Rapport från FoU-Norrbotten
|
|
- Marianne Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 21, 2005 Yoga och Massage som friskvård En uppföljning av en försöksverksamhet bland omsorgspersonal i Kiruna kommun Anita Alalehto Gabriella Andersson Stefan Sävenstedt Besöksadress V.varvsgatan Luleå Telefon Fax Hemsida www. founorrbotten.se
2 Sammanfattning Den här rapporten beskriver och värderar erfarenheterna från ett friskvårdsprojekt bland omsorgspersonal inom Kiruna kommun. De har liksom vårdpersonal i andra kommuner höga sjukskrivningstal och rygg-, led- och nackbesvär är vanliga orsaker. Anita Alalehto, som själv arbetar inom socialtjänsten och är utbildad massageterapeut, tog initiativ till projektet. Hon ville försöka hitta former för hur friskvårdstimmen, som all personal har rätt till, kunde användas för yoga och massagepass. Hon hade själv erfarenhet av att dessa träningsformer hade hjälpt henne när hon hade besvär med axlar och nacke. Anita tog kontakt med FoU Norrbotten och fick hjälp med att genomföra och följa upp projektet. Personalkontoret i kommunen tillsammans med verksamhetsledare inom äldreomsorgen, särskilda omsorgen och psykiatrin gav också sitt stöd. Hon skapade tre grupper med personal som fick tre olika utbud av yoga och massage. Grupp ett fick både delta i yogapass och fick personlig massage av Anita på arbetsplatsen. Grupp två fick delta i yogapass. Den tredje gruppen med personal som ofta varit sjukskrivna fick förutom yoga också lära sig massera varandra, stretcha, meditera och undervisning om hur de kunde förändra sitt sätt att leva. Uppföljningen av projektet gjordes både genom en utprövad hälsoenkät och med intervjuer. Deltagarna var genomgående positiva till projektet. De problem de mötte hade att göra med svårigheter att kunna kontinuerligt delta i de olika passen på grund av arbetsschemat. Hälsoenkäterna indikerade positiva förändringar i hälsoprofilen för deltagarna i gruppen med yoga kombinerat med massage. I gruppen som enbart fick yoga fanns ingen påverkan. Gruppen som bestod av personal som ofta var sjukskrivna upplevde en positiv effekt på deras mentala hälsa. Skillnader mellan grupperna kan troligen förklaras med skillnader i antalet gånger som deltagarna deltog i passen. Viktiga slutsatser av projektet är att det fins starka stöd i forskningen för att fysisk träning kan ha effekt på ryggbesvär bland vårdpersonal. Fysisk träning i form av yoga och massage kan vara ett sätt att påverka hälsoprofilerna hos omsorgspersonal. Det är viktigt att verksamhetsledningen inom socialtjänsten visar att de prioriterar personalens förebyggande träning genom att i handling underlätta för personalen att delta regelbundet. Det är troligt att man kan få bättre effekt av träningsprogram om de kan anpassas efter individernas behov och att de genomförs i mindre grupper nära knutna till varje arbetsplats. 1
3 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 5 Försöksverksamheten... 7 Uppföljningsstudien.. 10 Metod.. 10 Datainsamling.. 10 Analys. 11 Etiska överväganden.. 11 Resultat.. 12 Hälsoenkäten. 12 Yogagruppen. 12 Yoga- och massagegruppen. 13 Gruppen för ofta sjukskrivna.. 14 Deltagarnas upplevelse 15 Fysisk hälsa.. 15 Mental hälsa.. 16 Lärdomar. 16 Diskussion 18 Slutsatser. 20 Referenser. 21 Bilaga. 22 2
4 Inledning Den här uppföljningsstudien beskriver ett projekt där personal på ett äldreboende i Kiruna erbjudits yoga och massage som ett alternativ på deras friskvårdstimme. Tanken har varit att erbjuda detta i nära anslutning till arbetsplatsen och som ett sätt att lindra värkande ryggar, leder och armar samt att öka välbefinnandet. Initiativet till projektet har kommit från Anita Alalehto, som själv är Kirunabo och arbetar inom Socialtjänstens handikappavdelning. Hon arbetar inom särskilda omsorgen med människor med förståndshandikapp, på ett café som drivs i SAVOS regi. Hon har också arbetat på en gruppbostad och ett dagcenter. Före det har hon haft anställning som fritidsledare för barn och ungdomar i barnomsorgen och fritidsförvaltningen,. Försöksverksamheten var något som Anita velat genomföra under en längre tid och som har mycket att göra med hennes egen utveckling och personliga erfarenheter. Anita är född i Tornedalen i slutet på 40- talet. När hon var 12 år flyttade hon med sin familj till Kiruna där hon bott största delen av sitt liv och där hon trivs förträffligt och fått glädjen att få tre barn. Inspiration har hon fått från sin långa arbetslivserfarenhet i arbete med människor samt funderingar över vad man själv kan göra för att må bra och ta ansvaret över sitt liv. Hon hade efter några år i omsorgen själv börjat få besvär i nacke och axlar och kände att hon måste göra något åt det. För att skaffa sig kunskaper om hur människokroppen fungerar, så utbildade hon sig till massageterapeut. Det här steget gjorde att hon omvärderade sitt liv, både när det gäller arbete och fritid. Utbildningen gav henne självförtroende och hon började fundera över hur hon skulle kunna överföra sina kunskaper om yoga och massage till arbetskollegor. Då började en plan på en försöksverksamhet ta form. Av en händelse fick hon reda på att man kan söka stipendier från FoU Norrbotten, vilket hon gjorde och det blev beviljat. FoU Norrbotten gav henne en handledare, Stefan Sävenstedt, som dels fungerat som ett bollplank i planeringen av projektet och dels hjälpt till att sammanställa rapporten. Gabriella Andersson, som arbetar som socialsekreterare i Kiruna kommun, har genomfört och bearbetat intervjuer med deltagare om deras upplevelser av att delta i försöksverksamheten. Försöksverksamheten har fokuserat på personal inom främst äldreomsorgen som upplever att de har problem med sin kropp. Redan från början så fanns planer på att göra en uppföljning och den här rapporten är en beskrivning av vad vi kommit fram till. 3
5 Projektet med försöksverksamhet och uppföljningsstudie är en samverkan mellan FoU Norrbotten och Kiruna kommun. FoU Norrbotten har finansierat projektet och bistått med en handledare. Kiruna kommun har gett Anita möjlighet att genomföra projektet, bistått med arbetsplats, träningslokaler och annat stöd för projektets skulle kunna genomföras. 4
6 Bakgrund Baspersonal inom vård och omsorg i Sverige är till mer än 90% kvinnor 1. I Kiruna liksom många andra kommuner tenderar medelåldern för baspersonalen att vara hög och man har problem med höga sjukskrivningstal. Det generella sjukskrivningstalet för personal inom Kiruna kommun är 32,6 dagar per anställd och år. Sjukskrivningstalen för personal på två av äldreboendena som deltog i den här studien varierar mellan 36,0 och 40,3 dagar per år och anställd 2. De flesta andra kommuner i Norrbotten har liknande sjukskrivningstal för personalen inom socialtjänsten. Sjukskrivning bland vård- och omsorgspersonal är ofta förknippade med problem i rörelseapparaten som ryggproblem och värk i axlar och nackar. En sökning av forskning om vårdpersonalens problem visar att det finns mest forskning gjort omkring ryggbesvär. Internationella undersökningar av förekomsten av ryggproblem bland vårdpersonal visar att cirka 40% har ryggsmärtor. Ett exempel är en studie från Italien som visade att 44% av sjuksköterskor och undersköterskor som arbetade på ett sjukhus hade ryggbesvär 3. Arbetslivsinstitutet gjorde 1997 en genomgång av forskning kring ländryggsbesvär i vårdarbetet. Där redovisar man bland annat en svensk frågeformulärsundersökning från 1995 bland vårdpersonal. Mer än 50% av de som deltog i studien upplevde ryggbesvär vid undersökningstillfället och mer än 60% hade haft ryggbesvär under de senaste 12 månaderna 1. Studierna säger inget om hur besvärliga ryggproblemen är bara hur vanliga de är. En annan studie som redovisas i Arbetslivsinstitutets kunskapsöversyn 1 visar att 39% av biträden/undersköterskor inom äldre och handikappomsorgen som haft arbetsrelaterade belastningsskador var sjukskrivna för sina besvär. Siffrorna indikerar att besvär från rörelseapparaten är en vanlig sjukskrivningsorsak för omsorgspersonal. Arbetsmiljön i vård- och omsorgsarbetet är komplex och det finns många faktorer som påverkar både uppkomst av besvär i rörelseapparaten, hur de blir bestående och vilka konsekvenser de får. Komplexiteten beskriv i följande figur som vi hämtat från Arbetslivsinstitutet 1. 5
7 Figur 1. Modell över hur ryggbesvär skapas och bevaras samt dess konsekvenser för vårdpersonal Modellen visar att det finns flera faktorer i arbetsmiljön som orsakar ländryggsbesvär. En faktor är fysiska belastningar på kroppen. Det uppstår genom att personalen har ofördelaktiga arbetsställningar, står och går mycket samt lyfter och förflyttar patienter/brukare. En annan faktor är hur arbetet är organiserat. Exempel på saker i organisationen som påverkar är personaltäthet, skiftarbete och vårdform. En tredje faktor är psykosociala faktorer i arbetsmiljön. Dit räknas saker som hur arbetstagarna upplever sin roll på arbetsplatsen, balansen mellan upplevda krav och den egna kontrollen över vad man klarar av. Vilket stöd som finns på arbetsplatsen bland arbetskamraterna och upplevda hot och våld. Generellt är de psykosociala faktorerna relaterade till upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Det finns också individuella faktorer hos personalen som påverkar ländryggsbesvären. Till dem hör ålder, fysisk och psykisk förmåga, livsstil och tidigare problem med ryggen. Konsekvensen av ryggproblemen blir nedsatt prestation, nedsatt arbetsförmåga, sjukfrånvaro som kan leda till långtidssjukskrivningar och nedsatt livskvalitet hos individen. Arbetslivsinstitutets genomgång av forskning om ryggbesvär bland vårdpersonal 1 visar att arbetsgivarna har försökt att förebygga problemen främst genom att arbeta med utbildning inom lyft och 6
8 förflyttningsteknik. Man uppnådde klara förbättringar fram till början av nittiotalet men sedan har kurvan över antalet personal med ryggbesvär planat ut. Det finns ett fåtal studier i Arbetslivsinstitutets forskningsöversikt 1 som undersökt effekten av andra förebyggande åtgärder bland dem som redan har ryggbesvär. En svensk och en israelisk studie redovisas klara skillnader mellan de som fick förebyggande fysisk träning och de som fick traditionell symtombehandling. Det finns få kontrollerade studier som systematisk utvärderat alternativa tränings- och behandlingsformer som massage och yoga. I en amerikansk forskningsöversikt över bevis för att yoga ökar tillfrisknandet vid ryggbesvär 4 så konstaterar man att det finns endast ett begränsat antal kontrollerade studier om effekten av Hata Yoga, den yogaform som använts i försöksverksamheten, på ryggbesvär. Man redovisar en studie som indikerar att Hata Yoga har haft positiv effekt, men menar att antalet deltagare i studien var för lågt (22) för att kunna dra några större slutsatser av resultaten från studien. Å andra sidan menar man att det finns goda bevis för att fysisk träning som ökar balans, muskelstyrka och flexibilitet har effekt på ryggbesvär. Det är därför rimligt att anta att Hata Yoga också kan ha positiv effekt även om det återstår att bevisa i kontrollerade studier. Försöksverksamheten Försöksverksamheten pågick från mars till december Huvudtanken var dels att skaffa erfarenheter och få kunskaper om hur alternativa tränings och behandlingsformer som yoga och massage kan användas som alternativ i friskvårdsarbetet bland personalen i äldreomsorgen. Anitas personliga utgångspunkt var att hon vill försöka överföra sina egna positiva erfarenheter av att använda massage och yoga/avslappning till sina arbetskollegor inom omsorgerna. Hon hade själv en erfarenhet av att kunskaperna om och användandet av yoga hade hjälpt henne att förstå egenvårdens betydelse. Det innebar en ökad medvetenhet om sin egen livssituation både socialt, fysiskt och mentalt. Dessutom innebar det en ökad medvetenhet om vad hon själv kunde påverka i sitt liv. Efter att Anita utvecklat en plan för projektet och fått medel av FoU Norrbotten för att genomföra det kunde hon avsätta två dagar i veckan för projektet. Den första tiden använde hon för att planera arbetet. Hon förankrade projektet bland de verksamhetsansvariga inom Socialtjänsten och tog kontakt med personalen på några äldreboenden för att presentera sina idéer om vad hon ville göra. Hon fick hjälp av enhetschefen som var positiv och tillsammans formade man detaljerna i hur försöksverksamheten skulle genomföras. 7
9 Deltagarna från äldreboendena, som alla var kvinnor, delades in i två grupper med 12 deltagare i vardera gruppen. En grupp fick massage av Anita en gång var annan vecka på sin arbetsplats. Parallellt med det fick de också tillgång till yoga och avslappning minst en gång per vecka. Den andra gruppen fick bara yoga och avslappning. Begränsningen i utbudet av massage till en grupp och var annan vecka berodde på att massagen var tidskrävande. En annan tanke med att göra en skillnad mellan grupperna var att försöka fånga om upplevelsen av yoga kombinerat med massage var annorlunda än upplevelsen av att bara få yoga. Deltagarna fick till stor del välja vilken grupp man ville delta i. En viss prioritering gjordes dock av enhetschefen, där hon tog med de i första gruppen som hon bedömde hade extra behov av massage. Grupp 1 erbjöds yoga två gånger i veckan under cirka en timmes tid. Dessutom masserade Anita gruppdeltagarna på deras arbetsplats efter ett schema som var anpassat till deras arbetstider. Massage erbjöds varje deltagare var annan vecka. Aktiviteterna pågick från april till midsommar, då det blev ett uppehåll under semestertiden. Sedan fortsatte man på samma sätt från mitten av augusti till slutet på oktober. I medeltal deltog varje deltagare 20 ggr. i yogapassen och fick i medeltal massage vid 13 tillfällen. Deltagandet i grupp 2 som enbart fick yoga blev mera sporadiskt. I medeltal så deltog deltagarna vid åtta yogapass, spridningen var dock stor mellan de som deltog vid alla 29 tillfällena till dem som bara var med några gånger. Grupp 3 startade i augusti. Den bestod av 12 deltagare som fokuserade på yoga. Det nya med den här gruppen var att deltagarna var rekryterade för att de ofta var sjukskrivna, även om ingen var sjukskriven under försöksverksamheten. Den bestod av personal från både äldreomsorgen, särskilda omsorgen samt psykiatrin. Deltagarna var personal i olika åldrar och med varierande längd på sina sjukskrivningar. Urvalet av deltagare gjordes av Anita i samråd med kommunens personalkontor. Kriterierna för urval var att välja den personal som hade varit sjukskrivna ofta och där man var rädd att sjukskrivningsmönstret skulle leda till en långtidssjukskrivning. Ett annat kriterium var att få deltagare från olika åldersgrupper och en spridning mellan de olika verksamhetsområdena. Den här gruppen fick en aktivitet en gång per vecka, som varade cirka 3 tim/vecka och där innehållet var något annorlunda. Fokus låg på massage och avslappning. Massage gavs både av Anita och av deltagarna som tränades i att ge varandra massage. Det förekom övningar med avslappning och stretchning, beröring, meditation och olika former av rörelseövningar. Anita försökte att jobba individuellt med deltagarna för att anpassa övningarna efter vilka besvär de hade, 8
10 vad besvären kunde orsakas av, vad de gjorde under dagarna och deras relationer på arbetet och hemma. De hade också diskussioner i grupp, bland annat om hur man kan försöka ändra sitt tänkande om sin egen situation, ta ansvar för den och hur man kunde hantera stress. Dessutom förekom talcirklar, där respektive individ fick prata i en minut med fokus på sig själv, om vad som helst eller också vara tyst medan de övriga var tysta. Det förekom koncentrationsövningar och beröringsövningar där tanken var att träna upp sin förmåga att närma sig varandra med respekt och varm hand. Självklart så förekom också fikapaus med tjejsnack. I medeltal så deltog de 12 deltagarna vid 10 träffar. Kontinuiteten var högre i den här gruppen jämfört med yoga gruppen. Gruppaktiviteterna avslutades med en föreläsning om mental träning av Lillemor Samskog, som pratade om att positivt tänkande påverkar hela livssituationen för individen. Yogan som Anita har använt under försöksverksamheten kallas för Hatha-kraftens yoga och har sin rot i en gammal indisk tradition. Den är till karaktären lugn och kräver lite fysisk ansträngning. Yogans idé är att föra samman kropp och själ och därmed kunna förstå och stärka sig själv med hjälp av olika fysisk och mentala övningar. Övningarna bygger på att muskler växelvis dras ihop och avslappnas och det skapas en balans mellan rörelse och vila. Ett karaktäristiskt drag är att man koncentrerar sig på andningen parallellt med de fysiska övningarna. Övningarna följer ett visst mönster och den ena övningen förstärker den andra. Passen genomfördes i grupp och tog ca 80 minuter. Under passet försökte Anita skapa en rogivande miljö med hjälp av tända ljus och lugn musik. Man utförde övningarna med lätta kläder på sig och helst barfota på en mjuk matta. Passet avslutas med en stunds avslappning. Den massage som Anita gav till deltagarna i grupp1 kallade hon energimassage. Tanken med massagen var att aktivera musklerna genom uppvärmning, tryck, knådning, sträckning eller töjning. Enligt Anitas uppfattning ökar det blodcirkulationen och det blir en genomströmning av blodet samtidigt som hormonet oxytocin som är ett "må bra hormon" utsöndras. Massagen ges vanligtvis med klienten fullt påklädd i en speciell energimassagestol. Under massagen tryckte Anita på speciella akupressurpunkter på olika delar av ryggen, armarna, händerna, huvudet, nacken och sätet. Hennes avsikt var att aktivera punkterna så att de utstrålade energi. Reaktionen på massagen var olika. En del blev först väldigt trötta, men piggnade till efter en stund. Andra blev pigga på en gång. En del kunde svettas mycket eller bli täppt i näsan. Det var väldigt individuellt hur man reagerade. Hela massagen tog ca 20 minuter och utfördes i en lugn miljö med levande ljus och rogivande musik.. 9
11 Uppföljnigsstudien I uppföljningsstudien försökte vi få en bättre förståelse för vad försöksverksamheten hade betytt för deltagarna i de tre försöksgrupperna. Syfte Syftet med studien var att utvärdera om försöksverksamheten hade påverkat deltagarnas upplevelse av hälsa och livskvalitet. Metod Vi använde oss av två sätt att studera hur yoga- och massagepassen påverkade deltagarnas upplevelse av hälsa och livskvalitet. Dels ett utprövat hälsoinstrument och dels intervjuer. Datainsamling För det första använde vi oss av en utprövad psykometriskt hälsointrument, SF Det är en enkät som är utvecklad och utprövad av sektionen för vårdforskning vid Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs universitet. Den är en svensk anpassning av ett amerikanskt hälsoinstrument och ett omfattande arbete har lagts ner för att validera den svenska versionen för svenska förhållanden och dess överensstämmelse med den amerikanska och engelska versionerna 5. Instrumentet är utvecklat för att mäta hälsorelaterad livskvalitet och mäter både fysiska och mentala aspekter. Det består av 11 frågeområden med olika delfrågor som sammanlagt blir 36 frågor (se bilga 1). Alla deltagare i de tre försöksgrupperna som deltog i projektet (36) har fått fylla i frågeformuläret innan de började och i slutet av försöksverksamheten. Som komplement till den psykometriska hälsoenkäten har vi också intervjuat sex deltagare, två från vardera av försöksgrupperna, efter att försöksverksamheten var avslutad. I urvalet av de sex deltagarna försökte vi få så stor variation i ålder och omfattning i deltagandet som möjligt. Intervjuerna har genomförts som öppna berättande intervjuer (jfr 6 ). Intervjuerna fokuserade på upplevelsen av fysiskt och 10
12 mentalt välmående i förhållande till deras deltagande i försöksverksamheten. Gabriella Andersson, socialsekreterare i kommunen, har ingen beröring med projektet och blev tillfrågad eftersom hon har erfarenhet av att göra intervjustudier. Analys Analysen av data från SF-36 hälsoinstrumentet gjordes med för instrumentet etablerade metoder 5. De elva frågeområdena beräknades i åtta kategorier. Ett för fysisk funktion, ett andra för fysisk roll, tredje för kroppssmärta, ett fjärde för allmän hälsa, ett femte för vitalitet, ett sjätte för social funktion, ett sjunde för emotionell roll och det sista för mental hälsa. Kategorierna bildar tillsammans ett mönster som kallas profilkurva. Av de åtta kategorierna beräknas summaindex, två sammanfattade värden där ett beskriver individens fysiska och det andra den mentala hälsan. Hälsoinstrumentet är testat i stora studier i Sverige så det finns normalvärden för män och kvinnor i olika åldersgrupper och för ett antal socioekonomiska variabler. Vi har utnyttjat dessa normalvärden när vi jämfört data från deltagarna i projektet. Dessutom har vi jämfört deltagarnas summaindex före och efter de deltagit i yoga och massage grupperna. Intervjuerna, som varade mellan 30 till 45 minuter, spelades in på ljudband och avlyssnades. Först som helhet för att bilda sig en uppfattning om innehållet. Genom att lyssna noga på inspelningarna identifierade Gabriella meningsenheter som hörde ihop med de olika frågeområdena. Meningsenheterna kondenserades och skrevs ner och utgjorde sedan underlag för att identifiera kategorier som beskrev innehållet i deltagarnas upplevelse av att delta i projektet (jfr. 7 ). Etiska överväganden Vi har strävat efter att alla deltagare skall vara väl informerade om målsättningen med projektet och hur en uppföljning skulle göras och vad den skulle användas till. Informationen skedde vid upprepade tillfällen både i grupp och individuellt. En viktig del av informationen var att alla deltagare skulle veta att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde dra sig ur projektet. I analysen och rapporteringen av projektet har vi försökt att skydda deltagarna och behandla data konfidentiellt. Det har bland annat inneburit att alla enkäter har kodats och att vi redovisar resultat på gruppnivå. Resultat 11
13 Vi har delat upp i presentationen av resultatet så att vi först presenterar analysen av data från hälsoenkäten SF-36. Därefter presenteras resultatet för intervjuundersökningen. Hälsoenkäten Resultat från hälsoenkäten redovisas var för sig för de tre olika grupperna. För varje grupp har vi gjort en hälsoprofil för den enkät deltagarna fyllde i före och en profil för enkäten som de fyllde i efter. Profilerna beskriver ett medelvärde för deltagarnas poäng i varje skala. För jämförelsens skull har vi också lagt in en hälsoprofil för svenska kvinnor i åldersgruppen år, som överensstämmer med medelvärdet för deltagarnas ålder i alla tre grupperna. Siffrorna ett till och med fyra motsvarar kategorier som mäter fysisk hälsa medan siffrorna fem till och med åtta motsvarar kategorier för mental hälsa. Yogagruppen Poäng för kategorier Serie1 Serie2 Serie3 Serie1 är deltagarnas hälsoprofil före. Serie 2 är normprofilen för svenska kvinnor i åldersgruppen år. Serie 3 är hälsoprofilen efter deltagandet i yogagruppen SF-36 kategorier Figur 2. Hälsoprofiler före och efter deltagandet i grupp 1 (yogagruppen). Alla tre hälsoprofiler är relativt lika. Hälsoprofilen för deltagarna i yogagruppen överensstämmer i stort med normvärdet för svenska kvinnor i samma åldersgrupp. Hälsoprofilen för deltagarna efter deras deltagande är till och med något lägre än profilen som beskriver deras hälsoläge före de startade i gruppen. 12
14 Poäng för summaindex och 2 är värdet för fysisk hälsa 3 och 4 är värdet för mental hälsa Serie1 Normvärde för svenska kvinnor i åldersgruppen år är 50 poäng för både fysisk och mental hälsa. Stapel 1: fysisk hälsa före Stapel 2: fysisk hälsa efter Stapel 3: mental hälsa före Stapel 4: mental hälsa efter Figur 3. Summaindex för fysisk och mental hälsa före och efter deltagandet i yogagruppen. Figuren beskriver lägre värden på summaindex efter deltagandet i yogagruppen, både för fysisk- och mentalhälsa. Yoga- och massagegruppen Serie1 är deltagarnas hälsoprofil före. Poäng för kategorier Serie1 Serie2 Serie3 Serie 2 är normprofilen för svenska kvinnor i åldersgruppen år. Serie 3 är hälsoprofilen efter deltagandet i yogagruppen SF-36 kategorier Figur 4. Hälsoprofiler för deltagarna i yoga- och massagegruppen före och efter samt för svenska kvinnor i samma åldersgrupp. Det finns en påtaglig skillnad mellan deltagarnas hälsoprofiler före och efter sitt deltagande i gruppen. Skillnaderna verkar finnas både för fysiska och mentala kategorier. 13
15 Poäng för summaindex Serie1 Normvärde för svenska kvinnor i åldersgruppen år är 50 poäng för både fysisk och mental hälsa. Stapel 1: fysisk hälsa före Stapel 2: fysisk hälsa efter Stapel 3: mental hälsa före Stapel 4: mental hälsa efter 1 och 2 är värdet för fysisk hälsa 3 och 4 är värdet för mental hälsa Figur 5. Summaindex för fysisk och mental hälsa före och efter deltagandet i yoga- och massagegruppen. Staplarna för summaindex visar en skillnaderna mellan före och efter både i summaindexet för fysisk och mental hälsa. Hälsoprofiler Gruppen för ofta sjukskrivna 100 Poäng för kategorier Serie1 Serie2 Serie3 Serie1 är deltagarnas hälsoprofil före. Serie 2 är normprofilen för svenska kvinnor i åldersgruppen år. Serie 3 är hälsoprofilen efter deltagandet i yogagruppen SF-36 kategorier Figur 6. Hälsoprofiler för deltagarna i grupp 3 (ofta sjukskrivna) före och efter samt för svenska kvinnor i samma åldersgrupp. Hälsoprofilerna före och efter deltagandet i projektet för gruppen ofta sjukskrivna skiljer sig inte mycket åt. Däremot är det påtagligt att de ligger under normprofilen för svenska kvinnor i samma åldersgrupp 14
16 Poäng för summaindex Serie1 Normvärde för svenska kvinnor i åldersgruppen år är 50 poäng för både fysisk och mental hälsa. Stapel 1: fysisk hälsa före Stapel 2: fysisk hälsa efter Stapel 3: mental hälsa före Stapel 4: mental hälsa efter 1 och 2 är värdet för fysisk hälsa 3 och 4 är värdet för mental hälsa Figur 7. Summaindex för fysisk och mental hälsa före och efter deltagandet i grupp 3.. Diagrammet över summaindex visar att det finns en större skillnad mellan värdena före och efter när det gäller mental hälsa. Skillnaden indikerar att deltagandet i gruppen medfört ett ökat mentalt välmående. Deltagarnas upplevelse I analysen av innehållet så betraktades alla intervjuer som en berättelse. Innehållet i den berättelsen grupperades i tre kategorier. En kategori handlar om upplevelsen av fysisk hälsa, den andra handlar om påverkan på den mentala hälsan och den tredje om lärdomar. Fysiska hälsa Samtliga intervjuade upplever att friskvårdsprogrammet hjälpt dem med deras fysiska bekymmer och att detta underlättat deras totala arbetssituation. Det innebär inte att samtliga fysiska bekymmer har försvunnit men att många har påtagligt förbättrats i och med friskvårdsprogrammet. En av de intervjuade berättar att hon inte längre har ständig värk och att konsekvensen blev och att detta bland annat underlättat lyft och vändningar av de äldre. Arbetsuppgifter som var lättare att göra när det inte gjorde ont. En annan berättade att hon blivit bättre på att använda de lyfthjälpmedel som finns. Hon upplevde nu att hon kunde känna skillnaden på att använda eller inte använda dem när man inte har ständig värk. Vidare så berättade deltagarna om effekter på det allmänna fysiska hälsotillståndet såsom bättre sömn, bättre kondition och att andra, ej arbetsrelaterade sjukdomar, blivit bättre. De intervjuade som fått pröva på massage upplevde det positivt att man fått en kunskap om hur massage kan vara en hjälp till självhjälp då man nu vet hur och var man ska massera. 15
17 I flera av intervjuerna kommer det fram att de intervjuade blivit positivt överraskade av de effekter de sett i och med deltagandet. De hade inte trott att aktiviteter såsom yoga, massage och stretching kunde ge så stora effekter på deras hälsa på så kort tid. Mental hälsa När deltagarna ska berätta om psykiska effekter så lyfts känslan av att vara piggare fram som en stor effekt. När man är pigg så går också arbetet lättare och man upplever att arbetet blir roligare. Att få vara med i friskvårdsprojektet har gett en känsla av att arbetsgivaren ser dem som arbetskår och att det är en förmån att få deltaga. Att arbeta med människor innebär att man hela tiden ska ge av sig själv. I det har friskvårdsprogrammet fyllt en funktion av att var påfyllande. Någon säger när man bara ger och ger så blir man till slut tom. Detta har varit ett sätt att fylla på så att man orkar ge. Utöver att ha blivit piggare säger deltagarna att de upplever sig ha blivit starkare och att de lärt sig att tänka på ett annat sätt. De säger sig ha lärt sig att tänka positivt och se vad de själva kan göra åt sin situation. I intervjuerna har man också lyft fram att man längtat till varje tillfälle man träffats i friskvårdsprojektet. Någon säger Detta är något vi längtat efter i många år och det har känts så roligt att ha fått detta. Man har gått därifrån med lätta steg när man fått bort det som varit ont. Att träffas i grupp har gett en känsla av samhörighet, att träffa andra med liknande problem. En kvinna säger att ha ont i ryggen är en osynlig sjukdom och man kan ibland uppleva att andra tittar snett på en. När man kom till den här gruppen upplevde jag plötsligt att jag inte är ensam och det är en liten tröst. Gruppen fyllde en stor social betydelse, gemenskapen, allt var roligt. Lärdomar Kommer detta projekt att ge några effekter framåt? Vad har deltagarna fått med sig? I intervjuerna kommer det fram att flera börjat använda delar av de verktyg de lärt sig hemma. Någon mediterar för att slappna av, någon har fått partnern att börja massera och ytterligare någon använder yoga. I någon arbetsgrupp har man lämnat i önskemål till arbetsgivaren om träningsredskap till arbetsplatsen. Detta för att kunna hålla liv i det de lärt sig och göra det tillsammans. I projektet har man även arbetat med beröring på olika sätt. Även detta har lyfts fram i intervjuerna som något positivt. Man ger här exempel på att man nu ger ansiktsmassage till sina arbetskamrater, men också 16
18 att man nu börjat tänka på allvar kring beröringen av de vårdtagare man arbetar med. Någon säger nu har jag fått insikt om alla de olika metoder som finns och vet vad jag kan välja på. 17
19 Diskussion Det här är en uppföljning av ett utvecklingsprojekt där vi har prövat att använda yoga och massage som en träningsmetod för omsorgspersonal på deras friskvårdstimme. Vi har både prövat olika kombinationer av träningsprogram och också träningsgrupper med olika målgrupper. Bakgrunden till projektet är att sjukskrivningstalen är höga bland personal inom socialtjänsten. Dessutom har tidigare forskning visat att ryggbesvär är vanliga bland vårdpersonal både i Sverige och också internationellt 1. Forskningen visar att fysisk träning har en positiv effekt på att förebygga smärta vid ryggbesvär. Det finns även forskningsresultat som visar att alternativa träningsmetoder som yoga och massage kan ha positiv effekt även om dessa träningsmetoder inte är lika väl undersökta som traditionell fysisk träning 3. Av flera orsaker så kan vi inte i uppföljningen av projektet med säkerhet uttala oss om effekten av att använda yoga och massage. En orsak är att det är för få deltagare och en annan är att deltagarna inte är valda på ett slumpmässigt sätt. Vi tycker dock att vi ser en tydlig tendens. Det finns en överensstämmelse mellan resultaten från hälsoenkäten och intervjuerna. I båda fallen så finns indikationer på att träningen har haft positiv effekt på deltagarnas hälsa och att man upplevt träningen som positiv. Undantaget är yogagruppen. En tänkbar förklaring kan vara att den gruppen hade problem med kontinuiteten i deltagandet på grund av problem att komma ifrån jobbet. Varje enskild deltagare fick troligen för lite träning för att det skulle kunna påverka deras hälsoläge. Intervjuerna bekräftar att flera av deltagarna haft problem med att kunna delta. Ett problem har varit att man upplevt att direktiven från arbetsledning för medverkan i grupperna varit otydliga. Vissa har fått gå på arbetstid andra har fått ta semester eller arbeta dubbelt för att kunna delta. Detta är något som ledningen måste tänka på i framtida liknande friskvårdssatsning. Det verkar vara viktigt att verksamhetsledningen tydligt signalerar att man prioriterar en friskvårdssatsning och i handling visar att man vill stödja personalen att delta. En annan lärdom som både Anita och deltagarna gjort är att det är viktigt att kunna anpassa träningen efter varje individs behov. Ett sätt att göra det är att göra en ordentlig förundersökning kring deltagarnas fysiska problem innan man börjar en träningsaktivitet. En ökad individualisering av friskvårdssatsningen har möjlighet att förstärka den positiva upplevelse som framkom i intervjuerna av att verksamheten bryr sig om personalens problem. 18
20 I tankarna om vilka lärdomar som deltagarna gjort under projektet så fanns en reflektion om att det var viktigt att skapa träningsgrupper på varje arbetsplats för att kunna jobba mera långsiktigt med träningen. Till en del kunde man tänka sig att hålla i gång träningsgrupper själva men det var också viktigt att få hjälp av en inspiratör för att inte tappa sugen. Deltagarna i försöksverksamheten har överlag varit positiva till satsningen och resultaten av uppföljningsstudien indikerar att träningsgrupper på arbetsplatsen med yoga och massage kan påverka deltagarnas hälsoprofil. Projektet har varit kort och det finnas stora möjligheter att vidareutveckla formerna för hur friskvårdstimmen kan användas för personalens träningsbehov. 19
Yogaövningar. för mer. Energi
Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis
Läs merVad VILL VI GÖRA? D. Viktigt för att lyckas Vilka initiativ har vi lyckats med hos oss? Vad är det som har gjort att de har blivit bra?
Vad VILL VI GÖRA? Genom att se vad andra har gjort, kan man ibland få egna idéer om vad man själv vill göra. I den här övningen ska vi därför titta på initiativ från andra arbetsplatser för att komma fram
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merErfarenheter av arbetsförmåga hos unga arbetstagare: en explorativ intervjustudie
Erfarenheter av arbetsförmåga hos unga arbetstagare: en explorativ intervjustudie Maria Boström Kristina Holmgren Judith Sluiter Mats Hagberg Anna Grimby-Ekman Publicerad i Int Arch Occup Environ Health
Läs merCopyright 2007 Team Lars Massage
1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes
Läs merFORSKNINGSSTUDIE. Välkommen! 1. Var arbetar du (vilket företag)? * 2. Vilken anställningsform har du? * 3. Hur många % arbetar du?
FORSKNINGSSTUDIE Välkommen! Det här är en enkätundersökning som genomförs av Högskolan i Gävle. Undersökningen syftar till att utreda hur variationer i mental och fysisk belastning påverkar trötthet och
Läs merMassage för. d e l k u r s r y g g oc h n a c k e
Massage för Hemmabruk d e l k u r s r y g g oc h n a c k e Innehållsförteckning Grattis till ett klokt val! 3 Presentation av Daniela 4 Massagens historia 5 Massagens effekter 6 Lilla anatomiskolan 8 Massagegrepp
Läs merErgonomi i teori och praktik
Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass: ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta,
Läs meryoga i skolan Beskrivning av yogaprojektet i Lerums kommun 2017
yoga i skolan Beskrivning av yogaprojektet i Lerums kommun 2017 om projektet yoga i skolan Under vårterminen 2017 startades projektet Yoga i skolan i Lerums kommun. Syftet med projektet var att erbjuda
Läs merREHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre
Läs merUtbildningar i Ming metoden och taktil beröring.
Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. MÅL: Använda behandlingarna i det dagliga arbetet för att skapa lugn, lindring och återhämtning. Minska stresspåslag för att ge ett lugnare arbetstempo
Läs merIntroduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08
Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Läs merInnehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!
Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-
Läs merSlutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.
Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet
Läs merWorkshop med tema. Låter det intressant? Välkomna att höra av er på eller via mobilen: för en offert.
Workshop med tema Hälsa Att vi alla kan må lite bättre är väl helt underbart! Och det är dessutom sant. Men vad är det som påverkar vår hälsa? Och vad är egentligen hälsa? Under denna workshop pratar vi
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merHelena Hammerström 1
Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se
Läs mer1 Är du man eller kvinna? 2 Hur gammal är du?
Ugglapraktiken har genomfört Sveriges mest omfattande undersökning av massagens effekter på personalens hälsa. 2,835 personer på 67 av våra kundföretag har besvarat enkäten och svaren visar att företagsmassage
Läs merREHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola
Läs merYOGA 3 MINUTER (Y3) # 1
MEDICINSK YOGA MEDIYOGA YOGA 3 MINUTER (Y3) # 1 ETT CD-HÄFTE I SERIEN - VERKTYG FÖR SJÄLVLÄKNING - SAMMANSTÄLLT AV GÖRAN BOLL IMY - Institutet för Medicinsk Yoga Värtavägen 35 115 29 Stockholm Tel: 08
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merHälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar
Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.
Läs merMediYoga. Om metoden, patientfall samt prova på-pass i sittande. Tove Vaugarny
MediYoga Om metoden, patientfall samt prova på-pass i sittande. Tove Vaugarny Terapeutisk yogaform, utvecklades på 90-talet av Göran Boll. Inspiration från kundaliniyoga, ayurveda och traditionell kinesisk
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merFriskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?
Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026
Läs merATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN
En presentation från Lunds Fontänhus som sedan 2012 arbetat med SEd (Supported education) riktat till studenter och sedan 2017 med IPS (individual placement and support) kombinerat med Fontänhusmodellen.
Läs merMotivation till hälsa
Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merÄr jag redo för arbete?
Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig
Läs merav den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare, vilka i sin tur fick
Kundaliniyoga- vad är det? Kundaliniyoga är en kraftfull yoga som kom till väst i slutet av 1960-talet. Kundaliniyogan fördes hit av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare,
Läs merMental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1
1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merVägledning till filmen Må bra med medicinsk yoga
Vägledning till filmen Må bra med medicinsk yoga hjart-lung.se Vad är medicinsk yoga? Medicinsk yoga har sina rötter i kundaliniyoga och har en bevisat välgörande effekt. Fokus ligger på mjuka yogaövningar
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merKom igång med utbildningen säkervardag.nu!
GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot
Läs merBolltäcke ett alternativ. Bakgrund:
Hej Här kommer original versionen av vår utvärdering av bolltäcket inom slutenvården på psykoskliniken i Malmö. Vårt lilla projekt har fått uppmärksamhet, både inom och utom vår klinik och vi fick ju alltså
Läs merSEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm
SEMESTERTIDER Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm Den blomstertid nu kommer.. underbara rader som sjungs över hela landet inom kort, rekreation och semester står för dörren! Hur är det i dessa tider
Läs merINTRODUKTION TILL KUNDALINIYOGA
KLASSISK KUNDALINIYOGA INTRODUKTION TILL KUNDALINIYOGA ETT CD-HÄFTE I SERIEN - YOGA & MEDITATION PÅ EGEN HAND - SAMMANSTÄLLT AV GÖRAN BOLL IMY - Institutet för Medicinsk Yoga Värtavägen 35 115 29 Stockholm
Läs merFör ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.
Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan
Läs merMedarbetarundersökning 2009
Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat
Läs merPRAKTISK INFO. Yoga kan lära dig bli mer medveten om nuet, ge dig mer glädje samt inre lugn och frid.
PRAKTISK INFO Plats bokas i Tidsbokare på hemsidan Kösystem finns, avboka plats senast en timma innan klass vid förhinder. Kom i tid, om du ej meddelat att du är sen släpps din plats till ev. drop-in-elev
Läs merArbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007
Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.
Läs mer12 månader med 6 timmar - Följeforskning, försök i Göteborgs stad - Svartedalens äldrecentrum
12 månader med 6 timmar - Följeforskning, försök i Göteborgs stad - Svartedalens äldrecentrum 1 Undersköterskorna Hyresgästerna Ekonomin och jobben 2 Undersköterskorna 3 Arbetstid, en bakgrund 1918, industriarbetare,
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merKunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merHållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merTräning för kropp och själ
Yoga Träning för kropp och själ Under 2000-talet har yogan snabbt gått från att vara en livsstil för få, till att bli en träningsform för många. På Hagabadet har vi ett brett utbud av yogaklasser med stor
Läs merVem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta
Läs merVanliga symtom eller sjukdomsbilder
2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji
Läs merHälso- och friskvårdspolicy
1 Hälso- och friskvårdspolicy 2007 2 Hälso- och friskvårdspolicy för Klippans kommun Hälsa en del av kompetensen Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln till en framgångsrik och effektiv
Läs merVi ger ditt företag ett lyft!
Vi ger ditt företag ett lyft! www.lsc.nu Friska människor bygger starka företag Att sprida en hälsosam livssyn och få fler människor att uppleva fördelarna med ett aktivt och sunt liv. Det är drivkraften
Läs merLidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010
Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på
Läs merIdrott och Hälsa. Rytm & rörelse
Idrott och Hälsa Rytm & rörelse Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på
Läs merFöljande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.
Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen
Läs merKARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN
KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se
Läs merStuderande kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa
Studerande kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa Kortrapport 1 2 Om undersökningen CSN har på uppdrag av regeringen undersökt skillnaderna mellan studerande kvinnors och mäns hälsosituation. Undersökningen
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merVårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Läs merArbetsmiljöundersökning
Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat
Läs merG-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!
G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage
Läs merVägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Arbetsorganisation och krav i arbetet Resurser och stöd i arbetet (12-24)
Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Inom varje frågeområde i enkäten kommer några frågor att diskuteras och analyseras som en vägledning i förbättrings- och utvecklingsarbetet
Läs merPersonlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek
Personlig tränare Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek Vad är träning? Träning är en målmedveten fysisk aktivitet som sker i kontinuitet. Den är planerad, strukturerad
Läs merMedarbetarenkät 2014
Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2
Läs merSjälvskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merDet är viktigt att röra på sig när man har cancer
Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket
Läs merAnn-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merÖkat socialt innehåll i vardagen
-3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar
Läs merMEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN
MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN Innehållsförteckning Nöjd Medarbetar Index (NMI) Frågeområden Helhet Arbetssituation Arbetsmiljö Hälsa Kompetens och utveckling Information Mål och visioner Medarbetarsamtal
Läs merGävle kommun. Medarbetarundersökning 2011
Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merHolistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz
Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz sida 1 Holistisk YogaTerapi enligt Ulrica Gulz Vad menas med Holistisk Yogaterapi? HYT är en holistisk
Läs merJ Z AKUPUNKTUR-TERAPI
J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur
Läs merVälkommen till JZ Akupunktur-Terapi
Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur - Samtalsterapi Visualiseringsterapi/Symboldrama
Läs merBILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket
BILAGOR. Arbeta med HPI Arbetsplatsprofil en handledning Sida 1 av 5 BILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket Kunskap och ansvar Arbetsgivare och chefer eller andra arbetstagare
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merBrukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen
sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet
Läs merSjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest
Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merJobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Läs merWinbergs Hälsa Friskare Du
Hälsoutbud Winbergs Hälsa Friskare Du Innehåll Varför satsa på hälsa? sid. 4 Hälsointervention sid. 5 Föreläsningar sid. 7 Kurser i hälsosam matlagning sid. 8 Gym sid. 11 Hälsokonsultation sid. 12 Gruppträning
Läs merAlla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande.
Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Den fysiska arbetsmiljön, inklusive att arbetsplatsen är säker och inte orsakar fysiska skador eller besvär, är väldigt
Läs merHÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.
TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merUppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
Läs mermeditation ÖVNINGSBOK
meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merKURS 1 SHRI YOGA MJUK & RESTORATIVE Måndagar Kursen pågår v tillfällen
NYA KURSER VÅREN 2019 Här följer nu ett förslag på kursprogram med många härliga kurser våren 2019. Du bokar dig på min hemsida: www.shriyoga.se tryck på BOKA TID knappen så ser du kurserna. Du kan också
Läs merAvslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen
Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller
Läs merVad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot
Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ
Läs mer