maskinist (Det limbiske system) Følelseshjernen RVTS Sør, etter ide av Brown & Cahill, 2006 Fyrbøt er Lillehjernen, øvre del av ryggmargen Den autonome, selvstyrte hjernen 21

22 Vi vill skapa förutsättningar så att barnens resonerande hjärna segrar över den mer impulsiva hjärnan. Stein & Kendall 22 22

23 Omedelbara reaktioner vid fara 23

24 Överaktiverat stressystem underaktiverat regleringssystem! Traumatiserade unga personer däremot har en översensibiliserad amygdala som har förlorat förmågan att urskilja mellan säkerhet och fara. Den signalerar felaktigt fara och fientlighet överallt. Howard Bath 24

25 Träna på att se samband mellan trauma, trigger och reaktion 25

26 Traumamedveten omsorg- Trygghet Bemästring Relation Trygghet (Howard Bath) Traumaförståelse 26

27 Trygghet och tillit är grundläggande Maslow 27

28 Harlows moderssubstitut 28

29 Det bästa av två världar 29

30 John Bowlby: Anknytningens biologiska funktion är skydd 30

31 Trygghet Fysisk trygghet Emotionell trygghet Social/relationell trygghet Kulturell trygghet Gender trygghet Identitetstrygghet Andlig trygghet UPPLEVD trygghet 31

32 Barnet som var där på båten är hos oss nu... 32

33 Vad kan du göra för att skapa trygghet för just det här barnet? 33

34 Traumamedveten omsorg- Relation Bemästring Relation Trygghet (Howard Bath) Traumaförståelse 34

35 Bath 35

36 Relation (connections) Skapa nya trygga relationer med anknytningskvalitet Skapa relationer till omgivningen (ekologin); skola, kamrater, fotbollslaget etc Stärka känslan av normalitet Relationer för att få hjälp att reglera sina känslor, sitt beteende och sina impulser Resilience via känsla av tillhörighet 36

37 Connections skapar förändring 37

38 Hur skapar vi connections? The power of play! Tillgodose behov Uppmärksam på när barnet bjuder upp till relation (bids) Bjud in till gemensam aktivitet som är rolig, som skapar framgång och som ger positiv erfarenhet Gemensamma aktivitet, lek, sport 38

39 Uppmärksamma när barnet/den unge bjuder in till relation Barnet bjuder in till relation Den vuxne ger en positiv respons Den unge känner sig accepterad och förstådd (Bath) 39

40 Relationer och återhämtning Ju hälsosammare relationer ett barn har, desto troligare är det att barnet hämtar sig från trauma, utvecklas och mår bra. Relationer är verktyg för förändring. Perry och Szalavitz. 40

41 Traumamedveten omsorg- Bemästring -Stärka adaptiva bemästringsstrategier för att hantera både yttre och inre stressorer Trygghet Relation Bemästring (Howard Bath) Traumaförståelse 41

42 Affektreglering att kunna ta hand om sina känslor, sitt beteende och sina impulser. 42

43 Det vi vet: Barn kan inte reglera på egen hand Om barnet är rädd eller frustrerad måste det finnas någon där som reglerar Barn behöver regleringsstöd för att kunna utvecklas på ett positivt sätt Att kunna bemästra stress, träna på reglering, skapar känsla av egenmakt 43

44 Verktyg för att hjälpa till med affektreglering Skapa förståelse för vad ligger bakom beteendet Time in Samreglering Toleransfönstret Söka efter och förstå triggers 44

45 Hur samreglerar vi? Medvetenhet om sina egna känslor Fokus på barnets känslor och uttryck Lugnande, stadig ton Möta barnets behov Ej agera på barnets verbala kränkningar Time in Sätta ord på känslor Aktivt lyssnande 45

46 Barnet upplever stress 46

47 icke traumamedveten omsorg 47

48 Traumamedveten omsorg 48

49 Brist på samreglering 49

50 Samreglering 50

51 Empati Vår förmåga till inlevelse i en annan persons tankemässiga eller känslomässiga situation Vårt viktigaste verktyg för att hjälpa andra Tveeggat svärd känslor är smittsamma 51

52 Traumamedveten samreglering Icke traumamedveten reglering Medveten om egna känslor Ej medveten om egna känslor Fokus på barnets känslor Fokus på barnets beteende Mål: Hjälpa barnet att få ro Mål: Att stoppa olämpligt beteende Empatisk kommunikation (lugn, bestämd ton) Situationskonfronterande kommunikation (hög, aggressiv ton) Bl.a. Bath 2006,

53 Aktivering Toleransfönstret Hyperaktivering Toleransfönstret Område av optimal aktivering Hypoaktivering (Efter D. Siegel, 1999) 53

54 Självinsikt- Vad triggar mig? 54

55 Sammanfattande tips Träna på att möta smärtuttrycket bakom det yttre beteendet Träna på att se koppling mellan trauma, trigger och reaktion (vad stressar? vad lugnar?) Prioritera att skapa trygghet, till exempel via samreglering Skapa konsekvenser utan bestraffningslogik så att barnet och du själv kan gå ur situationen med bevarad känsla av värdighet Både den unge och du själv behöver komma tillbaka in i toleransfönstret för att kunna prata igenom situationen och hitta nya lösningar Var uppmärksam på när den unge bjuder in till relation Bjud själv in till relationsbyggande aktiviteter 55

56 Tack för mig! Mostafa Hosseini TMO-utbildare Rädda Barnen