Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland

Transkript

1 Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland

2 Vad är en våtmark? Förvånansvärt svårt att definiera

3 Surhål och mygghelvete eller en resurs i samhället

4 Dödträsk Mygghelvete Vattensjuk Great Dismal Swamp Black Marsh myggvatten Träskfeber Surhål Träskmonster Svartträsk Surträsk Black Swamp

5 Våtmarkers värden (ekosystemfunktioner) * vattenrening * biologisk mångfald * vattenmagasinering * produktion * upplevelser

6 Kort historik Övergödning av hav på 70/80-talen Forskare varnade tidigt Inget hände. Effekt på turism/fiske -> politiker (och media) reagerar

7 Vad var orsaken? Diffust läckage från åkermark + utdikning av landskapet

8 Sverige 150 år sedan Sverige nu

9 Idag: Ca hektar

10 Kg N Kumulativ kväve-retention Våtmarksarea (W) = 0.22 ha Avrinningsområde (D) = 60 ha Kvot (W/D): 0.37 % mg N/l Dräneringsvatten Anlagd 2001 (Edenberga) Årlig retention: År 1 = 614 kg N/ha År 2 = 664 kg N/ha Kostnadseffektivitet: 3 /Kg N (fånggrödor, vårplöjning= 13 /Kg N)

11 Biologisk mångfald Rödlistan: Grönfläckig padda (Bufo viridis) 589 rödlistade arter är våtmarksarter (2010) 17 % av de rödlistade arterna är våtmarksarter 47 % av de rödlistade fågelarterna är våtmarksarter 67 % av rödlistade reptiler och amfibier är våtmarksarter Årta (Anas querquedula) Lövgroda (Hyla arborea)

12 Effekt av våtmarker på fågelfaunan längs Smedjeån Before Före Efter After Före Before After Efter Species nr Wetland Species nr House martin Sand martin Barn swallow Common swift Totalt artantal Våtmarksarter Hussvala Backsvala Ladusvala Tornseglare

13 Exempel på arter som tagits bort från Rödlistan p.g.a. omfattande våtmarksanläggning I jordbrukslandskapet Skärfläcka Skedand Klockgroda Större vattensalamander Dessutom har arter förts till lägre hotkategorier (t.ex. brunand, lökgroda) The situation of several frog species is currently stable or improving, partly thanks to the construction of wetlands and small water bodies during the past twenty years. Artdatabanken 2010

14 Utveckling av nya miljöverktyg

15 Problemet Traditionella skyddszoner är bara effektiva mot ytavrinning Anlagda våtmarker är bara kostnadseffektiva vid hög hydrologisk belastning (stora avrinningsområden) Vanligt med mindre dräneringssystem som når vattendragen direkt (under ev. skyddszoner)

16 Genom att kombinera Ekosystemfunktioner hos anlagda våtmarker Traditionella skyddszoner Forskning/kunskap inom skogsekologi Skogliga skyddszoner Rottpenetrationsdjup (ökar infiltration) Christen and Dalgaard, 2012 Får vi

17 Integrerade Skyddszoner. Finansierad av Bertebos Stiftelse Pilotanläggning Hushållningssällskapet, Lilla Böslid, anlagd 2012

18 ytterligare 2 experimentanläggningar 3-års-projekt finansierat av BalticSea2020 där vi mäter flöde, infiltration och reningseffekt (kväve och fosfor). Tillsammans med Högskolan Tilläggsprojekt, 1.5 år finansierat av Rahmns Stiftelse där vi mäter effekten på den biologiska mångfalden

19 Andra miljö-innovationer på gång Nivåvåtmarker; , finansierat av Vinnova Nytt synsätt där läckande näringsämnen ses som en resurs och inte enbart ett miljöproblem.

20 Vattenstrategiplaner för lantbruksföretagen - i vått och torrt Projektidé: tillsammans med lantbrukare/markägare skapa långsiktiga och levande vattenstrategiplaner. Bakgrund: mångårigt arbete med vattenfrågor hos markägare + nyligen genomförd riktad undersökning -> behovet är stort. Stor osäkerhet råder hos många markägare kring hur vattenfrågor på deras mark kommer att kunna hanteras framöver, särskilt i ljuset av kommande klimatförändringar. Lantbrukarna vill vara förberedda!

21 Detta (översvämningar och torka)

22 Leder till detta (översvämmad eller uttorkad åkermark) och detta (sämre vattenkvalitet)

23 Amplitud och frekvens av extrema situationer kommer att öka p.g.a. klimatförändringar (dvs oftare och värre!) Alltså, problemen kommer att öka

24 Vi kan erbjuda: - Greppa näringen-rådgivning - anläggningsrådgivning - skötselrådgivning - Vattenstrategier (övergripande genomgång över vattensituationen, förslag på åtgärder, uppstart av arbetsgrupper/grannsamverkan)

25 Mygg och våtmarker

26 Tack! Peter Feuerbach John Strand