Del 2. Rapporter Motioner Propositioner Val

Transkript

1 Del 2 Rapporter Motioner Propositioner Val Fullmäktige 2012

2

3 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (86) Förbundsstyrelsens rapport Verksamheten 1 januari 31 augusti Motion nr 1 Medlemmarnas kompetensutveckling, del Motion nr 2 Medlemmarnas kompetensutveckling, del Motion nr 3 Vad gör FSA för kort- och långtidsarbetslösa arbetsterapeuter Motion nr 4 Tillgänglighet på FSAs kansli Motion nr 5 Mentorskapsprogram för studentmedlemmar i FSA Proposition nr 1 Ändring av FSAs stadga Proposition nr 2 Instruktion till valberedningen i FSA Proposition nr 3 Revidering av Etisk kod för arbetsterapeuter Proposition nr 4 Revidering av Specialistordning för arbetsterapeuter Proposition nr 5 FSAs ställningstaganden kring utbildning och forskning inom arbetsterapi Proposition nr 6 FSAs ställningstaganden om jämlik arbetsterapi Proposition nr 7 FSAs ställningstaganden om lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. 60 Proposition nr 8 Hedersmedlemskap i FSA Proposition nr 9 Strategisk plan jämte medlemsavgifter under fullmäktigeperioden Valberedningens förslag till ordförande i FSAs förbundsstyrelse inför 2012 års fullmäktige 73 Valberedningens förslag till 1:e vice ordförande i FSAs förbundsstyrelse inför 2012 års fullmäktige Valberedningens förslag till 2:e vice ordförande i FSAs förbundsstyrelse inför 2012 års fullmäktige Valberedningens förslag till styrelseledamöter i FSAs förbundsstyrelse inför 2012 års fullmäktige Valberedningens förslag till ordförande i FSAs etiska råd inför fullmäktige Valberedningens förslag till ledamöter i FSAs etiska råd inför fullmäktige Valberedningens förslag till ordförande i FSAs specialistråd inför fullmäktige Valberedningens förslag till ledamöter i FSAs specialistråd inför fullmäktige Valberedningens förslag till revisorer och revisorssuppleanter för FSA inför fullmäktige

4 FULLMÄKTIGE (86) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

5 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (86) Styrelsen för Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) lämnar rapport om verksamheten för tiden 1 januari 31 augusti Denna verksamhetsrapport till fullmäktige ska ses som en service till delegaterna, en information om vad som hittills hänt under innevarande år, och ge möjlighet att diskutera och ställa frågor kring informationen. Rapporten ska inte beslutas om på fullmäktige. FSA ska utveckla arbetsterapeuternas professionella roll, arbetsmarknad, arbetsformer och livsinkomst genom fokusering på patienters/klienters behov och efterfrågan. Detta ska ske genom aktiva medlemmar i en kompetent och effektiv medlemsorganisation med stor servicekänsla. Vägledande för detta arbete är den av fullmäktige 2008 fastställda Strategiska agendan för åren och Strategisk plan för fullmäktigeperioden FSA ska utifrån behov och efterfrågan som finns på individ-, grupp- och samhällsnivå bidra till ständigt bättre lösningar med ökad kvalitet. Information om vad arbetsterapeutens kompetens kan bidra med för framtidens patienter/klienter är viktig för att öka efterfrågan på arbetsterapeuter. Regeringen har gjort särskilda satsningar på företagshälsovården med riktade pengar. FSA har länge arbetat för att arbetsterapeutisk kompetens ska finnas i företagshälsovården. För andra året i rad deltog FSA därför vid ett Hälsokonvent med tema Hållbart arbetsliv, som anordnades av Föreningen Svensk Företagshälsovård och informerade om arbetsterapeutiska insatser till cirka 300 deltagare. Förbundsordförande har också träffat företrädare för företagshälsovården i Västra Götalandsregionen, men ett planerat frukostmöte i Göteborg fick ställas in på grund av för få anmälningar. En annan ny arena är arbetsterapi i skolan. En folder Arbetsterapeutens värde i skolan, som tydliggör vilka insatser arbetsterapeuten kan bidra med i den moderna elevhälsan har tagits fram och Skolverkets generaldirektör har uppvaktats. Nationella Kvalitetsregister är ett system av kvalitetsverktyg som ger unika möjligheter att utveckla kvaliteten i vården i Sverige. När ett register är fullt utbyggt blir det möjligt att följa upp vad som åstadkoms i sjukvården för alla patienter i landet på det område registret omfattar. Det är också möjligt att följa upp vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker åstadkommer. Det finns 73 nationella kvalitetsregister, men FSA har gjort en avgränsning och prioritering att få in indikatorer i Riks-Stroke, Nationellt kvalitetsregister för behandling av ADHD, Svenska demensregistret (Swedem), MS-registret och Riks-KOL.

6 FULLMÄKTIGE (86) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Regeringen har under senare år tagit flera initiativ för att minska sjukskrivningarnas längd och stimulera snabbare återgång i arbete, bland annat genom den så kallade sjukskrivningsmiljarden, vars syfte är att utveckla kvalitetsen i sjukskrivningsprocessen. Försäkringskassan har haft i uppdrag att utveckla metoder för bedömning av arbetsförmåga. FSA har medverkat i referensgrupp till projektet. Ett bedömningsverktyg har testats och utvecklingsarbetet fortsätter utifrån dessa erfarenheter. En annan del av sjukskrivningsmiljarden är rehabiliteringsgarantin för evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser. Överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting innebär extra anslag för landsting som tillhandahåller kognitiv beteendeterapi (KBT), och multimodal rehabilitering i team för smärtpatienter. Både sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin berör FSAs medlemmar. Efterfrågan på arbetsterapeutisk kompetens har ökat och arbetsinnehållet förändrats. En remiss från SKL med förslag om kompetenser och uppgifter vid multimodal rehabilitering kommer att besvaras senare i höst. Primärvården genomgår stora förändringar. Vårdval i primärvården är genomfört i hela landet och kommunalisering av hemsjukvården pågår i återstående landsting fram till För att underlätta vid planering av arbetsterapi i framtidens primärvård och i vårdvalet har FSA tagit fram två foldrar som beskriver FSA ställningstaganden; Arbetsterapi i primärvården och Vårdval och arbetsterapi. FSA har kontinuerlig dialog med brukarorganisationerna och ett Brukarråd för att kunna fånga brukarnas behov, förväntningar och krav i mötet med arbetsterapeuter Brukarrådet, som träffas två gånger om året, fungerar som plattform för utbyte av information om vad som är aktuellt i de olika organisationerna och tar också initiativ till gemensamma aktiviteter. FSA ska aktivt och kontinuerligt utveckla arbetsterapins professionella tjänster. I ökad utsträckning handlar detta om fördjupningar, breddningar, aktualiseringar av kärnkompetensen men också av nya kunskaper från andra områden som krävs när samhället blir alltmer komplicerat och gränsöverskridande. FSA har alltid kraftfullt drivit frågan om betydelsen av utbildning, kunskap och kompetens. Arbetet med att utveckla arbetsterapeuters profession, att bidra till medlemmarnas kompetensutveckling och kvalitetsutveckling är viktiga frågor FSA. Detta sker på såväl central som lokal nivå i förbundet. Tidskriften Arbetsterapeuten publicerar regelbundet artiklar som sammanfattar forskningsresultat inom arbetsterapeutisk utredning och intervention under vinjetten Forskning i praxis. Syftet är att yrkesverksamma arbetsterapeuter lättare ska få tillgång till forskningsresultat och kunna omsätta dem i sitt arbete. Hittills under året har två artiklar publicerats. FSA och Hjälpmedelsinstitutet har ett nära utbyte och samverkar i många olika projekt, exempelvis kurser och även ett seminarium i Almedalen. Enligt den strategiska planen ska FSA bevaka utvecklingen av ny teknik och implementera den i den arbetsterapeutiska verksamheten. Aktuellt under året har varit personlig hjälpmedelsbudget, som är ett regeringsuppdrag och en utveckling av projektet Fritt val av hjälpmedel. FSA har också medverkat i referensgrupp till Hjälpmedelsinstitutets nationella uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

7 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (86) Beslut i omvärlden påverkar ständigt FSA och våra medlemmar. Det kan röra sig om ändrade lagar och andra villkor i yrkesutövandet. En viktig uppgift för FSA är att sprida förbundets ställningstaganden i viktiga frågor och därför besvarar förbundet remisser i ett flertal statliga utredningar, departementspromemorior eller andra officiella beslutsförslag som i hög grad berör arbetsterapi och arbetsterapeuter för att få gehör för våra yrkesspecifika synpunkter. Hittills har FSA avgett följande remissvar: Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten (SOU 2010:45), direktremiss från Socialdepartementet Begreppen inskrivning, utskrivning, sluten vård, öppen vård och hemsjukvård (Socialstyrelsens terminologiarbete) Hjälpmedel - ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) Utredningen om fritt val av hjälpmedel, direktremiss från Socialdepartementet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden Högskoleverkets rapport En ny psykoterapeutexamen (2011:20R), direktremiss från Utbildningsdepartementet Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård, Socialstyrelsen Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter om tandvård för personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar med tillhörande läkarintyg Remissvaren publiceras på FSAs webbplats. Fullmäktige 2010 antog en proposition om arbetsterapi som stöd i en strävan mot hållbar utveckling och under året har en broschyr om Arbetsterapi och hållbar utveckling har tagit fram. Den har också översatts till engelska, vilket har uppmärksammats av arbetsterapeutorganisationerna i andra länder, bland annat Kanada. FSA har lång erfarenhet av arbetet med att stödja den arbetsterapeutiska professionen genom att tillhandahålla lämpliga sökordterminologier. Det händer mycket inom terminologiområdet. FSA har därför en Begrepp- och termgrupp som arbetar med dessa frågor. Socialstyrelsen har samordningsansvaret inom hälso- och sjukvård och socialtjänst och FSA besvarar många remisser inom området. FSAs kvalitetspolicy, är grunden för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiska verksamheten, och beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna som utgör en hjälp för att följa och mäta arbetsterapins kvalitet. Kvalitetsutmärkelsen 2013 är annonserad och baseras i år på fyra utvalda kvalitetsindikatorer, viket är färre än tidigare. Förbundsstyrelsen inrättade 2008 utmärkelsen Årets arbetsterapeut. Utmärkelsen, som ska tilldelas den arbetsterapeut som på ett förtjänstfullt sätt utmärkt sig i sin yrkesutövning, är annonserad i Tidskriften Arbetsterapeuten och nyhetsbreven. Utdelning sker i samband med fullmäktige. At-forum är mötesplatsen för Sveriges arbetsterapeuter. At-forums program ger en bred bild av vad som pågår inom arbetsterapiområdet i Sverige. Allt från verksamhetsbeskrivningar till forskning presenteras i form av presentationer, miniseminarier, poster- och produktutställningar. At-forum kommer att äga rum april 2013 på Stockholmsmässan. 153 abstracts har kommit in. De kommer att under hösten bedömas av programgruppen. Därefter fortsätter arbetet med program, abstractsamling på webben, inbjudningar och annonser.

8 FULLMÄKTIGE (86) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Under namnet Saco Vård forskning samarbetar vårdförbunden kring forskningsfrågor och under våren uppvaktades Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet har på regeringens uppdrag genomfört en kartläggning och utvärdering av landets vårdforskning. Utvärderingen har inriktats på forskningens vetenskapliga kvalitet, dess nytta för samhället och dess betydelse för förbättrad vård och behandling. Vetenskapsrådet rekommenderar en förstärkning av vårdforskningen genom att inrätta vårdforskningscentra, utlysa vårdforskningsprogram och utlysa forskarskolor. Saco Vård forskning har också skrivit en debattartikel till DN och lyft fram ett antal punkter inför den kommande forskningspropositionen. FSA har lämnat underlag till Socialstyrelsens rapporten Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi förslag till utformning och genomförande. Rapporten ger en samstämmig bild av att utbildningen i geriatrik och gerontologi inom flera grundutbildningar inom högskolan är långt ifrån tillräcklig för att möta behovet av kompetens hos både dagens och morgondagens åldrande befolkning. FSA följer också aktivt Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer. Stöd till införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är ett regeringsuppdrag som syftar till att sprida kännedom om och stödja införandet av riktlinjerna. FSA lämnade i början av året in en ansökan om medel för att stödja implementeringen av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder inom arbetsterapi. FSA beviljades medel och genomförde initialt en enkätundersökning riktad till samtliga yrkesverksamma medlemmar för att få en bild av hur arbetsterapeuter idag arbetar med frågor som rör tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Svarsfrekvensen var 43 procent och utifrån det bearbetade materialet genomfördes en workshop med representanter för arbetsterapeututbildningarna den 23 augusti. Projektet ska utmynna i en webbaserad utbildning under hösten. FSA har ett nära samarbete med alla arbetsterapeututbildningar. Två gånger om året inbjuder FSA till konferens med programstudierektorerna för diskussion kring aktuella utbildningsfrågor. En årlig utbildningsdag anordnas för programansvariga, lärare och studenter. Temat för årets utbildningskonferens var Det är ju så enkelt - om sociala medier och arbetsterapi. Sammanlagt deltog 27 studenter och lärare. Idag finns 59 specialistutbildade arbetsterapeuter och i höst startar ytterligare en omgång av specialistkursen med 12 nya deltagare. FSA deltog som utställare på Hjultorget maj. Det är en mässa vars syfte är att skapa direktkontakt mellan utställarna och de som ska använda produkterna. Besökarna kan ta del av det som hjälpmedelsmarknaden erbjuder, men det är också ett utmärkt tillfälle för erfarenhetsutbyte mellan olika yrkeskategorier som arbetar med hjälpmedel och bostadsanpassning. FSA är en aktiv medlem i organisationen FRÅ, en ideell förening som bildades Föreningen är en del av den internationella kampanjen The Bone and Joint Decade som skulle pågå under ett decennium men nu fortsatt med sin kampanj i över 100 länder med stöd av FN och WHO. Föreningen är ett forum för organisationer, företag och enskilda personer för frågor inom området rörelseorganens sjukdomar och skador. FSA är representerade i styrelsen. FSA är också medlem i SVERI, Svenska kommittén för Rehabilitation International, som är den svenska plattformen för världsorganisationen Rehabilitation International. FSA är representerad i styrelsen.

9 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (86) FSA har en omfattande kursverksamhet. Hittills har 18 kurser och nätverksträffar genomförts under året. Några har varit uppdragsutbildningar och en i samarbete med Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund och Silviahemmet. Flest deltagare samlande de två seminarierna Bedömning av arbetsförmåga ur ett aktivitetsperspektiv, totalt 217 deltagare. FSA har också en omfattande förlagsverksamhet som bidrar till kunskapsutveckling för arbetsterapeuter. GAP i vardagens aktiviteter är ett nytt instrument som mäter delaktighet genom att fånga skillnaden mellan vad klienten vill göra och faktiskt gör. Min Mening är ett bedömningsinstrument med fokus på kompetens, värderingar och prioriteringar och det har kommit med en ny version som innehåller manual, formulär och mappning till ICF. FSA ska vidareutveckla arbetsterapins organisations- och leveranssystem för att skapa bättre kvalitet, ökad effektivitet, bättre arbetsmiljö, bättre lön och anställningsvillkor och därmed ökad arbetstillfredsställelse. De flesta av FSAs medlemmar arbetar i landstingssektorn (44 procent) följt av primärkommunala sektorn (41 procent). 9 procent är privatanställda och det är den sektor som ökar snabbast. Inom det statliga området jobbar 6 procent. För att arbeta inom hälso- och sjukvårdslagens område krävs legitimation och det har varit problem för nyexaminerade att få ut sina legitimationer från Socialstyrelsen och därmed kunna börja arbeta inom sitt yrke. Av den anledningen skrev vårdförbunden inom Saco en debattartikel som publicerades i Uppsala Nya Tidning. Löneavtalet och andra villkorsavtal förhandlas av AkademikerAlliansen, som samordnar och företräder 18 Sacoförbund gentemot Sveriges Kommuner och Lansting (SKL). AkademikerAlliansen har tecknat löneavtalet HÖK T, ett tillsvidareavtal som är möjligt att säga upp. Löneavtalet innebär lönerevision per den 1 april varje år. FSAs lokala förhandlingar på den kommunala sektorn genomförs och samordnas i huvudsak av kretsarnas lokala ombudsmän. Inom kommuner och landsting företräder FSA förbundets medlemmar i förhandlingar med arbetsgivaren, exempelvis kring anställning, arbetsrätt, anställningsvillkor, löner, arbetstid och arbetsmiljö. Ett stort antal avtal löpte ut den 31 mars 2012 för andra huvudorganisationer och alla utom lärarna är klara med nya överenskommelser fram till 31 mars AkademikerAlliansen, som i grunden är nöjda med löneavtalet men har synpunkter på tillämpningen lokalt, har fört konstruktiva samtal med SKL och träffat överenskommelse om ändringar i Allmänna Bestämmelser (AB), pensionsbestämmelserna (KAP-KL) och att genomföra två gemensamma projekt. Det ena riktar sig mot chefer och deras utmaningar att arbeta strategiskt med lokal lönebildning och tillämpning av löneavtalet. Det andra projektet är en tvåårig försöksverksamhet att i mindre kommuner i två av landets län samverka på frivillig basis och uppträda gemensamt mot arbetsgivaren inför löneöversyn och lönepolitiska diskussioner. Saco-S är förhandlingsorganisationen för samtliga statligt anställda akademiker. Det statliga avtalet är sedan 1 oktober 2010 också ett tillsvidareavtal. De lokala förhandlingarna på myndigheterna ansvarar Saco-S-föreningarna för. FSA är medlem i PTK, en förhandlings- och samverkansorganisation för 27 förbund med cirka medlemmar i privat tjänst. Här finns en mängd olika avtal med olika arbetsgivarkonstellationer. För de olika enskilda avtalen finns ett Sacoförbund ansvarigt för

10 FULLMÄKTIGE (86) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER avtalsområdet och som tecknar kollektivavtal, oftast det förbund som har flest medlemmar på avtalet. Sacoförbunden inom PTK samverkar inom ramen för Saco-P för att på bästa sätt företräda samtliga akademiker inom privat sektor. Ett viktigt avtal för FSAs medlemmar är avtalet med Vårdföretagarna som tecknas av LSR m.fl. Berörda Sacoförbund inom vårdområdet har fördelat de olika företagen mellan sig för att kunna arbeta effektivare gentemot motparten. FSA företräder alla medlemmar oavsett befattning. För medlemmar med chefsbefattning eller tankar att ta chefsuppdrag finns en Chefsgrupp och en särskild ombudsman som svarar på frågor som rör chefens villkor i arbetslivet. Under våren arrangerades en Våga bli chef-kurs för nya chefer eller presumtiva chefer. Kursen var gratis för medlemmar. Under hösten arrangerar FSA tillsammans med ett antal andra Sacoförbund en chefskonferens med temat Lust att leda och broschyren Chef och medlem i FSA vad erbjuder vi dig? har reviderats under året. Saco har ett kongressuppdrag att satsa särskilt på chefer. Saco erbjuder chefsseminarier på olika orter i landet. Ett chefsråd kopplat till Sacos ordförande är tillsatt för arbeta med chefs- och ledarskapsfrågor ur ett strategiskt och fackligt perspektiv och kunna påverka Sacos framtida arbete. Efter nominering från FSA ingår en arbetsterapeut i rådet. Broschyren Din första lön har uppdaterats under året. För FSAs nyexaminerade medlemmar är en bra ingångslön viktig för löneutvecklingen över hela yrkeslivet. Därför fastställer förbundsstyrelsen årligen en rekommenderad ingångslön. Syftet är att driva upp ingångslönerna, vilket på sikt förbättrar löneutvecklingen för hela yrkeskåren. I FSA finns också medlemmar som är egenföretagare, antingen på heltid eller vid sidan av en anställning. Tillsammans med Saco och andra Sacoförbund har arrangerar FSA inspirationsdagar för egenföretagare och för dem som startat eget eller funderar på att starta eget. En inspirationsdag för att starta eget bland förbundets medlemmar planeras att hållas i oktober, liksom en nätverksträff för företagare i FSA. FSA ingår i det tvärfackliga nätverket Fritt fram, som skapats för att uppmärksamma hbtfrågor (homo-, bi- och transfrågor). Arbetet tar sin utgångspunkt i att hbt-frågor är viktiga fackliga frågor då de inrymmer såväl diskriminerings- som arbetsmiljöaspekter. i FSA arbetar ständigt med att förbättra de interna och externa kommunikationskanalerna. FSAs webbplats är en viktig informationskanal och en nyhet för i år är att FSA äntligen lyckats köpa domännamnet fsa.se. Tidskriften Arbetsterapeuten, som når alla medlemmar, utkommer med åtta nummer per år. Förbundsstyrelsen har fattat beslut om en viss omgörning av tidskriften för att göra den mer tillgänglig och intresseväckande, men utan att ge avkall på det redaktionella innehållet. Därutöver ger FSA ut ett antal riktade nyhetsbrev via e-post. Medlemsinfo är ett nyhetsbrev som från och med i år skickas ut till samtliga medlemmar en gång i månaden. Kretsinfo riktar sig till fackliga förtroendemän inom kommunal- och landstingskommunal sektor och utkommer med sex nummer per år. Chefsnytt är riktat till förbundets chefer. FSAstud har ett nyhetsbrev som når alla studentmedlemmar och Företagarnytt skickas till medlemmar som har eget företag på hel- eller deltid. I början av året lanserades webbplatsen Fråga arbetsterapeuten som riktar sig till allmänheten och där vem som helst kan ställa frågor och få svar från en legitimerad arbetsterapeut.

11 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (86) Bloggen Vi får vardagen att funka är ett annat exempel på den opinionsbildning som FSA bedriver. Där kan arbetsterapeuter och studenter berätta för andra om nyttan med arbetsterapi och stärka, inspirera och stötta varandra. Bloggen riktar sig också till andra som är intresserade av att veta mer om arbetsterapeutyrket. Almedalsveckan är en viktig mötesplats för olika organisationer, politiker och andra beslutsfattare. Kontakter knyts och nätverk skapas. För FSA är det en viktig arena för att föra fram budskap och sprida kunskap om arbetsterapi och arbetsterapeuters kompetens. För att få bästa genomslag samarbetar FSA oftast med andra aktörer är Europaår för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Därför handlade årets seminarier om äldre ur olika perspektiv. FSA arrangerade ett seminarium tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet om Aktivt åldrande om du klarar tekniken. Seminariet Ättestupa eller god vård - who cares? arrangerades i samverkan mellan PRO, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Demensförbundet och Riksförbundet för sjuksköterskor inom äldrevård. Seminarierna gick att följa via webben och FSA medvekade även i seminariet Äldres munhälsa en tickande bomb? En debattartikel om munhälsa, undertecknad av bland annat Tandläkarförbundets ordförande och FSAs ordförande, har publicerats i Göteborgsposten. Opinionsbildning och att sprida information om arbetsterapeutens professionella kompetens och nyttan med arbetsterapi samt påverka beslutsfattarnas attityder genom riktat opinionsarbete är en viktig del av FSAs uppdrag. Den årligt återkommande aktiviteten och rikstäckande manifestationen är Arbetsterapins dag. Syftet är att synliggöra arbetsterapi och arbetsterapeuters insatser Arbetsterapins dag äger rum 18 oktober. Aktiviteternas tyngdpunkt ligger på de lokala insatserna och årets tema är Aktivt åldrande. Material tas fram av FSA centralt och beställs av kretsarna. Ett särtryck kommer att tryckas. Det bygger på artiklar som publicerats om aktivt åldrande i tidskriften Arbetsterapeuten under året. En affisch och andra aktuella produkter kommer att kunna beställas och informationsbroschyren Arbetsterapi det du behöver veta har reviderats. Kansliet kommer att bistå kretsarna med tips och idéer och ett pressmeddelande som kan modifieras för lokalt bruk. FSAs styrka är att så gott som alla examinerade arbetsterapeuter och arbetsterapeutstudenter är medlemmar i förbundet. FSAs styrka bygger också på medlemmarnas känsla av samhörighet, aktiva engagemang och delaktighet i förbundets verksamhet. FSA ska kännetecknas av en kompetent och effektiv förtroende och tjänstemannaorganisation. FSAs representativitet ska vara tydlig för medlemmarna i förbundet och via olika rekryteringskanaler ska FSA verka för att upprätthålla denna representativitet. FSA har en positiv medlemsutveckling, men förbundets medlemsantal är beroende av antalet studenter som examineras från arbetsterapeutprogrammet, deras möjligheter att få arbete inom kompetensområdet och åldersstrukturen i kåren. Åldersstrukturen bland förbundets medlemmar innebär att antalet pensionsavgångar år för år ökar och några medlemmar lämnar också förbundet av olika orsaker. Vid årsskiftet hade FSA medlemmar, varav studentmedlemmar. Under året har antalet studentmedlemmar minskat genom att studenter som är klara med sin examen registrerat sig som yrkesverksamma medlemmar. Detta har bidragit till att antalet yrkesverksamma medlemmar ökat under året. Under senhösten planeras en

12 FULLMÄKTIGE (86) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER kampanj för att nå upp till medlemmar. Broschyrerna Vi ger dig godbitarna lägg ditt eget medlemspussel och Extra trygghet tack vare FSAs inkomstförsäkring har uppdaterats under året. Studentrekryteringen har stor betydelse för FSAs övergripande medlemsrekrytering. FSAstuds verksamhet och kansliets studentombudsman utgör grunden för denna verksamhet. Våren 2012 genomförde FSAstud, tillsammans med FSAs studentombudsman, informationsföreläsningar om FSA och FSAstud för nyantagna studenter på samtliga utbildningsorter. Samtliga rekryteringstillfällen gav ett förhållandevis gott resultat. Medlemsstatistiken visar att antalet studentmedlemmar ökar under utbildningens gång. Det vill säga att anslutningsgraden är som högst i termin 6. Detta tyder på att vi vårdar våra studentmedlemmar väl och att FSAstuds löpande medlemsrekrytering på orterna ger resultat. Från studier till arbetsliv är arbetsmarknadsdagar som FSA erbjuder studenter på samtliga utbildningsorter i termin fem, alternativt termin sex. Syftet är att förbereda studenterna inför inträdet på arbetsmarknaden. Dessa dagar är även viktiga ur ett medlemsrekryterande och medlemsvårdande perspektiv. Under våren har arbetsmarknadsdagar genomförts på samtliga orter. Dagarna har varit välbesökta och uppskattade. Under våren 2012 har det funnits en lokal styrelse på respektive utbildningsort. De lokala styrelserna har framförallt fokuserat på medlemsrekrytering, att öka gemenskapen mellan terminerna samt att stärka yrkesidentiteten bland studenterna. Inom ramen för detta har FSAstud lokalt arrangerat olika medlemsaktiviteter, till exempel studiebesök och föreläsningar. Samtliga styrelser har även genomfört en avtackning av de studenter som har avslutat termin sex. Den centrala styrelsens verksamhet startade i samband med styrelsens utbildningshelg i januari. Under helgen fick styrelsen bland annat fördjupad information om FSA samt en utbildning i projektledning. Styrelsens arbete har i huvudsak koncentrerats till två arbetsgrupper. Arbetsgruppen för arbetsmarknad och yrkesidentitet har diskuterat och utrett huruvida FSA och FSAstud skulle kunna erbjuda studentmedlemmar en yrkesverksam mentor. Arbetsgruppen för utbildningsfrågor har genomfört en enkätundersökning till utbildningsorternas programansvariga för att undersöka kvaliteten inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Arbetsgruppens analyser och slutsatser kommer att presenteras hösten Styrelsen har, förutom detta, upprätthållit och utökat FSAstuds internationella kontakter samt skrivit artiklar till FSAstuds sida i Tidskriften Arbetsterapeuten. Under våren har styrelsen även genomfört en större revidering av FSAstuds stadga, vilken kommer att läggas fram som en proposition under FSAstuds årsmöte. Fullmäktige är FSAs högsta beslutande organ. Fullmäktige sammanträder vartannat år och genomförs november Förbundsstyrelsen lägger fram ett antal propositioner och

13 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (86) en ny strategisk plan för åren , eftersom en stadgeändring föreslås som innebär att fullmäktige kommer att genomföras vart tredje år. Dessutom kommer fullmäktige att få ta ställning till de fem motioner som inkommit. Mellan fullmäktigemötena utgör förbundsstyrelsen FSAs högsta beslutande organ och ansvarar för den omedelbara ledningen av förbundets verksamhet och att verkställa fullmäktiges beslut. Förbundsordförande väljs för en mandatperiod på fyra år och vid senaste fullmäktige valdes Lena Haglund till förbundsordförande för fyra år. Vice ordförande och övriga ledamöter väljs alltid för två år. En av ledamöterna i förbundsstyrelsen representerar FSAstud. FSAs förbundsstyrelse består av följande ledamöter: Lena Haglund Ida Kåhlin Karin Samuelsson ordförande vice ordförande vice ordförande Marie Erickson Emma Eriksson Karin Granbom Sandra Scherman Anna Ström Karin Söderberg Git Wilson Anna-Karin Åkesson Sofie Ivarsson FSAstuds ordförande Verkställande utskottet (VU) består av förbundsordförande och två vice ordförande. Utskottet fullgör de uppgifter som förbundsstyrelsen överlämnar till utskottet. Utöver förbundsstyrelseledamöter utses ett etikråd och ett specialistråd av fullmäktige. Därutöver har förbundsstyrelsen utsett ett antal centrala beredningsorgan - råd, utskott och grupper med uppdrag att vara rådgivande och beredande i olika frågor. FSAs stipendiefond förvaltas i enlighet med särskild fondstadga. Förbundsstyrelsen utser stipendiefondens styrelse, som årligen utdelar stipendier och lämnar egen årsredovisning till fullmäktige. FSAs utskott samlas årligen till en gemensam konferens för att initiera och planera fortbildning inom sina respektive arbetsområden. Årets konferens ägde rum januari. Därefter har uppföljande telefonmöten genomförts tillsammans med utskotten. FSAs lokala verksamhets drivs genom 28 kretsar, som var och en genomför årsmöte och väljer en kretsordförande som tillsammans med kretsstyrelsen ansvarar för att leda kretsen och dess verksamhet. Aktiviteten varierar mellan de olika kretsarna, men samtliga har genomfört årsmöte för 2012 och valt delegater till fullmäktige. Det saknas kretsordförande i

14 FULLMÄKTIGE (86) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER fyra kretsar, men det finns postmottagare som fungerar som kontaktpersoner och mottagare av information från FSA centralt. FSA ska upplevas som en öppen och tillgänglig organisation, Medlemmar i FSA ska känna nytta av sitt medlemskap och uppleva god individuell service med hög kvalitet. Under våren genomförde Novus på uppdrag av FSA en lojalitetsundersökning. Undersökningen visar att generellt sett har FSA lojala medlemmar Det så kallade lojalitetsindexet ligger på 90, det vill säga 90 procent av medlemmarna är lojala FSA. Många identifierar sig med FSA och tycker att det är viktigt att vara med och kan tänka sig att rekommendera en kollega att gå med i förbundet. Undersökningen visade också att hjälp vid förhandlingar och att bevaka och driva frågor som är viktiga för arbetsterapeuter som yrkesgrupp också är viktiga för lojaliteten. För att FSA ska klara det lokala fackliga uppdraget och kunna ge medlemsnära service är det viktigt att ge stöd till alla medlemmar som har uppdrag i förbundet och en förutsättning för detta är utbildningsinsatser på olika nivåer. För att förbundets förtroendevalda ska kunna fullgöra sina olika uppdrag tillhandahåller FSA facklig utbildning på olika nivåer enligt fastställd utbildningsplan. Utbildningarna genomförs både lokalt och centralt. För förbundets lokala företrädare med kretsövergripande uppdrag genomför FSA årligen centrala utbildningar. Årets kretsordförandekonferens genomfördes den 3 maj och representanter från 20 av de 28 kretsarna deltog. De fick ta del av aktuella frågor i förbundet och diskutera det förslag till stadgeändring som förbundsstyrelsen fick i uppdrag av fullmäktige 2010 att utreda och nu lägger som proposition till årets fullmäktige. Kretsinformatörs- och webbredaktörsutbildning ägde rum den 13 april. Totalt deltog 14 kretsinformatörer, webbredaktörer eller deras ersättare. Pregrammet innehöll aktuella frågor i förbundet, FSAs deltagande i sociala medier och aktiviteter och kommunikationsplan för Arbetsterapins dag. Utbildning för de lokala ombudsmännen genomförs i september och 38 personer är anmälda. Programmet fokuserar på den lokala lönebildningsprocessen och att utveckla stöd för att stärka/coacha medlemmarna och utveckla de lokala fackliga företrädarnas roll i detta sammanhang. Enligt FSAs kvalitetspolicy ska det finnas ett kvalitetsombud i varje krets som driver kvalitetsfrågorna gentemot kretsens medlemmar. För att kunna leva upp till kvalitetspolicyns intentioner samlar FSA Kvalitetsrådet och kvalitetsombuden till en årlig konferens. Den genomförs i september. För grundläggande facklig kunskap finns den webbaserade fackliga introduktionskursen. Den är öppen för alla som har förtroendeuppdrag för FSA, men också för medlemmar med intresse för fackliga frågor. Kursen ger grundläggande kunskap i medbestämmande, anställningsformer och arbetsmiljö. Den innehåller även avsnitt om parterna på arbetsmarknaden och rollen som facklig förtroendevald. Därutöver anordnar kretsarna lokalt kortare kurser, både med lokala och centrala föreläsare och förbundsordförande har deltagit på flera årsmöten och andra möten i kretsarna för information, diskussion och erfarenhetsutbyte kring aktuella frågor.

15 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (86) The World Federation of Occupational Therapists (WFOT), världsorganisationen för arbetsterapeuter, har 53 fullvärdiga medlemsländer som träffas till ett Council Meeting (CM) vartannat år. I år ägde CM rum i Taiwan. Som en medlemsförmån är FSAs medlemmar individuella medlemmar i WFOT. The Committee of Occupational Therapists for the European Communities (COTEC) är de europeiska arbetsterapeutorganisationernas gemensamma organisation och representerar 29 länder. COTECs nionde kongress arrangerades av FSA i Stockholm den maj med nästan deltagare. I samband med kongressen höll COTEC Executive styrelse sammanträde den 21 maj och sitt Council Meeting maj i Stockholm. Ny stadga antogs där skillnaden är att delegaterna träffas en gång per år i stället för två gånger per år och att delegaterna måste ha god förankring i sina förbund. FSA har även ett samarbete med de nordiska arbetsterapeutförbunden för att diskutera viktiga professions- och fackpolitiska frågor. Den årliga nordiska ordförandekonferensen ägde i år rum den 29 augusti i samband med nationell konferens på Färöarna. De nordiska organisationerna genomförde också årsmöte i den gemensamma stiftelse som ger ut den vetenskapliga tidskriften SJOT, Scandinavian Journal of Occupational Therapy, som ingår som medlemsförmån för alla FSAs yrkesverksamma medlemmar och som studenter och pensionärer kan prenumerera på till ett mycket förmånligt pris. Årsmötet utsåg ny chefredaktör för tidskriften från och med årsskiftet. FSAs medlemmar har tillgång till den kanadensiska databasen OTDBASE. Sökningarna i databasen har minskat, men efter förhandlingar med de ägarna erbjuds våra medlemmar att söka artiklar (abstracts) gratis under 2013 mot att den marknadsförs mer. FSA och dess förbundsstyrelse har ett kansli som stöd för sitt arbete med de traditionellt fackliga frågorna såväl som med professionsfrågor. Kansliets arbete bedrivs i egna lokaler i Nacka. Fastigheten ägs till 25 procent av FSA, 25 procent av Naturvetarna och 50 procent av DIK. Förutom gemensam fastighetsförvaltning har förbunden en kostnadseffektiv samverkan främst genom gemensamma administrativa tjänster. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna.

16 FULLMÄKTIGE (86) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Arbetsterapeuter är engagerade i sin professionella utveckling och intresserade av att göra ett bra jobb. I allmänhet har man också intresse av hela arbetsterapiområdets utveckling. Men de möjligheter arbetsgivare erbjuder till kompetensutveckling varierar. Vissa förstår att vi arbetsterapeuter måste följa utvecklingen av arbetsterapeutiska behandlingsmetoder. Andra vill inte satsa pengar på att vi får gå kurser eller besöka seminarier och konferenser från vårt yrkesområde. Det är en viktig facklig fråga att driva rätten till utbildning och utveckling och arbetsgivarens och vårt eget ansvar för detta. FSA har gjort mycket inom området, men idag kan det behövas ännu mer satsningar. Kommuner och landsting sparar ofta in på resurserna och nya privata arbetsgivare har varierande kunskap om rehabilitering och arbetsterapi (Vissa satsar mer på rehab än kommuner och landsting, andra mindre). Vi är dessutom fortfarande en ganska liten grupp. Det är därför viktig och bra att FSA satsar på kurser i egen regi. Vi vill nu efterlysa ännu mera kurser till ännu lägre självkostnadspriser. En del arbetsgivare har i stort sett inga pengar till utbildning och vi arbetsterapeuter har kanske inte tid att vänta tills arbetet för att ändra på detta gett resultat. Vi tycker att FSA ska satsa resurser på kurser och konferenser av intresse för vår professionella utveckling. Låt oss få ta del av de senaste forskningsrönen och den nyaste utvecklingen inom hjälpmedels- och teknikutvecklingen. Det kan exempelvis vara kurser om äldre och teknikanvändning eller om smartphonefunktioner för personer medfunktionshinder. Det ska vara gratis eller en låg självkostnadsavgift för föreläsare och lokaler. Föreläsaren får ställa upp mot ersättning för förlorad lön, lokalen kan vara i Akademikerhuset och lunchen kan vi bekosta själva. Dessa lågbudgetkurser kan inte ses som en ojuste konkurrens med utbildningsföretag; det är en intern kompetensutveckling. Men ibland behöver vi även de kurser som ordnas av andra Styrelsen för Stockholms västra krets av FSA

17 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (86) Som yrkesförbund måste FSA måna om att yrket arbetsterapeut ska uppfattas som attraktivt, bland annat genom vetskapen att arbetsterapeuter upprätthåller sin akademiska status genom hela yrkeslivet. Arbetsterapeutjobb finns sig inom en stor variation av arbetsplatser. Efter ett par år i yrket riskerar man nu att ha hamnat i ett fack utan möjlighet att byta till någon annan inriktning. Att så ofta man önskar få möta nya intellektuella utmaningar skulle göra yrket attraktivt. Möjligheten till vidareutbildning skulle öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka arbetsterapeutyrkets status. När möjlighet till vidareutbildning eller förkovran inom yrket inte längre erbjuds från arbetsgivarna kan fackligt stöd för utbildning vara ett tungt vägande skäl till att bli eller fortsätta vara medlem i FSA. Vi föreslår upprättandet av en utbildningsfond för arbetsterapeuter. Syftet ska vara att öka arbetsterapeutens kompetens inom områden som ökar eller fördjupar dennes kunskaper inom arbetsterapi eller relaterade områden. Dessa måste inte ligga inom ramen för verksamheten hos aktuell arbetsgivare. Det ska även vara tillgängligt att söka för arbetsterapeuter utan anställning. Styrelsen för Stockholms västra krets av FSA Det är oerhört viktigt att varje medlem får möjlighet till kompetensutveckling. Förbundsstyrelsen skriver i propositionen angående utbildning och forskning: Arbetsterapeuters rätt till kontinuerlig kompetensutveckling måste säkerställas oavsett inom vilken verksamhet man är anställd. Dagens och morgondagens vård och omsorg ställer stora krav på kontinuerlig fortbildning för att säkerställa en kunskapsbaserad arbetsterapi. För att kunna följa, ta till sig, implementera och kritiskt granska sitt arbete är olika fortbildningsinsatser avgörande. Genom kontinuerlig fortbildning blir arbetsterapeuterna delaktiga i det förbättringsarbete som den intensiva kunskapsproduktionen inom vård och omsorg ger grund för. Förbundsstyrelsen ser liksom motionärerna att det blir allt svårare för våra medlemmar att erhålla de fortbildningsinsatser som önskas. En fortbildningsenkät bland medlemmarna genomfördes 2008 och Jämförelser av de olika mättiderna visar att allt fler arbetsterapeuter uppfattar att det är svårare nu än förr att få tid och resurser till egen kompetensutveckling. Här ser styrelsen ett ansvar för att påvisa dessa negativa tendenser, exempelvis för SKL (Sveriges kommuner och landsting) och påtala arbetsgivarnas ansvar. Detta kommer också att ske.

18 FULLMÄKTIGE (86) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Styrelsen anser att FSA under lång tid satsat resurser på kurser, konferenser (ex At-forum), studiecirklar mm av intresse för arbetsterapeuternas professionella utveckling. Något som motionärerna inte heller motsäger. Kurserna är självkostnadsbärande. FSA anordnar även nätverksträffar där den enda kostnaden i princip är lunchavgift. Förbundet kommer att fortsätta att satsa på aktiviteter som stärker medlemmens kompetens, något som bland annat tas fasta på i strategiområde 2 i den strategiska planen. Med förnyad teknik och vårt eget utvecklingsarbete kring denna kommer fler utbildningar framdeles att ges som webbsändningar. Detta medför en större tillgänglighet till de kurser, workshops och seminarier som FSA tillhandahåller och gynnar medlemmar som inte ges möjlighet att närvara fysiskt. Kompetensutveckling är dock inte bara kurser och konferenser. För att stärka medlemmens kompetens arbetar FSA bredare. Kompetensutveckling ges bland annat genom Tidskriften Arbetsterapeuten och dess bilaga Forskning i praxis som utkommer fyra gånger per år. Den vetenskapliga tidskriften SJOT (Scandinavian Journal of Occupational Therapy) finns att tillgå för alla yrkesverksamma medlemmar sex gånger per år. Genom att delta i studiecirklar finns också stora möjligheter till förkovran. Även FSAs webbplats är en stor källa till kompetensutveckling. Här finns bland mycket annat FSAs förlag med förmånligt prissatta publikationer och Utvecklingsbanken med många utvecklingsprojekt att ta del av. Inom ramen för arbetsterapeutkompetensen finns oändliga möjligheter till breddning och fördjupning. Styrelsen ser dock att det är komplicerat med en utbildningsfond som den som motionären önskar. Vi ser svårigheter med hur en sådan fond ska kunna finaniseras och administreras. Det kan också vara svårt att prioritera och besluta om olika utbildningsinsatser som ska få ekonomiskt stöd. Till en början hade FSAs stipendiefond en möjlighet för medlemmar att söka medel för att delta i kurser och konferenser. Detta blev ogörligt eftersom det var svårt att avgöra vikten i de olika ansökningarna. Det fanns heller inte tillräckligt med pengar i fonden för att kunna möta förväntningarna på bidrag. Förbundsstyrelsen anser att det ligger på arbetsgivarens ansvar att tillse att arbetsterapeuterna får den fortbildning som behövs för att driva verksamheten på ett kvalitativt och patientsäkert sätt. Det är även arbetsgivarens ansvar att betala för densamma. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att anse motionerna behandlade med hänvisning till detta yttrande.

19 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (86) I FSAs strategiska plan, under strategiområde 5 om FSAs service står följande: FSA ska aktivt arbeta för att alla legitimerade arbetsterapeuter oavsett tjänstebenämning, anställningsform eller verksamhetsområde finner en naturlig hemvist och ett stöd i förbundet. I vår krets har vi erfarenhet av medlemmar som blivit sjukskrivna och arbetslösa. En utsatt situation där svårigheterna varierar mellan allt från att förstå komplexa regelverk, konflikter med arbetsförmedlingen och/eller försäkringskassan till arbetsmiljöproblem på arbetsträningsplatsen. Att vända sig till FSA för råd och stöd har då känts som en självklarhet för dem (fortfarande fullvärdiga medlemmar!) men något konkret stöd har de inte fått. Upplevelsen är att stödet från FSA fungerar bra för de som har en anställning men då personen är arbetslös finns inget stöd mer än välmenad empati från FSA. Vi arbetsterapeuter arbetar med att se till människors förmågor och resurser och att se möjligheter istället för problem. FSA pratar ofta om att vi ska ligga i framkant. Därför tycker vi att FSA ska vara föregångare när det gäller att stödja arbetslösa medlemmar. Att FSA ska ge stöd till arbetslösa medlemmar Att FSA ska ha kunskap kring det regelverk som gäller för arbetslösa medlemmar Att FSA tar fram en strategisk plan för hur förbundet ska arbeta med att stödja arbetslösa medlemmar där det ska framgå hur stödet ska se ut och när det ska sättas in Med vänlig hälsning FSA Stockholms Södra Krets genom kretsordförande Lena Stenqvist Att ofrivilligt bli arbetslös är inget som någon önskar sig. Att det för de allra flesta av FSAs medlemmar rör sig om en kort period i det yrkesverksamma livet är dock positivt ur ett förbundsperspektiv. Arbetslösheten på hela den svenska arbetsmarknaden uppgick under andra kvartalet 2012 till 8,3 procent (källa SCBs Arbetskraftsundersökningar), medan arbetslösheten bland FSAs medlemmar är under 1 procent. Det är en mycket låg arbetslöshetsnivå, men för den enskilde medlemmen är det naturligtvis en problematisk och oönskad situation. Under 1990-talet och efterdyningarna av den ekonomiska krisen hade FSA som mest 388 ersättningsfall (4,9 procent) i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa (AEA) i

20 FULLMÄKTIGE (86) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER september I augusti 2012 fanns 62 ersättningsfall (0,7 procent) bland FSAs medlemmar i AEA. De relativt få arbetslösa som finns i förbundet är spridda över hela landet, något som försvårar för förbundet att kunna ha en enhetlig strategi för insatser på detta område. Kunskap om den lokala arbetsmarknaden är avgörande för att kunna ge aktivt stöd. I FSAs organisation har de lokala företrädarna i kretsarna bäst överblick och är de som är mest insatta i och kunniga om den lokala arbetsmarknaden. Ett nära samarbete och informationsutbyte mellan FSA centralt och kretsarnas företrädare är en förutsättning för att kunna stödja och vägleda i arbetsmarknadsfrågor. Från och med den 1 januari 2012 finns ett omställningsavtal (KOM-KL) på kommunal och landstingskommunal sektor tecknat mellan AkademikerAlliansen och SKL (Sveriges kommuner och landsting). Omställningsavtal för FSAs medlemmar har tidigare bara funnits inom statlig och privat sektor, förutsatt att det finns kollektivavtal. KOM-KL kommer förhoppningsvis bidra till att medlemmar som blir uppsagda från sin anställning ges ett fullgott stöd i att återkomma i arbete. FSA kommer aktivt att bevaka detta. Den ekonomiska faktorn blir påtaglig för den som blir arbetslös. De flesta av FSAs medlemmar tjänar över taket i arbetslöshetsförsäkringen, vilket innebär att de inte får ut 80 % av inkomsten vid arbetslöshet. FSA har därför en inkomstförsäkring som ingår i medlemskapet. Läs mer om den på Inkomstförsäkringen och kollektivavtalade trygghetsavtal ger ett stärkt ekonomiskt skydd. För medlemmar som är arbetssökande har FSA flera olika konkreta aktiviteter. För studenter genomförs arbetsmarknadsdagar - Från studier till arbetsliv - då representanter från FSA träffar studenter inför deras examen och informerar om läget och möjligheterna på arbetsmarknaden. Dessa dagar innehåller även information om att skriva CV och kanaler för aktivt jobbsökeri. För alla medlemmar, både yrkesverksamma, arbetslösa och studenter, finns samlad information på FSAs webbplats om att söka jobb, skriva ansökningsbrev och CV, tips inför anställningsintervjun, jobbtorget med aktuella platsannonser och jobblänkar till andra användbara externa webbplatser. När det gäller frågor kring arbetslöshetsersättning är AEA beslutande och myndighetsutövare, och deras handläggare är våra egna experter som ska svara på frågor kring regelverket vid eventuell arbetslöshet. Regelsystemet är komplicerat och felaktig rådgivning kan ge förväntningar som inte går att uppfylla för enskilde medlemmen. Förbundens handläggare är uppmanade att inte ge sig in i tolkningar av regelverket. När det gäller frågor eller förhandlingar som har med relationen till arbetsgivare att göra och som inte kan lösas av företrädare i kretsen handläggs de av FSAs centrala ombudsmän. Central ombudsman kan även bistå med stöd i eventuell överklagan av AEAs beslut. Arbetsmarknadsbevakning är viktig för att kunna göra prognoser rörande tillgång och efterfrågan av arbetsterapeuter på både kort och lång sikt. Detta gör FSA genom att följa upp och påverka olika prognosmakare, exempelvis SCB, Högskoleverket och Arbetsförmedlingen. Utifrån dessa officiella prognoser görs årligen bedömningar på tillgång och efterfrågan till Sacos skrifter Välja Yrke och Framtidsutsikter. Det är information som riktar sig till presumtiva sökande till arbetsterapeutprogrammen och en prognos om sannolikheten att få jobb efter examen. En viktig facklig fråga i sammanhanget är det grundläggande kravet på heltid och helst tillsvidareanställning. En alltmer privatiserad arbetsmarknad har medfört att enheterna har blivit mindre och arbetsterapeutresurserna har i flera fall reducerats till deltider. En osäker-