FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER 1(67) Innehållsförteckning

Transkript

1 1(67) Innehållsförteckning Förbundsstyrelsens rapport nr 1 Verksamheten 1 januari 31 augusti Förbundsstyrelsens rapport nr 2 Kompetens- och löneportfolio...14 Förbundsstyrelsens rapport nr 3 Stipendiefonden 30 år...15 Motion nr 1 Facklig tid...16 Motion nr 2 Konsekvenser av personalnedskärningar inom äldreomsorgen i Stockholms stad...18 Motion nr 3 Arbetsterapeutens roll vid utredning och bedömning av arbetsförmåga...20 Motion nr 4 Löneavtalet Stockholms sydvästra krets...21 Motion nr 5 Löneavtalet Rehabenheten Botkyrka kommun...22 Motion nr 6 Arbetsterapins dag...25 Motion nr 7 Stipendiefond för aktiva i FSAstud...26 Motion nr 8 Tidskriften Arbetsterapeuten...29 Förbundsstyrelsens proposition nr 1 Jämställdhet och mångfald...31 Förbundsstyrelsens proposition nr 2 Utbildning och forskning...36 Förbundsstyrelsens proposition nr 3 Arbetsterapeutiska insatser för närstående...41 Förbundsstyrelsens proposition nr 4 Hedersmedlemskap i FSA...43 Förbundsstyrelsens proposition nr 5 Eventuell gemensam inkomstförsäkring...44 Förbundsstyrelsens proposition nr 6 Strategisk agenda , strategisk plan jämte medlemsavgifter under fullmäktigeperioden Valberedningens förslag till ordförande i FSAs förbundsstyrelse inför 2008 års fullmäktige...54 Valberedningens förslag till vice ordförande i FSAs förbundsstyrelse inför 2008 års fullmäktige...56 Valberedningens förslag till styrelseledamöter i FSAs förbundsstyrelse inför 2008 års fullmäktige...57 Valberedningens förslag till ordförande i FSAs etiska råd inför fullmäktige Valberedningens förslag till ledamöter i FSAs etiska råd inför fullmäktige Valberedningens förslag till ordförande i FSAs specialistråd inför fullmäktige Valberedningens förslag till ledamöter i FSAs specialistråd inför fullmäktige Valberedningens förslag till revisorer och revisorssuppleanter för FSA inför fullmäktige

2 MÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

3 3(67) Förbundsstyrelsens rapport nr 1 Verksamheten 1 januari 31 augusti 2008 Styrelsen för Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) avger härmed rapport om verksamheten under tiden 1 januari 31 augusti Förbundsstyrelsen lämnar sin verksamhetsrapport till fullmäktige som en service för att delegaterna ska få information om vad som hittills hänt under innevarande år och få möjlighet att diskutera detta. Inledning FSA arbetar enligt den av fullmäktige fastställda Visionen, Strategiska agendan för åren och Strategisk plan för fullmäktigeperioden Under FSAs högre fackliga seminarium för kretsordförande och lokala ombudsmän 2007 påbörjades arbetet med en ny strategisk agenda för åren Detta arbete har legat till grund för förbundsstyrelsens utarbetande av den nya strategiska agendan och strategiska planen som läggs till fullmäktige för beslut. Väsentliga händelser under verksamhetsåret Profession Arbetet med att utveckla arbetsterapeuters profession, att bidra till medlemmarnas kompetensutveckling och kvalitetsutveckling är viktiga frågor FSA. Detta sker på såväl central som lokal nivå i förbundet. FSA har alltid kraftfullt drivit frågan om betydelsen av utbildning, kunskap och kompetens. Därför utvecklades kompetensutvecklingsmodellen för att underlätta planeringen av arbetsterapeuters kompetensutveckling och utformandet av en individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. En revidering av modellen pågår för att öka användbarheten och beräknas vara klar under hösten. Under vinjetten Forskning i praxis kommer artiklar som sammanfattar forskningsresultat inom arbetsterapeutisk utredning och intervention att publiceras i Tidskriften Arbetsterapeuten med viss regelbundenhet. Syftet är att yrkesverksamma arbetsterapeuter lättare ska få tillgång till forskningsresultat för att kunna omsätta dem i sitt arbete. Den första publicerades i nummer fem av tidskriften i år. Hittills har FSA avgett följande remissvar och yttranden över statliga utredningar, departementspromemorior eller andra officiella beslutsförslag som i hög grad berör arbetsterapi och arbetsterapeuter för att få gehör för yrkesspecifika synpunkter och kunna sprida förbundets ställningstaganden i viktiga frågor. Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Ändring av föreskrifter (SOSFS 2007:xx) om användning av begrepp och termer inom vård och omsorg Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah enligt socialtjänstlagen respektive Lex Sarah enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt förslag om upphävande av föreskrifter och

4 MÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER allmänna råd om anmälan av personskada i verksamhet enligt LSS (SOSFS 1996:17) Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning (pm från Socialdepartementet) Ny företagshälsovård ny kunskapsförsörjning (SOU 2007:91) Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land (Ds 2007:45) Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans (SOU 2008:30) FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23) Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården Vårdval i Sverige (SOU 2008:37) Öppna Jämförelser inom vården och omsorgen om äldre personer, Socialstyrelsen Enligt den strategiska agenda ska FSA följa utvecklingen och ta initiativ till kompetensutveckling som krävs för att dra nytta av de teknologiska framstegen i den arbetsterapeutiska behandlingen. Förbudsstyrelsen tillsatte under 2007 en arbetsgrupp för detta ändamål, som tog namnet Arbetsterapi och teknologigruppen (ATT-gruppen). Gruppen består av representanter från FSA och Hjälpmedelsinstitutet. FSAs Brukarråd är viktigt för dialog med brukarna och för att kunna fånga brukarnas behov, förväntningar och krav i mötet med arbetsterapeuter. Brukarrådet är också ett forum där vi ska kunna informera om aktuella frågor inom respektive organisation och att kunna väcka frågor där man kan behöva gemensamt agerande för att få bättre genomslag. Kvalitetsrådet genomförde under april 2007 en webbenkätsundersökning om FSAs Nationella Kvalitetsindikatorer i syfte att ta reda på hur arbetsterapeuter känner till och uppfattar kvalitetsindikatorerna. Totalt skickades st enkäter ut till både arbetsterapeuter och chefer med en svarsfrekvens på 64 % respektive 61%. Resultatet visade att medlemmarna anser det viktigt med kvalitetsindikatorer (ca 70 % för både arbetsterapeuter och chefer) men att de inte är kända i lika hög utsträckning (36 % för arbetsterapeuter, 57% för chefer). Kvalitetsrådet genomför nu riktade insatser för att göra indikatorerna mer kända. Resultatet har även analyserats kretsvis och ligger till grund för kvalitetsombudens lokala arbete. FSAs grupp för Begrepp och termer (BoT) har fortsatt sitt arbete med att utveckla strukturer för journaldokumentation, sökord och klassifikation av vårdåtgärder. Gruppen har sammanställt en sökordslista utifrån GÄRDA patientrelaterade åtgärder, ARTUR journalstruktur, ICF relaterade åtgärder och KVÅ (Socialstyrelsens Klassifikation av vårdåtgärder). Detta innebär att åtgärder och sökord för arbetsterapeuter årligen kommer att följa de revideringar som sker i KVÅ. Från och med 1 september finns en ny medlemsförmån för förbundets medlemmar. Genom att FSA prenumererar på den kanadensiska databasen OTDBASE ( har medlemmarna fått tillgång till och kan söka bland arbetsterapeutiska artiklar (abstracts). Mer än 20 internationella tidskrifter är knutna till OTDBASE. Totalt finns drygt abstracts i databasen från 1970 fram till i dag. De nordiska ordförandena för arbetsterapeutorganisationerna har årliga träffar för erfarenhetsutbyte och beslut om gemensamma aktiviteter. Ett viktigt beslut är att

5 5(67) ersätta den nordiska kongressen med Nordiskt forum, en arbetande konferens i aktuella professions- och förbundsfrågor där olika tema beslutas för varje gång. Förbundsstyrelsen har beslutat att från och med 2008 inrätta utmärkelsen Årets arbetsterapeut. Utmärkelsen är annonserad i Tidskriften Arbetsterapeuten och ska tilldelas den arbetsterapeut som på ett förtjänstfullt sätt utmärkt sig i sin yrkesutövning. Utdelning kommer att ske i samband med fullmäktige Vård- och omsorgsriksdagen äger rum den 9-11 september i samband med mässan Ett bra liv och FSA är en av de arrangerande organisationerna. Vård- och omsorgsriksdagen är en tvärprofessionell mötesplats där aktuella sjukvårdspolitiska frågor diskuteras av alla intressenter inom vården och omsorgen, oavsett yrkesbakgrund. Målet är att samla olika aktörer för att diskutera förutsättningarna för en god, kvalitativ och tillgänglig vård och omsorg samt vara en mötesplats som utgör grunden för en ännu bättre vård- och omsorg. Föreningen Rörelseorganens Årtionde (FRÅ) är en ideell förening som bildades FSAs förbundsordförande är också vald till ordförande i föreningen. Föreningen är en del av den internationella kampanjen The Bone and Joint Decade som pågår mellan åren 2000 och Kampanjen drivs i över 100 länder med stöd av FN och WHO. Föreningen är ett forum för organisationer, företag och enskilda personer för frågor inom området rörelseorganens sjukdomar och skador i Sverige. Föreningens ändamål är att förbättra situationen för dem som har eller riskerar att få sjukdomar eller skador i rörelseorganen genom att öka kunskapen om åkommor som drabbar leder, skelett och muskler. År 2008 har föreningen 11 organisationsmedlemmar (varav FSA är en), fem företagsmedlemmar och ett 10-tal enskilda medlemmar. Till föreningen finns knutet ett projekt som drivs med stöd ifrån Allmänna Arvsfonden. Information om föreningens och projektets aktiviteter finns på hemsidan FSA har en lång tradition att arbeta med studiecirklar och har genom årens lopp genomfört många cirklar, som rör såväl de professionella som de fackliga frågor som har med relationen arbetstagare och arbetsgivare att göra. Studiecirklar är en utmärkt studieform för att nå ut till så många medlemmar som möjligt. Studiecirklarna är en medlemsförmån för förbundets medlemmar. En för i år ny studiecirkel Samtal om öppna prioriteringar har utarbetats i samarbete med Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund och kan genomföras tillsammans med sjukgymnaster ute på arbetsplatserna. Hittills har sju cirklar som FSA är ansvarigt för startat. Sätt värde på arbetsterapi är en annan cirkel, vars syfte är att alla arbetsterapeuter ska ha möjlighet att tillsammans med kollegor öka sin kunskap i ett evidensbaserat arbetssätt som underlag för de arbetsterapeutiska åtgärderna. Totalt har 75 cirklar startat. Den professionella arbetsterapeuten är en studiecirkel vars syfte är att skapa diskussion kring frågeställningar som rör arbetsterapeuten i sin professionella yrkesutövning och hittills har 121 cirklar genomförts. FSAs studiecirklar marknadsförs regelbundet via Tidskriften Arbetsterapeuten, FSAs webbplats, vid FSAs lokala medlemsaktiviteter och i kontakt med alla våra lokala fackliga företrädare.

6 MÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Forskning, utveckling och utbildningsfrågor FSA uppvaktade tillsammans med Sacos vårdförbund statssekreterare Peter Honeth vid utbildningsdepartementet inför höstens kommande forskningspolitiska proposition. Förbunden krävde satsningar som kvalitetssäkrar framtidens kliniska forskning och säkrar patientnyttan och den kliniska forskningens betydelse för en positiv utveckling av framtidens hälso- och sjukvård. Den högre utbildningen har genomgått en allt snabbare utveckling. Under året disputerade den hundrade arbetsterapeuten. Detta uppmärksammas med ett seminarium kring hennes forskning och det arrangerades av FSA och Lunds Universitet. FSA har ett nära samarbete med alla arbetsterapeututbildningarna. Två gånger om året inbjuder FSA till konferens med programstudierektorerna där aktuella utbildningsfrågor diskuteras. Den årliga utbildningsdagen för studenter, lärare och programstudierektorer handlade i år om internationalisering. Under våren avslutades den fjärde specialistkursen med specialistföreläsningar. Tio ytterligare arbetsterapeuter erhöll specialistbehörighet. Idag finns sammanlagt 35 specialistarbetsterapeuter i landet. I anslutning till examenstillfället arrangerades den årliga specialistträffen. I september påbörjas den femte kursen i FSAs regi. FSA har en omfattande kursverksamhet. Hittills har 11 kurser anordnats i år och de har totalt samlat 192 deltagare. En kurs fick ställas in på grund av för få anmälningar. FSA har erhållit pengar från FRÅ (Föreningen Rörelseorganens Årtionde) för att genomföra en kurs som gäller personer med postpoliosyndrom och tre kurser som avser personer med smärtproblematik. Lön och anställningsvillkor Omkring 90% av FSAs medlemmar arbetar i kommuner och landsting. Löneavtalet och andra villkorsavtal förhandlas av AkademikerAlliansen, som samordnar och företräder 18 Sacoförbund gentemot den centrala arbetsgivarparten. Löneavtalet HÖK T är ett tillsvidareavtal som innebär lönerevision per den 1 april varje år. FSAs lokala förhandlingar genomförs och samordnas i huvudsak av kretsarnas lokala ombudsmän. I statlig sektor arbetar cirka 5% av förbundets medlemmar. De företräds av Saco-S, som är en förhandlingsorganisation för statligt anställda akademiker. Saco-S ansvarar för såväl centrala som lokala förhandlingar. Ett nytt treårigt avtal förhandlades klart 2007 och det gäller fram till Avtalet blev klart ganska sent under förra året och därför har många lokala förhandlingar genomförts under 2008 och många är ännu inte klara. Inom den privata sektorn arbetar knappt 6% av förbundets medlemmar. FSA tecknar centrala avtal med tre olika arbetsgivarparter på privata sektorn. Med Kommunala Företagens Samorganisation, KFS, finns avtal tecknat fram till På samma sätt som inom den kommunala sektorn är övriga avtal tillsvidareavtal. Avtalet med Föreningen Vårdföretagarna gäller from , men det är uppsägningsbart per Med arbetsgivarföreningen KFO finns avtal from och det är uppsägningsbart per

7 7(67) I syfte att förebygga ohälsa och förbättra arbetsmiljön bland förbundets medlemmar har FSA inom ramen för det goda arbetet de senaste tio åren genomfört en lång rad kartläggningar och studier. Ett genomgående drag i dessa studier är att de flesta medlemmar i förbundet ser potentialer som inte utnyttjas. Medlemmarna upplever som professionella aktörer ofta en frustration och interdisciplinära samarbetssvårigheter, vilket innebär allvarliga hälsorisker. Under året har därför projektet fortsatt med mer fokus på konstruktiv verksamhetsutveckling än arbetsmiljö. I Arbetsförmedlingens branschråd för hälso- och sjukvård samt myndighetens delegationen för yrkesinriktad rehabilitering är förbundsordförande Inga-Britt Lindström Sacos representant. FSA ingår sedan december 2007 i det tvärfackliga nätverket Fritt fram, som skapats för att uppmärksamma hbt-frågor (homo-, bi- och transfrågor). Arbetet tar sin utgångspunkt i att hbt-frågor är viktiga fackliga frågor då de inrymmer såväl diskriminerings- som arbetsmiljöaspekter. Nätverket arrangerade två seminarier på EuroPride och FSA deltog dessutom i Pridetåget den 2 augusti. Kommunikation FSA arbetar ständigt med att förbättra de interna och externa kommunikationskanalerna. Arbetet med en ny webbplats har pågått en längre tid. Den nya webben beräknas att kunna lanseras innan fullmäktige. Tidskriften Arbetsterapeuten, som når alla medlemmar, utkommer med åtta nummer per år och därutöver ger FSA ut ett antal riktade nyhetsbrev. Kretsinfo är ett nyhetsbrev som når fackliga förtroendemän inom kommunal- och landstingskommunal sektor, Chefsnytt är riktat till förbundets chefer och STUDinfo som skickas till studentmedlemmarna har ofta fokus på lokala aktiviteter på utbildningsorterna. Omvärldsbevakning och opinion Opinionsbildning och att sprida information om arbetsterapeuter och nyttan med arbetsterapi är en viktig del av FSAs uppdrag. Den årligt återkommande aktiviteten och rikstäckande manifestationen är Arbetsterapins dag. Syftet är att sprida kunskap om arbetsterapi och arbetsterapeuter. Arbetsterapins dag kommer i år att äga rum den 16 oktober och årets tema är Balans. Almedalsveckan är en viktig mötesplats, bland annat för politiker och andra beslutsfattare. För FSA är det en viktig arena för att föra fram budskap och sprida kunskap om arbetsterapi och arbetsterapeuters kompetens. FSA arrangerade ett seminarium och var medarrangör vid två seminarier. Tillsammans med Läkarförbundet och Psykologförbundet arrangerades seminariet Vardagsstress och folkhälsan - tre yrkesperspektiv på psykisk ohälsa. Seminariet lyfte fram hur arbetsterapeuter kan vara en värdefull resurs i en rehabiliteringsprocess för att människor ska kunna återgå i arbete efter en sjukskrivning och presenterade forskning som understödjer arbetsterapeuters metoder för att vägleda människor i en förändring av vardagens strukturer och vanor.

8 MÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Tillsammans med Psykologförbundet arrangerades seminariet Hur går det om man inte ser dem? Seminariet tog upp hur personer med kognitiva funktionshinder lätt kan råka illa ut och hur psykolog och arbetsterapeut med sina insatser förebygger problem senare i livet. FSA arrangerade seminariet Tillgänglig yttre miljö spar samhällsresurser - Äldre människor fångna i sina bostäder! Seminariet berörde äldres boende och yttre miljö. Förbundsstyrelsen har beslutat att ge ut en bilaga i Svenska Dagbladet för att sprida information om arbetsterapeutens arbetsområden. Bilagan kommer i början av oktober. FSA har köpt en överupplaga som ska användas i kretsarnas aktiviteter i samband med Arbetsterapins dag. FSA kommer att delta i Ett Bra Liv-mässan för att informera om FSAs verksamhet till allmänhet, brukarorganisationer, opinionsbildare och politiker. I slutet av augusti publicerade Föreningen Rörelseorganens Årtionde, med Inga-Britt Lindström som ordförande, en debattartikel Utgå från individen vid rehabilitering i Dagens Samhälle (nr 25/2008). Medlemmar Förbundets medlemsantal är beroende av antalet studenter som examineras från arbetsterapeutprogrammet, deras möjligheter att få arbete inom kompetensområdet och åldersstrukturen i kåren. Vid årsskiftet hade FSA medlemmar, varav 997 studentmedlemmar. Under våren har antalet studentmedlemmar minskat genom att studenter som var klara med sin examen snabbare registrerat sig som yrkesverksamma medlemmar mycket beroende på den telemarketingkampanj som genomfördes. Detta har bidragit till att antalet yrkesverksamma medlemmar ökat under året. Åldersstrukturen bland förbundets medlemmar innebär att antalet pensionsavgångar år för år ökar och några medlemmar lämnar också förbundet av olika orsaker. Organisation Fullmäktige Fullmäktige är FSAs högsta beslutande organ. Fullmäktige sammanträder vartannat år och genomförs november En viktig fråga som kommer att behandlas vid årets fullmäktige är fastställande av en ny strategisk agenda för åren Förbundsstyrelse Mellan fullmäktigemötena utgör förbundsstyrelsen FSAs högsta beslutande organ och ansvarar för den omedelbara ledningen av förbundets verksamhet och att verkställa fullmäktiges beslut. Förbundsordförande väljs för en mandatperiod på fyra år, vice ordförande och övriga ledamöter väljs för två år. FSAs förbundsstyrelse består av följande ledamöter: Inga-Britt Lindström ordförande Agneta Carlsson vice ordförande

9 9(67) Lena Haglund vice ordförande Rand Christman Ulf Jonasson Ida Kåhlin Karin Samuelsson Sandra Scherman Karin Söderberg Kerstin Tyrenhag Anna-Karin Åkesson Henna Pitkänen FSAstuds ordförande

10 MÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Råd, utskott, grupper och stipendiefondsstyrelse FSA har ett antal råd, utskott och grupper som är tillsatta med uppdrag att vara rådgivande och beredande i olika frågor. FSAs stipendiefond förvaltas i enlighet med särskild fondstadga. Förbundsstyrelsen utser stipendiefondens styrelse, som årligen utdelar stipendier. Till årets fullmäktige lämnar de en rapport om verksamheten för åren FSAs utskott samlas årligen till en gemensam konferens för att initiera och planera fortbildning inom sina respektive arbetsområden. Årets konferens ägde rum 1-2 februari. Enligt FSAs kretsorganisation och FSAs kvalitetspolicy ska det finnas ett kvalitetsombud i varje krets som driver kvalitetsfrågorna gentemot kretsens medlemmar. För att kunna leva upp till kvalitetspolicyns intentioner samlar FSAs Kvalitetsråd kvalitetsombuden till en årlig konferens. Den kommer att genomföras september. At-forum kommer att äga rum 6 8 maj En nyhet är att programmet är uppdelat så att onsdagen och torsdagen erbjuder muntliga presentationer, posters, miniseminarier samt workshops och att fredagen enbart består av hel- och halvdagsseminarier. Sista dagen för inlämning av abstracts är den 8 september 2008 och därefter bedöms de av programgruppen. Arbetet med abstractbok, inbjudningar och annonser fortsätter under hösten. Kretsar FSAs lokala verksamhet FSAs lokala verksamhets drivs genom 31 kretsar, som var och en genomför årsmöte och väljer en kretsordförande som ansvarar för att tillsammans med kretsstyrelsen leda kretsen och dess verksamhet. Aktiviteten varierar mellan de olika kretsarna och tre av dem har inte kunnat genomföra något årsmöte för De saknar kretsordförande och i en krets har trots att man genomfört årsmöte inte lyckats tillsätta kretsordförandeposten. I dess kretsar finns postmottagare som fungerar som kontaktpersoner och mottagare av information från FSA centralt. Facklig utbildning För att FSA ska klara det lokala fackliga uppdraget är det viktigt att ge stöd till alla medlemmar som har uppdrag i förbundet och en förutsättning för detta är utbildningsinsatser på olika nivåer. För detta finns nu en ny utbildningsplan som presenterades vid vårens kretsordförande och LOM-konferens. Den ger lokala företrädare vägledning och hjälp för att på bästa sätt kunna fullgöra sina uppdrag. Utbildningsplanen har tillfogats blanketter för kartläggning och sammanställning av kretsens utbildningsbehov och infogats i den nya versionen av FSAs Handbok i kretsarbete. För förbundets lokala företrädare med kretsövergripande uppdrag genomför FSA årligen centrala utbildningar. Utbildningen för de lokala ombudsmännen (LOM) lades upp på olika sätt beroende på om de hade samordningsansvar för primärkommunerna eller bara landstingsansvar. LOM med samordningsansvar för primärkommunerna hade februari en tvådagarsutbildning, som samlade 15

11 11(67) deltagare. Första dagen ägnades åt att utveckla deras roll som samordnare och utbildare av ombuden i primärkommunerna. Till dag två anslöt 18 LOM för landstingen till ett gemensamt program, som var inriktat mot förhandling och inspiration. Dagen innehöll avtalsgenomgång, arbetsgivarens syn på löneavtalet och retorik. För närvarande finns kretsordförande i 27 av 31 kretsar. Till kretsordförandekonferensen den 8 april kom representanter från 20 kretsar. Vid årets konferens diskuterades bland annat förberedelserna inför höstens fullmäktige och presentation av utbildningsplanen för facklig utbildning. En viktig uppgift är att ge stöd och introduktion till nya kretsordförande och nya lokala ombudsmän. Detta sker genom introduktionsdagar. I år inföll dessa dagar i anslutning till kretsordförandekonferensen i maj. Till dagarna kom en kretsordförande och tre lokala ombudsmän. Introduktionsdagarna är viktiga och ger en grund för dem att på bästa sätt ska kunna fullgöra sina uppdrag. I år inträffade kretsinformatör- och webbredaktörsutbildningen den april. I anslutning till denna utbildning ges en introduktion till nya kretsinformatörer och webbredaktörer. Totalt deltog 19 förtroendemän. Studentverksamhet FSAstuds styrelse har under våren sammanträtt den 28 januari samt den 13 april. Det konstituerande mötet den 28 januari skedde i samband med styrelsens utbildningshelg. Styrelsens utbildningshelg syftar till att ge ledamöterna kunskap i de frågor som är aktuella inom FSA och närliggande områden som exempelvis a- kassan och försäkringarna från AkademikerFörsäkring. För dem som är nya i styrelsen utgör utbildningshelgens pass om hur styrelsearbete kan bedrivas rent praktiskt en bra grund för det fortsatta arbetet, såväl för arbetet i FSAstuds styrelse som lokalt ute på utbildningsorterna. Dessutom ges tillfälle att lära känna varandra inför kommande samarbete genom trevlig samvaro. Två arbetsgrupper har skapats för att effektivisera styrelsearbetet. I arbetsmarknadsgruppen sitter representanter från Jönköping, Örebro, Norrköping och Stockholm. Arbetsmarknadsgruppen arbetar för att FSAstuds medlemmar ska ha god kunskap om arbetsterapeuters arbetsmarknad, såväl nationellt som internationellt (gärna i samarbete med de nordiska ländernas motsvarigheter till FSAstud) samt de olika verksamhetsområden som är aktuella för arbetsterapeuter, genom exempelvis föreläsningar av personer som arbetar inom de olika områdena. Arbetsterapeuter som egna företagare är till exempel ett viktigt område att belysa. Arbetsmarknadsgruppen arbetar för att detta ska förverkligas genom en schemalagd dag i utbildningsorternas regi som ska vara öppen för studenter i alla terminer och belysa arbetsmarknadsläget. Informations- och utbildningsgruppen består av ledamöter från Göteborg, Luleå och Umeå. Informationsgruppen arbetar för att synliggöra arbetsterapeuter och arbetsterapeututbildningen i olika medier. Gruppen arbetar dessutom för att aktivteter som utförs på orterna blir dokumenterade för att kunna användas som tips och råd i framtiden. Utöver detta har styrelsen under våren påbörjat en revidering av FSAstuds stadga som kommer att tas upp för beslut på FSAstuds årsmöte den 16 november. Styrelsen har vidare arbetat för att utbildningsorterna ska schemalägga arbetsterapins dag som en obligatorisk del i undervisningen, där

12 MÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER arbetsterapeutstudenter får möjlighet att på ett bra sätt lära sig att marknadsföra sig och sin profession. En av FSAstuds två motioner till fullmäktige handlar om detta. Styrelsen har under våren saknat ledamöter från Lund och styrelsen har därför aktivt arbetat för att väcka ytterligare engagemang där. Detta har resulterat att två studenter från termin 3 i Lund kommer att finnas med i styrelsen from hösten. FSAstuds rekrytering FSAstud har under våren beslutat att ett riktmärke avseende studentrekryteringen ska var att 70% av studenterna i termin 1 ska vara medlemmar i FSAstud och 80% ska vara medlemmar i termin 6. Under våren har FSAstud tillsammans med FSAs studentombudsman genomfört information i termin 1 på samtliga orter. Informationen har i Luleå genomförts till termin 4. Dessa rekryteringstillfällen har generellt gett ett förhållandevis gott resultat. FSAstud lokalt har under våren dessutom genomfört olika aktiviteter som är både rekryterande som medlemsunderhållande. Såväl utbildningarna i Jönköping, Umeå, Örebro, Lund som Norrköping har anordnat föreläsningar med teman som exempelvis arbetsterapeut och egen företagare, hjälpmedel inom idrott och fritid och vägen tillbaka som ryggmärgsskadad. På samtliga orter har dessutom studenterna haft möjlighet att träffas i olika typer av aktiviteter, som både syftat till att rekrytera nya medlemmar och skapa sammanhållning mellan terminerna. Akademiker telemarketing (TM) FSA genomförde under maj månad 2008 en telemarketingkampanj i syfte att motivera studenter som avlagt examen att registrera om sig till yrkesverksam medlem. Detta genomfördes tillsammans med Sveriges Ingenjörer, DIK, Naturvetareförbundet, Akademikerförbundet SSR samt Sveriges Farmacevtförbund. Kampanjen Akademiker TM finansierades av Akademikerförsäkring. Telefonintervjuerna utfördes av Uniguide och deras representanter utbildades av respektive förbund. FSAs studenter blev erbjudna en examenspresent i form av reducerad medlemsavgift under månaderna juni, jul, augusti samt ett försäkringspaket i form av gratis liv-, sjukvårds- och olycksfallsförsäkring under samma period. Kampanjen var mycket lyckad och hela 71 % av de uppringda studenterna tackade ja till erbjudandet. FSAs arbetsmarknadsdagar Arbetsmarknadsdagar erbjuds alla arbetsterapeututbildningar för studenter i termin sex under förutsättning att utbildningsorterna schemalägger dem. Syftet är att förbereda studenterna inför inträdet på arbetsmarknaden och innehåller avsnitt om FSA, arbetsmarknad och arbetsliv, att söka arbete, a-kassa, löneförhandling och legitimation. Dagarna är mycket välbesökta och uppskattade. Internationellt The Committee of Occupational Therapists for the European Communities (COTEC) är de europeiska arbetsterapeutorganisationernas gemensamma organisation och representerar 26 länder. COTEC har under året lanserat en ny hemsida på adressen COTECs medlemsländer sammanträder två gånger per år. Årets första möte genomfördes i samband med den åttonde europeiska kongressen i Hamburg under maj arbetsterapeuter från 65 länder

13 13(67) deltog i kongressen. Nästa möte är i Bern i oktober. COTECs nionde kongress kommer att äga rum i Stockholm den maj 2012 och marknadsföringen av den påbörjades under kongressen i Hamburg. En Organisationskommitté är tillsatt och en webbplats för kongressen har öppnats The World Federation of Occupational Therapists (WFOT) har 52 fullvärdiga medlemsländer som träffas till ett Council Meeting (CM) vart annat år. I år äger CM rum i september i Ljubljana, Slovenien. Östeuropakommittén (ÖEK) är en ideell förening som genom ekonomiska medel från Sida stödjer hälsoprojekt i Ryssland och andra närliggande delar av Östeuropa. FSAs ordförande är vice ordförande i ÖEK. Styrelsen består av förtroendevalda personer från medlemsorganisationerna. FSAs projekt i Estland, Lettland och St Petersburg har finansierats med medel från ÖEK. FSAs kansli FSA och dess förbundsstyrelse har ett kansli som stöd för sitt arbete med de traditionellt fackliga frågorna såväl som med professionsfrågor. Kansliets arbete bedrivs i egna lokaler i Nacka. Fastigheten ägs till 25 % av FSA, 25 % av Naturvetareförbundet och 50 % av DIK. Förutom gemensam fastighetsförvaltning har förbunden en kostnadseffektiv samverkan främst genom gemensamma administrativa tjänster. Den 31 augusti 2008 hade FSA totalt 18,1 helårsarbetare anställda. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna.

14 MÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Förbundsstyrelsens rapport nr 2 Kompetens- och löneportfolio Vid fullmäktige 2006 bifölls en motion av Carola Jonasson och Maria Melin från Nordöstra stockholmskretsen angående utvecklande av en ny webbtjänst för medlemmar: Individuell kompetens- och löneportfolio den enskilde arbetsterapeutens stöd för en fungerande individuell lönesättning. Beslutet innebar att förbundsstyrelsen skulle se över möjligheterna att skapa en individuell webbaserad kompetens- och löneportfolio för FSAs medlemmar samt att om möjligt integrera utvecklade metoder inom området arbetsvärderingsinstrument, såsom ex Mini-Ida och Stor-Ida, kompetensutvecklingsmodell etc i portfolion. Under fullmäktigeperioden har FSA tillsammans med nio andra Saco-förbund medverkat i utvecklingen av ett nytt IT-baserat medlems- och verksamhetssystem. Arbetet har skett inom ramen för ett gemensamt bolag, SACO-IT Service AB. Systemet kommer när det är fullt utvecklat innebära nära integration mellan medlemsregister, webb, ekonomisystem och telefoni. Som så många andra IT-projekt har även detta dragit ut på tiden. Det nya verksamhetssystemet har successivt implementerats hos några av de samverkande förbunden, men FSA har tillsammans med de andra förbunden i Akademikerhuset, DIK och Naturvetareförbundet beslutat att invänta till dess att det ligger på den höga kvalitativa nivå som vi kravställt. I arbetet med det nya verksamhetssystemet ingår utvecklande av en ny webbplats med nya publiceringsverktyg. Styrelsen har inte sett det möjligt att parallellt utveckla en fristående portal för individuell portfolio. Det har heller inte funnits möjligheter för att göra någon vägledande förstudie eftersom plattformen för ny webbplats inte färdig. Förbundsstyrelsen anser att idén med en individuell portfolio fortfarande är mycket bra och ska inleda en analys om förbundets möjligheter att skapa en sådan så snart grundläggande förutsättningar finns. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna.

15 15(67) Förbundsstyrelsens rapport nr 3 Stipendiefonden 30 år Denna skrift är bifogad som en separat bilaga. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna.

16 MÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Motion nr 1 Facklig tid Utifrån tidigare motion till fullmäktige 2002 (motion 2) om facklig tid i avtal för förtroendevalda. Antalet arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet växer. Vilka förutsättningar finns det för dessa arbetsterapeuter att få facklig tid för sina förtroendeuppdrag? Yrkande Önskemål om att FSA förtydligar resultatet av denna motion. Styrelsen i Stockholms sydvästra krets av FSA Lena Stenqvist Kretsordförande Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 1 - facklig tid Huvudmannaskapsförändringen i samband med Ädelreformen 1 januari 1992 förändrade kretsarnas arbete i hög grad och anställningen för många medlemmar fördes över till primärkommunerna. Idag arbetar nästan 40% av förbundets yrkesverksamma medlemmar inom primärkommunal sektor. FSA anpassade kretsorganisationen för att klara de nya förutsättningarna. Kommunombud utbildades och tillsattes i kommunerna. De förändrade villkoren uppmärksammades även i den kretsöversyn som genomfördes på uppdrag av fullmäktige Resultatet, översynsgruppens förslag, lades som en proposition till fullmäktige Kretsarnas uppdrag och organisation blev tydligt och genom utbildning och information vidareutvecklades kretsorganisationen. Uppsalakretsen motionerade 2002 om facklig tid för FSAs lokala organisation och en utredningsgrupp lämnade rapport om facklig tid och FSAs lokala organisation till fullmäktige Utbildningsavsnitt om rättigheterna enligt lag och avtal har lagts in i centrala och lokala fackliga utbildningar och ett avsnitt om tid för fackligt arbete och facklig utbildning har infogats i Handbok i kretsarbete. Fackliga förtroendemän i kommunerna kan endast vara lediga med bibehållna anställningsförmåner, dvs full lön, när de arbetar för medlemmarna i den egna kommunen och gentemot den egna arbetsgivaren eller genomgår facklig utbildning för att klara detta uppdrag. Detsamma gäller för alla avtalssektorer, dvs även inom landsting och privata sektorn, och någon annan lag eller avtalsgrund finns inte. Det betyder att möjligheterna till betald ledighet står i direkt relation till antalet medlemmar på den egna arbetsplatsen och uppdragets art. FSA har arbetat för att om underlag finns ska fast facklig tid förhandlas för de fackliga företrädare som har omfattande uppdrag i landstingen och i landets största kommuner. Det ger dem bättre förutsättningar att klara sina uppdrag och att kunna ge stöd åt andra förtroendemän i kretsen. Kretsarna ska också utse en samordnande lokal ombudsman för FSA-ombuden i kommunerna. Någon formell grund för denne att vara ledig med lön när det fackliga arbetet avser andra arbetsgivare än den egna finns inte. Eventuella löneavdrag ersätts av FSA efter samråd med central ombudsman.

17 17(67) FSAs lokala uppdrag är av två olika slag; inre föreningsarbete eller att företräda medlemmar gentemot arbetsgivaren, och det är endast det sistnämnda som berättigar till bibehållna anställningsförmåner/full lön från arbetsgivaren. Det är Lag om facklig förtroendeman och kollektivavtalet AFF/LAFF 76 som styr detta och övriga villkor. Styrelsearbete och annat inre strategiarbete är exempel på föreningsarbete som inte berättigar till ledighet med bibehållna anställningsförmåner. Det lokala fackliga uppdraget som har med relationen arbetstagare och arbetsgivare ska utföras med full lön från den egna arbetsgivaren med stöd av lag och avtal. Vid större arbetsgivare ska fast facklig tid förhandlas enligt avtalet AFF/LAFF 76 för att underlätta kretsarbetet. Det är förbundsstyrelsens mening att FSA centralt ska ge kretsarna stöd så att de på bästa sätt kan organisera sin verksamhet enligt de lokala förutsättningarna. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att anse motionen behandlad med hänvisning till vad som redovisats i detta yttrande.

18 MÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Motion nr 2 Konsekvenser av personalnedskärningar inom äldreomsorgen i Stockholms stad Stockholms Västra Krets styrelse och medlemmar har under en tidsperiod observerat att personalnedskärningarna har ökat väsentligt inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Den yrkeskategori som har blivit hårt drabbad av detta är arbetsterapeuter. Konsekvensen av detta ger våra gamla en ur säkerhetsperspektiv sämre livskvalitet och de få arbetsterapeuter som finns kvar en hög omöjlig arbetsbelastning och en icke tillfredställande arbetsmiljö Yrkande: Stockholms Västra Krets yrkar att FSA gör en undersökning för att se hur många arbetsterapeuttjänster har försvunnit från Stockholms stad under de 2 senaste åren och hur detta påverkar kvalitén. Att FSA tar fram statistik på vilken grundbemanning av arbetsterapeuter som behövs för att kunna uppehålla en god kvalité och en bra arbetsmiljö, inom Stockholms stads äldreboenden. Styrelsen Stockholms Västra krets Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 2 konsekvenser av personalnedskärningar inom äldreomsorgen i Stockholms stad Motionärerna lyfter fram ett stort problem som belyser vilka konsekvenser en nedskärning av personal kan leda till både för den äldre och för den personal som blir kvar. Detta avser både kvalitet, säkerhet i omhändertagande av den äldre samt personalens arbetsmiljö. Det är viktigt att arbetsterapeuter arbetar utifrån FSAs kvalitetspolicy och medverkar i kvalitetsutveckling. I FSAs kvalitetspolicy finns nationella kvalitetsindikatorer, vars syfte är att skapa och upprätthålla en grundläggande kvalitet i den arbetsterapeutiska verksamheten. Som stöd för att kunna leva upp till en av dessa indikatorer finns på FSAs hemsida under profession/kvalitet/kvalitetsverktyg exempel på verksamhetsplan för arbetsterapi i kommun och en guide till en miniminivå för planering och uppföljning av arbetsterapeutisk verksamhet. Även om det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön är det viktigt att parterna samverkar lokalt för en god arbetsmiljö. Förbundsstyrelsen anser att genom en utvecklad lokal organisation ska lokala fackliga företrädare förses med kunskap och verktyg för att bättre kunna bevaka det av motionärerna lyfta problemet, både ur professionellt och ur arbetstagarperspektiv. Arbetsmiljö för arbetsterapeuter har under ett antal år varit föremål för FSAs arbete. Bland annat har detta lett till den arbetsmiljöstudiecirkel som finns att arbeta med. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) innehåller de grundläggande reglerna för alla hälso- och sjukvård. HSL är en ramlag som innebär att hälso- och sjukvård ska

19 19(67) bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Där huvudmännen bedriver hälso- och sjukvård ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Det finns däremot inga riktlinjer för vilka personalkategorier som ska finnas i verksamheten. Dessa beslut ligger på den politiska nivån. Det finns dock ett viktigt undantag i kommunernas hälso- och sjukvård. Det ska enligt HSL finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret för verksamheten (MAS) och i förekommande fall en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). HSL reglerar kommunens ansvar i särskilda boendeformer, daglig verksamhet samt hemsjukvård. Varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till de boende. Sådan hälso- och sjukvård ska även erbjuda habilitering, rehabilitering, och hjälpmedel för funktionshindrade. Det finns emellertid inte något regelverk för hur många som ska arbeta med en viss uppgift inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. När det gäller hur många arbetsterapeuter som ska finnas kan man endast redovisa resultat från olika utredningar, projekt och verksamheter, exempelvis Gotland och Östersund, och där hitta exempel som kan användas vid liknande verksamheter. Vid social och medicinsk tillsyn bedömer Socialstyrelsen ibland om den aktuella verksamheten har tillräckligt mycket personal för att ge sådan god vård och omsorg som lagstiftningen kräver. Socialstyrelsen har i uppdrag att utveckla ett system för öppna jämförelser av kvalitet, kostnader och effektivitet inom vården och omsorgen om äldre. Uppdraget ska slutredovisas vid utgången av 2009 och genomförs i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Den första rapporten kom i början av året. Men kvalitet är svårt att beskriva. Även om ett äldreboende eller en kommun har bra omdömen i Äldreguiden kan det finnas brister. Uppgifterna beskriver inte allt och goda omdömen inom ett kvalitetsområde är ingen garanti för bra vård och omsorg. FSA deltar i en referensgrupp till detta projekt där vi har kunnat påverka utformningen av de frågor som ställs, exempelvis hur många arbetsterapeuter finns i verksamheten. Socialstyrelsen har också Äldreguiden, som är ett hjälpmedel främst för äldre och deras närstående att kunna jämföra kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre. Den ger information om landets äldreboenden och kommuner, i storstadskommunerna per stadsdel, och redovisar fakta om verksamhetens kvalitet. Socialstyrelsen genomför även årligen uppgiftsinsamling för officiell statistikområdet vård och omsorg om äldre. Med början 2007 genomförs datainsamlingen på individnivå som underlag för öppna jämförelser, tillsammans med registeruppgifter och eventuellt annat material. Personaltäthet och personalens yrkeskompetens är bara två av elva kvalitetsområden som beskrivs. Förbundsstyrelsen anser att det finns flera officiella utredningar av mycket hög tillförlitlighet inom det område som motionärerna lyfter fram. Dessa utredningar kan FSA använda i det dagliga arbetet som referensmaterial. De problem som motionärerna lyfter och som har med enskilda medlemmars arbetssituation måste lösas genom lokalt arbete gentemot arbetsgivaren. Detta kan ske på många olika sätt, exempelvis i samverkansgrupper och uppvaktningar, och genom goda exempel från verksamheter som satsat på arbetsterapeuter med gott resultat. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att anse motionen behandlad med hänvisning till vad som redovisats i detta yttrande.

20 MÄKTIGE (67) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Motion nr 3 Arbetsterapeutens roll vid utredning och bedömning av arbetsförmåga Arbetsterapeuterna är den yrkesgrupp som har kunskap om utredningar och bedömningar vad gäller arbetsförmågan. Vem bevakar att arbetslösa och sjukskrivna får en arbetsförmågebedömning av kompetent personal? Vilken roll har arbetsterapeuterna idag vad gäller utredningar av arbetsförmågan? Yrkande: Stockholms Västra Krets yrkar att FSA gör en undersökning för att se om och hur arbetsterapeuternas kunskap används vad gäller arbetsförmågeutredningar och bevakar arbetsterapeutens roll vad gäller utredningar och bedömning av arbetsförmåga. Styrelsen Stockholms Västra krets Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 3 arbetsterapeutens roll vid utredning och bedömning av arbetsförmåga Vi delar helt motionärens uppfattning att arbetsterapeuten är den yrkesgrupp som har den bästa kunskapen för att utreda och bedöma en persons arbetsförmåga. I denna utredning får vi inte glömma bort att analysera aktivitetsutförandet, eftersom det är interaktionen mellan individ, uppgift och miljö som resulterar i ett aktivitetsutförande. När försäkringskassan efterfrågar en individs arbetsförmåga, är det för att kunna avgöra om personen har rätt till sjukförsäkring eller ej. Detta leder till att fokuseringen enbart är på förmåga och brist på funktioner. Den arbetsterapeutiska utredningen innehåller själva förmågan att kunna utföra en aktivitet, ett arbete. FSA har i olika sammanhang framfört vilken kompetens arbetsterapeuten har i detta avseende Nämligen i det temanummer av Tidskriften Arbetsterapeutens som gavs ut i anslutning till Arbetsterapins dag 2007, i uppvaktningar av Socialutskottet, i remissvar och genom olika kontakter har frågan belysts. Den enskilda arbetsterapeuten måste också informera sin chef om sin kunskap att medverka vid en utredning av arbetsförmåga, där en sådan genomförs. Arbetsterapeutens kompetens innebär en självklar roll bland annat, när läkaren ska bedöma patientens behov av rehabilitering och när det ska utfärdas ett särskilt läkarutlåtande. Arbetsterapeuten har sedan länge en tydlig roll inom arbetslivsinriktad rehabilitering. På samma sätt bör arbetsterapeutens kompetens självklart användas i ett förebyggande och anpassande arbete inom den framtida företagshälsovården. För att ytterligare utveckla arbetsterapeutens kunskap vid bedömning av arbetsförmåga har den första artikeln i Tidskriften Arbetsterapeutens serie Forskning i praxis belyst just detta ämne. FSA fortsätter sitt intensiva arbete med att driva och bevaka denna fråga. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att anse motionen behandlad med hänvisning till detta yttrande.