facköversättaren Kvalitet mervärde eller kundnöjdhet? SÄG NEJ TILL ORIMLIGA VILLKOR 4 RAPPORT FRÅN MINIKONFERENSERNA 8

Transkript

1 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 24 facköversättaren Kvalitet mervärde eller kundnöjdhet? SÄG NEJ TILL ORIMLIGA VILLKOR 4 RAPPORT FRÅN MINIKONFERENSERNA 8

2 Nr Årgång 24 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Kansli Postadress Sveriges Facköversättarförening Box 36, SE Stockholm Besöksadress Wallingatan 11, Stockholm Tel: Öppettider: mån fre Lunchstängt: E-post: info@sfoe.se Webbplats: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Nadja Chekhov Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B Huddinge Tel: E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Björn Olofsson, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Trydells tryckeri Prenumeration Pris för år 2013 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Utgivningsplan 2013 Nr Manusstopp Utgivning 1 10 januari 20 februari 2 1 mars 10 april 3 3 maj 19 juni 4 9 juli 27 augusti 5 12 september 23 oktober 6 12 november 16 december Ökad synlighet är den bästa marknadsföringen Sökfunktionen på SFÖ:s webbplats är en förhållandevis enkel och billig marknadsföring av våra enskilda medlemmar. Visst kostade det både tid och pengar att utveckla databasen och sökfunktionen, men när nu allt har varit på plats ett tag vet vi att väldigt många SFÖ:are har fått fler jobb och en större kundkrets just tack vare sökfunktionen. Det råder ingen tvekan om att de investeringar som gjorts i webbplatsen har betalat sig många gånger om, även om det förstås är svårt att formulera avkastningen i exakta siffror. NU TAR VI detta ett steg vidare. Webbgruppen samarbetar just nu med företaget Mallverkstan (vår databasleverantör) för att utveckla en funktion där varje medlem själv kan redigera uppgifter om sig själv på sin profilsida det vill säga den sida som visas om du söker efter dig själv som översättare på SFÖ:s webbplats och sedan klickar på ditt namn i sökresultatet. (Du har väl förresten märkt att information om språkkombinationer och ämnesområden visas redan när du placerar muspekaren på namnet?) Det här är en funktion som många medlemmar har efterfrågat, emellanåt med viss frustration och otålighet. Varför händer det inget? Det är väl bara att? MED RISK FÖR att bli tjatig: SFÖ:s verksamhet bygger i stort sett uteslutande på ideella krafter. Webbgruppen arbetar löpande med att förbättra och uppdatera webbplatsen på sin fritid. Att hantera ett så pass stort projekt som profilsidorna kräver god planering, långsiktighet, uthållighet och tid. Åtminstone två tre personer måste kunna hålla sig uppdaterade om vad som händer, för att se till att utvecklingen drivs framåt. Webbgruppens roll i denna utveckling handlar om strategiska beslut, men i praktiken lika mycket om koordination och projektledning för våra två samarbetspartners, Mallverkstan och Sphinxly. Det finns flera poänger med att anlita professionella underleverantörer i stället för att låta enskilda medlemmar göra grovarbetet ideellt. Vi förväntar oss ju till exempel (med rätta) att våra kunder väljer att anlita professionella översättare för sina professionella behov. Genom att betala professionella IT-företag kan vi ställa krav på drifttid, återställbarhet, kontinuitet, support och mycket mer. PROJEKTET MED profilsidorna beräknas slutföras under 2013, och syftet är att öka varje enskild medlems synlighet som individuell näringsidkare. Utöver de vanligaste sökbegreppen kan alla medlemmar om de vill efterhand fylla på med specialkunskaper, erfarenheter, intressen och särskilda tjänster. Våra kunder får mer detaljerad information och kan träffa ett bättre val. Var och en av oss besitter en helt unik uppsättning specialkunskaper. Genom att göra hela spektrat av möjligheter synligt blir både de enstaka medlemmarna och SFÖ som helhet synligare på webben. Och ökad synlighet är den bästa marknadsföring vi kan få. Ida Johansson och Per Döhler styrelseledamöter ISSN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 1/13

3 Styrelsen informerar Möte med FIT:s president, Marion Boers FIT kalender SFÖ:s medlemmar kan delta i evenemang som FIT och våra systerorganisationer runtom i världen ordnar till rabatterat pris. Hela kalendern hittar du på org samt hos respektive systerorganisation. Några axplock: Oslo från Ekeberg Restaurant. Som en uppföljning av den debatt angående SFÖ:s medlemskap i International Federation of Translators (FIT) som ledde till omröstningen vid årsmötet 2012, har jag accepterat en inbjudan att närvara som observatör vid FIT Councils kommande möte. Mötet hålls under vår norska systerförenings Översättardagar i Oslo den 1 3 mars 2013, och i samband med detta kommer jag även att ha ett enskilt möte med FIT:s president, Marion Boers, vilket ger oss ett ypperligt tillfälle att ställa frågor samt framföra eventuella synpunkter direkt till FIT:s högsta ledning. Om ni har förslag på frågor som ni tycker jag bör ta upp så får ni gärna kontakta mig via e-post till internationella@sfoe.se (som även finns Tagline-tävling! Det är många som slåss om allmänhetens uppmärksamhet och för att kunna synliggöra SFÖ och dess medlemmar, måste vi skilja oss från mängden. För att lyckas kan det vara bra att ha en s.k. tagline, en kort vass fras som utmärker oss. Tagline kallas ibland varumärkesslogan och brukar stå vid företagets logotyp, ungefär som Nike Just do it, McDonald s I m lovin it, eller L Oréal Because you re worth it. Kort och gott, en kärnfull rad som beskriver vad vi står för och som fångar uppmärksamhet samtidigt som den fastnar i minnet. Vi tycker inte att föreningen ska behöva betala en reklambyrå för på SFÖ:s webbplats), eller via SFÖ:s kansli på kansli@sfoe.se. Vänliga hälsningar, SUSANNE LOMANDER Styrelseledamot och ansvarig för Internationella kontakter att gnugga geniknölarna, när vi har tillgång till över kreativa hjärnor! Därför utlyser Marknadsföringsgruppen en tagline-tävling, som går ut på att skapa ett kort men kärnfullt uttryck för SFÖ och vad vi står för. Tänk på att vår tagline gärna bör fungera på (eller enkelt låta sig översättas till) flera språk. Det vinnande bidraget får ett finfint pris som utdelas vid konferensen i Göteborg i april, samt äran att se sitt alster pryda SFÖ:s framtida kommunikationer med omvärlden. Känner du dig inspirerad? Skicka in ditt förslag senast den 31 mars till marknadsforing@sfoe.se! Lycka till! SUSANNE LOMANDER Styrelseledamot och ansvarig för Marknadsföringssektionen PS. Vi är fullt medvetna om att tagline är ännu ett av dessa engelska uttryck som överflödar reklamvärlden, till mångas förtret. Så när du ändå är i gång, varför inte komma på en bra svensk översättning av ordet också? Oversattedager februari 2 mars Oslo, Norge NFF (Norsk faglitterær forfatter- og oversetterforening) och NO (Norsk Oversetterforening) inbjuder till evenemang i 3 dagar på Litteraturhuset i Oslo. APCI International Conference april London, Storbritannien The UK Association of Police and Court Interpreters (APCI) håller sin första konferens med temat The Challenges to Professional Translation and Interpreting in the Justice Sector i Londons Canary Wharf tillsammans med EULITA:s General Assembly. Colloque traduction maj Liège, Belgien Université de Liège ordnar en konferens på engelska och franska ( Translators as cross-cultural gobetweens / Impliciter, expliciter Le traducteur comme équilibriste interculturel ). ITI Conference maj London, Storbritannien The Institute of Translation & Interpreting (ITI) har sin konferens på Hilton Hotel, Gatwick Airport i London, och erbjuder workshops under MasterClass Friday fredag 17/5. facköversättaren 1/13 3

4 PORTRÄTTET Eliseanne Nopper. Säg nej till orimliga villkor Många accepterar att arbeta med urusla villkor och för löjligt låga priser, menar Eliseanne Nopper, översättare i Brasilien. Hon berättar här om sitt yrke för Anna Hermerén. Hej Eliseanne, vem är du? Jag är översättare på heltid och bor i São Paulo i Brasilien. Jag är utbildad läkare med specialisering inom psykiatri och arbetade i tio år som klinisk psykiatriker innan jag bestämde mig för att satsa helt på översättningen. Jag bor tillsammans med min familj och mina katter i ett trivsamt hus, där jag har mitt kontor, och som många andra översättare som jag känner kan jag inte leva utan mitt kaffe. Hur kom det sig att du blev översättare? När jag hade arbetat som psykiatriker i lite drygt tio år började jag känna mig rätt besviken på mitt jobb, så jag började kolla upp olika doktorandprogram för att se om det kunde få mig att känna den där gamla gnistan igen. Detta innebar att jag måste hitta något sätt att dra in pengar, eftersom jag inte hade någon finansiering eller bidrag. Ungefär samtidigt med detta såg jag en annons från ett förlag som sökte medicinska översättare, så jag bestämde mig för att testa. Under studieåren var det alltid jag som översatte kursböcker och kursmaterial åt mina kursare och senare gjorde jag samma sak åt mina kolleger. Det var verkligen något jag gillade. Så jag skickade in mitt CV (trots att jag egentligen aldrig hade arbetat som översättare) och några dagar senare ringde de och frågade om jag ville göra ett översättningstest. Jag blev godkänd och det dröjde inte ens en vecka så fick jag min första bok att översätta. På den här tiden kände jag inte till översättningsmarknaden och det var först några år senare som jag förstod vilken tur jag hade haft, när jag kom in på marknaden så snabbt och lätt. Vilken typ av texter översätter du helst och varför? När jag översätter från engelska eller spanska arbetar jag mest med medicinska/farmaceutiska texter eftersom det är mitt specialområde. Jag har gjort mig känd som medicinsk översättare och det är ett område jag känner mig trygg med. Uppskattningsvis 80 % av mitt arbete består av att översätta vetenskapliga texter från engelska. Men det gäller inte för svenska: Här går det inte att välja något särskilt ämnesområde och arbeta upp en nisch, eftersom det inte finns så många som arbetar som översättare från svenska. Här får man helt enkelt möta efterfrågan. Från svenska översätter jag mest specifikationer/manualer för maskiner eller utrustning, personliga handlingar och appar. Jag översätter också en del skönlitterära böcker (mest från italienska), men det är inte alls så ofta. Fakta Namn: Eliseanne Nopper Bor i: São Paulo, Brasilien Översätter från: engelska, svenska, spanska, italienska (till brasiliansk portugisiska) Verksam som översättare sedan: 1997 Teknisk utrustning jag använder: Två PC-datorer (en stationär och en laptop), en extern hårddisk för backup, trådlöst nätverk. Favoritordbok: Norstedts svenska ordbok Ett ord som är särskilt svårt att översätta från svenska: Lagom. Det är ett sånt där ord som förmedlar ett helt koncept det finns ingen översättning som känns riktigt bra. 4 facköversättaren 1/13

5 Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? I idealfallet är jag på plats i mitt hemkontor vid niotiden och arbetar fram till sex eller sju på kvällen. Men det är ju inte alltid som det blir så. Jag gillar att arbeta med minst två projekt samtidigt, så ofta blir det ett projekt på förmiddagen och ett annat på eftermiddagen. Om det finns utrymme för det tar jag några strategiska pauser under dagen för att äta lite eller leka med mina barn/katter. Två gånger i veckan rymmer jag också iväg till mina balettkurser. Hur kom det sig att du blev intresserad av att lära dig svenska? Jag arbetade på översättningsavdelningen på en språkskola, där det fanns många svenskar som arbetade som engelsklärare. Vi blev vänner och jag lärde mig mycket om Sverige då. Jag tyckte om att höra dem prata med varandra, jag gillade rytmen i språket. Jag lärde mig också att älska svensk musik och andra konstformer (måleri, litteratur, teater). Så när de startade en svenskkurs anmälde jag mig direkt. Hur stor är efterfrågan på översättningar från skandinaviska språk som svenska och danska i Brasilien? Många svenska och danska företag är verksamma i Brasilien och de flesta av dem finns här i Sao Paulo. Men de flesta av de företagen låter översätta sina texter från engelska. Merparten av projekten på de skandinaviska språken är personliga handlingar (skolbetyg, intyg) eller väldigt tekniska dokument. Men å andra sidan finns det inte så många översättare som arbetar med de här språken. Det gör att marknadspriserna är högre för de här språken, vilket i sin tur ger en relativt sett lägre efterfrågan. Vilka egenskaper bör en bra översättare ha, tycker du? Förutom att ha gedigna kunskaper och arbeta yrkesetiskt anser jag att det är viktigt att ha ett öppet sinne. Viljan att lära sig nya saker och använda ny teknik avgör vem som lyckas på marknaden och vem som inte gör det. Världen utvecklas hela tiden och här gäller det att hålla jämna steg. I hur stor utsträckning använder du CAT-verktyg? För mig är CAT-verktygen helt avgörande och jag använder dem för nästan allt jag gör. Om jag får en bok i pappersformat, skannar jag in den så att jag kan använda mitt CAT-verktyg. Jag kan helt enkelt inte tänka mig att leva utan CATverktyg. Hur ser översättningsmarknaden ut i Brasilien? Går det att säga något om den typiska kunden/översättaren? Översättningsmarknaden i Brasilien avspeglar landets mångfacetterade karaktär. Yrket är inte reglerat, så det finns alla möjliga olika översättare. Det finns de som har gått en särskild översättningsutbildning och så finns det andra (som jag själv) som har en annan studiebakgrund och sedan har fått hämta in det andra för att bli verkliga proffs på det vi gör. Och så har vi dem som gör en översättning någon gång emellanåt, ibland utan att ens ta betalt. Huvudkunderna är översättningsbyråer och förlag samt i viss mån en del privata företag. Priserna varierar stort, liksom kvaliteten på de tjänster som erbjuds (men det är inte alltid nödvändigtvis en koppling mellan de tjänster som erbjuds och priserna: det finns utmärkta översättare som tar lite betalt och så urusla översättare som ligger riktigt högt med sina priser). Vad finns det för organisationer/ sammanslutningar för översättare i Brasilien? Vi har två huvudorganisationer: SINTRA (den nationella översättarorganisationen) och ABRATES (den brasilianska översättarföreningen), men det är inte så många översättare som är med där. ABRATES omorganiserades nyligen: de håller nu på att införa ett ackrediteringsprogram och träffas dessutom regelbundet. Detta har gett nytt liv åt föreningen och förhoppningsvis ska det göra att den blir mer representativ. Vilka är de största utmaningarna med att arbeta som översättare i Brasilien, tycker du? Det största problemet är att många fortfarande tror att det räcker att kunna ett 5 snabba till Eliseanne PORTRÄTTET annat språk för att vara en bra översättare. Detta är något som avspeglas i en del (men inte alla) kunders inställning gentemot översättare. Det finns också många yrkesöversättare i Brasilien som inte värdesätter sitt arbete tillräckligt. Många accepterar att arbeta med urusla villkor och för löjligt låga priser eftersom de är oroliga för att förlora sina kunder och inte få mer jobb. Visst är det upp till var och en att välja hur de vill jobba och vilket pris de vill ta, och det finns plats för alla på översättningsmarknaden. Men det är viktigt att säga nej om en deadline är orimlig eller om man känner att man inte har tillräckliga förutsättningar för ett visst projekt. Det är upp till oss att värna om oss själva och se till att vi har bra arbetsförhållanden. ANNA HERMERÉN 1. Om jag inte var översättare skulle jag arbeta som: Det är en svår fråga, för jag älskar verkligen det jag gör. Kanske skriva skönlitterära böcker. 2. Blev intresserad av svenska första gången: Runt Standardfras/motto: Det är aldrig för sent att lära sig något nytt 4. En plats i Sverige som jag gärna skulle vilja se: Visby. 5. Bok jag läser just nu: Star Wolf, den sjätte och sista boken i Kathryn Laskys serie Wolves of the Beyond. Jag började läsa den för mina barn och tyckte om berättelsen. Det är egentligen en ungdomsbok, men den är så fint skriven och härlig läsning. Fakta Portugisiska Portugisiskan uppvisar en förhållandevis stor dialektal variation. Den huvudsakliga skiljelinjen vad gäller såväl uttal som ordförråd och grammatik går mellan europeisk portugisiska (talad på det portugisiska fastlandet samt på Azorerna och Madeira) och de brasilianska varieteterna. Afrikansk portugisiska liknar till grammatik och ordförråd mest den europeiska, medan uttalet bär drag av båda huvudvarieteterna. Inom Portugal och kanske i ännu högre grad inom Brasilien finns det stora regionala skillnader i uttal och ordförråd. Stavningen följer i stort sett samma regler inom de båda huvudvarieteterna. Trots påtagliga tendenser i riktning mot större språksplittring görs det betydande ansträngningar från portugisiska och brasilianska språkvårdande instanser att bevara portugisiskans enhet. Källa: NE facköversättaren 1/13 5

6 ÖVERSÄTTNINGSKVALITET Man måste veta vad man önskar sig för att få vad man vill ha Begreppet (inte termen) kvalitet är en knepig sak, vilket visas av den anekdotiske matthandlare som satte etiketten 100 % kvalitet på sina mattor. Det har på senare år stötts och blötts mycket i översättningssammanhang, och detta är ett försök att sammanfatta hur det används. En definition av vad som absolut sett utgör god kvalitet hos en översättning är naturligtvis i det närmaste omöjligt att tillhandahålla. Däremot står den internationella kvalitetsstandarden ISO 9000 till tjänst med en praktiskt anlagd sådan: en produkt är av god kvalitet när den uppfyller kundens förväntningar. Det betyder att en kund kan vara ute efter en översättning som fungerar (i så måtto att läsaren åtminstone förstår innebörden) utan att behöva vara särskilt välskriven; då kanske maskinöversättning eller en översättare som inte har målspråket till modersmål och bor i ett lågprisland ger tillfredsställande kvalitet. Skulle man ändå försöka definiera kvalitet i detta sammanhang kanske det kunde se ut ungefär så här: Ej mätbara parametrar: Målspråkets egenskaper ( flyt, idiomatisk korrekthet m.m.). Trohet mot originalet (stil och innebörd). Klarhet. Anpassning till målgrupp. Etc. Mätbara parametrar: Avsaknad av skrivfel och språkliga fel. Fullständighet. Terminologisk korrekthet. Korrekta numeriska värden (inkl. eventuella omvandlingar). Etc. Det går en ganska skarp skiljelinje mellan kvalitetsbegreppet inom förlagsvärlden och facktextöversättningsvärlden, och det är rätt uppenbart att de ovan nämnda två första ej mätbara parametrarna överväger inom den förra, medan de två senare samt de mätbara överväger inom den senare. Och vägen till kvalitetsmålen kan beskrivas sålunda: 1. Definiera målen (formulera kraven). 2. Använd i möjligaste mån väldefinie- rade processer vid själva översättningen. 3. Granska resultatet i förhållande till målen; korrigera. Kvaliteten hanteras i flera led. Kunden kan ställa krav på översättaren/översättningsbyrån allmänt vad gäller kompetens och speciellt vad gäller själva uppdraget. Översättningsbyrån har ofta särskilt definierade processer för att säkerställa god och jämn översättningskvalitet och kan ställa krav på underleverantörer (frilansare) allmänt och inför det specifika uppdraget. Efterkontroll av översättningen utförs av översättaren själv, översättningsbyrån och ofta av kunden. Kvalitetskrav inför uppdraget FÖRLAGSVÄRLDEN När det gäller förlag och böcker oavsett om det handlar om skön- eller facklitteratur kan man förvisso tala om bättre och sämre översättningar, men någon närmare definition som tillåter en klassificering har knappast ens diskuterats. Som regel ställer förlagen inte upp några kvalitetskrav när de lägger ut uppdrag utan förlitar sig på egna erfarenheter av översättaren, på referenser eller på sin bedömning av arbetsprov. Kompetensen vid fackboksöversättning är normalt en diskussionsfråga utan närmare formalisering. FACKTEXTVÄRLDEN PRIVATA UPP- HANDLARE (FÖRETAG) Kunden kan ange kvalitetskrav på flera sätt. Ett enkelt sådant är att kräva att översättaren ska vara auktoriserad av Kammarkollegiet (den enda svenska auktorisering som finns). Att kontrollera referenser är ett annat. I enstaka fall (till exempel EU-kommissionen) krävs intyg på någon form av högre utbildning. För själva arbetet kan krav ställas på användning av viss terminologi och/eller visst översättningsminne som då medföljer beställningen. Alltför ofta är dock sådana underlag av dålig kvalitet, och i synnerhet ett dåligt översättningsminne kan stjälpa snarare än hjälpa översättaren eftersom det kan ge upphov till en mängd frågor som en seriös översättare ser sig nödsakad att få besvarade. Det händer också att större företag håller sig med så kallad stilguide. FACKTEXTVÄRLDEN OFFENTLIGA UPP- HANDLARE (MYNDIGHETER) Vanligt är att upphandlaren kräver att översättningsbyrån (frilansare utestängs ofta i praktiken) ska kunna presentera ett visst antal referenser till nöjda kunder för vissa språkkombinationer. Det händer att fackgranskning av den färdiga översättningen uttryckligen krävs. FACKTEXTVÄRLDEN ÖVERSÄTTNINGS- BYRÅER (GENTEMOT FRILANSARE) Liksom inom förlagsvärlden förlitar sig översättningsbyrån i första hand på egna erfarenheter vad gäller frilansarnas kompetens. Auktorisering är givetvis ett plus; medlemskap i SFÖ kan eventuellt påverka. kvalitet el. kvalité grad av goda egenskaper särsk. hos handelsvara: hög ~; låg~; [ ] tillverkaren sänkte ~en i stället för att höja priset Svenska Akademiens Svensk ordbok Kvalitet (lat. qua litas), egenskap, beskaffenhet; sort C M Ekbohrns 100,000 främmande ord och namn 6 facköversättaren 1/13

7 ÖVERSÄTTNINGSKVALITET Kvalitetskontroll av processen FACKTEXTVÄRLDEN ÖVERSÄTTNINGS- BYRÅER Procedurer för så kallad kvalitetssäkring är ett omfattande kapitel när det gäller byråerna. Självklart måste en byrå ha interna regler, men här kommer vi också in på kvalitetsstandarder (ISO 9000 för kvalitetsstyrning samt EN för översättningskvalitet) och certifiering; se nedan. I kvalitetsstyrningen ingår vanligen också kontroll av den slutliga översättningen. En översättningsbyrå kan ha egna termdatabaser som man ställer till frilansöversättarens förfogande, liksom även egna översättningsminnen och egen stilguide. FRILANSAR Det torde vara sällan som den enskilde översättaren (frilansen) behöver ha särskilt definierade procedurer för kvalitetssäkringen. Kvalitetskontroll av översättningen FÖRLAGSVÄRLDEN Inom förlagen tar man som regel allvarligt på den egna kvalitetsgranskningen på så sätt att man noggrant låter granska översättningen (ofta medan den pågår), något som varje seriös översättare normalt är mycket tacksam för, utom i de mer sällsynta fall då granskaren är av typen kriarättare. För facklitteratur bör granskningen omfatta både språk- och fackgranskning. Och eftersom denna granskning många gånger görs på dataskärm är det lämpligt att den slutliga sättningen genomgår korrekturläsning av traditionell typ, det vill säga i syfte att hitta sådant som skrivfel och radbrytningsfel och inte minst fel som kan ha uppkommit i samband med korrigeringar efter granskningen. FACKTEXTVÄRLDEN PRIVATA UPP- HANDLARE (FÖRETAG) Om kunden kontrollerar kvaliteten på översättningen är det genom textgranskning på vanligt sätt. Den utförs av en fackkunnig person som oftast även gör språkgranskning. Oftast ser översättaren aldrig de eventuella ändringarna och har då ingen aning om hur den slutligt publicerade texten blev. Det händer att större företag tillämpar en form av mätning av översättningskvalitet där en granskare går igenom texten (i dess helhet eller i stickprov) och klassificerar alla konstaterade avvikelser till typ och allvarlighetsgrad. Sådana procedurer inkluderar vanligen också en form av poängsättning. De mest betydande systemen av detta slag är LISA QA-modellen (LISA står för Localisation Industry Standards Association) och SAE-J2450, utvecklat av den amerikanska bilbranschen. FACKTEXTVÄRLDEN OFFENTLIGA UPP- HANDLARE (MYNDIGHETER) Ingenting tyder på att offentliga upphandlare nämnvärt skiljer sig från privata när det gäller efterhandskontrollen av uppdragen. FACKTEXTVÄRLDEN ÖVERSÄTTNINGS- BYRÅER Granskningen av översättningen ingår normalt som en del i översättningsföretagets interna processer; se ovan. Ibland tillämpar även byrån ett sådant system för kvalitetsmätning som beskrivs under Privata upphandlare; vanligen då på uppdrag av kunden. Flera men långt ifrån alla byråer låter underleverantörer (frilansar) få sista ordet efter granskningen. Mycket få vidarebefordrar eventuella kundkommentarer till underleverantörerna. FACKTEXTVÄRLDEN FRILANSAR Frilansen kan sköta kvalitetskontrollen på två sätt: Antingen helt på egen hand, varvid hon/han helst bör ha glömt bort råöversättningen innan granskningen görs vilket det dock sällan finns tid till eller så vidtalas en kollega, expert på ämnesområdet i fråga. Detta kostar dock rimligen pengar, som ofta inte finns inräknade i det (låga) pris som kunden betalar. Den enskilde översättaren vare sig frilans eller anställd på ett översättningsföretag kan till sin hjälp ha flera datoriserade kontrollfunktioner, oftast inbyggda i verktygen för datorstödd översättning. Standarder och certifiering ISO 9000 är en serie standarder som reglerar god praxis för kvalitetsledning. ISO 9001:2008 fastställer krav för ledningssystem för kvalitet (kvalitetspolitik, -planering, -styrning, -säkring och -förbättring) och är ett alternativ för översättningsföretag när det gäller certifiering. Standarden handlar också mycket om att säkerställa jämn kvalitet hos produkten. Certifiering är dock kostsam; en uppskattning anger kr men det kan variera mycket, och vinsterna i denna bransch kan vara osäkra även om en certifiering många gånger kan medföra sänkta kostnader tack vare den effektivisering som ett standardiserat system kan ge. EN 15038:2006 är till skillnad från ISO 9001 en standard för tjänsterna i fråga, inte för systemet. Även denna standard utgör underlag för certifiering, och det finns flera former för denna. Förutom certifiering av ett ackrediterat certifieringsorgan kan man tillämpa självcertifiering, det vill säga att man förklarar helt enkelt själv att man uppfyller standardens krav. Även här gäller att en tredjepartscertifiering är rätt dyr (om än inte som för ISO) samtidigt som flera byråer vittnar om att den har lett till effektivare procedurer. Vad gäller certifiering är ingendera Översättning som en slipad diamant. standarden normalt tillämplig för frilansöversättaren; däremot kan det vara bra att känna till innehållet i EN-standarden (se ruta), eftersom den anger krav även på en byrås underleverantörer. Ett slags sammanfattning Med hänvisning till Mikael Wiehes ord i rubriken gäller att det är viktigt att kunden har klart för sig vad den vill ha och vilka förutsättningar som krävs. Man brukar hänvisa till en pyramid med kvalitet i toppen och tid samt pengar i basen. Minskar man på någon av basresurserna drabbar det obönhörligen toppen. Att det förhåller sig så är en kunskap som fortfarande inte har trängt ut till alla kunder, och heller inte till alla offentliga upphandlare. Ett grundläggande problem förefaller vara att många ser översättningen som en vara, inte som en tjänst. Det vill säga: man tror att alla översättningar är i stort sett lika det man behöver göra är att hitta den billigaste, så har man gjort en god affär. Det kan vara så, men risken är stor att det inte är det. Krav enligt EN MATS DANNEWITZ LINDER EN-standarden inbegriper krav på kompetensen hos översättare, kontrolläsare (ung. = språkgranskare) och fackgranskare; på tekniska resurser; på kvalitetsledning och projektledning. Vidare definieras vad som ska ingå i relationerna mellan kund och översättningsföretag; därtill arbetsrutinerna inklusive översättning och granskning. Av särskilt intresse är att standarden inte kräver särskild fackgranskning utan säger att Om fackgranskning har avtalats (min kursivering). Frågan är då hur översättningsföretaget gör om man normalt utgår ifrån att kunden vill ha fackgranskning men erbjuder ett alternativ utan sådan, eller om man gör det omvända, eller ettdera utan att nämna alternativet. Det är inte självklart hur ett certifieringsorgan ska hantera den frågan. facköversättaren 1/13 7

8 MINIKONFERENSER Känsla för kvalitet. Kvalitet, översättarmarknaden, SFÖ... många frågor på minikonferenserna De numera traditionella minikonferenserna hölls förra året vid sju tillfällen på sex olika orter; drygt hundratalet personer deltog. Ett huvudtema var översättningskvalitet där vi gärna ville ha med företagsmedlemmarna, och det lyckades faktiskt hyggligt nio översättningsbyråer var representerade (se ruta). Här är en sammanfattning av alla rapporterna (en utförligare version finns på nätet). Kvalitetssäkring Flera av översättningsbyråerna var certifierade enligt ISO 9001, alltså för kvalitetsledningssystem. Däremot var det ingen som var certifierad enligt standarden för översättningstjänster, EN 15038, som man anser är alltför begränsande, framför allt därför att den kräver granskning av en ytterligare person något som inte passar alla kunder. Däremot var det flera som arbetar enligt EN-standarden i övrigt, på så sätt att de ställer krav på frilansöversättare enligt den standarden: översättarutbildning eller språkutbildning, översättningserfarenhet, målspråket som modersmål. Därtill kräver flera byråer provöversättningar eller arbetsprov av nya frilansar. Byråerna menade att standarderna framför allt bidrar till en effektiv arbetsprocess men inte per automatik bidrar 8 facköversättaren 1/13

9 till att höja kvaliteten på slutprodukten. Dessutom ser de till att projektledaren följer generella eller kundanpassade processer där exempelvis granskningsnivån är fastställd. (Vissa byråer erbjuder kunden olika granskningsnivåer.) En byrå kräver dessutom att översättaren vid leveransen bifogar någon form av logg över utförd maskinell kvalitetskontroll. Granskning av översättning diskuterades rätt ingående, och variationsrikedomen är påfallande. En byrå konstaterade att eftersom de jobbar med språk varje dag så har de ingen inhouse-kapacitet eller -kompetens för granskningen i stället gör man stickprov, huvudsakligen av siffror. Om kunden vill ha granskning så utförs den som en separat tjänst. Somliga ser till att fingranska de första översättningarna från nya frilansar; därefter gör man stickprovskontroller. Andra byråer låter kontrolläsa alla texter och kan anlita frilansar för detta. Åter andra menar att kontrolläsning är mindre relevant; det finns andra kvalitetskontroller som är mer relevanta åtminstone för vissa typer av text. Det konstaterades att ämnesspecifik kontroll egentligen bara kan göras av slutkunden, men det är ofta svårt att få kunden att göra det och ännu svårare att få återkoppling. Vad som egentligen menas med granskning diskuterades är det fackgranskning, språkgranskning, korrekturläsning, och innebär granskningen att granskaren även ska göra ändringar? (Och får frilansen i så fall se resultatet? Alternativt: får frilansen se granskarens ändringsförslag och själv avgöra vilka som ska accepteras?) EN skiljer mellan korrekturläsning, fackgranskning och kontrolläsning. Att använda termen korrekturläsning för all slags granskning är vanligt men bör undvikas. Varje text skulle vinna på om frilansen kunde låta en kollega granska den före leverans, men här finns flera problem: det tar tid, granskaren bör få betalt vilket det sällan finns marginaler till, och så har vi sekretessen det kan hända att uppdragsgivaren kräver att få godkänna underleverantören. Någon ansåg det Praktiska tips För datoriserad kvalitetskontroll rekommenderas gratisprogrammet Xbench från ApSIC Localization. För hantering av knepiga filformat och formateringar och besvärlig layout finns tekniska serviceföretag. Om byråerna anlitar dem kan frilansarna inrikta sig mer på översättningen. vara viktigt att man skriver avtal om granskning översättare emellan, oavsett hur väl man känner varandra. Förhållandet byråer frilansar Flera byråer betonade vikten av ett nära samarbete och bra relationer mellan byråer och frilansar. Önskvärt vore med mer erfarenhetsutbyte, exempelvis angående trender på marknaden eller nya verktyg. Frilansarna å sin sida önskade mer feedback från byråerna när det gäller översättningarnas kvalitet och kanske skulle de kunna skicka de slutfiler som levereras till kunden även till översättaren, alternativt att få slutresultatet redan innan det levereras. Vad tittar en byrå på när man letar frilansöversättare? Ja, inte bryr man sig särskilt mycket om SFÖ-medlemskap nålsögat för att bli ens fullvärdig medlem anses inte vara särskilt kvalificerande. En byrå sade sig inte heller fästa särskilt stor vikt vid Kammarkollegiets auktorisering: omständigheterna under provet är dels orealistiska (ingen Internet-uppkoppling), dels slumpartade. En översättarutbildning med ett rejält sluttest, däremot, skulle vara en annan sak. Frilansaren bör i kontakten med byrån redan från början ange sina specialkunskaper och även sådant som man inte klarar av. Byrån kan då definiera en nisch för varje översättare. Någon klagade på att det blir allt vanligare att byråerna/slutkunderna kräver användning av specifika verktyg, vilket kan innebära att man tvingas lära sig många olika. Utvecklingen verkar dessutom gå mot allt fler verktyg och fler förändringar inom branschen, vilket påverkar översättningsuppdragen. Förhållandet byråer SFÖ Man bör känna till att byråerna tidigare och under SFÖ:s första tid var präglade av sitt ursprung, som i de flesta fall var att de hade startats av enskilda (frilans)översättare. Nu är tiderna annorlunda, flera av företagens grundare har försvunnit, företagen har blivit stora och den tidigare grunden för gemenskap MINIKONFERENSER är också borta. En byrårepresentant påpekade att SFÖ är starkt orienterat mot frilansarna, vilket gör det svårt att via SFÖ träffa dem från andra företag som man vill träffa. I ett företagsperspektiv är föreningens fokus otydligt, och det är bland annat sådant som har lett till att en grupp företag (inom och utom SFÖ) nu går samman och bildar en egen branschförening. Personen i fråga hade även ansträngt sig för att få SFÖ:s företagsgrupp att fungera, men förgäves (vilket inte i och för sig behöver vara SFÖ:s fel). Dessutom är det sällan som företagsrepresentanter på ledningsnivå deltar på konferenserna, vilket visar hur svårt det är att få företagsmedlemmarna engagerade inom SFÖ. Hen påpekade också att hen aldrig har blivit tillfrågad i remissärenden, trots att SFÖ ju har varit remissinstans i många frågor. Samma person menade vidare att det är oklart vilka gemensamma intressen man skulle kunna utveckla tillsammans med andra företagsmedlemmar i SFÖ. Dessutom är det många tjänstekategorier inom företagen som inte har något naturligt samarbetsforum alls. Slutligen var det flera byråer som på grund av den rådande diskussionen (om prissättning och företagsmedlemskap) inte känner känner sig välkomna i SFÖ. Å andra sidan påpekades det att de som är mest negativa till företagsmedlemskapet, om än kanske högljudda, har visat sig utgöra en rätt liten minoritet som gång på gång har blivit nedröstad. Hur som helst: Mot den här bakgrunden hade ett antal företagsrepresentanter träffats för att utröna intresset för en branschorganisation utanför SFÖ. Om resultatet som kallas Språkföretagen kan man läsa på se/om-almega/almega-vaxer: Syftet med den nya föreningen är bland annat att verka för upprätthållandet av hög standard samt hög etik inom branschen. Dessutom att genom information till allmänheten, företag och myndigheter ge en vidgad kunskap om branschen och dess betydelse. Språkföretagen ska vara en nordisk organisation; och även tolkbranschen är inbegripen. I interimstyrelsen finns tre översättarrepresentanter, tre tolkrepresentanter samt en som är bådadera. facköversättaren 1/13 9

10 MINIKONFERENSER Marknaden Under diskussionerna efterlystes en ordentlig undersökning av översättningsmarknaden som kan ge en tydligare bild av branschen och dess aktörer. Vilka är översättningsbyråerna, hur många är SFÖ-medlemmar, hur stora är byråerna, etc? Hur påverkas branschen av att allt fler mindre byråer går upp i större företag? Dessa frågor skulle behöva belysas inte minst för att belysa företagsmedlemmarnas roll i SFÖ. Någon hade dock hört att de stora multinationella översättningsbyråerna bara svarar för en mindre del av alla översättningar; de mindre byråerna dominerar kvantitativt. Vi vet heller inte vilka och hur många översättare det finns i Sverige och hur många som står utanför SFÖ. (Ett sätt att undersöka detta kunde vara att kontrollera vilka och hur många enskilda firmor som finns registrerade med översättning som verksamhetsområde.) En undersökning som denna är knappast en enkel uppgift, men det kunde kanske vara möjligt att intressera ekonomihögskolorna att ta upp detta, kanske som ämne för examensarbete. Det tycks råda en viss överetablering av frilansöversättare, samtidigt som det bör påpekas att byråerna och frilansarna sällan konkurrerar direkt. Helt klart tenderar dock konkurrensen från utländska byråer att öka vilket drabbar oss alla. Sålunda hävdades att byråernas marginaler har minskat mer än vad arvodena till frilansar har gjort. Dessutom har kunderna blivit mer medvetna om vikten av översättningsverktygen och tenderar att pressa priserna ytterligare med hänvisning till dem. Ett par tips till frilansar: Sikta in er på branschorgan! Och använd sociala medier! Offentlig upphandling Byråerna påpekade att arbetet med ett anbud är extremt tidskrävande. Dessutom är det så att upphandlarna i synnerhet vid de senaste offentliga upphandlingarna av översättningstjänster framför allt har riktat in sig på priset, till nackdel för kvaliteten. Det beror delvis på att man inom vissa kundsegment är relativt okunnig om översättningsprocessen. Pirkko T. Kyllönen, VD i Språkservice AB, har i ett öppet brev påtalat att den nuvarande tillämpningen av LOU (lagen om offentlig upphandling) har medfört orimliga ekonomiska villkor för de frilansare som är underleverantörer till byråerna. Det finns en riksminimitaxa för tolkarvoden och att det vore befogat med något liknande även när det gäller upphandling av översättningstjänster. Vidare borde kraven som ställs vid många upphandlingar ses över av en översättare eller någon annan som är insatt i arbetet, eftersom upphandlarna ofta inte tar hänsyn till våra arbetsprocesser och begränsningar. I många upphandlingar måste alla översättare motsvara de krav som uppdragsgivaren ställt i samband med förfrågan, vilket innebär att nytillkomna översättare måste godkännas av slutkunden. Samtidigt har det ibland varit svårt att få med sig översättare i de stora upphandlingarna och utan deras medverkan blir det inget anbud. Förhållandet till kunderna Översättaren/byrån behöver tala med kunden och hjälpa denne att förstå vilken typ av tjänst det är man beställer; till exempel: Vilken är den avsedda målgruppen? Inkluderar uppdraget komplicerad filhantering eller flera olika språk? 10 facköversättaren 1/13

11 MINIKONFERENSER Minikonferens i Göteborg respektive Malmö. Kräver ämnesområdet specialkompetens eller omarbetning av texten? Dessutom måste kunden upplysas om att sådant som dokumentkonvertering, layoutarbe med mera tar tid och måste betalas för. Liksom att granskning och efterredigering är en stor del av jobbet. Och om vikten av att översättaren får nödvändigt stödmaterial, helst från början. (Undertecknad har för detta ändamål gjort ett förslag till checklista för översättare; finns upplagd på SFÖ Debatt i mappen Files.) Numera ges allt kortare tid för uppdragen. Möjligheten finns då att debitera en expresstaxa men den kan förstås inte förbättra kvaliteten; däremot kanske kunden funderar en gång till på tidsmarginalen. Och om man inte hinner göra en översättning med god kvalitet bör man tacka nej, oavsett extra betalning. Vad slutligen arvodena beträffar berättade en deltagare att han brukar återge ordpriset omräknat till en ungefärlig månadslön, och att kunderna då brukar få större förståelse för kostnaden. SFÖ som förening Det föreslogs att SFÖ skulle hjälpa studenter på översättarutbildningar att bekanta sig med CAT-verktyg så att nyutexaminerade medlemmar blir mer attraktiva på marknaden. Ett annat förslag: SFÖ kunde satsa på utveckling av konferenserna i form av halvdagsseminarier på t.ex. bibliotek eller stora företag. Vidare efterlystes ett mer inkluderande klimat i föreningen: någon hade på sin första konferens fått en känsla av ett slutet sällskap; det var svårt att ta sig in i gemenskapen. Några sätt att motverka detta skulle kunna vara att ordna sociala mingel under konferenserna (till exempel speed-dating lär dig mer om en kollega på tre minuter), engagera fler ur den yngre generationen översättare och ge särskilda personer i uppdrag att söka kontakt med nya medlemmar. Dessutom föreslogs att man kunde få rabatt på konferensavgiften första gången man deltar. Översättarens status Hur kan SFÖ:s varumärke som kvalitetsgaranti stärkas? Flera förslag framfördes: regelbunden kvalitetskontroll av medlemmarna någon form av regelbunden dokumentation (t ex vart femte år) från medlemmarnas sida av deras aktivitet som översättare tydligare beskrivning av vilka kvalitetskrav SFÖ ställer på medlemmarna; den ska finnas väl synlig på första sidan i SFÖ:s webbplats kraven liksom SFÖ:s yrkesetiska kod bör också finnas lätt tillgängliga i engelsk översättning på webbplatsen. Kanske kan man göra stora reklamkampanjer för att upplysa om översättarnas existens och kompetens? Eller uppsökande verksamhet där översättarna får chans att informera kunder i olika forum om vikten av kvalitativa översättningar? Många ansåg också att SFÖ:s styrelse kan bli bättre på att visa vad föreningen gör för att höja yrkets status. Hur arbetar marknadsföringsgruppen inom SFÖ? Hur ser marknadsplanen ut för SFÖ? Finns det en marknadsföringsbudget? Kan SFÖ aktivt delta i mässaktiviteter? Kanske skulle man kunna ordna en mässgrupp, med regionala minigrupper som fokuserar på aktiviteter regionalt/ lokalt, för att få ut bästa möjliga resultat? (MDL: Det finns sedan länge planer på detta, men de har möjligen hamnat i träda i brist på resurser.) Hur få fler engagerade inom SFÖ? Några ansåg att även associerade medlemmar skulle kunna väljas in i styrelsen, samtidigt som andra menade att det kan finnas skäl för att de som ska sitta i styrelsen ska vara tämligen etablerade som professionella översättare. Även regeln om att en styrelsemedlem endast får sitta under en begränsad period ansåg somliga vara onödig. Det påpekades att det över huvud taget numera är svårt att få frivilliga att ställa upp. Och förslaget om arvodering togs åter upp (men bemöttes med att det blir väldigt dyrt om det ska bli en märkbar nettoinkomst). Man föreslog att SFÖ:s arbetsgrupper skulle profilera sig extra gentemot nya medlemmar och informera just dem om vad de behöver hjälp med. Och att man borde kunna nå ut till översättningsstudenterna bättre (även om de f.n. inte kan väljas till just styrelsen). Som vanligt ett stort tack till arrangörer, lokala värdar, rapportörer och moderatorer! Som ni säkert vet är era insatser väldigt uppskattade av alla som deltog. MATS DANNEWITZ LINDER Företagsmedlemmarna Ett stort antal företagsmedlemmar var representerade och förtjänar ett helt fång rosor. Tack för er medverkan! facköversättaren 1/13 11

12 NTIF Tema: in- och outsourcing Tess Whitty rapporterar från Nordic Translation Industry Forum som arrangerades för andra året i rad. Nåväl, vad är en bal på slottet (eller Nordic Translation Industry Forum)? Den kan ju vara förskräckligt långtråkig och trist, och alldeles alldeles underbar! Organisatörerna Anne-Marie Colliander Lind och Cecilia Enbäck inledde med att citera Askungen för att hänvisa till årets tema, outsourcing och insourcing, eftersom Askungen inte skulle ha hunnit till balen om hon inte hade outsourcat en hel del av förberedelserna till sina vänner. För egen del var det första året jag deltog i konferensen och jag var en av de få frilansande översättare som vågade bege mig in i getingboet av översättningsföretag från de nordiska länderna. KONFERENSEN INLEDDES på torsdagen med ett anförande av Johannes Karlsson, chef för PR och sociala medier på VisitSweden. Han berättade om deras extrema, men lyckade, PR-strategi där de varje vecka outsourcar sitt twitterkonto till en helt vanlig svensk. Briljant kan man tycka, men såklart finns det en hel del problem. Meddelandena är på engelska så spridningen blir mycket stor, kontot har omnämnts på BBC, i New York Times m.fl. De som twittrar uttrycker sina egna personliga åsikter. Johannes berättade livfullt om ett par gånger då han blivit inkallad på sin chefs kontor, med rädsla för att få sparken, när någon tweet varit väldigt provokativ. I det stora hela måste slutresultatet vara positivt eftersom kontot fortfarande finns kvar och inte detaljstyrs av någon PR-människa! EFTER DETTA BERÄTTADE Rebecca Petras, chef för Translators without Borders, om denna humanitära organisations viktiga arbete. Ett exempel är att man arbetar med att sprida information om hälsofrågor till minoritetsspråk i vissa afrikanska länder. De finansierar även utbildning av översättare i flera länder och hjälper till när Läkare utan gränser behöver tolkar och översättare vid krissituationer. Jag hade i min enfald trott att de bara behövde översättare till språk som används i utvecklingsländer och krishärdar, men även svenska och andra nordiska språk behövs. Resten av första dagen fokuserade på presentationer om outsourcing. Europeiska kommissionen berättade om sin outsourcing på ett överskådligt sätt. Intressant var att höra hur ett danskt företag med egen intern översättningsverksamhet beslöt sig för att outsourca hela avdelningen till ett översättningsföretag. Översättningsverksamheten var inte en kärnverksamhet utan en stödjande funktion. De hade t.o.m. egna externa kunder! ETT AVSLUTANDE FÖREDRAG handlade om outsourcing av projektledning och back-office från ett polskt företag. Finns det några för- och nackdelar med outsourcandet? De olika föredragen behandlade detta lite olika. Europeiska kommissionen skulle inte klara sig utan att outsourca stora delar av sina översättningsbehov eftersom de inte kan täcka in alla ämneskompetenser med interna översättare. I fallet med det danska företaget rycktes förutsättningarna för att företaget skulle kunna ha kvar sin interna avdelning av översättare bort helt och man behövde se över sina kostnader. I stället för att helt lägga ned verksamheten så beslöt man att hitta ett bra företag som kunde ta över personalen och de externa kunderna som fanns, arbetstill- Stämningsbild från Nordic Translation Industry Forum. 12 facköversättaren 1/13

13 fällena räddades och översättning blev plötsligt en viktig resurs. När det gäller outsourcing av projektledning och back-office till låglöneländer är det upp till varje företag att besluta vad och om man vill outsourca. Man kan t.ex. lägga ut DTP-uppgifter, minnesuppdateringar eller liknande. PRESENTATIONERNA AVSLUTADES med en fallstudie från Nordea i Lettland om hur sociala medier ändrar hur vi kommunicerar med våra kunder. En viktig slutsats är att kommunikationen inte längre kommer från företaget utan från den person som företräder en viss tjänst på företaget och som kan vara väldigt personlig. Risken är att när den personen sedan byter jobb kan hen ta med sig sina följare och potentiella kunder till nästa företag. Men det är en risk man får ta bara genom att finnas på Twitter skapar man brus om företaget och dess verksamhet. När alla presentationer var klara för dagen bjöds vi på champagne och tilltugg under en mottagning före middagen. Här kunde vi delta i olika aktiviteter för att samla in pengar till Translators without Borders. Vi spelade Alfapet, promenerade och cyklade för välgörenhet, löste korsord, deltog i frågesport m.m. och hela tillställningen var mycket lyckad. Kvällen avslutades sedan med en gemensam middag på Madklubben Tivoli. Fredagen innehöll två mycket aktiva paneldebatter, den ena om maskinöversättningsverktyg och den andra om Tess Whitty ställer en fråga i publiken. översättningsföretagens outsourcing och vendor management. Panelen om maskinöversättning innehöll företrädare både för teknikföretag och användare i form av översättningsföretag. Tyvärr fanns översättarna inte representerade, men det var intressant höra de olika perspektiven. En sammanfattande reflektion är att maskinöversättning är här för att stanna och vi kommer se mer av det i våra arbetsbeskrivningar i framtiden. Panelen om vendor management innehöll företrädare för fem översättningsföretag av olika storlek och regional närvaro. Från Sverige deltog Semantix som ju är en av de största i vår region och från Norge Allegro som är ett litet företag med främst interna översättare. Det var intressant att få reda på hur de olika företagen ställde sig till utvärdering av nya leverantörer samt om de hade interna översättare eller inte. SOM FRILANSÖVERSÄTTARE var största fördelen med konferensen att kunna nätverka med både befintliga och potentiella kunder och att kunna följa diskussionerna ur deras perspektiv. Första dagens presentationer var intressantare ur en översättares perspektiv, medan den andra dagens presentationer riktade in sig mer på översättningsföretagen. Det var en mycket välplanerad och lyckad konferens som lockade 155 deltagare från 25 länder och alla verkade trivas. TESS WHITTY Språkstudier får hjärnan att växa NTIF Hårdsatsa på att lära dig ett nytt språk och hjärnan växer på köpet! Så skulle man väldigt förenklat kunna beskriva slutsatserna i en ny studie från Lunds universitet. Forskarna har undersökt elever vid Försvarets tolkskola som lär sig att bli flytande i arabiska, ryska eller dari på bara ett år. Med hjälp av magnetkamera har man då kunnat observera förändringar i elevernas hjärna. Studien visade bl.a. att olika områden i hjärnan växte olika mycket beroende på hur lätt man hade för att lära sig det nya språket. Hos elever som hade lätt för sig växte hjärnan framför allt i hippocampus, en hjärnstruktur som hjälper till vid inlärning av nytt material och rumslig navigering. Hos elever som fick kämpa mer med det nya språket växte i stället en annan del av hjärnan som är knuten till motoriken. Motsvarande förändring av hjärnan märktes inte hos läkarstuderande och blivande kognitionsvetare. Slutsatsen är att det går att använda språkinlärning för att påverka vår hjärnstruktur och även om vi föds med en viss hjärna så är den föränderlig. Vi kan påverka vår egen hjärnstruktur, säger Johan Mårtensson, forskare i psykologi, till SVT. AH Språk, hjärnan och kognition på distans Under hösten 2013 ger Umeå universitet kursen Språk, hjärnan och kognition på 7,5 högskolepoäng. Kursen, som hålls på engelska, är helt internetbaserad och riktar sig till den som är antagen till magister/ masterprogrammet i kognitionsvetenskap eller har 120 hp inom ett logopediprogram, 120 hp inom ett kognitionsvetenskapsprogram, 90 hp i ett språkvetenskapligt ämne, 90 hp psykologi, eller audionomexamen eller motsvarande. Mer info om kursen finns här: AH facköversättaren 1/13 13

14 NYHETER Språkrådet får ny chef Den 1 mars 2013 tillträder Ann Cederberg posten som chef för Språkrådet. Ann Cederberg har bland annat forskat kring talängslan och praktisk retorik och disputerade 1993 vid Uppsala universitet med en avhandling om språkutvecklingen i tvåkammarriksdagens talarstol. Hon har också varit verksam som kanslichef vid Linköpings universitet och som förvaltningschef vid Högskolan i Kristianstad. Ann Cederberg har lång erfarenhet av ledarskap inom den akademiska sfären. Jag är mycket glad att få hälsa henne välkommen till institutet och till ett spännande uppdrag som chef för Språkrådet, säger generaldirektör Ingrid Johansson Lind i ett pressmeddelande från Språkrådet. AH Domstolar kan tvingas erbjuda rättstolk Brottsförebyggande rådet har tidigare varnat för att personer med utländsk bakgrund riskerar att missgynnas i rättsprocessen på grund av kommunikationssvårigheter. Men i en statlig utredning föreslås nu en lagändring som skulle ge misstänkta rätt till tolk om de själva begär det. I dagsläget är det domstolarna som avgör om det finns något behov av tolk. Det blir en förstärkt rätt för misstänkta och tilltalade under hela processen, säger Jennie Bergling, advokatfiskal på Kammarkollegiet, till TT. Enligt det nya lagförslaget ska i första hand någon av Sveriges 204 auktoriserade rättstolkar anlitas och en annan lämplig person får anlitas först när en auktoriserad tolk inte finns att tillgå. Om det är ett mål på en mindre ort kanske det inte är rimligt att få tag på en auktoriserad rättstolk. Men man ska ju ändå göra riktiga försök från domstolens sida, säger Jennie Bergling. AH I samband med SFÖ-konferensen har du chansen att bli certifierad översättare via ATA. ATA-certifiering i Göteborg Nu finns återigen chansen att ta provet för att bli certifierad översättare i språkkombinationen engelska till svenska via American Translators Association (ATA). Examinationen hålls fredagen den 19 april 2013 i samband med SFÖ:s årliga konferens. Nytt för i år är även certifiering från svenska till engelska. ATA:s certifieringsprogram är den standard som i praktiken tillämpas för översättningar i USA. Det är även godkänt av flera andra länders översättarorganisationer, som av tyska organisationen för översättare och tolkar, BDÜ, och är erkänt av såväl byråer som slutkunder. Förutom ovan nämnda språkkombinationer är examenstillfället öppet för alla språkkombinationer. Provet tar tre timmar, tillåtna hjälpmedel är (egna) papperslexikon och provet överinses av en s.k. proctor. För att få avlägga provet måste man ha varit medlem i ATA i minst fyra veckor. Vem som helst kan bli as- socierad medlem, det går att anmäla sig och betala online. Provet är också belagt med en avgift (300 USD) för administration och bedömning. ATA rekommenderar att de som vill ta provet först beställer ett övningsprov som du kan få tillbaka rättat för att se hur bedömningen går till. Övningsprovet bör beställas så snart som möjligt för att hinna få tillbaka rättat prov i god tid innan själva examiniationen. Övningsprovet är inte obligatoriskt och kostar endast $50. Mer info finns på och atanet.org/certification/aboutexams_ overview.php. Där kan du också anmäla dig. Kontakta Tess Whitty om du har frågor, tess@swedishtranslationservices. com. Av-översättarnas arbetskonflikt fortsätter TESS WHITTY I förra numret av Facköversättaren (6/12) redogjordes för av-översättarnas arbetskonflikt i Finland. Konflikten pågår fortfarande och av-översättarna har fått mycket stöd från andra översättare, media och allmänheten även utanför landgränserna. Även flera finska kulturpersonligheter har visat sitt stöd till av-översättarna genom att medverka i två finskspråkiga kortfilmer TV-käännöksellä on väliä (Tvöversättningar spelar roll) som kan ses på YouTube. I skrivande stund har de båda filmerna visats sammanlagt nästan gånger. 14 facköversättaren 1/13

15 NYHETER Fortbildningsgruppen På fortbildningsfronten åtskilligt nytt 2012 var ännu ett aktivt år för fortbildningsgruppen. Våren präglades av CAT-verktygens spännande, men ibland snåriga värld, med kurser i Studio och memoq på olika orter. Störst efterfrågan var det på grundkurser, men då våra medlemmar nu på allvar börjar avancera i det nya erbjöds även möjlighet att navigera vidare i detta myller av funktioner. Dock tycks detta avancemang även ha stärkt självförtroendet bland översättarna, och flera fortsättningskurser och avancerade kurser fick under året ställas in på grund av för få anmälningar. Vi kommer därför att dämpa oss en aning på CAT-området och lägga ännu mer krut på andra typer av kurser. Även hösten bjöd på ett par kurser i CAT-verktyg, men var i övrigt betydligt mer varierad med möjlighet att förkovra sig inom en mängd olika områden. En tredje upplaga av vår EU-dag hölls i Göteborg, och för de som törstade efter fordonstekniska termer östes det även ur denna djupa källa. I hög fart drog vi på med en kurs i textgranskning, vilken rönte stort intresse, och vi återkom även med en kurs i medicinöversättning för de som inte fått chansen tidigare, eller som kanske inte fått nog? Om man ville putsa på sin företagspresentation fanns det tillfälle att lära sig att skapa sin egen webbplats, och höstens sista kurs gav deltagarna chansen att vara kritiska och ställa sig frågan: Kan man verkligen lita på denna källa? Vi vill tacka Katarina Bovin, Klas Törnquist, Ann Bergstrand Tybåhl, Maria Sjöström Gisslén och Tess Whitty för att de som medlemmar ställt upp och lett kurser och delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Vi tackar även de externa kursledarna för deras insatser. Fortbildningsgruppen vill även tacka Anna Karin Fredmer på kansliet för ovärderlig hjälp med utskick, påminnelser och ekonomi. Information om kurserna läggs ut på webbplatsen efter hand, och fortbildningsgruppen informerar även löpande om sin verksamhet i Facköversättaren. Vi har redan kommit långt i planering och bokning av vårens kurser, men om du har önskemål eller tips tar vi tacksamt emot dessa på fortbildning@sfoe.se. God fortbildning! FORTBILDNINGSGRUPPEN Maria Lundahl (sammankallande), Karin Ashing, Jennifer Evans och Helena Olsson Om språkhjärnan på URPlay Hur fungerar egentligen språkhjärnan? Det kan du få veta mer om i UR Samtidens serie Hjärnans vindlingar, där forskare belyser hur hjärnans olika funktioner kan påverka oss. I avsnittet om språkhjärnan berättar Eeva Klintfors från Stockholms universitet om hur språk och tal utvecklas och om hur spädbarn kan upptäcka ljuden i språket något som inte ens de mest avancerade datorerna klarar. Länken till programmet är urplay.se/ och du har gott om tid på dig: programmet ligger ute till och med den 30 juni AH Poeter är farliga som översättare Den slutsatsen drar akademiledamoten Göran Malmqvist, sinolog, översättare och professor emeritus, efter det uppmärksammade poesibråket om olika översättningar av Tomas Tranströmers dikter. I en intervju med DN konstaterar han att det finns tre sorters översättare: Dels finns det översättare som är proffs, som livnär sig på att översätta. Till dem hör till exempel Anders Bodegård, en av våra finaste översättare. Dels finns det amatörer som jag. Amatörer i bemärkelsen att vi översätter för vårt nöjes skull. Vi väljer själva vad vi vill översätta och har därmed stor frihet. Sedan finns det en tredje kategori översättare: poeterna. De är farliga. Det händer inte sällan att de vill förbättra texten som de översätter. Som han ser det tillhör översättare ett skrå av hantverkare som inte får fuska, lägga till eller förbättra. Det finns två dödssynder för en översättare. Den ena är att briljera och den andra är att normalisera det hon eller han översätter. AH facköversättaren 1/13 15

16 UTBLICK Oslo från Ekeberg Restaurant. Norfag ny förening i Norge Jerry Olsson rapporterar från Norsk faglitterær forfatter- og oversetterforenings konferens i Oslo. NFF är en förening med god ekonomi tack vare att de får pengar från biblioteken för de böcker som lånas ut och det gör att konferensavgiften kan hållas låg. Konferensen hålls alltid på Soria Moria, som är en konferensanläggning med fin utsikt över Oslo och fjorden. Arrangemanget samlade drygt 100 deltagare. KONFERENSEN INLEDDES med en presentation av funktionärer och inbjudna gäster. Därefter fick alla förstagångsbesökare chansen att gå upp och presentera sig kort med 2 3 meningar. Inte obligatoriskt, men tio personer gjorde det så jag tror att de flesta nya nappade på det. Huvudtalaren David Bellos visade sig vara engelsman trots att han representerade Princeton. Han höll en fantastiskt bra föreläsning. Kunskaper blandat med humor och vältalighet går alltid hem. Organisatörerna såg sedan till att få valuta för pengarna genom att efter pausen låta en journalist intervjua Bellos på scenen. Alla pauser var minst 30 minuter, mycket tid för nätverkande, alltså. Trots att det inte fanns några utställare och trots att den dimmiga omgivningen inte inbjöd till nöjespromenader verkade ingen tycka att det var för långa pauser. Det kändes på det hela taget väldigt socialt att det gavs tid för samtal mellan föredragen. Efter en lunchbuffé, som bokstavligt talat innehöll allt, höll professor Sylfest Lomheim föredrag om hur mycket viktigare det är med människor än med maskiner. Jag trodde att det skulle handla om maskinöversättning, men det var mer om (o)sociala medier och liknande. Intressant föreläsning på en mycket trevlig dialekt. SEDAN BLEV DET frågesport. Gruppindelningen skedde efter en noggrant uttänkt formel (alla som hade en nummerlapp som slutade på 1 och där tiotalssiffran var jämn skulle ), men efter en kvart av målmedvetet letande efter lagkamrater och mingel hade de flesta lagmedlemmar hittat varandra. Sedan följde rejält svåra frågor med kulturtema. Det var översatta boktitlar, delar av berömda målningar, citat ur böcker med mera. Lag Svorsk, som döptes efter lagmedlemmarnas blandade nationaliteter, gjorde bra ifrån sig. Det var dock inte min förtjänst. Dagen avslutades som sig bör med en trerätters bankett, hög stämning och dans inpå småtimmarna. En person från NFF agerade DJ och spelade Spotifymusik. Det fanns också ett rum bredvid baren där de som ville prata i lugn och ro kunde sitta. DAG TVÅ INLEDDES med att en före detta elektriker (numera översättare och medlem) kåserade om elektrikerlivet i byggsvängen på 80-talet, där mottot på den tiden var bruk mer strøm. Humoristisk inledning på en dag som i övrigt mestadels innehöll interninformation för medlemmarna. BLAND ANNAT presenterades en facköversättarförening i vardande. Anledningen till att man vill bilda ännu en översättarförening är att många facköversättare i Norge står utanför NFF, eftersom inträdeskravet är att man måste ha publicerat en översatt fackbok på minst 100 sidor. Det utesluter många vanliga facköversättare från möjligheten att bli medlemmar. Ett annat skäl är att det finns ett missnöje med den byrådominans och prispress som finns. Eftersom marknaden för facklitterär översättning är begränsad är det många inom NFF som till större delen utför icke-litterär facköversättning och därför känner av de nya villkoren. NORFAG ÄR I dagsläget en mycket liten förening, men de har en styrelse och en hemsida ( De hade vid tidpunkten för konferensen cirka 20 medlemmar och de funderar som bäst på hur de ska nå ut till flera. Jag tror att medlemsantalet kommer att öka redan efter den här konferensen, flera pratade om att gå med. Ni som jobbar med norska, till eller från, och vill veta mer får möjlighet att prata med en Norfag-representant vid vår konferens i Göteborg i april. JERRY OLSSON 16 facköversättaren 1/13

17 p d i t l b qb o e f u bw - wf s t» uuo jo h t w» o mjh b e p l v n f o u bw mjo e t us - n BOKRECENSION Vad översättningsköpare borde veta Nils-Erik Lindström har skrivit en bok som utan tvekan fyller en kunskapslucka. Den riktar sig främst till industriföretag, reklambyråer m.fl. som beställer översättning, men har stort värde även för oss översättare. Med sin bakgrund som översättningschef vid Scania och som DTP-specialist inom AAC och CBG kan Lindström förmodas veta vad han talar om och det gör han. Lindströms grundtes är att översättning går snabbare och blir billigare om materialet som ska översättas är utvalt och förberett på ett medvetet och ändamålsenligt sätt. Det kan nog alla i branschen hålla med om. Boken ger en mycket praktisk och handfast beskrivning av hur dokumentprojekt ska drivas för att översättningskostnaden ska hållas nere och kvalitetsnivån uppe. Vi får läsa om elementära saker som att undvika rader av mellanslag, omotiverade hårda radmatningar och layoutförsök i ordbehandlingsprogram, men även om komplicerad dokumentteknik som få andra än dokumentationsexperter har koll på. TILLSAMMANS MED EN god beskrivning av vad PDF-filer är (och inte är) skrivs läsaren på näsan att PDF-filer inte är att betrakta som redigerbara originaldokument, kanske det som vi facköversättare har allra svårast att förklara för kunderna. Ett annat kostnadsbesparande råd till köparna är att lägga all text i textrutor inte bitmappade i bilder. Och att lämna luft i layouten för mer utrymmeskrävande språk tack för det! Vi får veta en hel del om typsnittsdjungeln, nyttig och värdefull info som annars är svår att få överblick av. Juridiska aspekter på typsnitt behandlas mera sällan ett problem för översättare dock. LINDSTRÖM GÖR EN djupgående och lärorik genomgång av de olika förekommande textbehandlings- och layoutprogrammen, deras bakgrund, deras för- och nackdelar, om de olika komponenterna i ett layoutat dokument och vägen fram till färdig produkt. Här finns viktig kunskap att hämta för att vi ska kunna Vår uppgift som översättare hellre ska ses som lös kundens problem än översätt kundens text tala samma språk som en kompetent köpare. XMLoch XLIFF-formaten behöver vi orientering om det får vi i boken. Till och med halvskumma format som MS Publisher (välmotiverad varning utfärdas av Lindström) behandlas. Att Lindström har sina bopålar på köparsidan märks av att han inte helt hänger med i svängarna i översättarnas värld. Jag vill påstå att de flesta av oss har betydligt större kompetens kring programvara och hjälpmedel än Lindström tror, och om översättares normala dagsproduktion skulle ligga kring till ord per dag bleve det ont om bröd på bordet! Lindström lovordar CAT-verktyg (främst därför att de pressar priset). På den fronten händer så mycket att inte ens vi översättare har överblick än mindre köparsidan. Försöket att skapa överblick är ambitiöst och får med viss tvekan godkänt. Maskinöversättning behandlas, om än flyktigt. Begreppet lokalisering likaså. Genomgående i boken rekommenderas köparen att välja en byrå som leverantör hellre än en enskild översättare det kan det finnas anledning att göra men det är långtifrån alltid den bättre lösningen. Rekommendationen att alltid begära ett TM tillsammans med levererad översättning kan vara befogad men är något av en partsinlaga i en fortfarande hett diskuterad branschfråga. Översättningsvänlig layout riktar sig alltså främst till köpare av översättning och tar avstamp i köparnas situation och önskemål. Med tanke på att vår uppgift som översättare hellre ska ses som lös kundens problem än översätt kundens text kan vi dra nytta av informationen i boken. Med den i bakhuvudet kommer vi att kunna förhandla bättre med våra kunder, lösa deras problem bättre och framstå som mer kompetenta leverantörer. Och vi kan förenkla vår egen tillvaro och höja vår status genom att ge mindre erfarna kunder tips och råd inför ett översättningsprojekt. Visserligen går det att slå ner på detaljer om översättningshantverket som stämmer mindre bra med verkligheten, och ett och annat råd i boken skulle vi i ärlighetens namn önska att våra kunder inte följde eftersom de stärker deras förhandlingsposition, men jag tvivlar på att det finns någon i SFÖ, inte ens våra mest inbitna tekniknördar, som inte skulle få ökad kunskap och bättre överblick över texthanteringsprojekt med denna gedigna tekniska genomgång. ÖVERSÄTTNINGSVÄNLIG LAYOUT f o m» s p c p l p n - wf s t» uuo jo h t c s b o t d i f o A Ű q Ğ 輪 ゎ r ç ش ف o jmt Lf s jl ö Þ チ Ю שׁ Ω Д 麟 굽 の BJÖRN OLOFSSON Översättningsvänlig layout av Nils-Erik Lindström Twin Engine Productions 2012 Kan köpas i nätbokhandlar, pris ca kr. facköversättaren 1/13 17

18 SFÖ-NYTT Boktipset Brett Jocelyn Epstein, University of East Anglia i Norwich, England. Nordic Translation Conference Den nordiska översättningskonferensen arrangeras 4 6 april vid University of East Anglia i Norwich, England. Konferensen handlar om både facköversättning och skönlitterär översättning och det kommer att finnas sex workshops, fyra längre föreläsningar av Andrew Chesterman, Riitta Oittinen, Ástráður Eysteinsson och Anna Mauranen, och många kortare föreläsningar. Om man är facköversättare kan man vara intresserad av föreläsningar om lingvistik (som vad ord som mellan och bland betyder och hur man översätter dem mellan engelska och de skandinaviska språken och bland de skandinaviska språken), om media (t.ex. om hur man översätter Jamie Olivers kokboksprogram The Naked Chef), om översättningen av juridiska texter (särskilt inom EU), om prepositioner, om appositioner, om undertextning, bland mycket annat. Men det är klart att man kan lära sig av de andra föreläsningarna också, även om de handlar mer om skönlitteratur, som hur Ulf Erikssons författarskap översätts till engelska, hur man översätter slanguttryck, om författare/översättare Gunnar Gunnarsson och Halldór Laxness, med mera. Det finns också några paneler, om Ibsen, deckare, barnlitteratur, och låttexter. Dessutom kommer det att vara en musikevenemang av Öppna Landskap, som ska spela nordisk musik och readings och föreläsningar av nordiska författare och deras översättare. Och förstås blir det en nordisk middag i Sainsbury Centre konstmuseum. Och det blir utställningar från företag och översättningsbyråer som vill hitta fler översättare. Välkomna till Norwich i april! Se net eller eventsnews/events/nordic_translation för mer information. ABC och andra alfabeten John Mans bok Alpha Beta handlar om det romerska alfabetet, som man kanske kan gissa från titeln. Han diskuterar en rad ämnen, såsom icke-alfabetsystem, symboler, rebus, arkeologi och muntlighet och historia, och hans bok är rolig och spännande. Han inkluderar många intressanta godbitar, till exempel hur en del av vad vi tycker är romanska är egentligen etruskiska och hur kyrilliska är uppkallad efter Cyril, men inte skapades av honom. Han hänvisar till språk som kinesiska, egyptiska, sumeriska och koreanska och han förklarar why Czechs and Slovaks today look to the West, and use the Latin alphabet. En av de viktigaste punkterna i boken är att vilket alfabete används och hur ofta handlar om makt. Script, status, power, identity: the four were indissoluble. Han analyserar hieroglyfer och det grekiska alfabetet för att utforska deras betydelse för deras egna samhällen liksom senare sådana. With this new-fangled intellectual device [writing], the Greeks could aware their own though processes, become self-aware, refine ideas, exchange them, build upon them, create systems of ethics, philosophy and science, evolve new forms of poetry, pioneer history. In brief, it was the alphabet that allowed the ancient Greeks to lay the foundations of civilized discourse as Europe and its descendant cultures came to know it. Han undersöker också varför alfabet ändras eller inte. Change, it seems, does not arise spontaneously from within. Something has to happen to release a new creative impulse. Han har vad han kallar för tre Working Theories of Script Evolution: 1 In a writing system, complexity knows no bounds and imposes none. 2 A writing system will last as long as its culture, unless changed by force. 3 New writing systems emerge only in new, young, ambitious cultures. Med andra ord är det mycket som krävs innan ett språk förändras. Ett annat intressant avsnitt i denna bok är där Man diskuterar fyra antaganden om läskunnighet och kultur och förklarar hur de är falska. De antaganden är: that alphabetic literacy must have spread from the top levels of society downwards; that the alphabet would immediately be considered a superior achievement, and be instantly taken up by anyone with a claim to intelligence and culture; that non-literate cultures are necessarily simple and inferior; that poetry is more refined than prose and must therefore come later. Medan vissa människor kanske tror att ett alfabet är bättre eller klokare än andra och Man själv säger att koreanska är kanske ett av de mest sofistikerade och framgångsrika av alla alfabet, skriver han the alphabet is an intellectual device with which to symbolize speech, and it is a mistake to equate it exactly with anything in the real world. Since it exists in minds, any physical representation is only one of an infinite variety. There is no Absolute Alphabet. Det finns många möjliga alfabet, med ingen enskild rätt. B.J. EPSTEIN B.J. EPSTEIN 18 facköversättaren 1/13

19 SFÖ-NYTT Studentspalten Kontaktpersoner: Lisa Fransson, Ida Jonsson, Får man översätta på känn? Språk är känslobärare. Känslor laddas ur det sagda och osagda och får ibland äran att bli nedklottrade på ett papper eller sparade på en datorskärm. Han är jubel och klanger och alla klockor tycks ringa till hans ära när han springer genom staden. Så skriver Sara Stridsberg i Darling River och det råder inget tvivel om att dessa fraser och ord beskriver en man som just i det ögonblicket är sprickfärdig av lycka. Några knäpp mot tangentbordet bara, eller? Nja, tyvärr räcker det inte med penna och tangentbord, det räcker inte med ord heller för den delen. För att förmedla de känslor som språket bär på behöver man behärska språket också, som ett verktyg i sig. Och det finns inte ett språk utan flera tusen, ja omkring om man får lov att tro på den skara forskare som i alla fall försöker mäta det omätbara. Språk som vart och ett bär på sin specifika världssyn och ideologi. Det menar i alla fall Georges Mounin som i Les problèmes théoriques de la traduction från 1963 byggt vidare på Humboldts tes om ord, kontext och semantiska fält för att vidare utveckla samma tes och därigenom belysa översättningens dilemma. Om ords betydelse är beroende av kontexten kan inga direkta motsvarigheter ord för ord mellan olika språk existera och därmed skulle översättningen i sig vara en omöjlighet. Varför? Därför att den värld som var och en av oss beskriver skiljer sig åt. Två personer skildrar sällan eller aldrig en plats eller en upplevelse på samma sätt och framför allt inte med samma ord, även om de talar samma språk och befinner sig i samma geografiska zon. Rimligt därmed att världssynen skiljer sig åt mellan individer från olika länder och olika språk vilket även fyller och laddar språken i sig med lokala idéer om hur världen ser ut språkets inneboende världsbild och ideologi. Ett språk kan därför inte till fullo ersätta ett annat. Man kan beskriva vad någon har uttryckt på ett visst språk till ett annat med en viss förändring eller förskjutning i betydelsen. Då ger översättningen till målspråket en liknande idé eller bild av det i källspråket sagda. Men idén om att i något slags eko förmedla det exakt uttryckta till målspråket tycks mig mer och mer som en omöjlighet, och översättning i den exakta bemärkelsen får väl därför sägas vara närmast omöjlig. När jag torftigt översätter Sara Stridsberg från inledningen med Rempli de joie, l homme traverse la ville, protesterar säkert många av er, klockorna har ju helt utelämnats. Men det väsentliga, lyckan finns ju där. Undrar om det blir mer accepterat att göra friare översättningar i vår tid eller om maskinöversättningen snarare skapar ett översättningsklimat som förhöjer strävan efter den omöjliga exaktheten? Har uppdragsgivare idag någon utbredd förståelse för att översättningsarbetet också ofrånkomligen är en fråga om tolkning? Jag frågar mig ständigt, för varje ny översättningsövning var gränsen för vad som kan kallas översättning ska dras och oftast får känslan då besluta. LISA FRANSSON Medlemsnytt Vi är nu 1119 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Miriam Remdahl, Rävlanda Egil Fredheim, Faxe Ladeplads Christopher Whiteley, Beverley Cecilia Stickler Schmidt, Berlin Anna Bjureblad, Göteborg Anna Lagerström, Umeå Paul Compton, Motala Maria Sjöström Gisslén, Stockholm Maria do Amorim, Eksjö Enklare att driva företag? Du har väl inte missat att momsen ska redovisas separat från och med årsskiftet? Den andra maj är sista tillfället att redovisa momsen i inkomstdeklarartionen (vid företagsstart före 1 februari 2012). Från och med räkenskapsåret 2013 ska momsen redovisas i en mervärdsskattedeklaration senast den 26 febrauari 2014 för företag med omsättning understigande en miljon kr. Det går även att redovisa kvartals- eller månadsvis. Företag med högre omsättning ska redovisa momsen varje kvartal (alternativt varje månad). I egenavgifterna för 2013 ingår därför inte momsen. Mer information finns på www. skatteverket.se Nästa nummer Manusstopp senast den 1 mars En ny välmatad tidning kommer i din brevlåda den 10 april. facköversättaren 1/13 19

20 Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Box 36, SE Stockholm, Sweden SFÖ-konferens 2013 FOTO : GÖRAN ASSNER /GOTEBORG.COM Varmt välkommen till vidgade vyer på Västkusten! Den 19 april är det äntligen dags för det största vårtecknet av alla: årets SFÖ-konferens, på temat Vi vidgar vyerna. Konferensgruppen laddar för slutfasen av förberedelserna, där det praktiska arbetet tar över allt mer. Programmet är nu så pass färdigt att vi verkligen får en känsla för hur konferensen kommer att te sig. Det är en underbar känsla att få se ett påtagligt resultat av allt arbete vi har lagt ned under det senaste året. Gå gärna in på och klicka på Konferenser med jämna mellanrum. Där lägger vi löpande ut information om hotell, program, föreläsare och allt annat du behöver veta, och där finns även anmälningsformuläret. Sista anmälningsdag är den 19 mars, men ju fler som anmäler sig tidigt desto bättre. Vet du redan nu att du vill delta anmäl dig direkt, och glöm inte att boka hotell (vi har förhandsreserverat rum på flera hotell, men på några av dem förfaller reservationen redan i slutet av februari). Och om du är osäker, prata gärna med någon som varit på SFÖ-konferens förr. Bli inte förvånad om de får något lyriskt i blicken Vi ses den april! KONFERENSGRUPP facköversättaren 1/13