Biotopkartering av Pinnån, omgivning och närmiljö

Transkript

1 Biotopkartering av Pinnån, omgivning och närmiljö Komplettering av fiskevårdsplan för Pinnån Sid 1 (18)

2 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat Karta Pinnån Lista inventerade sträckor Omgivning Närmiljö Skyddszoner Vattennära zon Strandzonen buskskikt Strömförhållande och bottensubstrat Skuggning Död ved Rensning Öringbiotop 17 4 Referenser 18 Sid 2 (18)

3 1 INLEDNING Under 2005 utfördes en biotopkartering av Pinnån på sträckan från åns utflöde i Rönne å och upptill Hjälmsjön, en sträcka på 33 km. En sammanställning av Pinnåns vattenbiotop har tidigare redovisats i en fiskevårdsplan för Pinnån (Eklöv 2005). Biotopkarteringen utfördes med syfte att kartlägga aktuell status av vattenmiljön i Pinnån med tillflöden, identifiera känsliga områden och föreslå lämpliga åtgärder för att förbättra miljön för fisken. En komplettering av tidigare utförd biotopkarting har utförts under 2008, där närmiljö och omgivning närmare redovisas i denna rapport. 2 METODIK Inventeringen har utförts genom att gå längs vattendragen där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats enligt inventeringsmetodik utvecklad av Länsstyrelsen i Jönköping (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika delsträckorna rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Inventerade delsträckor är angiven med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av biotopkartering för närmiljö och omgivning, inklusive skyddszoner, vattennära zon och buskskikt, redovisas enligt förklaring nedan. Resultat från tidigare utförd kartering av vattenbiotopen redovisas också; strömförhållanden, bottensubstrat, skuggning, förekomst av död ved, rensningsgrad och öringbiotop (Eklöv 2005). Sträcka: stränderna utefter vattendraget delas in i olika sträckor som numreras. Sida: sida av vattendraget som sträckan är belägen anges. Högra sidan i riktning mot strömriktning noteras med H, vänstra sidan med V. Längd: sträckans längd i meter. Närmiljö: marktyp i anslutning till vattendraget inom 30 m på resp. sida Omgivning: marktyp från 30 m till 200 m från vattendraget Storleken av skyddszon, förekomst av vattennära zon, buskskikt, skuggning, död ved samt rensningsgrad, har angivits på en fyrgradig skala enligt nedan. Skyddszon Vattennära zon Buskskikt 0=< 3 m 0=saknas (<3 m) 0=saknas 1=3-10 m 1= liten (3-10 m) 1=sparsamt 2=11-30 m 2=måtlig (11-30 m) 2=måttligt 3=>30 m 3= stor (>30 m) 3=rikligt Skuggning Död ved Rensning 0=obefintlig 0=saknas 0= ej rensat 1=mindre god (<5%) 1= liten (<6 stockar/100 m) 1=försiktigt 2=måttlig (5-50%) 2=måtlig (6-25 stockar/100 m) 2= kraftigt 3=god (>50%) 3= stor (>25 stockar/100 m) 3=omgrävd Öringbiotop; Lek-, uppväxtområde och ståndplatser för öring har klassats i en fyrgradig skala enligt nedan. Lekområde Uppväxtområde 0 = lekmöjlighet saknas 0 = inte lämpligt 1 = inga synliga lekområde men rätt strömförhållande 1 = möjligt men inte bra 2 = tämligen bra lekområde 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra lekmöjligheter 3 = bra mycket bra Ståndplatser 0 = saknas (för grunt) 1 = möjligt för enstaka större öring att uppehålla sig 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra förutsättningar för större öring Sid 3 (18)

4 3 RESULTAT 3.1 Karta inventerade sträckor, omgivning och närmiljö. Sid 4 (18)

5 3.2 Lista inventerade sträckor Sträcka Längd börjar X koordinat börjar Y koordinat Omgivning Närmiljö V Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Öppen mark Öppen mark (Ö1) V Lövskog Lövskog (S4) H Lövskog Lövskog (S4) V Lövskog Lövskog (S4) H Artificiellt Artificiellt (A3) H Öppen mark Öppen mark (Ö1) V Åker Öppen mark (Ö1) H Artificiellt Artificiellt (A1) H Öppen mark Öppen mark (Ö1) V Artificiellt Artificiellt (A1) H Artificiellt Lövskog (S4) V Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Öppen mark Lövskog (S4) V Öppen mark Lövskog (S4) V Öppen mark Öppen mark (Ö1) V Åker Åker (Å1) V Åker Lövskog (S4) V Åker Åker (Å1) H Åker Öppen mark (Ö1) V Åker Lövskog (S4) V Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Åker Artificiellt (A1) H Åker Öppen mark (Ö1) V Åker Lövskog (S4) V Åker Öppen mark (Ö2) V Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Lövskog Lövskog (S4) V Öppen mark Lövskog (S4) H Artificiellt Artificiellt (A4) V Åker Artificiellt (A4) H Öppen mark Lövskog (S4) V Åker Lövskog (S4) H Öppen mark Öppen mark (Ö1) V Öppen mark Öppen mark (Ö2) H Åker Artificiellt (A1) V Öppen mark Lövskog (S4) H Öppen mark Lövskog (S4) H Lövskog Lövskog (S4) V Åker Åker (Å1) V Åker Öppen mark (Ö1) V Åker Lövskog (S4) V Lövskog Lövskog (S4) H Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Lövskog Lövskog (S4) H Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Barrskog Barrskog (G) H Artificiellt Lövskog (S4) H Blandskog Lövskog (S4) V Blandskog Lövskog (S4) V Lövskog Lövskog (S4) V Lövskog Artificiellt (A3) Sid 5 (18)

6 Sträcka Längd börjar X koordinat börjar Y koordinat Omgivning Närmiljö H Artificiellt Artificiellt (A3) V Artificiellt Artificiellt (A3) H Blandskog Lövskog (S4) V Artificiellt Lövskog (S4) H Barrskog Barrskog (G) V Blandskog Lövskog (S4) V Kalhygge Kalhygge (K) V Barrskog Barrskog (G) V Blandskog Lövskog (S4) V Blandskog Öppen mark (Ö2) V Barrskog Barrskog (G) V Kalhygge Öppen mark (Ö2) V Blandskog Öppen mark (Ö2) V Barrskog Barrskog (G) H Blandskog Lövskog (S4) H Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Öppen mark Lövskog (S4) V Lövskog Lövskog (S4) V Artificiellt Artificiellt (A5) H Artificiellt Artificiellt (A5) H Lövskog Lövskog (S4) H Öppen mark Öppen mark (Ö1) V Artificiellt Lövskog (S4) H Lövskog Lövskog (S4) H Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Åker Åker (Å1) V Artificiellt Artificiellt (A2) V Åker Åker (Å1) H Lövskog Lövskog (S4) H Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Blandskog Lövskog (S4) H Artificiellt Öppen mark (Ö1) V Artificiellt Öppen mark (Ö2) H Artificiellt Lövskog (S4) H Blandskog Öppen mark (Ö1) V Artificiellt Öppen mark (Ö2) H Blandskog Öppen mark (Ö1) H Blandskog Lövskog (S4) H Öppen mark Öppen mark (Ö2) V Åker Åker (Å1) H Åker Åker (Å1) V Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Lövskog Lövskog (S4) H Åker Åker (Å1) V Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Åker Artificiellt (A1) H Åker Åker (Å1) V Åker Öppen mark (Ö1) V Åker Åker (Å1) H Åker Lövskog (S4) V Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Åker Åker (Å1) V Åker Åker (Å1) V Blandskog Lövskog (S4) Sid 6 (18)

7 Sträcka Längd börjar X koordinat börjar Y koordinat Omgivning Närmiljö V Åker Öppen mark (Ö2) V Öppen mark Öppen mark (Ö2) H Blandskog Öppen mark (Ö1) V Artificiellt Lövskog (S4) V Öppen mark Öppen mark (Ö2) H Blandskog Barrskog (G) H Åker Åker (Å1) V Lövskog Lövskog (S4) H Öppen mark Öppen mark (Ö1) V Lövskog Artificiellt (A1) V Artificiellt Lövskog (S4) H Öppen mark Lövskog (S4) H Öppen mark Öppen mark (Ö2) V Artificiellt Öppen mark (Ö2) H Blandskog Öppen mark (Ö2) H Blandskog Lövskog (S4) V Lövskog Lövskog (S4) H Lövskog Öppen mark (Ö2) H Lövskog Barrskog (G) V Lövskog Artificiellt (A3) H Lövskog Lövskog (S4) V Lövskog Lövskog (S4) H Artificiellt Öppen mark (Ö2) V Artificiellt Öppen mark (Ö2) V Artificiellt Artificiellt (A1) H Artificiellt Lövskog (S4) H Öppen mark Öppen mark (Ö2) V Lövskog Lövskog (S4) V Artificiellt Artificiellt (A3) H Artificiellt Lövskog (S4) H Lövskog Lövskog (S4) V Lövskog Lövskog (S4) V Artificiellt Artificiellt (A1) V Artificiellt Lövskog (S4) H Artificiellt Artificiellt (A3) V Artificiellt Artificiellt (A1) H Åker Lövskog (S4) V Artificiellt Lövskog (S4) V Lövskog Lövskog (S4) V Öppen mark Öppen mark (Ö1) H Lövskog Lövskog (S4) V Öppen mark Lövskog (S4) Sid 7 (18)

8 3.3 Omgivning Omgivning runt Pinnån domineras av öppen mark (27%) och åkermark (21%), därefter följer lövskog (18%), artificiell mark (17%), blandskog (10%), barrskog (6%) och kalhygge (1%) (Figur 1). Markanvändningen i Pinnåns omgivning kan delas in sex områden (karta inventerade sträckor). Från utflödet i Rönne å och upp till Källna (str. 1-9) domineras markanvändningen av öppen mark och lövskog följt av åker. Uppströms Källna till Skvattemölla (str ) utgörs omgivningen i huvudsak av öppen mark och åker. Från Skvattemölla och upp till Stidsvig (str ) domineras markanvändningen av lövskog och öppen mark. Uppströms Stidsvig upp till Eket (str ) domineras markanvändningen av artificiell mark, blandskog och barrskog. Från Eket upp till Ekholmsbron (str ) domineras omgivningen av åker följt av öppen mark och artificiell mark. På den övre sträckan upp till Hjälmsjön (str ) domineras omgivningen av lövskog och artificiell mark. % Barrskog Blandskog Lövskog Kalhygge Hällmark Åkermark Öppen mark Våtmark Artificiellt Figur 1. Markanvändning i Pinnåns omgivning ( m) angivet som procent av vattendragets totala strandlängd som domineras av respektive marktyp. Sträcka 2, öppen mark Sträcka 9, åkermark Sid 8 (18)

9 3.4 Närmiljö Pinnåns närmiljö dominerades av öppen mark (37%) och lövskog (35%). Övriga marktyper i närmiljön var artificiell mark (12%), åker mark (10%), barrskog (6%) och kalhygge (1%) (Figur 2). Markanvändningen i Pinnåns närmiljö kan delas in fem områden (karta inventerade sträckor). Från utflödet i Rönne å och upp till Skvattemölla (str. 1-31) domineras markanvändningen av öppen mark och lövskog. Från Skvattemölla och upp till Stidsvig (str ) domineras markanvändningen av lövskog följt av öppen mark. Uppströms Stidsvig upp till Eket (str ) domineras närmiljön av lövskog följt av artificiell mark och barrskog. Från Eket upp till Ekholmsbron (str ) domineras närmiljön av åker och öppen mark. På den övre sträckan upp till Hjälmsjön (str ) domineras närmiljön av lövskog och öppen mark. % Barrskog Blandskog Lövskog Kalhygge Hällmark Åkermark Öppen mark Våtmark Artificiellt Figur 2. Markanvändning i Pinnåns närmiljö (0-30 m) angivet som procent av vattendragets totala strandlängd som domineras av respektive marktyp. Sträcka 26, öppen mark Sträcka 140, lövskog Sid 9 (18)

10 3.5 Skyddszoner Skyddszoners bredd har skattats på de sträckor där närmiljön och/eller omgivningen utgörs av högriskmarkanvändning, vilket avses marktyperna produktionsskog, yngre produktionsskog, ungskog, kalhygge, åker eller artificiell mark (Halldén m.fl. 2000). Typ av högriskmark längs Pinnån dominerades av åkermark och artificiell mark. Den totala sträckan längs Pinnån där närmiljön och/eller omgivningen utgörs av högriskmarkanvändning, där skyddszoner borde finnas, var 41 km vilket utgör 63% av den totala strandlängden på 65 km. På de resterande sträckorna (37% av strandlängden) bedömdes närmiljön/omgivningen i sig utgöra skyddszon. På områden som gränsar till högriskmark, saknades skyddszon eller var obetydlig (<3 m) på 6% av strandlängden. På 34% bedömdes de som små (3-10 m) och på 8% som måttliga (11-30 m). På 52% av strandlängden var skyddszonerna stora (>30 m) (Figur 3). 6% 52% 34% 0=saknas <3 m 1= liten, 3-10 m 2= måttlig, m 3= stor, >30 m 8% Figur 3. Skyddszoner mot högriskmarkanvändning längs med Pinnån. Sträcka 42, skyddszon <3 m mot åker Sträcka 156, skyddszon <3 m mot industriomr. Sid 10 (18)

11 3.6 Vattennära zon Vattennära zon definieras som det område närmast vattendraget som översvämmas vid höga flöden och som tydligt påverkar eller påverkas av vattendraget (Halldén m.fl. 2000). Längs Pinnån saknas vattennära zon på 50% av strandlängden. På 17% bedömdes den som liten och på 29% som måttlig. Endast 4% av sträckan har en stor vattennära zon (Figur 4). De områden som saknade vattennära zon var dikade och rätade partier från Stidsvig och upp till Örkelljunga (sträcka ). 4% 29% 50% 0=saknas <3 m 1= liten, 3-10 m 2= måttlig, m 3= stor, >30 m 17% Figur 4. Förekomst av vattennära zon i Pinnån, angivet som procent av den totala strandlängden.. Sträcka 15, vattennära zon 3-10 m Sträcka 27, vattennära zon m Sid 11 (18)

12 3.7 Strandzonens buskskikt Med buskskikt avses buskar eller träd med en stamdiameter på mindre än 5 cm vid 1,3 m höjd (Halldén m.fl. 2000). Hela 40% av strandlängden saknade buskskikt, på 32% bedömdes det som sparsamt och på 24% som måttligt. Endast 4% av strandlinjen bedömdes ha ett rikligt buskskikt (Figur 5). Områden som saknade eller hade sparsamt med buskskikt var främst dikade och rätade partier från Stidsvig och upp mot Örkelljunga (sträcka ). 4% 24% 40% 0=saknas 1= sparsamt 2= måttligt 3= rikligt 32% Figur 5. Buskskikt vid Pinnån, angivet som procent av den totala sträckan. Sträcka 21, buskskikt - sparsamt Sträcka 5, buskskikt - måttligt Sid 12 (18)

13 3.8 Strömförhållande och bottensubstrat Strömförhållanden i Pinnån utgörs i huvudsak av lugnflytande till svagt strömmande (76%) (Figur 6). Strömmande och forsande partier förekommer i åns övre delar och nedströms Stidsvig, dessa sträckor har en högre fallhöjd och är mindre påverkade av dikning (Eklöv 2005). Pinnån visade på en stor variation av bottensubstratet, sand och findetritus dominerade följt av sten, block och grus (Figur 7) Lugnflytande Svagt strömmande Strömmande Forsande 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6. Strömförhållanden i Pinnån, angivet som procent av den totala sträckan G. Detritus F. Detritus Lera Sand Grus Sten Block Häll Figur 7. Fördelning av bottensubstratet i Pinnån. Presenteras som längdviktat medelvärde. Sid 13 (18)

14 3.9 Skuggning Skuggning av Pinnån var överlag god till måttlig (80%) medan resterande del av ån hade en dålig till obefintlig skuggning (20%) (Figur 8). Det var främst stora äldre träd längs ån som medförde en bra beskuggning av ån. Partier med dålig skuggning fanns där närmiljön utgjordes av öppen mark eller åkermark. 20% 6% 14% 0=obefintlig 1= mindre god 2= måttlig 3= god 60% Figur 8. Skuggning i Pinnån, angivet som procent av den totala sträckan. Sträcka 48, skuggning - måttlig Sträcka 133, skuggning - god Sid 14 (18)

15 3.10 Död ved Med död ved avses stockar som har en diameter över 10 cm och en längd på minst 1 m. Tillgången på död ved i Pinnån är förhållandevis liten. På 77% av vattendragssträckan var tillgången på död ved obefintlig eller liten. På 20% bedömdes den som måttlig och endast på 3% var tillgången på död ved riklig (Figur 9). Måttlig till riklig förekomst av död ved fanns i huvudsak på områden som inte var påverkade av dikning. 3% 20% 32% 0=obefintlig 1= liten 2= måttlig 3= riklig 45% Figur 9. Förekomst av död ved i Pinnån, angivet som procent av den totala sträckan. Sträcka 43, med förekomst av död ved Sträcka 126, med förekomst av död ved Sid 15 (18)

16 3.11 Rensning Pinnån är dikad och rensad på flera partier, främst uppströms Stidsvig och upp till Örelljunga, en sträcka på 15 km. Mer än 50% av Pinnån är kraftigt rensad eller omgrävd. 35% av Pinnåns sträckning har inte blivit rensad och har därmed kvar en mer naturlig struktur (Figur 10). 12% 35% 40% 3= omgrävd 2= kraftigt rensad 1= försiktigt rensad 0= ej rensad 13% Figur 10. Andel av Pinnån som är rensad, angivet som procent av den totala sträckan. Sträcka 68, äldre rensmassor längs åkanten Sträcka 90, ån är omgrävd Sid 16 (18)

17 3.12 Öringbiotop Tillgången på lek och uppväxtområden för öring är i Pinnån är relativt sparsamt (Figur 11). Det är främst på områden som inte är påverkade av dikning och som har en relativ stor fallhöjd där lek- och uppväxtområden förekommer. Tillgången på ståndplatser för större öring är förhållandevis bra (Figur 11). Det finns dessutom goda förutsättningar för att förbättra dessa ytterligare genom biotopåtgärder på sträckor som har varit påverkade av dikning (Eklöv 2005). Lekområden 9% 2% 14% 0= ej lämplig 1= möjligt ej bra 2= tämligen bra 3= bra-mycket bra 75% Uppväxtområden 14% 3% 22% 61% 0= ej lämplig 1= möjligt ej bra 2= tämligen bra 3= bra-mycket bra Ståndplatser 3% 16% 37% 0= ej lämplig 1= möjligt ej bra 2= tämligen bra 3= bra-mycket bra 44% Figur 11. Andel av Pinnån som lämpar sig som lek- uppväxt- och ståndplats för öring. Sid 17 (18)

18 4 REFERENSER Eklöv, A Fiskevårdsplan för Pinnån. Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening. Rapport. 77s. Halldén, A. Liliegren, Y. Lagerkvist, G Biotopkartering-vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Meddelande Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2000:20. Naturvårdsverket Biotopkartering vattendrag. Version Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 16s. Sid 18 (18)