Del 2. Rapporter Motioner Propositioner Val

Transkript

1 Del 2 Rapporter Motioner Propositioner Val Fullmäktige 2010

2 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (67) Innehållsförteckning Förbundsstyrelsens rapport nr 1 Verksamheten 1 januari 31 augusti Motion nr 1 Instruktion till valberedningen Motion nr 2 Översyn av frekvensen av fullmäktige Motion nr 3 Förtroendeorganisationen utbildning för fackliga företrädare Motion nr 4 Strategiskt namnbyte av FSA från okänd förkortning till välkänd profession Motion nr 5 FSAs hemsida Motion nr 6 Separat webbplats om arbetsterapi med fokus inställt på omvärlden arbetsterapi.nu! Proposition nr 1 Stadgeändring av Specialistrådets sammansättning och av Normalstadga för krets Proposition nr 2 Ändring av stipendiefondens stadga Proposition nr 3 Revidering av Etisk kod för arbetsterapeuter Proposition nr 4 Uppdatering av FSAs specialistordning Proposition nr 5 Revidering av FSAs kvalitetspolicy Proposition nr 6 Bedömning av arbetsförmåga Proposition nr 7 Arbetsterapi och hållbar utveckling Proposition nr 8 Arbetsterapi vid kris- och katastrofsituationer Proposition nr 9 Hedersmedlemskap i FSA Proposition nr 10 Strategisk plan jämte medlemsavgifter under fullmäktigeperioden Valberedningens förslag till ordförande i FSAs förbundsstyrelse inför 2010 års fullmäktige Valberedningens förslag till vice ordförande i FSAs förbundsstyrelse inför 2010 års fullmäktige Valberedningens förslag till styrelseledamöter i FSAs förbundsstyrelse inför 2010 års fullmäktige Valberedningens förslag till ordförande i FSAs etiska råd inför fullmäktige Valberedningens förslag till ledamöter i FSAs etiska råd inför fullmäktige Valberedningens förslag till ordförande i FSAs specialistråd inför fullmäktige Valberedningens förslag till ledamöter i FSAs specialistråd inför fullmäktige Valberedningens förslag till revisorer och revisorssuppleanter för FSA inför fullmäktige

3 FULLMÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Förbundsstyrelsens rapport nr 1 Verksamheten 1 januari 31 augusti 2010 Förbundsstyrelsen lämnar sin verksamhetsrapport till fullmäktige som en service för att delegaterna ska få information om vad som hittills hänt under innevarande år och få möjlighet att diskutera detta. Styrelsen för Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) lämnar följande rapport om verksamheten för tiden 1 januari 31 augusti Övergripande strategi FSA ska utveckla arbetsterapeuternas professionella roll, arbetsmarknad, arbetsformer och livsinkomst genom fokusering på patientens/klientens behov och efterfrågan. Detta ska ske genom aktiva medlemmar i en kompetent och effektiv medlemsorganisation med stor servicekänsla. Vägledande för detta arbete är den av fullmäktige 2008 fastställda strategiska agendan för åren och strategisk plan för fullmäktigeperioden Väsentliga händelser under verksamhetsåret Strategiområde 1 om behov och efterfrågan FSA ska utifrån behov och efterfrågan som finns på individ-, grupp- och samhällsnivå bidra till ständigt bättre lösningar med ökad kvalitet. Information om vad arbetsterapeutens kompetens kan bidra med för framtidens patienter/klienter är viktig för att öka efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga är områden där arbetsterapeutisk kompetens kommer att efterfrågas i allt större utsträckning. I början av året beslutade regeringen att tillsätta ett rehabiliteringsråd, vars uppgift är att bistå regeringen på rehabiliteringsområdet. Syftet är att oberoende experter ska följa och utveckla den satsning på rehabilitering som regeringen har gjort. En av ledamöterna i rådet är arbetsterapeut och FSA har noterat detta med tillfredställelse. FSA har också fått möjlighet att träffa rådets huvudsekreterare och såväl muntligen som skriftligen framföra synpunkter på rehabiliteringsgarantins utformning och förslag hur den fortsättningsvis kan utformas. Rådet har redan kommit med ett delbetänkande (SOU 2010:58), som innehåller många intressanta förslag hur rehabiliteringen kan förstärkas i sjukskrivningsprocessen. Arbetsförmågeutredningen har på regeringens uppdrag utrett begreppet arbetsförmåga och tillsammans med Försäkringskassan påbörjat ett utvecklingsarbete av ett instrument för bedömning av arbetsförmåga. Slutbetänkandet Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) innehåller förslag på tre områden; hur sjukdomsbegreppet ska tolkas, hur arbetsförmåga ska förstås och bedömas i olika lägen och ett arbetsmarknadsprogram för att stötta dem som behöver ställa om till ett annat arbete. Betänkandet remissbehandlas just nu i förbundet. Regeringen har under senare år tagit flera initiativ för att minska sjukskrivningarnas längd och antal, bland annat genom den så kallade sjukskrivningsmiljarden, vars syfte är att utveckla sjukskrivningsprocessen och höja kvalitén på arbetet. En del av denna satsning är rehabiliteringsgarantin, som innebär extra anslag för landsting som

4 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (67) tillhandahåller kognitiv beteendeterapi (KBT), och multimodal rehabilitering i team för smärtpatienter. Både sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin berör FSAs medlemmar och under våren gjordes en uppföljning via enkät hur man använder arbetsterapeutens kompetens inom dessa områden. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har som stöd för landstingen när de inom ramen för sjukskrivningsmiljarden ska ta fram fördjupade medicinska utredningar åt Försäkringskassan som underlag för bedömning av rätten till sjukpenning vid särskilt problematiska fall. Bakgrunden är att de medicinska underlagen har varit bristfälliga och inte tillräckliga. SKL har arbetat fram dokumentet Rekommendationer för teambaserade fördjupade medicinska utredningar (TFMU) och det framgår att arbetsterapeuter har en central roll i dessa utredningar. Dokumentet innehåller också förslag på lämpliga arbetsterapeutiska instrument. Regeringen gör också särskilda satsningar på företagshälsovården med riktade pengar. FSA har länge arbetat för att arbetsterapeuter ska finnas i företagshälsovården. De få som finns i verksamheten bjöds under våren in till en telefonkonferens som en förberedelse inför en uppvaktning av VD för Föreningen Svensk Företagshälsovård. Mötet var positivt och de är helt klart intresserade av arbetsterapeutisk kompetens. De arbetsterapeuter som är verksamma i företagshälsovården är inbjudna till en träff under hösten. FSA har kontinuerlig dialog med brukarorganisationerna och har ett brukarråd för att kunna fånga brukarnas behov, förväntningar och krav i mötet med arbetsterapeuter Brukarrådet, som träffas två gånger om året, fungerar som plattform för utbyte av information om vad som är aktuellt i de olika organisationerna och tar också initiativ till gemensamma aktiviteter. Strategiområde 2 om professionella tjänster FSA ska aktivt och kontinuerligt utveckla arbetsterapins professionella tjänster. I ökad utsträckning handlar detta om fördjupningar, breddningar, aktualiseringar av kärnkompetensen men också av nya kunskaper från andra områden som krävs när samhället blir alltmer komplicerat och gränsöverskridande. Arbetet med att utveckla arbetsterapeuters profession, att bidra till medlemmarnas kompetensutveckling och kvalitetsutveckling är viktiga frågor FSA. Detta sker på såväl central som lokal nivå i förbundet. FSA har alltid kraftfullt drivit frågan om betydelsen av utbildning, kunskap och kompetens. Kompetensutveckling blir allt viktigare när förändringarna inom våra arbetsområden går allt snabbare. För att skapa goda förutsättningar för arbetet med kompetensutveckling och för den nödvändiga dialogen mellan chef och medarbetare har FSA utvecklat en kompetensutvecklingsmodell. Den utgår från verksamhetens mål och från vad som krävs av arbetsterapeuter för att uppnå målen för patientarbetet. En ny version presenterades under året. Under vinjetten Forskning i praxis publiceras artiklar som sammanfattar forskningsresultat inom arbetsterapeutisk utredning och intervention i Tidskriften Arbetsterapeuten med viss regelbundenhet. Syftet är att yrkesverksamma arbetsterapeuter lättare ska få tillgång till forskningsresultat för att kunna omsätta dem i sitt arbete. Under året har två artiklar publicerats. Beslut i omvärlden påverkar ständigt FSA och våra medlemmar. Det kan röra sig om ändrade lagar och andra villkor i yrkesutövandet. En uppgift för FSA är att sprida

5 FULLMÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER förbundets ställningstaganden i viktiga frågor och därför remissbesvarar förbundet ett flertal statliga utredningar, departementspromemorior eller andra officiella beslutsförslag som i hög grad berör arbetsterapi och arbetsterapeuter för att få gehör för våra yrkesspecifika synpunkter. Hittills har FSA avgett följande remissvar: Allvarlig brottslighet som hinder att genomgå högskoleutbildning (rapport från Högskoleverket) Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2010:3 från Socialdepartementet) Om allmänmedicinens uppdrag in den framtida svenska primärvården (diskussionspromemoria från Distriktsläkarföreningen) Förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor, mm (PM från Utbildningsdepartementet) Bättre vård och stöd för individen Om ansvar och tvång i den svenska missbruks och beroendevården (diskussionspromemoria S 2008:04 från Socialdepartementet) Regler för etablering av vårdgivare Förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad öppenvård (SOU 2009:84 från utredningen om Patientens rätt) Begreppet vårdrelaterad infektion, (Socialstyrelsens terminologiarbete) Begrepp och termer för planer inom vård och omsorg, (Socialstyrelsens terminologiarbete) Remiss angående synonymer till benämningar av kapitel och kategorier i ICF/ICF-CY, (Socialstyrelsens förslag till nationellt rekommenderade termer) Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Remissvaren finns att läsas på FSAs webbplats. FSA har också meddelat stöd till Sacos svar på promemorian Urval till högskoleutbildning med hänsyn till kön från Utbildningsdepartementet. Under hösten kommer två viktiga remisser att behandlas; det tidigare nämnda slutbetänkandet från Arbetsförmågeutredningen och en departementspromemoria med förslag att införa en ny bestämmelse i diskrimineringslagen om förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Inom Socialdepartementet pågår också en Behörighetsutredning, vars uppdrag är att utreda ett antal frågor som rör behörighetsregleringen inom hälso- och sjukvården samt vissa frågor inom socialtjänsten. Utredningen lämnar sitt betänkande i oktober. FSA har lång erfarenhet av arbetet med att stödja den arbetsterapeutiska professionen genom att tillhandahålla lämpliga sökordterminologier. Det händer mycket inom terminologiområdet. FSA har därför en begrepp- och termgrupp som arbetar med dessa frågor. Socialstyrelsen har samordningsansvaret inom hälso- och sjukvård och socialtjänst och FSA besvarar många remisser inom området. Enligt den strategiska agendan ska FSA följa utvecklingen och ta initiativ till kompetensutveckling som krävs för att dra nytta av de teknologiska framstegen i den arbetsterapeutiska behandlingen. Förbundsstyrelsen tillsatte under 2007 en arbetsgrupp för detta ändamål, som tog namnet Arbetsterapi och teknologigruppen (ATT-gruppen). Gruppen har bestått av representanter från FSA och Hjälpmedelsinstitutet och ett diskussionsmaterial finns nu tillgängligt.

6 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (67) Kvalitetsrådet har arbetat med FSAs kvalitetspolicy, som förbundsstyrelsen lägger som proposition till årets fullmäktige. Kvalitetsutmärkelsen 2011 kommer att annonseras under hösten. Förbundsstyrelsen inrättade 2008 utmärkelsen Årets arbetsterapeut. Utmärkelsen är annonserad i Tidskriften Arbetsterapeuten och ska tilldelas den arbetsterapeut som på ett förtjänstfullt sätt utmärkt sig i sin yrkesutövning. Utdelning ska ske i samband med fullmäktige FSA har en lång tradition att arbeta med studiecirklar och har genom årens lopp genomfört många cirklar, som rör såväl de professionella som de fackliga frågor som har med relationen arbetstagare och arbetsgivare att göra. Studiecirklar är en utmärkt studieform för att nå ut till så många medlemmar som möjligt. Studiecirklarna är en medlemsförmån för förbundets medlemmar. FSAs studiecirklar marknadsförs regelbundet via Tidskriften Arbetsterapeuten, FSAs webbplats, vid FSAs lokala medlemsaktiviteter och i kontakt med alla våra lokala fackliga företrädare. Cirkeln Samtal om öppna prioriteringar har utarbetats i samarbete med Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund och kan genomföras tillsammans med sjukgymnaster ute på arbetsplatserna. Sätt värde på arbetsterapi är en annan cirkel, vars syfte är att alla arbetsterapeuter ska ha möjlighet att tillsammans med kolleger öka sin kunskap i ett evidensbaserat arbetssätt som underlag för de arbetsterapeutiska åtgärderna. Den professionella arbetsterapeuten är en studiecirkel med syfte är att skapa diskussion kring frågeställningar som rör arbetsterapeuten i sin professionella yrkesutövning. Forskning, utveckling och utbildningsfrågor Under namnet Saco Vård forskning samarbetar vårdförbunden kring forskningsfrågor och arrangerade under våren ett forskningsseminarium. Vårdförbunden har också tillskrivit Utbildningsutskottets ledamöter med anledning av deras behandling av propositionen En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor, som bygger på Autonomiutredningen från Förbundens synpunkter fokuserade främst på hälso- och sjukvårdens koppling till klinisk forskning och preklinisk forskning, kopplingen mellan akademi och hälso- och sjukvård och möjligheterna att kombinera sjukvård, forskning och undervisning. FSA har ett nära samarbete med alla arbetsterapeututbildningar. Två gånger om året inbjuder FSA till konferens med programstudierektorerna för diskussion kring aktuella utbildningsfrågor. En årlig utbildningsdag anordnas för studenter, lärare och programstudierektorer. Temat för utbildningskonferensen i år var Studenters lärande mot en ny didaktisk design. Idag finns 46 specialistutbildade arbetsterapeuter och i höst startar FSA för sjätte gången specialistkursen Yrkesrollen som specialist med 12 nya deltagare. FSAs Vetenskapliga råd inbjöd under våren alla disputerade arbetsterapeuter till Vetenskapligt forum med titeln Hur beforska arbetsterapeutiska interventioner utmaningar och möjligheter och 23 hörsammade inbjudan. En fortbildningsenkät, som gått ut till närmare var femte yrkesverksam medlem, har genomförts. Enkäten fullföljdes av 60 procent och visar bland annat att de som arbetar inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen har sämre möjligheter till fortbildning. Resultatet är under bearbetning och kommer att användas som stöd i diskussioner med SKL. En publik rapport kommer att tas fram senare under hösten.

7 FULLMÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FSA har en omfattande kursverksamhet. Hittills har 13 kurser genomförts under året, en i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet, och 19 kurser är planerade för hösten. Två av dem riktar sig till både arbetsterapeuter och sjukgymnaster och arrangeras i samarbete med Föreningen Rörelseorganens Årtionde (FRÅ). Dessa två kurser är avgiftsfria. FSA är en aktiv medlem i organisationen FRÅ, en ideell förening som bildades Föreningen är en del av den internationella kampanjen The Bone and Joint Decade som pågår mellan åren 2000 och Kampanjen drivs i över 100 länder med stöd av FN och WHO. Föreningen är ett forum för organisationer, företag och enskilda personer för frågor inom området rörelseorganens sjukdomar och skador. Mässan Ett bra liv äger rum på Stockholmsmässan senare under hösten. FSA är en av de arrangerande organisationerna och deltar både med egen monter och i seminarieprogrammet. FSA har även en omfattande förlagsverksamhet som bidrar till ytterligare kunskapsutveckling för arbetsterapeuter. Översyn av de publikationer som finns till försäljning har gjorts under året med syfte att ta bort dem som är inaktuella och uppdatera dem där det finns behov. En ny FOU-rapport har kommit under året - Vardagsliv - aktivitetsbalans och meningsfullhet dagliga aktiviteter hos personer med psykiskt funktionshinder. Rapporten vänder sig i huvudsak till arbetsterapeuter och arbetsterapeutstuderande som arbetar eller kommer att arbeta med personer med psykiskt funktionsnedsättning Fortfarande är det stort intresse för instrumenten och några av dem är översatta till engelska. Strategiområde 3 om ökad arbetstillfredsställelse FSA ska vidareutveckla arbetsterapins organisations- och leveranssystem för att skapa bättre kvalitet, ökad effektivitet, bättre arbetsmiljö, bättre lön och anställningsvillkor och därmed ökad arbetstillfredsställelse. Omkring 90 procent av FSAs medlemmar arbetar i kommuner och landsting. Löneavtalet och andra villkorsavtal förhandlas av AkademikerAlliansen, som samordnar och företräder 18 Sacoförbund gentemot SKL. AkademikerAlliansen har tecknat löneavtalet HÖK T, ett tillsvidareavtal som är möjligt att säga upp varje år. FSA företräder förbundets medlemmar i förhandlingar med arbetsgivaren, exempelvis kring anställning, arbetsrätt, anställningsvillkor, löner, arbetstid och arbetsmiljö. Den 31 mars 2010 löpte ett stort antal avtal för andra huvudorganisationer inom kommun- och landstingssektorn ut och de förhandlade nya överenskommelser. AkademikerAlliansen är i grunden nöjda med löneavtalet men har synpunkter på tillämpningen lokalt, lämnade i juni 2009 yrkanden till SKL och förhandlingar har förts med dem under fredsplikt. Konstruktiva samtal kunde föras utan att behöva säga upp det löpande löneavtalet. En ny överenskommelse har tecknats och vi kan konstatera att huvuddelen av våra yrkanden återfinns i överenskommelsens. Löneavtalet innebär lönerevision per den 1 april varje år. FSAs lokala förhandlingar på den kommunala sektorn genomförs och samordnas i huvudsak av kretsarnas lokala ombudsmän. Cirka fem procent av FSAs medlemmar omfattas av det statliga avtalet. Saco-S är förhandlingsorganisationen för statligt anställda akademiker. Det statliga avtalet gäller fram till Förberedelse av yrkanden och förankring i de olika förbunden påbörjades redan i slutet av förra året och FSA har besvarat förbundsremissen om

8 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (67) Saco-S inriktning i avtalsrörelsen Saco-S överlämnade sina yrkanden till Arbetsgivarverket innan sommaren och förhandlingar om nytt avtal pågår. De lokala förhandlingarna på myndigheterna ansvarar Saco-S-föreningarna för. Inom den privata sektorn arbetar knappt sju procent av förbundets medlemmar. FSA är sedan 1 januari i år medlem i PTK, en förhandlings- och samverkansorganisation för 27 förbund med cirka medlemmar i privat tjänst. Här finns en mängd olika avtal med olika arbetsgivarkonstellationer. För de olika avtalen finns ett Saco-förbund som är ansvarigt för avtalsområdet och tecknar kollektivavtal, oftast det förbund som har flest medlemmar på avtalet. Sacoförbunden inom PTK samverkar inom ramen för Saco-P för att på bästa sätt företräda samtliga akademiker inom privat sektor. FSA företräder alla medlemmar oavsett befattning. För medlemmar med chefsbefattning eller tankar att ta chefsuppdrag finns en Chefsgrupp och en särskild ombudsman som svarar på frågor som rör chefens villkor i arbetslivet. Tre nya broschyrer har tagits fram; Ny i chefsrollen är en ny broschyr för nyblivna chefer eller medlemmar som funderar på att bli chef, Du får och du ger om mentorskap är en ny folder som ger en introduktion till dem som är intresserade av att etablera en mentorskapsrelation och Chef och medlem i FSA vad erbjuder vi dig? Som riktar sig till alla chefer i förbundet. I FSA finns också medlemmar som är egenföretagare, antingen på heltid eller vid sidan av en anställning. Tillsammans med Saco och andra Sacoförbund har FSA arrangerat inspirationsdagar för egenföretagare och för dem som funderar på att starta eget. En träff för bara FSAs företagare ordnades på kansliet i början av juni. En viktig uppgift är att förebygga ohälsa och förbättra arbetsmiljön bland förbundets medlemmar. Därför har FSA inom ramen för det goda arbetet de senaste tio åren genomfört en lång rad kartläggningar och studier. Ett genomgående drag i dessa studier är att de flesta medlemmar i förbundet ser potentialer som inte utnyttjas. Medlemmarna upplever som professionella aktörer ofta en frustration och interdisciplinära samarbetssvårigheter, vilket innebär allvarliga hälsorisker. Under hösten publiceras ett material Individuationsprocessen som utgångspunkt för vårdutveckling i enlighet med arbetsterapins paradigm. FSA ingår i det tvärfackliga nätverket Fritt fram, som skapats för att uppmärksamma HBT-frågor (homo-, bi- och transfrågor). Arbetet tar sin utgångspunkt i att HBT-frågor är viktiga fackliga frågor då de inrymmer såväl diskriminerings- som arbetsmiljöaspekter. Kommunikation FSA arbetar ständigt med att förbättra de interna och externa kommunikationskanalerna. Arbetet med att utveckla webbplatsen har pågått en längre tid och ny webb beräknas att kunna lanseras senare under året. Tidskriften Arbetsterapeuten, som når alla medlemmar, utkommer med åtta nummer per år och därutöver ger FSA ut ett antal riktade nyhetsbrev. Kretsinfo är ett nyhetsbrev som når fackliga förtroendemän inom kommunal- och landstingskommunal sektor, Chefsnytt är riktat till förbundets chefer. Medlemsnytt som riktar sig till alla medlemmar har skickats vid två tillfällen under året. Omvärldsbevakning och opinion Opinionsbildning och att sprida information om arbetsterapeutens professionella kompetens och nyttan med arbetsterapi samt påverka beslutsfattarnas attityder genom

9 FULLMÄKTIGE 2010 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER 8(67) riktat opinionsarbete är en viktig del av FSAs uppdrag. Den årligt återkommande aktiviteten och rikstäckande manifestationen är Arbetsterapins dag. Syftet är att synliggöra arbetsterapi och arbetsterapeuters insatser. Arbetsterapins dag äger rum 21 oktober. Aktiviteternas tyngdpunkt ligger på de lokala insatserna och årets tema är Morgondagens arbetsterapi. Material tas fram av FSA centralt och beställs av kretsarna. Almedalsveckan är en viktig mötesplats, bland annat för politiker och andra beslutsfattare. För FSA är det en viktig arena för att föra fram budskap och sprida kunskap om arbetsterapi och arbetsterapeuters kompetens. För att få bästa genomslag samarbetar FSA oftast med andra aktörer. Ett välbesökt seminarium arrangerades tillsammans med brukarorganisationerna, De okända hindren - om delaktighet för personer med kognitiva svårigheter. Det gick också att följa via webben. Tillsammans med PRO, SPF och ett antal professionsorganisationer arrangerades seminariet En vård värd samverkan - vårt upprop till samverkan mellan äldrevård och äldreomsorg. Det framgick tydligt att arbetsterapeuter har en mycket viktig roll i äldreomsorgen. FSA hade tagit fram en ny broschyr Äldre och arbetsterapi till detta seminarium och intresset var stort bland seminariedeltagarna. Ättestupa eller folkhälsomål? Om aktivitet och träning i äldreomsorgen, arrangerades tillsammans med PRO, LSR och Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Strategiområde 4 om FSAs styrka FSAs styrka är att så gott som alla examinerade arbetsterapeuter och arbetsterapeutstudenter är medlemmar i förbundet. FSAs styrka bygger också på medlemmarnas känsla av samhörighet, aktiva engagemang och delaktighet i förbundets verksamhet. FSA ska kännetecknas av en kompetent och effektiv förtroende och tjänstemannaorganisation. Medlemmar FSAs representativitet ska vara tydlig för medlemmarna i förbundet och via olika rekryteringskanaler ska FSA verka för att upprätthålla denna representativitet. FSA har en positiv medlemsutveckling, men förbundets medlemsantal är beroende av antalet studenter som examineras från arbetsterapeutprogrammet, deras möjligheter att få arbete inom kompetensområdet och åldersstrukturen i kåren. Åldersstrukturen bland förbundets medlemmar innebär att antalet pensionsavgångar år för år ökar och några medlemmar lämnar också förbundet av olika orsaker. Vid årsskiftet hade FSA medlemmar, varav studentmedlemmar. Under våren har antalet studentmedlemmar minskat genom att studenter som var klara med sin examen snabbare registrerat sig som yrkesverksamma medlemmar. Detta har bidragit till att antalet yrkesverksamma medlemmar ökat under året. Studentverksamheten Studentrekryteringen är viktig för FSAs medlemsrekrytering. FSAstuds verksamhet och kansliets studenthandläggare är basen för denna verksamhet. Under våren har FSAstud genomfört information i termin 1 på samtliga orter, i vissa fall tillsammans med FSAs studentombudsman. Dessa rekryteringstillfällen har gett ett förhållandevis gott resultat. FSAstuds verksamhet har i huvudsak koncentrerats till två arbetsgrupper. Arbetsgruppen för arbetsmarknad har arbetat med en plansch om nya arbetsområden

10 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (67) för arbetsterapeuter och enligt planen ska den vara klar till Arbetsterapins dag. Marknadsföringsgruppen har arbetat med tre huvudspår; brev till termin 1, Tidskriften Arbetsterapeuten och Arbetsterapins dag. Det innebär utveckling och förnyelse av informationen från den lokala styrelsen, som en del i rekryteringsbrevet som skickas ut till samtliga antagna till arbetsterapeututbildningarna. Artiklar till tidskriften med en presentation av den nya styrelsen och artiklar med syfte att ge en bild av hur det är att studera på de olika utbildningsorterna. Arbetet med Arbetsterapins dag syftar till att skapa ett samarbete med utbildningarna, att dagen schemaläggs med aktiviteter som rör årets tema samt att utbildningsorterna ordnar aktiviteter knutna till årets tema. Från studier till arbetsliv är arbetsmarknadsdagar som FSA erbjuder alla arbetsterapeututbildningar för studenter i termin sex under förutsättning att utbildningsorterna schemalägger dem. Syftet är att förbereda studenterna inför inträdet på arbetsmarknaden och innehåller avsnitt om FSA, arbetsmarknad och arbetsliv, att söka arbete, a-kassa, löneförhandling och legitimation. Dagarna är mycket välbesökta och uppskattade. Centrala beslutsorgan Fullmäktige Fullmäktige är FSAs högsta beslutande organ. Fullmäktige sammanträder vartannat år och genomförs november Förbundsstyrelsen lägger fram ett antal propositioner och en ny strategisk plan för åren Dessutom har sex motioner inkommit. Förbundsstyrelse Mellan fullmäktigemötena utgör förbundsstyrelsen FSAs högsta beslutande organ och ansvarar för den omedelbara ledningen av förbundets verksamhet och att verkställa fullmäktiges beslut. Förbundsordförande väljs för en mandatperiod på fyra år, men vid senaste fullmäktige genomfördes ett fyllnadsval och Lena Haglund valdes därför till förbundsordförande för två år. Vice ordförande och övriga ledamöter väljs alltid för två år. En av ledamöterna i förbundsstyrelsen representerar FSAstud. FSAs förbundsstyrelse består av följande ledamöter: Lena Haglund Karin Samuelsson Karin Söderberg Rand Christman Karin Granbom Ulf Jonasson Ida Kåhlin Sandra Scherman Kerstin Tyrenhag Git Wilson Anna-Karin Åkesson Emma Jansdotter ordförande vice ordförande vice ordförande FSAstuds ordförande Råd, utskott, grupper och stipendiefondsstyrelse Verkställande utskottet (VU) består av förbundsordförande och två vice ordförande. Utskottet fullgör de uppgifter som förbundsstyrelsen överlämnar till utskottet.

11 FULLMÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Utöver förbundsstyrelseledamöter utses ett etikråd och ett specialistråd av fullmäktige. Därutöver har förbundsstyrelsen utsett ett antal centrala beredningsorgan - råd, utskott och grupper med uppdrag att vara rådgivande och beredande i olika frågor. FSAs stipendiefond förvaltas i enlighet med särskild fondstadga. Förbundsstyrelsen utser stipendiefondens styrelse, som årligen utdelar stipendier och lämnar egen årsredovisning till fullmäktige. FSAs utskott samlas årligen till en gemensam konferens för att initiera och planera fortbildning inom sina respektive arbetsområden. Årets konferens ägde rum januari. Därefter har uppföljande telefonmöten genomförts tillsammans med utskotten. At-forum är mötesplatsen för Sveriges arbetsterapeuter. At-forums program ger en bred bild av vad som pågår på arbetsterapiområdet i Sverige. Allt från verksamhetsbeskrivningar till forskning presenteras i form av presentationer, miniseminarier, posteroch produktutställningar. At-forum kommer att äga rum 6 8 april 2011 på Svenska Mässan i Göteborg och delvis parallellt med Leva & Fungera-mässan. Det är första gången som At-forum är förlagt utanför Stockholms närområde. Sista dagen för inlämning av abstracts är den 6 september 2010 och därefter bedöms de av en programgrupp. Arbetet med program, abstraktbok, inbjudningar och annonser fortsätter under hösten. Kretsarna är FSAs lokala verksamhet FSAs lokala verksamhets drivs genom 31 kretsar, som var och en genomför årsmöte och väljer en kretsordförande som tillsammans med kretsstyrelsen ansvarar för att leda kretsen och dess verksamhet. Aktiviteten varierar mellan de olika kretsarna. En av dem har inte kunnat genomföra något årsmöte för 2010, vilket innebär att den kretsen saknar delegater till fullmäktige. Det saknas kretsordförande i fyra kretsar, men det finns postmottagare som fungerar som kontaktpersoner och mottagare av information från FSA centralt. Strategiområde 5 om FSAs service FSA ska upplevas som en öppen och tillgänglig organisation, Medlemmar i FSA ska känna nytta av sitt medlemskap och uppleva god individuell service med hög kvalitet. För att FSA ska klara det lokala fackliga uppdraget är det viktigt att ge stöd till alla medlemmar som har uppdrag i förbundet och en förutsättning för detta är utbildningsinsatser på olika nivåer. För att förbundets förtroendevalda ska kunna fullgöra sina olika uppdrag tillhandahåller FSA facklig utbildning på olika nivåer enligt fastställd utbildningsplan. Utbildningarna genomförs både lokalt och centralt. För förbundets lokala företrädare med kretsövergripande uppdrag genomför FSA årligen centrala utbildningar. De som innehar uppdrag som kretsordförande och lokal ombudsman ska ha en god grund att stå på när de är nya i sitt uppdrag. Därför anordnar FSA årligen introduktionsdagar för dem som är nya på sina uppdrag. Introduktionsdagarna ägde rum den maj och samlade 8 deltagare. Introduktionsdagarna sammanföll med årets kretsordförandekonferens. För närvarande finns kretsordförande i 27 av 31 kretsar. Till kretsordförandekonferensen den 14 maj kom representanter från 24 kretsar. Vid årets konferens diskuterades bland annat rehabiliteringsgarantin och tidiga insatser vid sjukfrånvaro, företagshälsovård, försäkringsmedicinskt beslutstöd, sjukskrivningsprocessen och vårdvalsreformen.

12 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (67) Utbildning för de lokala ombudsmännen genomfördes 31 augusti och samlade 36 deltagare, inklusive FSAs lönestrategiska råd. Dagen innehöll genomgång av nyheterna i löneavtalet och Allmänna Bestämmelser (AB), en fortsättning på avsnittet om lokal lönebildning från veckokursen 2009 med fokus på prestation och ett inspirationsavsnitt om coachning. Det senare syftade till en fortsättning av den påbörjade processen att utveckla olika tänkbara stöd för att stärka/coacha medlemmarna i den lokala lönebildningsprocessen och att utveckla de lokala fackliga företrädarnas roll i detta sammanhang. Kretsinformatörsutbildningen ägde rum den april. Totalt deltog 10 kretsinformatörer eller ersättare för dem. Webbredaktörerna var inte med denna gång eftersom det kommer att bli förändringar på FSAs webbplats senare under året. Enligt FSAs kvalitetspolicy ska det finnas ett kvalitetsombud i varje krets som driver kvalitetsfrågorna gentemot kretsens medlemmar. För att kunna leva upp till kvalitetspolicyns intentioner samlar FSAs Kvalitetsråd kvalitetsombuden till en årlig konferens. Den kommer att genomföras senare under hösten. En ny version av FSAs fackliga introduktionskurs på webben blev klar under våren. Den är öppen för alla som har förtroendeuppdrag för FSA, men också för medlemmar med intresse för fackliga frågor. Den nya versionen är enklare och inte lika omfattande som den tidigare. Kursen ger grundläggande kunskap i medbestämmande, anställningsformer och arbetsmiljö. Den innehåller även avsnitt om parterna på arbetsmarknaden och rollen som facklig företrädare. Förbundsordförande har deltagit på flera årsmöten och andra möten i kretsarna för information, diskussion och erfarenhetsutbyte kring aktuella frågor. Internationellt The World Federation of Occupational Therapists (WFOT), världsorganisationen för arbetsterapeuter, har 53 fullvärdiga medlemsländer som träffas till ett Council Meeting (CM) vart annat år. I år ägde CM rum i Santiago i Chile. I samband med detta möte hölls även WFOTs världskongress. Som en medlemsförmån är FSAs medlemmar även individuella medlemmar i WFOT. The Committee of Occupational Therapists for the European Communities (COTEC) är de europeiska arbetsterapeutorganisationernas gemensamma organisation och representerar 27 länder. COTECs medlemsländer sammanträder två gånger per år. Årets första möte genomfördes i Zagreb, Kroatien i mars. Nästa möte hålls i Helsingfors, Finland i september. COTECs nionde kongress kommer att äga rum i Stockholm den maj 2012 och en organisationskommitté samt programkommitté är tillsatt. Organisationskommittén har intensifierat sitt arbete under året och programkommittén påbörjar sitt arbete under hösten. Kongressens webbplats är FSA har även ett samarbete med de nordiska arbetsterapeutförbunden. De nordiska ordförandena träffas årligen och diskuterar viktiga professions- och fackpolitiska frågor. Årets möte var i Oslo i augusti. När de nordiska organisationerna träffades genomfördes också årsmöte i den gemensamma stiftelse som ger ut den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Occupational Therapy (SJOT), som ingår som medlemsförmån för alla FSAs yrkesverksamma medlemmar och som studenter och pensionärer kan prenumerera på till ett mycket förmånligt pris. FSA är medlem i Östeuropakommittén (ÖEK), en ideell förening som genom ekonomiska medel från Sida stödjer hälsoprojekt i Ryssland och andra närliggande

13 FULLMÄKTIGE 2010 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER 12(67) delar av Östeuropa, men FSA driver inte längre några projekt genom ÖEK. FSA är representerat i ÖEKs styrelse. FSAs kansli FSA och dess förbundsstyrelse har ett kansli som stöd för sitt arbete med de traditionellt fackliga frågorna såväl som med professionsfrågor. Kansliets arbete bedrivs i egna lokaler i Nacka. Fastigheten ägs till 25 procent av FSA, 25 procent av Naturvetarna och 50 procent av DIK. Förutom gemensam fastighetsförvaltning har förbunden en kostnadseffektiv samverkan främst genom gemensamma administrativa tjänster. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna.

14 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (67) Motion nr 1 Instruktion till valberedningen I många fackförbund och ideella organisationer finns det en instruktion till valberedningen som exempelvis kan hanteras som en bilaga till gällande stadga. Instruktioner syftar till att tydliggöra valberedningens viktiga uppgift och kvalitetssäkra processen med nomineringar och förslag till organisationens valbara poster enligt gällande stadga. Instruktionen kan exempelvis innehålla en precisering och beskrivning av vad som ingår i valberedningens arbete. Exempel kan vara strategier för valberedningens arbete, hur nomineringar görs, vilka kontakter som valberedningen förväntas ta, när valberedningen ska lämna ifrån sig sitt förslag samt hur medlemmar och fackliga förtroendemän kan föra diskussioner med valberedningen på ett säkert och betryggande sätt. Yrkande Att förbundsstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett förslag på instruktioner till valberedning som hanteras som en bilaga till FSA stadgar såväl till central som lokalt. Att beslut om instruktion till valberedningen föreslås fattas vid fullmäktige Ingrid Sandelin Mellersta Skånes krets Lena Olsson Sydvästra Skånes krets Git Wilson Östra Skånes krets Anna-Karin Röst Nordvästra Skånes krets Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 1 Att hitta rätt personer till förbundsstyrelse och andra förtroendevalda funktioner i den centrala och lokala organisationen är mycket viktigt i en ideell förening. Valberedningens arbete är oerhört betydelsefullt och en instruktion med riktlinjer för detta arbete är ett mycket bra hjälpmedel, både centralt och lokalt i förbundet. Förbundsstyrelsen anser att detta är en så viktig fråga att den inte bör vänta till nästa fullmäktige för verkställighet, utan avser att utarbeta en instruktion som redan kommande valberedning kan tillämpa samt att slutligt fastställa den vid kommande fullmäktige. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att bifalla motionen, samt att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att interimistiskt besluta om instruktion för valberedningen att tillämpa inför fullmäktige 2012.

15 FULLMÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Motion nr 2 Översyn av frekvensen av fullmäktige Enligt FSAs stadga ska förbundet hålla fullmäktige vartannat år. Arbetet med att förbereda och verkställa fattade beslut från ett fullmäktige är ett stort arbete både för FSAs förbundsstyrelse och kansli, samtidigt som det är ett viktigt led i den demokratiska processen i förbundet. Genom att ändra frekvensen på fullmäktige till vart tredje år tror vi att förbundsstyrelsen skapar mer tid för strategiskt viktiga frågor samtidigt som kostnaderna som sparas kan användas till insatser för det lokala fackliga arbetet exempelvis utbildningsinsatser och utrymme för förankring av strategiskt viktiga frågor som rör de lokala förhållanden. Behov av fördjupning av professionsfrågor finns på lokal facklig nivå. Kretsen kan arbeta med att marknadsföra arbetsterapeuters kompetens inom t.ex. vårdval, sjukskrivningsprocessen och SBUs nationella riktlinjer. Ett annat exempel är hur vi på ett bättre sätt hanterar de många upphandlingar som sker inom kommuner och landsting. Verksamheten kan bedrivas genom att år ett ha fullmäktige, år två har en ny insats enligt ovan, År tre den sedvanliga utbildningsveckan för Lomar och ordförande. Yrkande Att förbundsstyrelsen får i uppdrag att till fullmäktige 2012 utreder konsekvenserna av att ändra frekvensen på fullmäktige från 2 till 3 år. Att förbundsstyrelsen lägger förslag till ändring av förbundets stadga att ha fullmäktige vart tredje år om utredningen påvisar att en förändring kan ge ett mervärde både för förbundets centrala arbete och den lokala fackliga organisationen. Ingrid Sandelin Mellersta Skånes krets Lena Olsson Sydvästra Skånes krets Git Wilson Östra Skånes krets Anna-Karin Röst Nordvästra Skånes krets Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 2: Frekvensen mellan olika organisationers högsta beslutande organ varierar. FSA hade ettårsperioder fram till 1984 då fullmäktige beslutade att ändra till nuvarande tvåårsperioder. Det är viktigt för alla organisationer att fortlöpande se över sin inre demokratiska organisation, så att den på bästa sätt tillvaratar och gynnar medlemmarnas intressen. Om tre års intervall är mest ändamålsenligt anser förbundsstyrelsen att den av motionärerna föreslagna utredningen får utvisa. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att bifalla motionen.

16 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (67) Motion nr 3 Förtroendeorganisationen utbildning för fackliga företrädare Förutsättningarna i FSA:s lokala fackliga organisation har förändrats under de senaste tio åren. Bildandet av regioner har inneburit att flera kretsar har en gemensam arbetsgivare inom landstingen och samarbetet över kretsgränser har ökat. Detta gäller både gemensamma fackliga förtroendevalda på den landstingsövergripande nivån och inom de förvaltningar som inbegriper flera kretsar inom landstinget. Konsekvenser är att LOM inom landstinget fått uppdrag från flera kretsar och att ordförande möts och diskutera gemensamma frågor. Det som innan var varje krets angelägenhet har blivit gemensamt för flera kretsar även på andra områden som t.ex. kvalitetsombud och Arbetsterapins dag. Inom Region Skåne och Västra Götaland har detta inneburit ett arbete med att förändra rådande kretsorganisation. Kretsar med ett större medlemsantal kommer troligen att innebära att det inre kretsarbetet kommer att förändras. För att säkra bland annat tillväxten för förtroende valda, förutsättningarna för att känna sig säkrare och kompetenta i sitt uppdrag och fördelningen av arbetsuppgifter inom kommande styrelser anser vi att tillgången på centrala utbildningar riktat till lokala uppdrag måste ses över. En modell kan vara att fördela utbildningsplatser enligt modellen för fullmäktigdelegater en annan kan vara att en modell för att tillgodose de lokala behoven arbetas fram. I kommande organisationer där en krets kan ha 1000 medlemmar krävs att även vice ordförande har en aktivare roll och är i behov av central utbildning. LOM:arnas antal kommer inte med automatik att minskas inom landstinget och kommunerna. Kretsarnas behov av mer en LOM för kommun och en för landstinget ökar. Även det växande antalet privatanställda medlemmar kan behöva beaktas. Även andra uppdrag som FSA:s centrala nivå idag ansvarar för bör uppmärksammas. Vi föreslår fullmäktige besluta om: - Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att titta över nuvarande kretshandbok utifrån ändrat behov av utbildning när större kretsar bildas och lägga ett förslag till fullmäktige Att förbundsstyrelsen kan besluta om tilldelning av utbildningsplatser till olika uppdrag utifrån lokala behov vid kretsförändring tills utredningen är klar och fullmäktige fattar beslut Sydvästra Skånes krets Mellersta Skånes krets Nordvästra Skånes krets Östra Skånes krets Göteborgskretsen

17 FULLMÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 3: FSA har en mycket väl utbyggd lokal organisation. Grunden för FSAs kretsorganisation lades tidigt och har genom åren anpassats till nya förutsättningar och förändringar i vår omvärld. En stor förändring ägde rum när många av förbundets medlemmar gick över till primärkommunerna i samband med Ädelreformen. En annan orsak till förändringar har varit den alltmer decentraliserade lönebildningen som kräver många väl utbildade fackliga företrädare i kontakten med arbetsgivare. En viktig grund för FSA har varit att få den lokala medlemsnära organisationen att fungera både vad gäller den inre demokratiska strukturen, professionsfrågor, opinionsfrågor och kontakter med arbetsgivarna. Utbildning av fackliga företrädare är en viktig förutsättning för detta. FSAs kretsar är olika både till antal medlemmar och till sin uppbyggnad. Det betyder också olika förutsättningar för att fullgöra sitt uppdrag, något som förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att ta hänsyn till. Det är oerhört viktigt att utbildning av fackliga företrädare sker kontinuerligt och att den är av hög kvalitet. I den strategiska planen för poängteras under strategiområdet om facklig styrka att det är viktigt att tillse att kunskapsutveckling av centrala och lokala företrädare sker kontinuerligt för att proaktivt bemöta kommande förändringar i arbetsterapeuternas arbetsliv och professionsutövande och att vi ska tillhandahålla grundläggande utbildning för lokala fackliga företrädare där det centrala kansliet ska vara motor i att tillse att lokala företrädare har kunskap i sitt uppdrag. Dessutom föreslår förbundsstyrelsen inom strategiområdet facklig service att arbetet med att utveckla den lokala kretsorganisationen ska fortsätta så att den känns relevant och effektiv för varje krets. FSAs kretshandbok syftar till att tydliggöra kretsens uppdrag, underlätta det löpande arbetet och klargöra rollfördelningen mellan kretsens olika fackliga företrädare och mellan central och lokal nivå i förbundet. Den beskriver det lokala uppdraget och ger vägledning och hjälp till FSAs lokala företrädare för att de på bästa sätt ska kunna fullgöra sina uppdrag. Den innehåller idag en utbildningsplan för facklig utbildning och enligt denna ansvarar FSA centralt för utbildning av kretsordförande, lokala ombudsmän, kretsinformatörer, webbredaktörer och kvalitetsombud. Kretshandboken anger även en stomme till struktur av fackliga företrädare. Denna stomme är inte huggen i sten. Den passar inte alltid för de stora regionerna, Stockholm, Göteborg och Skåne, där man de facto har en annan struktur än vad som beskrivs i kretshandboken. Förbundsstyrelsen vill känna sig fri att besluta i frågor som rör planering av utbildning av fackliga företrädare, exempelvis vad gäller innehåll, omfattning och målgrupp. Det är dock viktigt att ha det som motionärerna belyser med sig i den planeringen. Förbundsstyrelsen avser att under kommande fullmäktigeperiod anpassa kretshandboken till den verklighet som finns och i detta sammanhang se över kretsorganisationen för att den ska kännas stödjande i det lokala arbetet och inte uppfattas som hämmande. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att anse motionen behandlad med hänvisning till detta yttrande.

18 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (67) Motion nr 4 Strategiskt namnbyte av FSA från okänd förkortning till välkänd profession Från FSA till ARBETSTERAPEUTERNA?! Vi anser att vi måste göra vad som står i vår makt för att tydliggöra och förklara vår profession för det samhälle vi verkar i samt att exponera vårt namn tillika vårt varumärke. Andra yrkesförbund som benämns med professionsnamn är bland andra: - Civilekonomerna se vidare - Ledarna se vidare - Naturvetarna se vidare En uppenbar fördel med att byta till namnet Arbetsterapeuterna är att förbundet då med automatik skulle hamna överst i alla alfabetiska register. Det har även framkommit att kanslipersonal ofta måste förklara förkortningen i större sammanhang, en förkortning som är självklar för oss medlemmar men inte självklart för andra i vår omvärld. Vi föreslår fullmäktige att tillsätta en arbetsgrupp, som får i uppdrag att utreda frågan om hur ett namnbyte från FSA till Arbetsterapeuterna skulle påverka vår framtida utveckling, profilering och exponering. Målet är att arbetsgruppens resultat ska leda till ett konkret och välgrundat förslag om ställningstagande i frågan, som åläggs nästkommande fullmäktige 2012 att fatta beslut om. Styrelsen för Stockholms Nordöstra Krets av FSA Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 4: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter bildades 1978 och är registrerat hos Bolagsverket utan förkortning. Förbundet använder alltid sitt fulla namn i pressmeddelanden, remissvar, broschyrer etc. Det ska inte vara något tvivel om vem budbäraren är. Förbundsstyrelsen anser att namnet idag mycket väl beskriver organisationen; att vi är ett förbund med fackliga förtecken men också en professionsorganisation. Förkortningen FSA måste naturligtvis förklaras, liksom alla andra förkortningar i samhället. Som motionärerna riktigt anför är förkortningen självklar för medlemmar, den torde också vara rätt välkänd bland arbetsterapeuter som inte är medlemmar i FSA. I marknadsföringssyfte tycker förbundsstyrelsen att det vore bra om förtroendevalda och medlemmar i större grad använder sig av hela förbundsnamnet i dialog med exempelvis arbetsgivare och allmänhet. Mera konkret kan nämnas att Arbetsterapeuterna.se redan är upptaget som domännamn. I listor på förbund inom Saco kommer alltid FSA högt uppe, fjärde i

19 FULLMÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER listan. Söker man på ex Google kommer vi högt upp, både på sökning av arbetsterapeut och på arbetsterapi. Det får inte vara det som avgör om förbundet ska byta namn eller inte. Syftet borde i så fall vara att sätta arbetsterapeuterna och förbundet på ett mer tydligt sätt på omvärldskartan. Förbundsstyrelsen tror inte att ett namnbyte till Arbetsterapeuterna i någon större utsträckning bidrar till det. Förbundsstyrelsen anser att det alltid är viktigt att tid efter annan ompröva verksamheten i förbundet, det kan även inkludera byte av namn om det gagnar organisationen och dess medlemmar. Men att tillsätta resurser för att utreda ett namnbyte och medel för att köpa rättigheten till namnet arbetsterapeuterna känns inte som välanvända pengar. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att avslå motionen.

20 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (67) Motion nr 5 FSAs hemsida FSAs hemsida, inklusive sidorna för inloggade medlemmar är svårorienterad och det är svårt hitta den information man söker. När man går in på medlemssidorna är layouten och funktionen svårorienterad, svåröverskådlig, inkonsekvent, spretig och innehållet av varierande kvalitet. Det finns länkar som är tomma utan vidare hänvisning, eller trasiga. Popup-fönster kommer fram utan förvarning även för länkar inom sajten. Yrkande Gör om hemsidan så att den löser problemet med informationsöverföring till medlemmar, fackligt engagerade och andra intresserade. Stockholms Västra Krets Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 5: FSAs webbplats är en oerhörd viktig kommunikationskanal till medlemmar och till andra som söker information om arbetsterapi och arbetsterapeuter. Vi har nu rätt länge förmedlat att vi ska än mer utveckla vår webb. Förbundsstyrelsen beklagar att vi inte kommit längre än vad vi gjort. Arbetet har gått långsamt, inte bara på grund av våra begränsade personella och ekonomiska resurser utan också på grund av den IT-miljö vi finns inom sedan ett antal år Saco-IT. I Saco-IT finns nio Sacoförbund som ska samsas om en gemensam hållning kring medlemssystem, verksamhetssystem och webb. Förbunden har nu insett och enats om att respektive webbplats är så pass unik att från och med 2011 låta förbunden själva styra i denna fråga. Detta kommer att ge oss möjligheter att själva göra vad vi vill, men det innebär också att vi inte alltid kan njuta av de kostnadseffektiva fördelar det innebär att utveckla saker tillsammans. Styrelsen instämmer i uppfattningen om att hemsidan kan uppfattas som krånglig och svårorienterad. Vi har under senare tid haft två olika plattformar för webbplatsen, den publika delen finns i Sharepoint och medlemswebben (dvs där man loggar in med lösen) i Lotus Notes miljö. Det senare på grund av att vi inte godtagit den kvalitet som Saco-ITs medlemssystem har erbjudit. Sambandet häremellan beror på att det ska finnas en koppling mellan medlemsregister och webb, bland annat för att säkerställa inloggning och åtkomst till egna uppgifter i vårt register. Än så länge ligger vi kvar i vårt medlemsregister, benämnt Fack.se. Förbunden i Akademikerhuset (DIK, Naturvetarna och FSA) har efter ett intensivt förbättringsarbete tillsammans med övriga förbund i Saco-IT nu beslutat att införa det medlemssystem som Saco-IT erbjuder. Detta kommer att ske den 1 november Konverteringsförberedelserna pågår för fullt och kräver stora personella insatser och en del störningar på det dagliga arbetet. Förbundsstyrelsen tror dock att denna övergång kommer att gå bra och hoppas att vid fullmäktige kunna konstatera att det gick över förväntan bra. I och med införandet av nytt medlemssystem har förbundet också ambitioner att införa en ny plattform för webben Episerver. Mycket av den information som ligger bakom lyckta dörrar kommer att öppnas upp för alla. Vi gör den bedömningen att det är bättre att vara öppen med det förbundet tillhandahåller än att vara hemlig. Vi tror