Rapport från FoU-Norrbotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från FoU-Norrbotten"

Transkript

1 Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 21, 2005 Yoga och Massage som friskvård En uppföljning av en försöksverksamhet bland omsorgspersonal i Kiruna kommun Anita Alalehto Gabriella Andersson Stefan Sävenstedt Besöksadress V.varvsgatan Luleå Telefon Fax Hemsida www. founorrbotten.se

2 Sammanfattning Den här rapporten beskriver och värderar erfarenheterna från ett friskvårdsprojekt bland omsorgspersonal inom Kiruna kommun. De har liksom vårdpersonal i andra kommuner höga sjukskrivningstal och rygg-, led- och nackbesvär är vanliga orsaker. Anita Alalehto, som själv arbetar inom socialtjänsten och är utbildad massageterapeut, tog initiativ till projektet. Hon ville försöka hitta former för hur friskvårdstimmen, som all personal har rätt till, kunde användas för yoga och massagepass. Hon hade själv erfarenhet av att dessa träningsformer hade hjälpt henne när hon hade besvär med axlar och nacke. Anita tog kontakt med FoU Norrbotten och fick hjälp med att genomföra och följa upp projektet. Personalkontoret i kommunen tillsammans med verksamhetsledare inom äldreomsorgen, särskilda omsorgen och psykiatrin gav också sitt stöd. Hon skapade tre grupper med personal som fick tre olika utbud av yoga och massage. Grupp ett fick både delta i yogapass och fick personlig massage av Anita på arbetsplatsen. Grupp två fick delta i yogapass. Den tredje gruppen med personal som ofta varit sjukskrivna fick förutom yoga också lära sig massera varandra, stretcha, meditera och undervisning om hur de kunde förändra sitt sätt att leva. Uppföljningen av projektet gjordes både genom en utprövad hälsoenkät och med intervjuer. Deltagarna var genomgående positiva till projektet. De problem de mötte hade att göra med svårigheter att kunna kontinuerligt delta i de olika passen på grund av arbetsschemat. Hälsoenkäterna indikerade positiva förändringar i hälsoprofilen för deltagarna i gruppen med yoga kombinerat med massage. I gruppen som enbart fick yoga fanns ingen påverkan. Gruppen som bestod av personal som ofta var sjukskrivna upplevde en positiv effekt på deras mentala hälsa. Skillnader mellan grupperna kan troligen förklaras med skillnader i antalet gånger som deltagarna deltog i passen. Viktiga slutsatser av projektet är att det fins starka stöd i forskningen för att fysisk träning kan ha effekt på ryggbesvär bland vårdpersonal. Fysisk träning i form av yoga och massage kan vara ett sätt att påverka hälsoprofilerna hos omsorgspersonal. Det är viktigt att verksamhetsledningen inom socialtjänsten visar att de prioriterar personalens förebyggande träning genom att i handling underlätta för personalen att delta regelbundet. Det är troligt att man kan få bättre effekt av träningsprogram om de kan anpassas efter individernas behov och att de genomförs i mindre grupper nära knutna till varje arbetsplats. 1

3 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 5 Försöksverksamheten... 7 Uppföljningsstudien.. 10 Metod.. 10 Datainsamling.. 10 Analys. 11 Etiska överväganden.. 11 Resultat.. 12 Hälsoenkäten. 12 Yogagruppen. 12 Yoga- och massagegruppen. 13 Gruppen för ofta sjukskrivna.. 14 Deltagarnas upplevelse 15 Fysisk hälsa.. 15 Mental hälsa.. 16 Lärdomar. 16 Diskussion 18 Slutsatser. 20 Referenser. 21 Bilaga. 22 2

4 Inledning Den här uppföljningsstudien beskriver ett projekt där personal på ett äldreboende i Kiruna erbjudits yoga och massage som ett alternativ på deras friskvårdstimme. Tanken har varit att erbjuda detta i nära anslutning till arbetsplatsen och som ett sätt att lindra värkande ryggar, leder och armar samt att öka välbefinnandet. Initiativet till projektet har kommit från Anita Alalehto, som själv är Kirunabo och arbetar inom Socialtjänstens handikappavdelning. Hon arbetar inom särskilda omsorgen med människor med förståndshandikapp, på ett café som drivs i SAVOS regi. Hon har också arbetat på en gruppbostad och ett dagcenter. Före det har hon haft anställning som fritidsledare för barn och ungdomar i barnomsorgen och fritidsförvaltningen,. Försöksverksamheten var något som Anita velat genomföra under en längre tid och som har mycket att göra med hennes egen utveckling och personliga erfarenheter. Anita är född i Tornedalen i slutet på 40- talet. När hon var 12 år flyttade hon med sin familj till Kiruna där hon bott största delen av sitt liv och där hon trivs förträffligt och fått glädjen att få tre barn. Inspiration har hon fått från sin långa arbetslivserfarenhet i arbete med människor samt funderingar över vad man själv kan göra för att må bra och ta ansvaret över sitt liv. Hon hade efter några år i omsorgen själv börjat få besvär i nacke och axlar och kände att hon måste göra något åt det. För att skaffa sig kunskaper om hur människokroppen fungerar, så utbildade hon sig till massageterapeut. Det här steget gjorde att hon omvärderade sitt liv, både när det gäller arbete och fritid. Utbildningen gav henne självförtroende och hon började fundera över hur hon skulle kunna överföra sina kunskaper om yoga och massage till arbetskollegor. Då började en plan på en försöksverksamhet ta form. Av en händelse fick hon reda på att man kan söka stipendier från FoU Norrbotten, vilket hon gjorde och det blev beviljat. FoU Norrbotten gav henne en handledare, Stefan Sävenstedt, som dels fungerat som ett bollplank i planeringen av projektet och dels hjälpt till att sammanställa rapporten. Gabriella Andersson, som arbetar som socialsekreterare i Kiruna kommun, har genomfört och bearbetat intervjuer med deltagare om deras upplevelser av att delta i försöksverksamheten. Försöksverksamheten har fokuserat på personal inom främst äldreomsorgen som upplever att de har problem med sin kropp. Redan från början så fanns planer på att göra en uppföljning och den här rapporten är en beskrivning av vad vi kommit fram till. 3

5 Projektet med försöksverksamhet och uppföljningsstudie är en samverkan mellan FoU Norrbotten och Kiruna kommun. FoU Norrbotten har finansierat projektet och bistått med en handledare. Kiruna kommun har gett Anita möjlighet att genomföra projektet, bistått med arbetsplats, träningslokaler och annat stöd för projektets skulle kunna genomföras. 4

6 Bakgrund Baspersonal inom vård och omsorg i Sverige är till mer än 90% kvinnor 1. I Kiruna liksom många andra kommuner tenderar medelåldern för baspersonalen att vara hög och man har problem med höga sjukskrivningstal. Det generella sjukskrivningstalet för personal inom Kiruna kommun är 32,6 dagar per anställd och år. Sjukskrivningstalen för personal på två av äldreboendena som deltog i den här studien varierar mellan 36,0 och 40,3 dagar per år och anställd 2. De flesta andra kommuner i Norrbotten har liknande sjukskrivningstal för personalen inom socialtjänsten. Sjukskrivning bland vård- och omsorgspersonal är ofta förknippade med problem i rörelseapparaten som ryggproblem och värk i axlar och nackar. En sökning av forskning om vårdpersonalens problem visar att det finns mest forskning gjort omkring ryggbesvär. Internationella undersökningar av förekomsten av ryggproblem bland vårdpersonal visar att cirka 40% har ryggsmärtor. Ett exempel är en studie från Italien som visade att 44% av sjuksköterskor och undersköterskor som arbetade på ett sjukhus hade ryggbesvär 3. Arbetslivsinstitutet gjorde 1997 en genomgång av forskning kring ländryggsbesvär i vårdarbetet. Där redovisar man bland annat en svensk frågeformulärsundersökning från 1995 bland vårdpersonal. Mer än 50% av de som deltog i studien upplevde ryggbesvär vid undersökningstillfället och mer än 60% hade haft ryggbesvär under de senaste 12 månaderna 1. Studierna säger inget om hur besvärliga ryggproblemen är bara hur vanliga de är. En annan studie som redovisas i Arbetslivsinstitutets kunskapsöversyn 1 visar att 39% av biträden/undersköterskor inom äldre och handikappomsorgen som haft arbetsrelaterade belastningsskador var sjukskrivna för sina besvär. Siffrorna indikerar att besvär från rörelseapparaten är en vanlig sjukskrivningsorsak för omsorgspersonal. Arbetsmiljön i vård- och omsorgsarbetet är komplex och det finns många faktorer som påverkar både uppkomst av besvär i rörelseapparaten, hur de blir bestående och vilka konsekvenser de får. Komplexiteten beskriv i följande figur som vi hämtat från Arbetslivsinstitutet 1. 5

7 Figur 1. Modell över hur ryggbesvär skapas och bevaras samt dess konsekvenser för vårdpersonal Modellen visar att det finns flera faktorer i arbetsmiljön som orsakar ländryggsbesvär. En faktor är fysiska belastningar på kroppen. Det uppstår genom att personalen har ofördelaktiga arbetsställningar, står och går mycket samt lyfter och förflyttar patienter/brukare. En annan faktor är hur arbetet är organiserat. Exempel på saker i organisationen som påverkar är personaltäthet, skiftarbete och vårdform. En tredje faktor är psykosociala faktorer i arbetsmiljön. Dit räknas saker som hur arbetstagarna upplever sin roll på arbetsplatsen, balansen mellan upplevda krav och den egna kontrollen över vad man klarar av. Vilket stöd som finns på arbetsplatsen bland arbetskamraterna och upplevda hot och våld. Generellt är de psykosociala faktorerna relaterade till upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Det finns också individuella faktorer hos personalen som påverkar ländryggsbesvären. Till dem hör ålder, fysisk och psykisk förmåga, livsstil och tidigare problem med ryggen. Konsekvensen av ryggproblemen blir nedsatt prestation, nedsatt arbetsförmåga, sjukfrånvaro som kan leda till långtidssjukskrivningar och nedsatt livskvalitet hos individen. Arbetslivsinstitutets genomgång av forskning om ryggbesvär bland vårdpersonal 1 visar att arbetsgivarna har försökt att förebygga problemen främst genom att arbeta med utbildning inom lyft och 6

8 förflyttningsteknik. Man uppnådde klara förbättringar fram till början av nittiotalet men sedan har kurvan över antalet personal med ryggbesvär planat ut. Det finns ett fåtal studier i Arbetslivsinstitutets forskningsöversikt 1 som undersökt effekten av andra förebyggande åtgärder bland dem som redan har ryggbesvär. En svensk och en israelisk studie redovisas klara skillnader mellan de som fick förebyggande fysisk träning och de som fick traditionell symtombehandling. Det finns få kontrollerade studier som systematisk utvärderat alternativa tränings- och behandlingsformer som massage och yoga. I en amerikansk forskningsöversikt över bevis för att yoga ökar tillfrisknandet vid ryggbesvär 4 så konstaterar man att det finns endast ett begränsat antal kontrollerade studier om effekten av Hata Yoga, den yogaform som använts i försöksverksamheten, på ryggbesvär. Man redovisar en studie som indikerar att Hata Yoga har haft positiv effekt, men menar att antalet deltagare i studien var för lågt (22) för att kunna dra några större slutsatser av resultaten från studien. Å andra sidan menar man att det finns goda bevis för att fysisk träning som ökar balans, muskelstyrka och flexibilitet har effekt på ryggbesvär. Det är därför rimligt att anta att Hata Yoga också kan ha positiv effekt även om det återstår att bevisa i kontrollerade studier. Försöksverksamheten Försöksverksamheten pågick från mars till december Huvudtanken var dels att skaffa erfarenheter och få kunskaper om hur alternativa tränings och behandlingsformer som yoga och massage kan användas som alternativ i friskvårdsarbetet bland personalen i äldreomsorgen. Anitas personliga utgångspunkt var att hon vill försöka överföra sina egna positiva erfarenheter av att använda massage och yoga/avslappning till sina arbetskollegor inom omsorgerna. Hon hade själv en erfarenhet av att kunskaperna om och användandet av yoga hade hjälpt henne att förstå egenvårdens betydelse. Det innebar en ökad medvetenhet om sin egen livssituation både socialt, fysiskt och mentalt. Dessutom innebar det en ökad medvetenhet om vad hon själv kunde påverka i sitt liv. Efter att Anita utvecklat en plan för projektet och fått medel av FoU Norrbotten för att genomföra det kunde hon avsätta två dagar i veckan för projektet. Den första tiden använde hon för att planera arbetet. Hon förankrade projektet bland de verksamhetsansvariga inom Socialtjänsten och tog kontakt med personalen på några äldreboenden för att presentera sina idéer om vad hon ville göra. Hon fick hjälp av enhetschefen som var positiv och tillsammans formade man detaljerna i hur försöksverksamheten skulle genomföras. 7

9 Deltagarna från äldreboendena, som alla var kvinnor, delades in i två grupper med 12 deltagare i vardera gruppen. En grupp fick massage av Anita en gång var annan vecka på sin arbetsplats. Parallellt med det fick de också tillgång till yoga och avslappning minst en gång per vecka. Den andra gruppen fick bara yoga och avslappning. Begränsningen i utbudet av massage till en grupp och var annan vecka berodde på att massagen var tidskrävande. En annan tanke med att göra en skillnad mellan grupperna var att försöka fånga om upplevelsen av yoga kombinerat med massage var annorlunda än upplevelsen av att bara få yoga. Deltagarna fick till stor del välja vilken grupp man ville delta i. En viss prioritering gjordes dock av enhetschefen, där hon tog med de i första gruppen som hon bedömde hade extra behov av massage. Grupp 1 erbjöds yoga två gånger i veckan under cirka en timmes tid. Dessutom masserade Anita gruppdeltagarna på deras arbetsplats efter ett schema som var anpassat till deras arbetstider. Massage erbjöds varje deltagare var annan vecka. Aktiviteterna pågick från april till midsommar, då det blev ett uppehåll under semestertiden. Sedan fortsatte man på samma sätt från mitten av augusti till slutet på oktober. I medeltal deltog varje deltagare 20 ggr. i yogapassen och fick i medeltal massage vid 13 tillfällen. Deltagandet i grupp 2 som enbart fick yoga blev mera sporadiskt. I medeltal så deltog deltagarna vid åtta yogapass, spridningen var dock stor mellan de som deltog vid alla 29 tillfällena till dem som bara var med några gånger. Grupp 3 startade i augusti. Den bestod av 12 deltagare som fokuserade på yoga. Det nya med den här gruppen var att deltagarna var rekryterade för att de ofta var sjukskrivna, även om ingen var sjukskriven under försöksverksamheten. Den bestod av personal från både äldreomsorgen, särskilda omsorgen samt psykiatrin. Deltagarna var personal i olika åldrar och med varierande längd på sina sjukskrivningar. Urvalet av deltagare gjordes av Anita i samråd med kommunens personalkontor. Kriterierna för urval var att välja den personal som hade varit sjukskrivna ofta och där man var rädd att sjukskrivningsmönstret skulle leda till en långtidssjukskrivning. Ett annat kriterium var att få deltagare från olika åldersgrupper och en spridning mellan de olika verksamhetsområdena. Den här gruppen fick en aktivitet en gång per vecka, som varade cirka 3 tim/vecka och där innehållet var något annorlunda. Fokus låg på massage och avslappning. Massage gavs både av Anita och av deltagarna som tränades i att ge varandra massage. Det förekom övningar med avslappning och stretchning, beröring, meditation och olika former av rörelseövningar. Anita försökte att jobba individuellt med deltagarna för att anpassa övningarna efter vilka besvär de hade, 8

10 vad besvären kunde orsakas av, vad de gjorde under dagarna och deras relationer på arbetet och hemma. De hade också diskussioner i grupp, bland annat om hur man kan försöka ändra sitt tänkande om sin egen situation, ta ansvar för den och hur man kunde hantera stress. Dessutom förekom talcirklar, där respektive individ fick prata i en minut med fokus på sig själv, om vad som helst eller också vara tyst medan de övriga var tysta. Det förekom koncentrationsövningar och beröringsövningar där tanken var att träna upp sin förmåga att närma sig varandra med respekt och varm hand. Självklart så förekom också fikapaus med tjejsnack. I medeltal så deltog de 12 deltagarna vid 10 träffar. Kontinuiteten var högre i den här gruppen jämfört med yoga gruppen. Gruppaktiviteterna avslutades med en föreläsning om mental träning av Lillemor Samskog, som pratade om att positivt tänkande påverkar hela livssituationen för individen. Yogan som Anita har använt under försöksverksamheten kallas för Hatha-kraftens yoga och har sin rot i en gammal indisk tradition. Den är till karaktären lugn och kräver lite fysisk ansträngning. Yogans idé är att föra samman kropp och själ och därmed kunna förstå och stärka sig själv med hjälp av olika fysisk och mentala övningar. Övningarna bygger på att muskler växelvis dras ihop och avslappnas och det skapas en balans mellan rörelse och vila. Ett karaktäristiskt drag är att man koncentrerar sig på andningen parallellt med de fysiska övningarna. Övningarna följer ett visst mönster och den ena övningen förstärker den andra. Passen genomfördes i grupp och tog ca 80 minuter. Under passet försökte Anita skapa en rogivande miljö med hjälp av tända ljus och lugn musik. Man utförde övningarna med lätta kläder på sig och helst barfota på en mjuk matta. Passet avslutas med en stunds avslappning. Den massage som Anita gav till deltagarna i grupp1 kallade hon energimassage. Tanken med massagen var att aktivera musklerna genom uppvärmning, tryck, knådning, sträckning eller töjning. Enligt Anitas uppfattning ökar det blodcirkulationen och det blir en genomströmning av blodet samtidigt som hormonet oxytocin som är ett "må bra hormon" utsöndras. Massagen ges vanligtvis med klienten fullt påklädd i en speciell energimassagestol. Under massagen tryckte Anita på speciella akupressurpunkter på olika delar av ryggen, armarna, händerna, huvudet, nacken och sätet. Hennes avsikt var att aktivera punkterna så att de utstrålade energi. Reaktionen på massagen var olika. En del blev först väldigt trötta, men piggnade till efter en stund. Andra blev pigga på en gång. En del kunde svettas mycket eller bli täppt i näsan. Det var väldigt individuellt hur man reagerade. Hela massagen tog ca 20 minuter och utfördes i en lugn miljö med levande ljus och rogivande musik.. 9

11 Uppföljnigsstudien I uppföljningsstudien försökte vi få en bättre förståelse för vad försöksverksamheten hade betytt för deltagarna i de tre försöksgrupperna. Syfte Syftet med studien var att utvärdera om försöksverksamheten hade påverkat deltagarnas upplevelse av hälsa och livskvalitet. Metod Vi använde oss av två sätt att studera hur yoga- och massagepassen påverkade deltagarnas upplevelse av hälsa och livskvalitet. Dels ett utprövat hälsoinstrument och dels intervjuer. Datainsamling För det första använde vi oss av en utprövad psykometriskt hälsointrument, SF Det är en enkät som är utvecklad och utprövad av sektionen för vårdforskning vid Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs universitet. Den är en svensk anpassning av ett amerikanskt hälsoinstrument och ett omfattande arbete har lagts ner för att validera den svenska versionen för svenska förhållanden och dess överensstämmelse med den amerikanska och engelska versionerna 5. Instrumentet är utvecklat för att mäta hälsorelaterad livskvalitet och mäter både fysiska och mentala aspekter. Det består av 11 frågeområden med olika delfrågor som sammanlagt blir 36 frågor (se bilga 1). Alla deltagare i de tre försöksgrupperna som deltog i projektet (36) har fått fylla i frågeformuläret innan de började och i slutet av försöksverksamheten. Som komplement till den psykometriska hälsoenkäten har vi också intervjuat sex deltagare, två från vardera av försöksgrupperna, efter att försöksverksamheten var avslutad. I urvalet av de sex deltagarna försökte vi få så stor variation i ålder och omfattning i deltagandet som möjligt. Intervjuerna har genomförts som öppna berättande intervjuer (jfr 6 ). Intervjuerna fokuserade på upplevelsen av fysiskt och 10

12 mentalt välmående i förhållande till deras deltagande i försöksverksamheten. Gabriella Andersson, socialsekreterare i kommunen, har ingen beröring med projektet och blev tillfrågad eftersom hon har erfarenhet av att göra intervjustudier. Analys Analysen av data från SF-36 hälsoinstrumentet gjordes med för instrumentet etablerade metoder 5. De elva frågeområdena beräknades i åtta kategorier. Ett för fysisk funktion, ett andra för fysisk roll, tredje för kroppssmärta, ett fjärde för allmän hälsa, ett femte för vitalitet, ett sjätte för social funktion, ett sjunde för emotionell roll och det sista för mental hälsa. Kategorierna bildar tillsammans ett mönster som kallas profilkurva. Av de åtta kategorierna beräknas summaindex, två sammanfattade värden där ett beskriver individens fysiska och det andra den mentala hälsan. Hälsoinstrumentet är testat i stora studier i Sverige så det finns normalvärden för män och kvinnor i olika åldersgrupper och för ett antal socioekonomiska variabler. Vi har utnyttjat dessa normalvärden när vi jämfört data från deltagarna i projektet. Dessutom har vi jämfört deltagarnas summaindex före och efter de deltagit i yoga och massage grupperna. Intervjuerna, som varade mellan 30 till 45 minuter, spelades in på ljudband och avlyssnades. Först som helhet för att bilda sig en uppfattning om innehållet. Genom att lyssna noga på inspelningarna identifierade Gabriella meningsenheter som hörde ihop med de olika frågeområdena. Meningsenheterna kondenserades och skrevs ner och utgjorde sedan underlag för att identifiera kategorier som beskrev innehållet i deltagarnas upplevelse av att delta i projektet (jfr. 7 ). Etiska överväganden Vi har strävat efter att alla deltagare skall vara väl informerade om målsättningen med projektet och hur en uppföljning skulle göras och vad den skulle användas till. Informationen skedde vid upprepade tillfällen både i grupp och individuellt. En viktig del av informationen var att alla deltagare skulle veta att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde dra sig ur projektet. I analysen och rapporteringen av projektet har vi försökt att skydda deltagarna och behandla data konfidentiellt. Det har bland annat inneburit att alla enkäter har kodats och att vi redovisar resultat på gruppnivå. Resultat 11

13 Vi har delat upp i presentationen av resultatet så att vi först presenterar analysen av data från hälsoenkäten SF-36. Därefter presenteras resultatet för intervjuundersökningen. Hälsoenkäten Resultat från hälsoenkäten redovisas var för sig för de tre olika grupperna. För varje grupp har vi gjort en hälsoprofil för den enkät deltagarna fyllde i före och en profil för enkäten som de fyllde i efter. Profilerna beskriver ett medelvärde för deltagarnas poäng i varje skala. För jämförelsens skull har vi också lagt in en hälsoprofil för svenska kvinnor i åldersgruppen år, som överensstämmer med medelvärdet för deltagarnas ålder i alla tre grupperna. Siffrorna ett till och med fyra motsvarar kategorier som mäter fysisk hälsa medan siffrorna fem till och med åtta motsvarar kategorier för mental hälsa. Yogagruppen Poäng för kategorier Serie1 Serie2 Serie3 Serie1 är deltagarnas hälsoprofil före. Serie 2 är normprofilen för svenska kvinnor i åldersgruppen år. Serie 3 är hälsoprofilen efter deltagandet i yogagruppen SF-36 kategorier Figur 2. Hälsoprofiler före och efter deltagandet i grupp 1 (yogagruppen). Alla tre hälsoprofiler är relativt lika. Hälsoprofilen för deltagarna i yogagruppen överensstämmer i stort med normvärdet för svenska kvinnor i samma åldersgrupp. Hälsoprofilen för deltagarna efter deras deltagande är till och med något lägre än profilen som beskriver deras hälsoläge före de startade i gruppen. 12

14 Poäng för summaindex och 2 är värdet för fysisk hälsa 3 och 4 är värdet för mental hälsa Serie1 Normvärde för svenska kvinnor i åldersgruppen år är 50 poäng för både fysisk och mental hälsa. Stapel 1: fysisk hälsa före Stapel 2: fysisk hälsa efter Stapel 3: mental hälsa före Stapel 4: mental hälsa efter Figur 3. Summaindex för fysisk och mental hälsa före och efter deltagandet i yogagruppen. Figuren beskriver lägre värden på summaindex efter deltagandet i yogagruppen, både för fysisk- och mentalhälsa. Yoga- och massagegruppen Serie1 är deltagarnas hälsoprofil före. Poäng för kategorier Serie1 Serie2 Serie3 Serie 2 är normprofilen för svenska kvinnor i åldersgruppen år. Serie 3 är hälsoprofilen efter deltagandet i yogagruppen SF-36 kategorier Figur 4. Hälsoprofiler för deltagarna i yoga- och massagegruppen före och efter samt för svenska kvinnor i samma åldersgrupp. Det finns en påtaglig skillnad mellan deltagarnas hälsoprofiler före och efter sitt deltagande i gruppen. Skillnaderna verkar finnas både för fysiska och mentala kategorier. 13

15 Poäng för summaindex Serie1 Normvärde för svenska kvinnor i åldersgruppen år är 50 poäng för både fysisk och mental hälsa. Stapel 1: fysisk hälsa före Stapel 2: fysisk hälsa efter Stapel 3: mental hälsa före Stapel 4: mental hälsa efter 1 och 2 är värdet för fysisk hälsa 3 och 4 är värdet för mental hälsa Figur 5. Summaindex för fysisk och mental hälsa före och efter deltagandet i yoga- och massagegruppen. Staplarna för summaindex visar en skillnaderna mellan före och efter både i summaindexet för fysisk och mental hälsa. Hälsoprofiler Gruppen för ofta sjukskrivna 100 Poäng för kategorier Serie1 Serie2 Serie3 Serie1 är deltagarnas hälsoprofil före. Serie 2 är normprofilen för svenska kvinnor i åldersgruppen år. Serie 3 är hälsoprofilen efter deltagandet i yogagruppen SF-36 kategorier Figur 6. Hälsoprofiler för deltagarna i grupp 3 (ofta sjukskrivna) före och efter samt för svenska kvinnor i samma åldersgrupp. Hälsoprofilerna före och efter deltagandet i projektet för gruppen ofta sjukskrivna skiljer sig inte mycket åt. Däremot är det påtagligt att de ligger under normprofilen för svenska kvinnor i samma åldersgrupp 14

16 Poäng för summaindex Serie1 Normvärde för svenska kvinnor i åldersgruppen år är 50 poäng för både fysisk och mental hälsa. Stapel 1: fysisk hälsa före Stapel 2: fysisk hälsa efter Stapel 3: mental hälsa före Stapel 4: mental hälsa efter 1 och 2 är värdet för fysisk hälsa 3 och 4 är värdet för mental hälsa Figur 7. Summaindex för fysisk och mental hälsa före och efter deltagandet i grupp 3.. Diagrammet över summaindex visar att det finns en större skillnad mellan värdena före och efter när det gäller mental hälsa. Skillnaden indikerar att deltagandet i gruppen medfört ett ökat mentalt välmående. Deltagarnas upplevelse I analysen av innehållet så betraktades alla intervjuer som en berättelse. Innehållet i den berättelsen grupperades i tre kategorier. En kategori handlar om upplevelsen av fysisk hälsa, den andra handlar om påverkan på den mentala hälsan och den tredje om lärdomar. Fysiska hälsa Samtliga intervjuade upplever att friskvårdsprogrammet hjälpt dem med deras fysiska bekymmer och att detta underlättat deras totala arbetssituation. Det innebär inte att samtliga fysiska bekymmer har försvunnit men att många har påtagligt förbättrats i och med friskvårdsprogrammet. En av de intervjuade berättar att hon inte längre har ständig värk och att konsekvensen blev och att detta bland annat underlättat lyft och vändningar av de äldre. Arbetsuppgifter som var lättare att göra när det inte gjorde ont. En annan berättade att hon blivit bättre på att använda de lyfthjälpmedel som finns. Hon upplevde nu att hon kunde känna skillnaden på att använda eller inte använda dem när man inte har ständig värk. Vidare så berättade deltagarna om effekter på det allmänna fysiska hälsotillståndet såsom bättre sömn, bättre kondition och att andra, ej arbetsrelaterade sjukdomar, blivit bättre. De intervjuade som fått pröva på massage upplevde det positivt att man fått en kunskap om hur massage kan vara en hjälp till självhjälp då man nu vet hur och var man ska massera. 15

17 I flera av intervjuerna kommer det fram att de intervjuade blivit positivt överraskade av de effekter de sett i och med deltagandet. De hade inte trott att aktiviteter såsom yoga, massage och stretching kunde ge så stora effekter på deras hälsa på så kort tid. Mental hälsa När deltagarna ska berätta om psykiska effekter så lyfts känslan av att vara piggare fram som en stor effekt. När man är pigg så går också arbetet lättare och man upplever att arbetet blir roligare. Att få vara med i friskvårdsprojektet har gett en känsla av att arbetsgivaren ser dem som arbetskår och att det är en förmån att få deltaga. Att arbeta med människor innebär att man hela tiden ska ge av sig själv. I det har friskvårdsprogrammet fyllt en funktion av att var påfyllande. Någon säger när man bara ger och ger så blir man till slut tom. Detta har varit ett sätt att fylla på så att man orkar ge. Utöver att ha blivit piggare säger deltagarna att de upplever sig ha blivit starkare och att de lärt sig att tänka på ett annat sätt. De säger sig ha lärt sig att tänka positivt och se vad de själva kan göra åt sin situation. I intervjuerna har man också lyft fram att man längtat till varje tillfälle man träffats i friskvårdsprojektet. Någon säger Detta är något vi längtat efter i många år och det har känts så roligt att ha fått detta. Man har gått därifrån med lätta steg när man fått bort det som varit ont. Att träffas i grupp har gett en känsla av samhörighet, att träffa andra med liknande problem. En kvinna säger att ha ont i ryggen är en osynlig sjukdom och man kan ibland uppleva att andra tittar snett på en. När man kom till den här gruppen upplevde jag plötsligt att jag inte är ensam och det är en liten tröst. Gruppen fyllde en stor social betydelse, gemenskapen, allt var roligt. Lärdomar Kommer detta projekt att ge några effekter framåt? Vad har deltagarna fått med sig? I intervjuerna kommer det fram att flera börjat använda delar av de verktyg de lärt sig hemma. Någon mediterar för att slappna av, någon har fått partnern att börja massera och ytterligare någon använder yoga. I någon arbetsgrupp har man lämnat i önskemål till arbetsgivaren om träningsredskap till arbetsplatsen. Detta för att kunna hålla liv i det de lärt sig och göra det tillsammans. I projektet har man även arbetat med beröring på olika sätt. Även detta har lyfts fram i intervjuerna som något positivt. Man ger här exempel på att man nu ger ansiktsmassage till sina arbetskamrater, men också 16

18 att man nu börjat tänka på allvar kring beröringen av de vårdtagare man arbetar med. Någon säger nu har jag fått insikt om alla de olika metoder som finns och vet vad jag kan välja på. 17

19 Diskussion Det här är en uppföljning av ett utvecklingsprojekt där vi har prövat att använda yoga och massage som en träningsmetod för omsorgspersonal på deras friskvårdstimme. Vi har både prövat olika kombinationer av träningsprogram och också träningsgrupper med olika målgrupper. Bakgrunden till projektet är att sjukskrivningstalen är höga bland personal inom socialtjänsten. Dessutom har tidigare forskning visat att ryggbesvär är vanliga bland vårdpersonal både i Sverige och också internationellt 1. Forskningen visar att fysisk träning har en positiv effekt på att förebygga smärta vid ryggbesvär. Det finns även forskningsresultat som visar att alternativa träningsmetoder som yoga och massage kan ha positiv effekt även om dessa träningsmetoder inte är lika väl undersökta som traditionell fysisk träning 3. Av flera orsaker så kan vi inte i uppföljningen av projektet med säkerhet uttala oss om effekten av att använda yoga och massage. En orsak är att det är för få deltagare och en annan är att deltagarna inte är valda på ett slumpmässigt sätt. Vi tycker dock att vi ser en tydlig tendens. Det finns en överensstämmelse mellan resultaten från hälsoenkäten och intervjuerna. I båda fallen så finns indikationer på att träningen har haft positiv effekt på deltagarnas hälsa och att man upplevt träningen som positiv. Undantaget är yogagruppen. En tänkbar förklaring kan vara att den gruppen hade problem med kontinuiteten i deltagandet på grund av problem att komma ifrån jobbet. Varje enskild deltagare fick troligen för lite träning för att det skulle kunna påverka deras hälsoläge. Intervjuerna bekräftar att flera av deltagarna haft problem med att kunna delta. Ett problem har varit att man upplevt att direktiven från arbetsledning för medverkan i grupperna varit otydliga. Vissa har fått gå på arbetstid andra har fått ta semester eller arbeta dubbelt för att kunna delta. Detta är något som ledningen måste tänka på i framtida liknande friskvårdssatsning. Det verkar vara viktigt att verksamhetsledningen tydligt signalerar att man prioriterar en friskvårdssatsning och i handling visar att man vill stödja personalen att delta. En annan lärdom som både Anita och deltagarna gjort är att det är viktigt att kunna anpassa träningen efter varje individs behov. Ett sätt att göra det är att göra en ordentlig förundersökning kring deltagarnas fysiska problem innan man börjar en träningsaktivitet. En ökad individualisering av friskvårdssatsningen har möjlighet att förstärka den positiva upplevelse som framkom i intervjuerna av att verksamheten bryr sig om personalens problem. 18

20 I tankarna om vilka lärdomar som deltagarna gjort under projektet så fanns en reflektion om att det var viktigt att skapa träningsgrupper på varje arbetsplats för att kunna jobba mera långsiktigt med träningen. Till en del kunde man tänka sig att hålla i gång träningsgrupper själva men det var också viktigt att få hjälp av en inspiratör för att inte tappa sugen. Deltagarna i försöksverksamheten har överlag varit positiva till satsningen och resultaten av uppföljningsstudien indikerar att träningsgrupper på arbetsplatsen med yoga och massage kan påverka deltagarnas hälsoprofil. Projektet har varit kort och det finnas stora möjligheter att vidareutveckla formerna för hur friskvårdstimmen kan användas för personalens träningsbehov. 19

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Massage för. d e l k u r s r y g g oc h n a c k e

Massage för. d e l k u r s r y g g oc h n a c k e Massage för Hemmabruk d e l k u r s r y g g oc h n a c k e Innehållsförteckning Grattis till ett klokt val! 3 Presentation av Daniela 4 Massagens historia 5 Massagens effekter 6 Lilla anatomiskolan 8 Massagegrepp

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

1 Är du man eller kvinna? 2 Hur gammal är du?

1 Är du man eller kvinna? 2 Hur gammal är du? Ugglapraktiken har genomfört Sveriges mest omfattande undersökning av massagens effekter på personalens hälsa. 2,835 personer på 67 av våra kundföretag har besvarat enkäten och svaren visar att företagsmassage

Läs mer

Vi ger ditt företag ett lyft!

Vi ger ditt företag ett lyft! Vi ger ditt företag ett lyft! www.lsc.nu Friska människor bygger starka företag Att sprida en hälsosam livssyn och få fler människor att uppleva fördelarna med ett aktivt och sunt liv. Det är drivkraften

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm SEMESTERTIDER Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm Den blomstertid nu kommer.. underbara rader som sjungs över hela landet inom kort, rekreation och semester står för dörren! Hur är det i dessa tider

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör inte lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

YOGA 3 MINUTER (Y3) # 1

YOGA 3 MINUTER (Y3) # 1 MEDICINSK YOGA MEDIYOGA YOGA 3 MINUTER (Y3) # 1 ETT CD-HÄFTE I SERIEN - VERKTYG FÖR SJÄLVLÄKNING - SAMMANSTÄLLT AV GÖRAN BOLL IMY - Institutet för Medicinsk Yoga Värtavägen 35 115 29 Stockholm Tel: 08

Läs mer

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder 2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Åtgärdsprioritering

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

... Ett gympapass med en kort konditionsdel som följs av en styrkedel där fokus ligger på att stärka bålmuskulaturen.

... Ett gympapass med en kort konditionsdel som följs av en styrkedel där fokus ligger på att stärka bålmuskulaturen. Friskvårdsutbud... Gympa Ryggympa Stretchgympa Vinyl Hela Core Cirkelträning Ett konditions- och styrkepass utan svåra stegkombinationer där fokus ligger på enkla men roliga rörelser. (Passet finns i olika

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Hälsoteket i Angered

Hälsoteket i Angered A K T I V I T E T S P R O G R A M VI N T E R Hälsoteket i Angered 27 Januari 28 Maj 204 VÅ R H Ö S T S O M M A R Vi som jobbar på Hälsoteket Drop-in hälsa och FaR (Fysisk aktivitet på recept) Emma Helena

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Hälso- och friskvårdspolicy

Hälso- och friskvårdspolicy 1 Hälso- och friskvårdspolicy 2007 2 Hälso- och friskvårdspolicy för Klippans kommun Hälsa en del av kompetensen Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln till en framgångsrik och effektiv

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Livskvalitet-100 Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Du får en poäng för varje påstående som stämmer. Poäng: 1. Familj / Relationer Jag är nöjd och belåten

Läs mer

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet Tabell 1 Betygsindex, medel och sfördelning Sthlm:s polismyndighet Antal ande: 4 323 ande : 73 n och sfördelning för frågorna i Polisens medarbetarundersökning. På en skala 1-10 har medarbetarna för varje

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz

Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz sida 1 Holistisk YogaTerapi enligt Ulrica Gulz Vad menas med Holistisk Yogaterapi? HYT är en holistisk

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är helt anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande KUNGSBACKA MOT DOPNING OCH VÅLD Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande En enkätundersökning genomförd på träningsanläggningar i Kungsbacka kommun våren uniform

Läs mer

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Köpings Kommun Vård & Omsorg september 2008 - december 2010 Vård & Omsorg Birgitta Daubner, projekt anhörigstöd 2011-03-09 Innehåll Taktipro- taktil massage

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse Idrott och Hälsa Rytm & rörelse Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på

Läs mer

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning Pain Relief Experts Dr. Michael Ho Bruksanvisning Innehåll Meddelande från doktor Michael Ho Vem kan använda produkten? 2 3 Olika funktioner För perfekt stöd och komfort För perfekt ryggmassage För perfekt

Läs mer

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen?

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen? MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2014 Hej! I slutet av år 2014 fick alla våra medarbetare med månadslön möjlighet att fylla i den årliga medarbetarenkäten. Syftet med undersökningen är att man anonymt ska

Läs mer

Granskningsrapport Sjukfrånvaro omfattning och åtgärder

Granskningsrapport Sjukfrånvaro omfattning och åtgärder Granskningsrapport Sjukfrånvaro omfattning och åtgärder KPMG Antal sidor: 10 0000 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Genomförande 2 3. Resultat 3 3.1

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Brukarundersökning inom LSS En länsgemensam brukarundersökning för personer som har insatser enligt 9 p.9 LSS Författare: Eva Rönnbäck Rapport: nr 2009:6 ISSN 1653-2414 ISBN 978-91-85613-34-2

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014 Ängelholms kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB Oktober 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Fakta om respondenterna 7 Övergripande resultat 8

Läs mer

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta.

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. Liv&Lust Hälsoplan Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. sidan ett j Liv&Lust Hälsoplan är ett alternativ till de

Läs mer

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse Hälsobokslut 2008 1(13) Inledning Hälsobokslutet ger oss en övergripande bild av hälsoläget och ökad förståelse vad vi tillsammans med arbetstagarna kan göra för att förbättra förutsättningarna och villkoren

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst. TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att

Läs mer

När hemmet blir en arbetsplats

När hemmet blir en arbetsplats Furuboda ligger nära havet, på Skånes ostkust. Vår vision är självständiga ansvarstagande människor i ett öppet tillgängligt samhälle. Och det kämpar vi När hemmet blir en arbetsplats Inspirations föreläsningar!

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Personlig ergonomi OH-Serie

Personlig ergonomi OH-Serie Personlig ergonomi OH-Serie Olika kroppsmått. Stående arbete Kvinnan är 159 cm. Mannen är 199 cm. 95% av kvinnorna är längre än kvinnan på bilden. 95% männen är kortare än mannen på bilden. Hon har bordet

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer