Försäkringsteknisk utredning

Transkript

1 Försäkringsteknisk utredning för Svenska kyrkans pensionskassa försäkringsförening Richard Blom Mars 2011

2 Innehållsförteckning A. Föreningens ändamål och verksamhet... 3 B. Försäkringstekniskt beräkningsunderlag... 3 C. Utfästelser... 4 D. Avgiftsbetalning... 4 E. Medlemsantal... 5 F. Beräkningsresultat Försäkringstekniska avsättningar och försäkringsteknisk analys av förändringen under Konsolidering... 6 G. Vinstanalys Driftkostnadsresultat Kapitalförvaltningsresultat Skatteresultat Riskresultat Del av årets premier som ej fordras för att täcka nyavsättningar Engångseffekter Övrigt... 9 H Kommentarer, upplysningar och rekommendationer Indata & beräkningar Ekonomisk ställning Regler om tjänstepension Återbäring och konsolidering Appendix

3 Inledning Denna utredning utvisar föreningens ekonomiska ställning per den 31 december Beräkningsresultatet redovisas nedan. A. Föreningens ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att försäkra de pensionsförmåner som följer av kollektivavtal för Svenska kyrkan eller organisatoriska delar därav. I avdelning I försäkras premiebestämda tjänstepensioner och i avdelning II förmånsbestämda tjänstepensioner enligt gällande kollektivavtal. B. Försäkringstekniskt beräkningsunderlag 1 Från och med beräknas försäkringstekniska avsättningar med aktsamma antaganden. Den ränta som används vid beräkningen av avsättningarna varierar därmed som en funktion av ränteläget på marknaden. Vid beräkningen används en räntekurva som grundas på de föreskrifter Finansinspektionen har fastställt. Nedan redovisas de ränteantaganden som motsvarar "tyngdpunkten" på använd räntekurva vid ingången respektive utgången av redovisningsåret. Per den Ränteantagande före omkostnads- och skattebelastning: 4,06 % Ränteantagandet har belastats för skatt med: 0,61 % Ränteantagande efter skattebelastning: 3,45 % Ränteintensiteten har belastats för omkostnader med 0,35% Per den Ränteantagande före omkostnads- och skattebelastning: 4.23 % Ränteantagandet har belastats för skatt med: 0,63 % Ränteantagande efter skattebelastning: 3,60 % Ränteintensiteten har belastats för omkostnader med 0,35% Vid premieberäkningen används en räntesats om 1.65% i avdelning I, och 2.5% i avdelning II. För täckande av kostnader görs ett avdrag från räntan med 0.4% i båda avdelningarna, och ett avdrag på varje premie med 3% i avdelning II. Könsneutral dödlighet tillämpas vid beräkning av premie i avdelning I. 1 Beräkningsunderlag och grunder används liktydigt i denna utredning vad avser beräkningsantaganden 3

4 C. Utfästelser Den premiebestämda pensionen i avdelning I tecknas som livsvarig ålderspension med eller utan återbetalningsskydd. Pensionsåldern är 65 år, men om anställningen har upphört kan pensionen uttas i förtid dock tidigast från 61 års ålder. Pensionen kan även uppskjutas dock längst till den månad då medlemmen uppnår 67 års ålder. När återbetalningsskydd har valts, och om den försäkrade avlider innan ålderspensionen har börjat utbetalas, disponeras hela pensionskapitalet till en efterlevandepension som utbetalas under fem år. Avlider den försäkrade efter det att ålderspensionen har börjat utbetalas fortsätter ubetalningen till förmånstagarna och upphör senast 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas. De i avdelning II försäkrade förmånerna avser livsvariga ålders- och efterlevandepensioner intjänade enligt tidigare gällande statliga och kommunala pensionsplaner samt förmånsbestämd ålderpension enligt nu gällande pensionsavtal, KAP-KL (kompletterande ålderspension enligt äldre kommunala avtal). Den senare pensionen beräknas på pensionsmedförande löndel som överstiger 7,5 gånger inkomstbasbeloppet, alternativt förhöjda prisbasbeloppet för äldre avtal. I avdelning II försäkras även temporär efterlevandepension till vuxen och barn. Barnpensionen utbetalas till dess att barnet fyllt 18 år, eller om vid denna tidpunkt barnet har rätt till barnpension enligt lagen om allmän försäkring, så länge som denna pension utbetalas. Pension till vuxen utbetalas i högst fem år. Samtliga kostnader för efterlevandepensionerna i avdelning II bestrids av en riskförsäkring. D. Avgiftsbetalning Löpande under kalenderåret erlägger arbetsgivaren i avdelning I en preliminär premie baserad på en antagen pensionsgrundande lön för de anställda. Under det första kvartalet nästföljande år, när det gångna årets pensionsgrundande löner är slutgiltigt fastställda, regleras det gångna årets preliminära premier. För år 2010 har totalt inbetalts kkr ( ) varav kkr ( ) avser löpande premier i avdelning I och kkr ( ) premier i avdelning II. I avdelning II tillkommer ytterligare tkr (13 229) i riskpremie som ska täcka kostnaden för under året nytillkomna efterlevandepensioner (ej reservbildande efterlevandepension). Arbetsgivaren har rätt till premiebefrielse under arbetstagarens sjuktid. Premiebefrielseförsäkringen är dock tecknad hos annan försäkringsgivare. 4

5 E. Medlemsantal Minskning pga annan orsak avser bl.a. avregistrering p.g.a. upphörd försäkringstid. Som framgår av sammanställningen ovan har medlemsantalet ökat med ca 2.5% gentemot föregående verksamhetsår. I medlemsantalet ingår inte de som under 2010 ännu inte uppnått 21 års ålder och som endast omfattas av försäkring för efterlevandepension. De som under detta år uppnådde 21 års ålder ingår därmed i antalet för nyinträde. F. Beräkningsresultat 1. Försäkringstekniska avsättningar och försäkringsteknisk analys av förändringen under Analysen skall bland annat säkerställa att de angivna avsättningarna är rimliga. Som framgår nedan är det oanalyserade beloppet kkr, vilket är ca 1 p/m av utgående avsättning. 5

6 De försäkringstekniska avsättningarna är beräknade med så kallade aktsamma antaganden i enlighet med vad som anges i tjänstepensionsdirektivet. Diskonteringsräntan utgår från marknadsräntor vid beräkningstidpunkten, vilket medför att påverkan på de försäkringstekniska avsättningarna (FTA) från ett år till ett annat kan bli betydande. Marknadsräntorna var något högre än vid föregående årsskifte, vilket resulterat i en minskning av ingående FTA. 2. Konsolidering En försäkrings pensionskapital utgör en värdering av kassans totala åtagande gentemot försäkringstagaren för denna försäkring, i sammanställningen ovan representerad av posten "fördelade tillgångsvärden", som således är det totala pensionskapitalet för samtliga försäkringar i respektive avdelning. Det fastställda pensionskapitalet uppgår till kkr ( kkr) vid årets utgång. Marknadsvärdet av kassans tillgångar uppgår till kkr ( kkr). Den kollektiva konsolideringsgraden, tillgångarnas marknadsvärde (med avdrag för vissa skulder) i förhållande till det samlade pensionskapitalet, uppgår därmed till 112.7% (114.4 %) och har därmed minskat något gentemot utgången av föregående räkenskapsår. Orsaken till minskningen torde framförallt bero på ökade kostnader för kollektivavtalad bruttosamordning. För avdelning II måste framledes kapitalavkastningen minst matcha indexuppräkningen plus garanterad ränta för att konsolideringsnivån skall kunna bibehållas. Föreningen har tidigare beslutat om införande av en värdesäkringsavgift. Den har successivt höjts och uppgår f.n. till 1% av pensionsgrundande lön. Styrelsen arbetar således aktivt för att långsiktigt säkerställa föreningens ekonomi. 6

7 G. Vinstanalys 7

8 Kommentarer till vinstanalysen 1. Driftkostnadsresultat Driftkostnadsresutatet (eller omkostnadsresultatet) utgör skillnaden mellan vad kassan tar ut i avgift för att täcka löpande kostnader och kassans faktiska omkostnader. För avdelning I visar resultatet på ett underskott, medan avdelning II uppvisar ett överskott, detsamma gällde föregående verksamhetsår. Till skillnad mot tidigare år (-2008) föreligger nu en rimlig balans mellan avgiftsuttaget och de faktiska omkostnaderna. Speciellt blir detta tydligt på totalnivå där obalansen är ca 10%, en marginell ökning från 7% föregående verksamhetsår. 2. Kapitalförvaltningsresultat Kapitalavkastningen är den post som normalt har störst påverkan på resultatet. Skillnaden mellan den faktiska avkastningen och den ränta som tillförts försäkringarna, utgående från att samma diskonteringsränta har gällt såväl vid årets ingång som årets utgång, är oftast positiv. Numera, när diskonteringsräntan utgörs av marknadsräntor, tillkommer ytterligare en komponent som påverkar posten kapitalavkastning. Den senare posten är dock av teknisk natur som egentligen inte speglar hur resultatet av kapitalförvaltningen har utfallit. Den redovisas under posten aktuariell vinst i sammanställningen ovan. Som framgår av sammanställningen har årets faktiska avkastning varit mer än tillräcklig för att täcka den avkastning som har tillförts försäkringarna. Orsaken är naturligtvis att kapitalförvaltningen genererat ett positivt nettoresultat. Förändringen av diskonteringsräntan under året har som sagt ytterligare bidragit till det positiva resultatet. Kapitalavkastningens nettoresultat framgår av resultatanlysen intagen i kassans ekonomiska redovisning och utgörs av kapitalavkastningens intäkter plus / minus orealiserade vinster och förluster, samt minskat med kapitalförvaltningens kostnader. 3. Skatteresultat Skatteresultatet, som visar skillnaden mellan vad kassan tar ut i skatteavgift från de försäkrade och den faktiskt erlagda avkastningsskatten, visar för året ett underskott. Förklaringen är att den faktiskt erlagda skatten grundas på de ingående tillgångsvärdena och på den genomsnittliga statslåneräntan under året som föregår redovisningsåret, medan uttaget för skatt grundas på ett genomsnitt av FTA under året och på den diskonteringsränta som använts vid beräkningen av FTA. Då FTA varit betydligt lägre än de ingående tillgångsvärden och statslåneräntan under föregående år inte skiljt sig tillräckligt mycket från diskonteringsräntan för året, resulterar detta i ett underskott. 4. Riskresultat Riskresultatet för pensionsförsäkring är svagt positivt, framförallt beroende på att fler försäkrade har dött i avdelning I än vad som antagits. För avdelning II är förhållandet det motsatta. Medelåldern är förhållandevis hög i avdelning II och de 8

9 riktigt gamla personerna i avdelning II uppvisar en lägre dödlighet än vad som antagits. För riskförsäkringen är riskresultatet positivt, detsamma gällde föregående räkenskapsår. Antalet nya försäkringsfall för efterlevandepension i avdelning II är dock ganska få, ett hundratal per år, varför man kan förvänta sig en viss volatilitet i utfallet över åren. Premien föreslås bli lämnad oförändrad. 5. Del av årets premier som ej fordras för att täcka nyavsättningar Den pension som en premie ger upphov till baseras på den diskonteringsränta som anges i premiegrunderna. Den försäkringstekniska avsättningen däremot bestäms utifrån räntan enligt den räntekurva som används vid diskonteringen av de försäkringstekniska avsättningarna (FTA). Då räntan i premiegrunderna skiljer sig från den som ligger till grund för FTA medför detta att varje premie ger ett övereller underskott. För redovisningsåret har detta resulterat i ett överskott då nettoräntan i premiegrunderna varit lägre än den diskonteringsränta som används vid beräkningen av FTA. Summan av effekterna av olika ränteantaganden har förts samman i denna post. Att räntan som används vid premieberäkningen normalt är betydligt lägre än den som används vid beräkningen av FTA är ett uttryck för en försiktighetsprincip som alltid, enligt min mening, bör ligga till grund för kassans premiesättning. 6. Engångseffekter Den klart största posten under denna rubrik utgörs av effekten av kollektivavtalad bruttosamordning av PA-KL pensioner. Övriga poster utgörs av korrigering av föregående års ingående balans (mindre korrigering av dödlighet), tilldelad indexering i SPV kollektivet, som lagts i FTA av administrativa skäl (beräkningsoch registertekniska), samt av redovisningsdifferenser. 7. Övrigt Vinstanalysen ovan avser endast den del som är kassans ansvar, exklusive återbäring. Skillnaden i resultatet gentemot det i årsredovisningen redovisade resultatet, kkr, utgörs av kostnadsbidrag, förmedlingspensioner mm, i sammanhanget en liten post. H Kommentarer, upplysningar och rekommendationer 1. Indata & beräkningar Vid beräkningarna har aktuarien utgått från den databas föreningen använder för att registrera uppgifter om de försäkrade, såsom belopp, förmånstyp, ålder, status mm. Uppgifterna är i vissa behäftade med osäkerhet, t.ex. vad avser exakt tidpunkt för postuppdateringar. Vidare används olika system för registerhållning och utbetalning, något som kan resultera i vissa avvikelser mellan registervärden och utbetalda belopp. Av nämnda skäl har aktuarien gort vissa förenklade antaganden vad avser uppgifter som med säkerhet ej kunnat fastställas. 9

10 Aktuariens bedömning är dock att sammantaget påverkar dessa brister resultaten högst måttligt. 2. Ekonomisk ställning Föreningens solvensmarginal som numera enligt nya bestämmelser också skall beräknas för understödsföreningar blir per ca 224 (215) mkr, något som ger en solvenskvot om 17 (15,9). Det lagstadgade kravet är en solvenskvot > 1, och Finansinspektionen har tidigare uttalat att man önskar en solvenskvot om minst 3; bolag/föreningar med en lägre solvenskvot kommer att hållas under observation. Föreningen uppvisar således en betryggande solvenskvot vid utgången av redovisningsåret. 3. Regler om tjänstepension Från och med 2006 omfattas understödsföreningar av tjänstepensionsdirektivet och det därav följande kravet på bl.a. aktsamma antaganden i beräkningarna. I praktiken innebär detta att den diskonteringsränta föreningen skall använda bör motsvara en riskfri ränta med en löptid som motsvarar den kassaflödesviktade durationen i föreningens åtagande. De aktsamma räntor som använts i beräkningarna framgår av punkten B. ovan, samt appendix, och durationen i föreningens åtaganden ligger på ca 14 år. I detta sammanhang bör också omnämnas den s.k. trafikljusmodellen som är en enkel stresstestmodell som Finansinspektionen tagit fram för att mäta risken i bolagets balansräkning. Är tillgångarna perfekt matchade mot åtagandena, t.ex. genom en obligationsportfölj som har samma kassaflödesprofil som kassans utbetalningar, blir risken i balansräkningen i stort sett bortmatchad. Om å andra sidan perfekt matchning ej föreligger, vilket får anses vara normalfallet, eller om kassan har en icke obetydlig andel aktier i placeringsportföljen, kan detta öka risken i balansräkningen med följd att föreningen måste ha ett större buffertkapital för att parera den högre risken. Det är av stor vikt att företrädare för föreningen har en aktiv dialog med kapitalförvaltningen för att löpande ta fram scenarier med olika sammansättning i placeringsportföljen för att bättre kunna studera hur risken och därmed påverkan på föreningens solvenskapital, givet dess aktuella storlek, blir utifrån de olika scenarierna. Fr.o.m är också tjänstepensionskassor skyldiga att upprätta placeringsriktlinjer med tillhörande konsekvensanalys. 4. Återbäring och konsolidering Föreningens möjlighet att ge återbäring på beror flera faktorer, bl.a. De marginaler som finns mellan inbetald premie och den avsättning denna premie betingar; storleken på denna marginal är avhängig av skillnaden i de beräkningsunderlag som används för att fastställa premien respektive de försäkringstekniska avsättningarna Marginalen motsvarar ungefärligen f.n. en nettoräntefot om ca 2,3%.och 1.4% i avdelning I och avdelning II respektive. En högre marginal skapar på 10

11 sikt ett större utrymme för placeringar med högre riskinnehåll och därmed, åtminstone i teorin, möjlighet till högre avkastning. Avkastningen på föreningens placeringsportfölj Aktuell kollektiv konsolideringsnivå Föreningens stadgar och konsolideringspolicy Solvensmarginalen Det åligger föreningen att upprätta en konsolideringspolicy. Föreningens konsolideringspolicy fastställer att föreningen skall ha en målkonsolidering om 107% inom ett intervall 95% 120 % för avdelning I. Med en kollektiv konsoliderinsgrad på ca 112%, en antagen framtida långsiktig avkastning om 4%, en utjämningstid för återbäringsräntan på 3 år, och en målkonsolideringsnivå om 107% skulle detta innebära en möjlig återbäringsränta på ca 5.7% före skatt och avgifter. Föreningens återbäringsränta är f.n.2.5% och det finns sålunda utrymme för att höja återbäringsräntan. För avdelning I ligger den kollektiva konsolideringsgraden över målnivån som är fastställd till 107%, men inom fastställt intervall. Kommande indexuppräkningar i avdelning II kommer att vara ganska beskedliga framöver (ca 1% för 2011) p.g.a. små indexhöjningar i de kollektivavtalade planerna. Undantaget gäller PA-KL som har höjts kraftigt. Effekterna av bruttosamordningen av PA-KL är svåra att förutse då de utgör skillnaden mellan kollektivavtalad bruttopension och statlig grundpension ; vi har två effekter som dels kan samverka i samma riktning, dels motverka varandra i motsatt riktning. Sammantaget bör detta likväl leda till att kravet på kapitalförvaltningen den närmaste tiden framöver kommer att bli mindre än om kapitalförvaltningen, förutom den garanterade räntan, också skulle matcha en icke obetydlig indexuppräkning. Den nuvarande svaga ökningen av värdesäkringskostnaderna torde dock vara av tillfällig natur, varför kravet på lång sikt kvarstår att kapitalförvaltningn måste generera en avkastning om, säg ca 5%, med de nivåer på grundräntorna som gäller i de båda avdelningarna. Stockholm i mars 2011 Richard Blom /ansvarig aktuarie/ 11

12 Appendix Diskonteringsräntevektor vid värdering av försäkringsteknisk avsättning per den