Skogsvattnens biologiska mångfald - hot och åtgärder
|
|
|
- Arne Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skogsvattnens biologiska mångfald - hot och åtgärder Vattendagarna 2007 Lennart Henrikson Världsnaturfonden WWF Foto: Lennart Henrikson (om inget annat anges) Pärlskalsbäcken
2 Skogsvattnen - vattenmiljöer i skogen Återskapad våtmark, Gallåsen Pite älv aro Foto: Thomas Öberg V. Öresjön Bäverdamm, Orsa Pärlskalsbäcken Marks kn
3 Skogsvattnens biologiska mångfald - styrfaktorer Strukturer Processer Illustration: Hans Sjögren Vattenkvalitet Sätter yttre ramar för biologin
4 Död ved - en bristvara i skogsbäcken Illustration: Hans Sjögren
5 Skogsbäcken interaktioner i flera dimensioner Samverkan mellan olika ekosystem Vatten och vattenmiljöer är en del av skogslandskapet! Illustration: Åsa Maria Karlsson Skog och vatten hör ihop!
6 Hoten - skogsbrukets påverkan Strukturer rensning avverkning, kantzoner körskador.. Processer dikning vägbyggen/trummor avverkning, kantzoner. Vattenkvalitet kalavverkning markberedning körskador dikning/dikesrensning Hotfaktorer för rödlistade evertebrater: - kalhuggning, 13 arter - terrängkörning, 11 arter - vägbyggen, 9 arter
7 Skogsbrukets påverkan - körskador Halland Körskador/igenslamning kanske det största problemet - filtrerande arter - arter som lever i substratet Jämtland Foto: Ingemar Näslund
8 Utbildning av skogssektorn Attityder Lagstiftning/miljökvalitetsmål Certifiering Planeringsverktyg Tekniska hjälpmedel Demonstrationsområden Forskning Övervakning/uppföljning Åtgärder Litteratur Skogsbruk med hänsyn till vatten (Skogforsk och SLU) LIFE Forest for Water ( SKS Skogsbruk vid vatten WWFs broschyr WWF-rapporter
9 UNK ett sätt att beskriva och kommunicera påverkan Urvatten = opåverkade vatten Serga, Kolahalvön Vattenån Naturvatten = lite påverkade vatten Kulturvatten = mycket påverkade vatten Fyrisån Foto: Erik Degerman
10 UNK i svenska vattenlandskap Preliminär bedömning av vattendrag utifrån fisk, bottenfauna, död ved och biotopkartering/system Aqua: Urvatten Naturvatten Kulturvatten
11 Planering med NPK+ och blå målklasser Enkel värderingsmodell Målklassning Anpassad till skogsbruket
12 NPK+, en värderingsmodell N Naturvärde P Påverkan K Känslighet + Plusvärde Biotopkartering Skog och Vatten System Aqua Bäckguiden
13 Arbetsgång - NPK+ och blå målklasser Vattenlandskap Sammanställning av befintliga data Vattenobjekt Sammanställning av befintliga data Bedömning av NPK+ Kartering i fält Prioritering Bedömning av NPK+ Icke prioriterat vattenlandskap Prioriterat vattenlandskap Prioritering Ekologisk landskapsplan Blå målklassning inkl. åtgärdslista Grön skogsbruksplan
14 Inarbetning i planer/system VG VO Blå målklasser VG Vatten med generell hänsyn VF Vatten med förstärkt hänsyn VF VS Vatten med skötselbehov VG VS VO Vatten orört
15 Tekniska hjälpmedel Pite älv aro Finns, men används för sällan Ljungaån aro Ljungaån aro
16 Demonstrationsområden - hydrologisk restaurering Gallåsen Laskerud Dikad skogsmark är en potential för återskapande! Kolla Emelie Gunnarssons poster! Gallåsen Foto: Per Petersson
17 Forskning behövs för att vi ska göra rätt saker Landskapets betydelse Skogsbäckarnas dynamik Bristanalys/tröskelvärden Kumulativa effekter Klimateffekter
18 Forskning - landskapets betydelse Använd urvattenlandskapet som referens! Illustration: Martin Holmer
19 Forskning - tröskelvärden och bristanalys Hur mycket behövs av habitat, substrat, processer,.? Illustration: Martin Holmer Exempel: - öring; 8 bitar död ved per 100 m vattendrag - flodpärlmussla; max 20% fint material i bottensunstratet
20 Forskning - finns stövelarter? Illustration: Martin Holmer
21 Övervakning/uppföljning behövs för att vi ska göra rätt saker Övervaka vattenmiljöer i brukade skogslandskap - mät sedimentation/igenslamning Utveckla enkla metoder för uppföljning Inventera nyckelvatten Varzuga
22 Vi måste jobba tillsammans mot visionen - Levande skogsvatten Lax Varzuga, Ryssland Vattennäbbmus Illustration: Eva Engblom Utter, Småland Foto: Kenth Johansson Dagslända Gräsand Foto: WWF Tack! Vattenklöver Foto: Sofi Alexanderson Hårklomossa Foto: Henrik Weibull Padda Ljungaån Alkärr Floda Bäckmurkling Foto: Henrik Weibull Dagsländelarv Foto: Pär-Erik Lingdell Märlkräfta Foto: Pär-Erik Lingdell Flodpärmussla, Sollumsån
23
24 Kunskaper - utbildning av skogssektorn Litteratur Skogsbruk med hänsyn till vatten (Skogforsk och SLU) LIFE Forest for Water ( SKS Skogsbruk vid vatten WWFs broschyr WWF-rapporter
25 Styrfaktorer - sätter yttre ramar för biologin Nedre Pansikån Pite älv Bottenförhållanden Död ved.. Strukturer Processer Vattendynamik Nedbrytning.. Vattenkvalitet
26 Kantzonens (strandskogens) ekologiska funktioner Kantzonen är är en del av vattenekosystemet! Reglerar - ljusförhållandena - temperaturen Tillför föda -löv - småkryp Filtrerar - näringsämnen (fosfor, kväve) - partiklar (sand, grus) Västerbäcken, Vilhemina Tillför död ved Foto: Lennart Henrikson
27 Biologisk mångfald Strukturer = hur vattenmiljön ser ut Processer = hur vattenekosystemet fungerar Vattenkvalitet
28 Strukturer Bottenförhållanden Död ved.. Nedre Pansikån Biflöde till Unja, Komi, Ryssland
29 Processer Vattendynamik Nedbrytning.. Illustration: Martin Holmer Laxbäcken Pite älv
30 Styrfaktorer Strukturer Processer Illustration: Hans Sjögren Vattenkvalitet Sätter yttre ramar för biologin
31 Skogsvattnens biologiska mångfald - hot De största hoten Vattenreglering Försurning Flottledsrensning Stora Le Skellefteälven Foto: Miljöåterställningsprojektet Pite och Vindelälven
32 Demonstrationsområden Fler behövs! Laskerud Gallåsen
Skoglig vattenvård - Förutsättningar
Skoglig vattenvård - Förutsättningar EU:s Vattendirektiv Vatten vård EU:s Habitatdirektiv Naturvård Skogsvårdslagen Svenska miljökvalitetsmål Certifiering System för skoglig vattenplanering - Steg för
Den levande. Skogsbäcken
Den levande Skogsbäcken Skogsbäcken en mångfald av växter och djur Foto: Thomas Öberg Vattenlandskapet Molnen blir till regn och snö som faller. Överallt finns det vatten i marken, på marken, i sjöar och
Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick
Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike
Diken i skogsmark. Bedömning av produktionsnyttan i ett avrinningsområde i Västergötland. Emelie Gunnarsson
Diken i skogsmark Bedömning av produktionsnyttan i ett avrinningsområde i Västergötland Emelie Gunnarsson Omslag: Text: Redigering: Skogsdike i Småland. Foto: Lennart Henrikson Emelie Gunnarsson gunnarsson-emelie@hotmail.com
Partnerskap för levande skogar
Partnerskap för levande skogar Fyra samarbetsprojekt 2011 2013 mellan Sveaskog och Världsnaturfonden WWF SAMARBETAR MED SVEASKOG FÖR SKOGEN Sveaskog och Världsnaturfonden WWF arbetar för ett ansvarsfullt
Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås
Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås Per-Erik Larsson Vattenekolog per-erik.larsson@sodra.com 070-620 75 49 Vattenvård för ett rikt skogslandskap Skogens vatten en bok en kampanj en vilja Blå
LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige
LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,
UNK Urvatten Naturvatten Kulturvatten
UNK Urvatten Naturvatten Kulturvatten Peter Bergman, Stefan Bleckert, Erik Degerman, Lennart Henrikson Omslag: Över: Urvatten Varzuga, Ryssland. Foto: Lennart Henrikson Mitten: Naturvatten Vattenån, Medelpad.
Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan
Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan Naturskyddsföreningen är: En ideell folkrörelse Politiskt och religiöst obunden 192 000 medlemmar i landet 6 000 i Dalarna Våra tre ben: naturkänsla konsumentmakt
VARZUGA. Vad kan skogsälven lära oss om miljöanpassning av skogsbruk och vattenkraft? Jakob Bergengren. Jakob Bergengren
VARZUGA Vad kan skogsälven lära oss om miljöanpassning av skogsbruk och vattenkraft? Jakob Bergengren h Vattendagarna Umeå 25-27 oktober 2016 Jakob Bergengren Vattendagarna 2016 Endast ett mannaminne bort
HAND- LEDNING. Återskapa våtmarker. genom att lägga igen diken
HAND- LEDNING Återskapa våtmarker genom att lägga igen diken brist på våtmarker På många håll är det brist på våtmarker i skogslandskapet! Med enkla metoder kan vi återskapa våtmarker i vardagsskogen,
Bör vi lägga igen skogsdiken för att återskapa våtmark?
Miljömål: Myllrande våtmarker Bör vi lägga igen skogsdiken för att återskapa våtmark? Lennart Henrikson 1 och Per Petersson 2 1 Världsnaturfonden, WWF, Solna 2 Sveaskog, Växjö Ur: Wiklander, G. och Strömgren,
INFOR- MATION. UNK Urvatten, Naturvatten,
INFOR- MATION UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten UNK beskriver Påverkan UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten är sätt att beskriva hur vi påverkat våra vatten. När vi förstår hur vi påverkat vattenlandskapet,
St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten
Ett projekt finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten Lennart Henrikson & Stefan Bleckert Blå-Gul-Grön målklassning är ett enkelt
Bedömning och utvärdering av ekologisk potential. Roland Jansson
Bedömning och utvärdering av ekologisk potential Roland Jansson Vattendirektivet Alla vattenförekomster: god ekologisk status till 2015 Kraftigt modifierade vatten: god ekologisk potential till 2015 god
Åldersbestämning av unga flodpärlmusslor i Sverige
Åldersbestämning av unga flodpärlmusslor i Sverige Elena Dunca och Haary Muvei Omslag: Metodik för åldersbestämning av flodpärlmusslor, se Bilaga 1. Foto: Elena Dunca Text: Elena Dunca & Harry Mutvei Naturhistoriska
Skogsbrukets hållbarhetsproblem
Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och
3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt
Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan är en riktig uråldring i våra vattendrag. Fossil har hittats som tyder på att arten är 80 miljoner år gammal. Den
Mandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator
Mandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator Per Mossberg Omslag: Tet: Teckningar Redigering: Larven av dagsländan Ephemera vulgata Per Mossberg, PL 3362 B, 711 97 Storå Eva Engblom,
Reserapport, Agneta Åkerberg, Ätrans Vattenråd. Nov 2012
Reserapport, Agneta Åkerberg, Ätrans Vattenråd. Nov 2012 Reflektion Min reflektion är att problematiken kring vatten är densamma oavsett var i naturen vi befinner oss. Ta hänsyn kör inte i eller nära vattendrag,
Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen
Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha
Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou
Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20
Fiskbeståndens utveckling i skogsvattendrag i Norrlands inland
+ Fiskbeståndens utveckling i skogsvattendrag i Norrlands inland Erik Degerman, Ingemar Näslund, Berit Sers Omslag: Text: Redigering: Biflöde till Laxbäcken, Vilhemlina. Foto: Lennart Henrikson Erik Degerman
Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen
Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om
Hur ska den skyddade skogen förvaltas och skötas? En vision för ekologisk hållbarhet. Per Angelstam Örebro 2011-11-13. School for Forest Management
Hur ska den skyddade skogen förvaltas och skötas? En vision för ekologisk hållbarhet Per Angelstam Örebro 2011-11-13 School for Forest Management Med tillgång till Uppdraget All skyddad skog i naturreservat
SKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Kortfattad sammanfattning av utförda åtgärder
Kortfattad sammanfattning av utförda åtgärder Åtgärder per vattendrag och partner LST Västmanland Håltjärnsbäcken SE0250141 Klar - men måste följas upp Påbörjad inspektion ej slutförd. Gruset läggs ut
Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström
Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243
Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011
Hållbarhet, skog och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Slaget om den svenska skogen Biologisk mångfald Vatten Virke Bioenergi Rennäring Topic can go here Presentation
SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande
SKOGSVISION Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande LIVFULLA SKOGSLANDSKAP OCH EKOSYSTEMBASERAT NYTTJANDE Världens skogar är en vital resurs som förser oss alla med ekonomiska och miljömässiga
hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Bävern en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden Vattendagarna 2017 Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Water Management in Baltic Forests WAMBAF-projektets syfte är hantera problem
PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer
PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för
Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Water Profile för den svenska skogsindustrin
Water Profile för den svenska skogsindustrin 10 litres of water for 1 sheet of A4-paper Vattnets kretslopp Water Profile IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Skogsindustrierna utfört studien Water
EUs betydelse för vattenfrågorna i Sverige
EUs betydelse för vattenfrågorna i Sverige Har tillståndet i sjöar och vattendrag förbättrats Bertil Håkansson Bertil.hakansson@havochvatten.se Innehåll Introduktion Har tillståndet i sjöar och vattendrag
Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45
Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager
Naturvård och mångfald i skogen
Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus
KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000
Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda
Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.
Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser
Biotopkartering av Pinnån, omgivning och närmiljö
Biotopkartering av Pinnån, omgivning och närmiljö Komplettering av fiskevårdsplan för Pinnån Sid 1 (18) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta Pinnån 4 3.2 Lista inventerade sträckor
Vasslabäcken-Meshattbäcken
Vasslabäcken-Meshattbäcken Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11f4a, 11e3j, 11f3a och 11f2a Vattenförekomst: - Kommun: Nora Vattendragsnummer: 122406 & 122412 Inventeringsdatum: 7 och 8 juli
INFOR- MATION. Publikationer från Levande Skogsvatten
INFOR- MATION Publikationer från Levande Skogsvatten publikationer från levande skogsvatten WWF-projektet Levande Skogsvatten har bidragit till att öka kännedomen om skogsvattens biologiskamångfald, ökat
Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012
Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde
Jan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest
Jan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest Helge å Model Forest 3 län 14 kommuner Initierat av 2006 av personer vid: >Vattenriket Kristianstad >LRF/Södra >Skogsstyrelsen
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster
Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion
Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 18,5 82 Myr/kärr/mosse 2, 9 Berg/Hällmark,
Blå målklasser i skogsbruksplan
Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan
Denna rapport är en av många rapporter som tagits fram inom Världsnaturfonden WWFs projekt Levande Skogsvatten.
Denna rapport är en av många rapporter som tagits fram inom Världsnaturfonden WWFs projekt Levande Skogsvatten. Levande Skogsvatten är ett projekt som ska: - öka kännedomen om skogsvattnens biologiska
Nationell strategi för Myllrande våtmarker
Nationell strategi för Myllrande våtmarker Ann Wahlström, Vattenmiljöenheten Vattendagen 8 februari 2006 2006-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljökvalitetsmålet Myllrande
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Forum TD III Svenska PEFC MINNESANTECKNINGAR tisdagen den 3/3 kl 09.30 14.30 LRF Skogsägarna Franzéngatan 6 Stockholm
Forum TD III Svenska PEFC MINNESANTECKNINGAR tisdagen den 3/3 kl 09.30 14.30 LRF Skogsägarna Franzéngatan 6 Stockholm Närvarande: Jan Åke Lundén, Johanna Fintling LRF Skogsägarna, Göran Karlsson Sågtjänst
Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1, dnr 2016:428 Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning Steg 1 2 3 Läs mer om anpassning i
Restaurering av vattendrag
Restaurering av vattendrag från teori till praktik Erik Degerman & Anton Halldén SLU, Institutionen för akvatiska resurser & Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 10 23 Planeringssnurran idag och i framtiden
Ekologisk efterbehandling
Ekologisk efterbehandling -enkla lösningar blir grädden på moset för arterna Åsa Granberg EKOLOGISK EFTERBEHANDLING företagsdrivna efterbehandlingsmetoder för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Flera
Kan vi återskapa naturvärden?
Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram
Foto: Simon Jonegård 81 Naturvårdsprogrammets mål och åtgärder berör huvudsakligen kommunägd mark och ska genomföras under programperioden 2009-2013. Tekniska utskottet är huvudansvarigt för att målen
Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland
Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland Vad är en våtmark? Förvånansvärt svårt att definiera Surhål och mygghelvete eller en resurs i samhället Dödträsk Mygghelvete Vattensjuk Great
Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson
Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag
Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,
Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten
Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet
Partnerskap för levande skogar. Fem samarbetsprojekt 2008 2010 mellan Sveaskog och Världsnaturfonden WWF
Partnerskap för levande skogar Fem samarbetsprojekt 2008 2010 mellan Sveaskog och Världsnaturfonden WWF Sveaskog och Världsnaturfonden WWF har en gemensam vision om ett hållbart skogsbruk i såväl Sverige
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån, Tavleån och Bureälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden
Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren
Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling
Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
VÅRDAT VATTEN. Vikten av. Ekoparken gav eko. Hotad eller inte hotad? Hänsyn på hygge ökar TEMA/ NATUR- OCH VILTVÅRD
Ollonår: Passa på att föryngra bokskogen...... s 35 Kranspetsstyrd skördare här för att stanna.......... s 40 Svenska furan måste söka nya marknader........ s 32 Avverkningsanmälningarna ökade med 22 procent
Radonsäkring som åtgärd för områden med flyktiga föroreningar
Radonsäkring som åtgärd för områden med flyktiga föroreningar Bild från Boverkets broschyr Åtgärder mot radon 2013 Yvonne Ohlsson yvonne.ohlsson@swedgeo.se Pär-Erik Back par-erik.back@swedgeo.se Flyktiga
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i
Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc
Ett nyhetsbrev från Naturskyddsföreningens skogsnätverk maj/juni 2011 Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc Miljömedvetna tyska konsumenter har länge svävat i tron att det svensktillverkade
Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat
Tommy Lennartsson Biobränsle och klimat Uttag av biobränsle Klimat: Positivt Biologisk mångfald: Positivt eller negativt Problemet Lösningen För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol För höga utsläpp
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011
Datum 2011-02-15 Bilaga 2 1(5) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information
ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.
Sverkestaån. Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11f4f, 11f3f, 11f2f, 11f1f,
Sverkestaån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11f4f, 11f3f, 11f2f, 11f1f, Vattenförekomst: SE659194-148108 11f0f, 10f9f, 10f9g och 10f8g Vattendragsnummer: 122112 Kommun: Lindesberg Koordinater:
Tentamen I a och I b. Personlighet, hälsa och socialpsykologi, PC1245, Delkurs 1 Personlighet och hälsa Personlighet och Hälsa, PC1205 Helfart, vt 10
Tentamen I a och I b Personlighet, hälsa och socialpsykologi, PC1245, Delkurs 1 Personlighet och hälsa Personlighet och Hälsa, PC1205 Helfart, vt 10 Torsdag 11 februari 2010, kl 09.00-14.00 För att bli
Nissans nedre avrinningsområde
MEDDELANDE NR :8 Nissans nedre avrinningsområde Naturvärdesbedömning av vattendrag i Jönköpings län Nissans nedre avrinningsområde Naturvärdesbedömning av vattendrag i Jönköpings län MEDDELANDE NR :8
Rening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark
Rening av vatten från jordbruksområden Per Lindmark Övergödning åtgärder på all fronter Övergödning åtgärder på all fronter Åtgärder på åkern: Strukturkalka...etc Åtgärder i diket: Tvåstegsdika etc Åtgärder
Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk
Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk Naturvårdsbiologi Miljörätt, Skogsekonomi Anouschka Hof, Wageningen Maria Forsberg, Uppsala univ. Göran Bostedt, SLU, Umeå Johnny
Körskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket
Körskador och kvicksilver åtgärder inom skogsbruket Anja Lomander Skogsstyrelsen Kvicksilver och metylkvicksilver S törst metylering sker i myrmarker och nära bäckar (gott om organiskt material, svavel
Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef
Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning