Denna rapport är en av många rapporter som tagits fram inom Världsnaturfonden WWFs projekt Levande Skogsvatten.
|
|
- Oskar Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Denna rapport är en av många rapporter som tagits fram inom Världsnaturfonden WWFs projekt Levande Skogsvatten. Levande Skogsvatten är ett projekt som ska: - öka kännedomen om skogsvattnens biologiska mångfald - öka intresset för vattenfrågor bland olika aktörer i skogslandskapet - utveckla enkla verktyg för att hantera vattenfrågor i skogslandskapet - visa på praktiska åtgärder i s.k. modellprojekt - demonstrera hur vattenhänsyn kan integreras i det skogliga arbetet, från planering till konkreta åtgärder Författarna är ensamma ansvariga för rapportens ställningstagande. Lennart Henrikson Världsnaturfonden WWF Författare: Christer Nilsson och Elisabet Carlborg Omslagets foto: Erik Degerman 2
3 Vandringsfisk och dammar inom Östersjöns avrinningsområde... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Vandringsfisk... 4 Laxens utbredning... 5 Rekommendationer... 8 Tryckta källor... 9 Rapportförfattare... 9 Förteckning över WWF-rapporter Övriga publikationer
4 Många vattendrag inom Östersjöns avrinningsområde har förlorat den fisk, bland annat lax och ål, som vandrar mellan sötvatten och hav. Exempelvis finns lax idag endast inom tre huvudområden, främst i Sverige och i de baltiska staterna. I de flesta ännu laxförande vattendrag bromsas eller stoppas den vandrande fisken av dammar. Bakgrund Östersjön är ett innanhav vars ekologiska status har försämrats till följd av många olika mänskliga aktiviteter, såväl i själva havet som i dess omgivande avrinningsområde. Dessutom sker återkopplingar så att påverkan på Östersjöns havsmiljö kan få effekter exempelvis i vattendragen inom avrinningsområdet. Detta gäller särskilt för sådana organismer som vistas både i havet och i sötvatten under olika delar av sina livscykler. Eftersom många vattendrag är fragmenterade av dammar kan vandrande fiskarter såsom lax och ål inte längre nå sina lek- och uppväxtområden som tidigare. Fragmenteringseffekten är olika stor i olika dammar. Vissa dammar utgör absoluta stopp för uppströmsvandring (total fragmentering) medan andra har fisktrappor eller omlöp (skapad bäck som rinner runt dammen) som medger viss vandring (partiell fragmentering). I det senare fallet krävs att det finns lämpliga habitat uppströms i laxens fall lekbottnar för att passagen ska innebära någon nytta för populationen. I många fall är ursprungliga lek- och uppväxthabitat skadade eller förstörda. Vid utvandring från utbyggda vattendrag till havet måste fiskarna nästan alltid passera genom turbiner vilket kan skada eller döda en stor andel av populationerna. Till följd av bl.a. dammarnas fragmenterande effekt har populationerna av vandringsfisk i både hav och vattendrag minskat och fångsterna begränsats. Många vattendrag har helt förlorat sin havsvandrande fisk. Syfte Detta projekt hade två syften. Det ena var att ge en bild av dammars fragmenterande effekter på biologisk mångfald i Östersjöns hela avrinningsområde jämte anslutande delar av svenska västkusten och Danmark. Detta skulle exemplifieras med hur långa sträckor av olika vattendrag som gjorts otillgängliga för vandrande arter. Det andra syftet var att identifiera dammar vars eliminering skulle kunna gynna populationer av vandringsfisk. Vandringsfisk Den ursprungliga tanken var att behandla både lax (Salmo salar L.) och ål (Anguilla anguilla L.). Dessa två arter vandrar båda mellan söt- och saltvattensmiljöer. Laxen är en s.k. anadrom fisk som fortplantar sig (leker) i sötvatten, närmare bestämt i forsar med grusbottnar. Laxungarna stannar kvar i vattendragen i 1 5 år och kallas då stirr. Därefter vandrar laxungarna som då kallas smolt ut i havet där de växer upp. Efter 2 4 år i havet är laxhonorna könsmogna (hannarna ibland redan efter 1 år) och de vandrar då tillbaka upp i 4
5 älvarna. En vuxen lax kan bli 15 år gammal och kan leka flera gånger förutsatt att den överlever nerströmsvandringen från älven till havet och vistelsen i havet. Ålen är en s.k. katadrom fisk som tillbringar större delen av sitt vuxna liv i söt- eller brackvatten. Vid ungefär års ålder är ålen från Östersjöns avrinningsområde könsmogen och den antas då vandra till västra Atlanten (Sargassohavet) där ål fortplantar sig på stora djup. Samtidigt som det inte är helt klarlagt vart de europeiska ålarna tar vägen vet vi bestämt att den amerikanska ålen leker i Sargassohavet. Därifrån förs larverna med strömmar tillbaka till våra trakter medan de utlekta, vuxna fiskarna antas dö direkt efter leken. Larverna når Europa efter en ca 3 år lång resa och kallas då glasålar. Dessa unga ålar vandrar sedan upp i olika vattendrag eller förblir i havet hela livet. I det senare fallet vandrar de ofta norrut längs kusterna. Ålar kan bli mycket gamla, enligt vissa uppgifter närmare 100 år. I sådana fall handlar det om ålar i fångenskap. Kunskapen om ålens nutida såväl som historiska utbredning har visat sig otillräcklig för att göra en mer detaljerad kartografisk beskrivning av ålens utbredningsstatus inom Östersjöns avrinningsområde. I Sverige finns ålen längs hela kusten samt i de flesta insjöar i södra halvan av landet. Även i Finland finns ålen längs hela kusten. Utbredningen har dock minskat kraftigt. I Europa anses den ha minskat med över 99 % under de senaste 30 åren. Orsakerna till denna minskning bedöms vara många, exempelvis försämrad rekrytering, förändrade havsströmmar i Nordostatlanten, alltför hårt fiske på alla stadier av ål, vandringshinder för såväl upp- som nerströmsvandrande ålar (bl.a. vattenkraftverk), sjukdomar och parasiter, en sjunkande andel tillgängliga uppväxtarealer samt hög belastning med fettlösliga miljögifter. Laxens utbredning I motsats till ålen är kunskapen om laxen och dess utbredning betydligt bättre. I Figur 1 sammanfattar vi den kunskap som gått att samla. Vi har hämtat uppgifter från litteraturen, via Internet (till exempel hemsidor med information om fiskevatten), naturvårdsmyndigheter (bl.a. länsstyrelser), universitet och ideella föreningar (t.ex. naturvårdsorganisationer och fiskevårdsföreningar). De förvärvade uppgifterna är av olika karaktär. Avståndet från mynningen har exempelvis angetts med allt ifrån kilometernoggrannhet till mycket breda spann, exempelvis km. Ibland har bara kartor, ofta av olika kvalitet, använts för att markera en sträcka. De data vi samlat över laxförekomst kan ha lite olika betydelse vilket gör att de måste användas kritiskt. Exempelvis ingår följande betydelser: Här fiskades lax (historiskt). Översta kända reproduktionsområdet. Trolig naturlig reproduktion. Ej passerbar damm eller annat hinder; hit kan laxen vandra. Sporadisk förekomst. Eftersom det på flera håll runt om i Östersjöområdet pågår projekt för att rädda laxen med hjälp av utsättningar är det svårt att skilja på vattendrag med naturliga respektive utplanterade laxstammar. Även i älvar med naturliga stammar, t.ex. Torneälven, sker utsättningar något som gör att stammar blandas. Omfattande utsättningar sker också med 5
6 det enda syftet att skapa bra fiskevatten. Om det har framgått tydligt att så varit fallet och att ingen naturlig reproduktion alls sker har dessa älvar inte ansetts ha någon laxstam. Detaljer skulle alltså kunna läggas till vår sammanställning men knappast utan att ändra den generella bilden. Osäkerheten ligger främst i de historiska uppströmsgränserna för laxen och i hur långt den vandrat i biflöden till större vattendrag. I de många biflödena till Oder och Wisła lyckades vi nästan inte hitta några uppgifter om historisk förekomst av lax. Det finns också osäkerheter kring vissa dammar beträffande deras passerbarhet. Vi har här tillämpat en konservativ syn och inte klassificerat en damm som ett absolut hinder för uppströmsvandring såvida vi inte haft entydiga uppgifter om den saken. Det framgår tydligt att laxen tidigare varit en vanlig art och förekommit i stort sett i alla stora och medelstora vattendrag inom Östersjöns avrinningsområde och angränsande delar av svenska västkusten och Danmark. Det är också påtagligt att arten försvunnit från många områden. Idag finns vild lax inom tre huvudområden: (1) norrlandskustens vattendrag inklusive förekomster i Dalälven, Gavleån och Testeboån i Gästrikland och Simojoki i finska Peräpohjola, (2) Baltikum-området med förekomster både i Estland, Lettland, Litauen, Ryssland och Vitryssland, samt (3) sydsvenska kusten mellan Emån och Göta älv. Däremot saknas laxen numera nästan helt i de finska delarna av avrinningsområdet, med undantag av Torneälven (gränsälv) och Simojoki i innersta Bottenviken. De 6
7 Figur 1. Nutida och historisk utbredning av lax i vattendragen inom Östersjöns avrinningsområde. De mest kustnära dammarna i varje reglerat vattendrag som stoppar eller försvårar laxens vandring (uppströms och nedströms) är markerade. Endast dammar i vattendrag med laxförekomst idag har markerats. Ett antal vattendrag har lagts in i efterhand, eftersom de saknats på ursprungskartan. Några vattendrag har ändrats då de varit felaktigt markerade. På grund av bristande kartunderlag på vissa håll är vattendragen ungefärligt inritade. Vattendrag med en storlek av ca km 2 avrinningsområde och större har tagits med. Om vattendrag saknats på USGS-kartan och inte haft bekräftad förekomst av lax förr eller nu har de heller inte ritats in i efterhand. 7
8 tidigare laxförande vattendragen i Polen, Tyskland (framförallt Oder gränsflod med Polen) och Danmark har också förlorat sin lax. En närmare presentation av de flesta vattendrag inom Östersjöns avrinningsområde som för eller fört lax ges av Ranke m.fl. (1999). En liknande sammanställning för Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län ges av Nordström och Dahlström (2006). De uppskattade att den laxförande sträckan i regionen sjunkit till 65 % av den ursprungliga. Vid en granskning av Figur 1 framgår att motsvarande siffra för hela avrinningsområdet är ännu lägre. Vissa vattendrag är mycket hårt drabbade. Exempelvis för Indalsälven lax längs 7 % och Luleälven längs 12 % av de tidigare sträckorna (Nordström och Dahlström 2006). Det finns många skäl till varför förekomsten av vild lax minskat. Dit hör fiske, sjukdomar och inblandning av odlad lax, vandringshinder såsom dammar och kraftverk, skadade lekbottnar och föroreningar. Många av dessa påverkansslag förekommer också tillsammans. Det är uppenbart att dammar spelar en viktig roll för att begränsa laxens vandringsmöjligheter. I samtliga tre av laxens huvudsakliga förekomstområden inom Östersjöns avrinningsområde finns många exempel på vattendrag där laxen stoppas av kustnära dammar och i sin förekomst begränsas till de nedersta delarna av vattendragen. I det nordligaste området ( norrlandskusten ) försvåras eller stoppas laxens vandring av dammar i 15 av 23 laxförande vattendrag; i Baltikum-området är motsvarande siffror minst16 av 24 och i Sydsverige 10 av 11. Dessutom finns ett stort antal vandringshindrande dammar i vattendrag som redan förlorat sina laxpopulationer. Rekommendationer Det bör finnas möjligheter att förbättra laxens vandringsmöjligheter i många vattendrag genom att ta bort eller öppna dammar. Vi kan dock inte utan fältundersökningar för varje enskilt fall avgöra vad det skulle innebära om kustnära dammar och kraftverk togs bort eller byggdes om så att fiskvandring underlättades. Många vattendrag är utbyggda med så många dammar och kraftverk att lämpliga lekområden för lax saknas helt (observera att Figur 1 endast redovisar de första dammarna som stoppar uppströmsvandring, antingen i huvudfåran eller i biflöden, i de laxförande vattnen). Några vattendrag är kraftigt förorenade. I sådana fall skulle en eliminering av den nedersta dammen inte vara till någon större nytta förutom att nya forsmiljöer kan skapas lokalt kring det gamla dammläget. Sådana områden kan eventuellt komma att fungera för reproduktion. De dammar som i första hand bör åtgärdas är de som stänger av väsentliga lekområden uppströms. De kanske bästa exemplen på detta är Piteälven och Vindelälven vars reproduktionsområden har begränsad tillgänglighet för lax p.g.a. Sikfors respektive Stornorrfors kraftverk. Sikfors tycks ha en tämligen väl fungerande laxuppvandring tack vare en välbyggd fisktrappa medan nervandrande fisk måste gå genom kraftverksturbinerna. I Stornorrfors är det samma sak men där är också uppvandringen suboptimal till följd av att många fiskar inte hittar den lågvattenförande fåra som utgör väg upp till fisktrappan utan i stället går mot huvudströmmen in i utloppstunneln från kraftverket. Dessutom sker en ytterligare förlust av uppvandrande fisk nära trappan eftersom många fiskar inte hittar dess ingång. Med ett ambitiöst ombyggnadsprogram räknar nu kraftverksägarna med att kunna förbättra vandringssituationen för lax förbi Stornorrfors kraftverk. Om detta projekt lyckas skulle det kunna tjäna som modell för att lösa fiskpassage även vid andra dammar och kraftverk där övriga förutsättningar för ökad laxreproduktion föreligger. Ett tredje exempel 8
9 där en damm stoppar laxuppvandring till lekområden är floden Nemunas. En damm vid Kaunas i Litauen har effektivt avstängt de övre delarna av floden. Däremot kan laxen fortfarande utnyttja ett biflöde och når på så sätt fortfarande in i Vitryssland. En kvalificerad gissning är att det bland de många små laxförande vattendragen bör finnas något eller några som kan göras föremål för mer omfattande restaurering utan att detta i alltför stor utsträckning inkräktar på kraftproduktion eller annan vattenhushållning. En region som bör undersökas närmare i detta avseende är norra Estland där lax fortfarande finns i ett stort antal små vattendrag som mynnar i Finska viken. I nuläget blockeras dock laxens vandring av dammar i de flesta av dessa vattendrag. Tryckta källor Carlin, B Förteckning över laxförande delar av svenska vattendrag. Svenska Vattenkraftföreningens publikationer 423 (1951:8). S Stockholm. Ekman, S Norrlands jakt och fiske. 381 s. Uppsala. Nordström, R. och N. Dahlström Laxförekomst i tidigare laxförande vatten: utveckling av en möjlig indikator i det regionala uppföljningssystemet för miljömålen. Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand. Ranke, W., C. Rappe, T. Soler, P. Funegård, L. Karlsson och L. Thorell Baltic salmon rivers: status in the late 1990s as reported by the countries in the Baltic region. Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Göteborg. Rapportförfattare Christer Nilsson och Elisabet Carlborg Landskapsekologi, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, Umeå 9
10 Inom projekt Levande Skogsvatten samt närstående projekt har följande rapporter publicerats. Dessa kan beställas från WWF eller hämtas som pdf-filer på Bergengren, J., Engblom, E., Göthe, L., Henrikson, L., Lingdell, P-E., Norrgrann, O. & Söderberg, H Skogsälven Varzuga ett urvatten på Kolahalvön. Degerman, E., Henrikson, L., Lingdell, P-E. & Weibull, H Indikatorer på naturvärde i skogsvattendrag mossor, bottenfauna, fisk och biotopegenskaper. Mossberg, P Mandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator. Degerman, E., Halldén, A. & Törnblom Död ved i vattendrag. Effekten av skogsålder och naturlig skyddszon på mängd död ved. Zinko, U Strandzoner längs skogsvattendrag. Bergengren, J. & Törnblom, J Återintroduktion av flodpärlmussla. Uppföljning av utplantering av glochidieinfekterad öring i Hyttkvarnsån. Degerman, E., Magnusson, K. & Sers, B Fisk i skogsbäckar. Degerman, E., Näslund, I. & Sers, B Fiskbeståndens utveckling i skogsbäckar i Norrlands inland. Bisther, M Utter i Pite älvs avrinningsområde inventering Bisther, M. & Roos, A Uttern i Sverige Bergman, P., Bleckert, S., Degerman, E. & Henrikson, L UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten. Vartia, K De sydsvenska öppna mossarna växer igen. Lingdell, P-E. & Engblom, E Småkryp i skogsvattendrag. Lingdell, P-E. & Engblom, E Bottenfaunan i Pite älvs avrinningsområde. Data från 58 prov Lindström, M. & Törnblom, J Attityder till Pite älv och till omgivningen kring älven. Olsson, J Skogssektorn och skogliga vattenekosystem - En undersökning av attityder, informationsspridning och kunskap. Olsson, J Hänsyn till skogsvattendrag En fallstudie. Setterberg, M Landskapet och bottenfaunan Exempel från små bäckar i Västsverige. Törnblom, J. & Henrikson, L Bävern avrinningsområdets skogsmästare. Österling, M Grumlingens och sedimentationens källor och ekologiska effekter i vattendrag. Nilsson, C. & Carlborg, E Vandringsfisk och dammar inom Östersjöns avrinningsområde. Nilsson, C. & Carlborg, E Dams and migratory fish in the Baltic Sea catchment. 10
11 Henrikson, L. & Petersson, P Bör vi lägga igen skogsdiken för att återskapa våtmark? Ur: Wiklander, G. & Strömgren, M. (red.), Markdagen Forskningsnytt om mark. Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära 92. SLU, Institutionen för skoglig marklära, Uppsala. ISSN ISRN SLU-SKOMA-R-92-SE. Henrikson, L. & von Proschwitz, T Bisam en växtätare med smak för musslor. Fauna och Flora 101(3): 2 7. Henrikson, L. & Vartia, K Öppna mossar växer igen i Sydsverige. Fauna och Flora 101(3):
12 WWF är verksamt i över 100 länder på 5 kontinenter. WWF grundades 1961 i Schweiz. Det svenska kontoret öppnades För mer information, besök vår hemsida på wwf.se WWF har fler än fem miljoner supportrar varav i Sverige. Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, Solna. Tel , info@wwf.se, plusgiro , bankgiro Foto: NASA
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merÅldersbestämning av unga flodpärlmusslor i Sverige
Åldersbestämning av unga flodpärlmusslor i Sverige Elena Dunca och Haary Muvei Omslag: Metodik för åldersbestämning av flodpärlmusslor, se Bilaga 1. Foto: Elena Dunca Text: Elena Dunca & Harry Mutvei Naturhistoriska
Läs merÖstersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merINFOR- MATION. Publikationer från Levande Skogsvatten
INFOR- MATION Publikationer från Levande Skogsvatten publikationer från levande skogsvatten WWF-projektet Levande Skogsvatten har bidragit till att öka kännedomen om skogsvattens biologiskamångfald, ökat
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merVandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merMandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator
Mandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator Per Mossberg Omslag: Tet: Teckningar Redigering: Larven av dagsländan Ephemera vulgata Per Mossberg, PL 3362 B, 711 97 Storå Eva Engblom,
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merDiken i skogsmark. Bedömning av produktionsnyttan i ett avrinningsområde i Västergötland. Emelie Gunnarsson
Diken i skogsmark Bedömning av produktionsnyttan i ett avrinningsområde i Västergötland Emelie Gunnarsson Omslag: Text: Redigering: Skogsdike i Småland. Foto: Lennart Henrikson Emelie Gunnarsson gunnarsson-emelie@hotmail.com
Läs merVattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Läs merKlassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk
Läs merGöran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Läs merOmråde: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
Läs merLIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige
LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,
Läs merBernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Läs merFörvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning
Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling
Läs merMiljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merVARZUGA. Vad kan skogsälven lära oss om miljöanpassning av skogsbruk och vattenkraft? Jakob Bergengren. Jakob Bergengren
VARZUGA Vad kan skogsälven lära oss om miljöanpassning av skogsbruk och vattenkraft? Jakob Bergengren h Vattendagarna Umeå 25-27 oktober 2016 Jakob Bergengren Vattendagarna 2016 Endast ett mannaminne bort
Läs merHandlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik
Handlingsprogram för ål Delrapport Erik Sparrevik 2008-01-25 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2008-01-25 2655700 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Handlingsprogram
Läs merTill Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.
1(5) 2019-03-29 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna som omfattas av
Läs merVattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN
ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Läs merFiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merBevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)
Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Läs merUNK Urvatten Naturvatten Kulturvatten
UNK Urvatten Naturvatten Kulturvatten Peter Bergman, Stefan Bleckert, Erik Degerman, Lennart Henrikson Omslag: Över: Urvatten Varzuga, Ryssland. Foto: Lennart Henrikson Mitten: Naturvatten Vattenån, Medelpad.
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merFISKVANDRINGSSPELET. Text och idé: Renate Foks, Ola Sennefjord Jonsson Grafisk Formgivning: Karin Holmåker
FISKVANDRINGSSPELET Detta spel har utvecklats som en del av projektet Vattendetektiver. Spelet kan spelas på många olika sätt och med olika målgrupper. Spelet syftar på at öka kunskap kring biologin i
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merSamverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Läs merMarinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD
Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk
Läs merReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag
ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande
Läs merSamhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan Naturvetenskapliga delar Minimitappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, fiskvandringsproblem Kjell
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merVATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Läs merSkyldigheter och åtgärdsstrategi för ål
Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, gynnsam bevarandestatus, samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merGöran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merKustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?
Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården
Läs merLax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
Läs merÅlförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,
Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)
Läs merKalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor
Läs merTill Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer
1(6) 2019-06-25 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer 99-2019 Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna
Läs merASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merRIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande
Läs merFiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb
Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merKyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004
Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merValvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning
Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning 2018 Sportfiskarna Tel: 0721 82 72 97 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Sjölyckan 6, 416 55 Göteborg Hemsida:
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merVad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller
Läs merÖstersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Läs merVårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft
Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft 2 Laxen i Vindelälven vandrar upp till 26 mil för att kom till sina lekvatten. Vi arbetar med biologisk mångfald Sveriges riksdag har beslutat att Sveriges
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merSäl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Läs merSamtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt
Läs merBakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018
Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet -att använda i statusklassificering till beslut 2018 Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merVARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!
VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! Inslag i SVT:s Rapport år 2006 Vad har hänt sedan Rapport läste upp nyheterna? Svaret är att någonstans
Läs merINFOR- MATION. UNK Urvatten, Naturvatten,
INFOR- MATION UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten UNK beskriver Påverkan UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten är sätt att beskriva hur vi påverkat våra vatten. När vi förstår hur vi påverkat vattenlandskapet,
Läs merRapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merProjektplan för Den levande Nyköpingsån
Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merUmeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merFiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Läs merSkiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner
Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden
Läs merRestaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.
Per Ingvarsson Namn: Per Ingvarsson Titel: Vattenvårdsingenjör och vattenekolog Födelsedatum: 610812 Födelseplats: Borås Nationalitet: Svensk Civilstånd: Sambo Hemadress: Apelgatan 6, 312 31 Laholm Tel:
Läs merSkånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10
Skånskt fiske Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske - det - det mesta av av det bästa Länsstyrelsen arbetar för livskraftiga fiskbestånd, ett långsiktigt
Läs merProjekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.
Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL...
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merLimmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Läs mer