Idrottens samverkan med skolan i Hallands län, en utvärdering av Hallandsmodellen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Idrottens samverkan med skolan i Hallands län, en utvärdering av Hallandsmodellen"

Transkript

1 Idrottens samverkan med skolan i Hallands län, en utvärdering av Hallandsmodellen Handslagsrapport 2007:10

2 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet 2007:2 Book Karin Arenors lokalisering, betydelse och användning. Malmö högskola En studie av Handslaget finansierade arenor i Malmö 2007:3 Carlson Rolf Etnicitet och kulturell mångfald inom föreningsidrotten en analys av GIH Handslagets första år 2007:4 Ericsson Ingegerd Behöver idrottsledare i skolan utbildning? Malmö högskola Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan? 2007:5 Eriksson Charli, Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Örebro universitet Johansson Margareta, Ulvmyr Camilla, Virtanen Peter B. 2007:6 Fagrell Birgitta, Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget GIH Gustavsson Tommy. 2007:7 Fundberg Jesper, Idrottens mittcirkel. Om mångfald och normalitet inom några Handslagsprojekt Uppsala universitet/ Pripp Oscar. Malmö högskola 2007:8 Gerrevall Per Handslaget och de demokratiska värdena Växjö universitet 2007:9 Fahlén Josef Näridrottsplatser och spontanidrott Umeå universitet 2007:10 Hannula Rauni, Idrottens samverkan med skolan i Hallands län. En utvärdering av Hallandsmodellen Högskolan i Halmstad Hinic Hansi, Johnson Urban. 2007:11 Kolfjord Ingela Från projekt till modell. Helamalmö motion, integration och brottsförebyggande arbete. Malmö högskola 2007:12 Larsson Håkan, Som hand i handsken - en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? GIH Svender Jenny. 2007:13 Lundvall Suzanne Handslagets Speciella insatser med inriktning mot mångfald och integration - en kvalitativ utvärdering GIH 2007:14 Oddner Frans Handslaget ett socialisationsprojekt? Malmö högskola 2007:15 Karp Staffan, I skuggan av fotbollen Handslagsprojektens betydelse för mindre idrotter Umeå universitet Olofsson Eva, Söderström Tor. 2007:16 Eriksson Sten, Handslaget från idé till utvärdering. Om projekt, ekonomi och verksamhet. Idrottshögskolan/ Kristén Lars, Göteborgs universitet Patriksson Göran, Stråhlman Owe. 2007:17 Patriksson Göran, Att rätta mun efter matsäcken förutsättningar för att bedriva projekt om Idrottshögskolan/ Stråhlman Owe. kostnadseffektivitet Göteborgs universitet STOCKHOLM JANUARI 2008 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTO: Johan Wingborg 2007:18 Peterson Tomas När fälten korsas. Om Handslagsprojekt på skoltid Malmö högskola 2007:19 Redelius Karin, Idrottsledare som dörröppnare - Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang GIH Thedin Jakobsson Britta. 2007:20 Sundberg Gun Samhällsekonomiska värdet av skolsamverkan i Handslaget Uppsala universitet 2007:21 Jonsson Elin, Kampen mot droger i idrottsrörelsen Handslagets avtryck i verksamheten Mälardalens högskola Sörensen Stefan, Tillgren Per, Wallin Emmie. 2007:22 Åkesson Joakim Var hamnade handslagspengarna? Stor blev större och liten kunde inte hänga med Malmö högskola 2007:23 Tydén Olof Handslaget ur ett ungdomsperspektiv Dalarnas forskningsråd

3 Förord I början av 2003 beslutade riksdagen om ett Handslag med idrotten, en satsning över fyra år på den breda barn- och ungdomsidrotten. Sammanlagt har idrottsrörelsen tilldelats en miljard kronor. Dessa medel har använts för att öppna dörrarna till idrotten för fler. Delområden har varit att samverka med skolan, satsa på flickidrotten, delta i kampen mot droger samt hålla tillbaka avgifterna. Fler än 8000 idrottsföreningar har medverkat och närmare satsningar har startats med målet att fler barn och ungdomar ska börja idrotta och stanna kvar längre inom idrotten. Det innebär att nära 75 procent av de idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet har deltagit i Handslaget. 67 specialidrottsförbund och 21 distriktsidrottsförbund har medverkat genom att fördela medel till idrottsföreningarnas satsningar. Det är viktigt att lära av Handslaget. Nya idéer har testats, nya målgrupper har rekryterats och idrotten har verkat på nya arenor. Erfarenheterna av satsningarna är värdefulla för att utveckla och förbättra verksamheten. Därför har Riksidrottsförbundet (RF) avsatt betydande medel för att utvärdera Handslaget. En del av utvärderingen innebär att forskare vid universitet och högskolor har gjort en oberoende granskning och belysning av Handslagets olika verksamheter. RF valde att i samarbete med Centrum för Idrottsforskning (CIF) utlysa möjligheten att lämna förslag på forskningsprojekt kring Handslaget. 23 olika projekt erhöll stöd för att utvärdera och analysera satsningen utifrån en mängd olika perspektiv. Forskningsprojekten är baserade på den fria forskningens villkor och därmed inte styrda eller påverkade av RF. Med tanke på den mycket omfattande verksamhet Handslaget utgör är det inte möjligt att med 23 forskningsprojekt ge en heltäckande utvärdering. De ger dock var för sig nedslag i olika områden och tillsammans en bild av den unika Handslagssatsningen. Vi hoppas att du finner denna och de övriga forskningsrapporterna lärorika och tänkvärda för en fortsatt utveckling av barn- och ungdomsidrotten. Karin Mattsson Ordförande Riksidrottsförbundet

4

5 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Handslaget: Idrottens samverkan med skolan...8 Samarbete Hallands Idrottsförbund och Högskolan i Halmstad...8 Hallandsmodellen...9 Syfte Metod Resultat...11 Diskussion...12 Konklusion...14 Metoddiskussion...14 Slutdiskussion/implikationer...15 Referenser...16

6

7 Sammanfattning Bristande fysisk aktivitet är relaterat till problem såsom övervikt, fetma, diabetes, benskörhet samt hjärtrelaterade sjukdomar Tyvärr syns dessa problem allt lägre ner i åldrarna. En positiv fritid utgör ofta en av de viktigaste friskfaktorerna för barn. Få barn som inte är aktiva inom idrottsrörelsen ägnar sig på egen hand åt fysisk aktivitet på fritiden Då skolan snarare minskar än ökar idrottstimmarna finns all anledning för idrottsrörelsen att aktivt försöka nå barn och ungdomar som inte är fysiskt aktiva. Projektets syfte var att utvärdera hur kontaktpersoner på skolor, föreningar samt elever har uppfattat Handslaget i projektet Samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Hallands län, enligt Hallandsmodellen. t deltog 194 kontaktpersoner från skolan, 126 kontaktpersoner inom idrottsrörelsen samt 213 elever, varav 110 i en sk. aktivitetsgrupp samt 103 i en sk. icke aktivitetsgrupp. t omfattas studien således av 533 personer. Instrumenten bestod av ett enkätbatteri anpassat till skolpersonal, kontaktpersonerna i idrottsrörelsen samt elever som deltog. Resultaten visade att såväl skolpersonal, elever som kontaktpersoner från idrottsrörelsen uppfattade samarbetet positivt, ville fortsätta att samarbeta enligt den sk. Hallandsmodellen. Vidare påvisades att föreningar har kunnat rekrytera nya medlemmar samt att skolpersonal märkt att Handslaget bidragit till positiva effekter hos eleverna samt att Handslaget aktiverar elever som i vanliga fall inte är fysiskt aktiva. Elever i aktivitetsgruppen uppvisade en mer positiv aktivitetsattityd än vad icke aktivitetsgruppen gjorde. Det diskuteras att ett fortsatt samarbete vore att fördra samt att skola, idrottsrörelsen samt förbund bör lägga resurser på att få till stånd en ökad fysisk aktivitet hos ungdomar såväl under den samlade skoldagen som på fritiden. Samarbete mellan skola och idrottsrörelsen är ingalunda något nytt, men i denna form är det något unikt, där erfarenheterna skall tas till vara på. Nyckelord: Fysisk aktivitet, Hallandsmodellen, Idrottsrörelse, Samarbete, Skola 7

8 Handslaget: Idrottens samverkan med skolan: En utvärdering av Hallandsmodellen Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse som involverar många barn i olika former av fysisk aktivitet (Engström, 2004). Rörelsen har som idé att idrott är fysisk aktivitet som alla kan praktisera i syfte att tävla, ha roligt, lära sig idrotten och förbättra hälsan (Riksidrottsförbundet, 1995; Riksidrottsförbundet, 2004). Idrotten har därför ett brett syfte, både att främja goda idrottsliga prestationer och att främja hälsan. Om barn får chans till tidiga positiva idrottsliga erfarenheter finns stora möjligheter till ett livslångt fysiskt aktivt liv (Hinic, 2004). Det är väl dokumenterat att fysisk aktivitet, för såväl barn som vuxna, leder till positiva effekter. Aspekter som nämns är bl a god fysisk och mental hälsa, allmänt välmående, samt minskad upplevelse av stress, oro samt högre självkänsla (Biddle, 1992; Biddle, 1993; Eppright, Sanfacon, Beck, & Bradley, 1997; Fox, 2000; Lindwall & Faskunger, 2003; Modrcin-Talbott et al., 1998). Andra positiva aspekter som nämns är bl a minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, samt goda förutsättningar att utveckla muskler och skelettet (Mutrie, 2000; Taylor, 2000; US Department of Health and Human Services, 1996). Trots detta faktum förblir många av våra barn och ungdomar inaktiva. Allt fler spenderar tid framför datorer och TV än att vara fysiskt aktiva (Billing, Carlsson, Hannula, Hinic, & Svensson, 2003). Andra resultat visar att bland pojkar har en tredubbling och bland flickor en fördubbling skett vad gäller idrottslig inaktivitet under de senaste tre decennierna (Engström, 2004). Bristande fysisk aktivitet är relaterat till problem såsom övervikt, fetma, diabetes, benskörhet samt hjärtrelaterade sjukdomar (Fox, Boutcher, Faulkner, & Biddle, 2000; Sallis & Owen, 1999; US Department of Health and Human Services, 1996). Tyvärr syns dessa problem allt lägre ner i åldrarna. Eftersom fysisk aktivitet har en så stor inverkan på hälsa och välbefinnande är ett av de nationella målen för folkhälsan att öka den fysiska aktiviteten bland barn, vilket innefattar både mer fysisk rörelse i skolan och under fritiden (SOU 2000:91). En positiv fritid utgör ofta en av de viktigaste friskfaktorerna för barn. Då skolan snarare minskar än ökar idrottstimmarna finns all anledning för idrottsrörelsen att aktivt försöka nå barn och ungdomar som inte är fysiskt aktiva. Få barn som inte är aktiva inom idrottsrörelsen ägnar sig på egen hand åt fysisk aktivitet på fritiden (Engström, 2004). Samarbete Hallands Idrottsförbund och Högskolan i Halmstad Under det fysiska aktivitetsåret Sätt Sverige i rörelse 2001 initierades och genomfördes ett pilotprojekt, i en mellan- och en högstadieskola, av Hallands Idrottsförbund i samarbete med Högskolan i Halmstad. Syftet var bl a att öka elevernas fysiska aktivitet i skolan, öka samarbetet mellan skola och idrottsrörelsen samt att ge elever möjlighet att pröva på olika idrotter (Billing et al., 2003). I en av de undersökta skolorna skapades utrymme för 1 idrottslektion (50 minuter vardera), 1 idrottslig aktivitet (50 minuter) samt 1 rastaktivitet (40 minuter) i veckan integrerat i det ordinarie schemat. Dessutom gavs möjligheter för gymnasieelever att planera och leda idrottslig aktivitet för mellanstadiebarn. Detta ligger väl i linje med Lpo:s 94 riktlinjer där det påpekas att äldre elever skall få möjligheter att planera och leda aktiviteter för yngre elever. Resultaten visade bl a att 61 % av eleverna tyckte att idrott i samverkan med idrottsföreningar var mycket bra. Vidare visade resultaten att den gruppen av högstadieelever som hade varit med i projektet också var ute mer på vardagen, efter skoldagen, samt ansåg att det fanns bättre möjligheter att vara fysiskt aktiv under rasterna än högstadieelever som inte deltagit i projektet. Slutsatser som drogs var bl a att idrottslärarna uppfattade föreningarnas aktiviteter som positiva där nya impulser och tips på övningar gavs. Eleverna på högstadiet hade haft möjlighet att pröva 30 olika idrottsaktiviteter där 24 föreningar medverkat. Detta gav större möjligheter att hitta en lämplig fritidsaktivitet. Dessutom konstaterades att eleverna på mellanstadiet visat intresse att på fritiden utöva de idrotter som genomfördes av föreningarna i skolan (Billing et al.,2003). Resultaten vid den andra mellanstadieskolan visade bl a att barns kondition ökat, vilket märktes framför allt vid promenader och cykling till de olika aktiviteterna. Eleverna hade också blivit 8

9 mer bollanvändare på rasterna samt intagit en övervägande positiv inställning till idrottsämnet än tidigare. Kvalitativa analyser visade att lärarna tyckte sig märka färre sjukdagar samt rörligare lekar på stora ytor och många elever hade motiverats att på eget initiativ prova på de i projektet föreningsledda aktiviteterna på sin fritid (Billing et al., 2003). Inom ramen för Handslaget har uppsatser producerats i samarbete mellan Hallands Idrottsförbund och Högskolan i Halmstad. I en studie undersöktes huruvida det skett en förändring över tid, från höstterminen till vårterminen hos elever som deltagit i Handslaget. Resultaten visade att eleverna blivit mer positiva att vara fysiskt aktiva såväl under skoltid som på sin fritid. Vidare påvisades att de var mindre sjuka och/eller skadade. Dessutom visade eleverna intresse att vara med och utveckla rast aktiviteterna. Däremot hade inte stressen minskat (Graf & Gustafsson, 2004). I en annan studie undersöktes relationen mellan utökad fysisk aktivitet under skoldagen och elevers allmänna välbefinnande samt koncentrationsförmåga. Resultaten visade att fysisk aktivitet var negativt relaterat till magont samt huvudvärk. Dessutom påvisades att en majoritet av eleverna önskade fler idrottslektioner i veckan på skolschemat (Johansson & Skoglund, 2005). Ytterligare en studie undersökte relationen mellan fysisk aktivitet och smärta i rygg, mage, huvud samt nacke/axlar. Resultaten visade att aktivitetsgruppen, de som hade erhållit utökad fysisk aktivitet genom Handslaget, hade mindre ont i huvudet och ryggen. Könsskillnader påvisade att i icke aktivitetsgruppen hade flickor mer ont i huvud, rygg, nacke/axlar samt mage. I aktivitetsgruppen uppvisade skillnader endast på variabeln ont i magen, vilket författarna relaterar till de biologiska förändringar som sker i denna ålder såsom flickors menstruation (Ljungström, Ryding, & Svengård, 2005). Avslutningsvis studerades, i en uppföljningsstudie, hur fysisk aktivitet var relaterade till såväl psykiska som fysiska variabler/symptom. Resultaten visade att både flickor och pojkar sov mindre samt att flickor var mer ute på rasterna vid mättillfälle två (Andreasson, Jönsson, & Olsson, 2006). Argumenten för att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på hälsan och välbefinnandet är således välgrundade. Resultat har också visat att elever som ges möjligheter att under skoldagen pröva på olika idrotter också uppmuntras och motiveras till att vara aktiva på sin fritid (Billing et al., 2003). Det finns all anledning att idrottsrörelsen tillsammans med skolan initierar samarbete för att uppmuntra och motivera fler barn att delta i fysisk aktivitet, såväl under den samlade skoldagen som på barnens fritid. Hallandsmodellen Halland har använt en enkel och tydlig ansöknings- och redovisningsförfarande under Handslaget. Förbundet har via ansökan fått kontaktuppgifter både på föreningar och på skolor och i redovisningen har föreningen angett typ av aktivitet, antalet deltagartillfällen, antalet elever, kön och årskurs. Samverkan har kunnat initieras av föreningar, skolor eller distriktsidrottsförbundet där förbundet även har förmedlat kontakter. Hallandsmodellen har inneburit att skola och idrottsförening kommer överens om samarbete, vilka aktiviteter (idrottstimmar, idrottsdagar, osv) och hur många timmars samarbete är aktuellt. Därefter lämnar idrottsföreningen in ansökan till Hallands Idrottsförbund som beslutar om stödets storlek och skickar beslutet och redovisningsblanketter till sökande förening. När aktiviteterna genomförts skickar föreningen redovisning till HIF och utbetalning sker. Det beviljade beloppet innebär endast en reservation av medel utifrån ansökan. Det faktiska stödet som betalas ut baseras på de aktiviteter som genomförts och redovisats, därmed har det inte behövts några återbetalningar och föreningarna har gjort den mängd av aktiviteter de klarat av. Enligt Hallands Idrottsförbunds riktlinjer för Handslaget har det beviljats stöd i form av timersättning på 300 kronor till föreningar där aktiviteterna har utförts: på lektionstid som har varit utöver ordinarie schemalagda idrottslektioner eller idrotts/friluftsdagar för hela klasser där en ansvarig lärare varit närvarande vid genomförandet. föreningsledda rastaktiviteter utomhus för hela klasser i samråd med skolan aktiviteter i direkt anslutning till skoldagen i samråd med skolan där fokus varit på elever som inte haft befintliga idrottsaktiviteter på sin fritid. övriga aktiviteter, som inte framgår av ovanstående riktlinjer (ex. lovaktiviteter eller andra projekt inom skolsamverkan). Särskild plan skall ha bifogats. Målet med denna modell har varit att ge möjlighet för alla föreningar, oavsett storlek och verksamhet, att delta utifrån sina villkor, vilket 9

10 skulle ge förutsättningar för en bred verksamhet i länet. Detsamma gäller för skolornas deltagande och därmed chans att nå alla elever och öka den fysiska aktiviteten i skolorna. Även de mindre idrotterna skulle härigenom beredas möjlighet att synas, marknadsföra sig och rekrytera nya medlemmar. Syfte Projektets syfte är att utvärdera handslaget för föreningar och skolor som deltagit och erhållit medel i Hallands Idrottsförbunds projekt Samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Hallands län, enligt Hallandsmodellen. Följande frågeställningar utvärderas: 1. Hur har personal på skolorna uppfattat handslagsprojektet enligt Hallandsmodellen? 2. Hur har personal från idrottsföreningar uppfattat handslagsprojektet enligt Hallandsmodellen? 3. Hur har eleverna uppfattat handslagsprojektet och de aktiviteter som de deltagit i inom ramen för projektet? 4. Skiljer sig elever som deltagit i handslagsprojektet från dem som inte har deltagit i handslagsprojektet på variabler såsom attityd till idrottsämnet i skolan, fysisk aktivitet under skoltid och fritid? (se Figur 1). Elevers uppfattning av Handslaget Skolpersonalens uppfattning av Handslaget Idrottsrörelsens uppfattning av Handslaget??? Fortsatt samarbete mellan idrottsrörelsen och skolan angående fysisk aktivitet? idrottsrörelsen (från 45 olika SF) som till stora delar bestod av ledare och/eller styrelsemedlemmar i föreningarna. Även föräldrar har fungerat som kontaktpersoner. Avslutningsvis ingick 213 elever, 110 i en så kallad aktivitetsgrupp, som har varit delaktiga i handslagsprojektet via Hallands Idrottsförbund (47 flickor och 63 pojkar i årskurserna 6-9) samt 103 i en så kallad icke aktivitetsgrupp, (53 flickor och 50 pojkar i årskurserna 6-9). Båda grupperna rekryterades från samma skola. t deltog 553 personer i studien. Instrument Instrumenten bestod av ett enkätbatteri anpassat till skolpersonal, kontaktpersonerna i idrottsrörelsen samt elever som deltog. Till kontaktpersonerna på skolorna användes en enkät bestående av 18 frågeställningar med följdfrågor. Frågorna handlade bl a om vilken uppfattning de hade om den så kallad Hallandsmodellen, deras syn på idrottsledarnas kompetens, hur ofta eleverna tagit del av handslagsaktiviteter, om de önskar fortsätta samarbeta med idrottsrörelsen enligt Hallandsmodellen. Till kontaktpersonerna inom idrottsrörelsen användes en enkät bestående av 22 frågor med följdfrågor. Frågorna handlade bl. a om deras uppfattning om den sk. Hallandsmodellen, att bedriva fysisk aktivitet på skolorna och hur många timmar och gånger föreningen deltagit i projektet att bedriva aktiviteter under den samlade skoldagen. Dessutom frågades om de önskar en fortsättning på samarbete med skolorna. Eleverna besvarade en enkät bestående av 37 frågor med följdfrågor. Dessa handlade bl a om deras uppfattning hur handslaget hade varit, deras tv- och videovanor, fysiska aktivitetsvanor samt fritidsvanor. Figur 1: En arbetsmodell över utvärderingen av Hallandsmodellen Metod Försökspersoner t deltog 194 kontaktpersoner från skolan. Dessa hade rollen som bl a rektor, idrottslärare, ämneslärare fritidsledare samt övrig personal såsom timanställd personal och projektanställning. Därutöver deltog 126 kontaktpersoner inom Procedur Samtliga föreningar och skolor fanns registrerade hos Hallands Idrottsförbund. Enkäter sändes ut till respektive förenings och skolas kontaktperson som ombads att besvara dessa. Till sin hjälp hade kontaktpersonerna på skolorna sina kollegor och kontaktpersonerna inom idrotten de ledare som hade medverkat. Enkäterna besvarades samt återsändes i ett medskickat bifogat svarskuvert. En påminnelse sändes ut till de som inte hade besvarat enkäterna i första omgången. 10

11 Forskargruppen delade personligen ut enkäterna till eleverna som under lektionstid fick besvara dessa. På så sätt fanns möjligheter att fråga om något var oklart. Samtliga enkäters svar programmerades in i statistikprogrammet SPSS. Datan analyserades med hjälp av beskrivande och förklarande statistik. Information har dessutom hämtats från Hallands Idrottsförbunds samlade resultat under Handslaget år 1-4. Resultat Övergripande resultat och statistik t har cirka elever från olika skolor i Halland deltagit i handslagsaktiviteterna under handslaget år 1-4 (medelvärde = 159). Cirka 90 % av alla skolor i Halland har på något sätt haft aktiviteter inom ramen för Handslaget. Dessutom har cirka 65 % av all tilldelad medel från Hallands Idrottsförbund gått till handslagsaktiviteter i årskurs 6-9 samt gymnasiet. Vidare har cirka 80 % av aktiviteterna utförts under skoldagen. Resterande har varit i anslutning till skoldagen och lov aktiviteter. I 54 % av skolorna har antal delaktiga elever varit lika med eller större än 100 stycken. Föreningar från 45 SF har deltagit i handslagsprojektet. Kontaktpersonerna från skolorna och deras uppfattning av handslagsprojektet Kontaktpersonerna har överlag sett sig som organisatörer, ha kontakt med föreningar samt ledare för handslagsaktiviteterna. Överlag har information om handslaget fåtts via Hallands Idrottsförbund, föreningar, media eller via kollegor. Till en stor majoritet har handslaget förankrats hos rektor som till övervägande del mottagit beskedet på ett positivt sätt (se Tabellerna 1 & 2). En stor majoritet av kontaktpersonerna förankrade handslaget hos övrig personal där en stor majoritet mottog beskedet på ett positivt sätt (se Tabellerna 3 & 4). Cirka hälften av kontaktpersonerna menade att den fysiska aktiviteten har ökat pga Handslaget (se Tabell 5). En majoritet ansåg dessutom att föreningar hjälper till med arbetet för ökad fysisk aktivitet samt att Handslaget har medfört kompetensutveckling hos lärarna! Kontaktpersonerna poängterade vidare att Handslaget påverkat deras arbete att uppnå skolans mål för fysisk aktivitet samt att den fysiska aktiviteten ökat sedan Handslaget infördes. En tredjedel hade handslagsaktiviteter en gång per vecka och cirka 40 % någon enstaka gång. Vad gäller samarbetet med idrottsföreningarna menade en majoritet att denna har fungerat bra - mycket bra samt att idrottsföreningarna hjälper till med ökad fysisk aktivitet i skolorna, även om 1/5 förhöll sig tveksamma. Dessutom påpekades, av en majoritet, att idrottsledarnas kompetens varit bra - mycket bra samt att idrotten skall fortsätta att bedriva fysisk aktivitet på skolorna (se Tabellerna 6-8). En majoritet betonade vidare att Handslaget har medfört kompetensutveckling för lärarna i form av tips, råd och idéer i specifika idrotter. Dessutom påpekades att Handslaget bidragit till positiva effekter såsom ökad kontakt med föreningslivet, samt positivt bland elever att få pröva på något nytt. Cirka 32 % ansåg att Handslaget fått mindre aktiva elever att bli mer aktiva och 36 % påpekade att eleverna har varit fortsatt aktiva på sin fritid tack vare handslaget (se Tabellerna 10-12). Cirka 34 % av kontaktpersonerna betonade att handslaget aktiverar elever som inte deltar i de ordinarie idrottslektionerna och en majoritet menade att eleverna upplevt handslagsaktiviteterna på ett bra mycket bra sätt. Dessutom betonades av en majoritet att samarbetet med idrottsföreningar skall fortsätta inom ramen för Handslaget (se Tabellerna 13-15). Aspekter såsom ökat samarbete, fortsatt samarbete, samarbete som innan samt föreningar skall ta mer kontakt nämndes. De positiva aspekterna som lyftes fram var bl a bra att få prova något nytt, kontakten med idrotten, gav nya möjligheter, kunskapsutbyte samt bra ledare. De negativa aspekterna som lyftes fram var ont om tid samt dålig information. Dock var det en minoritet som nämnde negativa aspekter. Avslutningsvis ansåg en majoritet av kontaktpersonerna på skolorna att den sk. Hallandsmodellen har fungerat bra mycket bra (se Tabell 17). Kontaktpersonerna från föreningarna och deras uppfattning av handlsagsprojektet t har 38 olika idrotter varit aktiva under Handslaget år 1-4. Dessa har bl a varit fotboll, handboll, konståkning, brottning och dans. De 11

12 vanligaste sätten att få information kring Handslaget har varit via Hallands Idrottsförbund, SDF/SF, samt internet och SISU. Föreningarnas kontaktpersoner har till en stor del varit aktiva ledare (75 %) eller styrelseledamöter (42 %). I genomsnitt hade föreningarna cirka 61 timmars aktivitet i skolorna, under 30 gånger i ungefär 17 olika grupper/klasser. Överlag har ledarna tyckt det vara positivt mycket positivt att bedriva handslagsaktiviteter med eleverna (se Tabell 18). Svar såsom nöjda elever, kul/ annorlunda samt god marknadsföring nämndes som omdömen. Dessutom har ledarna upplevt kontakten med skolorna som positivt mycket positivt (se Tabell 19). Aspekter såsom positiva lärare samt engagerade skolor nämndes som omdömen. En stor majoritet (70 %) upplevde inga som helst problem med samarbetet med skolorna. De problem som ändå uppstod och angavs var kontakten med skolans kontaktpersoner där aspekter såsom, oengagemang, samt informationsbrist nämndes. Cirka 18 % av ledarna upplevde problem med eleverna och skälen som angavs var stökiga elever samt brist på närvaro. Drygt 50 % av föreningarna har kunnat rekrytera nya medlemmar (se Tabell 20). Anledningarna har varit att det är kul/intressant samt vi har en bra organisation. De som inte har kunnat rekrytera nya medlemmar anger inga möjligheter samt avstånd mellan hem och träningslokal som skäl. Det sätt som föreningarna valt att marknadsföra sig på har framför allt varit genom flygblad, kontaktpersonen som ledde aktiviteterna samt via muntlig kommunikation. Föreningarna hade framför allt fyra skäl till att delta i Handslaget, 1. rekrytera nya medlemmar, 2. visa upp föreningen, 3. låta elever prova på idrotten samt 4. vara mån om elevers hälsa. En stor majoritet av föreningarna önskar ett fortsatt samarbete med skolorna (se Tabell 21). De vanligaste anledningarna var det lyfter idrotten, man når många, det är roligt samt det har gett positiva resultat. Även om medel inte skulle utbetalas finns ett intresse att fortsätta samarbetet (se Tabell 22). De vanligaste orsakerna var rekrytering av nya medlemmar, det är inte ekonomin som är det viktiga samt aktiviteten finns redan där. Bra i samarbetet med skolorna har varit möjlighet att få visa upp sig, skapa kontakter samt skolorna/eleverna har visat stort intresse. Mindre bra aspekter i kontakten med skolorna ansågs vara visat ointresse från skolorna samt aktiviteterna låg på fel tid. Handslagsmedel har framför allt använts till 1. föreningens verksamhet. 2. arvodera handslagsledare samt. 3. inköp av utrustning. Samarbetet mellan förening och Hallands Idrottsförbund har av en stor majoritet upplevts bra - mycket bra. Även den s k Hallandsmodellen har upplevts fungera bra - mycket bra (se Tabellerna 23 & 24). Elevernas uppfattning av handslagsprojektet En stor majoritet av eleverna i aktivitetsgruppen menade att det var bra mycket bra med mer idrott i skolan med idrottsföreningar. Vidare var de positiva till att handslagsprojektet skulle fortsätta nästkommande läsår. Dessutom svarade en majoritet att de nästan alltid alltid deltar i de aktiviteter som idrottsföreningarna håller i (se Tabellerna 25-27) samt att de nästan alltid alltid deltar aktivt på idrottslektionerna. I jämförelse mellan aktivitetsgruppen och icke aktivitetsgruppen har resultaten visat att aktivitetsgruppen i högre utsträckning önskade mer idrott på skolschemat, utförde aktiviteter som ledde till andfåddhet samt menade att det fanns bättre möjligheter till att aktivera sig under rasterna, än icke aktivitetsgruppen. Däremot var elever i icke aktivitetsgruppen mer ute under sin fritid på vardagarna, än aktivitetsgruppen (p < 0,05, se Figur 3). Dessutom visade resultaten att icke aktivitetsgruppen i högre utsträckning hade ont i huvudet, rygg samt mage, än aktivitetsgruppen (p < 0,05, se Figur 4). Däremot visade resultaten inga skillnader mellan grupperna vad gäller om man är med i någon idrottsförening på sin fritid eller hur ofta man tränar. Inte heller fanns skillnader i om de hade övriga fritidsintressen utanför skoltid. Diskussion Kontaktpersonerna på skolorna och deras uppfattning av handslagsprojektet Handslaget har engagerat många skolor, elever samt idrottsföreningar runt om i Halland. Sam- 12

13 arbetet mellan skolorna och idrottsföreningarna tycks ha fungerat fint och att fysisk aktivitet i skolorna påverkats av Handslaget samt att föreningarna ses som en resurs att bedriva fysisk aktivitet tycks också vara fallet. En förklaring kan vara att personalen har upplevt ett stöd av Handslaget att bedriva fysisk aktivitet. Då idrottsledarnas kompetens ansågs vara hög mycket hög har personalen känt en trygghet att lämna över barnen till idrottsledarna. Poängteras skall att det har krävts av Hallands Idrottsförbund att ordinarie lärare ska alltid har varit med på handslagsaktiviteterna. Man kan dock inte bortse från att det kan kännas friare/behagligare som lärare att vara med på en fysisk aktivitetslektion som någon annan leder än att ha en lektion i kemins periodiska system, eller liknande. Sålunda är det inte märkligt att skolpersonal välkomnar idrottsrörelsen in till skolan domäner. Kontaktpersonerna (32 %) menade vidare att Handslaget bidragit till att mindre aktiva elever blivit mer aktiva och 36 % av kontaktpersonerna har menat att eleverna varit fortsatt aktiva på sin fritid tack vare Handslaget. Även detta känns fint. Alla medel som kan få barn och ungdomar att vara fysisk aktiva är väl investerade resurser i såväl tid, pengar som hälsoaspekter. Positiva erfarenheter av idrotten/fysisk aktivitet i unga år ger goda förutsättningar för fortsatt fysiskt aktivt liv. Då samarbetet fungerat bra och att det även har bidragit till positiva konsekvenser för eleverna är det inte konstigt att ett fortsatt samarbete med föreningarna är önskvärt. Även den s k Hallandsmodellen har uppfattats fungera bra mycket bra. Detta sammantaget visar att det i allra högsta grad finns plats för fortsatt starkt och positivt samarbete mellan skola och idrottsrörelsen (se Figur 2). Kontaktpersonerna från föreningarna och deras uppfattning av handslagsprojektet Det kan konstateras att många ledare och föreningar deltagit inom ramen för handslagsprojektet i varierande omfattning. Ledarnas/kontaktpersonernas positiva uppfattning kring samarbetet mellan skola och idrottsrörelsen är glädjande. Det har gett idrottsföreningar möjlighet att visa upp sig. Många ledare är ju ideellt arbetande ungdomsledare på sin fritid och att få tillfälle att träffa ungdomar under en fysisk aktivitet ligger ju naturligt i deras intresseområde. Möjligheten att få prova på något nytt, vilket det ofta är att komma till skolorna och bedriva undervisning i fysisk aktivitet, känns säkert inspirerande och tillfredsställande för många. Vidare påpekade en majoritet sig ha blivit väl bemötta och att personalen på skolorna varit positiva och engagerade. Dessutom har de uppfattat eleverna som positiva och nöjda, vilket givetvis bidragit till ledares goda erfarenheter i samarbetet. Pengar brukar inte vara den avgörande faktorn för att personer skall engagera sig som ungdomsledare. Svensk barn- och ungdomsidrott bygger mycket på det ideella ledarskapet och utan detta skulle idrottsrörelse få problem med att rekrytera nya ledare. Man kan dock inte bortse från att arvodet kan ha spelat en roll i denna bedömning då 300 SEK utbetalts för varje timme. Pengarna har framför allt använts till den dagliga verksamheten samt att arvodera ledare. Dock visades en bredvillighet att fortsätta samarbetet även om medel inte skulle utgå. Detta visar att pengar/utdelat medel inte är den enda motivationsfaktorn för samarbete, vilket känns glädjande. Vidare skall påpekas att olika problem också har uppfattats såsom oengagemang från skolorna samt stökiga elever och bristande närvaro. Det framgår med tydlighet att samarbetet inte uppskattas av alla. Kanske är det så att fysisk aktivitet, i form av idrott, inte tilltalar alla barn eller vuxna för den delen heller? Här gäller det verkligen att anpassa aktiviteter så att de lockar och motiverar just de som inte känner sig idrottsliga (SOU 2000: 91). Med den kompetens som finns inom idrottsrörelsen och skolan torde detta vara ett framtida mål att sträva efter och inte alls orimligt att nå. Ett av syftena med Handslaget har bl a varit att ge idrottsföreningar möjlighet att rekrytera nya medlemmar. I cirka 50 % har så varit fallet. Detta är också glädjande då studier de senaste åren visat en ökning av barn och ungdomars inaktivitet (Billing et al., 2003; Engström, 2004). I samband med handslagsaktiviteterna har möjlighet funnits att marknadsföra föreningarna vilket har gjorts på skiftande sätt. Glädjande är dock att en av anledningarna till att delta i handslagsprojektet har varit en sk. hälsoaspekt, vilket känns bra. Dessutom har föreningarna haft som mål att låta eleverna prova på idrotten. Här finns en tydlig medvetenhet att idrott inte endast är en jakt på talanger, resurser eller liknande. Denna attityd är ett steg i rätt riktning, alla vill inte tävla eller mäta och jämföra sig med andra. Kan idrotten OCKSÅ bereda plats för verksamhet som inte går ut på att tävla finns säkerligen goda möjligheter att nya medlemmar rekryteras i framtiden. 13

14 Samarbetet mellan skola och idrottsföreningarna har uppfattats som positiv liksom den s k Hallandsmodellen. Det finns vidare ett intresse från idrottsrörelsen att fortsätta detta samarbete som påbörjats (se Figur 2). Även detta känns bra. Ett gott samarbete mellan idrottsrörelsen och skolan är viktig. Det har den varit under en lång tid i svensk idrotts- och skolidrotts historia. Handslaget är ett, säkert ett av många, sätt att främja detta samarbete på. Elevernas uppfattning av handslagsprojektet De som på ett mer aktivt sätt har fått ta del av handslagsaktiviteterna är eleverna i den s k aktivitetsgruppen. Även här kan konstateras att en majoritet av eleverna uppfattade handslagsaktiviteterna som positiva och bra samt att de önskade en fortsättning (se Figur 2) av dessa (jmf. Billing et al., 2003; Graf & Gustafsson, 2004). Detta är naturligtvis också glädjande. När idrottsrörelsen kommer in i skolverksamheten inom ramen för den samlade skoldagen är det ju av vikt att denna aktivitet blir bra och att eleverna känner att de har fått något bra ut av aktiviteterna som har erbjudits. Dessutom är de nästan alltid alltid aktivt deltagande på idrottslektionerna. Jämförelse mellan aktivitetsgruppen och icke aktivitetsgruppen har påvisat några intressanta aspekter. Aktivitetsgruppen hade en mer aktivitetsattityd jämfört med den andra gruppen. De önskade mer idrottslektioner på schemat, utförde aktiviteter som ledde till andfåddhet samt ansåg det finnas bättre möjligheter att aktivera sig under rasterna än icke aktivitetsgruppen. Båda grupperna rekryterades dock från samma skola så samma material och utrymme finns således för båda grupperna. På skolan har dessutom olika rastaktiviteter utförts och de som deltagit har kanske fått idéer om hur man kan aktivera sig. Även på olika ont/värk variabler erhölls skillnader, såsom huvudvärk och ont i mage och rygg. Naturligtvis finns ju många förklaringar till varför ungdomar har ont och värk, men det är ändå intressant att konstatera att skillnader finns i icke aktivitetsgruppen men inte i aktivitetsgruppen. Även Ljungström et al. (2005) erhöll liknande resultat som visade flera skillnader i icke aktivitetsgruppen men få i aktivitetsgruppen mellan flickor och pojkar. Känt är att fysisk aktivitet är relaterat till god hälsa och allmänt välmående (Biddle, 1992; Eppright et al., 1997: Fox, 2000). Kan fysisk aktivitet anpassas så att OCKSÅ hälsoaspekterna tillvaratas, finns goda möjligheter framtida barn och ungdomar väljer idrotten som fritidsaktivitet. Däremot visade studien inga skillnader mellan grupperna på variablerna medlem i idrottsförening, hur ofta man tränar och övriga fritidsintressen. En förklaring kan vara att byn där eleverna bor har redan ett rikt utbud av fritidsaktiviteter inom såväl kultur som idrott. Konklusion Sålunda kan konstateras att såväl skolpersonal och elever som kontaktpersoner/ledare från idrottsrörelsen har till övervägande del positiva erfarenheter av Handslaget och det samarbete som har bedrivits mellan skola och idrottsrörelsen. Samtliga tre parter ser dessutom positivt på ett fortsatt samarbete enligt den sk. Hallandsmodellen inom ramen för Handslaget/Idrottslyftet (se Figur 2). Elevers uppfattning av Handslaget Skolpersonalens uppfattning av Handslaget Idrottsrörelsens uppfattning av Handslaget Positivt Positivt Positivt Fortsatt samarbete mellan idrottsrörelsen och skolan angående fysisk aktivitet enligt s k Hallandsmodellen Figur 2: Figuren visar uppfattning kring Handslaget samt åsikter kring fortsatt samarbete mellan skola och idrottsrörelsen enligt den sk. Hallandsmodellen. Metoddiskussion Studien är en s k tvärsnittsstudie där personer vid ett tillfälle har frågats kring något fenomen som är av intresse att studera. Detta kan i många fall ge en inkorrekt bild av verkligheten. Longitudinella studier, där man över tid följer personer kan på ett bättre sätt fånga utvecklingen. Detta gjorde bla Graf & Gustafsson (2004) samt Andreassson et al. (2006), inom ramen för handslagsprojektet. Vidare kan resultaten i denna studie inte påvisa orsak - verkan effekter. Visserligen har en aktivitetsgrupp jämförts med en icke aktivitetsgrupp men de skillnader som uppstår kan alltid ifrågasättas om det faktiskt är 14

15 interventionen/manipulationen som har bidragit till skillnaderna. Det händer ju så mycket utanför skolmiljön (och framför allt utanför/mellan handslagsaktiviteterna) att en viss försiktighet skall iakttas när resultat tolkas. Andra aspekter, som ligger utanför forskargruppens kontroll, kommer troligtvis att påverka resultaten, såsom hur aktiva de är på sin fritid eller i vilken grad deras kompisar är aktiva på fritiden (Bordens & Abbott, 2005). Berikande vore också om kvalitativa analysmetoder kunde integreras i studien. Detta ger försökspersoner möjlighet att med egna ord beskriva det fenomen som är av intresse att studera. På så sätt erhålls annorlunda data än vid enkätundersökningar, där visserligen några frågor har svarsalternativ av öppen karaktär. Slutdiskussion/implikationer Av resultaten att döma finns intresse såväl från skolpersonal, elever som idrottsrörelsen att även i fortsättningen bedriva samarbete under liknande former som den sk. Hallandsmodellen (se Figur 2). Samarbetet skall underlättas och det finns all anledning att ge resurser för detta i framtiden. Samarbete mellan skola och idrottsrörelsen är ingalunda något nytt, men i denna form är det något unikt, där erfarenheterna skall tas till vara på. Även från politiskt håll har resurser anslagits till Idrottslyftet, vilket ger möjlighet till fortsatt gott samarbete. Vidare är det inte minst viktigt att samarbetet mellan idrottsföreningar och förbund fungerar bra. Förbundet är ju till för föreningarna och ett gott samarbete som fungerar enkelt och smidigt, som det tydligen har gjort med Hallandsmodellen, visar EN möjlig väg att nå dagens ungdomar. 15

16 Referenser Andreasson, E., Jönsson, S., & Olsson, R. (2006). Fysisk aktivitet, psykiska och fysiska symptom: En treårs uppföljning på en grupp högstadieelever I Halland. Folkhälsovetenskap (41-60p.), C-uppsats. Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle. Biddle, S.J.H. (1992). Exercise psychology. Sport Science Review, 1, Biddle, S.J.H. (1993). Children, exercise and mental health. International Journal of Sport Psychology, 24, Billing, N., Carlsson, B, Hannula, R., Hinic, H., & Svensson, S. (2003). Ökad fysisk aktivitet under skoldagen. Halmstad: Hallands Idrottsförbund. Bordens, K.S., & Abbott, B.B. (2005). Research design and methods: A process approach (6:e upplagan). Mc-raw Hill Companies, Inc. Engström, L-M. (2004). Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring. Svensk Idrottsforskning nr.4, (sid ). Eppright, T.D., Sanfacon, J.A., Beck, N.C., & Bradley, J.S. (1997). Sport psychiatry in childhood and adolescence: An overview. Child Psychiatry and Human Development, 28, Fox, K.R., (2000). The effects of exercise on self-perceptions and self-esteem. I: S.J.H. Biddle, K.R. Fox & S. H. Boutcher (Red.), Physical activity and psychological well-being. (sid 63-88). London: Routhledge Kegan Paul. Fox, K.R., Boutcher, S.H., Faulkner, G.E., & Biddle, S.J.H. (2000). The case for exercise in the promotion of mental health and psychological well-being. I: S.J.H. Biddle, K.R. Fox & S. H. Boutcher (Red.), Physical activity and psychological well-being. (sid ). London: Routhledge Kegan Paul. Graf, C. F., & Gustafsson, J. (2004). Skolelevers fysiska aktivitet och aktiviteternas betydelse för lärande: En enkät om ökad fysisk aktivitet för årskurs 6. Pedagogik (41-60p.), C-uppsats. Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle. Hinic, H. (2004). Psykologiska, sociala och motivationsfaktorer inom ungdomsfotbollen. Stockholm: Stockholms Universitet, Psykologiska Institutionen. (Licenciatuppsats). Johansson, T., & Skoglund, T. (2005). Hälsoeffekter av ökad fysisk aktivitet i skolan. Examensarbete 10p. Enheten för Lärarutbildningen, Högskolan i Halmstad. Lindvall, M. & Faskunger, J. (2003). Bortom nyårslöften och skrämselavgifter: Fysisk aktivitet, motion och mental hälsa ur ett motivationsperspektiv. Svensk Idrottspsykologisk föreningsårsbok, 1. Ljungström, C., Ryding, M., & Svengård, F. (2005). Kan fysisk aktivitet inverka på smärtförekomsten hos en grupp högstadieungdomar: En kvantitativ studie. Folkhälsovetenskap (41-60p.), C-uppsats. Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle. Modrcin-Talbott, M.A, Pullen, L., Zandstra, K., Ehrenberger, H., & Muenchen, B. (1998). A study of self esteem among well adolescents: Seeking a new direction. Issues in Comprehensive Pediatric Nursing, 21, Mutrie, N. (2000). The relationship between physical activity and clinically defined depression. I: S.J.H. Biddle, K.R. Fox & S. H. Boutcher (Red.), Physical activity and psychological well-being. (sid ). London: Routhledge Kegan Paul. Patriksson, G. (1987). Idrottens barn. Idrottsvanor-stress-utslagning. Friskvårdscentrum. Svenskt Tryck, Riksidrottsförbundet. (1995). Idrotten vill. Verksamhetsidé och riktlinjer för idrottsrörelsen in i talet. Farsta: Riksidrottsförbundet. Riksidrottsförbundet. (2004). Om barnidrott. Sallis, J.F., & Owen, N. (1999). Physical Activity & Behavioral Medicine. London: SAGE Publications. SOU. (2000). Hälsa på lika villkor. Nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Statens offentliga utredningar 2000: 91. Stockholm: Socialdepartementet. Taylor, A. (2000). Physical activity, anxiety, and stress. I: S.J.H. Biddle, K.R. Fox & S. H. Boutcher 16

17 (Red.), Physical activity and psychological wellbeing. (sid ). London: Routhledge Kegan Paul. U.S. Department of Health and Human Services. (1996). Physical activity and health: A report of the Surgeon General. Atlanta, GA: Centers of Disease Control. 17

18 TABELLER OCH FIGURER Bilaga 1. TABELLER FÖR RESULTAT AV KONTAKTPERSONERNA FÖR SKOLORNA (Tabellerna 1-16) Tabell 1: Förankrig hos rektor? FÖRANKRING HOS REKTOR? nej ja 26 15, , ,0 Tabell 2: Hur mottog rektorn beskedet? HUR MOTTOG REKTOR BESKEDET? inget övrigt negativt positivt lite intresse 28 17,9 11 7,1 3 1, ,5 4 2, ,0 18

19 Tabell 3: Förankring hos övrig personal? FÖRANKRING HOS ÖVRIG PERSONAL? nej ja 31 18, , ,0 Tabell 4: Hur mottog övrig personal beskedet? HUR MOTTOG ÖVRIG PERSONAL DETTA? inget övrigt negativt positivt varierat 34 22,1 8 5,2 3 1, ,9 9 5, ,0 19

20 Tabell 5: Har fysisk aktivitet påverkats av Handslaget? HAR FYSISK AKTIVITET PÅVERKATS AV HANDLSAGET? nej ja 79 47, , ,0 Tabell 6: Samarbetet mellan skolan och idrottsföreningarna. Hur har sammarbetet fungerat med föreningarna? Inget Mycket dåligt dåligt varken eller bra Mycket bra 2 1,1 1,6 8 4,6 12 6, , , ,0 Tabell 7: Hjälper föreningarna till med ökad fysisk aktivitet? Hjälper föreningarna till med arbetet för ökad fysisk aktivtet? nej absolut inte nej tveksamt ja ja absolut 9 5,2 16 9, , , , ,0 20

Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län

Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Handslagsrapport 2007:5 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! VAR MED OCH UTVECKLA VÄRLDENS BÄSTA BARN- OCH UNGDOMSIDROTT! I de flesta idrottsföreningar finns goda idéer

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden!

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! 1/7 2005 30/6 2006 Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! NU STARTAR VI HANDSLAGETS ÅR 3 (1/7 2005 30/6 2006) Regeringen har beslutat att under en fyra års period via Riksidrottsförbundet

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Handslaget år 4! 1/7 2006 30/6 2007 Det viktigaste målet för svensk fotbolls

Läs mer

Idrottslyftet Rekrytera Stockholm

Idrottslyftet Rekrytera Stockholm Min & din Idrottslyftet Rekrytera Stockholm Idrott Det finns en idrott för varje barn. Låt oss ge dem en chans att hitta den. Innehåll: Genom Idrottslyftet Rekrytera är dörren öppen för alla. Vad är Idrottslyftet

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan 2009-02-01 Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan Bakgrund Stockholms Idrottsförbunds fick 1 juli 2007 i uppdrag att ge idrottsföreningar möjligheten

Läs mer

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi

Läs mer

Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan

Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Handslagsrapport 2007:1 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Lunds universitet 2007:2 Book Karin Arenors lokalisering, betydelse och användning. Malmö

Läs mer

Nu ska alla barn få vad de förtjänar

Nu ska alla barn få vad de förtjänar Barn behöver dagligen utmana kropp och knopp för att bli hela människor genom hela livet. Peter Wigert, generalsekreterare Friskis&Svettis Riks Nu ska alla barn få vad de förtjänar Manifest för alla barns

Läs mer

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling Handboll för alla IK Bolton IK Bolton erbjuder handboll som är glädjefylld och tillgodoser barns, ungdomars och seniorers vilja att utvecklas som handbollsspelare, vilket bidrar till att ge alla medverkande

Läs mer

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid.

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid. Vansinnigt Viktiga Vägval. 1 2 3 4 En plan för arbete med Föreningens framtid. Tillsammans mot framtidens idrott Med ett gott stöd av SISU Idrottsutbildarna Örebro kan din förening ta ett helhetsgrepp

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Hur ökar vi deltagandet hos nyanlända flyktingar? Projektledare: Anton Olofsson anton.olofsson@olif.se Fritids- och föreningslivet en arena

Läs mer

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 tips och råd om ansökningar! Sveriges Akademiska Idrottsförbund (SAIF) har mellan 1 januari och 31 december 2013 drygt

Läs mer

Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan?

Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan? Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan? Handslagsrapport 2007:4 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet 2007:2 Book

Läs mer

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Idrottsledare som dörröppnare

Idrottsledare som dörröppnare Idrottsledare som dörröppnare Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang Handslagsrapport 2007:19 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet

Läs mer

Bilaga D: Ledarguiden

Bilaga D: Ledarguiden Bilaga D: Ledarguiden Ledarguiden 2014-09-02 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Shogun Halmstads värderingar... 4 2.1. I vår förening ska vi lära barn och ungdomar att ta hänsyn till

Läs mer

Idrotten. en resurs för kommunen

Idrotten. en resurs för kommunen Idrotten en resurs för kommunen AVSIKTSFÖRKLARING 2010 1 Idrottsrörelsen tar starkt avstånd från användandet av droger, våld och dopning. Idrotten står för rent spel. Idrotten och dess ledare är i många

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Fritidsvanor och fysisk självkänsla

Fritidsvanor och fysisk självkänsla UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Idrott och hälsa C 30 hp Kurs: Vetenskapligt självständigt arbete i didaktik relaterat till ämnesområdet Idrott o hälsa

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. IHF DAGEN 23 JANUARI 2012 IDROTTSLYFTET EN UTVÄRDERING För utveckling

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

Andel svenskar (16-64 år) som har störst engagemang, är medlem och delaktig i olika sorters av organisationer

Andel svenskar (16-64 år) som har störst engagemang, är medlem och delaktig i olika sorters av organisationer Idrottens omfattning Svensk idrott är bäst på att sätta folket i rörelse Svensk idrott är Sveriges största idéburna organisation sett till hur många som är delaktiga och engagerade. Nästan halva befolkningen

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30 IDROTTS LYFTET Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4 År ett 2007-0701- 2008-06-30 Svenska Dragkampförbundet vill bli ett tydligt förbund Inriktning på idrottslyftet Öppna dörrarna

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS

TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS 1 (6) TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen är en obligatorisk kurs inom Tränarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. Ämne: Tränarskap

Läs mer

Nu lyfter vi ridsporten!

Nu lyfter vi ridsporten! Nu lyfter vi ridsporten! Fakta om ridsporten och Idrottslyftet år 5 MER RIDSPORT FÖR FLER Mer idrott för fler. Det är tanken bakom Idrottslyftet som nu går in på sitt femte verksamhetsår. Och öppnar nya

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Idrottsberedningen

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Idrottsberedningen Plats och tid Nya Kommunhuset, Sammanträdesrum Yxningen, Åtvidaberg, kl.18.00 19.55 Beslutande Kjell Myrén, Ordförande Arne Holmgren, Vice ordförande Birgitta Elwing, från kl. 18.15 Rolf Olsson Ulf Öqvist

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil.

Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. Ett manifest från Friskis&Svettis för att öka barns rörelse. Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. maj 2012 Att barn rör

Läs mer

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 Idrotten landets ledande ledarskola Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 1 STOCKHOLM JULI 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: Bildbyrån ILLUSTRATION: Katti

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

VART TAR ALLA IDROTTSTJEJER VÄGEN?

VART TAR ALLA IDROTTSTJEJER VÄGEN? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5 VART TAR ALLA IDROTTSTJEJER VÄGEN? När och varför slutar de med sin idrott och vad gör de istället? Lisa Lundberg IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

Läs mer

Som hand i handsken. en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? Handslagsrapport 2007:12

Som hand i handsken. en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? Handslagsrapport 2007:12 Som hand i handsken en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? Handslagsrapport 2007:12 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet

Läs mer

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ledarbrist beskrivs ofta som en ödesfråga. Flera projekt

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Nyhetsbrev: Socialt entreprenörskap - Idrott (SEidrott.se)

Nyhetsbrev: Socialt entreprenörskap - Idrott (SEidrott.se) Nyhetsbrev nr 2: 28 maj 2015 Att studera socialt entreprenörskap medför att vi som forskare blir en del av någon annans entreprenörskap. De sociala entreprenörerna berättar om problem i samhället och om

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Behållning och rekrytering av ledare. Köping 2010

Behållning och rekrytering av ledare. Köping 2010 Behållning och rekrytering av ledare Köping 2010 Är ungas oberäkneliga livssituation ett argument för att inte välja in dom i styrelser? Det är ungas eget ansvar att ta initiativ till att vara med och

Läs mer

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD (Beslutade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den 21-22 november 2002, den 1-2 december 2003 och den 3 oktober 2006 ) 1 BIDRAGSBERÄTTIGADE

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

C-UPPSATS. Fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar

C-UPPSATS. Fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar C-UPPSATS 2006:042 Fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar En litteraturstudie om vad samhället och skolidrotten kan göra för insatser för att hjälpa fysiskt inaktiva barn och ungdomar Erika Löf Luleå

Läs mer

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Förord Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent,

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Skolbrottning - Rekrytering

Skolbrottning - Rekrytering Skolbrottning - Rekrytering Handledning för klubbar Inledning 2007 upprättade s (SBF) Sportkommitté en handlingsplan för att öka antalet brottare i Sverige. En av punkterna i handlingsplanen var att starta

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar. Docentföreläsning 2014-02-27 Jane Meckbach, fil dr

Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar. Docentföreläsning 2014-02-27 Jane Meckbach, fil dr Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar Docentföreläsning 2014-02-27 Jane Meckbach, fil dr Disposition Idrottsledare unga ledare - Ungdomar som rekryteras - Uppdrag som ledare

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal.

Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal. Protokoll klassombudsmöte 17 oktober 2011 1 Protokoll fört vid klassombudsmöte för Berga Hem och skola-förening Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal. Närvarande: Henrik Ericson ordf. och

Läs mer

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Ung livsstil i Täby Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. I texten markeras ny text med fet stil och understruket = ny text föreslagen av styrelse, och delvis med inkomna motioner som grund. Kursiverad överstruken

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

IDROTTSLYFTET ÅR 1. En förening i varje by fotboll för alla. Svenska Fotbollförbundet

IDROTTSLYFTET ÅR 1. En förening i varje by fotboll för alla. Svenska Fotbollförbundet IDROTTSLYFTET ÅR 1 En förening i varje by fotboll för alla Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Idrottslyftet år 1! 1/7 2007-30/6 2008 Huvudinriktningen är att öppna dörrarna till fotbollen för fler

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta.

Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta. Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta. Martin Lindqvist Ordförande Hilti Brazilian Jiu- Jitsu Klubb Mob. 0704216128 E- post: martin@glykol.com Peder

Läs mer

IDROTT PÅ BARNS VILLKOR

IDROTT PÅ BARNS VILLKOR IDROTT PÅ BARNS VILLKOR Barnkonventionen ATT HA ETT BARNRÄTTSPERSPEKTIV - VAD INNEBÄR DET? För att förstå vad ett barnrättsperspektiv är måste vi inom idrotten kunna tolka FN:s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Projektets namn Huvudman UNGT FOKUS Förebyggande och stärkande Utbildningsprojekt Namn och adress Danderyds kommun/ungt FOKUS: Box

Läs mer

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Vårens tematräff inom Hälsofrämjande skolutveckling hade temat utemiljö och fysisk aktivitet. Syftet med tematräffarna, som arrangeras inom ramen för

Läs mer

This is a published version of a paper published in Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning.

This is a published version of a paper published in Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning. Umeå University This is a published version of a paper published in Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning. Citation for the published paper: Eliasson, I., Ferry, M., Olofsson,

Läs mer

DOKUMENTATION SVEBI-KONFERENSEN

DOKUMENTATION SVEBI-KONFERENSEN DOKUMENTATION SVEBI-KONFERENSEN KARLSTADS UNIVERSITET 16-17 NOVEMBER 2011 SVEBI-KONFERENSEN, 2011 Idrottsvetenskaplig forskning utmaningar i nutid och framtid TEMA: Barn- och ungdomsidrott Ämnet Idrottsvetenskap

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-23 KFN-2014/344.387 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Den sökande ska fylla minst18 år senast under det år studierna påbörjas.

Den sökande ska fylla minst18 år senast under det år studierna påbörjas. Katrinebergs folkhögskola Antagningskriterier Grundläggande förutsättningar för antagning Den sökande ska fylla minst18 år senast under det år studierna påbörjas. Deltagarsammansättningen ska, om möjligt,

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka 2. Årskurs Kryssa för endast ett svarsalternativ per fråga om inget annat nämns! 3. Hur länge sitter du vid datorn i

Läs mer